Podcasts about totalf

Enligt Ukraina har flera ryska militäranläggningar på ockuperad mark träffats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kreml hotar med omfattande attacker mot Kiev och uppmanar alla utländska medborgare att lämna staden. Detta efter att Ukraina slagit till mot flera byggnader på ryskockuperad mark, bland annat mot vad som från ukrainskt håll beskrivs som en träningsanläggning för drönaroperatörer, men som Ryssland hävdar var en vanlig skola.”Om attackerna har varit så som Zelenskyj och den ukrainska sidan säger så är det en katastrof för den ryska sidan”, säger Fredrik Wadström.Hör också om hur Ryssland verkar störa ut ukrainska drönare in i övriga Europa och om varför det ryska kommunistpartiets ledare varnar för en ny revolution.Veckans gäster är Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Björn Gunér.Producent: Åsa Welander.

Sen Rysslands första större cyberangrepp för snart 20 år sedan har hotet bara ökat, och idag finns nya kraftfullare vapen i cyberrymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2007 utbryter upplopp i Estlands huvudstad Tallinn. Det är rysktalande estländare som protesterar mot att ett sovjetiskt monument ska flyttas, men på nätet skrivs det att monumentet ska förstöras. Protesterna är våldsamma. En person dör.I det här kaoset får banker problem och folk kan inte ta ut pengar och inhemska mediers webbplatser slås ut. Världen har nu fått skåda en helt ny typ av krigföring.– Det var ett av de första exemplen på cyberkrigföring där det var en kampanj orkestrerad av den ryska staten där man ville skapa samhällsstörning och destabilisering med hjälp av olika cyberattacker, säger Sarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. Sedan den här våren i Tallinn för nästan 20 år sedan har Ryssland bara trappat upp sina angrepp i cyberrymden. Och trots att det faktiskt handlar om attacker, orkestrerade av den ryska staten så är Natos hållning att det inte samma sak som en väpnad attack.– Det är inte en enskild cyberattack eller enskild händelse som skulle kunna leda till att Natos artikel 5 aktiveras, säger Sarah BackmanGråzonDet som gör cyberkrig svårt är att mycket sker genom personer och grupper som bara indirekt kan knytas till ryska staten.– I Ryssland finns det kopplingar mellan den organiserade brottsligheten och staten. Det vet vi sen tidigare. Vid konflikter har ryska kriminella organisationer ställt upp och anfallit Rysslands motståndare, säger David Lindahl som är cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. De ryska hackergruppernas paradgren är så kallade lösensummeattacker där man tar sig in i system och krypterar allt, och enda sättet att få tillbaka kontrollen över sin IT-miljö är att betala en lösensumma.I Sverige har vi sett flera exempel på det här, där hackare antingen lyckats låsa, eller varit väldigt nära att lyckas låsa ett datorsystem. En kommun som drabbats är Kalmar. Där upptäcktes angreppet innan hackarna kunde låsa systemet. Men kommunen fick vara utan sina servrar i flera veckor. Så effekten blev nästan densamma, i alla falla i några veckor.– Vi har vår hemtjänst, den är sjukt viktig. De har inte tillgång till vilket schema och vilka adresser (brukarna, red.anm.) har, det är alltid i ett digitalt schema. Vi har inte information om vilka mediciner som är ordinerade på individnivå i vår omsorg, säger Anna Flink som är säkerhetschef på Kalmar kommun.Ryssland trappar uppKalmar-exemplet visar att lösensummeattacker eller överbelastningsattacker kan få svåra konsekvenser indirekt. Men det finns en oroande trend att angreppen får en karaktär av rena sabotage.– En angripare som går in och försöker ta sönder industrin utan vinning, då har man ett annat fokus, säger David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Ett sådant exempel inträffade 2014. Det som misstänks vara ryska hackare tog sig då in i datorsystemen vid den tyska jätten ThyssenKrupps stålverk i Duisburg. Inne i systemet stängde angriparna av kylvattnet till den stora masugnen och det slutade med att anläggningen drabbades av en omfattade brand.Och i Sverige skedde ett liknade angrepp förra året i ett värmeverk i Västsverige, men som stoppades.– Den som oroar mig personligen mest är värmeverk-fallet förra året. Därför att gå in och aktivt försöka ge sig på kritisk infrastruktur och industrier. Det har inte skett särskilt mycket här uppe tidigare. Det har varit angrepp mot industrier och liknande men det mesta som drabbats av tidigare har varit utpressning, säger David Lindahl.MythosTidigare i år kom nyheten att företaget Anthropic byggt ett AI-program som ska hitta och testa sårbarheter i mjukvara, men också helt på egen hand utnyttja de sårbarheterna. Programmet heter Claude Mythos och stället för att släppa det fritt på marknaden, valde Anthropic att bara släppa det till några särskilt utvalda företag som tex Google och Microsoft så att de kan laga sårbarheterna som Mythos hittade. Men i fel händer skulle det här kunna bli ett potent cybervapen. – Ju mer sofistikerad AI blir, desto mer kommer det att påverka de här dynamikerna och attacker kanske kommer bli alltmer automatiserade. Men samtidigt är det svårt att säga exakt vilken påverkan det här kommer få. I slutändan kan man kanske använda AI både för att skydda sig och att attackera, säger Sarah Backman på Försvarshögskolan.TEXT: Kalle GlasMedverkandeSarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. David Idermark, administrativ chef på Mörbylånga kommun.Anna Flink, säkerhetschef på Kalmar Kommun.Erik, chef på ett av dom här tre cyberförsvarsförbanden inom FörsvarsmaktenLjudkällor: SR, BBC, CBS

I tusentals kommentarer tackar följare för att den tidigare dokusåpakändisen säger som det är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inlägget där den ryska kändisprofilen Victoria Bonya vänder sig direkt till Vladimir Putin har visats över 30 miljoner gånger och väckt enorm uppmärksamhet i Ryssland. ”Känslan är att vi inte längre lever i ett fritt land”, säger hon och förklarar att människor är rädda för den ryske presidenten. Vi pratar om vad det här säger om läget i Ryssland och det dalande stödet för Putin.”Ryssland är på väg mot en finansiell katastrof”, säger chefen för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst (Must), Thomas Nilsson, i en uppmärksammad intervju med Financial Times. Enligt Mustchefen kan Putin mycket väl vara ovetande om hur illa det är ställt. Kan det verkligen stämma?Dessutom om nya ukrainska attacker mot oljeanläggningar vid den ryska Svartahavskusten.Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Om eller när läget skärps, måste kommuner, myndigheter och privata aktörer samarbeta med försvarsmakten.I detta avsnitt utforskar vi civilförsvar, totalförsvar och samverkan mellan civila och militära aktörer i Sverige. Niklas Nordgren, kanslichef för Södra civilområdet, delar insikter om utmaningar, strategier och samhällsengagemang för att stärka Sveriges beredskap.

Därför är vissa människor lättare att värva som spioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det pågår en ständig kamp mellan underrättelsetjänster att värva spioner och komma åt motståndarens hemligheter, och sen kriget i Ukraina bröt ut har det behovet ökat. Men hur värvas en agent? Finns det särskilda personlighetsdrag en underrättelseofficer letar efter i jakten på spioner? Och vad är egentligen skillnaden mellan en spion, agent och underrättelseofficer? Gräns kör live på poddfest om spioner. Medverkande:Carolina Angelis, Säkerhetsexpert och före detta underrättelseofficer på MUST och FRA.Elina Elveborg Lindskog, Analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOIAnna Lioufas. Analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOIProgramledare: Claes Aronsson & Sylvia DahlénProducent: Kalle Glas

I förra avsnittet pratade vi med Försvarsmaktens rymdchef om varför Sverige behöver en egen rymdförmåga. Men hur bygger man den egentligen?I det här avsnittet går vi ett steg djupare och tittar på vad som krävs bakom kulisserna. För det handlar inte bara om att köpa satelliter – utan om att bygga kunskap, teknik och ett helt ekosystem över tid.Vi träffar Sandra Lindström på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, som arbetar med att utveckla framtidens rymdförmågor för totalförsvaret. Hur ser hotbilden ut? Vad behöver Sverige kunna – och varför är vi lite sena på bollen?Sen tar vi oss tillbaka till ett konkret exempel på svensk rymdförmåga: satelliten Odin, uppskjuten 2001 och fortfarande i drift långt över sin planerade livslängd. Tillsammans med Krister Sjölander från SSC Space pratar vi om hur den byggdes, varför den överlevt så länge – och vad den har lärt oss.Ett avsnitt om forskning, försvar och varför rymden inte längre är så långt bort som man kan tro.

De senaste veckorna har Sverige och andra länder med kust i norra Europa gått från ord till handling för att stoppa den ryska skuggflottan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den ryska skuggflottan växte sig stark 2023 efter det att EU och G7 satt ett tak för hur mycket Ryssland fick ta betalt för oljan som exporteras sjövägen. För att kunna fortsätta att sälja olja till det högre världsmarknadspriset bytte Ryssland ut alla sina oljefartyg mot andra som var registrerade utomlands.– Ja, man har ju helt enkelt dammsugit marknaden efter äldre tankfartyg som olika rederier runtomkring har varit intresserade av att tjäna pengar på att sälja till Ryssland, säger Torbjörn Becker som är chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.Klirr i kassan för RysslandI dag består skuggflottan av ungefär 1 200 äldre fartyg som ofta är dåligt försäkrade och inte särskilt sjödugliga. De är helt enkelt tickande miljöbomber i den känsliga Östersjön, men det finns flera anledningar till att skuggflottan är ett problem. Ett annat är att den gör det möjligt för Ryssland att fortsätta att tjäna stora pengar på oljeexporten. Oljan står för åtminstone en tredjedel av den ryska statsbudgeten och är huvudskälet till att den ryska regimen kan fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina.– Det är väldigt viktigt att förstå att för Ukraina spelar det roll om Ryssland har råd att köpa hundra raketer eller drönare från Kina, Iran eller andra länder, eller femtio, säger Becker.Hårdare tag mot skuggflottanSkuggflottan har länge kunnat jobba ganska ostört men under det senaste året har EU börjat införa sanktioner mot fartygen. Ungefär halva skuggflottan har sanktioner mot sig, vilket gör att de får det svårare att få service och hjälp med annat, men det här räcker inte för att slå ut skuggflottan.– Jag tror inte man ska prata så mycket om nya sanktioner hit och dit utan i stället fundera på hur de som finns ska realiseras och omsättas, säger Linus Fast som forskar på sjösystem på Totalförsvarets Forskningsinstitut.Det verkar som att flera länder runt Östersjön och Nordsjön nu börjat göra just det. Häromveckan bordade belgisk militär med hjälp från Frankrike ett fartyg som hade falska flagg från Guinea men med kopplingar till Ryssland. Några dagar senare bordade Kustbevakningen och polisens insatsstyrka ett fartyg utanför Trelleborg. Även det med falsk flagg, vilket är ett brott mot havsrätten som annars ger fartyg med utländsk flagg stora friheter.Den här offensiven mot skuggflottan som vi sett under den senaste tiden kan också leda till att spänningarna på Östersjön ökar. Hör mer om det i det här avsnittet av Gräns.UPPDATERING: I en tidigare version lät det som att om Sverige införde regler för dubbelskrov så skulle man kunna förbjuda gamla fartyg att verka i Östersjön. Vi har nu förtydligat det partiet. Det som syftades på är att om Sverige och andra länder införde liknade regler som regeln om dubbelskrov, så skulle det få stor effekt. Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seLjudkällor: SR, SVTMedverkande:Torbjörn Becker, Chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i StockholmLinus Fast, Forskare i sjösystem på Totalförsvarets ForskningsinstitutLena Lindgren Schelin, Generaldirektör KustbevakningenKalle Isaksson, Vakthavande befäl på KustbevakningenClaes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ProgramledareKalle Glas, Producent

.Nyheterna Radio 10:00

Myndigheten för civilt försvars generaldirektör om att förbereda oss för värsta scenariot och om vad som går förlorat när allt fokus hamnar på krigshotet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid årsskiftet bytte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, namn till Myndigheten för civilt försvar, MCF. Generalmajor Mikael Frisell, som tidigare varit militär rådgivare till ÖB, blev myndighetens generaldirektör i november 2024. Hans uppdrag är att bygga upp det civila försvaret som nedmonterades efter det kalla kriget slut – och att förbereda oss för krig:”Hela samhället och hela totalförsvaret planerar ju för det värsta scenariot. Vi gör ju det för att bygga förmåga och bli avskräckande så att det inte blir krig. Men du har helt rätt, vi förbereder för det värsta scenariot, för att det inte ska hända”, säger Mikael Frisell.I en debattartikel i Dagens Samhälle nyligen nämnde Frisell att det genomsnittliga kriget pågår i ungefär tre år. Är det det han föreställer sig att vi ska förbereda oss på i Sverige?”Det ligger ju vetenskap bakom det svaret. Dagens konflikter och krig håller på i tre år som medel så det är självklart att vi måste kunna förbereda oss för ett långt utdraget krig. Nu har vi gett ut, överbefälhavaren och jag, beslutade i september förra året, utgångspunkter för Totalförsvaret. Där pratade vi om att samhället måste klara av att stå emot en fullskalig invasion under minst tre månader. Under de månaderna ska vi ställa om samhället för att kunna stå emot ett långvarigt krig”, säger Mikael Frisell.Återaktiverad civilpliktFör att klara personalförsörjningen inom det civila försvaret har civilplikten återaktiverats. Tanken är att man ska utbilda personer inom samhällsviktiga områden så att de kan rycka in och arbeta så att samhället fungerar även vid höjd beredskap. Och redan i vår kommer 180 av de ungdomar som mönstrar tas ut för att göra civilplikt som brandmän. Det är Myndigheten för civilt försvar som ansvarar för att utbilda brandmän i Sverige. Idag utbildas inte tillräckligt många och det är stor brist i många kommuner. Ändå finns det beslut på att antalet hel- och deltidsbrandmän som fördubblas, från dagens 16 000 till 32 000 brandmän till 2035 – för att klara behovet vid väpnat angrepp. Hur ska myndigheten klara att fördubbla antalet brandmän när de inte klarar att utbilda för dagens behov?”Vi bygger upp ett system nu, så det blir en liten pilot första året. Men redan 2028–2029 ska vi ta in två tusen. Du ska se de 180, att vi lär oss lite erfarenhet för att komma igång i större skala. Så två tusen är det vi ska utbilda per år, från antingen 2028 eller 2029. Det beror på hur utfallet blir där”, säger Mikael Frisell.Glöms andra hot bort?Statens anslag till det civila försvaret väntas tredubblas mellan 2024 och 2028, från 5,9 miljarder till 19,4 miljarder. Men anslaget som Myndigheten för civilt försvar delar ut till kommuner för att förebygga naturolyckor som skred och översvämningar, något som väntas bli vanligare på grund av klimatförändringar, de ligger kvar på samma nivå mellan 2024-2028, runt en halv miljard per år.Flera forskare har uttryckt oro för att myndigheten nedprioriterar samhällrisker som klimatförändringar och pandemier när allt fokus hamnar på det civila försvaret och att rusta samhället för ett väpnat angrepp. Hur ser generaldirektör Mikael Frisell på risken att man glömmer samhällskriser som kan stå vid gränsen tidigare än fienden?”Jag förstår vad de menar, men samtidigt pågår det aktiviteter mot Sverige idag. Vi lever i en zon mellan fred och krig där det finns en antagonist som gör saker mot oss för att splittra oss i samhället. Vi ser cyber-attacker, hybrida incidenter, sabotage mot undervattenskablar. Så det hotet finns också vid gränsen. Det går inte att ställa det mot varandra. Vi måste hantera både och. Det lyfter vi fram i den nationella risk och sårbarhetsbedömningen från våren 2025. Där finns det specat, om jag uttrycker mig så slarvigt, 26 olika hot. Men samtidigt säger vi att det värsta hotet för befolkningen och nationen är det militära väpnade angreppet, och det måste vi förbereda oss för”, säger Mikael Frisell.Gäst: Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar Programledare: Ci HolmgrenKommentar: Henrik DammbergProducent: Maja LagercrantzTekniker: Brady Juvier Intervjun spelades in den 6 mars 2026

En dramatisk vecka i Mellanöstern går mot sitt slut. Irans befolkning uppmanas ta över styret. Men är det här den chans som många hoppats på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Rouzbeh Parsi, Irankännare och adjungerad lektor vid Lunds universitet, Joel Rayburn, USA:s tidigare särskilda sändebud i Syrien, idag verksam vid den konservativa tankesmedjan Hudson Istitute, Chuck Freilich, professor som undervisar i statsvetenskap vid Colombia i New York och Tel Aviv universitetet och författare till böcker om israelisk säkerhetspolitik med fokus på Iran, Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Mona, exil-iranier, sjuksköterska som bor i Stockholm men har stora delar av sin familj och släkt i Iran.Programledare: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.seReportrar: Babak Parham och Johanna Sjöqvist HarlandTekniker: Lisa Abrahamsson och Viktor Bortas RydbergProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Kreml har förlorat ytterligare en allierad världsledare, men kan också dra fördelar av det nya kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei dödades försvann ytterligare en av Vladimir Putins vänner i världen. Den ryske ledaren ogillar starkt när USA går in och tar rollen som världspolis, vilket även påminner om risken för att själv råka illa ut. Samtidigt stiger oljepriset och Ukraina oroar sig för sinande vapenleveranser när fokus och resurser flyttas till ett annat krig. Så, är dramatiken i Mellanöstern mest bra eller dålig för Kreml? Vi frågar oss också varför Putin har börjat prata om kärnvapen igen. Veckans gäster är Johan Norberg, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Moskva, och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Frankrike, Tyskland och Storbritannien har öppnat för militära åtgärder när kriget i Mellanöstern eskalerat. Hör också om Macrons nya plan för att skydda Europa med fler kärnvapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När kriget sprider sig och även berör europeiska intressen i Mellanöstern utesluter Frankrike, Storbritannien och Tyskland inte militära defensiva militära åtgärder mot Iran. Samtidigt manar EU och Ursula von der Leyen till deeskalering och att begränsa konflikten. Men EU är splittrat och unionen saknar hårda verktyg. En iransk drönarattack mot en brittisk bas på Cypern tar dock konflikten in i Europa och frågan är hur Nato och EU kan komma att svara då. Enligt USA och Donald Trump är motivet bakom attacken Irans förmåga att utveckla kärnvapen. En oro som delas av Europa samtidigt som debatten om ett europeiskt kärnvapenparaply intensifierats det senaste året. När Emmanuel Macron på måndagen presenterade Frankrikes kärnvapendoktrin, var budskapet att Frankrike kommer att bygga ut sin arsenal och inleda ett fördjupat kärnvapensamarbete med en rad europeiska länder. Hör om hur Rysslands agerande, men även Donald Trump, triggat den senaste europeiska utvecklingen när det gäller kärnvapen och hur ett utfällt franskt kärnvapenparaply är tänkt att fungera.Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Cecilia Blomberg, Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent, Karl Sörenson, forskningsledare och kärnvapenanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge Researcher: Oskar SellströmTekniker: Jacob Lalér

Kemiska vapen är förbjudna trots det använder Ryssland det i stor skala i Ukraina och nu gör sig Sverige redo för att möta hotet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan åtminstone 2024 har Ryssland på ett systematiskt sätt använt kemiska vapen för att slå ut ukrainska soldater.– Ukraina har ju rapporterat in ungefär 15 000 fall där det bekräftats att kemikalier används i krigföringen. Det är ju tillbaka på slagfältet i stor skala och på daglig basis, säger Rikard Norlin, expert på kemiska vapen vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Den oberoende organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, har inte kunnat arbeta på plats i Ukraina i den utsträckning som skulle ha behövts på grund av faran, men vid tre tillfällen har man kunnat ta prover och bekräftat användningen av tårgasen CS.Soldater utan skyddsmask tvingas upp ur sina värn ut i den öppna terrängen där de är oskyddade mot drönare, artilleri och kulor.– Alla normalt funtade människor flyr därifrån eller ger sig. Det blir en instinkt att bara slippa smärtan och obehaget, säger Norlin.Tårgas är inte dödligt, men konsekvensen kan ändå bli döden. Tårgas är också förbjudet att använda i krig enligt kemvapenkonventionen, CWC, som Ryssland har ratificerat.Dödliga stridsgaserDet finns många vittnesmål från ukrainska soldater om att de utsätts för annat än bara tårgas.– Det har eskalerat med gasattacker av stridsgas – inte tårgas, utan riktig stridsgas, säger Christer, som är svensk frivillig soldat i Ukraina.Han har varit hemma i Sverige i vinter och fyllt på med materiel som efterfrågas vid fronten. Där har skyddsmasker blivit ett måste. Vad det är för typ av kemisk gas har inte bekräftats, men att något använts vittnar inte minst döda soldater om.– Det är soldater som inte har skottskador eller den typen av trauma. Men de verkar ha dött av någon form av förgiftning. Ukraina kan dock inte med enkla medel vid fronten bestämma vad det är de har avlidit av, säger Rikard Norlin.Flera underrättelsetjänster har offentligt sagt att ämnet klorpikrin använts av Ryssland i Ukraina. Det är att likna vid tårgas, men med skillnaden att den dödar.– Vid låga doser är den väldigt irriterande i luftvägarna, och ju högre dos du får, desto sämre kommer du att må – och till slut är den också dödlig. Det krävs inte superhöga doser för att den ska bli dödlig, säger Per-Anders Enquist vid Försvarsmaktens CBRN-enhet vid Totalförsvarets skyddscentrum.Att Ryssland eskalerar användningen av kemiska vapen i Ukraina borde inte förvåna någon med tanke på landets historik.Ryssland hade tidigare en av världens största arsenaler av kemiska vapen, uppskattningsvis 40 000 ton. Det sista ur den arsenalen ska ha destruerats så sent som 2017, enligt kraven i konventionen mot kemiska vapen som ratificerades 1997.– Enligt kemvapenkonventionen skulle de ha förstört allt det där, men det är tydligt att det finns kvar. Det såg vi med Navalnyj och Skripal. Det finns saker kvar där, säger Enquist.Sverige rustarDet finns många tillfällen då kemiska vapen använts och där civila drabbats.– Händelserna i Irak, i Halabja, var nog några av de värsta gasattackerna som har skett. Över 5 000 civila strök med, säger idéhistorikern Peter Bennesved vid FOI.Och Sveriges civila försvar har börjat förbereda sig på kemiska attacker. Idag finns tillverkning av skyddsmasker i bland annat Kristianstad och Ystad. Ministern för civilt försvar, Carl-Oscar Bolin, presenterade vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen tidigare i år att Myndigheten för civilt försvar köpt in 20 000 skyddsmasker.Förutom inköp av masker hölls förra året en stor övning i Holmsunds hamn utanför Umeå. Scenariot: Ryssland har spridit ut en farlig och frätande syra. Just valet av hamn var ingen slump.– Man får ju titta på vad Sverige har för uppgift och hur en motståndare skulle vilja göra det svårare för oss att utföra den.Sveriges roll i Nato-samarbetet om det blir krig är att fungera som logistisk hubb och skydda transporter till och från andra länder där striderna med större sannolikhet kommer att stå.Därför kommer prioriterade mål i Sverige vara transportinfrastruktur. Och då är kemiska vapen effektiva.– Om någon går och sprejar med en parfymflaska som innehåller något supergiftigt är det ett hot man inte vet omfattningen av i första läget. Resurserna som kopplas på kan bli väldigt dyra för samhället. Återigen: det finns en krigsekonomi bakom också, säger Per-Anders Enquist vid Totalförsvarets skyddscentrumTEXT: Kalle GlasMedverkande:Per-Anders Enquist, kemiskt expert vid Totalförsvarets skyddscentrumRikard Norlin, kemi expert vid Totalförsvarets ForskningsinstitutPeter Bennesved, idéhistoriker vid Totalförsvarets Forskningsinstitut”Christer”, Svensk frivilligsoldat i UkrainaProgramledare: Claes Aronsson & Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: SR, SVT

Mellanöstern håller andan när Abraham Lincoln närmar sig Iran. Det är ett av två hangarfartyg som USA skickat till området efter löften om att stötta det iranska folket – och för att sätta press på landets ledning. Samtidigt skakar massiva protester regimen inifrån, vars makt tycks försvagas dag för dag. Frågan är nu om världen bevittnar början på slutet för det islamiska styret i Iran? Och vem tar över om regimen faller?Medverkande:Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och associerad forskare till Utrikespolitiska institutet.Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi på Uppsala universitet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av Palo Alto Networks podcast För Säkerhets Skull gästas podden av John Billow, chef för Nationellt Cybersäkerhetscenter (NCSC) som berättar om hur de suddiga gränserna mellan fred och geopolitisk konflikt har gjort en robust cybersäkerhet till själva hörnstenen i Sveriges totalförsvar. Han diskuterar cybersäkerhetens roll i det moderna svenska försvaret och hur tekniken förändrar spelplanen." Läs mer om hur du skyddar verksamheten mot moderna cyberhot: https://www.paloaltonetworks.com/engage/for-sakerhets-skull/ta-nk-om-sverig Detta är ett kommersiellt samarbete och inte en del av Di:s redaktionella innehåll.

Hör Sveriges överbefälhavare Michael Claesson om Grönlandskrisen, säkerhetsläget och försvarets upprustning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ÖB Michael Claesson utesluter inte att det allvarliga säkerhetsläge Sverige befinner sig i kan bli sämre.”Det här är ett mycket allvarligt säkerhetsläge totalt sett och det finns fortfarande ett utfallsrum som kan gå åt olika håll”Hur skulle du säga att de militära riskbedömningarna förändrats av att USA:s överbefälhavare, president Trump, faktiskt hotat en Nato-allierad, Danmark, kring Grönland? ”Jag uppfattar nu att en mycket spänd dialog har övergått till någonting annat mer rimligt i fråga om den politiska diskursen. (..) Det militära samtalet har egentligen genom hela processen varit väldigt stabilt och tydligt och bra och har på olika sätt också stöttat den politiska dialogen. Så jag upplever att vi har ett annat tonläge nu”, säger ÖB Michael Claesson.När Sverige, som ett av flera europeiska länder, under Grönlandskrisen skickade tre officerare till Grönland för att delta i en övning reagerade Donald Trump med hot om tullar, och han påstod att svenska och europeiska militärer begett sig till Grönland med okänt syfte.Var det en risk ni kalkylerade med, att USA:s president skulle uppfatta detta som en ovänlig handling? ”Nej, egentligen inte. Hela den här aktiviteten handlade ju om att delta i planeringen av en sedan tidigare förberedd danskledd övning på och kring Grönland. Därmed fanns det ingen anledning att utgå ifrån att det här skulle utlösa någon typ av motreaktion”, säger ÖB Michael Claesson. Så det var en överraskning för er att presidenten reagerade så? ”Ja, i det avseendet måste jag säga det”, säger ÖB Michael Claesson. Han fortsätter: ”I det här sammanhanget så var det faktiskt på det viset att vi informerade, vi informerar ju i NATO-spåret. Där finns ett antal så kallade dubbelhattade chefer som både har befattningar i den amerikanska kommandostrukturen likväl som i Nato. Med det utgår vi ifrån att informationen om både syfte och anledning går vidare, och så småningom når den politiska nivån”, säger ÖB Michael Claesson. Behövs europeiska kärnvapenFör att Europa ska kunna försvara sig mot Ryssland utan stöd av USA menar ÖB Michael Claesson att det behövs en europeisk kärnvapenavskräckning. “Jag tror att ska man vara seriös i resonemangen kring någon form av självständig europeisk förmåga då måste man också väga in den dimensionen, så länge det finns kärnvapen i de miljöer och de länder som utgör det dimensionerande hotet, vilket i vårt fall är Ryssland. Då måste den här dimensionen övervägas och värderas. Svaret är ja, vi behöver kunna ha en sådan dimension. Hur den skapas genom samarbete med de europeiska kärnvapenländerna eller på något annat sätt, det kan inte jag bedöma eller svara på just nu. Men dimensionen måste finnas, ja”, säger ÖB Michael Claesson. I de europeiska Nato-länderna ökar för närvarande satsningarna på försvaret, för att Europa ska ta ett större ansvar för den egna säkerheten. Ett exempel där Europa idag är beroende av USA är avskräckning med kärnvapen, säger ÖB Michael Claesson. I veckan upphörde det “Nya START-avtalet” mellan USA och Ryssland, som reglerar antalet strategiska kärnvapen. Det oroar ÖB Michael Claesson: “Jag skulle säga att alla steg bort ifrån den typen av reglering av kärnvapenbestånd och uppföljning och kontroll av kärnvapenbestånd är naturligtvis inte bra. Det skapar ytterligare osäkerhet. Så jag är naturligtvis oroad av den här typen av utveckling”, säger han.Samtidigt, det du talade om, att Europa kanske på sikt behöver en egen kärnvapenavskräckning, det innebär ju upprustning?”Det innebär ju upprustning i så fall” säger ÖB Michael Claesson, och fortsätter:”Så länge det finns kärnvapen som hotar vår existens så behöver vi, för en nöjaktig avskräckning och en reell försvarsförmåga, tänka in den dimensionen.”Försvarets upprustningI årets budget får det svenska försvaret 175 miljarder kronor. Det är en ökning med 100 miljarder sedan 2022. I våras kom riksdagspartierna överens om att under kommande år låna 300 miljarder för upprustningen. Skulle du säga att du nu har de pengar du behöver för att försvara Sverige, och sköta Sveriges uppgifter i Nato? ”Ja, det tycker jag. Jag har varit med så länge, så jag vet var vi kommer ifrån och hur vi balanserat och koordinerat tar oss framåt mot de ansatta målen”, säger ÖB Michael Claesson. Men ÖB har också uttryckt kritik mot att det upprustningen går för långsamt, och att man inom den egna myndigheten behöver göra mer. Det finns en forskare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut som heter Per Olsson, som uttryckte det som att i försvarssektorn är vi mer rädda för revisorn än för ryssen. Finns det nån sanning i det? ”Det gör det. 25 år av hårda åtstramningar, nedläggningar och fokus på att inte göra fel sätter naturligtvis sitt spår i kulturen. Det är precis det jag försöker arbeta tillsammans med mina chefer i organisationen för att vända på, och förstå att det är nya tider, nya behov och att Försvarsmaktens roll och uppdrag är satt i ett helt annat ljus än tidigare givet omvärldsutvecklingen”, säger ÖB Michael Claesson.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Hîwa AbdelzadehProducent: Johanna Palmström Tekniker: Olle Sjöström Programmet spelades in torsdagen den 5 februari 2026.

Historia wróciła do Europy – brutalna i nieubłagana. Wojna na Ukrainie, presja rosyjska, narastające zagrożenia hybrydowe oraz kryzysy energetyczne i informacyjne sprawiły, że zagrożenie bezpieczeństwa obywateli przestało być abstrakcją. Na tym tle Polska i Szwecja obrały dwie zasadniczo różne drogi przygotowania społeczeństwa na kryzys, które odsłaniają konkurencyjne wizje roli państwa, obywatela i wspólnoty narodowej. Polska postawiła na apel do obywatelskiej solidarności. Szwecja – na obowiązek i szeroko zakrojony system „obrony totalnej” (Totalförsvar).

Den 5 februari 2026 löper avtalet New START , världens sista strategiska nedrustningsavtal för kärnvapen, ut. Om detta sker riskerar vi att stå inför en verklighet utan liknande nedrustningsavtal - ett potentiellt hot mot vår samtid.Samtidigt ser vi hur länder med kärnvapen återkommande ligger i konventionell konflikt med andra parter, eller med länder som själva har kärnvapen. De senaste åren har också visat hur länder som idag saknar kärnvapen uttrycker intresse för anskaffning, parallellt med att kärnvapenmakter talar om att potentiell testning.I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden diskuterar vi den historiska utvecklingen av kärnvapenavtal och utsikterna för nya nedrustningsavtal.Programledare: Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar.Medverkande:Lisa Hultman, föreståndare för Alva Myrdal-centrum för för kärnvapennedrustning vid Uppsala universitetJens Wirstam, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut

Det pågår en duell mellan Sverige och USA om att få sälja stridsflygplan till Kanada. Det självklara valet borde vara USA men inte längre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter en flera år lång process bestämde Kanada 2022 att landets nya stridsflygplan skulle bli amerikanska F‑35 från tillverkaren Lockheed Martin. På förlorarsidan stod svenska Saab med sitt JAS Gripen, som gick miste om en affär värd runt 250 miljarder kronor.Sedan dess har Trump inlett ett handelskrig mot grannen i norr med höga importtullar, vilket slår hårt mot den kanadensiska ekonomin som är tätt sammanflätad med den amerikanska.– Det är tre fjärdedelar av Kanadas export som går till den amerikanska marknaden, säger Christophe Premat, föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet. Trump har också en fientlig ton mot Kanada och har antytt att grannlandet borde ingå i USA om de vill slippa tullarna. Ett av motdragen från Kanada blev därför att göra en översyn av det tidigare beslutet att köpa amerikanska stridsflygplan. Det här har öppnat upp för Saabs JAS Gripen‑E.– Saabs nackdel har blivit en enorm fördel. Nu utvärderar länder sin försvarsmateriel baserat på hur bra respektive produkt är, och dessutom är det en fantastisk fördel att vara ett land som Sverige, som är pålitligt och aldrig skulle göra ett annat land förnär, säger Elisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic Council där hon bland annat följer svensk vapenexport.Kill switchMen det handlar inte bara om politik. Det finns en oro i flera länder som köpt F‑35‑plan att USA i framtiden kan göra deras stridsflygsflotta i princip obrukbar. Det har till och med talats om att det finns en inprogrammerad avstängningsknapp i F‑35 som USA kan använda mot länder som trilskas. Men riktigt så illa verkar det inte vara.– The problem of having something like a kill switch that's remotely operated is that it creates a very big attack surface for a cyber attack… what if an adversary gets access to the kill switch? So I think that's a major objection to the idea that such a thing exists, säger Bill Sweetman, amerikansk analytiker med fokus på stridsflyg.Men det finns andra sätt USA kan göra F‑35 i princip obrukbara. Bill Sweetman– The critical software that allows the aircraft to identify threats and develop tactics and navigate accordingly, that critical software is only updated in a lab in Florida that is under US control.Det här beroendet har alltid funnits och oroat länder som köpt F‑35. Men det har ändå accepterats. Fast oron för Trump och vad som händer efter honom gör att allt fler röster nu hörs om att välja andra plan.Skulle Kanada riva kontraktet med Lockheed Martin och i stället välja Gripen kommer det beslutet att sända chockvågor över världen.– När man köper ett stridsflyg är det på riktigt ett strategiskt val som har återverkningar decennier efteråt. Det skulle verkligen vara ett blytungt strategiskt val och en stor kursändring som Kanada skulle göra i så fall, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Gripen-E vs F-35JAS Gripens fördel är att beroendet av USA minskar. Men F‑35‑förespråkarna säger att det är värt att behålla beroendet eftersom Gripen är ett sämre plan. Och nyligen fick de vatten på sin kvarn. I november publicerades en hemlig rapport som läckt till media, och den visade att F‑35 sopade mattan med Gripen när det kanadensiska flygvapnet utvärderade planen 2021.Men när experter i sin tur granskar rapporten ser den märklig ut.– Med risk för att framstå som en dålig förlorare från svensk sida, så var det ett lite mystiskt testresultat, säger Andreas Hörnedal på FOI.En sak som stack ut var att Gripen‑E fick låga poäng när det gäller förmågan att uppdateras med ny mjukvara över tid och att man inte är bunden till Saabs egenutvecklade programvara.– Gripen‑E:s största fördel är just att den är förberedd för att kunna göra uppgraderingar enkelt. F‑35 är gjord för att kunna uppgraderas också, men det man har sett hittills är att uppgraderingar i regel blir ganska dyra, säger Hörnedal.En annan märklig sak med rapporten är att den över huvud taget blev offentlig, i och med att den är topphemlig.– It was a deliberate move to sabotage any plan to acquire the Gripen. I think there's no other way to put it, säger Bill Sweetman.Saabs chanserF‑35‑förespråkarna är beredda att ta till oschyssta metoder. Men Sverige lägger sig inte heller platt.I höstas reste en stor delegation med kungen i spetsen till Kanada och besökte bland annat den kanadensiska flygplanstillverkaren Bombardiers fabrik. Och vice statsminister Ebba Busch (KD) lyfte i tv fram Gripens alla fördelar, men också alla jobb det skulle skapa i Kanada. Det här oblyga sättet att marknadsföra vapen utomlands är helt nytt, menar Elisabeth Braw vid tankesmedjan Atlantic Council:– Det har skett ett, tycker jag, väldigt märkbart skifte inom Sveriges tillvägagångssätt.Om det funkar återstår att se. Ännu pågår inga formella förhandlingar mellan Kanada och Saab, men kanadensiska myndigheter har bett Saab svara på en del frågor. Och vid sidan av F‑35 verkar det inte finnas något annat alternativ än Saabs.– I Kanada talas det idag mer om JAS Gripen än under större delen av 2010‑talet, och Gripen nämns som det mest realistiska europeiska alternativet. Det är bra nyheter för Sverige, skulle jag säga, säger professor Christophe Premat vid Centrum för Kanadastudier på Stockholms universitet.TEXT: KALLE GLASMedverkandeElisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic CouncilBill Sweetman, analytiker med fokus på stridsflygChristophe Premat, professor och föreståndare på Centrum för Kanadastudier vid Stockholms UniversitetAndreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik på Totalförsvarets forskningsinstitutClaes Aronsson och Sylvia Dahlén, programledareKalle Glas, producentLjudkällor: CBC, CTV, CNBC, CNN

Donald Trumps hot om att ta Grönland med våld skickade chockvågor genom Europa. Europeiska ledare fördömde Trump i ovanligt starka ordalag och flera länder, inklusive Sverige, skickade soldater till Grönland. Det otänkbara var plötsligt möjligt: att USA var berett att angripa ett Natoallierat land. Men på toppmötet i Davos dämpade Trump hotet om våld, men hans ambition om att ta Grönland kvarstår. Hur mycket ska Europa tåla? Och kommer Europa till sist ändå att offra Grönland?Medverkande:Calle Håkansson, forskare i europeisk säkerhet, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.August Danielson, postdoktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Donald Trump hotar att ta över Grönland lever han upp till Putins dröm om en ny världsordning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Ukraina tilltar oron när Europas ledare har fått mer akuta saker att tänka på än Rysslands krig mot Ukraina. Samtidigt fortsätter de ryska attackerna mot landet och president Volodymyr Zelenskyj vädjar till omvärlden om mer stöd.Dessutom om hur stormaktsspelet har försatt Nato i gungning och vad det betyder för ukrainsk och rysk del.Efter ett år vid makten har Donald Trump misslyckats med löftet om ett snabbt slut på kriget och vi konstaterar att USA:s president fortfarande inte har förstått vad Rysslands ambitioner i själva verket handlar om.Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Emmanuel Macron har kallats Europas ledare och prisats för sin sociala förmåga, men åren vid makten har tärt på den bilden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emmanuel Macron (född 1977) väljer tidigt i livet att gå sin egen väg. I tonåren förälskar han sig i sin teaterlärare Brigitte, som han sedan gifter sig med, en relation som under åren ska omgärdas av rykten och konspirationsteorier.2017 svärs han in som Frankrikes yngsta ledare sedan Napoleon. Efter flera år som framgångsrik bankir, lovade han att och hans nya politiska rörelse En marche en modernisering av Frankrike och landets kämpande ekonomi. Han och Frankrike vill spela en huvudroll i världspolitiken. Men i sin balansgång mellan höger och vänster har han mött det egna folkets vrede och också haft stora problem med att driva igenom sin politik. Han har anklagats för att vara en övermodig elitist. Han är också den förste franske presidenten på decennier som blivit återvald. I programmet medverkar:Christian Catomeris, tidigare journalist vid Sveriges Television.Johanna Frändén, journalist Dagens Nyheter.Carina Gunnarson, docent i statsvetenskap och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Avsnittet gjordes av Carl-Johan UlvenäsProgramledare och producent: Vendela LundbergTekniker: Fredrik NilssonProgrammet släpptes under vintern 2026 och gjordes av produktionsbolaget DIST för Sveriges Radio.I arbetet med programmet har Emmanuel Macron av Anne Fulda har varit till stor nytta i researchen. Arkivmaterial: Sveriges Radio, SVT, Fox News, Channel4, TF1, MSNBC, White House, CNN, Candace Owens.

När Trump hotar Grönland riktas genast blickarna mot Kinas avsikter och polarplaner. Hör om vad som står på spel när stormakterna möts i ishavet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt USA:s president Donald Trump omgärdas Grönland av mängder av kinesiska fartyg, vilket han pekar på som ett argument för att ta kontroll över området. Även Natos befälhavare i Europa, Alexus Grynkewich, varnar för att Kinas närvaro i Arktis inte sker med fredliga avsikter.Något verkligt myller av kinesiska fartyg runt Grönland kan man knappast prata om, men sedan 2018 har Kina en arktisk strategi, som väckte stor uppmärksamhet när den lanserades. Så vilka är egentligen Kinas intressen i regionen? Dessutom, hur spelar dynamiken mellan Kina och Ryssland in i det som sker i Arktis?Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter, Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Niklas Granholm, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: Folk och Försvar (Youtube), Sky News, Global Times.

Vi gästas av Aras Lindh och pratar om PKK beslut att upplösa sig, vad det betyder för pro-kurdiska partier och hur Erdoğan använder kurdfrågan politiskt. Vi tar också upp konsekvenserna för PKK systerorganisationer i Syrien, samt hur Turkiets relationer med EU och USA kan påverkas. Avslutningsvis blickar vi framåt mot kurdernas framtid i Turkiet.Aras Lindh är forskare och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.OBS: Avsnittet spelades in den 24 september.Kontakta geopodden: Om oss/Kontakt - Geopodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I september 2025 genomfördes den största totalförsvarsövningen i Sverige sedan andra världskriget: Totalförsvarsövning Donsö Shipping Meet 2025. Över 70 aktörer samlades för att testa sjöfartens förutsättningar i ett läge där landet hotas av krig. Då cirka 90 procent av Sveriges import och export är beroende av sjötransport, är fungerande flöden till och från våra hamnar helt avgörande.Tillsammans med de båda övningsledarna fördjupar vi oss i dagens avsnitt i det scenario som övades, de förutsättningar som krävdes för att genomföra övningen – och hur erfarenheter och lärdomar som drogs nu tas vidare.Medverkande:Susanne Adolphi, Nationell samordnare, TrafikverketCarl Carlsson, ansvarig Skydd och beredskap, Föreningen Svensk SjöfartProgramledare: Lotta Lundmark, programansvarig Globala säkerhetstrender vid Folk och Försvar

Sverige skickar militärer till Grönland - men frågan är vilket land som det största hotet kommer från. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige och åtminstone ytterligare sex Natoländer ska hjälpa Danmark att planera för en stor serie av övningar på Grönland som ska hållas i år - Operation Arctic Endurance. Under en middag i Sälen höll statsministern och överbefälhavaren ett hastigt möte.Än så länge verkar det här inte vara tillräckligt för att Trump-administrationen ska dra tillbaka hotet om att ta över Grönland.För att lugna den amerikanska presidenten kan det det behövas ett ännu större engagemang från Sverige och andra Natoländer för att stärka säkerheten i hela Arktisområdet. ”Exakt vilka förband vi skulle kunna delta med kan inte jag svara på just nu idag. Men vi har ju både flyg och marin och markförband som kan delta”, säger chefen för operationsledningen på Försvarsmakten Ewa Skoog Haslum.MedverkandeEwa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationsledningNiklas Granholm, Forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitutProgramledare Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent Kalle GlasLjudkällor. SVT, SR, Bloomberg, Riksdagen

I detta avsnitt hör du forskaren Anna Wetter Ryde berätta mer om hur EU:s krishantering har förändrats efter finanskrisen, pandemin, energikrisen och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Och varför EU:s inre marknad, leveranskedjor och gemensamma regelverk är avgörande för både Europas och Sveriges beredskap, och varför uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret inte kan ske isolerat från EU.

Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten 2025 nämnde president Donald Trump att USA borde testa sina kärnvapen igen. Många undrar exakt vad han menade - vissa tolkade det som att han pratade om provsprängningar.Ryssland och president Putin svarade med att de också skulle börja testa sina kärnvapen.– Man ska se det som ett mer allmänt spel där både USA och Ryssland försöker känna vart den andra är på väg, säger Karl Sörenson som är forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Det framstår som att Trump satte snöbollen i rörelse, men det är nog mer sant att han bara reagerade på Rysslands kärnvapenupprustning som pågått en tid.Ryska kärnvapentesterRyssland har testat nya vapensystem som kan bära kärnvapenstridsspetsar. Det ena är långdistansroboten Burevestnik, som drivs av en kärnreaktor och därmed har en enorm räckvidd.Det andra exemplet på att ryssarna testar sin kärnvapenförmåga handlar om den obemannade ubåten Poseidon som kan bestyckas med en kärnvapenstridsspets.– Ryssland har flyttat fram positionerna enormt och det är en väldigt omfattande kärnvapensignalering som de har ägnat sig åt, säger Sörenson.Kinas kärnvapen ökarAtt Donald Trump pratar om att testa USA:s kärnvapen handlar inte bara om Ryssland. Även Kina har i skuggan av de två stora kärnvapenmakterna sakta men säkert rustat upp och skaffat fler kärnvapenstridsspetsar.– Då kan man fråga sig: Varför spelar storleken på de här arsenalerna så stor roll? Det har att göra med vilken typ av strategi ett land med kärnvapen har valt att använda, säger Sörenson.En strategi är att använda kärnvapnen för att slå ut motståndarens kärnvapenarsenal och konventionella vapensystem. Det är den doktrinen som Ryssland och USA använder.I den den andra strategin är syftet med kärnvapnen att kunna hota med vedergällning om man själv blir attackerad. Den här doktrinen har Storbritannien och Frankrike, och fram tills nyligen Kina som nu ser ut att byta strategi.– De förväntas nu gå upp och kanske lägga sig i paritet med USA och det skapar problem för USA. Hur ska de hantera det? Ska de dubbla sin arsenal? Det kanske inte behövs, men de kommer nog sannolikt behöva göra nån typ av upprustning, säger Sörenson.Brutna kärnvapenavtalUnder 90- och 00-talet rustade världens kärnvapenmakter ner. Ett av de viktigare avtalen om nedrustning kallas för Nya start-avtalet där USA och Ryssland lovade att begränsa storleken på sina arsenaler. Det avtalet löper ut i februari 2026 och det är oklart om det kommer förlängas.Ett annat oroväckande tecken i tiden är att det avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen, provstoppsavtalet CTBT, inte ratificeras av tillräckligt många nationer.– Det återstår nio länder som ska göra det, däribland USA, Kina och Ryssland. Ryssland hade ratificerat, men de drog tillbaka sin ratificering 2023, säger Anders Ringbom på FOI.TEXT: Kalle GlasMedverkande:Karl Sörenson, forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet Totalförsvarets forskningsinstitut Anders Ringbom, forskningschef på FOI på enheten för kärnvapendetektion. Maria Gussarsson docent i militärhistoria på Försvarshögskolan. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasResearch och manus: Jimmy Halvarsson

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap försvinner, och ersätts med den helt nya Myndigheten för civilt försvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid årsskiftet försvinner MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och ersätts av den nya Myndigheten för civilt försvar. Den nya myndigheten kommer att fokusera mer på krig än kris, säger Mikael Frisell som idag är generaldirektör på MSB.– Vi måste hela tiden i allt vi gör förbereda oss för det värsta scenariot, där det kan bli de mest omfattande konsekvenserna i samhället. Klarar vi av det, kommer vi också klara av fredstida kriser, och att det är en antagonism bakom som vill oss illa. Det är ju skillnaden mot en kris. Den nya Myndigheten för civilt försvar kommer också få ett tydligare uppdrag och mandat att leda upprustningen av den civila delen av Totalförsvaret. En uppgift som redan i höstas handlade om att bygga upp beredskapslager igen.– Nu är det ju fokus på livsmedel, och det är fokus på sjukvårdsmateriel, läkemedel och även drivmedel, säger Frisell.Redan under hösten har MSB köpt spannmål att lagra, men enligt Frisell ska det inte byggas upp stora lager som under kalla kriget. Fokus ska istället inriktas mot att bygga beredskap tillsammans med bland annat näringslivet. – Jag brukar ibland säga att vi borde ha ”torrmjölksmodellen” och med det menar jag att om vi lagrar mjölk så finns det ju en hållbarhetstid, men lagrar vi vatten och pulver och häller ihop det till mjölk när vi behöver det. Det här sättet att tänka, och också att använda näringslivets stora kapacitet och förmåga att anpassa sig och ställa om sin förmåga till vad Sverige och nationen behöver i händelse av krig.Text: Kalle GlasMedverkande:Mikael Frisell, Generaldirektör på MSBProgramledare: Claes AronssonProducent: Kalle Glas

Men rapporter från fronten ger en annan bild av läget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Donald Trump hävdar att vi är närmare en fred i Ukraina än någonsin tidigare. Men Ukraina och Volodymyr Zelenskyj säger fortsatt nej till Rysslands krav på att ta över hela Donetskregionen. USA:s nya nationella säkerhetsstrategi tyder på att vi redan är på väg in i en ny världsordning, som linjerar alltmer med Vladimir Putins önskemål. Samtidigt tycks det inte gå riktigt så bra för de ryska trupperna vid fronten som Kreml vill få det att låta som.Dessutom, om de släppta politiska fångarna i Belarus och vad Aleksandr Lukasjenko får ut av det. Hör Stig Fredrikson, Rysslandskännare, journalist och författare, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Timme 1Förhandlingar mellan Ukraina och USA pågår om att komma framåt med ett fredsförslag. Hör Lubna EL Shanti, Ukrainakorrespondent och Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.En gamer, en dansare och en statsvetare som vill bli president. Möt tre olika ukrainare under 22 år som stannar kvar i landet, trots att de har rätt att lämna landet enligt en ny lag.Trycket på att Ukraina ska gå med på en orättvis fred har ökat från Donald Trump. Kan en fred bli helt rättvis? Hör danska Isabel Bramsen, docent i Freds- och konfliktvetenskap vid Lunds universitet, aktuell med en bok om fredens logik. På flygplatser sätts priserna ofta högre än ute i handeln, särskilt på varor som öl och räkmackor efter säkerhetskontrollen. Konkurrensen är begränsad innanför spärrarna, vilket ger butiker och restauranger större möjlighet att ta ut höga priser. Möt resenärer och flygplatsbolag. Krönika av Ulrika KnutsonPanelen med Heidi Avellan, Sydsvenskan & Helsingborg Dagblad, Zina Al-Dewany på Aftonbladet och Mattias Svensson Svenska Dagbladet – om att regeringen vill ändra grundlagen för att kunna återkalla medborgarskap för kriminella, den nya tandvårdsreformen och om huruvida barn tvingas välja yrkesval för tidigt i livet.Timme 2"Dokument inifrån: Hatet" på Sveriges Television granskar influencern och programledaren Joakim Lundells berättelser om sin barndom. Det har lett till en intensiv debatt om tillståndet i svensk offentlighet Hör Ida Ölmedal, kulturchef på Svenska dagbladet.Belyndar Rikimani från Salomonöarna var med och stärkte klimaträtten i världen genom att ta vittnesmålen från de hårdast drabbade människorna – till Internationella domstolen i Haag. För det har hon prisats med årets Right Livelihoodpris i Stockholm.I föreställningen ”Exil i Hello Kitty City” på Brunnsgatan fyra i Stockholm var det en kvinnlig skådespelare som kissade på scen i föreställningen. Hon är inte ensam om att göra det. Hör tre kvinnliga skådespelare som gjort precis det – kissat på scen.Satir med RadioskuggaFrån och med i höst ingår undervisning om totalförsvaret i samhällsvetenskapen på gymnasiet. Ungdomar från 16 års ålder ingår i Totalförsvaret men kunskapen om vad det innebär är låg. Hör elever om det nya inslaget i undervisningen.Kåseri av Pamela JaskoviakProgramledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Ryska styrkor är på väg att ta över den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i östra Ukraina. Striden har pågått i över ett år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ryska styrkor är på väg att ta över den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i Donetskregionen i östra Ukraina. Vad skulle ett övertagande betyda för Ryssland och vad har slaget kostat? Dessutom om Vladimir Putins kärnvapenhot.Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent, och Fredrik Wadström, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Robotvargar, drönare och hypersoniska missiler. Hör om hur Kina gått från att kopiera andra länders vapen till att nu ligga i teknisk framkant. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kommunistpartiets militärparad i Peking i september skapade rubriker världen över och militära experter kunde räkna till ett tjugotal helt nya vapensystem. Slående var också en ny hög grad av innovation från Kinas sida. Men vad betyder allt det nya som Kina visar upp? Klart är att Kina lägger stort fokus på obemannade system, men frågor kvarstår om den faktiska militära förmågan.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Per Olsson, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och expert på Kinas militära upprustning.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Belgien håller emot när EU vill använda frysta ryska tillgångar för att stötta Ukraina. Finns en plan B? Och så val i Nederländerna ett test för Europas ytterhöger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förväntningarna var höga när EU:s stats- och regeringschefer samlades till toppmöte förra veckan. Tanken var att man skulle besluta om att använda de ryska frysta tillgångarna i Europa för låna pengar till Ukraina. Men toppmötet slutade i ett bakslag och med en urvattnad skrivning om att ta fram alternativ. Hör om varför Belgien blockerar beslutet om de ryska tillgångarna och varför frågan är så känslig och svår att komma överens om. Nu pratas det om ett nytt gemensamt EU-lån som en plan B för att stötta Ukraina framåt. Men inte heller det tycker alla EU-länder är en bra idé. Geert Wilders suktar efter makten – men isolerasEfter Geert Wilders hoppade av den nederländska koalitionsregeringen i somras går nu landet till nyval. Wilders och hans parti PVV leder i opinionen, men andra partier säger nej till samarbete. Valet ses som ett test för Europas ytterhöger. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Calle Håkansson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut samt vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Nina Benner, korrespondent på plats i Nederländerna.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Dragkampen om det nya Syrien pågår för fullt. Och en liten religiös minoritet har hamnat i fokus när Israel flyttar fram sina positioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en drusisk stad i sydvästra Syrien vajar två israeliska flaggor. Sommaren 2025 blev en vändpunkt här då våld mellan druser och beduiner skördade omkring 1000 personers liv. Regeringsstyrkor som skulle stoppa våldet förvärrade det.Israel har länge odlat kontakten med den lilla religiösa minoriteten för att gynna sina egna intressen. Nu märks resultatet.Och i en annan del av landet, i hamnstaden Tartus, hoppas Ryssland få fotfäste igen. Där har ett ryskt hamnkontrakt tagits över av ett bolag från Förenade Arabemiraten. Men det finns tecken på att Putins män är på väg tillbaka. I höst planerar Syriens president Ahmed al-Sharaa en resa till Moskva.Medverkande: Asher Kaufman, professor i historia och fredskunskap vid Kroc Institutet i Notre Dame, USA, Muhammad al-Fayad, syrisk advokat och folkrättsaktivist, Rana Walid al-Towaresh, vars man nyligen greps av israelisk militär i södra Syrien, Muhammad Mazen Mriyoud, ledare för byn Jubata al-Khashab, Nabih Shahin, andlig ledare för druserna i byn Hader, Aron Lund, Syrienkännare och analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Nikita Smagin, rysk analytiker, författare och Mellanösternexpert som skriver analyser för bland annat Carnegie Endowment, Youssef Arnous, hamnchef i staden Tartus, Kamal Shahin, undersökande journalist från Latakia. Reporter på plats i Syrien: Lina MalérsProgramledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Calle Hedlund och Rasmus Håkans.

Den stora rysk-belarusiska militärövningen Zapad 2025 som just avslutats har besökts av höga amerikanska militärer och frågan är varför Donald Trump börjar uppvakta Belarus ledare Lukasjenko. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Både Polen och Rumänien har nyligen drabbats av drönare som utpekats som ryska, och det är inga felflygningar utan rena provokationer menar man i väst. ”Vi har bara sett början på ryska drönarattacker, de är billiga i förhållande till andra vapen och de når allt längre”, säger överstelöjtnant Johan Huovinen.Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande: Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Maria Persson Löfgren, Sveriges radios tidigare Rysslandskorrespondent.

De indisk-ryska relationerna blir allt bättre tack vare en omfattande oljehandel. Vilka är konsekvenserna av handeln? Samuel Neuman Bergenwall, som är verksam som Indienanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) förklarar omsvängningen. Inläsare: Staffan Dopping

En gång i tiden hyllades Syriens första dam som en ros i öknen. 14 år senare befinner hon sig i exil misstänkt för krigsbrott. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Asma al-Assad växer upp i London och gör karriär i investment bank-världen innan hon gifter sig med Syriens president Bashar al-Assad. Som högutbildad, vältalig och stilmedveten första dam väcker hon snabbt uppmärksamhet. En modern kvinna i Chanel-dräkt och Louboutin-klackar för ett nytt Syrien, som charmar världens medier. Men när protester mot Assad-regimen utbryter och utvecklas till ett av världens blodigaste inbördeskrig förändras allt. I avsnittet medverkar Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och journalisten Kassem Hamadé. Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Sara OlssonTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes våren/sommaren 2025 av produktionsbolaget DIST.Ljudklippen i programmen kommer från Sveriges Radio, BBC, NPR, Russia 24, Al Jazeera, CNN, Vice, Sky News.(I researchen har böckerna The New Lion of Damascus av David W. Lesch, Drömmen om Damaskus och Syrien brinner av Aron Lund varit till stor hjälp. )

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj två helt olika ledare med två helt olika ledarstilar. Men vad särskiljer dem, och vad gynnas de av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s president Donald Trump hotar med sanktioner mot Ryssland om man inte lyckas nå ett fredsavtal med Ukraina inom 50 dagar. Samtidigt utlovar han vapenleveranser till Ukraina.Både innan och under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har respektive ledare gjort de tydligt hur de vill förmedlas i media, både inför sin befolkning men också omvärlden. Vad särskiljer dem, och hur har de gynnats – eller missgynnats – av detta under de senaste åren?Hör Jakob Hedenskog, analytiker på centrum för Östeuropastudier vid utrikespolitiska institutet, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Björn Gunér, Sveriges radios reporter som bevakar Ryssland och Ukraina.Programledare: Monika TitorProducent: Alice UhlinTekniker: Martin Seipel

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I samarbete med Militärhistoriepodden publcierar vi podden Historia Nu samtal med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinsitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Det spekuleras i att bunkern är förbunden med ett tunnelsystem, vilket skulle göra det möjligt för regeringen att förflytta sig utan att gå ut i det öppna. Dessa rykten har aldrig bekräftats, men stärks av att Sverige hade en omfattande beredskap för att skydda sin ledning under kalla kriget.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett specialprogram om undervattensljud. Hur låter fiskar och andra djur i havet och vilka ljud upplever de? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur låter det under ytan? Vi sticker ner mikrofonen för att lyssna på grymtande torskhannar, sälars sång och tumlarens ekolod.Och hur upplever djuren själva sin ljudvärld? Där vi människor stör med allehanda buller, från fartyg, vindkraftverk och byggnationer.Hela programmet ägnas åt undervattensljuden och djuren som alstrar dem. Programledare Karin Gyllenklev finns i Stockholms södra skärgård tillsammans med Mathias Andersson, marinbiolog och undervattensljudsexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Han forskar just kring ljuden i vattnet och hur djuren påverkas av de ljud som vi människor tillför dit. Vi får också följa med forskningsfartyget Electra när en bullerboj placeras i vattnet. På bojen finns en hydrofon som mäter hur högt bullret är under ytan.En bit därifrån, vid sjön Båven i Sörmland, finns reporter Lena Näslund tillsammans med filmaren Martin Falklind. Han har nyligen fått Artdatabankens naturvårdspris för sin serie ”Fiskarnas rike” som sänts i SVT. Han har tillbringat mycket tid i undervattensvärlden antingen i dykardräkt, med snorkel eller med hjälp av en liten fjärrstyrd ubåt med kamera och sett och hört interiörer från fiskarnas liv som hittills varit okända. I sjön Båven filmas just nu forskningen på mal, och vi hoppas få vara med om märkning av den mytomspunna fisken. I programmet medverkar också Rickard Gustafsson, Sportfiskarna och Gustav I veckans kråkvinkel av Jenny Berntson Djurvall hör vi världens ensammaste val. Den som sjöng på en frekvens som aldrig fick svar i världshaven.Programledare är Karin Gyllenklev.

Drönare som kan attackera mål med hög precision är en nödvändig förmåga som Sverige saknar. Nu arbetas det febrilt på att ändra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har idag inget utvecklat drönarvapen, samtidigt som Ukrainakriget tydligt har visat att framgång på slagfältet är svårt att nå utan drönare.För att Sverige snabbt ska få en drönarförmåga arbetar just nu flera hundra personer på Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten och Försvarets materielverk gemensamt för att bygga en sådan.– Det är bråttom att identifiera vad det är vi behöver, säger Per Olsson på arméstaben, ansvarig för projektet.Det har visat sig ganska svårt att hitta ett drönarsystem som klarar kyla, vind och snöfall – element där de svenska drönarna främst kommer att användas i händelse av krig.– Vi ska ju hjälpa till uppe i Nordkalotten – norra Sverige och norra Finland – och det är en väldigt speciell miljö. Många av de system som finns på marknaden idag är inte riktigt anpassade för det här extremt kalla klimatet, säger Lars Forssell, som forskar på drönare vid FOI.Det pågår ett arktiskt drönarrace där framför allt Ryssland ligger långt fram tack vare sina lärdomar från Ukraina. Frågan är om Sverige kan hinna ikapp.– Det finns jättegoda förutsättningar. Vi har en tradition av att ha en väldigt kompetent försvarsindustri i Sverige sedan många år tillbaka. Det finns ett driv, det finns en innovationskraft, säger Johan Pakarinen på FMV.Text: Kalle GlasLjudklipp: Försvarsmakten, Sveriges Radio, Rob Lee-X, Jaglavaksoldier, Saab, Defence News, Dung Tran Military channel, Wes O´DonnellMedverkande:Per Olsson på ArméstabenLars Forssell, forskare på FOIJohan Pakarinen på FMV. Claes Aronsson, programledareKalle Glas, programledare och producent

Vatten och livsmedel, it-system och det demokratiska samtalet alla behöver skydd i vår osäkra tid. Då blir Ukraina en samarbetspartner åt båda håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, drar nu igång ett kunskapscenter för livsmedelsberedskap. Där kommer man delvis att ta in kunskap från vad Ukraina drabbats av i kriget som hotar mat och vatten. Samtidigt har forskningsinstitutet Rise skickat experter till Ukraina för att hjälpa till med utveckling av myndigheternas arbete mitt i ett krig som bland annat handlar om information. Och även där finns erfarenheter att hämta för den svenska beredskapen.Medverkande: Camilla Eriksson, centrumledare på FOI. Emelie Salomonsson, mikrobiolog på FOI. Carl Heath, seniorforskare på forskningsinstitutet Rise. Johan Rosell, chef på centrum för cybersäkerhet på Rise.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Xi Jinping har stöpt om Kina och vill se en ny världsordning. Hör om Xis väg till makten och hur Donald Trump kan ge Kina mer spelrum och inflytande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under det senaste decenniet har Xi Jinping tagit Kina tillbaka till ett utpräglat kontroll- och övervakningssamhälle. Han har cementerat sin maktposition och gjort sig av med fiender. Men varifrån kommer Xi Jinping och varför blev just han det kinesiska kommunistpartiets generalsekreterare och därmed Kinas högsta ledare? Konflikt berättar om Xis väg till makten, hur han förändrat det kinesiska samhället och hur han vill förändra världen. När USA under Trump nu drar sig undan internationella samarbeten kan det ge utrymme för Kina att kliva fram, och redan idag syns hur Kina med framgång kan samla ett stort politiskt stöd i omvärlden. I avsnittet hör du Sveriges Radios nuvarande och tidigare Kinakorrespondenter göra nedslag som beskriver Xi's Kina. Följ med Moa Kärnstrand till turistbutikerna i Peking där det är svårt att köpa Xi-souvenirer. Följ med till Toronto i Kanada där Hanna Sahlberg möter en barnfamilj som lämnat Kina på grund av den ökade repressionen under Xi och hör Björn Djurberg, en av få som på senare år kommit nära Xi.Reportrar: Moa Kärnstrand, korrespondent i Peking. Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter och tidigare korrespondent i Peking och Björn Djurberg, tidigare Kinakorrespondent. Medverkande: Malin Oud, direktör för Kinaprogrammet vid Raoul Wallenberg institutet (RWI). Oscar Almén, forskare och Kinaexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Adrian Geiges, journalist och författare och tidigare Kinakorrespondent för tyska Stern. Zinn, tidigare verksam vid en organisation för kvinnors rättigheter i Kina och Zhou, tidigare byggnadsingenjör i Kina (båda nu i Toronto). Qin och Joe, cafébesökare i Toronto.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent: Therese Rosenvingetherese.rosenvinge@sr.seLjudtekniker: Emilia Ström

Om hur pressen på den gröna omställningen, och upprustningen i världen, är en del av uppblossande strider i östra Kongo-Kinshasa nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den senaste tiden har USA, med Trump i spetsen, trappat upp striden om de viktiga mineraler som behövs för den gröna omställningen, och i mycket av framtidens teknik. Veckans Konflikt fokuserar på ett av dom länder som är allra rikast på dessa naturtillgångar som nu hela världen vill åt - Kongo-Kinshasa. Vi följer i rebellernas spår i landets östra delar - där korrespondent Mona Ismail Jama får en exklusiv intervju med rebelledaren som nu tar över stad efter stad. Och där i bakgrunden finns smugglingen av mineraler som tenn och coltan - som till sist hamnar i våra mobiltelefoner - eller som komponenter inom försvarsindustrin.Medverkande: Olivier Milland, forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, Corneill Nangaas, ledare för rebellgruppen M23 i östra Kongo-Kinshasa, Phil Clark, professor i internationell politik vid School of Oriental and African studies i London, Emily Iona Stewart, på organisationen Global Witness, Ken Mathyssen, mineral-expert på den belgiska tankesmedja, IPIS.Reporter i Kongo-Kinshasa: Mona Ismail JamaProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Lisa Abrahamsson

23 januari. Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, har tillsammans med Ukraina tagit fram en ny webbaserad plattform som använder sig av så kallad crowd forecasting för att försöka förutsäga framtiden. Hur fungerar det? Andreas Ericson gästas av Ivar Ekman, programansvarig på FOI.

22 januari. Syriens diktator Bashar al-Assad störtades i december av den jihadistiska milisen Hayat Tahrir al-Sham. Vad har hänt i landet sedan dess? Och hur pragmatiska och moderata är den nya ledningen? Andreas Ericson gästas av Aron Lund, Syrienexpert och analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

8 januari. Under julhelgen angreps än en gång viktiga kablar på havsbotten, den här gången i Finska viken. Hur ska Sverige och Nato agera för att skydda viktig infrastruktur i Östersjön? Elisabeth Braw, senior Fellow vid tankesmedjan Atlantic Council, och Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, diskuterar med Andreas Ericson.