Podcasts about skogs

Det är roligt om man kan bli lite mer självförsörjande, men inte helt enkelt. Finns det något som är lite enklare och mer tacksamt att odla? Och hur kan man hitta matnyttigt i skogen? Skogsälskaren Catarina Johansson Nyman samtalar med trädgårdsentusiasten Lena Hjelmerus. För den odlingsintresserade rekommenderas Tyresö Trädgårdssällskap tyrgarden.se

Stora Enso säljer 175000 hektar svensk skog för nästan 10 miljarder kronor. Samtidigt har statliga Sveaskog, 20 år efter att beslutet om försäljning fattades, till sist sålt sin andel i sågverkskoncernen Setra. Skogsägarföreningen Mellanskog är köparen till ett av Sveriges största sågverksföretag. I studion: ATLs reportrar Ulf Aronsson och David Larsson samt programledaren Cecilia Adolfsson, EFN. Skogen & Kapitalet är ett samarbete mellan EFN och ATL.

1953 började Eric Eriksson som konduktör på bussarna till Tyresö när han bara var 16 år. Då fick han ropa ut alla hållplatser och ta betalt när bussarna gick från Skanstull till Brevik, Skogsängsvägen eller Gudö. Han var med på premiärturen till Persudde 1954. Han berättar för Ann Sandin-Lindgren om hur han försörjde sig på att sälja godis, träffade sin fru och byggde huset i Hanviken där de hade sitt företag. Del 1

Veckan har bjudit på ytterligare virkesprishöjningar samtidigt som skogsbolag nu börjar larma om att virket kanske är för dyrt. Men är det det? Vi ger tips och råd för att slå hål på myten och som skogsägare kan använda om det kommer på tal - skäms inte för virkespriset skogsägare!

I det här avsnittet tittar vi både bakåt och framåt.  Vi summerar 2024 med hjälp av några tidningsreportage från året. Och så tittar vi på vad som väntas på det nya året, framför allt där det är flera stora utredningar som ska presenteras. I podden medverkar ATLs reportrar Ulf Aronsson, Birgitta Sennerdal, Martin Gustafsson och David Larsson. Artiklar som det refereras till i podden: Skogsägare med tjäder får ingen ersättning Kanadas skogsnav i fritt fall Hyggen och gran fasas ut i tysk klimatomställning Vinschar, ved och nyheter på tysk skogsmässa Örlander ger en inblick i arbetet med Skogsutredningen

Sveriges nya EU-kommissionär är knappt en vecka in på det nya jobbet. Det blir hennes jobb att se till att medlemsländerna gör vad de ska, till exempel i den för Sverige så känsliga frågan om skogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jessika Roswall var tidigare EU-minister och just miljöfrågor är ingenting hon profilerat sig i hittills i sin karriär. När statsminister Ulf Kristersson presenterade henne som Sveriges kandidat till kommissionen nämnde han heller inte miljöområdet, istället lyfte han fram andra frågor utan att specificera någon portfölj.– Det är en av mina styrkor, att jag är generalist och jag är duktig på att lära mig nya saker och få igenom saker.Ansvar för omstridd miljölagNär Jessika Roswall var EU-minister så röstade Sverige emot naturrestaureringslagen, som trots det gick igenom ändå. Enligt den måste nu alla EU-länder återskapa och skydda skadad natur som till exempel skogsmark och betesmark. Den svenska regeringen menade bland annat att lagen skulle drabba den svenska skogsnäringen.– Under det svenska ordförandeskapet förhandlade vi också fram den här lagstiftningen trots att Sverige sa nej.Man kan sätta på sig olika hattar?– Ja, det måste man göra.”Trodde vi var bättre än vad vi var”En annan fråga hon får ansvar för är den cirkulära ekonomin, inte minst att vi i större utsträckning ska använda oss av återvunnet material än nyskapat material. Bland annat finns ett mål för plastförpackningar. Men trots att återvinningen ökar, ökar också användningen av ny plast.– Vi måste bli bättre på att återvinna. Jag blev själv förvånad när jag satte mig in i det, jag kom in med fördomar om att vi var bättre än vad vi var.Gäst: Jessika Roswall, EU-kommissionär med ansvar för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomiProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Ci Holmgren, EU-reporterTekniker: Matilda ErikssonProducent: Gustav FranzénIntervjun spelades in fredag den 6 december 2024.

Intresset ökar bland skogsägare för att gå över till hyggesfritt skogsbruk för Martina Röed vändes motvind till medvind. Hör också om hur urfolk förebyggt skogsbränder, och en rapport från Cali. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FN-mötet om biologisk mångfald i Cali i Colombia COP 16 går in på upploppet, och vi får en rapport med oväntade perspektiv från vår medarbetare på plats Sara Sällström.Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

De värmländska skogsbygdernas övergivna åkrar är livsviktiga för en fjäril som är sällsynt i resten av Västeuropa: brun gräsfjäril. Men dessa soldränkta gläntor i granhavet håller på att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det är ett stort kommande naturvårdsproblem när de här sista skogsängarna växer igen”, säger Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen i Värmland.

Skogsägaren Martina Röed berättar om hur krångligt det kan vara att vilja bruka skogen hyggesfritt. Och så letar vi hösttecken med Didrik Vanhoenacker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan. Men det finns också mycket roligt att titta på just på hösten. Morgonens fältreporter Lisa Henkow tillbringar morgonen med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker i omgivningarna runt hans arbetsplats Naturhistoriska riksmuseet. De har öron och ögon öppna för allt från svamp till höstliga fågelläten, och förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin. Och så har Naturmorgons reporter Mats Ottosson gått på djupet med hur krångligt det kan vara att som enskild skogsägare vilja bruka sin skog på något annat vis än den etablerade hyggesmodellen. Att få hjälp från de stora skogsägarföreningarna har varit svårt. Som skogsägaren Martina Röed säger: ”Jag har varit så ledsen emellanåt”. Men nu är något på väg att hända. Skogsägarföreningarna har börjat inse hur stort intresset för mer naturanpassade skötselmetoder faktiskt är.Vad har utdöda ormstjärnor gemensamt med stenhård dödsmetallmusik? Jo, en gemensam länk är paleontologiprofessorn och dödsmetallfantasten Mats E Eriksson vid Lunds universitet. När han och hans kollegor upptäckte tidigare okända arter av ormstjärnor i över 400 miljoner år gamla fossil fick de också möjligheten att namnge arterna. Det blev en kronologisk historia, från Led Zeppelin och framåt. Mats favoritart är Ophiopetagno immolation, döpt efter det amerikanska dödsmetallbandet Immolation.Vi har passerat mitten av oktober och frågar Naturmorgons lyssnare efter de bästa hösttecknen. När tranorna vänder söderut, ormbunkarna skiftar färg och det är tid att få leta nya sköldmossor, är några av svaren.I veckans kråkvinkel gruvar sig författaren Mikael Niemi för att gå vilse.Programledare är Joacim Lindwall.

I dagens avsnitt får vi höra den spännande sagan "Sophias och Olivias magiska äventyr", önskad av Sophia, 8 år från Bro. Följ med på en magisk resa när två modiga flickor, Sophia och Olivia, plötsligt hamnar i en förtrollad värld! Utforska mystiska labyrinter, möt fantastiska varelser och hjälp till att rädda en Skogsälva i nöd. En berättelse full av vänskap, mod och magi som tar oss med på ett oväntat äventyr genom en förtrollad skog. Som alltid bjuder vår kära Aida på fascinerande fakta. Idag får vi lära oss om glas och dess magiska egenskaper. Så gör er redo för en gnistrande resa genom fantasins värld! Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Fredrik Eriksson och Piotr Wawrzeniuk beger sig till Skogsö i Nacka för att diskutera "affairen" vid Baggenstäket 1719 när en rysk landstigning gjorde livet surt för lokalbefolkningen och Balthasar von Dahlheims Östgöta tremänningar. Fredrik berättar om planer som fanns på försvar av denna del av Stockholms skärgård före och efter 1719, och om Södermanlands regementes insats, medan Piotr reflekterar över topografin och glädjer sig över vädret.

Vi fortsätter idag att prata om BECCS i Sverige givet att Regeringen nu fått klartecken att auktionera ut 36 miljarder till den anläggning som bäst kan sätta en koldioxiddammsugare (BECCS) på sin skorsten. GROT-uttag innebär tillväxtförluster samtidigt som bl.a. Stockholm Exergi redan börjat sälja kolkrediter till bl.a. Google. Självklart ska du som skogsägare då ha del av denna intäkt.

Idag pratar jag om Nordisk folktro och Skogsået. Ett mystiskt kvinnligt väsen som vakade över de svenska skogarna..Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta.Instagram: snabb.faktaTIKTOK: riktigasnabbfaktaMail: snabbfakta1@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En återkommande röst på Tyresöradion är Bernt Karlsson. År 2020 började han att berätta om sin farfar som jobbade på Kumla Herrgård och köpte torpet Skogsäng 1910. Sedan fortsatte han att berätta om LM Ericsson och mosaikväggen, båtarna och skutorna som han engagerat sig i. Om de 15 vandringar i Trollbäcken som han tagit med programledaren Ann Sandin-Lindgren på. Om kamrater han tagit med sig till studion eller åkt runt med som också berättat om Trollbäcken och Tyresö förr. Om vintrar och båtliv förr och föredrag på PRO och om varför Axel Wennergren har betytt så mycket för Bollmora och Tyresö. Här finns alla Bernts program.

Inga-Lill Krantz hette Collin som flicka när hon växte upp i Trollbäcken. Tillsammans med Bernt Karlsson berättar hon om sin släkt och sin farfars far som byggde Skogsängs torp och hur det kommer sig att det finns en väg som heter Collins väg. Om Kumla skola förr, högstadiet vid ABN (nuvarande Masten) och Forellen. Om ungdomslivet och gemenskapen i Trollbäcken. Programledare: Ann Sandin-Lindgren

Ett frö är en förhoppning om det som en dag ska gro, men det rymmer också information om det som har varit. På så vis liknar de idéer från tidigare kulturer, reflekterar Johan Landgren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vad är ett frö, egentligen? Jag sitter vid köksbordet. Runt omkring mig ligger små påsar och burkar utspridda. Vissa med vackra målningar av grönsaker, andra hemvikta med nästintill oläsliga tecken på. Någonstans mellan femtio och hundra sorter skulle jag gissa att det är. I antal utgör de tusentals fröer. Vart och ett av dem bär inom sig en förhoppning. Att det en dag ska gro. Slå rot. Växa till. Bli något mer. Man kanske kan kalla det ett slags tro?Samtidigt, utanför fönstret, flyger fåglar i skytteltrafik mellan äppelträdets grenar och matstationen. Entita, blåmes, talgoxe, bergfink. För dem är frön något ytterst substantiellt: mat. Överlevnad för dagen. Enligt den brittiska intresseföreningen för fåglar, British Trust for Ornithology, behöver en blåmes energi motsvarande 24 solrosfrön, en femtedel av dess vikt, varje dag. Fröna på bordet framför mig skulle alltså kunna göda en blåmesfamilj en hel vinter! Om blåmesarna kan tänka sig att byta till en mer varierad diet, vill säga. För just de här fröerna har jag dock andra planer.Sedan femton år tillbaka kommer en del av den energi jag stoppar i mig från min egen trädgård. Jag odlar, mestadels sådant som går att äta. Det gör att jag samlat på mig en del fröer genom åren. Dels köpta, dels skördade på plats, dels tillbytta. Under denna period har jag också, den hårda vägen, lärt mig att fröförvaring är en konst. Och att jag definitivt är en amatör.I den byrå i vardagsrummet där jag förvarar mina fröer, i vilken temperaturen över året växlar mellan 15 och 30 grader, förlorar de flesta fröer sin förmåga att gro inom en femårsperiod. Vissa tidigare än andra. Exempelvis kan man undra hur palsternackan har kunnat klara sig i konkurrensen när dess grobarhet sjunker rejält redan efter ett års lagring. Att den därtill, i likhet med de flesta rötter vi odlar här i norr, inte sätter frö förrän andra året gör den inte till den enklaste grönsak att kultivera på egen hand. Mycket lättare är det med andra, som till exempel pumpa och tomat. Vad gäller dessa kan man både äta och ha kakan kvar. Varje fruktkropp innehåller mängder av fröer som enkelt kan torkas och sparas för eget bruk.Några som länge fått äran för att förvara fröer på ett exemplariskt vis är de gamla egyptierna. Enligt historien, som arkeologen Gabriel Moshenka undersöker närmare i en artikel om fröhistoria och myten om mumievetet, lyckades forskare i mitten av 1800-talet odla vete från fröer hittade i Cheopspyramiden. Som Moshenka visar är tyvärr hela historien en myt, och en synnerligen långlivad sådan. Än idag används den i olika sammanhang som en symbol för livskraft och återuppståndelse. En lämplig grogrund för att, som Moshenka uttrycker det, svindla turister, trädgårdsmästare och bönder. Som så mycket annat säljer fröer bättre om de serveras med en riktigt bra historia. Tilläggas bör kanske att egyptiernas tanke med att placera frö i sina gravkammare knappast var att fröerna, tusentals år senare, skulle planteras av ett gäng bleka kolonisatörer hundratals mil norrut. Fröna var tänkta för livet på andra sidan, i vilket grobarheten torde förhålla sig till helt andra parametrar än våra.Ett mer naturvetenskapligt förhållningssätt till frökonservering hittar man hos ”Svalbard Global Seed Vault”, ett internationellt frösamarbete finansierat av norska staten och administrerat av Nordiskt genresurscentrum. Frövalvet, som ligger någon kilometer utanför Longyearbyn, invigdes 2008 och består av ett antal lagerrum som sprängts ut 120 meter in berggrunden. På grund av permafrosten har lokalerna närmast perfekta förhållanden: låg luftfuktighet och en konstant temperatur på –18 grader. Även utan tekniska hjälpmedel kan man där förvara en stor del av världens frösorter på ett sätt som gör att de kan övervintra i hundratals år. Till Frövalvet kan stater vända sig för att säkerställa att lokala frösorter inte förloras för alltid, i händelse av storskaliga naturkatastrofer eller långvariga krig. För några år sedan kunde man läsa i dagstidningarna att ett första sådant uttag av fröer gjorts, av Syrien, några år efter att den egna fröbanken hamnat mitt i stridslinjen.Liksom fröförvaring är en konst är fröodling det. Visst går det att plocka en kärna från ett äpple du just köpt och stoppa ned den i jorden. Den kommer troligen att gro, och om förutsättningarna är någorlunda gynnsamma, växa upp till ett äppelträd. Men med största sannolikhet kommer det inte ge samma sorts frukt som den du just ätit, då äppelblomman som fröet härstammar från pollinerats av pollen från blommor på andra äppelsorter med delvis andra genuppsättningar. Kanske blir det ändå ett gott äpple, och en helt ny sort är född.Jag sitter med mina fröer. Väger dem i handen, mäter dem mellan fingertopparna. Allt som göms i dem. Inte bara gener, utan också information om vad vart och ett av fröna varit med om. Jordmån, vattentillgång, temperatur är registrerad. På så sätt liknar fröna de idéer från tidigare kulturer, nedtecknade på papyrusblad och pergament, som vi ännu idag går tillbaka till. Hoprullade skrifter. Också för de flesta av dem är originalen sedan länge förlorade. Vi vet till exempel inte vad som inspirerade Hesiodos att i ”Verk och dagar”, på sjungande hexameter, nedteckna en lång rad instruktioner och förmaningar om konsten att odla. Eller vilka odlingsexperiment som föregick Columellas lexikon om romerskt jordbruk, ”De Re Rustica”. De manuskript som existerar idag är till största del traderade kopior av tidigare manuskript, vilka nedtecknats och sparats i bibliotek runt om i världen.Och även om det största av biblioteken, det i Alexandria, brann upp, och med det många oersättliga tankar och idéer, är det tack vare de bibliotekarier och skrivare som arbetade där, och på andra platser i det vidsträckta romerska riket, som ändå något finns kvar. Vi kanske inte vet exakt vad som ligger bakom Hesiodos och Columellas tankegods – men vi har det viktigaste kvar – idéerna. På samma sätt är det med äpplen och päron, palsternackor och pumpor. Vi kan inte med säkerhet veta deras ursprung, men vi kan ta ett bett av dem. Känna smaken och konsistensen. Låta dem fylla magsäcken. Sönderdelas och spridas i kroppen.Skicka därför, när du smälter maten, en tanke till alla dåtida, nutida och framtida fröarkivarier och bibliotekarier. Till Svalbard, som sägs vara säkrat även för de värsta klimatscenarierna. Och till biblioteken som i kulvertar runt om i världen, ofta djupt under jord, förvarar vårt tankegods till kommande generationer.Johan Landgren, poet och litteraturvetareLitteratur:Gabriel Moshenska: “Esoteric Egyptology, Seed Science and the Myth of Mummy Wheat”, Open Library of Humanities 3(1), 2017. https://doi.org/10.16995/olh.83Hesiodos: Theogonin samt Verk och dagar. Översättning Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2003.Columella: Tolv böcker om lantbruk: en tvåtusenårig romersk lantbrukslära (De re rustica). Översättning Sten Hedberg. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2009.

Det är mycket som gått mot den svenska skogen de senaste åren. Bland annat det stora utbrottet av barkborren som pågått sedan den mycket torra och varma sommaren 2018 och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Detta har slagit direkt mot marknaden för skogsprodukter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Ellen Rosenkvist, ekonomireporter och Johan Freij affärsområdeschef för skog och lantbruk Danske Bank (skogsexpert)Programledare: Petra Bergman

Det är mycket som gått mot den svenska skogen de senaste åren. Bland annat det stora utbrottet av barkborren som pågått sedan den mycket torra och varma sommaren 2018 och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Detta har slagit direkt mot marknaden för skogsprodukter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Ellen Rosenkvist, ekonomireporter och Johan Freij affärsområdeschef för skog och lantbruk Danske Bank (skogsexpert)Programledare: Petra Bergman

Skogsägarföreningen Södra rapporterar idag sitt ekonomiska bokslut för 2023 och vi kommenterar det i podden. Vi pratar också om en analys som Skogsstyrelsen låtit göra och som visar på att virkesmarknaden i Sverige inte är optimal för skogsägare. Samtidigt är vi inne i en spännande tid med trytande tillgång på skogsråvara och priser stiger äntligen.

I Storuman finns två före detta elitidrottare med visionen att bli fossilfria till 2025, men som också äger mycket skog.  Heidi Andersson har ända sedan hon var liten drömt om att bli planetskötare i världsklass, och Björn Ferry bjuder i sin nya dagboksroman på funderingar kring bland annat klimat, biologisk mångfald och skogsbruk.  För att få höra mer om hur parets visioner konkret påverkar deras skogsbruk, tog Lantbrukspoddens reporter Anna Ellström först tåget och sedan bussen till Västerbottens inland.  Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

I vilket klimat kommer skogen att växa upp? Beslut ska fattas som behöver vara rätt även om 50 till 100 år. Hur skyddas skogen mot uppvärmningens ovälkomna effekter i form av fler skadedjur, vinterstormar utan tjäle i marken och längre torrperioder med ökad risk för skogsbränder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nära hälften av Sveriges skog ägs av privatpersoner och de äger i genomsnitt 34 hektar var. Den som brukar skogen behöver i sin planering ha en tidshorisont på uppemot 100 år. Skogsägarna får göra kvalificerade gissningar och sprida riskerna, det vill säga variera sin skog både vad gäller brukandet av den och vilka trädslag som man låter växa upp.SMHI är värd för kursen i klimatanpassning för den som arbetar med skogen.Myndigheten har ett uppdrag från regeringen att sprida kunskap om klimatanpassning. EU finansierar.Medverkande:Alexandra Birger Röör, SMHIErik Westin, SkogsstyrelsenIngela Olofson, skogsägareMartin Sundström, skogsägareFredrik Daveby, skogsägareMattias Sparv, SkogsstyrelsenChristian Rönnebring, SMHIAdam Felton, SLUAnders Egonson, skogsägareChristina Henriksson, skogsägareLars Vikinge, skogsägareDaniel Värjö, reporter KlotetSkriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Det har blivit dags för poddavsnitt 190. Vi pratar idag om Norra skogs avtal med Metsä om att leverera massaved till nya monsterbruket i Kemi men också mycket annat.

Statsministern tar emot Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Oljeutsläppet i Blekinge. Pojan fångar upp unga i riskzonen. Rysk toppdiplomat pekas ut som spion av belgisk säkerhetstjänst. Skogsägare sprayar plantor med skyddsmedel. Gisslan i Gaza. De flydde Nagorno-Karabach Vi fick inte ta med något. Halloween förberedelserna är redan i full gång. Finns det onödiga ämnen i skolan? Talmanskaoset i USA fortsätter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

PRO Tyresö har en väldigt trevlig PUB-verksamhet då de bjuder in en föredragshållare och sedan umgås. I början av oktober var det dags för Bernt Karlsson att berätta om sin farfar som arbetade på Kumla Herrgård och drev torpet Skogsäng. Lyssna på många glada röster som uppskattar PRO. Reporter: Ann Sandin-Lindgren

Vem ville Calle Eriksson så illa? Kunde det vara någon från trakten? Skriftserie från Skogs-Tibble fornminnes- och hembygdsförening, nr 3 december 2010Telefonen - Tekniska museetSVD 1906-08-03, 1906-08-26, 1906-11-17, 1907-04-17Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ytterligare en regnfredag gör att vi poddar inne idag. Vi pratar mer brännved men också om Skogsstyrelsens omvärldsanalys som kom i veckan samt Finländska skogsägares rörelseresultat 2022 som verkar rejält mycket bättre än svenska dito.

På Öland skådar vi fågel under den europeiska fågelräkningshelgen Eurobirdwatch 2023. På en skogsäng möter vi Värmlands landskapsinsekt: brun gräsfjäril. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är flyttfågeltid och morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns i Stenåsa på Öland för att spana på sträckande gäss, tranor, trutar, bergfinkar, kungsfåglar eller vad som behagar flyga förbi. Denna helg räknas nämligen flyttande fåglar av fågelföreningar i hela Europa och även i Centralasien, under namnet Eurobirdwatch 2023. Syftet är att rikta uppmärksamhet på fåglarnas flyttning och deras behov av rastplatser och övervintringsområden. På plats på Stenåsabadet finns en räknande trio från Birdlife Sverige: Kajsa Grebäck, Anders Lundquist och Niclas Lignell. Vi hoppas också få kontakt med några av dem som räknar flyttfåglar på andra håll i Europa.Och så ska vi till Värmland för att spana efter den landskapsinsekten brun gräsfjäril. De igenväxande åkrarna i skogsbygderna är livsviktiga för fjärilen som är mycket ovanlig i resten av Västeuropa. "Det är ett stort kommande naturvårdsproblem när de här sista skogsängarna växer igen", säger Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen i Värmland.En junikväll i år blev Stig och Annalena Zetterkvist vittnen till något alldeles särskilt. Ett lodjur och tre harar satt på åkern utanför huset. Lodjuret gjorde några utfall för att jaga efter hararna, utan resultat. Men hararna stannade kvar nära lodjuret, satte sig ner och tittade på det. Vad var det som hände? Daniel Mallwitz, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Västmanland svarar.Den här helgen är det bokmässa i Göteborg. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg slår ett slag för skogens betydelse för såväl litteratur som boken i sig.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

01:45: Bodens skrällseger mot Sandviken, 04:30: Bänkningen av Sam Johnson. 13:30: Det talar för Piteå IF i bottenstriden. 16:00: Därför vägrar Herman ta ställning i herrtvåans bästa spelare. 22:45: Jesper sågar Bergnäsets stundande kval. 29:00: Parkalombolo oväntade serieuppflyttning. 34:15: Nedstamp i herrtrean - klarar sig Skogså kvar? 41:00: Veckans match! 46:30: Oscar Faulds målsuccé för Storfors - och mer tugg från herrtvåan.Avsnittet är producerat av Jesper Sandberg, Herman Öberg och William Sjögren.

Södra har en stor arbetsplats med skogen i Södra Sverige som bas. Tillsammans med sina ägare ser de till att förädla skogen till klimatsmarta produkter. För att prata mer om deras innovationer, såsom textilåtervinningstekniken OnceMore® och möjligheterna med fler nya fossilfria produkter från skogen, gästar Catrin Gustavsson, affärsområdeschef för Södra Innovation, veckans avsnitt av Innovationslandet.  Avsnittet spelades in på 5 september och är ett betalt samarbete med Södra Skogsägarna. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli.  

Finansmannen Jonas Wahlström, som genom sitt bolag Hvalfisken, äger mycket skog i Sverige, har i flera år velat få bort renarna från sin mark utanför Jokkmokk i Norrbottens län. Ekots granskning kan nu visa att han till och med vid ett tillfälle ansökte om skyddsjakt på ren. Skyddsjakt på ren är olagligt i Sverige eftersom renarna ägs av någon. Varken finansmannen eller andra företrädare för bolaget vill kommentera Ekots uppgifter.Maria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.seAlexander Gaglianoalexander.gagliano@sverigesradio.sei samarbete med Sameradion

Handelsbanken kom med sin skogsrapport igår och de målar upp en ljus bild för svenska skogsägare. Vi kan vara inne i ett paradigmskifte som gör att lönsamheten för skogsägare, redan har och kommer, förbättras. Vi pratar om varför och vad du som skogsägare ska tänka på. Men det finns också krafter som vill motarbeta detta. Detta pratar vi också om i dagens podd.

Skogs och markbrand samt skogsbranden i Mora by Ledarna inom räddningstjänsten

Skogsskador är ett växande problem som blir allt viktigare för skogsägare att förhålla sig till.  Törskatesvampen orsakar stora skador på tall i norra Sverige och det kan bli tufft ekonomiskt för de som drabbas. I det här avsnittet av Lantbrukspodden ger Tobias Gramner, som jobbar med multiskadad skog på Skogsstyrelsen, tips och råd. Men först ut är skogsägaren Mats Lindfors i byn Gulltjärn i Västerbotten. Han är på ständig jakt efter törskaten och Land Skogsbruks reporter Gunnar Andersson fick följa med.   Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se.

En minst sagt erfaren ledare och Södra Skogsägarnas vd Lotta Lyrå är i studion och bjuder på en inspirerande kvart om vårt skogsbruk och dess digitaliseringsresa. Med en omsättning på flera miljarder kronor och en organisation som ägs av ca 52,000 medlemmar är detta ingen lätt match att förändra gamla strukturer. Hur främjar man då innovation i en traditionell industri och hur ser framtiden ut för vårt lands skogsbruk? Glöm inte prenumerera och följ oss på instagram

Vi tok med oss studio med mic'er, laptop, bord og to stoler ut i skogen der Marius Sagen liker seg best... Vi møtte han oppe i skauen mellom Drammen og Sande og hadde det ikke vært for bommen hadde vi nok kjørt enda lenger opp og mot Svelvik, men som alle fine steder vi finner på Google Maps er det en stålstang over veien som hindrer oss... trist. Det stoppet ikke oss fra å rigge opp alt utstyret på en gammel bålplass for å få til en ny episode av "Adventure Podden", selv med en liten sabotør på 4,5 kg fikk vi gjort alt vi skulle. Vi har snakket om bil, kjærster på tur, kameraer og USB-kabler ut i naturen sammen med laptoppen og arbeidsflyten i takteltet... en både koselig og nerdete episode! https://adventureoverland.no/s3e6

Trycket på skogen ökar. Skogen är viktig för vår ekonomi, men den är också viktig för klimatet och för biodiversiteten. Kimitoöns kommun hör till de många kommuner som står i beråd att godkänna en ny skogsbruksplan - så vilka argument borde väga tyngst och går det förena olika intressen? I Slaget efter tolv möts Otto Bruun som forskar i klimatfrågor och bosatt på Kimitoön och Mårten Nurmio som är skogsägare och tidigare skogsrådgivare. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Skogsindustrikoncernen Holmen släppte idag sin kvartalsrapport för andra kvartalet 2022. Det är det bästa i Holmens historia och vinstmarginalerna drar upp emot 50 %. Vi pratar om den dysfunktionella virkesmarknaden i Sverige och att skogsindustrin faktiskt kan tjäna mer pengar per kubikmeter virke än vad det betalar skogsägaren för råvaran. Vi hinner också med att diskutera återvätning och BECCS där det verkar som att politikerna sviker skogsägarna samtidigt som de blir lurade upp på läktaren av skogsindustrin.

Vi pratar idag en hel skogsstatistik då Riksskogstaxering kom med sin "Skogsdata 2022" i veckan. Är det ett programmeringsfel som räddade svensk skog från att inte bli en kolkälla? Skogsindustrin ser inga moln på himlen och priserna stiger. Golvet för rundvirkespriset blir nu således 1500 kr/m3fub för normalt grantimmer och 700 kr/m3fub för barrmassaved. Vi pratar också om att det borde finnas 600.000 skogsägare i Sverige

Kvartalsrapporterna står som spön i backen och för skogsbolagen är det riktiga guld-tider. Aldrig har de tjänat så mycket pengar som nu och anledningen är bland annat det låga rundvirkespriset. Vi filosoferar om skogsägaren idag får betalt fast att man egentligen ska ta betalt för virket. Men också mycket annat om artskydd och Sveaskog. Elsker norrmännen även Sverige?

I strålande vårväder avverkar vi avsnitt 110 av Skogsfredag. Fredrik är idag i vårt lövskogsprojekt och avlägger rapport om tillväxten och vilka trädslag som växer bäst. Annars gör vi en djupdykning i den absurda situation vi idag den svenska virkesmarknaden befinner sig i. Något är allvarligt fel och något måste göras. Skogsägarna sitter med nyckeln genom att hålla igen och inte teckna nya virkeskontrakt.

Sykehusdiakon Gudmund Johnsen Wisløff er spesialist på å se det enkelte menneskets behov. I denne episoden forteller han om hvorfor han endte til skogs med en nyoperert pasient og hvorfor det handler om rettferdighet.

I avsnitt 90 träffar vi Gunnar Lindén, Naturvårdspolitisk expert på LRF Skogsägarna. Gunnar guidar oss genom de senaste turerna kring tillämpningen av artskyddsförordningen, art och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Vi pratar också om skogsdebatten, fåglarnas tillstånd i Sveriges skogar och en hel del annat.

Gemensamt och jämställt skogsbruk - inspelat på scenen på Jämtlands Skogs- och Lantbruksmässa på Torsta, 1 oktober 2021 I det här specialavsnittet av podcasten Snacka Grönt handlar det om skogen och det projekt om gemensamt skogsbruk som Erica Jonsson Ogilwie, som arbetar på Torsta leder. Reporter: Annelie Lanner. Tekniker: Martin Kjellerstedt. Producent: Malin Andersson. Podden produceras av Grönt Center i Ås, ett Leader Sjö, Skog och Fjäll-projekt finansierat av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Grönt Center i Ås har initierats av Torsta AB, LRF Jämtland, Fröjas - Oasen i Ås, Eldrimner och Krokoms Kommun.

Om Torstas och de gröna näringarnas framtid - inspelat på scenen på Jämtlands Skogs- och Lantbruksmässa på Torsta, 1 oktober 2021 I det här specialavsnittet av podcasten Snacka Grönt pratar vi om Torstas framtid och om de gröna näringarnas framtid, med Ylva Lindberg och Olle Undrom som båda går andra året på naturbrukgsymnasiet på Torsta samt Anna Olofsson Frestadius som är ny vd på Torsta. Reporter: Annelie Lanner. Tekniker: Martin Kjellerstedt. Producent: Malin Andersson. ------------------------------------------------------------ Podden produceras av Grönt Center i Ås, ett Leader Sjö, Skog och Fjäll-projekt finansierat av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Grönt Center i Ås har initierats av Torsta AB, LRF Jämtland, Fröjas - Oasen i Ås, Eldrimner och Krokoms Kommun.

Skärvångens nya ägare för traditionen in i framtiden - inspelat på scenen på Jämtlands Skogs- och Lantbruksmässa på Torsta, 1 oktober 2021   I det här specialavsnittet av podcasten Snacka Grönt handlar det om ost och vi träffar två av de tre personer som tagit över anrika Skärvången ost, Kim Håkansson och Patrik Östlund, som utlovar både de traditionella ostarna samt modernisering inför framtiden Reporter: Annelie Lanner. Tekniker: Martin Kjellerstedt. Producent: Malin Andersson. Podden produceras av Grönt Center i Ås, ett Leader Sjö, Skog och Fjäll-projekt finansierat av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Grönt Center i Ås har initierats av Torsta AB, LRF Jämtland, Fröjas - Oasen i Ås, Eldrimner och Krokoms Kommun.

Jämtländsk fisk skulle behöva tillvaratas bättre - inspelat på scenen på Jämtlands Skogs- och Lantbruksmässa på Torsta, 1 oktober 2021   I det här specialavsnittet av podcasten Snacka Grönt handlar det om att jämtländsk fisk skulle behöva tillvaratas bättre. Hur det skulle kunna gå till berättar Aksel Ydrén som arbetar med fiskförädling på Eldrimner. Reporter: Annelie Lanner. Tekniker: Martin Kjellerstedt. Producent: Malin Andersson. Podden produceras av Grönt Center i Ås, ett Leader Sjö, Skog och Fjäll-projekt finansierat av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Grönt Center i Ås har initierats av Torsta AB, LRF Jämtland, Fröjas - Oasen i Ås, Eldrimner och Krokoms Kommun.

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Friskolor- Familjefejden om vita guldet. Skogsägarnas ansvar. Ingvar Oldsberg är död. Riksbanken kommer med nytt räntebeskedet. Katarina Gunnarsson besöker de platser där partierna har störst stöd. Hur stor makt ska experter ha över straffens längd?

Hur ser det ut med de digitala fastighetsgränserna i skogen? Vad görs idag och vad krävs för att komma framåt? I tredje avsnittet av Positionspodden fördjupar vi oss i frågan om digitala fastighetsgränser inom skoglig näring. Medverkar gör Patrik André, digitaliseringsstrateg på Skogsstyrelsen och Jonas Svensson, GIS expert på Södra Skogsägarna. Programledare är Mikael Johansson, Aveki.

Konjunkturinstitutet har fokuserat på skogen i sin årliga miljöekonomiska rapport. De föreslår i princip ett Bonus Malus-system där skogsägarna föreslås få betalt för kolsänkan i levande skogar. Anledningen, enligt KI är att det finns ett systemfel i skogen när bara en nytta idag är prissatt på en marknad (virket). Vi pratar också om sulfat, sulfit och BECCS, även kallat Bio-CCS. Vi flaggar också för vår bössa i Musikhjälpen. Det är nionde året i rad som vi är med och stöttar Musikhjälpen.