Podcasts about energimyndigheten

Hur ser elbehovet ut om 30 år? Vilka villkor kommer svensk kraft- och fjärrvärme ha om 20 år? Och hur kommer den svenska energimixen att förändras de kommande decennierna? Energimyndighetens nya scenarier visar hur framtidens energisystem kan komma att se ut. I det här poddavsnittet möter du Martin Johansson, chef för Prognos och scenarier och Maria Westrin, chef för Energimarknader, båda på Energimyndigheten. Vi har också bjudit in Markus Wråke, vd för forskningsorganisationen Energiforsk, som ger sin bild av vart vi är på väg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trygghetspodden fortsätter att upp de oroliga tiderna som vi lever i, och utifrån det om beredskap. Det här avsnittet handlar det om Sveriges energiförsörjning. Anders Wallinder från Energimyndigheten berättar bland annat om vad Energimyndigheten gör. Varför energi är så viktigt för alla, oavsett vad man ägnar sig åt. Hur läget gällande Sveriges energiberedskap är. Om beredskapslagren som finns för drivmedel. Hur hotbilden är mot vår energiförsörjning och vad som kan hända om det skulle bli krig. Vilka lärdomar de på Energimyndigheten har dragit utifrån kriget i Ukraina. Liksom om det digitala hotet och cyberattackerna mot Sveriges energiförsörjning, som pågår i stort sett hela tiden. Läs mer om Energimyndigheten och deras beredskapsarbete: https://www.energimyndigheten.se/energiberedskapHör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Träffa Martina Wikström, vår nya medarbetare på omEV. Hon har en bakgrund som forskare och har därefter jobbat på Energimyndigheten och Regeringskansliet. Nu arbetar hon på forskningsorganisationen UC Davis. Ur innehållet Hur har stödet till elfordon utvecklats i Sverige Vilken typ av stöd identifierade man initialt som viktigt Hur hitta rätt typ av stöd för […] Inlägget omEV #81: Om Martina Wikström (ny redaktionsmedlem) dök först upp på omEV.

Ska vi klara övergången från ett samhälle beroende av fossila bränslen till en elektrifierad och fossilfri ekonomi så behöver vi snabbt bygga ut vår produktion av fossilfri el. Fram till 2030–2035 är det framför allt utbyggnad av landbaserad vindkraft och solkraft samt effekthöjningar inom vattenkraft, kraftvärme och befintlig kärnkraft som bedöms kunna möta ett ökande elbehov. I de detta och nästkommande två avsnitt tittar vi närmare på några av de olika kraftslagen, hur de samverkar, vilka utmaningar och möjligheter som finns med dem, samt hur tidplanen ser ut.I det första programmet pratar vi vindkraft och då främst havsbaserad vindkraft, vi intervjuar Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft på Svensk Vindenergi, Per Edström, Teknisk chef på Svea Vind Offsore. Vi får även en internationell utblick tillsammans med Olle Olsson, omvärldsanalytiker på Energimyndigheten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frågan om ny svensk kärnkraft var länge död, både för att den är dyr och för att den har varit impopulär. Men kärnkraften har fått ny vind i seglen och det diskuteras att Sverige ska satsa på kärnkraft. Vi diskuterar bland annat nya tekniker som kommit till sedan vi byggde kärnkraft i Sverige senast. I det här avsnittet får vi höra Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm samt grundare av företaget Blykalla, om hur långt de har kommit med sina blykylda reaktorer av SMR-modell. Michael Knochenhauer, generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten om deras regeringsuppdrag. Desiree Comstedt, som är ansvarig för utvecklingen av ny kärnkraft hos Vattenfall. Vi får även en internationell utblick tillsammans med Olle Olsson, omvärldsanalytiker på Energimyndigheten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I två avsnitt har vi nu fördjupat oss vindkraftens och kärnkraftens möjligheter och utmaningar och var vi står idag i Sverige. I det här avsnittet gör vi en djupare analys av hur kraftslagen förhåller sig till varandra, hur ekonomin ser ut, och hur vi måste se på energisystemet som en helhet. Vi träffar Fredrik Svartengren, enhetschef för elproduktion och samhälle, Energimyndigheten och Anna Andersson, analytiker från Energimyndigheten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkomna till det här avsnittet som är ett betalt samarbete med Svenskt Näringsliv. För att Sverige ska kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle och möta klimatmålen till 2045 krävs det att vi tänker nytt kring vår elförsörjning. Fossila bänseln behöver ersättas med el, vi ska köra elbilar och stålet vi tillverkar behöver stora mängder elektricitet. Hur ska det här gå till? Det är utgångspunkten för avsnittet som gästas av: Michelle Tun von Gyllenpalm, expert energipolicy på Svenskt Näringsliv och Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vätgasen är en viktig spelare i framtidens energisystem. Flera av de stora industrisatsningarna i norra Sverige bygger på just vätgasanvändning. Vätgasen är inte bara en energibärare utan har många användningsområden – likt Barbapappa växlar den skepnad utifrån vad som behövs. Men Sverige är historiskt inte något gasland. Det innebär att vi ligger efter många länder i Europa - där det redan finns en gasinfrastruktur som delvis kan ställas om från metangas till vätgas. Samtidigt ger det Sverige möjligheten att bygga något nytt och göra rätt från början.Vi har i tidigare avsnitt pratat med Björn Santana Arvidsson, ansvarig för vätgas på Nordion Energy. Nu träffar vi Gustav Ebenå, analyschef på Energimyndigheten, som berättar mer om det regeringsuppdrag som myndigheten har fått när det gäller att samordna och driva vätgasfrågan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att få koll på hur stort elbehovet blir framåt och hur mycket el som måste produceras och distribueras så tar Energimyndigheten fram prognoser som har ett perspektiv på fyra-fem års sikt. Och sedan finns även scenarier som blickar betydligt längre fram, där det senaste scenariot sträcker sig till år 2050. Sedan slutet av 1980-talet har elanvändningen legat mellan 135 till 140 TWh per år. Men blickar vi framåt, så finns det i varje fall i vissa av scenarierna, en mer dramatisk utveckling. I det här avsnittet pratar vi med Martin Johansson, chef för enheten prognos och scenarier på Energimyndigheten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hans tal om att det kan bli krig i Sverige blev en världsnyhet, och han säger att det är bråttom att rusta upp det civila försvaret. Så varför går det inte fortare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är den första ministern för civilt försvar sedan andra världskriget, och får mycket uppmärksamhet för sitt sätt att kommunicera. Nu ska det civila försvaret stå redo för en krig eller kris, men de stora satsningarna har fortfarande uteblivit jämfört med vad många menar behövs.KU-anmälan efter samtal med EnergimyndighetenEn kvinna tvingades sluta på sitt säkerhetsklassade jobb på Energimyndigheten efter att det kom fram att hon var med i klimatgruppen Rebellmammorna, vilket väckt en stor debatt om huruvida det var rätt eller fel. Kort därefter hörde Carl-Oskar Bohlin av sig till Energimyndigheten, vilket väckt frågor om hans inblandning i det enskilda fallet. MP och V har anmält honom till konstitutionsutskottet, inte minst för att Energimyndigheten ligger under ett annat departement.”Jag hade kontakt med klimat och näringsdepartementet som tillstyrkte att jag talade med deras generaldirektör”, säger han.Mindre pengar än vad som behövs enligt MSBMyndigheten för samhällsskydd och beredskap vill se satsningar på mellan 10 och 20 miljarder per år för att det civila försvaret ska fungera som det ska, vilket är långt mer än budgetens 5,5 miljarder, trots ytterligare 385 miljoner i vårändringsbudgeten. Men att det innebär att man väljer bort någonting av det MSB är inget han vill specificera.”Det vi gör är att arbeta brett över linjen för att öka förmågan i det civila försvaret, och man måste komma ihåg att det inte bara är staten som ingår i det civila försvaret, det är våra kommuner, det är våra regioner, men det är också näringslivet.””Förlegad lag” ställer till detMycket av det som enligt ministern och utredningar behöver göras, som trygghetszoner för el och värme, matförråd och säkra avloppssystem, är kommunernas ansvar. Men lagen som reglerar vad som staten ska göra, och vad som kommunerna ska göra, är förlegad, enligt ministern.”Det här är ett område där vi har en förlegad lagstiftning, den är tillkommen i en helt annan säkerhetspolitisk tid, den är från 2006, och här ser vi att vi behöver på ett tydligare sätt klarera ut ansvarsförhållandet mellan vad ska staten göra, och vad ska kommunen göra”, säger Carl-Oskar Bohlin.Gäst: Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Mats ErikssonTekniker: Christer Tjernell och Stina FagerbergProducent: Gustav FranzénIntervjun spelades in torsdag den 18 april 2024.

Har normen om opartiskhet inom den svenska statsapparaten börjat luckras upp? Efter Fokus avslöjande av att Energimyndigheten anställt en miljöaktivist på en säkerhetsklassad tjänst bjöd Cecilia Garme och Johan Hakelius in professorn i statsvetenskap Bo Rothstein för att diskutera mutor, förfördelningar och normen om opartiskhet i den svenska statsapparaten. Podden ges ut av Nyhetsmagasinet Fokus.

Skärholmen dagen efter mordet, Moderaternas Sverigemöte, Sydsudan klara för OS-kval i basket, Rebellmamman fick gå från Energimyndigheten, gängen styr i Skärholmen, debatt om hur man ska komma till bukt med tryggheten i Skärholmen, inkludering och stöd till elever med problem i skolan och vi minns Anna-Greta Leijon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilka chanser har nya partiet Folklistan som frontas av Jan Emanuel och Sara Skyttedal i valet till EU-parlamentet i juni? Vad är deras styrka och kan de leda till att Ebba Busch får avgå? Anna Kinberg Batra har på sin nya tjänst som landshövding i Stockholm anställt sina vänner till höga löner. Kommer hon att kunna sitta kvar? Energimyndigheten sparkade aktivistisk tjänsteman efter Fokus granskning – rätt eller fel? Nationalekonomen som måste mörka en del av sin forskning. Har dricks på krogen blivit obligatorisk och har vi har reglerat bort glädjen i det här landet? Gäster: Daniel Suhonen, tankesmedjan Katalys, Henrik Jönsson, medieentreprenör och debattör, Sakine Madon, politisk chefredaktör på UNT. Programledare: Nina Solomin    

11 april. Har en klimataktivist fått sluta på Energimyndigheten enbart på grund av sina åsikter? Det är en sak som diskuteras efter artiklar i tidningen Fokus och i Dagens Nyheter. Andreas Ericson försöker reda ut saken med hjälp av Peter Wennblad.

I poddens 107:e avsnitt dyker vi tillsammans med Anna Larsson, strategikonsult på företaget Hifab Advisory, ner i energieffektiviseringsarbetet inom bostads- och fastighetssektorn som står för runt 40% av svensk energianvändning.  Mellan 2009 och 2019 gick energianvändningen för att värma och förse varje kvadratmeter lokalfastighet ner med 10% enligt statistik från Energimyndigheten. Lyssnar man på Anna är detta bara början på fastighetsägarnas jakt på effektiviseringar, inte minst tack vare “en dold teknisk revolution” inom byggnadsteknik och allt mer ambitiösa lagstiftningspaket från EU.  Anna berättar om hur EU:s taxonomi för hållbara investeringar och den nya versionen av Energy Performance in Buildings Directive (förkortas EPBD) avser att öka fokus och på vissa sätt även ändra logiken i hur energieffektviseringsarbete sker i fastighetssektorn.  Vad mer? Anna ger exempel på riktigt lågt hängande frukter, hon svarar på frågan varför det inte sätts solceller på alla nybyggda hus i soligt läge och spanar kring hur mycket kommersiella fastigheter lyckats energieffektivisera fram till 2030. Om du gillade avsnittet med Anna kan vi även rekommendera följande avsnitt: Joachim Lindborg, Om flexibla värmepumpar och timprisstyrning av el Amory Lovins, Om den outnyttjade potentialen i energieffektivisering Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

I detta avsnitt får vi träffa Robert Andrén från Energimyndigheten för ett spännande samtal om Energimyndighetens uppdrag, hur vi ska klara samhällsställningen, vindkraftens roll i systemet, och många andra spännande frågor.    Avsnittet produceras i samarbete med Zephyr. Zephyr utvecklar och driver energianläggningar så som vind, sol och energilagring. Jobba hos oss - Zephyr Länk till tjänsten som Commercial manager: https://zephyr.no/wp-content/uploads/2024/03/240304_CM_Zephyr.pdf   Vindkraftspodden hostas av Olle Hedberg och Erik Grönlund avsnitten produceras av Newera Energy: https://neweraenergy.se/vindkraftspodden    

För att klara övergången från ett samhälle beroende av fossila bränslen till en elektrifierad och fossilfri ekonomi så behöver vi snabbt bygga ut vår produktion av fossilfri el. Bedömningen är att vårt elbehov kan vara dubbelt så högt redan 2035. Vi samtalar med entreprenören Jonas Birgersson som tycker att energibranschen kört fast i att tänka utifrån hur vårt nuvarande system fungerar och föreslår istället innovativa vägar att nå dit. Han tror att vi kan dra lärdomar ifrån det förra stora paradigmskiftet, internetboomen, i hur man bygger ett smartare, hållbarare och modernare energisystem. Vi hör även Maria Westrin och Martin Johansson på Energimyndigheten som ger sin bild av vad som krävs av ett framtida fossilfritt energisystem. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Klimatpositivt! är vi glada att välkomna Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten. Det blir ett inspirerande samtal om Energimyndighetens viktiga roll i samhällsomställningen och om allt arbete som pågår för att Sverige och EU ska nå sina klimatmål. Vi får veta mer om aktuella initiativ och framsteg inom myndigheten; pilotprogrammet med Schweiz för handel med kolkrediter, styrmedel för CCS och CCU samt Roberts tankar och reflektioner kring Klimathandlingsplanen och Regleringsbrevet för 2024. Men framför allt får du lära känna Robert Andrén. Föredrar han BioCCS eller BioCCU, vindkraft eller kraftvärme? Missa inte detta avsnitt för en djupdykning i Sveriges energilandskap och de initiativ som driver landet mot sina klimatmål. Trevlig lyssning!

Energisystemet förändras snabbt, både nationellt och globalt. Omställningen till hållbar energi är i sig en resa. Hur långt har vi egentligen kommit? Vad krävs för att vi ska närma oss målet? Vad behöver vi göra för att omställningen ska bli så bra som möjligt - för alla? Åsa Pettersson från Energiföretagen och Björn Santana Arvidsson från Nordion Energi ger sin syn på omställningen och vätgasens roll i framtidens energisystem i och utanför Sverige. Energimyndigheten kommenterar och diskuterar i ett studiosamtal med Gustav Ebenå, avdelningschef för systemenergi och statistik och Rebecka Bergholtz, analytiker på Energimyndigheten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi lever i en oroligare värld där krigshotet har kommit närmare även Sverige. Överstebefälhavare Micael Bydén och ledande politiker har varnat för en ökad krigsrisk, det svenska försvaret rustar upp och vi är på väg in i Nato och energisäkerheten har blivit en viktig fråga i den svenska beredskapen. Anders Wallinder, avdelningschef för energiberedskap på Energimyndigheten beskriver vad det ställer för krav på Sverige och på oss alla som privatpersoner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En dag börjar träd fällas och sten sprängas i Svenne Svenssons barndomsskogar. I elva år har han kämpat mot att vindkraftsparken ska byggas men nu blir den verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Tvinnesheda, utanför Åseda mitt i Småland, ligger södra Sveriges största vindkraftspark. Redan 2009 började den planeras men flera grannar i området har försökt stoppa den med olika överklaganden. – Vi trodde nog in i det sista att det blir nog inte mycket av det här, säger Svenne. De kommande decennierna väntas vårt behov av el öka kraftigt och ett av de snabbaste och enklaste sätten att öka elproduktionen är att bygga mer vindkraft, enligt Energimyndigheten. Samtidigt blir de som protesterar mot olika vindkraftsprojekt allt mer högljudda och organiserade.Hösten 2020 började man bygga parken i Tvinnesheda. – På två veckor kände jag inte igen mig i skogen här, säger Svenne. Splittrar byar Byar och samhällen splittras när markägare vill arrendera ut mark för vindkraft och boende i området som inte vill bli grannar vindkraftsparker. Magnus Karlsson är en av ett 20-tal markägare som arrenderar ut mark till vindkraftsbolaget. – Jag har ingen sån Särimnerskog som man kan hugga varje år så jag nappade direkt, säger han. Reporter Sigrid EdseniusProducent Ylva Lindgren och Anna Frey Slutmix Tor Sigvardson Programmet gjordes 2023

11 oktober. Gasledningen mellan Estland och Finland har förstörts. Skulle något motsvarande drabba svensk gasförsörjning skulle det få stora konsekvenser. Det säger Gustav Boëthius som arbetat med frågan på Energimyndigheten. Han och Patrik Oksanen diskuterar vårt beroende av gasledningar och annan viktig infrastruktur med Andreas Ericson.

OmEV har gjort en serie nyhetsbrev om tysk fordonsindustri. I oktober månads podd samtalar redaktionen om Tyskland som fordonsnation med Klaas Burgdorf, forskningshandläggare på Energimyndigheten. Klaas har ett långt förflutet i fordonsindustrin och är född i Tyskland. Ur innehållet: Hur dominerande är tysk bilindustri i Europa. Vad betyder den tyska industrin för landets självbild. Vilka […] Inlägget omEV #73: Om tysk fordonsindustri dök först upp på OMEV: Omvärldsanalys Energieffektiva Vägfordon.

Ett drygt halvår har gått sedan regeringen och Sverigedemokraterna enades om Tidöavtalet. Hur går samarbetet? Och hur mycket makt har egentligen partiet över regeringens politik? När Tidöavtalet presenterades en månad efter riksdagsvalet i höstas förklarades Sverigedemokraterna som den stora sakpolitiska vinnaren. Idag har sex månader, en höst- och en vårbudget passerat. Hur ser partiets ledare Jimmie Åkesson på samarbetet med regeringen nu?– Jag tycker att det går bra. Hittills går det väl ungefär som förväntat. Det är inte lätt att ta över regeringsmakten och att då för vår del inte sitta med i regeringen utan va ett stödparti men jag tycker att vi har fått de processer på plats som vi har sagt att vi ska ha fått vid det här laget, säger han i Ekots lördagsintervju.En av de största svårigheterna som på förhand pekades ut var Sverigedemokraternas samarbete med Liberalerna. Bland annat har Jimmie Åkesson (SD) kallat partiet för "genuint opålitligt" och partierna skiljer sig åt i många frågor, inte minst vad gäller klimatet. Men hittills fungerar samarbetet väl mellan partierna, enligt Sverigedemokraternas partiledare.– Än så länge går det bra. Sen är vi ju samtidigt fyra partier med fyra olika ingångar många gånger i olika frågor så det är klart att det blir en mandatperiod av förhandlingar.Johan Pehrson, Liberalernas partiledare, sa i en intervju nyligen att Tidöavtalet delvis har misstolkats, att det inte är en lista över saker som ska genomföras under mandatperioden utan snarare en slags arbetsplan eller inriktning. Men det är en beskrivning som Jimmie Åkesson (SD) inte håller med om.– Tidöavtalet är ju grundläggande för att regeringen kunde tillträda och sitter där den sitter så det ska naturligtvis genomföras.Sprickorna i regeringssamarbetet verkar dock vara fler än den mellan Liberalernas och Sverigedemokraternas syn på Tidöavtalet. De senaste veckorna har högt uppsatta Sverigedemokrater hotat att lämna samarbetet om man inte får som man vill i olika frågor, vilket skulle innebära en regeringskris. Men hur allvarliga är egentligen hoten?– Jag tycker inte att man ska se det som varningar utan det här är konstaterande av fakta. Om inte Tidöavtalet genomförs så har vi inte heller något samarbete, säger Jimmie Åkesson (SD).Men att ledande företrädare offentligt talar om möjligheten att hoppa av Tidöavtalet, är det en bra metod i ett politiskt samarbete?– Att använda just begreppet "regeringskris" är väl kanske inte så konstruktivt men man får också sätta det i det sammanhang som det yttrades och jag tycker att det är ganska uppenbart att det finns ingen förestående regeringskris.VallöftenEtt av Sverigedemokraternas stora vallöften inför valet förra året var att sänka bränslepriset kraftigt genom att bland annat helt slopa reduktionsplikten, det vill säga den andel biodrivmedel som blandas in i bensin och diesel. Priset vid pump skulle bli 10 kronor billigare för diesel och 6,50 kronor billigare för bensin. Men löftet till väljarna har hittills inte infriats.– Vi förhandlar om reduktionsplikten just nu och vår utgångspunkt är fortfarande EU:s mininivå, säger Jimmie Åkesson (SD).Ett annat krav som Sverigedemokraterna ställde innan valet var att en regering som partiet kan tänka sig stötta måste satsa minst 20 miljarder årligen på rättsväsendet.– Det är något en regering vi ska stödja måste vara med på, sa Jimmie Åkesson (SD) till Aftonbladet i augusti förra året.Men inte heller det "ultimativa kravet" har hållits. Istället ökade regeringen anslaget till rättsväsendet med knappt 5 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2023.Utöver de exemplen har ett antal Sverigedemokratiska förslag i Tidöavtalet kritiserats för att strida mot olika lagar, konventioner, regleringar och mot EU-rätt. Vad ska partiet göra om deras politiska förslag i hög grad stoppas från att förverkligas?– Det är klart att det måste man förhålla sig till men juridik är ingen exakt vetenskap, juridik är just juridik. Det är klart att vill man någonting politiskt så finns det oftast en möjlighet att ändra lagar så att det man vill också blir möjligt, säger Jimmie Åkesson (SD). VindkraftenI Tidöavtalet står det att "vindkraft har en viktig plats i energimixen" och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har sagt att Sverige behöver "mer vindkraft överallt". Vad tycker Sverigedemokraterna om den saken?– Vindkraft har jag ingenting emot, säger Åkesson (SD) och fortsätter, men jag har också varit tydlig med att min bedömning är att Sverige just nu behöver mer väderberoende kraftproduktion. Enligt en ny rapport från Energimyndigheten beräknas elbehovet kunna fördubblas till 2035, Svenska kraftnät gör en liknande analys och menar att elanvändningen förväntas öka kraftigt fram till 2027. Även Svenskt näringsliv stämmer in och beräknar i sin rapport att elanvändningen kommer att vara 60 procent högre år 2045 jämfört med dagens behov. För att möta det här behovet krävs, enligt Jimmie Åkesson (SD), planerbar energi.– Vi har idag ett överskott av väderberoende kraft. Problemet är när det inte blåser.Hur ska ni då få fart på kärnkraftsbyggandet?– Det tjatar jag om varje gång regeringen och inte minst energiministern men jag kan inte bedöma när man kan se ett första spadtag. Det tar tid att bygga kärnkraft.I veckan presenterades dessutom den statliga vindkraftsutredningen ”Stärkta incitament för utbyggd vindkraft” som tillsattes av förra regeringen men som nuvarande regering också har ställt sig bakom. Den kommer fram till att ekonomiska morötter till kommuner, lokalsamhälle och de som bor närmast vindkraftverk krävs för att man ska säga ja till nya vindkraftsetableringar. Också statsminister Ulf Kristersson stämde in och sa i en intervju med Svt att "man måste se till att kommunerna får vettiga incitament". Men Sverigedemokraternas partiledare håller inte med.– Alla vi som är engagerade i kommunpolitiken vet ju att det där förekommer ju redan på olika sätt med mutor och bygdepengar och allt vad de kallar det och det har ju inte hjälpt hittills, säger Jimmie Åkesson (SD).Armlängds avståndPå Dramaten i Stockholm kommer under våren två dragartister att hålla guidade visningar av teatern för barn mellan fem och sju år. Något som Sverigedemokraterna har kritiserat. "Varför låter Dramaten vuxna män i klänning guida barn?" skrev partiet bland annat på sitt Instagram-konto. Vad tycker Jimmie Åkesson om det uttalandet?– Det har ju varit en debatt under senaste halvåret om dragartister och deras olika behov av att samröre med barn på olika sätt med olika sexuella anspelningar och det är klart att det finns många som upplever det som märkligt och olämpligt, säger Åkesson (SD).I Tidöavtalet står det att “principen om armlängdsavstånd ska upprätthållas” i kulturpolitiken vilket brukar tolkas som att politiker sätter ramar med pengar och organisation men att man inte lägger sig i innehållet och konstnärliga bedömningar. Hur väl rimmar partiets återkommande kritik av dragartister som håller i olika kulturevenemang för barn med principen om armlängds avstånd? – Jag tycker inte att det nödvändigtvis står i strid med att man som politiker också har ett ansvar för hur skattepengar används. Men håller du med om den definitionen?– Både ja och nej. Jag menar att definitionen möjligen är mer komplex än så, säger Sverigedemokraternas partiledare.MaktenTrots sitt stora inflytande på sakpolitiken i Tidöavtalet och det utbredda samarbetet med regeringen är Sverigedemokraternas ledare inte nöjd. "Efter nästa val är vi antingen ett regeringsparti eller oppositionsparti", säger han till DN. Och nu säger Jimmie Åkesson (SD) också att han vill att samarbetet ska utvidgas redan innan nästa val.I Tidöavtalet står det att partiledarna kan besluta om nya samarbetsprojekt i slutet av det här året. Vill ni ha nya samarbetsområden med regeringen?– Det är klart att vi har ett intresse av att utvidga samarbetet med regeringen. Det är en förhandling som kommer ske under senhösten.Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare SverigedemokraternaProgramledare Johar BendjelloulKommentar: Pontus Mattsson, politikreporter EkotTekniker: Heinz Wennin och Fredrik BrofalkProducent: Felicia HassanIntervjun spelades in förmiddagen den 28 april i radiohuset i Stockholm och Kristianstad.

27 april. Sverige befinner sig i en svår gaskris utan att veta om det. Och det beror på att Energimyndigheten inte gjort sitt jobb, sopat problem under mattan och vilselett regering och riksdag. Det hävdar visselblåsaren Gustav Boëthius, som skrivit en bok om sina år som handläggare på myndigheten och om varför Sverige är mycket mer beroende av naturgas än de flesta vet. Peter Wennblad intervjuar honom.

Energimyndigheten och Trafikverket tar fram fram ett handlingsprogram för nationell utbyggnad av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. En delrapport kom i februari. Nu jobbar man vidare med förslag till åtgärder och styrmedel till slutredovisningen i november. Vi har pratat med Clara Irons Wallin på Energimyndigheten. Vad gör man i utredningen, vad är klurigast och vilket […] Inlägget omEV #69: Om handlingsprogram för laddning och vätgas – intervju med Clara Irons Walling dök först upp på OMEV: Omvärldsanalys Energieffektiva Vägfordon.

Tyskland bromsar EU:s planer på att sätta stopp för förbränningsmotorer från 2035. En anledning är att sådana kan köras på bränslen tillverkade av grön el, till exempel så kallade elektrobränslen. Vad är elektrobränslen och hur bra skulle de vara i vanliga bilar? Det diskuterar vi med Maria Grahn, docent vid Chalmers som forskar om elektrobränslen, och Daniel Värjö vid Vetenskapsradion Klotet. Du hör och Erik Sandberg, analytiker på avdelningen för systemanalys på Energimyndigheten.Programledare: Camilla Widebeckcamila.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Kriget i Ukraina har skakat om Europas energimarknader och under det senaste året har energins koppling till säkerhetspolitik förstärkts. Sanktionerna mot rysk olja och gas har lett till ökad instabilitet på den europeiska gas- och elmarknaden. EU:s medlemsländer arbetar därför aktivt för att försöka minska de skenande energipriserna och skapa ett mer robust energisystem inför framtiden. Energimyndigheten anger i sin senaste lägesrapport att elförsörjningen i Sverige är stabil men ansträngd. Under vintermånaderna finns det risk för effektbrist och det svåra omvärldsläget kan också riskera att medföra begränsade importmöjligheter för Sverige. Utöver en volatil elmarknad i Sverige och Europa finns det betydande risker att energisektorn, i likhet med andra samhällsviktiga sektorer, drabbas av allvarliga dataintrång och attacker som kan hota Sveriges energisäkerhet. Vilka hot och störningar riktas mot vår energiförsörjning idag och hur ska svensk elberedskap stärkas framöver? I följande avsnitt av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera hur vårt omvärldsläge präglar Sveriges och Europas energiförsörjning samt vilka utmaningar som väntar i framtiden med anledning av den pågående energiomställningen i kombination med allt fler komplexa säkerhetshot? Medverkande: Mikael Toll, senior rådgivare, Ramboll Anne Gynnerstedt, chefsjurist, Vattenfall Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Utvecklingen av små modulära kärnreaktorer, SMR, har tagit fart de senaste åren. Men Janne Wallenius plan att bygga en blykyld kärnreaktor i Sverige kan komma att försenas på grund av Rysslands angrepp på Ukraina. Forskarna bakom den tilltänkta blyreaktorn anlitade ryska kärnkraftbolaget Rosatom för avgörande experiment, som nu har frysts på grund av kriget.  I programmet hörs: Janne Wallenius, professor i reaktorfysik, KTH, och chef för bolaget Blykalla som utvecklar reaktorn, Rémy Kolessar, avdelningschef för forskning och innovation vid Energimyndigheten. Reporter Marcus Hansson Producent Peter Normark

Energibesparingarna blev en vinst för både ekonomi och klimatet. Men många har frusit i vinter. Medan anfallskriget i Ukraina under ett år nu skapat djupa mänskliga tragedier har fokuset i Västeuropa till stor del också kommit att handla om rusande priser på el och annan energi. Klotet idag berättar om resultaten av energispararkampanjerna, såväl i Sverige som nere på kontinenten.Sverige kan spara mer el.Följ med till det lilla landet Luxemburg som framgångsrikt sparat stora mängder energi till priset av att släcka belysning på nätterna. Hör om Energiforsk och Fossilfritt Sverige som ser fortsatt stora möjligheter att spara ytterligare på el, trots de kraftiga besparingar som redan gjorts. Exempelvis genom importen av rysk gas som under förra året minskade till EU med omkring 80 procent.Vi knackar också på dörren till elkonsumenter i Eskilstuna och Ludvika för att höra deras tankar om hur energiturbulensen påverkat deras vardag. Medverkande: Doris Johansson, elkund i Ludvika, Jacob Holgersson, energirådgivare för Ludvika kommun, Markus Wråke, vd för Energiforsk, Håkan Möller, kvalitets- och miljöansvarig och Daniel Grankvist, montör, på företagen Calix och Speciform i Eskilstuna, Veronica Eade, Energimyndigheten, Claude Turmes, energiminister i Luxemburg, Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonReportrar: Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson och Johan TollgerdtProducent: Anders Wennersten

Martina Andersson, verksamhetsutvecklare och projektledare på Sysav Utveckling, (Sydskånes avfallsaktiebolag) berättar om den genomförbarhetsstudie som man nu startat med stöd från Energimyndigheten för att utreda möjligheterna till CCS vid avfallskraftvärmeverket i Malmö. Studien ska pågå till hösten 2024 och målet är att bidra till regionens utsläppsminskningar, som en kolsänka för regionen. Martina berättar också om målkonflikter, Lokal Färdplan Malmö 2030 och hopp och mod.

Öresundsbron har dragit ner kraftigt på sin belysning, allt medan fem miljoner lampor glittrar på Jul på Liseberg. Vad spelar belysningen för roll i elspartider? De dramatiskt höjda elpriserna har fått bland andra olika kommuner att välja delvis och tidvis nedsläckning av gatubelysning. Men Energimyndigheten har förvånats över den strategin, säger analyschefen Gustav Ebenå. Forskarna Vania Ceccato och Lina Bertling Tjernberg på Kungliga tekniska högskolan och doktoranden Katarina Hennig på Lunds universitet ser också generell nedsläckning av offentliga miljöer som ett trubbigt eller rentav fel instrument att använda. I programmet medverkar också Vattenfalls klimatcoach Lars Ejeklint, Öresundsbrons anläggningschef Bengt Hergart och Lisebergs marknadschef Mårten Westlund.Bengt Hergart, anläggningschef Öresundsbron; Mårten Westlund, marknadschef Liseberg, Gustav Ebenå; analyschef Energimyndigheten; Vania Ceccato, professor urbana och regionala studier Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm; Katarina Hennig, doktorand miljöpsykologi Lunds universitet; Lars Ejeklint, klimatcoach Vattenfall; Lina Bertling Tjernberg, professor elkraftnät Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm. I programmet hörs också nyhetsklipp kring elbesparingar från Studio Ett och lokala SR-kanaler.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Idag fick vi veta vilka som får Nobelpriset i kemi. | Svensk politiker klippte av sig håret för att stötta kvinnorna i Iran. | Energimyndigheten vill att folk ska spara el. Reportrar Ebba Fors och Jenny Pejler.

Vi har fördjupat oss i hur SJ:s bokningssystem fungerar och hur mycket du hade fått betala för en tågresa om alla resenärer hade betalat lika mycket för sina platser. I veckan skickar Energimyndigheten ut en kampanj som ska få svenskarna att dra ner sin elförbrukning men för somliga är detta med energieffektivisering inget nytt. Vår reporter har besökt en bostadsrättsförening i Falun som med en rad olika renoveringar har lyckats bli nästan självförsörjande på el och värme.Det oroliga ekonomiska läget kan få oss att fatta ogenomtänkta beslut om vår privatekonomi. Psykologen Niklas Laninge berättar om hur du känner igen ekonomisk ångest, och vad du kan göra för att hantera den bättre.Programledare: Pia FridénProducent: Ellinor ErikssonTekniker: Daniel Högberg

Eva Ekholm-Stenberg, Corporate Environmental Manager på Billerud Korsnäs, och Glenn Bark, universitetslektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, är tillbaka i podden. De berättar vad som hänt sedan sist i deras gemensamma projekt där de undersöker möjligheten till infångning av koldioxid för lagring i svensk berggrund. Projektet har fått 10 miljoner kronor från Energimyndigheten. De berättar om fältarbetet, analyserna, betydelsen av ny kompetens i projektet genom anställning av doktorander och hur projektet kan bidra till Employer branding.

Kan man spara sina burkbönor i 30 år? Hur går det med Putins mobilisering? Vad händer när elen stängs av? Dessutom kommer Alex Schulman och Gustav Skarsgård till studion och bjuder på tröst-monolog. Vad konkret kommer att hända i vinter om det blir akut effektbrist i elsystemet? Kommer delar av systemet att stängas av? Hur det går till, vilka blir utan el, och vem bestämmer det? Det frågar vi Anders Wallinder, chef för enheten Trygg energiförsörjning och civilt försvar på Energimyndigheten.Och apropå nödsituationer har vi fått reaktioner på Thomas inställning till konserverade vita bönor i tomatsås. Lyssnare anser att det smakar utmärkt. Men är det den bästa baljväxten att bunkra? Vi frågar nutritionisten Monika Pearson, som är sekreterare i Baljväxtakademin och tidigare har arbetat på Livsmedelsverket.I morse skrämde Rysslands president Vladimir Putin världen genom att kalla in ytterligare 300.000 reservister till ockupationen av Ukraina. Vi frågar oss hur många soldater han totalt skulle kunna mobilisera. Alex Schulman och Gustav Skarsgård gästar studion, och vi ska få ett smakprov ur monologen Tröstrapporter som just nu går för utsålda hus på Dramaten. Och så pratar vi fotbollsfylla i Quatar.Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

Hur ska en modern och effektiv energisparkampanj se ut? Vilken är den unika charmen med sub-kontrabas blockflöjten? Och behöver vi mer rock med fokus på åldrande? Vi har pratat om försöken att återskapa mammuten vid flera tillfällen i programmet. Men nu visar ny forskning att det troligen kommer bli svårare att återuppliva mammuten än vad man tidigare tänkt sig. Betyder de här nya rönen att det är helt uteslutet att mammutar någonsin ska vandra på Sibiriens tundra? Love Dalén, professor vid Centrum för paleogenetik, reder ut. I förra veckan avslöjade tidningen Affärsvärlden att det hos Energimyndigheten finns långt framskridna planer på en landsomfattande energisparkampanj, men att det krävs ett regeringsbeslut för att den ska bli verklighet. Hur skulle en energisparkampanj kunna se ut? Vad fungerar bäst i kampanjsammanhang: gott humör eller skrämsel? Louise och Thomas diskuterar med Lotta Mårlind, kreativ chef på reklambyrån Tillsammans. I serien "Jag och mitt instrument" lär vi idag känna den imposanta sub-kontrabas blockflöjten lite bättre, när ägaren Göran Månsson tar med sin och bjuder på lite schottis-blues. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman

Nu är den svenska dumheten på god väg att bli någonting riktigt skrämmande. " De skenande elpriserna slår nu även mot elnätsavgifter, vilket kunder kommer att märka redan på nästa faktura. Vi riskerar ett läge där mängder med företag och privatkunder hamnar i en desperat ekonomisk situation. Det finns en utväg som inte inbegriper skattemedel. Men då måste regeringen agera omedelbart, skriver företrädare för Ellevio och flera andra elnätsbolag. För att få täckning för kostnader som ökat med flera hundra procent, kommer elnätsbolagen – oavsett om det är kommunala bolag, privata aktörer eller elnätsbolag drivna av ekonomiska föreningar – att tvingas höja elnäts­avgifterna för sina kunder. I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura. Vi kommer att hamna ett läge där mängder med företag och enskilda privatkunder kan stå inför en minst sagt utmanande ekonomisk situation och betalningssvårigheter. Det är en situation som till varje pris måste stävjas – snabbt. Och det finns en möjlig väg framåt för att skydda kunderna från bestående prishöjningar på elnätsavgiften. I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura. Genom att tillfälligt ta bort stamnätsavgiften, en avgift som SVK fakturerar elnätsföretagen, kan konsekvenserna med ökade elnätsavgifter mildras för hushåll och företag. Det är det absolut snabbaste sättet att sänka kostnaderna för elnätsbolagen, och därmed för kunderna. Varje krona som Svenska kraftnät sänker sin avgift för oss som ansvarar för elnäten, innebär en lika stor sänkning för kunderna. Det kan göras omedelbart, utan skattemedel, genom att använda flaskhalsintäkterna. Svenska kraftnät har redan gjort vissa förändringar av tariffen men mer behövs. I Norge har man redan börjat göra detta. Och ju fortare en resolut sänkning kommer till, desto fortare kan elnätskunderna återgäldas för de ökade kostnaderna för elnätsförluster. Men även om SVK tar snabba initiativ är vi i ett läge som kräver mer av oss. Redan i dag gör många privatpersoner, företag och hushåll vad de kan för att hålla nere elkostnaderna. Det märks i åtgången på varor och tjänster förknippade med energihushållning – björkved är slut, solceller har flera månaders väntetid, det är komponentbrist för styrinstrument för effektivare elkonsumtion, och så vidare. Energibranschens olika aktörer måste aktivt verka för att skydda elkunderna från ohanterliga elkostnader: 1.Initiera mothandel. Det innebär att svenska produktionsanläggningar som i dag inte är i bruk startas upp för att leverera eleffekt i södra Sverige. Då ökar utbudet av eleffekt och minskar behovet av dyrare produktionskällor. 2.Främja energieffektiviseringar. Såväl Energimyndigheten, Sveriges kommuner som enskilda energiaktörer bör främja effektiviseringar som är möjliga för elkunderna att genomföra före vintern. 3.Säkerställ en ny elpriskompensation. I likhet med föregående vinter bör en hållbar och snabb administration av högkostnadsskyddet säker­ställas. Den bör utformas så att kunder som drabbas av de högsta kostnaderna kompenseras. 4.Utveckla elmarknaden så att denna situation inte upprepas. Leveranssäkerhet och för kunderna ekonomiskt hanterbara elpriser måste garanteras. Energipriskrisen börjar likna en perfekt storm. Gemensamma krafter krävs för att skydda svenska elkunder från ytterligare prishöjningar. Det krävs effektfulla initiativ, ju fortare desto bättre, för att stävja en ytterligare förvärrad situation." Skarpt läge skulle man kunna säga utan att överdriva det minsta kort sagt. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

I detta avsnitt gästas podden av Isabella Gustafsson Ismodes som är forskningshandläggare på Energimyndigheten.  Det blir ett inspirerande och lärorikt samtal om BioCCS, Industriklivet, omvända auktioner, vikten av forskning och utveckling och massor av annat!  Vi pratar om vad som krävs för att Sverige ska nå målet att vara klimatpositiva 2045, Energimyndighetens roll för att verka för minskade utsläpp och vilka klimatsatsningar och forskningsprojekt som pågår inom BioCCS och minusutsläpp i Sverige. Vi får också höra lite om vad som händer på Nationellt Centrum för CCS och om rapporten Från små steg till stora kliv som gavs ut i början av sommaren och presenterar viktiga slutsatser med målet att stötta aktörer som vill vara med och realisera storskalig implementering av BioCCS. Vi kan konstatera att företagen och näringslivet vill sänka sina utsläpp, det finns ett intresse att ställa om, och företagen är väl medvetna om vad de behöver göra. Vi har en unik chans här och det blir spännande att följa utvecklingen!  Såklart får vi även höra om hur Isabella hamnade i energibranschen, varför blev det just CCS och klimatfrågor och hennes önskan om en fortsatt strid ström av spännande klimatprojekt att finansiera och utveckla!

UTLOTTNING av en gratis AL-utbildning tillsammans med TRAINOR ! Utbildning ger dig stora möjligheter till en ny karriär inom yrket som elektriker. Gå in vår hemsida eller klicka på länken för att delta!  Tomas Kåberger är professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och ledare för högskolans styrkeområde energi. Han är även civilingenjör i teknisk fysik, teknologie doktor i fysisk resursteori samt docent i miljövetenskap. Under åren 2008–2011 var Tomas Kåberger generaldirektör för Energimyndigheten. Från vårt tidigare avsnitt tillsammans med Jan Blomgren ville vi  nyansera en del av det som lyftes fram. Energifrågan är på högsta politiska nivå och är en av skiljefrågorna. Politiken diskuteras inte detta avsnitt men var noga med vilken fakta som lyfts fram i båda avsnitten och var alltid ifrågasättande till det du hör och gör din egen bedömning.    

Emma Frans och Karin Adelsköld granskar sanningshalten i ett antal vanligt förekommande påståenden om mobiltelefoni. Med vetenskapens hjälp kommer de fram till vad som är sant, falskt eller mittemellan. "Mobilstrålning är farligt för hälsan", "man ska tömma batteriet innan man laddar det", och "mobilen ger dig sämre minne". I programmet medverkar Maria Feychting, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet samt Greger Ledung, sakkunnig batteriforskning vid Energimyndigheten.

Tänk att köra en bil som endast har vatten som avgas. Eller att enkelt kunna lagra överskottet av elen från dina solceller i en tank på tomten. Lösningen stavas vätgas! Även samhället och industrin kan göra stora miljövinster genom att använda gasen. Energimyndigheten spår att vätgasanvändningen kommer att öka kraftfullt de kommande åren och att det i sin tur kommer att minska Sveriges koldioxidutsläpp markant.Medverkande: Göran Lindbergh, professor vid KTH, Susanne Wallner, näringslivschef i Mariestads kommun, Marcus Runefors, universitetsadjunkt vid Lunds Tekniska Högskola, och Jonas Mattsson, chefredaktör för Forskning & Framsteg.Programledare: Sofie Pehrsson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tomas Kåberger har lång erfarenhet av arbete med energifrågor och dessutom ur en rad olika perspektiv. Han har arbetat med miljöorganisationer, branschorganisationer, i företag, akademiskt, i statliga utredningar samt varit chef för Energimyndigheten. Mer om Hela kedjan: Hemsida: www.helakedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan Twitter: www.twitter.com/HelaKedjan Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

I och med kriget i Ukraina har beroendet av Rysslands olja och gas blivit en obekväm fråga för många beslutsfattare. Ryssland exporterar stora mängder olja och gas till många länder varav Europa är en storkonsument av naturgasen. Stormakten Tyskland förlitar sig mycket på Rysslands gas. USA har stoppat sin ryska import till skillnad från EU som istället har tagit till sanktioner. Vad skulle hända om Putin vrider på ratten och stryper gasen? Har Europa satt sig i knäet på den ryske presidenten eller är Ryssland lika beroende av intäkterna som exporten ger? Varför ses beroendet av Ryssland som ett problem och vad finns för alternativa energikällor? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Rebecka Bergholtz, analytiker på Energimyndigheten. Programledare: Amanda Hemberg Lind Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Svensk testreaktor får 99 miljoner kronor av Energimyndigheten.Nytt avslöjande om att Ericsson och mutor i mellanöstern.Så kan en 100 mil lång vätgaspipeline bli verklighet i norra Sverige. Ny Tekniks Johan Kristensson berättar och förklarar.. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Energimyndigheten satsar 99 miljoner på testanläggning för ny typ av kärnkraftreaktor och regeringen vill snabba på vindkraften till havs. Ekonomiekot Idag med Olof Wijnbladh.

I kölvattnet av de kraftigt höjda kostnaderna för el är diskussionerna intensiva om hur det går att spara på energin, samtidigt som elnäten behöver förstärkas och elproduktionen behöver byggas ut. Hör om det i veckans Klotet och om hur handeln med utsläppsrätter påverkat allmänhetens inställning till att spara el och till klimatomställningens konsekvenser.Liv och Wolfgang ställde frysen i boden och kylen i kallfarstun och sparar elDet som började med att det var platsbrist i köket slutade med att Liv och Wolfgang i Värmland sparar 200 kWh per år när de ställde vitvarorna i kalla utrymmen.Medverkande: Liv Jofjell och Wolfgang Ranke, elsparare i Värmland. Markus Wråke, vd på Energiforsk. Fredrik Petrisi, solcellsinnehavare i Ludvika. Peter Bennich, Energimyndigheten.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReportrar: Daniel Värjö och Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Energimyndigheten släppte nyligen utredningen ”Analys och förslag för bättre tillgång till laddinfrastruktur för hemmaladdning oavsett boendeform”. I dagens podd pratar vi med Anders Lewald och David Mowitz på Energimyndigheten som deltagit i arbetet. Utredningen fokuserar på den typen av laddning som kräver aktiv medverkan av någon aktör utöver bilägaren. 00:30 Laddning vid parkering i samfälligheter. […] Inlägget omEV #55: Om Infrastruktur för hemmaladdning oavsett boendeform dök först upp på OMEV: Omvärldsanalys Energieffektiva Vägfordon.

De senaste veckorna är det nog få som undgått de för säsongen skyhöga elpriserna. Spotpriserna, dvs elpriset före skatter, elöverföring och andra påslag, var i september 121 och 91 öre per kWh i södra respektive mellersta Sverige. Det är ungefär tre gånger högre än samma period i fjol.  I avsnittet får vi hjälp av Tomas Kåberger, professor på Chalmers och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, att bena ut vad de höga elpriserna beror på. Tomas förklarar varför höga priser på kol, gas och olja i kombination med stigande priser på att släppa ut koldioxid påverkar elpriserna - även i ett land som Sverige med väldigt lite fossil elproduktion. Vi pratar även om vad “energikrisen” innebär för omställningen av det europeiska elsystemet. Vad händer med investeringsviljan i förnybar energi, energilager och livstidsförlängningar av kärnkraften? Och innebär mer förnybar energi ett större beroende av naturgas? Avslutningsvis tar vi avstamp i den teknikoptimistiska rapporten Rethink Climate Change — som beskriver hur utvecklingen inom förnybar energi, transporter och matproduktion skulle kunna reducera koldioxidutsläppen med 90% till 2035 — för att jämföra utvecklingen inom förnybar energi med historiska teknikskiften inom konsumentelektronik och transporter. Det här är Tomas andra besök i podden. Han gästade även det andra avsnittet där han berättade om energiutvecklingen i Japan och Kina.

Om tjugo år ska Sveriges elproduktion vara helt och hållet förnybar. Samtidigt ska kärnkraften fasas ut. Då kommer det att behövas en omfattande utbyggnad av vindkraften. En fyrdubbling jämfört med nu närmare bestämt. Minst. Men var ska all denna vindkraft byggas? Redan nu uppstår ofta konflikter med naturintressen, rennäring och försvar, när ny vindkraft ska planeras. Samtidigt är Sverige ett stort och glesbefolkat land och det behövs bara runt en procent av Sveriges yta för att klara en så stor vindkraftsutbyggnad. Det borde inte vara omöjligt, säger Maria Stenkvist på Energimyndigheten. Programmet är en repris från den 10 februari. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström och Marcus Hansson Producent: Mona Hambraeus

Eva Ekholm-Stenberg, teknisk chef på Billerud Korsnäs, och Glenn Bark, universitetslektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, berättar om sitt samarbetsprojekt mellan forskningen och näringslivet för att undersöka geologisk lagring av CO2 och utveckla en teknik som fångar in koldioxid från industrin. Projektet har fått medel från Energimyndigheten.

Förhandlingspodden träffar en av världens mest meriterade personer inom klimat och energiområdet, Tomas Kåberger. Tomas berättar hur energirevolutionen, från fossilt till förnybart, kommer att gå till i praktiken. Vilka innovationer kommer att driva utvecklingen? Är kärnkraften lösningen? Och slutligen hur får vi alla berörda att sluta upp. Tomas Kåberger är professor på bland annat Chalmers, styrelseledamot i flera bolag, bland annat Vattenfall, före detta generaldirektör på Energimyndigheten, rådgivare till en rad länder, ordförande i en stiftelse som driver Japans utveckling för förnybar energi och även en flitigt anlitad föreläsare runt om i världen. Läs mer på Tomas japanska hemsida: www.renewable-ei.org

Klara Helstad, chef för enheten Hållbar industri på Energimyndigheten, berättar om myndighetens roll i klimatarbetet. Genom Industriklivet och ett regeringsbeslut nyligen om driftstöd till bio-CCS kan myndigheten nu stötta fler bolag att investera i CCS och bio-CCS. Klara ger tips om vad företag ska tänka på när de söker medel för CCS-utveckling.  

Om tjugo år ska Sveriges elproduktion vara helt och hållet förnybar. Samtidigt ska kärnkraften fasas ut. Då kommer det att behövas en omfattande utbyggnad av vindkraften. En fyrdubbling jämfört med nu närmare bestämt. Minst. Men var ska all denna vindkraft byggas? Redan nu uppstår ofta konflikter med naturintressen, rennäring och försvar, när ny vindkraft ska planeras. Samtidigt är Sverige ett stort och glesbefolkat land och det behövs bara runt en procent av Sveriges yta för att klara en så stor vindkraftsutbyggnad. Det borde inte vara omöjligt, säger Maria Stenkvist på Energimyndigheten. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström och Marcus Hansson Producent: Mona Hambraeus

De senaste århundradets tekniska utveckling har resulterat i landvinningar inom en mängd områden. Inte minst har den generella livskvaliteten ökat markant jämfört med människans tidigare historia. En konsekvens av detta har varit ett beroende av energi i olika former. Ett av de mest betydande inslagen i den moderna vardagen är elektricitetens ständiga närvaro, och det är nu svårt att tänka sig ett liv utan el. Det är få, om några, aspekter av livet och samhället som inte på något sätt är kopplade till elförbrukning. Det gör våra liv enklare och på många sätt säkrare, men det innebär också en sårbarhet. Det är något som vi har fått erfara i samband med tidigare avbrott i elförsörjningen. Stormen Gudrun är ett exempel på hur omfattande en sådan störning kan vara, men vi kan komma att behöva förbereda oss på avbrott med än mer långtgående konsekvenser. Att ha en beredskap för fredstida kriser som drabbar elförsörjningen är i sig viktigt, men till det kommer också risken att en antagonist medvetet angriper elförsörjningen i ett gråzonsläge eller i ett krig. Ett sådant angrepp skulle kunna genomföras helt och hållet inom cyberdomänen, och det vore i så fall inte första gången det sker. Med utgångspunkt i de cyberangrepp som skedde mot Ukrainas elförsörjning efter utbrottet av den väpnade konflikten i landet, undersöker vi i detta avsnitt av Folk och Försvar-podden hur elförsörjningen i Sverige kan bli en måltavla för liknande attacker, och vad det i så fall skulle innebära för det svenska samhället. Medverkar i podden gör David Lindahl, forskningsingenjör på Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Toll, chef för enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, och Erik Nordman, säkerhetsschef på Svenska Kraftnät. Podden är skapad och redigerad av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

De senaste århundradets tekniska utveckling har resulterat i landvinningar inom en mängd områden. Inte minst har den generella livskvaliteten ökat markant jämfört med människans tidigare historia. En konsekvens av detta har varit ett beroende av energi i olika former. Ett av de mest betydande inslagen i den moderna vardagen är elektricitetens ständiga närvaro, och det är nu svårt att tänka sig ett liv utan el. Det är få, om några, aspekter av livet och samhället som inte på något sätt är kopplade till elförbrukning. Det gör våra liv enklare och på många sätt säkrare, men det innebär också en sårbarhet. Det är något som vi har fått erfara i samband med tidigare avbrott i elförsörjningen. Stormen Gudrun är ett exempel på hur omfattande en sådan störning kan vara, men vi kan komma att behöva förbereda oss på avbrott med än mer långtgående konsekvenser. Att ha en beredskap för fredstida kriser som drabbar elförsörjningen är i sig viktigt, men till det kommer också risken att en antagonist medvetet angriper elförsörjningen i ett gråzonsläge eller i ett krig. Ett sådant angrepp skulle kunna genomföras helt och hållet inom cyberdomänen, och det vore i så fall inte första gången det sker. Med utgångspunkt i de cyberangrepp som skedde mot Ukrainas elförsörjning efter utbrottet av den väpnade konflikten i landet, undersöker vi i detta avsnitt av Folk och Försvar-podden hur elförsörjningen i Sverige kan bli en måltavla för liknande attacker, och vad det i så fall skulle innebära för det svenska samhället. Medverkar i podden gör David Lindahl, forskningsingenjör på Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Toll, chef för enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, och Erik Nordman, säkerhetsschef på Svenska Kraftnät. Podden är skapad och redigerad av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Avsnittet gästas av poddbekantingen Daniel Kulin från branschorganisationen Svensk Vindenergi. (Daniel gästade även podden i avsnitt 3 i sin dåvarande roll som analytiker på Energimyndigheten.) I avsnittet berättar Daniel om tio års utveckling inom svensk vindkraft som lett till dagens situation med explosiv utbyggnad, inströmning av kapital och inte minst: Sveriges billigaste nya elproduktion. Vi går även igenom det systemansvar som vindkraften snart kommer att behöva axla. Hur ser man till att det finns kraftproduktion även när vinden inte blåser? Hur kan elöverskottet som uppstår tas hand om? Och hur kan man säkra ett gott investeringsklimat för utbyggnad av ny elproduktion när varje nytt uppkopplat vindkraftverk leder till lägre intäkter för övriga producenter.  Och så pekar Daniel även på elnätets möjliggörande roll, dels för vindkraftens fortsatta utveckling och dels för energiomställningen överlag.  Samtalet spelades in inför publik via webben på den årliga branschmässan Svenska Solelmässan i Uppsala den 28 oktober.

Logistikpodden Magasin Deluxe tar dig med till framtiden med hjälp av infrastrukturministern Tomas Eneroth, Heidi Andersson från Ensamheten, Robert Andrén på Energimyndigheten och många fler. Sverige ska de kommande åren uppnå högt ställda klimat- och energimål. En stor och viktig del av den omställningen rör transporter och vi behöver alla hjälpas åt för att få till snabba resultat!  Den 17 september samlades experter på transporter i Visby på konferensen Framtidens transporter. I dagens avsnitt av Logistikpodden Magasin får du ta del av experternas bästa tips för en snabb omställning! Nina och Per Olof hade det stora nöjet att moderera konferensdagen som arrangerades av Ratta Grönt, Länsstyrelsen Gotlands län och Region Gotland. 

Tomas Kåberger är ledamot i Klimatpolitiska rådet, professor i Industriell energipolicy på Chalmers, ordförande i Renewable Energy Institute i Tokyo och ledarskribent i ETC. Han har också varit generaldirektör för Energimyndigheten och sitter i Vattenfalls styrelse. Vi träffades utanför Tomas hus i Mölndal, i mitten av juni, till ackompanjemang av ivriga koltrastar. Det blev ett samtal om hur det fungerar att ha uppdrag i olika organisationer som ibland har motstridiga intressen, om varför det måste vara roligt att rädda världen, hur akademin kan hävda sin självständighet gentemot industrin, hur corona-pandemin kommer att påskynda energiomställningen, om arbetet med klimatpolitiska rådet och varför han har kallat sig för en av de värsta klimatbrottslingarna.

Dagens gäst är Johan Paradis, solcellskonsult på det egna företaget Paradisenergi, som bl.a. har varit upphandlande konsult för tre av Sveriges fyra största solcellsparker.  I avsnittet pratar vi om den trend som blivit allt tydligare den senaste tiden: allt större, och allt billigare solcellsparker. Ja, rentav så billiga att man under 2020 sannolikt kommer bygga de första solcellsparkerna i Norden helt utan subventioner.  Vi går igenom de prognoser som det internationella energiorganet, IEA, och svenska Energimyndigheten, har gjort kring solcellers utveckling framöver (här och här) — och resonerar kring huruvida prognoserna fortfarande är rejält underskattade.  Och så hinner vi med att prata nya paneltekniker, Sveriges äldsta solcellsanläggning (som Johan sköter driften av), och hur det var att hjälpa kungen att köpa solceller till Stockholms slott.

Allt fler väljer att skaffa solpaneler för att ta kontroll över en del av eller hela sin egen elförsörjning. Men kan dessa nya elproducenter också bidra till den svenska energiomställningen – och hur påverkas systemet av att produktionen blir allt mer decentraliserad? I detta avsnitt pratar vi med Susanne Karlsson på Energimyndigheten om elkonsumenternas nya roll som prosumenter. Vi besöker också villaägaren Joachim Lindborg och testar att koppla bort oss från elnätet.

Hur kan vi ställa om energiförsörjningen och hejda klimatkrisens effekter? Tomas Kåberger är fysiker och professor vid Chalmers Tekniska Högskola, kärnkraftsexpert och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten. Let’s tech-poddens tolfte avsnitt handlar om kärnkraft i jämförelse med förnybar energi. Är kärnkraft klimatsmart? Vad innebär en kärnkraftsolycka? Och vad händer nu när förnybar el plötsligt är billigare än olja? Av och med Henrik Enström, VD på Codic Consulting.

I veckans första Nordegren & Epstein försöker vi reda ut några frågetecken från gårdagens partiledardebatt, vi undersöker träning bland äldre människor och så kikar vi närmre på mansöverskottet i Sverige. I går debatterade partiledarna flera aktuella frågor under nästan två timmar. Louise blev lite konfunderad vid det faktum att statsminister Stefan Löfven hävdade att vi har energiöverskott i Sverige när moderatledaren Ulf Kristersson menade att det är precis tvärtom brist på energi. Vem har rätt? Eller kan det vara så att båda två har lika rätt eller lika fel? Vi ska göra vårt bästa för att reda ut det här tillsammans med Martin Johansson, analytiker på Energimyndigheten. I förra veckan berättade Vetenskapsradion om en ny studie som visar att äldre har mest att vinna på träning när de ska återhämta sig efter en hjärtinfarkt. Idag har vi bjudit in läkaren Göran Murvall som sedan länge leder träningspass för nittioplussare. Hur är passen upplagda och går det att börja träna som nittioplussare om man aldrig gjort det förut? Och så får vi höra vad Eva Sandal och Marianne Holgersson som brukar vara med på träningspassen gillar bäst med träningen. Och så handlar det om mansöverskottet i Sverige just nu. Hur blev det så här? Kommer det att jämna ut sig eller inte. Lena Lundquist, demograf från SCB har gjort en framtidsprognos och kommer till studion. Det blir även: Påvens helgonförklarande, Kungens fortsatt vida byxor och Drottning Elizabeth's tal! Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Amanda Rydman 

I detta avsnitt pratar vi med Johanna Lakso, vd för Power Circle, om elektrifieringen av Sverige. Är 100 procent förnybart möjligt? Vilka vägar behöver vi ta? Johanna är civilingenjör i teknisk fysik och har även arbetet för Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Naturskyddsföreningen. Dessutom: vad skedde utanför riksdagen? Och vad tänker vi kring civil olydnad? Intro & outro music is used in non-commercial purpose only and original sound credits go to the artist and genius Alejandro Jodorowsky. Edit and mastering by our sound technician: Christian Hanner

Peter Bennich, belysningsexpert hos Energimyndigheten, berättar om sitt engagemang och om var investeringar kan göra mest nytta. "Nu finns det faktiskt ny teknik som ger andra värden som tillsammans med den ökade besparingen motiverar en investering på ny belysning i skolan nu." Han berättar även om utfasningen av glödlampan och om Sveriges inflytande och vision i arbetet inom EU.

I dag avslöjar jag en korruptionshärva med följande parter:Klimat- och Miljöminister Isabella Lövin, Maria Wetterstrand, Energimyndigheten och Cortus Energy.Det dolda syftet med biojetutredningen är dessutom att döda den svenska flygbranschen medan Maria Wetterstrand och berörda parter blir miljonärer på köpet.Maria Wetterstrand leder utredningen "Biojet för flyget” samtidigt som hon både äger aktier och sitter i styrelsens för Cortus Energy AB som utvecklar biojetbränsle.Flera anställda på Energimyndigheten deltar i utredningen samtidigt som Energimyndigheten under pågående utredningen betalar ut statligt stöd till Cortus Energy AB. Energimyndigheten ligger under Isabella Lövins ansvar!LÄNKAR: Regeringens pressmeddelande om att utse Maria Wetterstrandhttps://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/02/regeringen-utser-maria-wetterstrand-att-utreda-hallbara-biobranslen-inom-flyget/Miljöminister Isabella Lövin tar emot utredningenhttps://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/02/miljominister-isabella-lovin-tar-emot-utredningen-om-hallbara-biobranslen-inom-flyget/Utredningen ”Biojet för flyget”https://www.regeringen.se/493238/contentassets/6d591e58fd9b4cad8171af2cd7e59f6f/biojet-for-flyget-sou-201911Utredde bioflygbränsle - anklagas nu för jävhttps://www.nyteknik.se/miljo/utredde-bioflygbranse-nu-anklagas-maria-wetterstrand-for-jav-6950567Cortus Energy AB beviljas statligt stödhttp://www.mynewsdesk.com/se/cortus/pressreleases/cortus-energy-erhaaller-stoed-foer-genomfoerbarhetsstudie-foer-groent-flygbraensle-fraan-sveriges-skogar-2793940Den härskande klassen: en bok om Sveriges politiska elit:https://www.bokus.com/bok/9789174614183/den-harskande-klassen-en-bok-om-sveriges-politiska-elit/

Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg. Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin. Klotet är den här veckan i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller. Klotet är också utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll.  Men trots det står solen fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent. En förklaring till den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg. Medverkande experter är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, Maria Abrahamsson, docent och solcellsforskare vid Chalmers och Rebecca Palmgren, Göteborgs energi. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från den 21 november 2018.

Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg. Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin. Klotet är den här veckan i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller. Klotet är också utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll.  Men trots det står solen fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent. En förklaring till den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg. Medverkande experter är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, Maria Abrahamsson, docent och solcellsforskare vid Chalmers och Rebecca Palmgren, Göteborgs energi. Programledare är Niklas Zachrisson.

Varför är kronan tillbaka på krisnivåer, och var är Preems ägare Mohammed Al-Amoudi, och hör om Orbanomics inför helgens val i Ungern. Medverkande är Carl Hammer, SEB, Anders Billing, Ekonomiekot, Kristian Åström, Ekonomiekot, Samuel Ciszuk, Energimyndigheten samt Johanna Melén, utrikeskorrespondent.

I tredje avsnittet gästas vi av Daniel Kulin från Energimyndigheten. I ärlighetens namn kunde detta ha blivit tre poddavsnitt. Ett om hur Daniel, medan han var teknolog, blev Sveriges yngsta världsomseglare - på en 27 fots segelbåt (!) - och därefter publicerad författare. Ett om vindkraftens framfart och utveckling i Sverige. Och ett avsnitt om tempot i solcellsutvecklingen som innebär att en 1 år gammal solelstrategi redan kan börja kännas inaktuell. Istället blev det ett späckad avsnitt som både var kul att spela in & lyssna på i efterhand. 

Det andra avsnittet med Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy, blev en djupdykning i den utveckling som sker kring förnybar energi i Kina. Vi pratade även om Tomas tid som generaldirektör för Energimyndigheten, och om hur förnybar energi kan bli ett sätt att överbrygga geopolitiska konflikter. Häng med!

Skatt på solel försvinner! EU bäddar för egen-el revolution, batterier och CO2-utsläpp, å massa annat!

Mazdak Haghanipour (Power Circle), Annika Nordlund (Umeå Universitet), Martina Wikström (Energimyndigheten) och Magnus Karlström (OmEV) diskuterar kunskap om användarna till laddbara bilar i Sverige samt vilka attityder har svenskarna till laddbara bilar.

I detta avsnitt gästas vi av Mikael Toll från Energimyndigheten som redogör för myndighetens uppgifter och utmaningar, Sveriges energiberedskap och beredskapslager, samt hur störningar i energiförsörjningen ska dämpas. Mikael Toll: @MikaelToll (Twitter) Energimyndigheten: http://www.energimyndigheten.se ---------- YouTube (10 min): http://bit.ly/4-yt iTunes (24 min): http://bit.ly/4-iT acast (24 min): http://bit.ly/4-ac Soundcloud (24 min): http://bit.ly/4-SC

Kommer länderna i Opec att lyckas komma överens om produktionskvoter, och kommer dom att få med sig Ryssland? Det diskuteras i Ekonomiekot lördag denna vecka. Gäster är Samuel Ciszuk, analytiker på Energimyndigheten och Kristian Åström, reporter på Ekonomiekot.

Förra helgens oljemöte gav ju ingen överenskommelse om att frysa produktionen, och hur ska man se på Saudiarabiens agerande? Det diskuteras i Ekonomiekot lördag Gäster är Ulf Svahn, vd branschorganisationen SPBI, Samuel Ciszuk, oljeanalytiker på Energimyndigheten och Kristian Åström, reporter på ekonomiekot. 

Hur upphandlar man varor och tjänster som inte finns och varför ska man göra det? Vad innebär det att upphandla på ett "innovativt sätt"? Vad är en ”funktionsupphandling”? I detta avsnitt utforskar vi hur offentlig upphandling kan användas för att främja innovation. Professor i innovation Charles Edqvist ger en introduktion till ämnet. Katarina Appelqvist, upphandlingschef på Räddningstjänsten Storgöteborg och Martin Jakobsson, projektledare på Västra Götalandsregionen delar med sig av konkreta exempel. Slutligen bidrar Charlotte Lejon, upphandlingschef på Energimyndigheten, med en reflektion.

Magnus Karlström samtalar med Hans G Pettersson (Näringsdepartementet), Martina Wikström (Energimyndigheten), Anders Lewald (Energimyndigheten) och Hans Pohl (Viktoria Swedish ICT AB ) om svensk elbilshistoria med fokus på 1990-talet.

Ekonomiekot lördag handlar om oljemarknaden. Hur har skifferoljeindustrin i USA och oljekartellen OPEC klarat prisfallet sen i somras? Gäster är Samuel Ciszuk, analytiker på Energimyndigheten, och Kristian Åström, ekonomikorrespondent här på radion. Programledare Pär Ivarsson

Sedan 2009 är det möjligt att söka ett statligt stöd för den som vill sätta solpaneler på taket och producera egen el. Men ansökningstiden är längre än ett år och pengarna räcker inte till alla. Samtidigt har intresset för att producera el ökat bland svenskarna, både av ekonomiska och miljömässiga skäl. Är det ens någon idé att ansöka om stöd och hur dyrt blir det annars? I studion finns Andreas Gustafsson från Energimyndigheten och Johan Öhlander, styrelseordförande för Solkompaniet. I dagarna startar ett ekonomiskt experiment med flera familjer i SVT i den nya serien Låna för livet. En av de privatekonomiska coacherna i programmet, Claes Hemberg, svarar på hur familjerna klarar sin ekonomi när räntorna chockhöjs och amorteringskrav blir verklighet. I butikerna kan man allt oftare se ett latare alternativ av matvaror. Hackad sallad i påse, färdigvispad pannkakasmet och strimlad blomkål till exempel. Varför är vi beredda att betala så mycket mer för att äta mat som någon annan fixat ti

Det går bra nu! ... visar färsk solcellsstatestik för svenska marknaden. Vi pratar om installationstakten, priserna och de gröna jobben. Även sol(cells)förmörkelsen får vara med på ett hörn. Tack till Johan Lindahl för tydligt framställd statestik!

Ekonomiekot lördag handlar om oljepriset och oljemarknaden. Oljepriset har sjunkit kraftigt på några månader, men oljekartellen OPEC valde trots det att behålla sin produktionskvoter oförändrade vid mötet i veckan. Och hur ska det tolkas, och hur pass mäktigt är OPEC? Gäster är Samuel Ciszuk, analytiker på Energimyndigheten, och Ulf Svahn, VD för Svenska petroleum och biodrivmedelinstitutet. Programledare är Pär Ivarsson.

Sverige satsar på vindkraften och i dag byggs det ett vindkraftverk om dagen. Men bakom den stora utbyggnaden finns hårt motstånd, konflikter och hot. Kaliber fortsätter granskningen om vindkraftens baksida. – Här har de samlats nu, de är inte många men de verkar ganska arga, vindkraftsmotståndarna. Vindkraft är subventionerad miljöförstöring står det på den största banderollen. ­– Man kallar det här vindkraftspark, men detta är ju en industri. – Nu måste vi fortsätta kämpa för att det här ska bli bra – JA! Demonstrationer mot vindkraft runtom i landet från förra året. – Vi är här i dag för att vi ska tala om att vi är ledsna och djupt bedrövade över att vår miljö där vi lever och verkar ska bli vindindustri. Framtidshopp, eller social katastrof - vindkraften väcker känslor. Bygder delas upp i för och emot. Förra veckan berättade Kaliber om hur vindkraften är vår tids stora energisatsning, men hur en lagändring flyttat fokus från ren energi till tvivelaktiga pengar. I dag ska det handla om hur det organiserade motståndet mot vindkraften har vuxit sig allt starkare i takt med vindkraftsutbyggnaden. Hur de som arbetar med att planera och bygga vindkraften upplever att motståndet försvårar och fördröjer deras arbete, och om hur motståndet på sina håll har gått överstyr. – Jag har ju fått en del mail som jag inte tycker hör hemma i ett demokratiskt samhälle. Jag har fått en del mail med personliga påhopp ifrån människor som jag trodde att jag kände. Gunilla Hedin är ordförande för kommunfullmäktige i Härjedalen. – Det har förekommit trakasserier, jag kallar det trakasserier, bland annat med affischer som kom upp som jag inte har en aning om vem som satt upp, men med bland annat en dödsruna på där man menar att jag har varit med och begravit demokratin i Härjedalen. – I början var det väldigt jobbigt när de skrev en massa skit om mig på hemsidan, men sedan så kom jag över det där, men jag vet att mina barn och mina kompisar gick in och kollade och tyckte att det var förskräckligt, att det var hemskt att det stod en massa saker som inte var sant. Gunilla Hedin och Håkan Johansson – två lokala politiker från olika platser i Sverige som har upplevt hur vindkraftsmotståndet har blivit hotfullt.  – Det påverkar när man går till simskolan, man träffar varandra på olika avslutningar, på ICA, man träffar varandra. Och spänningen finns ju kvar. Man är så himla upprörda över de här grejerna, de som är mot är så himla upprörda och tror att det är så himla farligt och de är så ilska av sig. Och sedan finns det de som vill bygga som också blir ilskna. Det är som ett täcke över hela kommunen, inget händer. Allt ska överklagas, allt ska bråkas. Det är inte bra alls, det är inte bra i skolan, det är inte bra någonstans. Det är skogsbygd mot slättbygd – istället för att vi tar den här kommunen framåt ihop så blir det en fråga som lägger locket på alltihop. Flera vindkraftsprojektörer Kaliber har talat med har också upplevt de här hotfulla stämningarna. Men först - hur blev vindkraften en så omtvistad fråga?  Bilens anti-sladdfunktion har gått igång flera gånger när vi parkerar bilen på Storgatan i Linköping, på en av vinterns hittills snöigaste dagar. På en tvärgata ligger RGP Vindkrafts kontor, där Rolf Pettersson arbetar med att planera för och bygga vindkraft. – Vi har märkt att det har blivit stor skillnad senaste åren helt klart, mycket beroende på det organiserade motståndet. Och vi var nog rätt förskonade från sånt här i början när man höll på. Jag har ju hållit på länge, första tio åren var det inga större problem överhuvudtaget. Men sedan kom det här organiserade motståndet även upp till Östergötland. Men generellt sätt är svenskarna positiva till vindkraft som energikälla. SOM-institutet vid Göteborgs universitet undersöker varje år svenskarnas åsikter kring bland annat vindkraftsfrågan – och enligt undersökningen för 2011 var det bara 1 procent som helt ville avstå från energikällan. Nästan nio av tio svenskar ville satsa mer eller lika mycket på vindkraften som i dag. Men det är en annan sak när ett eller flera vindkraftverk ska byggas i människors direkta närhet. Det här beskrivs ibland som NIMBY-effekten – not in my back yard – eller – inte på min bakgård – och betyder att de som får vindkraften inpå knuten ofta är de största motståndarna. Karin Hammarlund jobbar som forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och konsult inom landskapsanalys. Hon har studerat vindkraftsmotståndet. Precis som med kärnkraften på 80-talet är vindkraft en fråga som rör upp känslor, säger hon. – Det finns nästan ingen som säger att jag rycker på axlarna när man pratar om vindkraft, antingen älskar man det eller så hatar man det.  Vindkraftsmotståndet har blivit mer organiserat och kan upplevas som militant och aggressivt, säger Karin Hammarlund. – Om man känner att min inte har fått sin röst hörd, då klart att man blir mer och mer uppfinningsrik i hur man ska få sin röst hörd. Och då handlar det ofta om att väcka opinion på ett eller annat sätt. Just när man pratar om det utifrån det etablerade vindkraftsmotståndets perspektiv så verkar vindkraft vara väldigt, väldigt farligt. Och det klart, om man kan få det att framstå som väldigt farligt är det många som vänder sig dit för att få stöd och som är oroliga. Känner man sig hotad och trängd, då blir man militant. Antingen så ger man sig eller så kämpar man för sin sak. Ja, vi ska prata om vindkraft nu och en stund framåt, detta mot bakgrund… I P4 Skaraborg kunde man i juni förra året höra några av de vanligaste argumenten för och emot vindkraft, i en debatt mellan vindkraftsmotståndaren Jonny Fagerström och vindkraftsföretagaren Anders Schönborg. – Vindkraften är i dag helt onödig, vi går i Sverige mot ett elöverskott. Anders Schönborg, hur lönsam är vindkraften? – Framför allt är det väldigt lönsamt mot miljön. Och det är ofta de här argumenten som hörs – motståndarna tycker att vindkraftsutbyggnaden är obefogad och att den förstör människors och djurs livsmiljö. Medan förespråkarna framhäver att det är en ren energikälla och att Sverige har goda förutsättningar för vindkraft. Men i det här programmet ska vi inte ge oss inte i debatten för eller emot, utan istället berätta om förhållandena för de som på olika sätt berörs av vindkraftsutbyggnaden. I takt med den snabba utbyggnaden av vindkraften har motståndet blivit både starkare och mer välorganiserat, framför allt genom den rikstäckande paraplyorganisationen Föreningen Svenskt Landskapsskydds arbete. De har funnits sedan 1999, men det är de senaste två, tre åren som föreningen har vuxit som mest. Enligt egna siffror engagerar de 30 000 medlemmar i dag. På föreningens hemsida kan man läsa att storskalig etablering av vindkraft är det största hotet mot vår natur och mot vårt kulturarv. Jonny Fagerström är talesperson för föreningen, och hans namn dyker upp så fort det talas om vindkraftsmotståndet. – Vi räknar med att 150 000 människor på landsbygden kommer att bli drabbade om man ska bygga ut vindkraften till 30 twh som man pratar om i planeringsmålet. Och när man väl har börjat med att titta på de här målen stödja människor så kan man inte sluta helt plötsligt, utan då måste man fortsätta tills det har nått vägs ände. Det handlar om att påverka politiker, påverka vindindustrin, påverka opinionen och i sista änden att överklaga och skriva samrådsyttranden. Förutom att arbeta med föreningen är Jonny Fagerström också aktiv klimatskeptiker. Han är bland annat engagerad i Stockholmsinitiativet – en förening som på sin blogg – the Climate Scam – skriver att det så kallade klimathotet är överdrivet. Under rubriker som ”Vindkraften är en skrevspark mot välfärden och landsbygden” och ”Vindkraften - en propagandalögn och samhällsekonomisk katastrof” - skriver Jonny Fagerström insändare för att övertyga bland annat landets kommunpolitiker om att vindkraft är något negativt. – Jag, tillsammans med några andra i styrelsen, har skrivit flera hundra artiklar till i princip alla lokaltidningar i hela Sverige där vi har dels skrivit om vår uppfattning om det här, och dels har vi bemött vindenergins artiklar i alla tidningar. Och det finns inga tvivel om att Föreningen Svenskt Landskapsskydd har varit framgångsrika i sitt arbete. Vi har pratat med tio personer som jobbar som vindkraftprojektörer, som alltså arbetar med att planera för och bygga vindkraft. Och alla utan en säger att det organiserade motståndet försvårar deras arbete. Rolf Pettersson, projektör på RGP Vindkraft säger att halva arbetsdagarna går åt till motståndet, framför allt till att bemöta överklaganden. Tillståndsprövningen för vindkraft tar tre till fyra gånger så lång tid i dag jämfört med för 15 år sedan, säger han.   – Många är ju trötta på det, ordentligt trötta, och det är många som inte tycker att det är speciellt roligt längre att jobba med vindkraft, på grund av att man hela tiden får höra från motståndarna hur dåligt det är. Man ger upp. Man tröttnar på det helt klart. Finns det inget positivt med det här motståndet, att det blir en debatt, att man tar upp olika aspekter, för vindkraft påverkar ju miljön ändå? – Nej, jag tycker nog inte det, i och med att debatten förs under bältet och deras argument baseras inte på fakta. Förra veckan berättade Kaliber hur ett kommunalt veto infördes 2009 - som innebär att vindkraftsprojekt som innefattar mer än sex verk måste bli godkända av kommunen. Vi berättade hur kommuner använder det kommunala vetot för att kräva vindkraftsprojektörer på pengar – för att kommunerna ska säga ja till deras vindkraftsplaner - en slags utpressning kallade flera personer det. Men vetot innebär också att motståndsrörelsen får större inflytande. Det säger Agne Hansson som är en av fyra vindkraftssamordnare som är utsedda av regeringen för att underlätta för expansionen av vindkraften. – Genom det kommunala vetot har de fått mycket, mycket större inflytande. Mycket större än andra parter har i tillståndsprocessen. För att de kan påverka de kommunala…? – Ja, och ställa villkor på politikerna. Och det är ganska uppenbart, därför att erfarenheten som jag fick, eftersom jag har varit med under hela tiden, har jag ju sett att alla tillståndsärenden, beslut om vindkraftsutbyggnad i kommuner, beslut över vindkraftsplaner och annat – de ligger i stort sett nere 1,5 år före ett val, för då blir politikerna lite byxis och då vågar de inte ta beslut om det finns starka motstånd emot vindkraftsbeslut och det är olyckligt. Energimyndigheten gjorde 2010 en undersökning där de bland annat kom fram till att som kommunernas vetorätt ser ut I dag kan grupper med stark medial uppvaktning avgöra hur en kommun ska använda sin mark. Dåvarande miljöminister Andreas Carlgren gick i början av 2011 ut och sa att han ville ta bort det kommunala vetot. ”Vi behöver en förändring så att kommuner inte bara lyssnar på opinioner och säger nej utan även försöker lösa konflikterna”, sa han då. Men i dag är det här ingen fråga som de aktuella departementen driver.   När vi ringer runt och pratar med personer i vindkraftsbranschen är det flera som berättar om hur motståndsrörelsen, med Föreningen Svenskt Landskapsskydd i spetsen, använder ohederliga metoder, bland annat felaktiga argument. En som säger att hon har varit med om det här är Hanna Lind. Hon jobbar som miljökonsult på Triventus Consulting och är ständigt i kontakt med motståndsrörelsen. – Det stora problemet med det organiserade motståndet är att metoderna inte alltid är helt rumsrena, man sprider felaktig information och det gör folk rädda, trots att det är mycket som är lätt att dementera. Vindkraftssamordnaren Agne Hansson har en liknande bild av hur motståndsrörelsen arbetar. – De har väldigt lite sakargument egentligen och använder i stort sätt vilka argument som helst för att försöka nå sina syften, vilket är lite främmande för det demokratiska system och den demokratiska debatt som vi av tradition har här i Sverige. Det är ganska militant det motståndet på vissa händer. Det förändrar sig och det är inte generellt, men i ledningen för den här organisationen finns många sådana företrädare som beter sig på det sättet, vilket är olyckligt. Men Jonny Fagerström, talesperson för Föreningen Svenskt Landskapsskydd, slår ifrån sig kritiken. – Vindindustrin är ju inte fria från synd heller, de går ju fram som ångvältar i terrängen och sysslar också med propaganda, lögner, erbjuder pengar och försöker lura människor. Jag tar avstånd från den typen av metoder, och det påstår sig vindindustrin också göra men de behöver nog se över sitt eget hus innan de uttalar sig om hur människor på bygden verkar. Här står ord mot ord – personer i vindkraftsbranschen säger att motståndsrörelsen använder sig av ohederliga metoder, och motståndsrörelsen tycker detsamma om vindkraftsbranschen. En möjlighet att protestera hör hemma i en demokrati, det kan nog alla skriva under på, men ibland kan motståndet gå överstyr. – Så blev jag uppringd av en man som mer eller mindre skrek till mig att vi ska spränga era jävla vindkraftverk i luften, kommer ni hit så ska vi sabotera för er och bara öste ur sig förolämpningar och hot om hur de skulle sabba för oss.  Hanna Lind har arbetat som miljökonsult i två år och hon berättar att motståndet var svårt att hantera till en början, men att hon har vant sig. Samråden, då vindkraftsbolagen träffar allmänheten, brukar vara de tillfällen då motståndet blir som mest påtagligt, berättar hon. – I vissa projekt kan motståndsgrupperna bli väldigt hotfulla, både i telefon, brev och mail och i fysiska situationer på samråd där vuxna människor beter sig som om man lever i en sandlåda. Jag har kollegor som efter samråd har känt sig väldigt, väldigt hotade och faktiskt varit på väg att polisanmäla människor för deras uppträdande på samråd. Finns exempel på när deltagarlistan har blivit stulen. Motståndarna har gjort det till sin taktik. Det är ju rent sabotage, det är ett sätt att tvinga företaget att ta ett steg tillbaka och börja om fråTvå vindkraftsprojektörer och två  en motståndströrelse?mma med.  måste prata med nån. under nga ar blivit stulen. ändigt i kontn början. För Hanna Lind och hennes kollegor har hoten inneburit att de har blivit försiktigare i sitt arbete. I dag åker de inte två, tre personer till ett samråd i en kommun där motståndet är stort som de gjorde förut, utan bunkar upp med extra folk. Ibland har de varit tio personer ifall mötet skulle spåra ur, säger hon. De tio projektörer vi har pratat med berättar om fler exempel på hot – fyra personer upplever att de själva har blivit hotade, sju av tio säger att de har kollegor som har blivit utsatta för hot. En kvinna berättar: ”Det var under ett samråd – det var hätsk stämning. Jag hamnade i en diskussion med en person efter genomgången – då spottade han på mig. Det var inte mycket att göra, det var bara att gå därifrån. Men det var det värsta jag har varit med om.” Samma kvinna berättar om hur hennes kollegor har varit med om mer subtila hot – hur motståndare ska ha sagt: ”jag vet var du bor och var dina barn bor”. Det är inte ett demokratiskt beteende att trakassera och hota personer på grund av deras arbete eller deras ståndpunkt. Men enligt de vi pratat med förekommer det alltså i dag. – Det har förekommit trakasserier. Gunilla Hedin är ordförande för kommunfullmäktige i Härjedalen. – Jag kallar det trakasserier, bland annat med affischer som kom upp som jag inte har en aning om vem som satt upp, men med bland annat en dödsruna på där man menar att jag har varit med och begravit demokratin i Härjedalen. Dödsrunan från september förra året är utformad precis som de dödsannonser man ser i tidningen. Den döde är Demokratin i Härjedalens kommun, och de närmast sörjande är invånarna, ekonomin, naturen och turismen. Längst ner anges vem som är den skyldige – där namnges bland annat Gunilla Hedin. – Den satt uppe lite varstans i Svegsområdet. Hur kändes det då? – Egentligen bara skakar jag på huvudet, det säger mer om de som har satt upp dem, än om mig. Jag tyckte ju att det var lite obehagligt, men jag tror att gemene man tyckte att det var osmakligt. Jag tyckte att det var osmakligt gjort. Jag önskar att man kunde föra en dialog och en frisk debatt om det här. Där man kan se för och nackdelar, utan att vi behöver vara elaka mot varandra. En annan kommun där vindkraften har skapat motsättningar är Ödeshög i Östergötland, mellan de som är för och de som är emot vindkraft i kommunen. Håkan Johansson är moderat politiker som i 12 år var ordförande för Miljö- och byggnämnden, med ansvar för frågor som rörde vindkraftsutbyggnaden i kommunen. Då utsattes han för bland annat för muntliga påhopp, säger han. – De började skjuta på mig personligen, de kollade upp mig vad jag höll på med som politiker och nämndordförande, att mina privata företag tryckte de på – bäst du passar dig annars kommer det gå dåligt för din frus företag och sådana saker. De stod på gårdsplan ibland och vid mina vindkraftverk som jag har och ja, det var en hotfull stämning. Det var en jobbig tid. Vi är i det grå boningshuset på Håkan Johanssons och familjens gård, på slätten. Lite längre bort på familjens mark står tre vindkraftverk, vi ser de stå och snurra genom fönstren. Håkan Johansson tjänar själv pengar på vindkraften – han får arrende från vindkraftbolaget som äger verken. Han säger att han har upplevt hur motståndare, organiserade av den lokala motståndsföreningen Rättvis vind, genom påtryckningar och hot har försökt att få honom att säga nej till vindkraft. – De har en egen hemsida, Rättvis vind, med anklagelser mot mig. De kollade upp en massa saker, de kollade upp alla mail som jag har skrivit till min sekreterare bland annat 12 år tillbaka. De har rivit i mina bygglov på mina egna verk, sådant som inte handlar om skogsbygden alls, utan för att få mig att bli nervös och säga stopp till vindkraften.    Hur höga är de här då? – Det där är 65 meter och det där är 72 meter. Hur nära står de då? – 400 meter. Men du satt som ordförande i den här nämnden, var det helt lämpligt för dig att upplåta mark åt de här vindkraftverken, och tjäna pengar på det. Du tycker inte själv att det var olämpligt? – Inte det minsta, jag var ju inte med själv och tog det beslutet. Det har inget med de andra vindkraftverken att göra. Man får gärna granska mina verk. Om man som granne blir irriterad över att mina verk är uppe det kan jag förstå. Men att folk som bor en mil bort, bara för att jag är ordförande i en nämnd ska gå på mina verk. Det förstår jag inte. Bygden har delats i två läger – mellan de som är för vindkraft, och de som är emot, säger Håkan Johansson. Själv ha han känt av det både i simhallen, och på ICA. – När man åker ner och handlar i Ödeshög så känner man att man hade många blickar som var mot en, många människor var riktigt elaka. De gick på och sa att det är bäst att du tänker dig för. Vi åker vidare genom det snötäckta landskapet, in mot Ödeshög centrum. Vi stannar utanför kommunhuset, intill mataffären. Det är låg aktivitet på biblioteket i Ödeshög. Vi är här för att träffa Hans Ström som är ordförande i föreningen Rättvis vind, som har funnits sedan 2009. – Vi är ju inte i princip emot att generera el med vindkraft, utan det är just placeringen som vi har synpunkter på. Vi anser att Sverige är så stort och glesbefolkat i vissa områden, så där kan man kanske klämma in de här vindkraftsparkerna, men hålla på att klämma in dem i Ödeshögs skogsbygd som man håller på att planera för, det tycker vi är helt fel. – Man kan börja grunna på vad var det som gjorde att vi bildades vår förening – jo det var det att vi helt plötsligt riskerade att få de här vindkraftverken nära oss, vi som bor i skogen och då började vi samla ett gäng med folk och som sagt, nu är vi uppe i närmare 700 medlemmar och det är Ödeshögs största förening vad jag vet. Så att vi är en betydande maktfaktor politiskt. Det märkte man i valet 2010 där vi i princip styrde valet till de partier som hade något så när vettiga synpunkter vad gäller placering av vindkraft. Det som Hans Ström säger bekräftar den bild Agne Hansson, vindkraftssamordnare, ger av hur motståndet på grund av det kommunala vetot fått allt större politisk betydelse. Men vad säger Hans Ström om hoten som Håkan Johansson säger att Rättvis vind har utsatt honom för?   – Jag betraktar det som helt felaktiga påståenden. Jag känner inte till något fall där han har blivit hotad, och har han det får han väl polisanmäla det. Vi har varit väldigt försiktiga i vårt agerande. Jag kan väl säga som så att han själv jämförde Rättvis vind med militanta djurrättsaktivister – så är det någon som framfört felaktiga synpunkter så är det han. Han känner sig utpekad som person, han och hans familj. Vad säger du om det? – Nej, det inte bra om han upplever situationen så, men enligt mitt sätt att se så har han inte blivit hotad av några människor vad jag vet. Det är helt otänkbart. Det är väl några knäppgökar då som har ringt, som vi inte har någon kontroll över. Men som jag sa förut – är man politiker, sitter man i en nämnd då får man räkna med att bli granskad. Det är en demokratisk sak, det är en rättighet för medborgarna. Men granskad är en sak, men att bli påhoppad personligen och att ens frus företag hamnar på er hemsida – vad säger du om det? – Jag har inte sett att det existerar, och gör det det så är det inte bra, det är inte rätt. Då får vi ta bort det. Det är första gången jag hör det. Men som sagt, jag känner inte till att vi har hotat nån, vi har inte bråkat med nån, vi har bara tagit fram fakta. Och tål man inte fakta som politiker, då ska man inte vara politiker. Och det är ju inte första gången en politiker har blivit uthängd – titta i kvällspressen, det är tio gånger värre där än vad vi har hittat på. Reportrar: Malin Sandberg och Frida Johanson Producent: Sabina Schatzl

Vindkraften hyllas som framtidens energikälla och i Sverige byggs det vindsnurror som aldrig förr. Men branschen vittnar om hur kommuner kräver bolag på pengar för att säga ja till större vindkraftsetableringar - hur ren energi ofta handlar om tvivelaktiga pengar. Pulkabackar, upplysta skidspår och skoterleder. Det är några av sakerna vi hört att svenska kommuner kräver för att vindkraftsutbyggnaden ska kunna ta fart. I Sveriges nns det i dag drygt 2000 stycken vindkraftverk - ofta lika höga som Kaknästornet. Och just nu byggs det ett vindkraftverk om dagen. – Det är inte så ofta det bjuds stora investeringar i landsbygden och här nns det ju en chans att få vara med och få en del av tårtan. Skulle du kalla det rättsosäkert? – Absolut. Det kan inte vara det samhälle vi vill ha. Det kan inte vara meningen att våra politiker menar att man ska betala sig fram. Att den som betalar mest kanske får ett ja först. Men vi börjar från början. I Sverige ska vi satsa på grön energi. 2009 beslutade regering och riksdag om ett nytt nationellt mål i energipolitiken. År 2020 ska hälften av all energi vara förnyelsebar. Och där spelar vindkraften en viktig roll. Samma år, 2020, ska det nnas förutsättningar för vindkraften att producera ungefär tre gånger så mycket som vi producerar idag. Och då måste det byggas. Kommunen måste aktivt säga JA För att underlätta den här utbyggnaden bestämde man sig att förenkla tillståndsprocesserna, att göra ansökningarna om att få bygga vindkraft lite enklare och lite snabbare. Agne Hansson är en av regeringens fyra vindkraftsamordnare och berättar att en sådan ansökan tidigare kunde ta era år. – Den gamla tillståndsprocessen var ganska bökig. Du kunde överklaga på samma argument ungefär tre tillfällen. Och då anmälde vi till regeringen att det var väldigt krångligt och tog lång tid och ville ha en ändring. Den 1 augusti 2009 infördes nya bestämmelser som skulle snabba på processerna. Bland annat bestämde man att det är länsstyrelserna som ger tillstånd till stora projekt med er än 6 vindkraftverk, och kommunen som handlägger de mindre verken. Men precis innan förslaget klubbades igenom kom kritik från Sveriges samlade kommuner, som menade att de med lagändringarna inte skulle få tillräckligt mycket att säga till om. I sista stund lade regeringen till det som i praktiken blir ett kommunalt veto: kommunen måste aktivt säga JA till de större verken för att vindkraftsplanerna ska bli verklighet. Svarar kommunen inte alls, blir det automatiskt ett NEJ. – Ingen politiker skulle kunna fatta beslut som går så diametralt mot kommunernas vilja skulle ha varit och då ändrade man ju det och kom fram till att man skulle låta kommunerna säga sin mening i det här, och så kanske ingen tänkte då att det här blev ett veto då. Beslutet behöver inte motiveras och kan inte överklagas. Vi har hört att det här drygt tre år gamla tysta vetot systematiskt används för att pressa företagen på pengar – att kommuner för att säga JA ställer krav på ekonomisk ersättning. Det kallas vanligtvis bygdepeng eller bygdemedel och pengarna har vi hört nansierar bland annat pulkabackar, cykelbanor och skoterleder. Men trots att regeringens planeringsmål inte är hotat, kommer det visa sig att den här så kallade bygdepengen är juridiskt tveksam. Vissa hävdar till och med att den är olaglig. I ett snöigt Linköping möter vi projektledaren Rolf Pettersson. Han arbetar för vindkraftsbolaget RGP Vindkraft och berättar att han själv varit med om det här: krav på ekonomisk ersättning. "Det är mer eller mindre utpressning" – Det var faktiskt ganska nyligen jag ck papper på det, att kommunen hade ställt det som krav, eller någon politiker att de ville ha en bygdepeng. Tror det var 1 procent. För att säga ja till det här. Det är mer eller mindre utpressning kan man säga. Kommunen Rolf Pettersson pratar om är Ydre – som i offentliga dokument skriver rakt ut att kommunens tillstyrkan sker under förutsättning att företaget betalar ut en så kallad bygdepeng. Vi ringer upp kommunstyrelsens ordförande: centerpartisten Sven-Inge Karlsson. – Ja det står det, det vet jag. Men det är en förhandling tycker jag att vi kallar det så länge.! Fast det står ju att det är ett krav? – Ja det kanske står som ett krav men det får man rucka på. Jag vet inte om det är hållbart i längden, lagligt. Det vet jag inte. Sven-Inge Karlsson vet alltså själv inte om kravet på bygdepeng håller juridiskt - om kommunerna får begära pengar för att säga ja. Men i dokumenten från oktober 2012 står det svart på vitt – att kommunfullmäktige ger bygglov under förutsättning att vindkraftföretaget skulle betala 1% av bruttoproduktionen i bygdepeng. Men varför formulerar ni det såhär då? – Jag kan inte förklara det. Men jag vill inte skylla ifrån mig, och det står som det står. Men har man uppfattat det på annat vis får vi ta en diskussion! Men du var med på det här mötet? – Ja, jag har varit med på hela tiden Så varför kan du inte förklara dig? – Vi vill ha en bygdepeng. Men man kanske inte klarar sig lagligt, det vet jag inte. Rolf Pettersson igen. – Man kan ju komma med ngn slags bygdepeng frivilligt som jag känner till. Men 1 procent låter mycket som man kör med här då. men just det här att en kommun ställer krav att om vi ska säga ja, ska det nnas en bygdepeng här. Det känns juridiskt tveksamt. Men vi undrar: är det er kommuner som gör såhär – kräver ekonomisk ersättning för att godkänna ett projekt? Och är det här verkligen lagligt? Vi har gått vidare på tips, begärt ut yttranden från Energimyndigheten och läst vindkraftspolicys – som många kommuner har som tillägg till sina vanliga översiktsplaner om hur man ska bygga inom kommunens gränser. Där har vi hittat elva exempel där kommuner har skrivit in bygdepengen som ett krav för att de ska säga ja till vindkraftsetableringar. Beroende på hur många vindkraftverk det är, och hur mycket energi de levererar, blir det olika mycket för varje kommun- men det kan handla om ett par hundra tusen kronor om året. "Det ska inte vara några villkor" Maria Stenkvist är handläggare på Energimyndighetens vindenhet. Vi fångar henne mitt i eftermiddagsruschen på Stockholms central. Hon och Energimyndigheten har era gånger gjort sin ståndpunkt om det kommunala vetot tydlig: – Det ska bara vara, i beslutet ska det bara vara ett ja eller ett nej. Det ska inte vara några villkor och inte någon ekonomisk ersättning. Redan 2010 - ett år efter att vetot infördes - ck Energimyndigheten indikationer från branschen att det inte riktigt fungerade som det skulle. Myndigheten skickade då ut en enkät till företag och berörda myndigheter för att se hur det stod till. På vissa håll gick tillståndsprocesserna inte ens snabbare, utan långsammare. Och så hörde man talas om just det här: att kommunen använde sin vetorätt som förhandling för ekonomisk ersättning. – Vi har uppgifter att det förekommer men det går inte att veriera eftersom ingen är beredd att ställa sig bakom det för att det då kan skada en projektör om man pekar ut kommun. Vi har även pratat med branschen och där vill man inte heller göra en bedömning av hur stort problemet är. Vi vet att det förekommer, men jag tror inte att vi kommer längre än så. Vi uppfattar att det här underlaget från 2010 är tillräckligt för att se över lagstiftningen, säger Maria Stenkvist. Att man borde se över lagen tyckte även dåvarande miljöminister Andreas Carlgren i februari 2011. Han övervägde att ta bort det kommunala vetot helt - på grund av den oförutsägbara faktorn – att till exempel lokal opinion kunde påverka politiker att säga nej. Men ett par månader efter utspelet ersattes han av nuvarande miljöminister Lena Ek, som inte valt att göra det till en stor politisk fråga. Under de senaste två åren har vetot levt kvar oförändrat. Maria Stenkvist är kritisk. – Vi tycker fortfarande att hur man tillämpar regeln är ett problem. När det gäller vindkraft är det kommunala tillstyrkan ett problem som man bör göra något åt. Vi tror att genom ökad kunskap kan man tillämpa regeln på ett bättre sätt. Med den gamla lagstiftningen var bygdepeng inte någon kontroversiell fråga. Det är i kombination med kommunens vetorätt som problemet uppstår. Kaliber lyfter på luren och ringer runt till 10 stycken av landets vindkraftsprojektörer: företagen som planerar, bygger och förhandlar med kommunerna. Alla vi pratar med upplever att systemet som det ser ut idag är rättsosäkert. Majoriteten har varit med om att kommuner krävt pengar för att säga ja till projektet. Kohandel är ett ord som dyker upp, utpressning ett annat. Hanna Lind arbetar som miljökonsult på vindkraftföretaget Triventus Consulting. – Min erfarenhet är att det är ganska vanligt framför allt i Norrland att kommunerna kräver bygdepeng. Det har både jag och mina kollegor varit med om. Det är nåt som ofta efterlevs, för vill man bygga en park får man följa det kommunerna säger, men det är fel juridiskt. Det nns inga andra verksamheter där man måste betala för att få igenom tillstånd. Skulle du kalla det rättsosäkert? – Absolut Emellanåt stöter företagen själva på kritik från boende i vindkraftsområden, som menar att vindkraftbolagen genom bygdepengen mutar sig in till marker där de annars inte hade fått bygga. Den bilden delar inte Hanna Lind, eftersom kraven oftast kommer från kommunernas håll. Däremot tycker hon att det är ett problem att branschen inte protesterar mer. – Det är ju något som inte står rätt till när kommunerna kan kräva detta. Så att branschen som helhet borde väl egentligen kanske stå på sig lite mer, att uppmärksamma det. Att det inte är okej, att utpressa företag. Men tyvärr har det blivit så att man funnit sig i den situationen och anpassat sig. "Vetot en främmande fågel i vår lagstiftning" De esta vi pratat med väljer att just nna sig i situationen: men inte alla. I ett mail får vi till exempel eljätten Eons ståndpunkt: de har hittills valt att backa när kommuner kräver bygdepeng, eftersom man inte anser sig ha rättsligt fog för det. Vindkraften ska byggas för att det nns en konsensus kring behovet av mer förnyelsebar energi – inte för att vi betalar för det, skriver kommunikationschefen Mattias Henneus till oss. Men andra, mindre bolag har inte den möjligheten, berättar era vi pratar med. Ofta har man gjort tekniska utredningar kring till exempel skuggor, buller och påverkan på fågelliv, i era år när man kommer till kommunens förhandlingsbord. Det är ofta arbete värt era miljoner kronor. Då är det enkel matematik som gäller: man säger inte nej till kravet på bygdepeng: eftersom man förlorar ännu mer pengar på att det redan utförda arbetet kanske åker ner i papperskorgen. Regeringens vindkraftsamordnare Agne Hansson är kritisk till systemet som det ser ut idag. – Det blev väldigt olyckligt. Därför att det här vetot är en främmande fågel i vår lagstiftning. Det nns ingen miljöfarlig verksamhet som är så omgärdad av restriktioner som miljövänligt tillstånd för vindkraft. Agne Hansson är en av de fyra personer som är anställda av regeringen för att övervaka och underlätta utbyggnaden av vindkraft. Han har arbetat som vindkraftsamordnare sedan 2006 och upplevt tiden både innan och efter vetot. – Det var ju en olycklig tillkomst av det här, att man inte tänkte igenom det mer noga och förutsåg de här problemen. Då hade man förmodligen också hittat en bättre väg, tex genom att ge överklagansmöjlighet eller annat. Det var nog ett förbiseende. Det var min bedömning. Nästa Rättvik... När man anländer till Rättvik med tåg är det stora, vita kommunhuset något av det första man ser. Gräsmattan framför pryds av skulpturen Rättvikshästen, en slags ljusgrå variant av dalahästen och som ses en symbol för bygden. En trappa upp sitter Inge Östlund - centerpartistisk kommunpolitiker i Rättviks kommun och ivrig förespråkare av bygdepeng. Han menar att utbetalningen av bygdepeng för honom är en självklarhet. – Det här är ju hela bibban där vi pekar ut områden, sen nns det ju en del där vi skriver vad vi vill. Rättviks kommun är en av kommunerna som skrivit in kravet på bygdepeng i sin vindbruksplan. Minst 0,5 % av bruttoproduktionen ska gå tillbaka till bygden. – Här har vi bygdepeng. Rättvik kommun har antagit riktlinjer vid kommersiella anläggningar i Rättvik. Inge Östlund själv tycker vindkraftverken är ganska na men är medveten om att många tycker att de stör landskapsbilden. Bygdepengen blir då viktig för att vindkraftsprojektet inte ska stöta på så mycket motstånd i bygden, säger han. – Det är viktigt att kommuner är med och styr i processen i ett tidigt skede. För går det för långt och man har skrivit ett saftigt arrende så är det svårt att komma åt ytterligare en del av kakan, utan bygdepengen är någonting som ska ligga i botten för en exploatering tycker jag.  Skulle ni kunna tänka er att använda ert veto annars? – Ja alltså. Det är ju fel egentligen. Om man ska behöva använda vetot för en bygdepeng. Men det är fullt möjligt. Och det är nog så. Att vi skulle nog kanske vara beredda att göra det om det skulle dras till sin spets vid en kommande exploatering om vi inte skulle lyckas få loss något återföringsmedel. Han förstår inte kritiken om att systemet det skulle vara rättsosäkert, eftersom pengarna Rättviks kommun förhandlar om inte går in i kommunkassan utan till en separat fond. Sen kan boende och företag i det berörda området söka pengar från fonden till olika lokala projekt. 2012 delade man ut 288 000 kronor till bygden. Bland annat har man på så sätt nansierat upplysta skidspår, ommålning av hembygdsgården och en brännbollsturnering. När Rättvik för två år sedan uppdaterade sin vindbruksplan skickade man som brukligt ut den på remiss, bland annat till Energimyndigheten, som upplyste om att de ansåg kravet på ekonomisk ersättning som direkt olämpligt och som något som saknar rättskraft. I ett utlåtande svarar då Rättvik bland annat att ”om boende i Rättviks kommun ska kunna acceptera att naturtillgångar i deras närområde exploateras krävs också att de får sin del av kakan”. Men varför ett svar på tal istället för att helt enkelt lyda myndighetens råd? Inge Östlund igen. Beskrivs ofta som ett norrlandsfenomen – En kommun är ju suverän att besluta vad den vill så länge ingen överklagar. Vi menar att den här linjen kör vi och vi är inte ensamma utan det är många kommuner som tagit efter det här. Sen får väl Energimyndigheten tycka något annat då. Men om man där på energimyndigheten är måna om att vi får en energiomställning värd namnet, då ska man denitivt anamma bygdepeng. Det är ett av de bästa smörjmedlena som nns, för att slippa osämja vid en exploatering. Men de menar att de skulle kunna ses som olagligt? – Det får stå för dom. Det handlar inte om det från våran sida. Här vill vi se till att folk håller sams och vi tycker det är positivt. Sen vet jag att det nns alla möjligheter för riksdag och regeringen att ta bort det kommunala vetot, men så länge man har det får väl vi nyttja det så länge som det behövs. På Högskolan Dalarna i Falun träffar vi Mattias Gradén, som är kulturgeograf och har forskat om bygdepengens betydelse för ett vindkraftsprojekt. Han menar att själva idéen att ett samhälle ska få ekonomisk kompensation för ett intrång inte är ny. – Det är inget historiskt konstigt att pengar från sådant här hamnar i bygden. Man kan kolla på skogsägande och här i Dalarna och här har man besparingsskogar och de pengarna stannar alltid i bygden för de går ju till fastigheterna och inte till ägarna. Så det är inget konstigt tycker jag. Bygdepengen beskrivs ofta som ett norrlandsfenomen. Mattias Gradén bekräftar att det för några år sedan var en fråga främst i landskap som Härjedalen, Jämtland och Norrbotten. Men nu rör sig idéen om ekonomisk kompensation sakta men säkert allt mer mot söder, menar han - och det genom hörsägen. – I ett projekt när en exploatör börjar bygga tittar man mycket på vad som skett i andra likadana projekt och så använder man det som ett argument, man hämtar idéer från grannkommunen: här i Falun till exempel, har man tittat på Rättvik. Man tittar på vad som händer hos grannen. Och så tar man upp det här, och så yttar sig fenomenet då, från norr till söder då. Vindkraften är viktig för det globala miljöarbetet men det är otydligt hur den egentligen hjälper den lokala bygden, menar Mattias Gradén. Varför bygga just här, tänker många. Bygdepeng skulle då kunna vara ett sätt att hantera det här - att läka såren, som han säger. Idag är det för få personer som direkt får något tillbaka av en vindkraftsetablering, menar han.  – Markägare får rätt så tydliga fördelar. Arrende oftast och väg kanske. Men allmänheten kanske inte upplever de här fördelarna, eller det gör de inte. Och då är bygdepeng ett sätt att hantera det. Inge Östlund i Rättvik menar att vindkraftsexploateringen kan vara en stort uppsving för den glesnande landsbygden. – Det handlar om att bygden ska leva. Det är så jag ser det. Att här har landsbygden chans att få medel till att överleva. – I södra Sverige är man inte sådär. Många där vet inte ens vad bygdepeng är. Det känns som att det fattas inte lika mycket pengar i landsbygden där som det gör i norra Sverige. Man är mer mån om det här ju längre norrut man kommer, av förståeliga skäl. Det är färre människor och svårare att få ekonomin på bygdegård och föreningar att gå ihop. Men jag förstår det här att man vill ha pengar till landsbygden men är det egentligen vindkraftsbolagens ansvar att betala pengar så att landsbygden kan leva? – Ja det är här man tvistar egentligen. Men hur det än är så gör man ett ingrepp i naturen och på något sätt borde det komma de närboende till gagn och i de allra esta fall är man villig att diskutera en bygdepeng, om man kommer in i tid. Men om ni kräver pengar för att tillstyrka en vindkraftsplan, kan man inte se det som lite tvivelaktigt? – Det är klart att det går att vända och vrida på allting, men i mitt huvud nns det inte något tvivel på att det inte skulle vara riktigt, utan såhär kör vi. Men det råder oenighet kring hur kravet på bygdepeng ser ut juridiskt. Det nns faktiskt inget känt fall där man provat det rättsligt. Men en som har en tydlig uppfattning om frågan är Pia Pehrson: advokat och delägare på Foyen advokatrma som specialiserat sig på bland annat vindkraftsfrågor. – Det nns det inget lagstöd för att ta betalt som kommun så får man inte göra det. Och i det här fallet när vi pratar om att tillstyrka ett vindkraftprojekt enligt miljöbalken 16:4, så står det ingenstans att man får ta betalt för det man måste göra enligt miljöbalken. Man måste ta ställning som kommun, och det är inte okej enligt lagstiftningen. "Man får inte ställa krav" Pia Pehrson har representerat olika vindkraftbolag i era fall – men varken hon eller någon annan har alltså drivit en rättslig process om bygdepeng. En möjlig förklaring till att vindkraftbolagen inte anmäler kommunerna är att de är i beroendeställning, menar hon. Och tillsvidare lever många kommuner och företag på att bygdepengen juridiskt fortfarande är en gråzon. Det kan vara därför kommuner trots kritik håller fast vid kraven på bygdepeng i sina vindkraftsplaner. Dessutom menar era kommunrepresentanter vi pratat med att kravet på bygdepeng inte är ett problem eftersom de satt upp fonder eller stiftelser, dit pengarna går, istället för rakt in i kommunens kassa. Det är dock inte direkt förmildrande, menar Pia Pehrson. – Det är en gradskillnad säger jag. Men det förändrar inte situationen: kommunen får eller ska inte lägga sig i om det ska vara några pengar till ett byalag eller olika föreningar. Det är inte kommunens sak. Det får inte vara kommunen. Man får inte ställa krav. Kaliber har också varit i kontakt med Germund Persson, chefsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, som inte ser att det nns några större problem med lagstiftningen som det ser ut idag. När Pia Pehrson får höra det blir hon överraskad. – Det förvånar mig väldigt mycket att man kan säga att det här inte är ett problem, utan i det här läget är det ju inte bara företag utan också politiker som hamnar i kläm. De kommunpolitiker som ska fatta beslut och som i en liten kommun får väldigt mycket synpunkter och kanske arga påhopp för att de ska ta ställning till en vindkraftpark. Om man säger att det inte är ett problem har man nog inte följt så många vindkraftparker i praktiken, hur det går till. Pia Pehrson menar också att det är lätt att peka ut kommuner och företag som skurkarna i det här, men egentligen är det regering och riksdag som borde göra något åt saken. – Jag tycker att den här biten i Miljöbalken att man har lagt hela makten hos kommunen, att tillstyrka ett projekt, utan att det nns kriterier. Det bäddar för en situation där man begär betalt. Och det kan inte vara det samhället vi vill ha. Det kan inte vara så att vi ska betala oss fram. Att den som betalar mest kanske får ett ja först. Vi ringer upp miljöminister Lena Ek för att höra vad hon säger om att kommuner kräver ersättning för att tillåta vindkraft på sin mark - och hon är kritisk: – Jag tror att det är högst tveksamt enligt den reglering vi har som styr verksamheterna. I miljöbalken nns inget stöd för att ta ut ersättning för vindkraftsetableringar. Men samtidigt är det kommunallagen som styr vad kommuner får och inte får göra, vilket Lena Ek menar gör frågan mer komplicerad. Till skillnad från sin företrädare på miljöministerposten - Andreas Carlgren - menar Lena Ek alltså att frågan om det rättsosäkra vetot inte ligger på hennes bord, utan hos hennes kollegor andra departement. – Miljöbalken har ju inte tagit upp avgiftsfrågan eftersom det nns i den allmänna lagstiftningen. Men det var nog inte syftet att man inte skulle följa kommunallagen och de regler som nns där. Och därför tycker jag det är tveksamt att de gör på det här viset. Men ansvaret för kommunallagen ligger delat mellan bostadsdepartementet och nansdepartementet. Tillbaka till Inge Östlund i Rättvik, som medan han pratar snurrar på ett 30 centimeter högt vindkraftverk i plast. Det står på hans konferensbord och är en gåva från den förra vindkraftsprojektören som besökte byn. Kommunen har nyligen fått in ett förslag på en ny vindkraftpark, och även om det ligger ett par år fram i tiden har man redan nu diskuterat ekonomisk ersättning med företaget. Det var positiva tongångar, berättar Inge. Och egentligen är inget annat riktigt tänkbart. – När stornansen kommer och lägger en halv miljard mitt ute i skogen. Då förstod jag att här lär vi vara med på något sätt. Det handlar ju om överlevnad. Och att vi ska få någon industri på de här breddgraderna med 30-50 arbetstillfällen, det är en utopi. Det kanske händer i någon kommun men det är inte särskilt troligt. Utan vi lär ju försöka kriga på de bollar som bjuds. Reportrar: Frida Johanson och Malin Sandberg Producent: Sabina Schatzl

I Hultling i P4 den här lördagen handlar det om ljus - allt från utfasningen av glödlampan till det viktiga D-vitaminet men också om vad dagsljus betyder för oss människor. Dessutom berättar Siw Malmkvist om kvällarna bakom mörkläggningsgardinen under andra världskriget. I och med glödlampans utfasning är vi många som saknar det gula ljuset som dessa lampor brukade sprida. Men det visar sig att detta ljus inte alltid var det bästa för oss och att vi kan dra nytta av belysningsförändringen och lära oss sätta rätt ljus på vår omgivning med den nya tekniken. Under lördagskvällen berättar docent och sömnspecialisten Arne Lowden på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet om vikten av morgonljus och skymning för att vi ska fungera som människor och Peter Bennich från Energimyndigheten lär oss tänka i lumen och kelvin istället för watt. Sen 1963, varje fredag från vintersolståndet i december fram till sommarsolståndet i juni har den visats i Sveriges Televisions nyhetsprogram Aktuellt - Solfilmen. Hör hur tecknaren Sverker Lund firar 50-åringen. Solljuset ger oss inte bara ljus och värme, dess strålar ger oss också det viktiga D-vitaminet. Forskningen har kommit fram till att brist på detta vitamin kan orsaka depression, MS, cancer, högt blodtryck, benskörhet och diabetes. Hur gör vi då för att få i oss detta viktiga d-vitamin? Ann Burgaz är doktor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Etnologen och professorn i belysningens kulturhistoria, Jan Garnert, beskriver ljustraditionen stugsista med ett ord – muminmagiskt.  KATARINA HULTLING: "Jag har fortfarande kvar mina ljusbågar i fönstren - mina adventsbågar. Jag vägrar att ta bort dem innan jag känner att dagsljuset bär… att ljuset liksom vinner över mörkret – framförallt på mornarna och jag kan följa ljusets återkomst i mitt köksfönster när jag sätter på kaffe på morgonen. Och det är skönt att ljuset kommer åter. Snart, mycket snart känner jag - åker ljusbågarna ner i källaren”

Svenska ishallar slösar el för miljoner. - Ibland kan det bara vara att öppna en dörr till en central och trycka på en knapp för att spara ström för miljoner, hävdar Jörgen Rogstam. Han leder projektet Stoppsladd där Ishockeyförbundet och Energimyndigheten vill minska elnotorna och klimatpåverkan från landets ishallar. Klotet fortsätter granskningen av idrottens energislöseri. Dessutom tittar vi närmare på varför Sverige vill sprida konstgödsel och växtgift till afrikanska småbrukare. Programledare: Johan Bergendorff.

Om sportens energislöseri - fotboll på vintern och hockey på sommaren. Idrottsanläggningar är stora energislukare, särskilt de som skapar ett konstgjort klimat, som ishallar på vintern och uppvärmda fotbollsplaner på sommaren. Enligt studier från Energimyndigheten drar alla landets idrottsanläggningar lika mycket energi tillsammans som elen från en kärnkraftsreaktor. Möjligheten att energieffektivisera och minska både kodioxidutsläpp och idrottsklubbars elnotor är stor. Men intresset verkar svalt i idrottssverige. Och sport får väl ändå kosta? Programledare: Marie-Louise Kristola.