Podcasts about mobiler

Was sagen die Teilnehmenden des ersten Seminars zu Mobiler mit Technik im November 2024.

So lief Mobiler mit Technik zum ersten mal.

In dieser Folge von Brady Competence for You spricht Host Dagmar Bachrich mit Christian Fuss von Compact Electric über den Einsatz mobiler Drucker in der industriellen Kennzeichnung – ein zentrales Thema für Sicherheit, Effizienz und gesetzliche Vorschriften.https://www.linkedin.com/company/brady-platinum/

Mit Glück könnte es in diesem Jahr ein Vorbereitungsseminar für Mobiler mit Technik geben.

Nahe Dran vom 10.03.2025 - Mobiler Pflegedienst am Schlosspark by Antenne Bad Kreuznach / Idar-Oberstein

Juniornyheterna om att danska regeringen föreslår ett mobilförbud för barn. Det är oroligt på västbanken och sist snackar vi om ett stooort instrument. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Natten till den 8 januari 2005 slår stormen Gudrun till, den största naturkatastrofen i Sverige i modern tid. I den strömlösa byn Lyngsåsa väntar en familj på sin dotter. Hon är fast i stormskogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tsunamikatastrofen har just inträffat och bilderna av katastrofen fyller TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släcker lampan kvällen den 7 januari 2005. Så, under natten, sveper stormen Gudrun in över Sverige och fäller 200 miljoner träd. 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen vaknar människor på landsbygden upp i en nytt och sargat landskap. Utan kontakt med omvärlden. Som mest är 730 000 människor strömlösa och en kvarts miljon utan telefoner. I den lilla byn Lyngsåsa i Småland är familjen Lind ensamma i mörkret. Mobiler och elnät har slutat fungera och vägarna är blockerade av fallna träd. Och deras dotter Sofi är försvunnen.Dokumentären är en bearbetning av program gjorda för Tendens i P1, veckan efter stormen 2005. Vi möter familjen direkt efter stormen och ett år senare.Reporter och producent: Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.seMusik i FM-versionenVintersaga - Monica Törnell Live tomorrow - Laleh Enkelhet - Anna Ternheim Ge mig en sidenklänning - Karin Wistrand If i could - Sophie Zelmani Rosa Himmel – Molly Sandén The wind – Cat Stevens Musik i poddenWindogad – Lena Willemark Near Light - Olafur Arnalds Du som gick före oss – Anders Widmark

Natten till den 8 januari 2005 slog stormen Gudrun till, den största naturkatastrofen i Sverige i modern tid. I den strömlösa byn Lyngsåsa väntar en familj på sin dotter. Hon är fast i stormskogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tsunamikatastrofen har just inträffat och bilderna av katastrofen fyller TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släcker lampan kvällen den 7 januari 2005. Så, under natten, sveper stormen Gudrun in över Sverige och fäller 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen vaknar människor på landsbygden upp i en nytt och sargat landskap. Utan kontakt med omvärlden. I den lilla byn Lyngsåsa i Småland är familjen Lind ensamma i mörkret. Mobiler och elnät har slutat fungera och vägarna är blockerade av fallna träd. Och deras dotter Sofi är försvunnenProgrammet är en bearbetning av ett program gjort för Tendens i P1, Vi möter familjen bara några dagar efter stormen 2005. En kväll för 20 år sen. Reporter: Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se

Wir starten unsere mehrteilige Berichterstattung zu unserem neuartigen Seminar „Mobiler mit Technik“.

NSM har kommet med en temarapport om mobilapplikasjoner og Jørgen og Roar anbefaller alle som eier en mobiltelefon å ta en kikk, samtidig som de diskuterer enkelte sentrale anbefalinger i rapporten. En podkast fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet - 2024

Was erwartet die Teilnehmer im Premierenseminar im November?

Majoriteten av svenskar tror att vi är avlyssnade och att annonser anpassas efter vad vi säger. I Morgonpasset i P3 reder vi ut hur det egentligen står till och slår hål på lite fler tech-myter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Am Sonntagabend, dem 13. Oktober ab 20 Uhr laden wir euch zum Infoabend der kommenden Seminare in unser OVZ ein.

Durch eine frühzeitige Erkennung und Behandlung einer neurodegenerativen Erkrankung kann deren Verlauf positiv beeinflusst und das Fortschreiten der Erkrankung verlangsamt werden. Wie eine solche Früherkennung durch den Einsatz neuer Technologien gelingen könnte, darüber spricht Katja Weber in dieser Folge mit Frau Dr. Lara Marie Reimer.

Nyheterna Radio 17.00

Bör mobilens funktion för automatisk anslutning till kända wifi-nätverk stängas av? Det tycker åtminstone australiensiska polisen. I början av sommaren publicerade de ett pressmeddelande där de bland annat uppmanade folket att stänga av funktionen (lyssna på avsnitt 256 av Bli säker-podden). En gång i tiden var automatisk wifi-anslutning förenat med nämnvärda risker, både ur ett säkerhetsperspektiv och ett personligt integritetsperspektiv. De senaste 15 åren har Apple och Google arbetat hårt för att åtgärda de underliggande bristerna. Numera borde därför de flesta användare kunna bibehålla bekvämligheten med automatiskt wifi-anslutning. Veckans avsnitt av Bli säker-podden följer upp avsnittet om riskerna med publika wifi-nät med en genomgång av hur wifi-nätverk har kunnat utnyttjas för att spåra användares mobiler. Se fullständiga shownotes på https://go.nkkasystems.com/podd260.

Wer viel unterwegs ist und große Datenmengen bearbeitet, kennt sicher das Problem mit dem kleinen Laptop-Bildschirm. Zum Glück bietet Amazon jetzt eine praktische Lösung an: Ein kompaktes, tragbares Gerät, das den Bildschirm vergrößert und derzeit zu einem unschlagbaren Schnäppchenpreis erhältlich ist.

Ring P1 från Umeå om bland annat hur artister ser på publikens mobilanvändande, om sportreferat i OS och om hur vi bemöter barn. Programledare: Steffen Renklint, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Wenn ihr viel unterwegs seid und große Datenmengen bearbeitet, kennt ihr sicher das Problem mit dem kleinen Laptop-Bildschirm. Glücklicherweise hat Amazon jetzt eine praktische Lösung im Angebot: Ein kompaktes, tragbares Gerät, das euren Bildschirm vergrößert und momentan zu einem unschlagbaren Schnäppchenpreis erhältlich ist.

Ring P1 från Umeå om bland annat störande mobiltelefoner på konserter, om vad bankerna gör åt bedrägerier och om problem med elsparkcyklar. Programledare: Steffen Renklint, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Heutiger Gast: Hans-Gert Stuke, Mitbegründer von Tiny Space. Zusammen mit Tim und Moritz hat Hans-Gert ein Startup für mobile Tiny Houses aufgebaut, die sich auf Events wie dem OMR Festival wiederfinden. Hans-Gert hat nach dem Mitaufbau von zwei Med-Tech Startups etwas eigenes starten wollen. Dies führte zu diesem innovativen Unternehmen, das sich auf die Vermietung mobiler Büroeinheiten spezialisiert. Ziel ist es auf Konferenz- und Festivalgeländen einzigartige Rückzugsorte für Meetings oder Podcast-Aufzeichnungen zu bieten. Wir beleuchten, wie Tiny Space die Landschaft von Konferenzen und Events neu gestaltet und welche Rolle Nachhaltigkeit und Design in ihrem Ansatz spielen. Mehr zu Hans-Gert Stuke: https://www.linkedin.com/in/hans-gert-stuke-598290 Tiny Space: https://tinyspace.com

Kerstin Ekmans Rätten att häda från 1994 är ett rykande försvar för yttrandefriheten och det klara förnuftet. Ulrika Knutson läser en text som samtidigt är högaktuell och en produkt av sin tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2020-08-17.Sverige har världens äldsta tryckfrihetslagar, från 1766. Vi kan tacka Peter Forsskål för dem. Hans pamflett Tankar om Borgerliga Friheten inspirerade några år tidigare. Högst av alla friheter satte han skriv-friheten.Hans text blev genast indragen av censuren och Forsskål fick gå i landsflykt. Det passade honom inte så illa. Han var en av Linnés lärjungar. Tyvärr dog han i Jemen, bara 31 år gammal. Linné döpte en liten nässla efter honom, till Forsskalea Tennacissima - "kärv, stickig, hårdnackad och envis".Som Linnélärjunge strävade Forsskål efter nytta. Skrivfriheten hade ganska lite med jagets romantiska uttrycksbehov att göra. Snarare handlade det om jagets behov av kunskap.Alla medborgare måste få bli bekanta med "samhällets tillstånd", ansåg Forsskål. Det var en djärv åsikt på hans tid, när de flesta svenskar slet ont i jordbruket och inte begärde mer än en sup eller två när arbetsdagen var slut. Samhällets tillstånd orkade ingen bry sig om.Men Forsskål var optimist. Han trodde på folkbildning. Friheten krävde inte bara fri press utan ett "upplyst publikum".Idag lever vi i det fria ordets paradox. Ordet är friare än någonsin - hos oss i Sverige - men Forsskål hade nog tyckt att "den upplysta publiken" beter sig konstigt. Konspirationer och fakta-resistens skulle han inte ha gillat. Han hade väntat mer av det klara förnuft som också Kerstin Ekman hyllar i sitt tal Rätten att häda. Hållet den 15 oktober 1994.När hon talade hade krutröken ännu inte lagt sig. Bara fem år tidigare hade Ekman och Lars Gyllensten lämnat Svenska Akademien, i protest mot att den vägrat ge sitt stöd åt Salman Rushdie. Hans roman Satansverserna hade de iranska ayatollornas fatwa över sig. Rushdie hade gått under jorden. Bara året innan hade hans norske förläggare William Nygaard nätt och jämnt överlevt ett mordattentat. Faran är inte över. Det finns fortfarande ett pris på Salman Rushdies huvud.Texten var länge ur tryck, men återpublicerades våren 2020 i tidskriften Essä, tillsammans med sex kommenterande texter. Kerstin Ekmans tal är dubbelt läsvärt, både som appell för yttrandefriheten och som kulturhistorisk produkt av sin tid. 1994 är länge sedan.Talet speglar tiden före den stora mediala revolutionen. Webb och sociala medier var knappt påtänkta. Mobiler låg inte i var mans ficka. Det var bara fem år efter murens fall. Svenska Akademiens uppfattning vägde tungt. Dess kapital var ännu stort.Kerstin Ekmans tal handlar inte så mycket om Salman Rushdie och islam, utan mer om upplysningen och försvaret av den "skeptiska humanismen" i Hjalmar Söderbergs anda. Här ser man hur mycket Söderberg betytt för Ekman. Hon börjar med en chockeffekt, beskriver en barnpornografisk bild, där två män urinerar på en liten flicka. Hon äcklas, ändå vill hon försvara rätten att publicera den. Hon hyllar de gamla grundlagarna och Forsskåls tryckfrihet. Några år senare svängde det - idag är det förbjudet att inneha, till och med att betrakta en sådan bild. Och märk väl, en av de få som fällts för detta brott är ingen vanekriminell, utan serieöversättaren Simon Lundström, som i sin dator hade japanska mangateckningar. "Döma teckningar, är svenskarna inte riktigt kloka"? undrade den amerikanska fotografen Sally Mann.Kerstin Ekmans text är kärv, stickig och envis, som Forsskåls nässla. Riktigt giftig när hon skildrar den svenska aningslösa välviljan, de "rosiga kindernas cynism" - till exempel i form av ekosocialister som drömmer om ett paradis bortom demokratin. Detta fenomen försvann inte med nittiotalet. "De rosiga kindernas cynism" - vilket uttryck - blossar upp då och då, både i klimatdebatten och i identitetspolitiken. Eller vad ska man säga om Uppsala universitet som glömde allt de visste om akademisk frihet och källkritik, och mästrade kulturantropologen Ingalill Arvidsson för att hon på ett seminarium, uppmanad att svara på en fråga om uppslagsord i gamla arkiv, använt n-ordet, som var det konkreta uppslagsordet. Detta inte menat som stöd för de frihetskämpar som bryr sig mindre om samhällets tillstånd än rätten att köpa n-ordsbollar i närbutiken så fort suget slår till.Kerstin Ekman talar också om "den vämjeliga bönhustraditionen" i Sverige, med dess drag av botgöring och underkastelse. Detta förstod nog den bildade borgerligheten för 25 år sedan, särskilt om de legat i Uppsala och lyssnat på när Ingmar Hedenius läste lusen av biskoparna. Men idag i världens modernaste land - vem ska ta åt sig? 68-vänstern eller P O Enquist och arvet från Hjoggböle. Lite bönhus ska väl den sekulariserade svensken tåla?Kerstin Ekmans text kommenteras hövligt av sex olika författare. Det är bara Agneta Pleijel som törs ta henne på allvar, och svara på Ekmans skarpa kritik av religion, och av Birgitta Trotzig. Pleijel menar att Kerstin Ekman gick för långt när hon skrev att intresset för plågade sovjetiska öden, som poeterna Mandelstam, Tsvetajeva och Achmatova, ibland fått karaktären av dödsfascination - "en på mycket långt håll ljuv svindel inför deras undergång".Detta är inget huvudspår i Kerstin Ekmans text, men det är starka ord. Kerstin Ekman själv, liksom Hjalmar Söderberg, uppehåller sig ofta vid nazisternas illgärningar, utan svindel vid avgrunden. Detta måste ha med tiden att göra. Det var ju 1994, de sovjetiska arkiven hade just blivit tillgängliga och alla fynden gav många rubriker. Det var först då som man fick veta att Osip Mandelstam verkligen dog i ett uppsamlingsläger på väg till Vladivostok. Det kan förresten vara på sin plats att påminna om att de ryska arkiven inte längre är öppna. Putin sitter på nycklarna sedan många år. Men då hade fakta just börjat röra sig. Kunde detta förväxlas med dödsfascination?Ett uppriktigt tack får Kerstin Ekman från Mohammad Fazlhashemi, nu professor i islamsk teologi och filosofi i Uppsala. Han ger bakgrunden till fatwan mot Rushdie, hur den shiamuslimske ayatollan Khomeini hittade ett utrymme för att framstå som den sanne försvararen av islam, också i sunniters ögon. Det var ett politiskt mästardrag. Mycket tragiskt däremot, att inte de diplomatiska ansträngningarna förmådde efterträdaren Khamenei att lätta på fatwan. Ett tag såg det så ut.Vad Mohammad Fazlhashemi tackar Kerstin Ekman för är att hennes klara förnuft vägrade skuldbelägga alla muslimer för brottet mot Rushdie, något som sker då och då, i vår upplysta tid. Professor Fazlhashemi bidrar med en personlig anekdot. När debatten rasade som värst skulle han själv lämna in bilen till reparation hemma i Umeå. Mekanikern tog nycklarna, spände ögonen i professorn och ville ha besked, inte om kardanknutar eller bromsar. Han ville veta om kunden var villig att verkställa den dödliga fatwan mot Rushdie och hans svenska förläggare. Fazlhashemi skakade av sig alla känslor frågan väckte, och gav ett kort och koncist svar: Nej!Ett kvarts sekel går fort. Mycket hinner hända, eller händer inte alls. Ungefär vid samma tid då tidskriften Essä tryckte om Kerstin Ekmans text ombads Svenska Akademien att lägga ett ord för den fängslade svenske medborgaren Gui minhai. Men Akademien tyckte inte att det var deras uppgift att försvara Guis yttrandefrihet. Det finns andra organisationer som sköter sådana saker betydligt bättre än Akademien, enligt ständige sekreteraren. Och det är ju tur.Ulrika Knutson, journalist och författareKällorEmi-Simone Zawall (red): Tidskriften Essä, nummer 5: Rätten att häda, 2020. Först publicerad 1994 av svenska Rushdiekommittén i samarbete med Studiekamraten.Peter Forsskål: Tankar, om Borgerliga Friheten. på Litteraturbanken.se, Atalntis 2017, red Gunilla Jonsson. Originalet publicerat 1759.

Just nu diskuteras svensk filmpolitik för fullt i och med den nya filmutredningen. Bland annat har Anna Croneman, vd för Svenska filminstitutet, flaggat för att färre filmer ska få mer pengar. Men vid sidan av mittfåran finns ett annat Filmsverige. Där man skapar filmer med mobiler och anordnar egna visningar. P1 Kultur gästas av regissörerna, manusförfattarna och skådespelarna Akar Karami och Suheib Saleh som gjort långfilmen Nollbudget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa BergströmProducent: Maria Götselius

Christian und Svenja Fröhlich leben mit ihren Kindern im Wohnmobil und arbeiten als mobile Pfleger. So ermöglichen sie Pflegebedürftigen und deren Angehörigen Reisen oder Urlaube in Deutschland und Europa. Christian schildert eindrucksvoll, wie er die pflegerische Versorgung sicherstellt, welches Anliegen ihn antreibt und welche Rückmeldung er von Angehörigen erhält. Lass dich mitnehmen auf eine pflegerische Reise und erfahre ganz nebenbei, was für Christian der richtige Schlüssel für eine gute Pflege ist – ungeachtet dessen, ob du im ambulanten Dienst oder in einer stationären Einrichtung arbeitest.   Shownotes: https://www.ardmediathek.de/video/echtes-leben/vanlife-als-pfleger-auf-tour/das-erste/Y3JpZDovL2Rhc2Vyc3RlLmRlL2VjaHRlcyBsZWJlbi8yMDI0LTAzLTI3XzIzLTUwLU1FWg Born to Pflege: Facebook: https://www.facebook.com/borntopflege/ Instagram: https://instagram.com/borntopflege/ YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCITRHJ4qllFPZkXaPDrlq6A Homepage: https://borntopflege.de/

Reichert, Marius www.deutschlandfunkkultur.de, Studio 9

Hochwasserschutz: Notwendigkeit oder Luxus? Diese Frage stellt sich oft unerwartet und fordert schnelle Entscheidungen. Gerald Hübner spricht über die Balance zwischen finanzieller Investition und dem Bedürfnis nach Sicherheit, besonders wenn Naturgewalten drohen. Automatisch oder manuell, permanent oder mobil – die Wahl des richtigen Schutzsystems ist komplex. Die Experten beleuchten, wie individuelle Bedürfnisse und örtliche Gegebenheiten die Entscheidungen beeinflussen.  In dieser Episode von "Wasser Marsch! - Der Hochwasserschutz-Podcast" geben Gerald und Christian Einblicke in die Welt des Hochwasserschutzes, teilen persönliche Erfahrungen und bieten wertvolle Ratschläge, um Dir zu helfen, die richtige Entscheidung für Dein Eigentum zu treffen. ____________________________________________________ Bist auch du es leid, Dich bei Starkregen und Hochwasser den Gewalten der Natur hilflos ausgeliefert zu fühlen uns sehnst Dich danach, Sicherheit zu gewinnen? Dann solltest Du jetzt für eine Hochwasserschutzlösung nach dem Hübner-Prinzip entscheiden. Weitere Infos findest du unter: https://www.huebner-hochwasserschutz.de Hochwasser? Starkregen? Setz dem Wasser jetzt Grenzen!

Krauter, Ralfwww.deutschlandfunk.de, Forschung aktuell

Das Landesarbeitsgericht München stärkt die Rechte des Betriebsrats: Der Betriebsrat hat ein Mitbestimmungsrecht bei der Rückkehr von Mitarbeitern aus dem Homeoffice /mobiler Arbeit in den Betrieb. Mehr dazu erfährst Du in dieser Folge.

Sahra Wagenknecht gründet nun ihre neue Partei. Mit Blick auf den Wunsch nach einem starken Sozialstaat und einer strikteren Migrationspolitik gebe es "sicherlich einen großen Personenkreis, der ansprechbar ist", glaubt Politologin Ursula Münch. Von WDR5.

Grotelüschen, Frankwww.deutschlandfunk.de, Forschung aktuell

Til denne udgave af weekendpodcasten har vi udvalgt tre artikler om det danske sprog, som alle er skrevet og læst op af Lotte Thorsen.Den første handler om, hvordan vi meddeler os til hinanden i moderne familier, hvor mobiltelefoner og sociale medier spiller en større rolle. Det sætter ny forskning nemlig fokus på (03:13)I dagens anden artikel har hun talt med Sprognævnet om den nye udgave af Retskrivningsordbogen, hvor de har sat sig for at luge ud i kønnede ord og vendinger (10:36)Den sidste artikel handler om et nyt projekt, der skal sikre, at mennesker fra alle kroge af Danmark - uanset dialekt - kan tale med eksempelvis deres gps og anden stemmetyret teknologi (17:24)Har du allerede læst eller hørt en af artiklerne, kan du altid 'spole hen' til den artikel, du vil gerne vil høre. Se minuttallene ovenfor.Og husk: Artiklerne bare er et lille udvalg af de mange artikler, vi har læst op, og som kan høres direkte i Politikens podcast-app, så snart de udkommer. Her kan du også sammensætte din egen playliste og tage artiklerne med på farten. Det kræver blot, at du er Politiken-abonnent. Og det kan du nemt blive ved at gå ind på politiken.dk/shop

NSM anbefaler å gjøre sikringstiltak på mobile enheter som mobiltelefoner og nettbrett. Med noen enkle grep kan du oppnå bedre mobilsikkerhet. Nå har NSM kommet med en oppdatering av sine råd knyttet til mobiltelefoner og Jørgen Dyrhaug og Roar Thon snakker om disse i denne ukes episode. En podkast fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet 2023

Den sidste tid har debatten om mobiltelefoner buldret derudaf. Vi tager den i denne episode, og diskuterer et eventuelt forbud. Lyt med, og hør tre af landets skarpeste hoveder og medlemmer af det faste panel argumentere for og imod. Det er speciallæge i almen medicin, forfatter og ekspert i digital sundhed, Imran Rashid, børnepsykolog, Marie Tolstrup og lektor i pædagogik, Jesper Koerstz Jensen. Og anbefalingen er klar: Vi ved nok om mobilernes skadelige virkning. på vores børn og unge. Det er tid til at gøre noget. Også selvom det ikke bliver billigt. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nun ist der Brustkrebs zum dritten Mal zurück, dieses Mal mit Metastasen im Körper. Dazu kommt die unheilbare Lungenkrankheit. "Ich habe keine Angst vor dem Tod, aber vor dem Ersticken", sagt Anette Hungerbühler. An sehr guten Tagen geniesst sie einen Ausflug. An guten Tagen löst sie ein Puzzle. "Leider bin ich oftmals schwach und kann dann nichts machen, liege nur da. Da ist es eine grosse Bereicherung, wenn der Hospiz-Dienst da ist", sagt die 51-Jährige. Patrizia Altherr ist freiwillige Mitarbeiterin beim ambulanten Hospiz-Dienst St.Gallen. Die ehemalige Krankenschwester hat selbst Multiple Sklerose und daher mit ihrer Erwerbsarbeit aufgehört. "Auf der Onkologie am Kantonsspital St.Gallen konnte ich Menschen zwar beim Sterben begleiten, hatte aber zu wenig Zeit, um wirklich bei ihnen zu sein. So kam ich zum Hospiz-Dienst", sagt sie. Regelmässig besucht sie nun Anette Hungerbühler und verbringt Zeit mit ihr. Podcast-Gastgeber Gabriel Imhof hat die beiden Frauen getroffen. Darüber sprechen sie in dieser Podcastfolge: 01:04 Warum engagiert sich Patrizia beim Hospiz-Dienst? 01:58 Weshalb arbeitet Patrizia nicht mehr als Krankenpflegerin? 03.38 Hat Patrizia Angst vor dem Tod? 05:53 Warum will Anette über den Tod sprechen? 06:49 Wie lange hat Anette voraussichtlich noch zu leben? 07:16 Ist Anette traurig, dass sie bald sterben wird? 08:17 Wann hat Anette realisiert, dass sie todkrank ist? 09:30 Einsamkeit durch Krankheit und Coronaviruspandemie 10:34 Wie haben Anette und Patrizia sich kennen gelernt? 11:13 Welche Aufgaben hat Patrizia beim mobilen Hospiz-Dienst? 11:48 Was ist der Brückendienst und weshalb ist er so wichtig? 14:48 Woran ist Anette genau erkrankt? 16:05 Hat Anette eine «Bucketlist»? 19:00 Hat Anette Angst vor dem Tod? 20:45 Zieht Anette Kraft aus einem Glauben an Gott? Wenn euch der Podcast gefallen hat, dann abonniert ihn und empfiehlt ihn gerne weiter. Wir freuen uns über eure Kommentare und Nachrichten via Kontakt - Fadegrad - Podcast der Kirche in der Ostschweiz oder direkt auf unser Mail: feedback@fadegrad-podcast.ch DER AMBULANTE HOSPIZ-DIENST ST.GALLEN Wenn Ihr Kontakt mit dem Hospiz-Dienst St. Gallen aufnehmen möchtet, könnt ihr dies hier tun: Hospiz-Dienst St. Gallen Marktplatz 24 9000 St. Gallen Telefon: 071 222 78 50 www.hospiz-dienst-sg.ch info@hospiz-dienst-sg.ch MEHR ZUM THEMA STERBEN, TOD und TRAUER Im November 2021 durften wir Daniela Palacio in der Villa Jacob, dem stationären Hospiz St. Gallen, besuchen. Daniela, die dort die Pflegeabteilung verantwortet, hat uns durch die schönen Räumlichkeiten geführt, die den Sterbenden und ihren Angehörigen einen würdevollen Abschied ermöglichen sollen. https://open.spotify.com/episode/0oKa1yCsdF40mDHwNV5Mkt?si=231cf28f85c34718 #Sterben #Hospiz #HospizDienstSG #Begleitung #Krankheit #Hoffnung #Leben #Palliative #Palliativecare #Angst #Tod #Hilfe --- Send in a voice message: https://anchor.fm/fadegrad-podcast/message

Osnabrücker Papierhersteller muss Stellen abbauen / Betreten von Eisflächen in der Region / Osnabrücker Popduo bekommt Preis für besten Popsong 2022

Programa: Inovação Barueri Data: 17/11/2022 Quinta - feira Horário: 15h Tema: “Episódio 16: "Mobiler" - Série Especial Aceleração de Startups" Apresentação: Érika Alves Participação Especial: Jonatas Randal Créditos de imagem: FERNANDO MARQUES DE SOUZA - Secretaria de Comunicação Agradecimentos Especiais: Secretaria de Comunicação - prefeitura de Barueri Ideia. GOV Impact Hub Brasil PGE – Procuradoria Geral do Estado de São Paulo, Secretaria de Governo do estado de São Paulo Secretaria de Desenvolvimento Econômico Estado de São Paulo Governo do estado de SÃO PAULO Transmissão: YouTube - tv inovação Barueri Facebook - citbarueri Acesse nosso site: https://portal.barueri.sp.gov.br/cit/ Outras redes sociais: https://www.facebook.com/citbarueri/ https://www.instagram.com/citbarueri/ (ou @citbarueri)

Unsere letzte zweistellige Folge und die rappelt heute so richtig denn Bottrops bekanntester Party - DJ kommt zu uns an die Turntables. DJ Olli Diekmann bringt gute Laune und den richtigen Beat an die Bottcast Mikros und schafft es noch knapp in die Top 100. Mit Partygeschichten und Anekdoten aus dem Leben eines DJ´s bringt er so richtig Schwung in die Kiste und den nimmt er auch gleich bei "Wieviel Bottrop bist Du?" mit. Piet muss allerdings erst seine gute Laune finden aber da kann Alex helfen. Warum es Einbrecher in Bottrop schwer haben und ob Alex wirklich ein kleiner Pferdejunge ist erfahrt ihr natürlich auch heute. Mit großen Schritten der Folge 100 entgegen. Und am Ende bleibt da nur die eine Frage. Was ist eigentlich ein mobiler Spalter?

Bernhard, Henrywww.deutschlandfunkkultur.de, Studio 9Direkter Link zur Audiodatei

Die Homeoffice-Pflicht hat geendet. Wie geht es jetzt weiter mit dem Homeoffice und mobiler Arbeit (bzw. remote Work) in den Betrieben? Für den Betriebsrat ist das jetzt eine willkommene Gelegenheit, die Themen Homeoffice bzw. mobile Arbeit nun von Neuem anzugehen. Darum geht es in dieser Episode.

Per och Anna diskuterar och berättar om veckans viktigaste tekniknyheter, Den här veckan: Genombrott för fusionstekniken.Tamt intresse för Samsungs nya mobiler Volvo kopierar Tesla och köper jättepress. Hård rymdkamp mellan Sverige och Norge om att bli först med att skjuta upp satelliter från hemlandet. Ny Tekniks Johan Kristensson berättar och förklarar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur får du the golden mindset? Det svaret får vi i dagens avsnitt när the gold mindset himself Amo Cartwright kommer på besök. Vi rör vid många ämnen i det hör samtalet. Vi pratar om. Barndomen och den tuffa uppväxten. Att ta tag i sitt förflutna. Känslor och sårbarhet. Mobiler och dess negativa inverkan. Att säga upp sig från jobbet eller lämna en dålig relation. Att inte ta åt sig. När blir vi vuxna? Stötta Öppet sinne på Patreon https://www.patreon.com/oppetsinneInstagram https://www.instagram.com/pauldelvalle/?hl=svYoutube https://www.youtube.com/channel/UCAQXDkNpHStIp_AWv--DoLA

#EP102: To gamle udtjente telefoner samles til én, der til gengæld virker. Mød to personer som går op i, at telefoner og elektronik skal leve i længere tid. Gamle telefoner skal genanvendes. Nogle gamle telefoner kan du tilmed få penge for, når du køber en ny. Hør også episode 1 om 'smid-væk-tech'. (Foto: Pixabay) I gamle dage, for ikke så mange år siden, var køb af højttalere, fjernsyn og selv telefoner en langtidsinvestering. Gik noget i stykker, kunne det sagtens fixes. Gennem nullerne skete der en ændring. Nu blev elektronikken oftere udskiftet og producerne lancerede nye produkter én til to gange om året. I dag kommer Apple og Samsung med 3-4 hovedmodeller på et år. Dertil kommer en LANG række andre lanceringer. Nu står vi med resultatet: Vi drukner i elektronikaffald. FAKTA: I 2019 var den globale mængde af elektronikaffald 44,4 millioner tons, ifølge The Global E-waste Monitor, 2020. Tallet forventes at ramme 77,4 millioner tons i 2030. Nyt liv til gamle telefoner Selvom en smartphone ikke kan tænde, skærmen er ødelagt eller batteriet er fladt, kan det stadig være penge værd. Foxway er et firma, som indsamler gamle telefoner, som de puster nyt liv i. Efterfølgende sælges de renoverede telefoner med to års garanti. - "Vi opkøber alle typer af enheder, både dem der fungerer og dem, som er beskadiget. Vi vil altid forsøge at tage to eller tre telefoner og gøre dem til én der virker. Restkomponenterne gemmer vi til reparation af andre telefoner. De ting, som slet ikke kan bruges, sendes til genbrug efter alle kunstens regler," fortæller Mikkel Frid, sourcingdirektør i Foxway. Når det kommer til at købe renoverede telefoner, er danskerne ikke firstmovers, men tendensen er opadgående i kraft af, at også store kæder som Telia, Power og Humac er begyndt at interessere sig for området. I f.eks. Humac kan man indlevere sin gamle udtjente telefon, uanset mærke, og få penge for den gamle, når man køber en ny. FAKTA: 70 procent af de adspurgte danskere svarer i en undersøgelse, som YouGov har foretaget på vegne af Humac, at de har mobiltelefoner liggende som ikke anvendes. Genbrug og langtidsholdbarhed er ikke en nyhed Grundlæggeren af HiFi Klubben, Peter Lyngdorf, er ikke typen, der falder på halen over nutidens snak om langtidsholdbare produkter og genanvendelighed. Peter bliver trist, hvis en 20 år gammel forstærker ikke kan reparaeres og få et nyt liv. Når der kommer nye produkter på hylderne, er det nu, som før i tiden, vigtigt for Peter Lyngdorf at de kan holde længe. - "I vores serviceafdeling har vi én mand, som ikke bestiller andet end at tjekke nye produkter og undersøge dem for forventet holdbarhed, strømforbrug. Hvordan de er opbygget osv. I forhold til snakken om miljø og genbrug, er det noget, som er ved at komme på nu. Vi holder os langt væk fra produkter, som kun kan holde i ganske få år," lyder det fra Peter Lyngdorf, HiFi Klubben. OMTANKE KOSTER IKKE EKSTRA: Umiddelbart lyder det dyrt, når en producent skal skabe produkter, der kan leve længere, men det behøver det ikke at være, lyder det fra Bang & Olufsen. Hør episode 1 om smid-væk-tech her. Mere til historien Foxway anslår, at danskerne ligger inde med omkring 12 millioner gamle mobiltelefoner.

Für die heutige Folge habe ich mit LIsa Steinigans über ihr Startup gesprochen. Sie hat gerade das Crowdfunding für ihren mobilen Unverpacktladen abgeschlossen. Im Oktober geht's hoffentlich los mit dem Verkauf. Ziemlich spannend alles. Also hört doch gerne mal rein. :) Und schaut auch gerne mal auf ihrem Instagram-Kanal vorbei: Und wenn Euch die Folge heute gefallen hat, freue ich mich natürlich über eine positive Bewertung bei Apple Podcasts und Co. und falls Ihr mich erreichen wollt, könnt ihr das hier: E-Mail: zerowaste@podcastfabrik.de Instagram: https://www.instagram.com/ameliegehtzerowaste/ Facebook: https://www.facebook.com/ameliegehtzerowaste/

Den 14 september lanserade Apple nya produkter. Och som vanligt fick lanseringen av den senaste versionen av Iphone störst uppmärksamhet. Hur bra är egentligen Iphone 13, Iphone 13 Pro, Iphone 13 Pro Max och Iphone mini?Vad är styrkorna och svagheterna hos de nya produkterna?Vad innebär uppgraderingen till IoS 15? Hur ser framtiden och intresset för Apples produkter ut?Ny Tekniks techreportrar och mobilspecialister Kalle Wiklund och Simon Campanello har testat alla versioner av Iphone 13 och de är dagens gäster i podden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mobiler, mobiler, mobiler - inte såna man har i fickan utan sådana som hänger ned från taket. I veckans Petit-avsnitt tar vi tag i den vanligaste frågan som ställs till Elsa om hennes landsställe; "Varifrån kommer mobilen som hänger i sovrummet?" Vi spår att mobilen blir den nya, heta inredningsdetaljen, motiverar varför samt plockar ut shining stars ur mobilhimlen. Välkomna!! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mithilfe der vier mobilen Praxen des Deutschen Roten Kreuzes kann die Patientenversorgung in den Flutgebieten aufrecht erhalten werden: Sie sind nicht auf Infrastruktur vor Ort angewiesen. Dr. Jens Koopmann arbeitet in einer dieser mobilen Praxen und berichtet im "ÄrzteTag"-Podcast davon.

Weitere Themen: Region Hannover drohen wieder verschärfte Corona-Regeln/ Stadt Hameln startet Schwimmoffensive