Podcasts about hallands

Anders Thornberg, som tidigare varit chef för Säkerhetspolisen (2012–2018) och rikspolischef (2018–2023), är sedan 1 december 2023 landshövding i Hallands län. Med över 40 års erfarenhet inom svensk polis har han spelat en nyckelroll i säkerhetsarbete och brottsbekämpning. Nu tar han sig an en ny utmaning, att leda länsstyrelsen i Halland och använda sin erfarenhet för att utveckla och stärka regionen. I denna intervju delar han med sig av sina insikter kring säkerhet, offentlig förvaltning och sin anrika släkt i Halmstad.

I detta avsnittet berättar konstnären och skulptören Julia Bondesson om kulturella utbyten och vad de betytt för hennes konstnärsskap, kraften i delad passion för ett hantverk och varför hon vill aktivera sina skulpturer igenom performance. I Julias utställning ”The Space in Between” på Kulturcentrum Ronneby konsthall utforskas vad som händer när den ledade träkroppen går från slapp och livlös till full av rörelse och styrka när tio skulpturer på olika sätt tacklar kroppens tyngd och markens gravitation. Träet i kropparna är sammanfogat av rep och knutar. Genom skulpturala kollage blandas neonrör, skulpturskisser, figurativa element och geometriska former. Element från äldre verk blandas med nya motiv och i relationerna mellan skulpturerna i rummet uppstår nya berättelser. Julia Bondesson (f. 1983) arbetar med skulptur och performance. Hon utexaminerades från Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 2011. Bondesson har studerat handdocksteater i Taiwan och traditionellt träsnideri i Japan och Thailand. Separatutställningar i urval: Eskilstuna konstmuseum, Kungsbacka konsthall, Moderna museet Malmö, Trelleborg konstmuseum, Vandalorum. Samlingar i urval: Hallands konstmuseum, Malmö konstmuseum, Moderna museet, Region Skåne och Stockholm konst. AVSNITTSINFORMATION Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Foto: Anders Bergön Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 23 min 44 sek

Carl-Henrik Hägg är försvarsofficeren som blev hamndirektör. I det här samtalet diskuterar vi vikten av att bygga kultur och gemenskap, vad vi kan lära oss av Försvarsmaktens ledarskap samt de många olika sätt som en båt kan lastas på.Detta, och som vanligt mycket mer i detta avsnitt av Kloka Ledare.Vill du veta mer om Alliator, besök gärna vår hemsida www.alliator.seVill du komma i kontakt med Carl-Henrik?carl-henrik.hagg@portofhalland.seIntervjuare:Samuel Lindén

Att fantisera om Förintelsen, göra skönlitteratur av massmorden, har för många varit otänkbart. Kulturskribenten Sara Abdollahi berättar om två poeter som närmade sig det fasansfulla från andra håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 8 maj 2019.Vad finns det för samband mellan Hallands Väderö och Auschwitz? Frågan kan tyckas egendomlig om inte direkt stötande. Och så gäller den också en text av en poet som ofta beskrivs som spexig. Själv betraktade han etiketten ”rolig” som en synonym till ”sann” och ”konstnärligt fullödig”. Skrattet och döden är i maskopi. Just döden, finns alltid närvarande i hans dikter. Han var en både rolig och orolig poet, Erik Beckman.Långdikten ”Två dikter” från 1987 är uppdelad i tio avsnitt i ett flöde tillsynes utan samband. Här finns en historia om Albert Engström, en betraktelse över borgmästare Ditzen, en presentation av byråkraten Göran Holmberg, och andra figurer. Det börjar i gryningen på Hallands väderö. Därifrån följer en lång resa till ett ännu icke omnämnt mål, stationen Oswiecim – det polska namnet på Auschwitz.Så, vad finns det för samband mellan Hallands Väderö och Auschwitz? ”Det finns gränser” (överallt) är ett återkommande svar – en fras som först tycks vag och harmlös men som omvandlas till levande materia då en tysk nationalistisk ande bryter in på spåret mot Auschwitz.I ett stycke uttrycker Beckman sin avsky mot böcker som fantiserar om fasansfulla händelser. ”Jag skulle skämmas djupt om Auschwitz för mig blev ett ställe att fantisera kring. Ett påhitt!” skriver han, för att på nästa sida understryka att: ”vi måste återuppta arbetet i Auschwitz. Men utan att ljuga.”en förtätad kör av kollektiva erfarenheter. En dikt som besjunger den namnlösa skräcken."Att skriva poesi efter Auschwitz är barbariskt” hävdade den tyske filosofen Theodor W Adorno år 1951. Jag tolkar det som att Adorno, som hade judiska rötter, syftade på den moraliska omöjligheten att efter Förintelsens fasa göra anspråk på att formulera poetisk skönhet. Språket betraktades som fallet. Om det skulle kunna resa sig igen, behövde sprickan i språket hittas, sönderfallet registreras. Enligt Adorno var poesin det frias uttrycksform. Och Auschwitz, förnekande av mänsklig frihet.Poeterna Paul Celan och Charles Reznikoff är två diktare som var på sitt sätt besjunger Förintelsens fortgående trauma i efterkrigstiden. Celan tillfångatogs och sattes i arbetsläger under andra världskriget. Hans föräldrar mördades och han skulle känna sig jagad under resten av sitt liv – ett tillstånd som utmärker hans poesi. Med ett brutet språk försökte han säga det osägbara. Reznikoffs föräldrar flydde pogromernas Ryssland i slutet på 1800-talet. Han kom att bli ett av de ledande namnen inom den objektivistiska poesin. En närmast anti-lyrisk lyrik som ställde diktaren och strävan efter ett personligt språk åt sidan. Poeten bar och framförde istället andras erfarenheter och vittnesmål.Ett år före sin död publicerade Reznikoff diktsamlingen ”Förintelsen”. På drygt 100 sidor redovisas material som bygger på protokollen från Nürnbergrättegångarna och processen mot Adolf Eichmann i Jerusalem. Allt som skrivs fram är dokumentärt. Alla röster är namnlösa och anonyma. Reznikoff la inte till några beskrivningar, ingen extra litterär känsla, utan komprimerade det enorma materialet till en förtätad kör av kollektiva erfarenheter. En dikt som besjunger den namnlösa skräcken. Så här låter det i Ulf Karl Olovs Nilssons översättning:Kropparna kastades ut hastigteftersom nya transporter anlände:kropparna var blå, våta av svett och urin, benen täckta av avföring,och överallt fanns barn- och spädbarnkroppar.Två dussin arbetare var upptagnamed att öppna de dödas munnar med bräckjärnoch ta ut tänder med jacketkronor av guld med mejslar;på andra platser skar andra arbetare upp de dödaför att leta efter pengar eller juveler som kanske hade svalts ned.Vill man tolka Adornos påstående bokstavligt, att det är barbariskt att skriva poesi efter Auschwitz, tycks också Reznikoff otillräcklig. Det räcker inte, hur många horribla vittnesmål som än redovisas. Konstnärlig gestaltning som förmår inkludera ondskans omfång är omöjlig. Men Reznikoffs låter inte läsaren väja undan blicken från det katastrofala.Och Beckman låter oss inte frysa fast Förintelsen i ett förflutet, han låter oss inte blint sugas in i någons stora berättelse; genom att avbryta resonemangen ser han till att inget sammanhang skapas. Han tar tillbaka ett påstående. Redovisar motstridiga budskap. Dikten uppmuntrar läsaren att vara uppmärksam, att inte svälja författarens sanning om världen:Centralperspektivetär viktigt; det är det som försvinneroch världen ställs uppbit för bit i bredd med sig själv.Så är den här dikten gjord.Den ställer saker så att de blir lika storaoch sedda som med egna ögon någonstans ifrånBeckman förmår upplösa den klassiska västerländska estetiken, till förmån för den sorts konst som jobbar med förskjutning av perspektiv.Vägen till Katastrofen är lång och krokig. Ingen avgrund har ännu öppnat sig, färgerna är skarpa och alla är upptagna med sitt. Men snart, medan resan och livet går vidare bleknar färgerna:Det är färg i grönskan. Det är färg i by-Europasgulgrå slitet grågulröda medelstort klassade station: Oswiecim. Och nu är Auschwitz nämnt.Alla tåg kan ställas in. Alla, utom tågen till Förintelsen.När vi till sist får läsa om Slutstation Auschwitz förvandlas dikten till en berättelse om sig själv:Dikten börjar om från början, sakligt och utan övertoner: man måste återgå till det enda hederligaskrivandet, det arbetsamma. Alltså: det ljusnande. Fågelljudet föll in i tåget som om det var oss alltsammans gällde. Vi hade rest obekvämt en hel natt men nu skulle vi övertygas om något. Vad visste vi ännu inte.Men den stora skönhetsupplevelsen vill och skall inte infinna sig.Theodor Adorno ämnade bli kompositör ända fram tills tjugoårsåldern. Erik Beckman tog en filosofie magister i musik. Ingen av dem arbetade senare med musik i konventionell bemärkelse. Men det finns en musik i deras texter. En språkmelodi som slingrar sig bortom det sköna och mot en komplex ton. Och de möts i tanken på Auschwitz som en avgrund som öppnar sig i tron på att det finns ett objektivt sant språk och en storslagen berättelse. Närsomhelst kan tecknen glida isär och den starkes berättelse börja härska. För ord är inte bara ord. Språk lever och fortsätter envist att utöva sin magi. Det är möjligt att dikta efter Auschwitz. Men att berätta om en plats, om en människa, är att invadera den, med sina ord. Det kräver en särskild varsamhet, om orden.Den Beckmanska tågresan är katastrofal. Gränserna finns överallt, i synnerhet på tågrälsen. Sakta upplöses centrum. Europas fåglar sjunger inte längre, utan skriker. Alla kompositörer har blivit döva, men fortsätter ändå att komponera (kan du höra den stumma musiken?). Världens klara färger har flagnat och grånar. Det går inte att värja sig (vad är det som har hänt?). Barnet har förvandlats till Europa som har förvandlats till lägervakt. Alla tåg kan ställas in. Alla, utom tågen till Förintelsen. Mänskligheten riskerar nu att utebli.Att inte skriva om det katastrofala vore barbariskt.Sara Abdollahi, kulturskribent och kritikerLitteraturTheodor. W Adorno: Cultural Criticism and Society, 1951.Erik Beckman: Samlade dikter. Norstedts, 2007.Christer Ekholm: Nervositeten kommer utifrån: om Erik Beckmans tidiga författarskap. Brutus Östlings bok Symposion, 2004.Horace Engdahl: Stilen och lyckan: essäer om litteratur, essä om Erik Beckman, Bonnier 1992.Mikael Van Reis: 'Jag heter Jordbeckman', (red.), Lars Lönnroth, Sven Delblanc, Sverker Göransson: Den svenska litteraturen 3. Från modernismen till massmedial marknad, 1999.Charles Reznikoff: Förintelsen. ÖVersättning: Ulf Karl Olov Nilsson. Rámus Förlag, 2013.Inger Ring: Ordet som tecken: poetisk teknik i Erik Beckmans Två Dikter. Litteraturvetenskapliga institutionen, 1990.

Jonatan hade ett rent helvete under julledigheten, vilket dock skänkte Niclas tonvis av glädje, men efter att ha diskuterat sjukdomar, dyra böter och sorgliga pizzor har det blivit hög tid att ta sig an ett annat kaotiskt haveri – nämligen en dåre i Hallands bisarra misshandel med en kebabrulle. Vi djupdyker i vilka oväntade tillhyggen som bör anses både mildare och värre att slå till någon med – och landar, bland annat, i att poliser nog sällan skryter om att ha blivit piskade med en purjolök. Grabbarna skärskådar dessutom, enligt tradition, de nya orden som tillkommit under det senaste året. Hur går tankarna kring att använda exempelvis terian, grisch, soft girl eller vänskapsbänk – och vilken detalj är fullkomligt vidrig? Hjärndött och irrelevant – haka på! Vi finns numera även på Podme! Det betyder att du hittar alla våra avsnitt, helt reklamfritt, i Podme-appen. Signa upp dig på podme.com – de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner appen i Appstore eller Google Play.

Maria Bergius, församlingsherde i Göteborgs domkyrka, och Pake Hall, zenbuddistisk lärare, möts i ett samtal om naturen, människan och andligheten med programledare Neta Norrmo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den vana pilgrimsvandraren Maria Bergius och jag, samtalsledare och producent tar bilen från storstaden Göteborg ut i ett soligt höstlandskap, genom vindlande grusvägar till det gula trätorp som ligger i en sluttning i Hallands inland där Pake Hall, zenbuddist och numera ”slåttergubbe” bor med får, hund, katter och naturens alla djur runt knuten.Samtalet finns utan musik att lyssna på eller ladda ner som podd!Samtalsgudstjänsterna vilar på kristen grund och handlar om andlighet, tro och ett kristet liv, men med en mer personlig och öppen form än traditionella gudstjänsters liturgi.Till varje samtalsgudstjänst har programledaren bjudit in en präst eller pastor tillsammans med ytterligare en gäst .Denna gång är samtalet interreligiöst och kommer att kretsa kring de frågor som ligger gästerna närmast hjärtat. I gudstjänsten spelas också tre låtar som gästerna valt.Maria Bergius läser ett citat ut Bibeln, ber en bön och ger en välsignelse som avslutning.TextPsaltaren 104:10-14Du låter källor rinna upp och bli till strömmarsom forsar fram mellan bergen.De ger vatten åt alla markens djur,vildåsnor släcker där sin törst.Vid dem häckar himlens fåglaroch sjunger bland täta löv.Du vattnar bergen från din sal,jorden mättas av allt vad du ger.Du låter gräs växa för boskapenoch örter till människans tjänst.MusikAck bliv med Sara ParkmanÄnglamark med Sven-Bertil TaubeHärlig är jorden med Georg Wadenius och TrionMedverkandeMaria Bergius, församlingsherde i Göteborgs domkyrka Pake Hall, zenbuddistisk lärarePresentationerna lästes av Anton BennebrantProducent och samtalsledare Neta NorrmoTekniker Thobias Sandin och Thor Anderssonför Sveriges Radio P1liv@sverigesradio.se

Regeringen prioriterar arbetet för en gemensam digital infrastruktur i hälso- och sjukvården, med flera utredningar och myndighetsuppdrag på området. Parallellt väntas förordningen om ett europeiskt hälsodataområde (EHDS) träda i kraft senare i höst, med syfte att öka tillgång till och delning av hälsodata i EU, både inom hälso- och sjukvården och för forskning och innovation. Medverkande Jakob Forssmed (KD), socialminister Suzanne Håkansson, chef för samhällskontakter (svenska ledningsgruppen), AstraZeneca Markus Lingman, överläkare, adj. professor och strateg i sjukhusledningen för Hallands sjukhus Karin Looström Muth, hälso och sjukvårdsutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen Gunilla Nordlöf, generaldirektör, E-hälsomyndigheten Samtalet leds av Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och moderator.

I veckan genomförs det årliga lägret i Båstad, en plats vi återkommer till på grund av dess fina miljöer i kombination med fantastiska terräng. I podden får ni följa med runtikring torsdagens intervallpass som gick av stapeln uppför Hallandsåsen 

Svenska ekologiska äpplen är svåra att hitta i butikerna. För tio år sen fick odlaren Henrik Strömblad sålt allt. Idag har han svårt att bli av med dem. Vad har hänt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Henrik Strömblad odlar ekologiska äpplen på Hallandsåsen. Han tog över sin pappas äppelodling och ställde om till ekologiskt för 12 år sen.- Då köpte den största livsmedelskedjan allt vi fick fram, säger Henrik.Idag oroar han sig för om han ska kunna få sålt skörden.Hittar man ekologiska äpplen i handeln är de oftast importerade. Precis som de flesta äpplen. Tre fjärdedelar av alla äpplen importeras.Maria Wieloch, chef för frukt och grönt på ICA Sverige, och Magnus Törnblom, presschef på Axfood, redogör för de stora livsmedelskedjornas inställning till ekologiska äpplen. Stora volymer passar bättre in i de centraliserade systemen. Därtill har efterfrågan från konsumenter minskat.

Hallands kennelklubb hade storsatsning i Tvååker.Svensk Vinnarutställning samt Jubileumsutställnings med anledning av Hallands kennelklubbs 40-års jubileum.Jubileumsutställningen Tvååker Nordic - ResultatSvensk Vinnarutställning 2024 Tvååker - Resultat

En restaurerad våtmark i centrala Bangkok har blivit ett fågelparadis mitt i stan. Och vi sänder direkt från kulturlandskapet på Hallands Väderö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här morgonen har vår fältreporter Jonatan Martinsson tagit båten från Torekov i nordvästra Skåne till Hallands Väderö för att spana in de flera hundra år gamla träden som finns här. Hedbokskogen, de krokiga ekarna och hamlade lindarna är fascinerande i sig, men de blir också livsmiljöer för många andra arter. Här kan man hitta läckerheter som läderbagge, svart guldbagge, lunglav och bokvårtlav. Under tusentals år har människan brukat markerna på ön. Nu i maj färgas de betade hedarna rosaröda av blommande trift, men här finns många andra växter.Tillsammans med Jan Lannér, skogskonsulent på Skogsstyrelsen, Björn Werner, arborist och Janne Johansson, biolog, dyker vi ner i öns historia, får reda på varför naturen ser ut som den gör och vilket naturvårdsarbete som bedrivs här idag.Totalt har det hittats omkring 4 000 arter på Hallands Väderö och av dem är 220 rödlistade. För två år sedan invigdes en nyanlagd våtmark i Benjakittiparken, mitt i centrala Bangkok i Thailand. Det har blivit till ett riktigt fågelparadis, där både fåglar och fågelskådare trivs. Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent, Axel Kronholm, följde med inbitna fågelskådaren Peter Ericsson på en upptäckartur bland blåstjärtade biätare och rödryggiga blomsterpickare.Hur kommer det sig att Kerstin Karlén från Högsäter i Dalarna hittade ett tomt ormskinn uppe på taket? Den kan ju inte ha flugit dit... Nu undrar hon om ormen har tagit sig dit för egen maskin eller om det är en fågel som lämnat rester efter sig. Vi ber Ludvig Palmheden på Naturhistoriska Riksmuseet förklara vad som kan ha hänt - och vilken ormart det handlar om.En vecka kvar till Fågelsångsnatten! Och på flera av lokalerna vi kommer att sända från är det gott om vadarfåglar. De är inte bara svåra att se skillnad på, lätena är inte heller så enkla ... Men i Mats Ottossons nya fågelsånglektion om just vadarnas läten finns minnesregler om såväl trioler som tvåtakt att ta med sig.Så här i maj tänker Lisa Henkow i veckans kråkvinkel på fenomenet lagring. För den är ju hemligheten bakom den plötsliga, överväldigande grönskan.Programledare är Karin Gyllenklev.

Ett starkt ljus, en tröskel som uppenbarar sig och oändlig kärlek. Upplevelserna hos dem som får nära döden-upplevelser i samband med hjärtstopp verkar likna varandra och för många innebär det en livsförändrande erfarenhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är en av de största gåvorna jag fått, säger Jeanette Hedström, som hade en nära döden-upplevelse när hon som 22-åring var med om en bilolycka.– Jag har fått en helt annan syn på livet, fortsätter hon. Oavsett vad som händer i hjärnan och kroppen när man får hjärtstopp verkar det vara vanligt att man efter en nära döden-upplevelse direkt ändrar livsåskådning. Ett exempel på det ger Peter Strang som är cancerläkare och professor i palliativ medicin. Han berättar om en patient han mött som efter en nära döden-upplevelse sa att hon nu vet var det verkliga livet finns. – … och det är inte här på jorden. Från att ha stark dödsångest blev hon helt euforisk, säger han. Medverkar i programmet gör Peter Strang, cancerläkare och professor i palliativ vård vid Karolinska instituret, Hans Zingmark, läkare vid Hallands sjukhus som gjort en studie om nära döden-upplevelser, Niklas Nielsen, professor i kliniska vetenskaper vid Lunds universitet och Etzel Cardeña, professor i parapsykologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Fågelle skapar oljud och sköra sånger. I DJ 50 Spänn bränner hon en femtiolapp på loppisvinyl och pratar om heliga röster, varför hon samlar på ljud och the trve sound of Hallands inland.

Den 23 december eller "dan före dan", som vi skämtsamt brukar säga, bjuder vi in våra goda vänner Albin Olsson och Nisse Hallberg. Tillsammans drar vi oss till minnes episoder ur våra liv. Vi besöker Hallandsåsen. Tittar in på Katarina Östra daghem en het eftermiddag 1989, samt besöker Kungälvs flottaste casino. och - nu är det jul! glöm inte våra grannar borta i Ukraina! https://www.defendukraine.org/donate Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi besöker Hallands konstmuseum och kastar oss in i utställningen "Från Bærtling till Multikonst" i samtal med Hanna Svensson och Annelie Tuveros från just Hallands konstmuesum. Välkomna in i en härlig värld av konst och design från 50-60 talen. HURRA!

Utvecklingen i forskningen kring metastaserad prostatacancer har skett explosionsartat. Så snabbt att överläkaren i onkologi Ingela Franck Lissbrant nu talar om ett paradigmskifte med en mängd nya bromsande behandlingar. Och kanske kan på sikt även mycket aggressiv prostatacancer bli kronisk och inte längre dödlig. I den här podden talar vi om allt det som kan ge mig och andra drabbade ett längre liv. Ingela Franck Lissbrant anses vara en av landets främsta experter på spridd prostatacancer. Hon är överläkare på onkologkliniken vid Hallands sjukhus och ordförande för Nationella prostatacancerregistret. I det här poddsamtalet tar vi bl a upp följande: - Vad är den medicinska nyttan med hormonläkemedel som Zytiga? - Kan man stråla bort metastaser? - Varför blir cancer resistent mot hormonbehandling? - Vilka olika former av cytostatika sätter läkarna in, och när, i behandlingen? - Vilka är biverkningarna av cytostatika idag? - Hur fungerar Radium 123 mot cancer? - Vad menar läkarna med begreppet överlevnadsvinst? - Vad är det speciella med den nya målsökande behandlingen Lutetium? - Varför har Lutetium använts vid det finska privatsjukhuset Docrates sedan 2017, men inte i Sverige? - När blir behandling med stamceller etablerat mot prostatacancer? - Hur kommer man med i olika forskningsstudier? - Kan patienter med en avancerad cancer kräva att få en egen personliga läkare (PAL)? - Kommer spridd prostatacancer kunna bli botbar? Och när? Lyssna på ett spännande samtal om paradigmskiftet inom behandlingar av agressiv prostatacancer.

Det har varit Fyrverkerimusik i Halmstad och vi talar med slagverksveteraren Johan Engman om hur det är att samspela med fyrverkerier. Dessutom har Hallands akademi delat ut priser och dett fördjupar vi oss gärna i. Välkomna till Radiokakan!

Vi är tillbaka efter ett traditionsenligt sommarlov i juli. Erik och Johanna summerarar sommaren på olika sätt, bl a med bästa pass, längsta pass, bästa bok, bästa kulturella upplevelse samt mest närvarande skador (spoiler alert: gubbvad kan komma att nämnas). Dessutom: Race report från Eriks Bjäre Trail 51 km på Hallandsåsen och gigrapport från Johannas spelning på Storsjöyran. Avsnittet avslutas med Mothuggets nya låt "Invasiva as". Niklas är tillbaka sista veckan i augusti. Tack till avsnittets sponsorer: Idre Fjäll - Välj Idre för en aktiv sommarsemester. Alliansloppet - Skidåkare: Åk det 48 km (eller 32 eller 16 km) långa rullskidloppet i Trollhättan 26 aug. Hoka - Beställ Challenger ATR, som funkar både i skogen och på landsvägen. LAGOMHOKA20 på www.therunningcompany.se gäller hela 2023.  Här finns Lagom på Instagram.

Dagens program fördjupar sig i skördandet förr och nu. Kaksmulorna Kathinka och Roland träffar Britta Nilsson för en djupdykning i södra Hallands lantliv för länge sedan. Välkomna!

I veckans avsnitt har vi med oss en gäst! Thomas Magnusson som är ordförande i Hallands ridsportförbund är med oss och vi snackar om hur vi kan påverka ridsporten. Dessutom pratar vi om helgen som varit, om veckans hoppning på hemmaplan och Emma har läst ett spännande inlägg på Instagram om forskning kring spända hästar i blåsigt väder.Ni hittar oss på Instagram: @systrarnaelfstrand @emmaelfstrand @annaelfstrand Vår Youtubekanal: https://www.youtube.com/user/EmmaElfstrandEftersnacksgruppen på Facebook: https://www.facebook.com/groups/2188017021356231Länk till vår merch: https://shirtpod.se/collections/systrarna-elfstrands-hastpodd/Systrarna-Elfstrands-H%C3%A4stpodd?fbclid=IwAR1tE0cWUz5YGnsO-FxwapBXitw_Cim-cC6mKU7zy3RT6HlBOrK3j3khFX4 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt handlar om Halland på olika sätt.  Vi gästas av Ben Olander och Dorrit Olander von Renteln och de berättar om sin nya show som handlar om Halland och Hallands historia samt mycket andra härliga grejer.  Kathinka Kaksmula ger sig ut på geologisk upptäcksfärd med Gunnar Thornell och de besöker gemensamt Bockasten.  Det blir naturligtvis lite go lokal musik och härlig stämning.  Välkomna!

Äntligen hörni! Fredagen är här! Nu är det äntligen sommartid och värmen smyger sig sakta men säkert på. Kan vi kalla det för vår än? Åtminstone söder om Hallandsåsen. Det finns mycket det inte pratas nog om, men vad är grejen med det nya förslaget att byta ut golfbollen? “Golfball rollback” som internet skriver.  Vad kommer hända från januari 2026? Eller kommer något hända alls? Vem vill slå kortare? Och slår proffsen för långt idag? Dagen till ära kommer vi att bena ner detta nya kontroversiella förslag från USGA och R&A, att sätta in en lokal regel på touren för att minska slaglängden, men har Norre bättre förslag för att utveckla golfen framåt? Och hur kommer det sig att Scheffler kan vinna Masters med “dålig balans”? Ja, ni hör ju! Mycket att ta tag i denna fredagen. Ha en fantastisk helg på er där ute i stugorna hörni! TACK till våra partners CALLAWAY och BRYGGMÄSTARENS ALKOHOLFRIA! www.callawaygolf.com www.abro.se/vara-drycker/produkter/bryggmastarens-alkoholfria Golftugget produceras i samarbete med Fredag CBWP. www.fredag.se

Vi pratar om fotografi på olika härliga sätt.  Kaksmulan Kathinka har besökt Bildstationen på Hallands kontmuseum och får veta allt om digitalisering och hur man förhåller sig till gamla orginal. Det blir härliga tider Välkomna!

Årets första ordinarie avsnitt kommer här! Detta är det sista av avsnitten vi förinspelade innan jul så efter detta kommer vi börja vara lite mer aktuella igen ;) Denna veckan går vi igenom dubbelmordet på Hallandsåsen. Ett fall som kallats ett av Sveriges mest "onödiga mord". Ja alla mord är såklart onödiga, men detta har ändå lite av en extra dimension av att vara rakt igenom oförklarligt tragiskt. I veckans snackis upprörs vi över poliserna som attackerade tre st 15 åringar i Stockholm varav den ena tvingades klä av sig naken mitt på befolkad gata. Lite extra upprörda är vi inför insikten att polisen kan få behålla jobbet även om han döms.. Delar ni vår ilska här? Såklart ni gör! Hoppas ni alla haft sköna dagar över jul och nyår, det hade vi. Nu kör vi igång det nya året med buller och brak! Musik av: Henrik Skarstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag i Radiokakan patar vi om det hemstickade plagget och liknande härliga grejer. Vi besöker Anneli Tuveros på Hallands konstmuseum och kollar in härligt Binge. Välkomna!

Från 2007, nu i högre ljudkvalitet. Planen var en tågtunnel vid gränsen mellan Halland och Skåne. Men det giftiga medlet Rhoca-Gil läckte ut i omgivningen, ut i grundvattnet. En dokumentär av: Kristofer Hansson. Publicerad: 2007.

Ohoy. Det är kulturnatt i Halmstad.  Halmstad fyller 700 år för andra gången Johan Dahnberg från Hallands konstmuseet förklarar. Lotta Virack berättar om Kulturnattsplanerna.  Så ladda upp, nu blir det superhärligt!

Sedan content marketing fick sitt genomslag så har marknadsförare och varumärken fått höra att man måste bli ett mediehus. Fokus har länge legat på innehållsskapandet. Men för att lyckas nå ut idag ut med innehåll idag krävs också ett starkt fokus på innehållsdistribution. Så jag bjöd in David Larsson från Trickle som är expert på distribution av innehåll. För vi vill ju ge vårt innehåll och budskap den räckvidd de förtjänar. Trots det är innehållsdistribution fortfarande något som få lägger varken mycket tid, budget eller resurser på. Och ännu färre har strategier och planer för hur man ska göra det på ett bra sätt. Det är också många som skapar innehåll ur ett content marketing-perspektiv men jobbar med innehållsdistribution likt performance marketing. Så i det här avsnittet pratar vi om hur man bör göra istället och hur man gör för att ge sitt innehåll den räckvidd det förtjänar. Om gästen David Larsson är Chief Strategy Officer på byrån Trickle som är specialister på innehållsdistribution. Trickle ingår i byrånätverket People People med byråer som Spoon, The Domain Was Taken och Oh My. Man jobbar framförallt med många större organisationer och B2B-företag. David har en intressant bakgrund då han bland annat är utbildad journalist, har jobbat med YouTube och sociala medier på TV4 och sedan kom in som andra anställd på Trickle. Han är även en van föreläsare och är kursansvarig och gästföreläsare på både Medieinstitutet och Berghs. Om avsnittet David och jag pratar i avsnittet om innehållsdistribution och nycklarna till att lyckas med det idag. Samt hur man når ut med rätt innehåll i rätt kanal och i rätt användarresa. För finns ofta flera olika resor. Vilket David förklarar i avsnittet. Han förklarar bland annat hur han tänker kring distribution av innehåll och varför det är så viktigt för att ge sina budskap och historier den räckvidd de förtjänar. David berättar även hur han arbetar med strategier och planer för distribution samt hur dessa används. Och varför han älskar det han kallar story plans. Du får dessutom höra om: Vad en strategi för innehållsdistribution innehåller Ramverk och modeller att hämta inspiration från Hur man får med distribution i innehållsplaneringen Underutnyttjade kanaler och taktiker Varför engagemang är så viktigt för distribution Hur man kan tänka kring mediebudget Och vad man ska göra om innehåll går viralt Plus massor mer om innehållsdistribution… Om du jobbar med innehåll så kommer det här garanterat vara intressant. David delar mängder med bra tankar, tips och insikter som du direkt kommer kunna ta med dig för att nå fler med ditt innehåll. Du hittar som vanligt länkar till allt vi nämnde här i poddinlägget. David har även samlat ihop bra länkar för dig som vill lära dig mer om innehållsdistribution. Och en presentation där du kan läsa mer om hans och Trickles tänk samt innehållsmodellen de arbetar efter. Efter länkarna hittar du tidsstämplar till olika sektioner i avsnittet. Länkar David Larsson på LinkedIn Trickle webbsida Smarta taktiker, strategier och best practice för LinkedIn Ads #86 (Poddavsnitt) Trickle Content Distribution (presentation) Fighting ad fatigue in a remarketed world - Trickle (artikel) Anti-waste in a digital recession - Trickle (artikel) Hallands pr-kupp: köpte sökord på passtider - Resume (artikel) Zero Moment of Truth (ZMOT) - Think with Google (resurs) How to Create a Better Distribution Plan to Get Your Content Seen - Content Marketing Institute (artikel) Brand Building on Social - Born Social (presentation) The System av Jesper Åström (bok) Three models to plan the right content for the right person at the right time - Better Marketing (artikel) Ross Simmonds: Content Distribution Strategy - The Marketing Millennials (podcast) Apple Podcasts / Spotify Tidsstämplar [3:44] Vad innehållsdistribution är enligt David och dess roll i den moderna kundresan.

Nyheterna Radio 12:00

Kathinka besöker Hallands konstmuseum och Annelie Tuveros och de vandrar genom utställningen om Söndrumskollonin - Konst, kamratskap och doft av hav - Söndrum 1944-56. Det blir ett härligt avsnitt om Konstfrämjandet och konst i Halmstad förr om åren. 

Vi pratar om Halmstad förr och nu. Kathinka har träffat Johan Dahnberg från Hallands konstmuseum och de pratar om gamla Halmstad. Maggan och Peter jobbar från forntid till nutid. Välkomna!

Kathinka har varit på slottsmingel där Hallandsakademien hade release på en ny bok om Hallands historia. Faktiskt är det något unikt - inte sedan 1950-talet har det givits ut en bok om vårt län och landskap - HALLAND. Värt att fira, tyckte landshövdingen när boken var klar häromveckan.  Hon bjöd in alla författarna till mingel på slottet, och Kaksmulan Kathinka smög omkring och lyssnade.  Det var landshövdingen, och bokens redaktör, Pablo Viking, som tog emot i de kungliga gemaken, dessutom hör vi även  författarna såklart.  Dessutom tar vi ett snack med Zoia, den digitala fixaren mos nu är installerad och ger sig ut på uppdrag.   Och Gunnel Carlsson är Halmsatdaktuell med Seniormässan så vi pratar lite med henne om våren och hennes Halmstad kopplingar. Trevlig lyssning!

Indycarföraren Felix Rosenqvist gästar podden! Hör Felix berätta om när han körde i 300 km/h på Hallandsåsen, hur skevt inställd hans bil är under ovalracen i Indianapolis, och vad han tror om F1-säsongen. Anna och Filip ringer upp vinnaren av två biljetter till Monacos GP. Felix berättar om när han dealade till sig bilar i sin uppväxt i Värnamo. Det blir uppsnack inför Barcelonas GP där Felix ger Filip tips om var han ska stå när han besöker racet i Barcelona. Hör Felix tankar om Indy 500 och en HIMLA MASSA ANNAT i detta specialavsnitt!

Faktoider med bäring på geografi på olika sätt. Liksom en historia som är helt sann – och en som är halvsann. Men i övrigt det faktoider, myter och konstigheter för hela slanten (om det hade kostat något). Som varför vi ska lära oss Hallands floder, om det finns en sjösjösjösjö eller kullekullekullekulle, om jordens största (nja) städer, och framför allt om när man inte alls trodde att jorden var platt – inte ens Columbus, trots att han hade så fel. Här finns avsnittet som text

I januari 2020 hittade polisen delar av ett lik i skogen på Hallandsåsen.   Nu har två år gått sedan mordutredningen startade, och polisen har rekonstruerat mannens ansikte i hopp om att identifiera honom.   HP:s reporter Henrik Williamsson har bevakat det makabra fallet ända sedan starten, och berättar om det i veckans avsnitt.

Hon är överläkare i neurologi på Hallands sjukhus i Halmstad. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för henne? Har hon den tid hon behöver för varje patient? Hur håller hon sig uppdaterad om de senaste forskningsrönen inom neurologin? Hör Susanne Hejnebo Överläkare och neurolog på Hallands sjukhus i Halmstad.Detta avsnitt har möjliggjorts med stöd från AbbVie. AbbVie har ingen påverkan på programval eller innehåll.Programledare: Anders StålhammarProducerat av Poddcoast AB

Marco Polos resa till Kina var inte unik under 1200-talet, men hans berättelse om den var det. Dick Harrison berättar om Pax Mongolica som skapade förutsättningarna för världens mest kända långresa. Det var i fängelse i Genua som Marco Polo lät nedteckna sina minnen ifrån resan till Kina i slutet av 1200-talet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar den världsberömda resan som inleddes för 750 år sedan, men som egentligen inte var unik i sig. Historikern Dick Harrison målar upp bilden av ett Asien under Khubilai khans styre som skapade de unika förutsättningarna för handel och diplomati som Marco Polo och hans familj profiterade på.Dessutom uppmärksammas det kommande praktverket om Hallands historia som vill ge en helt ny bild av detta speciella landskap i Sverige, och som under medeltiden utgjorde två separata småriken.Och så reder vi ut den komplicerade handlingen i bioaktuella Drottning Margareta den smått absurda historien om Den falske Olof, en historia om bedrägeri och maktkamp i Kalmarunionens tid.

Då är det dags för det fjortonde avsnittet vilket innebär ytterligare ett utlovat gästavsnitt! Denna episod får vi besök av ytterligare en spelare från Hallands landskap och det är Warbergs kvicke back Amanda Ahola. Vi pratar om vilka tränare som betytt mest för hennes innebandyresa, hur det var att växa upp i Huddinge men också om hennes finska ursprung, kunde vi ha sett henne i Finlands landslagströja? Mycket nöje. Av & med Gustaf samt Samuel Hallin. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Följ med till Hunehals - Hallands egen Ivanhoe-borg som nu grävs ut av arkeologer. Och möt Panelen för första gången, som diskuterar ABBA-låtar och arier. Hunehals borg tornade en gång majestätiskt över Kungsbackafjorden. Nu grävs resterna av borgen ut och Tobias Svanelid besöker utgrävningen som berättar om en mäktig stenborg, inte olik de från Ivanhoefilmen, som var hem åt Hallands forna herrar. Det var vid Hunehals som striderna mellan danska rövarbaroner, norska kungar och svenska hertigar fördes under 1300-talet. Dessutom drar Panelen igång sitt arbete. En gång i månaden sammanträder historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström för att kommentera samtidsfenomen med historien som backspegel.

Vi träffar Lotta Sandberg som guidar oss på utställningen Vill ha - Flärdfullt ur samlingen. Härliga önskeföremål, drömmar som folk genom historien haft. Luta er tillbaka, lyssna och njut!

Vi talar om vardag, om tv-serier som handlat om vardagen och den lilla människan. Kathinka och Roland har varit på Hallands konstmuseum och träffat Lotta Sandberg som berättar om utställningen som på olika sätt tar upp vardaglighet silad genom vardagen. Mona Johansson, Bernad Andersson och Mona Johansson är utställda.  Trevlig lyssning!

Det har varit en av historiens största ultrahelger. För första gången snackar vi ryska i podden, med litauern Aleksandr “Sania” Sorokin som slog Yiannis Kouros omöjliga världsrekord på 24-timmars. På UTMB, där Courtney Dauwalter gjorde en osannolikt bra insats, blev fantastiska Mimmi Kotka trea. Samma placering fick Petter Engdahl i ett stjärnfyllt fält på OCC. Och så har det förstås varit många tävlingar i Sverige, där 21-åriga Ebba Ganslandt tog många fina skalper i Idre Fjällmaraton 1:16 Stöd Ultraaktuellt 1:38 Aleksandr Sorokin krossade det omöjliga världsrekordet på 24-timmars 10:38 Intervju med Aleksandr Sorokin 29:30 Eftersnack Sorokin 30:32 Finlay Wild näst snabbaste tiden på klassiska Bob Graham Round 31:16 Kullamannens framflyttade 2020-upplaga på Hallandsåsen 35:29 Clarens överlägsen i Hovfjället Trail Run 36:34 Lerigt och kuperat i S:t Hans Extreme 6h 38:48 Åldern vann i frontyard-originalet av Stockholm Gerillalöpare 41:42 35 av 36 sprang ultra i Frykstahöjdens Backyard Ultra 42:37 Kvinnlig dubbelseger i Lomma Backyard Ultra 43:41 Högklassigt i Idre Fjällmaraton 49:27 Intervju med Ebba Ganslandt 56:01 Eftersnack Ebba 56:58 85-kilometersdistansen 59:01 UTMB-veckan 1:03:14 Intervju med Petter Engdahl 1:13:54 Eftersnack Petter 1:14:24 Mer om UTMB-veckan

Vi talar om varuhusens historia. Roland tar oss med till Hallands varuhus, Maggan berättar härliga historier om EPA och Tempo. Vi njuter av affärs-historia på olika sätt. Trevlig lyssning! (Det var strul med den vanliga radiosändningen men vi hoppas det skall vara avhjälpt snart)

Att fantisera om Förintelsen, göra skönlitteratur av massmorden, har för många varit otänkbart. Kulturskribenten Sara Abdollahi berättar om två poeter som närmade sig det fasansfulla från andra håll. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 8 maj 2019. Vad finns det för samband mellan Hallands Väderö och Auschwitz? Frågan kan tyckas egendomlig om inte direkt stötande. Och så gäller den också en text av en poet som ofta beskrivs som spexig. Själv betraktade han etiketten rolig som en synonym till sann och konstnärligt fullödig. Skrattet och döden är i maskopi. Just döden, finns alltid närvarande i hans dikter.  Han var en både rolig och orolig poet, Erik Beckman. Långdikten Två dikter från 1987 är uppdelad i tio avsnitt i ett flöde tillsynes utan samband. Här finns en historia om Albert Engström, en betraktelse över borgmästare Ditzen, en presentation av byråkraten Göran Holmberg, och andra figurer. Det börjar i gryningen på Hallands väderö. Därifrån följer en lång resa till ett ännu icke omnämnt mål, stationen Oswiecim det polska namnet på Auschwitz. Så, vad finns det för samband mellan Hallands Väderö och Auschwitz? Det finns gränser (överallt) är ett återkommande svar en fras som först tycks vag och harmlös men som omvandlas till levande materia då en tysk nationalistisk ande bryter in på spåret mot Auschwitz. I ett stycke uttrycker Beckman sin avsky mot böcker som fantiserar om fasansfulla händelser. Jag skulle skämmas djupt om Auschwitz för mig blev ett ställe att fantisera kring. Ett påhitt! skriver han, för att på nästa sida understryka att: vi måste återuppta arbetet i Auschwitz. Men utan att ljuga. en förtätad kör av kollektiva erfarenheter. En dikt som besjunger den namnlösa skräcken. "Att skriva poesi efter Auschwitz är barbariskt hävdade den tyske filosofen Theodor W Adorno år 1951. Jag tolkar det som att Adorno, som hade judiska rötter, syftade på den moraliska omöjligheten att efter Förintelsens fasa göra anspråk på att formulera poetisk skönhet. Språket betraktades som fallet. Om det skulle kunna resa sig igen, behövde sprickan i språket hittas, sönderfallet registreras. Enligt Adorno var poesin det frias uttrycksform. Och Auschwitz, förnekande av mänsklig frihet. Poeterna Paul Celan och Charles Reznikoff är två diktare som var på sitt sätt besjunger Förintelsens fortgående trauma i efterkrigstiden. Celan tillfångatogs och sattes i arbetsläger under andra världskriget. Hans föräldrar mördades och han skulle känna sig jagad under resten av sitt liv ett tillstånd som utmärker hans poesi. Med ett brutet språk försökte han säga det osägbara. Det har sagts att Celan genom sina åtta diktböcker ställde frågan som motiverade Adornos svar. Reznikoffs föräldrar flydde pogromernas Ryssland i slutet på 1800-talet. Han kom att bli ett av de ledande namnen inom den objektivistiska poesin. En närmast anti-lyrisk lyrik som ställde diktaren och strävan efter ett personligt språk åt sidan. Poeten bar och framförde istället andras erfarenheter och vittnesmål. Ett år före sin död publicerade Reznikoff diktsamlingen Förintelsen. På drygt 100 sidor redovisas material som bygger på protokollen från Nürnbergrättegångarna och processen mot Adolf Eichmann i Jerusalem. Allt som skrivs fram är dokumentärt. Alla röster är namnlösa och anonyma. Reznikoff la inte till några beskrivningar, ingen extra litterär känsla, utan komprimerade det enorma materialet till en förtätad kör av kollektiva erfarenheter. En dikt som besjunger den namnlösa skräcken. Så här låter det i Ulf Karl Olovs Nilssons översättning: Kropparna kastades ut hastigt eftersom nya transporter anlände: kropparna var blå, våta av svett och urin, benen täckta av avföring, och överallt fanns barn- och spädbarnkroppar. Två dussin arbetare var upptagna med att öppna de dödas munnar med bräckjärn och ta ut tänder med jacketkronor av guld med mejslar; på andra platser skar andra arbetare upp de döda för att leta efter pengar eller juveler som kanske hade svalts ned. Vill man tolka Adornos påstående bokstavligt, att det är barbariskt att skriva poesi efter Auschwitz, tycks också Reznikoff otillräcklig. Det räcker inte, hur många horribla vittnesmål som än redovisas. Konstnärlig gestaltning som förmår inkludera ondskans omfång är omöjlig. Men Reznikoffs låter inte läsaren väja undan blicken från det katastrofala. Och Beckman låter oss inte frysa fast Förintelsen i ett förflutet, han låter oss inte blint sugas in i någons stora berättelse; genom att avbryta resonemangen ser han till att inget sammanhang skapas. Han tar tillbaka ett påstående. Redovisar motstridiga budskap. Dikten uppmuntrar läsaren att vara uppmärksam, att inte svälja författarens sanning om världen: Centralperspektivet är viktigt; det är det som försvinner och världen ställs upp bit för bit i bredd med sig själv. Så är den här dikten gjord. Den ställer saker så att de blir lika stora och sedda som med egna ögon någonstans ifrån Beckman förmår upplösa den klassiska västerländska estetiken, till förmån för den sorts konst som jobbar med förskjutning av perspektiv. Vägen till Katastrofen är lång och krokig. Ingen avgrund har ännu öppnat sig, färgerna är skarpa och alla är upptagna med sitt. Men snart, medan resan och livet går vidare bleknar färgerna: Det är färg i grönskan. Det är färg i by-Europas gulgrå          slitet grågulröda medelstort klassade station: Oswiecim.   Och nu är Auschwitz nämnt. Alla tåg kan ställas in. Alla, utom tågen till Förintelsen. När vi till sist får läsa om Slutstation Auschwitz förvandlas dikten till en berättelse om sig själv: Dikten börjar om från början, sakligt och utan övertoner:                                                                      man måste återgå till det enda hederliga skrivandet, det arbetsamma. Alltså: det ljusnande. Fågelljudet föll in i tåget som om det var oss alltsammans gällde. Vi hade rest obekvämt en hel natt men nu skulle vi övertygas om något. Vad visste vi ännu inte. Men den stora skönhetsupplevelsen vill och skall inte infinna sig. Theodor Adorno ämnade bli kompositör ända fram tills tjugoårsåldern. Erik Beckman tog en filosofie magister i musik. Ingen av dem arbetade senare med musik i konventionell bemärkelse. Men det finns en musik i deras texter. En språkmelodi som slingrar sig bortom det sköna och mot en komplex ton. Och de möts i tanken på Auschwitz som en avgrund som öppnar sig i tron på att det finns ett objektivt sant språk och en storslagen berättelse. Närsomhelst kan tecknen glida isär och den starkes berättelse börja härska. För ord är inte bara ord. Språk lever och fortsätter envist att utöva sin magi. Det är möjligt att dikta efter Auschwitz. Men att berätta om en plats, om en människa, är att invadera den, med sina ord. Det kräver en särskild varsamhet, om orden. Den Beckmanska tågresan är katastrofal. Gränserna finns överallt, i synnerhet på tågrälsen. Sakta upplöses centrum. Europas fåglar sjunger inte längre, utan skriker. Alla kompositörer har blivit döva, men fortsätter ändå att komponera (kan du höra den stumma musiken?). Världens klara färger har flagnat och grånar. Det går inte att värja sig (vad är det som har hänt?). Barnet har förvandlats till Europa som har förvandlats till lägervakt. Alla tåg kan ställas in. Alla, utom tågen till Förintelsen. Mänskligheten riskerar nu att utebli. Att inte skriva om det katastrofala vore barbariskt. Sara Abdollahi, kulturskribent och kritiker Litteratur Theodor. W Adorno: Cultural Criticism and Society, 1951. Erik Beckman: Samlade dikter. Norstedts, 2007. Christer Ekholm: Nervositeten kommer utifrån: om Erik Beckmans tidiga författarskap. Brutus Östlings bok Symposion, 2004. Horace Engdahl: Stilen och lyckan: essäer om litteratur, essä om Erik Beckman, Bonnier 1992. Mikael Van Reis: 'Jag heter Jordbeckman, (red.), Lars Lönnroth, Sven Delblanc, Sverker Göransson: Den svenska litteraturen  3. Från modernismen till massmedial marknad, 1999. Charles Reznikoff: Förintelsen. ÖVersättning: Ulf Karl Olov Nilsson.  Rámus Förlag, 2013. Inger Ring: Ordet som tecken: poetisk teknik i Erik Beckmans Två Dikter. Litteraturvetenskapliga institutionen, 1990.

I detta avsnitt av Parkinsonpodden, träffar vi min Parkinsonsköterska Katarina Andersson på Hallands sjukhus, Halmstad. Hör henne om hur parkinsonteamet arbetar där och vad det betyder för de Parkinsondrabbade.Programledare: Anders StålhammarRedigering: Alexander Mildalen Stålhammar

Med några regniga tv-bilder från Giro d’Italia som fond sände vi återigen live från Norra Cykel i Örebro. Vi pratade med riksdagsledamoten Camilla Hansén (mp) som pratat cykling med infrastrukturminister Tomas Eneroth under en frågestund i riksdagen, proffstränaren Mattias Reck fanns med på telefon på väg till Hallandsås och en cykelradiotröja försågs med en adresslapp … Fortsätt läsa "87. Den vår de svaga kallar höst."

Emma Frans och Mattias Öberg pratar om när läckande tätningsmedel i Hallandsåsen ledde till att försäljningen av chips störtdök. Berättarröst: Peter ÖbergProducent: Clara Wallin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fältreportern besöker Sveriges västligaste fågelstation. Vi möter också kornsparven "skräpfågeln" som blev en sällsynthet, och uppmärksammar årets genombrott: den vitstjärniga blåhaken. Programledare: Mats Ottosson. Nidingen, ön med de tre fyrtornen utanför norra Hallands kust, är den plats dit fältreporter Lena Näslund beger sig denna morgon i sällskap med fågelskådaren Tommy Järås. Om vädret tillåter landstigning, vill säga. På Nidingen finns Sveriges enda koloni med tretåiga måsar, men det är framförallt en fin flyttfågellokal. Kanske ser vi de första sydsträckande fåglarna för året denna morgon. Det handlar mycket om fåglar även i övrigt i programmet. Naturmorgons Jonatan Martinsson har följt med inventerarna Peter Olsson och Richard Bergendahl samt Måns Bruun från länsstyrelsen som försöker lära känna kornsparven, denna fågel som var vanlig i sydligaste Sverige under 1800-talet, men som nu klamrar sig fast på några få platser, främst kring Kåseberga längst i sydost. Och vi pratar med fågelkännaren Reino Andersson som berättar att 2020 varit det stora genombrottsåret för den vitstjärniga blåhaken. I trakten av Falköping hittade Mari Friberg och Jan Johansson något mycket märkligt under en promenad: en snäcka som såg ut att ha en pulserande fyr i varje tentakel. Det finns en rafflande förklaring till denna märkliga syn som snäck-experten Jonas Roth kommer att berätta mer om i programmet. I veckans kråkvinkel funderar författaren Mikael Niemi över att smygandets konst verkar vara på väg att dö ut. Programledare är Mats Ottosson

Äntligen var Fredrik hemma efter olyckan i tunneln i Hallandsåsen. Men någonting var annorlunda. Någonting från tunneln som han hade tagit med sig hem och som vill nu tillbaka i det förgiftade berget. Berättare: Lennart Jähkel I rollerna: Einar Bredefeldt, Patrik Karlsson Musik: Krister Linder Dramaturg: Magnus Lindman Ljuddesign: Mattias Miselli, inspelning berättare: Ludvig Jansson  Producenter: Drazen Kuljanin & Magnus Berg Regi: Lars Vega

I detta avsnitt pratar vi igenom derbyt mellan det trötta Falkenberg och pigga Varberg. Hallands fotbollsförbund får sig även en känga samt att Martin ger er det bästa från serierna i Halland.Vi delar även ut månadens profil i samarbete med Stafsinge Tonic!Har dom Hästar i Grimeton?Vad gjorde Martin med Lilla Träslöv på Ankart?Onsalas minikris?Vilka kommer pulverisera Stafsinge?Är 2020 HBK´s år?Vem är Hugo Svensson?Ja som ni förstår så är det lite tjöt om allt möjligt.Ett klassiskt BollsnackLuta dig tillbaka, slut dina ögon och nörda ner dig tillsammans med oss i den halländska fotbollen.Tack till alla som lyssnat och gillar/följer ossDetta och väldigt mycket mer får du när du rattar in Bollsnack avsnitt 117!Glöm inte heller att prenumerera på podden samt att gå in och betygsätta.- Trevlig Lyssning!_______________________Gör ni det inte redan, så in och följ oss på Facebook och Instagram där vi heter @Bollsnack! ______________________Tack ännu en gång för allt stöd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Då var vi tillbaka!Äntligen verkar fotbollen dra igång, då är vi med med all info ni kan tänkas behöva till seriestarterna! Andree har uppdaterar oss om dom halländska storklubbarna. Martin funderar om man inte skall dra igång fotbollen 1 augusti istället. ÄNTLIGEN är vi tillbaka, Hallands största fotbollspodd! Har Getinge något på gång?Vad gäller i dessa tider?Kommer det bli någon fotboll innan semestern?Hur bra är FFF´s hemsida egentligen?Hur många gånger har Labinot Syla bytt förening?Ja som ni förstår så är det lite tjöt om allt möjligt.Ett klassiskt BollsnackLuta dig tillbaka, slut dina ögon och nörda ner dig tillsammans med oss i den halländska fotbollen.Tack till alla som lyssnat och gillar/följer ossDetta och väldigt mycket mer får du när du rattar in Bollsnack avsnitt 114!Glöm inte heller att prenumerera på podden samt att gå in och betygsätta.- Trevlig Lyssning!_______________________Gör ni det inte redan, så in och följ oss på Facebook och Instagram där vi heter @Bollsnack! ______________________Tack ännu en gång för allt stöd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

For ti år siden var det nesten ingen som hadde hørt snakk om svensk vin. Nå vokser antall vinavlinger i Sør-Sverige og bransjen blir større for hvert år. Söta bror har gjort stor suksess på druen Soleris – en drue som ble dyrket frem på 70-tallet som et alternativ til Riesling. Det er en ordentlig tøffing som tåler kulde og klarer å modne i den korte nordiske sommeren med variabelt vær. År 1999 ble Sverige et godkjent vinland av EU. Siden har svensk vindyrking vokst så det knaker – fra noen få hageranker til en industri med 50 yrkesdyrkere, 160 hobbydyrkere og 100 hektar med grønne og blå druer. De fleste vingårdene finner vi i Skåne. Også langs Hallands og Bohus kyst finnes det entusiastiske dyrkere, samt på Øland og Gotland.

Det nya året har börjat ovanligt milt och det är inte bara temperaturen som gjort den här vintern speciell såhär långt. Gullet och Widde fördjupar sig såklart i den enorma flock med miljontals bergfinkar som just nu drar folk till Hallandsåsens sydsida. Gullet har såklart pratat med Tomas Svensson om detta, och Widde har i sin tur fascinerats av andfåglarnas komplicerade sexliv. Gullet minns en upplevelse med tallbitar från ungdomen och Widde delar med sig av en pinsam historia från SOF:s barndomsår. Detta och som vanligt mycket mer kan ni höra i decenniets första avsnitt med Pippipodden! Pippipodden publiceras med stöd från Studiefrämjandet. Musik av Kai Engel via Free Music Archive freemusicarchive.org/music/Kai_Engel/ Samtliga fågelläten hämtade från Xeno-Canto www.xeno-canto.org/

Denna veckan tar vi oss ett snack med Hallands kanske mest omtalade fotbollsspelare för tillfället, efter flytten från de grönsvarta i Varberg till de gula i Falkenberg har snacket om Kalle Söderström gått varmt, vi snackar Superettan, Falkenbergs FF, Varbergs BoIS och massa annat! IN OCH LYSSNA, glöm inte heller att DELA oss! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Johan och Roger träffar Maria Törnblom, beroendeterapeut från Lund, som har varit nykter i tre år i ett samtal om livet, kärlek, beroende, hemligheter och nykterhet. Vi pratar om hur det är att vara gay i nykterheten, om att bo och festa på Hallands nation, om att komma ut på fyllan, om att vara gift med en person som också är alkoholist, om att isolera sig på landet med hundarna, om att få piller mot depression som botar baksmällan, om att inte lämna blodprov på jobbet, om att ”det bara är en fas”, om att dricka för att leva och leva för att dricka, om att dricka två boxar vin per dygn, om att säga upp sig på fyllan, om att stänga inne hemligheter, om att vara parkbänksalkis i sitt eget hem, om att göra som Nicholas Cage i Leaving Las Vegas, om att bli LVM:ad, om att inte ha några egna känslor, om att fira avslutad behandling med att dricka öl, om återfall och att gå in och ut på möten, om gå hos en PTSD-psykolog, om att vara arg på Gud, om att låna självförtroende från någon man litar på, om att känna glädje, kärlek och tillit på jobbet, om vikten att inte bli medberoende till de patienter man jobbar med och om friheten att kunna älska. Vi avrundar med att det är ett heltidsjobb att vara tillfrisknande beroende men det är inte alls samma uppförsbacke som heltidsjobbet att vara aktiv PLUS att vi får ett helt nytt liv i nykterheten. Bra deal!

Krim-poddar har på kort tid blivit en populär form för mordhistorier och uppmärksammade kriminalfall nu ifrågasätts etiken! Dessutom: Brechts pjäser är ständigt aktuella på teaterscenen just nu även han själv. Poddarnas etik har granskats under hösten av SVT:s Kulturnyheterna. Flera populära krimpoddar har kritiserats för att ha plagierat stora delar av sitt innehåll och anhöriga till mordoffer känner sig överkörda av poddarnas ofta detaljerade och explicita berättelser om de tragedier de tvingats leva med. Behövs en bättre reglering av poddarna? Samtal med pressombudsmannen Ola Sigvardsson och juristen Mårten Schultz. Dramatikern Bertold Brecht är den politiska teaterns stora förgrundsfigur och spelas fortfarande frekvent. Igår (onsdag) var det premiär, inte för en Brecht-pjäs, men väl en föreställning om Brecht själv på Malmö stadsteater, Brecht i mörka tider. Vad gör honom intressant idag? Skådespelaren Sven Boräng är gäst i P1 Kultur. Just nu visas den sydafrikanske konstnären William Kentridges The Refusal of Time på Kummelholmen i Stockholm. Verket är en installation bestående av flera projektioner, en rörlig skulptur och fyra megafoner och handlar om tidens natur. Karsten Thurfjell har varit där. Hallands konstmuseum i Halmstad var stängt för ombyggnad och renovering i tre år  nu öppnar de igen. Konstkritiker Cecilia Blomberg har varit där - hur blev det? Hur kommer termen "havsnära" klinga i mäklarspråket i framtiden, undrar Nina Asarnoj i Veckans ord. I dagens radioessä skriver författaren och idéhistorikern Michael Azar om att riva Berlinmuren och se historien dö. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Veckans avsnitt är i samarbete med Bildepån i Varberg, stort tack för det!Det fördröjda jubileumsavsnittet 100!Det matigaste avsnittet som någonsin har skapats i Bollsnacks studio, vi bjöd in Astrios tvåfotade lagkapten Per Gulda och den allvetande experten Simon Carlsson från Hallands Nyheter.I dessa nästan 2 timmar pratar vi allmänt om 2019 års säsong, vi delar ut 5 stjärnor till vissa lag, funderar på om vi kan lösa dom olika systemen bättre än Hallands fotbollsförbund.Vilka lag fick underkänt och vilka stod för 2019 års hjärnsläpp?Luta dig tillbaka, slut dina ögon och nörda ner dig tillsammans med oss i den halländska fotbollen.Tack till alla som lyssnat och gillar/följer oss och tack till YWP och Bildepån! Detta och väldigt mycket mer får du när du rattar in Bollsnack avsnitt 100!Glöm inte heller att prenumerera på podden samt att gå in och betygsätta.- Trevlig Lyssning!_______________________Gör ni det inte redan, så in och följ oss på Facebook och Instagram där vi heter @Bollsnack! ______________________Tack för allt stöd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett småskaligt lantbruk som exempel i Digitalsamtal, hur hänger det ihop? Svarar på den frågan gör före detta elektro/datoringenjören Christian Dahlqvist. Med internet som kunskapskälla att ösa ur har han och hans fru Johanna startat ett småskaligt lantbruk i Hallands inland. I veckans avsnitt berättar han om hur digital teknik hjälper till i hela kedjan. […] The post #201 – Lära, odla, sälja – om digitalisering av det småskaliga lantbruket appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Varannan vuxen känner obehag för att gå till tandläkaren och ungefär fem procent  av alla vuxna lider av väldigt svår tandvårdsrädsla, ofta vardagligt kallat tandläkarskräck. Men vad beror egentligen rädslan på? Vilken hjälp finns att få? Och vad kan du själv göra för att minska din eller ditt barns rädsla för ett tandläkarbesök? Det, och mycket mer, pratar vi om i dagens avsnitt som gästas av Antje Stenberg, specialistpsykolog, och Ante Zakrisson, övertandläkare. De möter och hjälper patienter med stor tandvårdsrädsla vid Specialisttandvården på Hallands sjukhus Halmstad. Här hittar du mer information från avsnittet: www.regionhalland.se/sommarpodden

Under 2018 uppgav 39 procent av svenskar mellan 16-84 år att de har lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Men, vad är egentligen ångest? Varför får man ångest? Kan ångest vara bra? Och vad har citroner med det här att göra? Det, och mycket mer, pratar vi om i dagens avsnitt som gästas av Maria Linde, sjuksköterska på allmänpsykiatrisk avdelning 19, Hallands sjukhus Halmstad. Här hittar du mer information från avsnittet: www.regionhalland.se/sommarpodden

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Samtidigt är det allt färre som drabbas av hjärtinfarkter och idag drabbas hälften så många av hjärtinfarkter som för bara 15 år sedan. Vad beror det på? Vad kan man göra själv för att få ett friskt och starkt hjärta? Hur viktigt är egentligen att röra på sig? Det, och mycket mer, pratar vi om i dagens avsnitt som gästas av Nonne Miles, sjuksköterska på Hjärtmottagningen på Hallands sjukhus Varberg. Här hittar du mer information från avsnittet: www.regionhalland.se/sommarpodden

I Sverige lider runt en halv miljon människor av beroendesjukdom. Man räknar med att ungefär en fjärdedel av dem med alkoholberoende även har problem med andra psykiatriska diagnoser och social utsatthet. Men, vad är egentligen ett missbruk? Kan du bli beroende av vad som helst och hur vet du om du är beroende? Det, och mycket mer, pratar vi om i avsnittet som gästas av Maria Stening, sjuksköterska på avdelning 24 vid Hallands sjukhus Varberg. Hon och hennes kollegor tar emot och hjälper patienter med omfattande beroendeproblem varje dag. Här hittar du mer information från avsnittet: www.regionhalland.se/sommarpodden

De flesta känner nog till att vinterhalvåret för med sig en stor ökning av fallolyckor bland äldre, ofta med svåra benbrott som följd. Men hur vanligt är frakturer av olika slag under sommaren i Halland? Hur minskar du risken för att bryta ett ben? Och hur kommer alkohol och motion in i bilden? Det, och mycket mer, pratar vi om i avsnittet som gästas av Niyaz Hareni, ST-läkare inom ortopedi på Hallands sjukhus. Här hittar du mer information från avsnittet: www.regionhalland.se/sommarpodden

I genomsnitt lär sig barn 3000 nya ord varje skolår upp till femte klass. Samtidigt skiljer det sig mycket åt och många föräldrar undrar säkert varför språkutvecklingen hos deras barn är snabbare, eller lite långsammare, än hos andra barn. Vad gör du om ditt barn inte pratar? När ska du börja läsa för ditt barn? Det pratar vi om i dagens avsnitt som gästas av Catarina Sjöberg, logoped vid Hallands sjukhus Halmstad. Här hittar du mer information från avsnittet: www.regionhalland.se/sommarpodden

Vi berättar om Dubbelmordet i Hallandsåsen. Ett specialavsnitt som även finns i vår nysläppta bok Svenska Mordhistorier.

Vänsterpartiets Malin Björk fick bära hundhuvud för höga EU-ersättningar. Slutet på lång TV-era när debattstudion i Göteborg går i graven. Så ska norska Polaris förvandla Stampen till vinstmaskin. Öppet mål när SVT granskade Malin Björk Journalistiken är inte alltid rättvis. Till exempel hamnar de personer, institutioner och företag som är öppna och transparenta oftare i journalisternas strålkastarljus. Det är logiskt att det som enkelt går att granska, lättare hamnar i granskning. Men hur rimligt blir det där när granskningen handlar om politiker, mindre än två veckor före ett val? I veckan har SVT:s nyhet om vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björks traktamente varit i fokus. Men många har tyckt att den här rapporteringen blivit skev. Reporter: Therese Rosenvinge. Slutdebatterat hos SVT-Göteborg I veckan meddelade SVT att en TV-epok efter lång och trogen tjänst går i graven. Det handlar om direktsänd TV-debatt, producerad och inspelad hos SVT Göteborg. TV-debatterna i Göteborg stör och berör och har så de alltid gjort. Men vad är det egentligen som rör upp så mycket känslor? Och vad ska i TV-tablån nu ersätta denna oroshärd till åsiktstombola? Reporter: Johan Cedersjö.  Så vill norska Polaris förändra Stampen Norska Polaris Media köpte majoriteten av koncernen Stampen tillsammans med svenska NWT och VK. I Stampen finns svenska tidningar som Göteborgs-Posten, Hallands nyheter och Bohuslänningen. Den traditionstyngda tidningskoncernen på västkusten har länge kämpat med bristande resultat. Så vad vill egentligen de nya ägarna göra? Vad ser de i mediehuset som för bara tre år stod på randen till konkurs? Vi åkte till Trondheim för att söka svar. Reporter: Eskil Lundgren

I samarbete med Väljarskolan har vi gjort några bonusavsnitt om EU inför valet den 26:e maj. Varannan vecka fram till valet kommer du att följa med mig till Bryssel när jag träffar folk som jobbar i och runt parlamentet för att försöka påverka besluten här på olika sätt.EUs budget för 2019 är 166 miljarder euro. Av dessa går en tredjedel till regionstöd för att bidra till ekonomisk utjämning mellan unionens över 200 regioner. För att påverka politiken och hämta hem regionstöd har regionerna kontor i Bryssel. Flera av de svenska regionerna sitter på Rue de Luxembourg 3, i the Nordic House, och där stämde jag träff med Sven Karstö, kontorschef för Småland, Blekinge och Hallands representationskontor.-Inför valet 2018 blev Väljarskolan Sveriges största politiska konto på instagram som veckorna innan valet nådde över 120 000 svenskar. Inför valet till EU-parlamentet förklarar Väljarskolan vilken roll EU spelar i vardagen, och hjälper dig samtidigt förstå hur du ska ta reda på vilket parti och vilken kandidat som driver dina hjärtefrågor. Följ Väljarskolan på Instagram https://instagram.com/valjarskolan , Facebook https://facebook.com/valjarskolan eller Snap (sök på Väljarskolan)- - -Perspektiv på EU görs av VVV Media för Vadvivet.se och Väljarskolan. Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist. Följ Per: https://instagram.com/pergrankvist See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den 8 januari 2005 slog stormen Gudrun till, den största naturkatastrof som drabbat Sverige i modern tid. Morgonen efter var världen inte längre sig lik. En serie vald och presenterad av Ola Hemström. "Stormen efter stormen  är stormen inne i människan". / dikt av Göran Ljungberg i boken "Stormen". I reporterns val tar Ola Hemström med oss tillbaka till 2005 och Stormen Gudrun. Tsunamikatastrofen hade just inträffat och bilderna av den katastrofen fyllde TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släckte lampan kvällen den 7 januari2005.  Så, under natten, svepte stormen Gudrun in över Sverige och fällde 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen vaknade människor på landsbygden upp i en ny verklighet. Utan kontakt med omvärlden.  Denna dokumentärserie om stormen Gudrun sätter fokus på vad stormen satte för spår i de som var med om den. I detta avsnitt tar vi oss till byn Nässja där Mats Helge för första gången möter sin skog efter stormen. Och mitt i allt detta kommer kungen! Vi tar oss också till samhället Unnaryd i Hallands län där Rolf i Nickelsbo inte kan sluta tänka på det som höll på att hända den natten stormen kom. Del 2 - Kungen kommer! Lollo Collmar samtalar innan programmet med producenten Ola Hemström. ola.hemstrom@sr.se

I Sverige tror man ikke så sterkt på teorien om at Karl XII falt for en norsk kule. Nei, der har de sin egen kule. «Kulknappen». Ifølge samtidens overtro var Karl XII i utgangspunktet udødelig i strid. Fiendes kuler prellet av. Men hvis han ble utsatt for sine egne våpen, da var han sårbar. På Hallands kulturhistoriske museum i Varberg oppbevares en støpt «kuleknapp» i et godt sikret monter. Ifølge sagnet var det en svensk soldat ved navn Nordenstierna som så at Karl XII ble skutt. Soldaten plukket opp kulen som nettopp hadde gått gjennom kongens hode. Han så at kulen egentlig var en knapp fra en av kongens egne uniformer, og at den var støpt om til et prosjektil. Soldaten tok kulen med hjem til sin gård i Västergötland. Etterhvert begynte han å frykte for at den ville føre til forbannelse over hans liv. Derfor kastet han den i et grustak. I 1924 ble kulen funnet av smeden Karl Hjalmar Andersson og i 1932 kom den til Hallands kulturhistoriske museum. Der ble den undersøkt av konservator Albert Sandklef som mente at kuleknappen godt kunne være laget av en knapp fra Karl XIIs uniform. Det forteller antikvar Pablo Wiking-Faria som vi kan høre i denne podkasten sammen med nettjournalist Christian Nicolai Bjørke i NRK. Han har skrevet en større artikkel om Karl XIIs død som du nå kan lese på NRK.no. Kun podkast, ikke sendt i NRK P2. Publisert på kongens dødsdag, 30/11 2018. Programleder Jan Henrik Ihlebæk.

Januari 2004. Emma och Linda, två helt vanliga skötsamma tjejer, är på väg hem från en utekväll på klubben Madison i Båstad. De tar bilen hem. På vägen ser de två killar som ber om skjuts. Där och då inget konstigt beslut, men senare kommer det visa sig ödesdigert. Eddie och Robin som plockades upp får kontakt med tjejerna. Helgen efter bestämmer sig alla fyra att gå ut tillsammans. De åker tillsammans till Varberg. Det blev tjejerna sista resa i livet. På måndag hittades bilen totalkraschad i backen nedanför Hallandsåsen. Vem mördade Emma och Linda? Hur såg motiven ut? Vilka metoder använde polisen för lösa fallet? Hasse Aro har träffat Karin Lundqvist på Länskrim i Skåne som var en av dem som utredde fallet. Mail: fallen@ilikeradio.se

Lindbergs prästgård från 1844 ansågs vara Hallands bäst bevarade prästgård men idag finns inget kvar av den, och i Varberg försvann ett hus helt och hållet för att plötsligt dyka upp igen. Mystiskt! Lindbergs prästgård revs för att ge plats åt nya bostäder och enligt församlingen var huset fuktskadat, men när man rev prästgården visade det sig att huset var inte alls hade några fuktskador. Hoppsan! Och i Varberg några mil bort skulle ett av stadens äldre hus renoveras och under tiden monterades ett stort tält över huset, men när solen sken in genom tältet var huset puts väck och när renoveringen var klar så stod huset där igen! Ja, inte samma hus förstås, men ett liknande. I säsongsfinalen av Husesyn träffar Ulla Skoog och Stephan Fickler restaureringsarkitekten Per Arne Ivarsson för att ta reda på hur två hus kan tillåtas att försvinna, trots att det inte ska kunna ske enligt lagar och regler. Producent är Urban Björstadius.

I detta poddavsnitt har vi följt konstnären Sassa Buregren och projektledaren Josefine Andersdotter Regfeldt, under en workshop med elever på Kinnareds skola i Hylte kommun, i samband med konstprojektet "Här och där i ord och bild". Projektet har utgått från Art Inside Outs lyrikresidens "Plats. Poesi. Periferi." som arrangerades våren 2017 i Hylte. Under september och oktober 2017 har ett 100-tal elever i åk 2-3 och 5-6 i Kinnared och Landeryds skolor arbetat tillsammans med Sassa Buregren vid fyra tillfällen. Eleverna har utgått från begreppen centrum och periferi. De har fått möjlighet att möta olika konstnärliga uttryck samt arbeta med olika språk - bild, modersmål och det skrivna ordet. Projektet är ett samarbete mellan Kinnareds och Landeryds skolor, konstnären Sassa Buregren och Konstexpressen, som är Hallands Konstmuseum/Konst i Hallands mobila konstpedagogiska resurs som främjar samverkan mellan barn/unga och professionell kulturverksamhet. Läs mer om Sassa Buregren: http://www.buregren.se/index.htm Intervju: Davor Abazovic / Redigering: Helena Persson

Vi repriserar tre delar ur vår sommarserie 2017. Om detaljerna som blev symbol för en hel granskning eller drev ibland på bekostnad av den större bilden. Om kissblöjor, knäckebröd och kaffeflickor. Kissblöjan blev symbol för privat äldrevård  När äldreboendet Koppargården, ägt av det privata företaget Carema, granskades hösten 2011 hamnade vägda kissblöjor i fokus. Trots att det var en omfattande granskning av Dagens Nyheter och Sveriges Television, var det just kissblöjan som stannade kvar vårt kollektiva minne. Den blev ammunition i kriget om vinster i välfärden och symbol för en gränslös girighet på skattebetalarnas bekostnad. Men vad stämde egentligen om dom vägda blöjorna?  Knäckebröd till förskolebarn gav UG-granskning fart Vi ska stanna kvar i välfärdens värld, för en annan symbol som stannade kvar i vårt kollektiva minne, det är den om dagisbarnen som serverades knäckebröd och vatten på Hälsans förskola. Det var när SVT:s grävskepp Uppdrag granskning 2014 satte tänderna i maten som serverades på det växande skolföretaget i Stockholm som symbolen fick stort genomslag. Kaffeflickor dröjde sig kvar efter kungadrev  Året är 2010 och i en ny bok har återigen uppgifter om att kungen besök strippklubbar och deltagit på privata sexfester publicerats. Boken fick enorm uppmärksamhet och det inte minst på grund av uttrycket och symboliken kring "kaffeflickor". Ordet blev ett nyord i svenskan, trots att det bara fanns att läsa på ett ställe i boken.  Andra reportage i serien Här kan du höra hela reportaget om de döda kossorna som blev symboler för giftskandalen på Hallandsåsen. Här kan du höra hela reportaget om telefonsvararen som hamnade i centrum i den brittiska avlyssningsskandalen. Reporter: Tove Palén

Ekot får kritik för alarmistisk rapportering om risken att få missbildade barn om mamman är överviktig. Kommer kommentarsfälten att öppnas igen? Start för sommarserie om symbolerna som drev dreven. Överdriven överviktsrisk i SR:s Ekot Även lätt övervikt hos mamman kan ge allvarliga missbildningar hos barnet, rapporterade Sveriges Radios Ekot i veckan. Forskning har tidigare visat att den här risken ökar vid fetma, men ny svensk forskning visade alltså nu att risken ökar redan vid lätt övervikt. Det var en nyhet som fick stort genomslag i veckan. Men hur stor var den här riskökningen egentligen?  Reporter: Jonna Westin. Får kommentarsfälten en andra vår? De så omdiskuterade och svårhanterliga kommentarsfälten har blivit allt mer sällsynta i svenska medier. De senaste åren har sajt efter sajt stängt ner den här funktionen. Men frågan är om någonting är på väg att ske nu? Tidigare i sommar berättade Gota Media att mediekonsernen ska öppna kommentarsfälten på prov i slutet av sommaren. I veckan meddelade även DN att de ska göra liknande tester med en ny modereringsfunktion efter sommaren. Är det så att kommentarsfälten går mot en andra vår? Och varför sker det här just nu? Reporter: Erik Petersson. Seriestart: Om symbolerna som drev dreven. Korna på Hallandsåsen  Nu i sommar kommer Medierna att sända en serie reportage om symbolerna som drev dreven. En del detaljer är så talande och så starka att de tar över och blir exempel för hela granskningar. Bilderna som etsar sig fast på våra näthinnor: Det är ju tobleronen som fått ge namn till affären som ledde Mona Sahlins avgång, trots att den kanske inte var så avgörande egentligen.   Det första reportaget handlar om de döda korna på Hallandsåsen, en bild som kom att symbolisera hela skandalen som omgärdade bygget av tunneln genom åsen. Reporter: Tove Palén.

Sommaren 2015 gör Ninor Chamoun något han kommer att ångra bittert. Fotbollslaget han tränat i sex år anklagas för fusk. Anklagelserna är falska, säger Ninor. Problemet är bara att han ljuger. När det förmodade fusket anmäls till Hallands fotbollförbund börjar ryktet gå. Journalister börjar ringa. Den då 20-åriga Ninor Chamoun som tränar laget nekar till allt och säger att om förbundet kommer fram till att hans Kungsbacka FF är skyldiga så ska han lägga ner hela föreningen. Ett par veckor senare gör han ett spektakulärt erkännande i direktsänd radio. Och då förändras livet för Ninor. Han får inte längre syssla med fotboll. Telefonen slutar ringa. På sociala medier dyker hatet upp. Det var många äckliga, hemska kommentarer. Det hemskaste var att jag skulle ta mitt liv. Och det var många tankar i huvudet om att jag förstört mitt namn, pratar man om Ninor så kopplar man det till fuskaren, säger Ninor Chamoun. Det här är historien bakom fusket. Vad får en ung kille att offra allt för sitt lag, ett lag som dessutom håller till i den näst lägsta divisionen inom herrfotbollen? En P4 Dokumentär av Therese Wahlgren och sändes första gången som en P4 Dokumentär våren 2016. Nu, sommaren 2017, är Ninor tillbaka som fotbollsdomare och har även fått ett par tränarerbjudanden men han har valt att fokusera på dömandet.  Föreningen Kungsbacka FF är fortfarande vilande, men nån gång i framtiden kanske han drar igång föreningen igen, säger han . 

Den andra och avslutande delen av "Snart ska alla veta", ur skräcknovellantologin "På denna grund", skriven och uppläst av mig, AC Collin.   På denna grund är en novellantologi med rysliga berättelser koncentrerade till ett hus fyllt av ondska, utgiven av PopUpPublishing. "Snart ska alla veta" är mitt bidrag och den utspelar sig på 90-talet, och här får du höra andra och sista delen. Bakgrund: "Det har alltid legat ett hus på denna plats, säger lokalbefolkningen. Uppe på Hallandsåsen blickar gravhögar från uråldrig tid ner på det nedgångna huset precis i skogsbrynet. Här har gränsen gått i över tusen år. Först mellan folken i söder och de i norr, sedan mellan socknar och län, och under en tid även riksgränsen mellan Sverige och Danmark. I alla tider har folket i bygden fruktat huset vid åsens fot. Ändå har det lockat främlingar, så väl enstöringar och familjer, men ingen har stannat länge – utom de som aldrig någonsin kommit därifrån."

På denna grund är en novellantologi med rysliga berättelser koncentrerade till ett hus fyllt av ondska, utgiven av PopUpPublishing. "Snart ska alla veta" är mitt bidrag och den utspelar sig på 90-talet, och här får du höra första delen. Bakgrund: "Det har alltid legat ett hus på denna plats, säger lokalbefolkningen. Uppe på Hallandsåsen blickar gravhögar från uråldrig tid ner på det nedgångna huset precis i skogsbrynet. Här har gränsen gått i över tusen år. Först mellan folken i söder och de i norr, sedan mellan socknar och län, och under en tid även riksgränsen mellan Sverige och Danmark. I alla tider har folket i bygden fruktat huset vid åsens fot. Ändå har det lockat främlingar, så väl enstöringar och familjer, men ingen har stannat länge – utom de som aldrig någonsin kommit därifrån." Spara Spara

Vi träffar barn och vuxna på Rusarebo äng utanför Värnamo för att få naturupptäckartips för hela familjen. Och så utforskar vi den gamla skogen på Hallands Väderö. Programledare är Joacim Lindwall.

Vår fältreporter undersöker geologin där Hallandsåsen möter havet - på Hovs hallar. Och så spanar vi efter vandrande älgar som simmar över Ångermanälven. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Sommaren 2015 gör Ninor Chamoun något han kommer att ångra bittert. Fotbollslaget han tränat i sex år anklagas för fusk. Anklagelserna är falska, säger Ninor. Problemet är bara att han ljuger. När det förmodade fusket anmäls till Hallands fotbollförbund börjar ryktet gå. Journalister börjar ringa. Den då 20-åriga Ninor Chamoun som tränar laget nekar till allt och säger att om förbundet kommer fram till att hans Kungsbacka FF är skyldiga så ska han lägga ner hela föreningen.Ett par veckor senare gör han ett spektakulärt erkännande i direktsänd radio. Och då förändras livet för Ninor. Han får inte längre syssla med fotboll. Telefonen slutar ringa. På sociala medier dyker hatet upp. Det var många äckliga, hemska kommentarer. Det hemskaste var att jag skulle ta mitt liv. Och det var många tankar i huvudet om att jag förstört mitt namn, pratar man om Ninor så kopplar man det till fuskaren, säger Ninor Chamoun.Det här är historien bakom fusket. Vad får en ung kille att offra allt för sitt lag, ett lag som dessutom håller till i den näst lägsta divisionen inom herrfotbollen?En P4 Dokumentär av Therese Wahlgren.

I detta fjärde avsnitt tar Supermiljöpodden upp de två största miljöhändelserna från den gångna veckan. Äntligen är Hallandsåsen invigd och världens har enats om ett globalt klimatavtal. Vera berättar om sina upplevelser på plats i Paris och Ellen återger hur hennes lundensiska forskarkollegor har reagerat.

En svensk podcast om Mac, iPhone, iPad och iPod med Peter Esse och Erik Bille med gäster. Teknikveckan är roligt, konkret, påläst och lite skånskt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En svensk podcast om Mac, iPhone, iPad och iPod med Peter Esse och Erik Bille med gäster. Teknikveckan är roligt, konkret, påläst och lite skånskt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens radio bubb.la diskuterades folkmord och fördrivningar av kristna i Irak, den surrealistiska historien om Hallandsåstunneln, världens mest populära bibelcitat, skambeläggning av terroroffer i amerikanska medier, den akademiska identitetsvänsterns intensifierande självkannibalism, en nygammal religion på frammarsch på Island och en hel del annat. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-1012/

Vi har träffat kåren för de som läser YH-utbildningar och konst- och kulturutbildningar. De räknas inte de som studenter överallt. Varför? Även: Trump, Hallandsåsen & Medborgarlön

, , , . . , . / Hallandsåsen, 23 , 11 .. : :

I våras stormade det runt Kalmars Konstmuseum. Beskedet om chefsbyte slog ner som en bomb. Sen följde en hetsig debatt om besökssiffror och om den smala samtidskonsten har en plats i mindre städer. 2008 invigdes ett helt nytt konstmuseum i Kalmar. En svart låda ritad av prisbelönta arkitekter byggdes upp mitt i stadsparken med utsikt mot Kalmar Slott. Ett bygge som försenades på grund av kraftiga protester från en del av kalmarborna.Men försvararna stod på sig, investeringen skulle bli starten på något nytt. Kalmars konstmuseum skulle bli en spjutspets och det nya huset skulle locka allmänheten. De första åren efter invigningen pekade också allt i rätt riktning. Bengt-Olof Johansson, som blev ny chef, har byggt upp en verksamhet där samtidskonsten får stort utrymme och där projekten har nått spridning långt utanför länets gränser. Men hur har han lyckats med förankringen i Kalmar?Magnus Jensner var förste konstintendent vid Dunkers kulturhus i Helsingborg som byggdes 2002. Fem år senare satte kommunledningen i gång en process för att sänka tröskeln på innehållet i verksamheten. Magnus Jensner valde att sluta. Nu är han på väg att bygga upp något nytt vid Hallands konstmuseum i Halmstad, som bland annat ska få en ny konsthall för samtidskonst. Hur ska han lyckas den här gången?Erika Norberg körde tvärs över landet från Kalmar till Halmstad och pratade med de båda museicheferna. Vi hör också Karolina Petersson, chef för konstavdelningen i Halmstad kommun, besökare vid Kalmar Konstmuseum och arkivmaterial från debatten i Kalmar i våras. Bland annat med röster från årsmötet i Kalmar Konstförening, konstnärerna Åsa Jungnelius och Gustav Hellberg och kommunalrådet Johan Persson. 

Då är det dags för Bränn en stols sextonde, och sista, avsnitt. Vi önskar att vi kunde säga att vi har sparat det bästa till sist, men detta avsnitt är precis lika fantastiskt som de övriga femton. Leif Silbersky briljerar under ett förhör! Åsa Romson sjunger känsloladdat! Pernilla Wahlgren gör reklam för oss! Som grädde på moset pratas det dessutom snusk med Försäkringskassan och Hallandsåstunnelns historia sammanfattas på ett sätt som gör att även de allra yngsta lyssnarna förstår.Av och med Hannes Björkbacka, Robin Wohlin, Elisabeth Brånsgård, Olle Ohlsson, Anna Blomberg och Andreas Palm.

Hallands och Sveriges första litteraturutvecklare berättar om sin väg till det nya jobbet. Vi hittar också en bok som vi alla läst och gillat.

Alla är överens om att punktligheten är den största utmaningen för järnvägen. Men de som skulle kunna hitta en lösning på problemen känner sig bakbunda: sifferunderlagen de behöver i sin forskning är antingen av för dålig kvalitet - eller helt enkelt omöjliga att få del av. Det tredje och sista programmet i serien om den svenska järnvägen handlar om forskningen som strandade. Lyssna på övriga delar i Kalibers granskning:Folkets järnväg del 1: Statistik för försenade tåg tolkas felaktigtFolkets järnväg del 2: SJ:s biljettpriser - "ett lotteri" Järnvägsforskare nekas siffror - svårare utreda förseningar Alla är överens om att punktligheten är den största utmaningen för järnvägen. Men de som skulle kunna hitta en lösning på problemen känner sig bakbunda och hindrade. Det tredje och sista programmet i serien om den svenska järnvägen handlar om forskningen som strandade. Förtroendet för järnvägen är lågt och alla är överens om att tågen måste börja komma fram i tid. Men de som skulle kunna få förseningarna att minska har idag inte möjlighet att göra sitt jobb. Det berättar vi om i dagens Kaliber – Först blev resenärerna väldigt arga och vissa gick mot mig och det var väldigt hotfullt kände jag,så att jag hoppade upp då på en bänk som stod där då vid busshållplatsen. Det är vi som personal som utsätts för bemötandet från resenärerna, vissa resenärer. Det är inte bra för oss. Åke Johansson har jobbat som konduktör, eller tågmästare som det numera heter, på SJ i 30 år. Ett jobb som alltmer går ut på att försvara sig mot arga resenärer. I den senaste förtroendebarometern hamnade SJ näst sist. – Tågtrafiken är ju lite opålitlig idag. Jag skulle önska att den gick i tid. Välkommen till den tredje och sista delen i Kalibers serie om den svenska  järnvägen – i de två tidigare programmen har vi undersökt glappet mellan de ansvarigas och resenärernas bild på förseningarna och SJs biljettsystem – i det här programmet tittar vi närmare på vad som skulle behöva göras för att förtroendet för järnvägen ska öka. – Det är faktiskt så illa att när vi ska räkna på stora, stora järnvägsinvesteringar, låt oss säga höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg så har vi inte ens tillgång till hur många som åker med tågen idag. För att se hur stora problem järnvägen står inför behöver vi ta reda på hur förtroendet för järnvägen ser ut idag och då särskilt förtroendet för SJ, inte bara för att det är den största tågoperatören i Sverige, utan också för att SJ fortfarande symboliserar järnvägen för många – eller som Per Corshammar, järnvägsingenjör på konsultföretaget Ramböll uttrycker det: – Jag tror att svenska folket älskar tåget och det transportmedlet men vi kan inte tycka om dem nu när de leverera så dålig kvalitet. Och det beror dels på SJ och på Trafikverket och det här kan människor inte separera, vems är felet, det bryr man sig inte om, man måste komma fram i tid. Ytterst ansvarig för själva järnvägsnätet är infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och hon ser allvarligt på den förtroendekris som tågtrafiken är inne i.   – Den absolut värsta följden det är naturligtvis om människor och företag tappar förtroendet för att åka eller transportera med järnväg. Alltså, det tar oerhört lång tid att bygga upp ett förtroende med det går snabbt att rasera och det är egentligen ingenting som någon önskar. Men precis hur djup är förtroendekrisen för tågtrafiken? Vi går till Svenskt Kvalititetsindex, SKI, som undersöker kundnöjdheten hos olika företag - de gör varje år intervjuer med slumpvis utvalda resenärer hos SJ som får berätta hur de har upplevt året som gått. Pedram Kaivanipour är analytiker på SKI.   – Det man kan säga är ju att i år hamnade SJ på samma nivå som Ryanair och Ryanair brukar annars vara ett slagträ i just transportsektorn när det handlar om missnöjda kunder och vi ser att SJ ligger på samma nivå. Och kollar man på hur många det är som är missnöjda så är 60% av kunderna missnöjda med SJ och det är ett ganska hårt betyg, men det innebär ju att det finns en del utmaningar som man borde ta tag i? Hur ser utmaningarna ut? – Det handlar framför allt om punktligheten. Man måste börja gå enligt tid och komma fram enligt tid. Och det är väl den största utmaningen man har hos SJ i dagsläget. Det gror ju ett missnöje och att lojaliteten och förtroendet för SJ sjunker.  Hur stora problem har SJ jämfört med andra transportföretag, alltså de som har hand om persontrafik? – Ja, SJ sticker väl ut lite i mängden när man tittar på hur mycket missnöjda kunder de har, så vill man skapa en bild där man är ett pålitligt transportmedel då måste man börja jobba på det här ganska mycket. Tyvärr så ända sedan 2000-talet när vi började göra de här mätningarna så har vi sett en tendens att man har börjar bli mindre och mindre nöjd och problematiken kring just punktligheten och hur man bedömer SJ som en pålitlig leverantör, det har naggats i kanten rejält. Så att år efter år har det blivit sämre och vi ser ingenting som skulle indikera att en förbättring är på väg. Enligt SKI är alltså den förtroendekris SJ är inne i både långvarig och djup. De som ingår i SKIs mätningar är alla kunder hos SJ – men i den årliga förtroendebarometern som genomförs av SIFO undersöks förtroendet hos hela allmänheten. I den senaste Förtroendebarometer från 2012 hade inte fler än 14% ett stort förtroende för SJ  – av de undersökta företagen var det bara SAAB som hade ett sämre förtroende  av de undersökta företagen - efter konkursen. Men trots att oberoende undersökningar har visat det här resultatet i flera år nu, känner inte SJs VD Crister Fritzson riktigt igen sig. Han hänvisar istället till de kundundersökningar SJ själva genomför ombord på sina tåg, nöjd-kund-index. – De undersökningar som vi gör, som vi redovisar i våran årsredovisning, det är när vi intervjuar folk som åker våra tåg och där ser vi att vi har en bättre kundnöjdhet än vad SKI visar. Så jag känner att vi är på rätt spår men vi är absolut inte framme ännu. Så hur ska järnvägen komma hela vägen fram – och få nöjda resenärer? Vad krävs för att resenärernas förtroende för tågtrafiken ska kunna återvinnas? – Jag vill vara säker på att jag kommer fram och inte behöva ta ett tåg tidigare än jag behöver. Det skulle vara målet, att lita så pass mycket på dem att max 5 minuters försening. – Det skulle komma och gå i tid. Jag tror att det är just det, punktligheten, om det skulle funka så tror jag att det skulle vara jättebra att åka tåg.  – Ja, att det är punktligare. Säkrare tåg kanske som funkar även vintertid. Om det funkar snabbt rätt och lätt och utan konstigheter när man ska reklamera nånting och så, så ökar ju förtroendet, absolut. Resenärerna på Stockholms Central får medhåll för sina krav av tågmästare Åke Johansson i Sundsvall. – Ja, det kan ju inte bli annat när det är så mycket förseningar som det är. De har ju rätt att vara förbannade på järnvägstrafiken, all rätt. Problemen märker vi redan innan tåget går så kommer resenärer fram och frågar kommer vi att komma fram i tid idag? Och även om han formulerar sig lite annorlunda gör Åke Johanssons chef, SJs VD Crister Fritzon samma prioritering. – Punktlighet, punktlighet, punktlighet. Fokus på kund, kund, kund. Det är de två övergripande frågorna vi måste ha. Förstå kunden, förstå marknaden, se till att vi levererar den produkten. Förbättra punktligheten. Vi är på rätt spår men vi har inte kommit fram än så där är vårt fokus. Christel Wiman är VD för organisationen tågoperatörerna, där även de privata tågbolagen ingår och hon håller också med. – Här finns ju ett arbete som pågår. Punktlighet ligger, näst efter trafiksäkerhet, högst både för Trafikverket och för tågoperatörerna. Här hittar vi ett svar som allakan enas kring – den största orsaken till att förtroendet för järnvägen är lågt är att tågen inte tillräckligt ofta är i tid. Det bästa sättet att öka förtroendet är med andra ord att minska antalet förseningar.  Så då återstår frågan hur det ska gå till? I Sverige bedrivs forskning om järnvägen på flera högskolor och universitet – dessutom har vi en helt egen myndighet, Statens väg- och trafikforskningsinstitut, VTI. som har till uppgift att se till så att de som ansvarar för infrastrukturen får så goda underlag som möjligt för att kunna fatta beslut. Vi åker till VTI och träffar Jan-Eric Nilsson. Han är professor i transportekonomi och en av dem som försöker ta reda på hur förseningarna i tågtrafiken ska kunna minska. Jan- Eric ritar upp ett diagram på ett papper för att visa hur det gick till när de för ett par år sedan skulle starta ett forskningsprojekt kring just förseningarna i tågtrafiken.    – Vi hade ett antal hundra tusen för att just försöka förstå vad det är som driver förseningar, var uppträder de? Om du har fått en primärförsening, hur sprider den sig i nätet? Det var liksom den typen av frågor vi skulle titta på. Jan-Eric ritar in en kurva för att visa hur innehållet såg ut i det underlag man hade fått från dåvarande Banverket – och det blir en märklig kurva för ganska snabbt hittade Jan-Eric och hans kollegor stora frågetecken i underlaget för tågtrafiken. – Rena galenskaper som gjorde att vi inte litade på det vi såg. En av de stora grejerna var att det var väldigt många godståg som var långt före sin tidtabell framme och det finns en viss logik i att godstågen kan komma fram tidigare. Persontåg måste ju gå efter tidtabell, de kan man inte köra fortare, men godstågen kan göra det av vissa rimliga skäl, men sen när det blir en halv dag eller flera dagar före tidtabell, då är det bara någonting som har blivit fel. Så det var ett exempel. Och de tidiga godstågen var de enda tveksamheterna de hittade i det statistiska underlaget. Ett annat exempel var att vi såg att det var vissa tåg som var framme vid den näst sista stationen kanske klockan 12 och så var de framme vid slutstation en minut i 12, vilket liksom bara är logiskt fel. Så att det finns några slags buggar i de här systemen som gör att kvalitet är tveksam så vi skickade tillbaka statistiken och avslutade vårt forskningsprojekt.    Jan-Erics forskargrupp på VTI la alltså ner försöket att utreda orsakerna till förseningarna – det som var kvar av de 800 000 de hade fått till projektet skickades tillbaka till Trafikverket. Det här är långt ifrån det enda exemplet på att forskning om förseningarna i tågtrafiken inte har kunnat genomföras – forskare efter forskare vi träffar säger samma sak – de får inte tillgång till den information de behöver för att kunna ta read på vad förseningarna beror på - Men hur stor betydelse får det? Hur hade den som reser med tåg kunnat märka om Jan-Erics forskargrupp hade kunnat jobba vidare?    – Ja, som resenär så tar sig ju då infrastrukturhållaren, det vill säga Trafikverket, an de riktigt dåliga ställena först. Det är ju så prioriteten ska vara. Du ska givetvis bygga bort, om du har ofta en typ av signal som går sönder eller en viss typ av korsning eller växel som går sönder, ja med ersätt då med någonting annat, men om du inte vet precis strukturen på förseningarna då kan du inte göra de där grejerna. Det är ju det som är det pinsamma i den här kråksången att vi tror att det är mycket som är fel. Trafikverket säger att vi har en mer och mer eftersläpande underhåll och allt, de kanske har rätt, men vi kan inte ha hårda siffror att belägga det. Det har gått ett och ett halvt år sedan VTI la ner det här forskningsprojektet – sedan dess har de både skrivit och ringt till Trafikverket och bett om att få ett nytt underlag  - men hittills utan resultat. I ett mejl till oss skriver Trafikverket att deras tidigare data kunde vara svårtolkad, men att de sedan dess har förnyat och kvalitetssäkrat sitt system. På frågan varför Jan-Eric och hans kolloger, efter ett och ett halvt år fortfarande inte har fått ta del av det nya kvalitetssäkrade materialet får vi inget svar.    Jan-Eric har dessutom ytterligare en fråga han gärna skulle vilja ha bevarad och den rör de inställda tågen. De tåg som Trafikverket för tillfället inte alls räknar in i förseningsstatistiken:   – Det har betydelse i väldigt många olika samman, givetvis för resenärerna som drabbas av det, men alltså när man ska förstå vad som händer ute i järnvägsnätet så har det ju en betydelse hur tätt tågen går. Om man då har ställt in ett tåg. Då löper ju allting på mycket smidigare. Då behöver man ju förstå varför det här har hänt. Det är en del utav underlaget för att bedöma kvaliteten i den trafiks om bedrivs. Men har ni efterfrågat den här informationen? Ja, vi har frågat efter det och vi jobbar en hel del med kollegor i England som har precis motsvarande typ utav frågor med motsvarande myndigheter i England och där finns den informationen. Så varför får VTI inte tillgång till statistiken över inställda tåg? Inför vårt första program om järnvägen träffade vi Trafikverkets ställföreträdande generaldirektör Caroline Ottosson och enligt henne finns det brister även i den statistiken.     – Vi har behov av att utveckla den kodningen och få bättre kvalitet i de inställda tågen. Men det är viktigt när man tittar på hur järnvägssystemet fungerar, att man tittar både på inställda tåg och på punktlighet. Men vad menar du med att kodningen inte fungerar? – Jag menar att vi måste precisera kodningen, både att de är inställda men vi är också intresserade koda orsaken till att de är inställda och där är vi inte idag så vi behöver förbättra kvaliteten i informationen. Förutom att föra statistik över hur många tåg som ställs in behöver Trafikverket alltså bli tydligare när det gäller att dokumentera varför tågen har ställt sin in. Men varför görs inte det idag?   – Vi vet att ett tåg är inställt men vi har idag inte krav i vår egen organisation att vi ska koda varför det blev inställt men det skulle vi vilja titta på tillsammans med branschen. Inte långt ifrån Jan-Eric Nilssons arbetsrum på VTI jobbar Jonas Eliasson – han är professor i transportsystemanalys på kungliga tekniska högskolan, KTH. Jonas Eliasson skulle gärna vilja räkna förseningarna i tågtrafiken på ett annorlunda sätt än det som görs idag. – Ja, helst vill man ju mäta det i personminuter, alltså det spelar ju ingen roll om ett tåg som är tomt blir sent eller inte. Och man vill ju också veta något om inställda tåg. Man vill ju också veta det längs hela tågets sträckning. Ibland så redovisas förseningar bara vid ankomststationen, alltså vid sista stationen, men det är ju inte heller så kul därför att om folk har klivit av längs vägen så är det ju där de kliver av, det är det som är det relevanta. Så man måste vikta förseningarna inte med tåg utan med personer och det görs väldigt sällan. Genom att mäta förseningarna i personminuter istället för tåg skulle förmodligen också fler resenärer kunna känna igen sig i statistiken – för det under under rusningstrafik och på storhelger, när det är mycket folk på tågen och många tåg på rälsen som risken för tågförseningar är som störst – men idag är det inte möjligt för Jonas Eliasson att ta reda på hur många resenärer som drabbas.   – Det beror på att vi helt enkelt inte vet hur många som kör på tågen och det är för att SJ och andra operatörer anser att det här är deras affärshemligheter. Det är faktiskt så illa att när vi ska räkna på stora, stora järnvägsinvesteringar, låt oss säga höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg så har vi inte ens tillgång till riktigt säkra siffror på hur många som åker med tågen idag. Och det säger sig ju självt att då är det hopplöst att veta om sådana här åtgärder är kostnadseffektiva eller inte. Det som hindrar Jonas Eliasson från att genomföra sin forskning är alltså inte att uppgifterna saknas eller är felaktiga utan att de som kör tågen, tågoperatörerna  inte vill lämna ut uppgifterna.     – De tycker att det här är deras affärshemligheter medan sådana som jag som forskar om det här tycker att liksom samhället tillhandahåller banor som ni kör tåg på. Då borde väl ni också berätta, visserligen förstås under affärsmässig sekretess, för regeringen, för Trafikverket och för forskning, åtminstone så pass mycket underlag så att vi kan fatta goda beslut om hur vi ska tillhandahålla spårkapacitet på ett bättre sätt. Men, ja så länge ingen tvingar dem så är det klart att det är bekvämare för dem att inte berätta saker. Varken Jan-Eric Nilsson på VTI eller Jonas Eliasson på KTH får alltså ut de uppgifter de behöver för att kunna ta reda på hur förseningarna i tågtrafiken skulle kunna minska. Men vem bär ansvaret för det? Och för att se til så att forskningen ska börja bedrivas på ett bra sätt? – Ja, regeringen är de som måste ålägga Trafikverket att göra det här och Trafikverket måste också svara regeringen att, ja, det gör vi och det kommer att lyckas. Därför att Trafikverket har en liten benägenhet att svara att, nej det går nog inte. Alternativt att ja, det ska vi göra och sedan gör de inte det ändå. Så att i regeringen kan man ibland skymta en viss frustration över att de prioriterar det här väldigt hårt men får väl inte riktigt det gensvar från Trafikverket de ibland skulle vilja. Vad kan det få för betydelse då att det finns så dåligt med underlag som du säger? – Ja, det värsta är ju att vi vet ju inte vilka åtgärder det är som skulle vara de mest kostnadseffektiva. Det är det absolut mest allvarliga. Vi vill veta vad vi ska göra åt det här och då är det orsakskodningen som är det helt avgörande. Vi måste veta varför förseningarna uppstår. Om vi inte vet det, då spelar det ingen roll, vi kan inte göra någonting då.    Forskning som inte kan genomföras för att tågoperatörerna inte vill lämna ut affärshemligheter och projekt som helt måste avbrytas på grund av att underlaget saknas eller är av för dålig kvalitet? Vad säger infrastrukturministern. moderaternas Catharina Elmsäter-Svärd om det? – Ja, det är i sådana fall beklagligt för min uppfattning är att det är ju att det är bra att använda forskningen och inte minst vårt eget transportforskningsintitut och de har ju många uppdrag. Det ska man också ha i minnet att varför Trafikverket bildades det var ju också ett sätt att kunna tänka sig att transportslagsövergripande få ut mer för pengarna, vara mer effektiv. De har ju varit igång i knappt två år så traditionen från det tidigare Banverket, in i det nya och hur man nu jobbar. Det är säkert så att finns förbättringspotential där. Det skulle jag säkert tro. De forskare vi har pratat med säger att det här är ett jätteproblem, att få fram data för att kunna forska på hur förseningarna ska kunna åtgärdas och var pengarna till järnvägen ska kunna användas bäst. Vad säger du om det? – Ja, jag delar uppfattningen att har man inte relevant underlag och kan man inte heller titta längre tillbaka i tiden så är det mycket, mycket svårare att göra rätt. Då blir det en prövofas. Jag delar också uppfattningen att jag tycker att det är bra att kunna ha bra siffror och statistik men också ha dem så öppna och trasperanta som möjligt. Men varför beordrar inte regeringen helt enkelt Trafikverket att lämna ut de här uppgifterna? – Ja, du måste väl utgå ifrån att uppgifterna finns och jag tolkar det som att de kanske inte finns. Nej, som vi kunnat berätta tidigare i programmet – finns inte en del av den data forskarna skulle behöva – det gäller till exempel varför tåg blir inställda – men i andra fall finns underlaget, men lämnas inte ut. Så hur prioriterad är den här frågan för regeringen? Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd igen:  – Ja, just forskardelen den är mera ny för mig, utifrån din frågeställning. Det som jag tycker känns oerhört angeläget, det är att ska vi få ut så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna, både i den tid som vi har tänkt oss men också till den kostnad vi har satt av pengar, för det är det som sen gör att resenärer kan börja komma i tid så gäller det att hitta hela det samspelta kittet och å är det data, det är bra information, det är uppföljning. Just den frågan, hur vi ska få så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna har precis varit föremål för utredning av Riksrevisionen – Riksrevisionen är den statliga myndighet som både ska granska andra myndigheter och följa upp politiska beslut - så sent som i december förra året presenterades de sin slutrapport över hur satsningarna på vår infrastruktur görs. Claes Norgren är Riksrevisor. – Det vi har gjort under de senaste 3 åren, det är att titta på de 500 miljarder kronor som du och jag och andra skattebetalare sätter av för att investera i transportinfrastruktur de kommande 10-12 åren och får man valuta för pengarna? Sedan är det ju också så att ur ett medborgarperspektiv så är det ju viktigt också att man också kan lita på och ha förtroende för transportinfrastrukturen och här finns det ju klara problemindikationer med långa väntetider, förseningar och så vidare. Riksrevisionen har inte undersökt vad som behöver göras för att minska tågförseningarna, men när de har tittat på hur satsningarna på järnvägen har sett ut genom åren har de ändå kunnat hitta ett tydligt trendbrott i hur vi har använt pengarna som satsats på järnvägen. I början av 2000-talet kan man se att satsningarna på underhåll minskade kraftigt. Och ungefär samtidigt ökade kostnaderna för reparationer kraftigt. – Man har prioriterat om och där finns det en sorts rot till en del av de här problemen med förseningar skulle jag bedöma, att man har eftersatt underhållet. Alltmer pengar läggs alltså på att släcka bränder och reparera och mindre på att underhålla – numera ställs också många tåg in i förebyggande syfte när vädret blir dåligt och flera tågsträckor har fått en utökad restid redan i tidtabellen för att undvika förseningar. Åke Johansson som har jobbat på järnvägen sedan 80-talet, mestadels på tåget mellan Sundsvall och Stockholm, tycker att resenärerna har fått det sämre. – När X2000 kom 1990, då åkte man härifrån på 3 timmar, idag tar det 3 timmar och 40 minuter och ändå håller man inte tiden. Det är en utveckling som är onödig alltså. Skulle man satsa på den järnväg man pratar om att man ska satsa på, miljövänlig och så vidare, då skulle man lägga ut dubbelspår. Genast förbereda för det, men man skjuter på det, skjuter på det, skjuter på det. Och det skapar ju de här problemen för resenärerna, för järnvägsbolagen och för oss som jobbar på tågen. Finns möjligheten att återfå det goda rykte som järnvägen en gång hade? – Ja, visst finns det det. Det är bara att man bestämmer sig för att göra ett bättre jobb än det som sker idag. Men då krävs det också att, det är alltså inte en fråga för ett enskilt företag, varken för SJ eller Norrlandståg eller Tågkompaniet, utan det är en fråga för politikerna att ta sitt ansvar. Det är deras jobb nu att ta sitt ansvar för nu för järnvägstrafiken och för resenärernas förtroende för järnvägen. Att politikerna ska ta ett större ansvar kommer också Riksrevisionen fram till i sin rapport. Enligt den följer inte regeringen de riktlinjer som finns idag.  – Ja, alltså riksdagen har formulerat ett antal principer och när vi har granskat dem så ser vi att man inte lever upp till dem tillräckligt. Riksrevisor Claes Norgren igen. – Det innebär helt enkelt att man bör bättre prissätta samhällsekonomiska kostnader så att resandet blir på lämplig nivå. Och sen när man då ska investera, om jag ska använda ett enkelt intryck så, innan man börjar borra i Hallandsåsen så måste man fundera på om järnvägen kan åka en annan väg, om man kan vidta andra åtgärder så att man så att säga investerar de stora pengarna där de verkligen behövs. Och här i de granskningar vi har gjort så har vi sett avvikelser som indikerar att vi skulle kunna få mer valuta för pengarna. Men vad beror de här avstegen på? Varför följs inte de här direktiven? Hur ska det här bli bättre nu då? – Ja, vi rekommenderar egentligen regeringen och Trafikverket att följa Riksdagens principer. Riksrevisionen har också nyligen startat en ny utredning som fokuserar enbart på förseningarna i tågtrafiken, den förväntas vara klar i höst.   Under tiden vi har arbetat med den här serien har Trafikverket skickat ut ett pressmeddelande där de skriver att de nu inleder ett 10-årigt samarbete med forskare runt om i landet för att minska antalet förseningar.     Och efter vårt förra program om SJs prissystem som av många liknas vid ett lotteri – skriver SJ på sin hemsida att de under året kommer att installera ett nytt stödsystem – det ska göra att biljetterpriserna inte ska svänga så mycket som 1000% på bara några timmar. Det pågår en diskussion mellan Trafikverket och branschen om ifall man ska fortsätta presentera den totala tågpunktligheten för resenärerna med 15 minuters marginal. Som ett led i det systematiska punktlighetsarbetet planerar man också att ta reda på vad resenärerna upplever som en försening. Vi går steget längre än så – och har frågat resenärer på Stockholms Central – hur de – om de fick drömma helt fritt – skulle önska att tågtrafiken i Sverige fungerade. – Att de kommer i tid och att det inte är för mycket snö på spåret för då funkar det aldrig. – Jag skulle önska att de satte lite såhär typ som Ryanair, alltså att du vet att ”så här många biljetter finns för det har priset, sen så går det upp till nästa prissteg”. Jag tror att fler skulle åka med tåget om det var tydligare priser, för nu är det lite ruffel och båg-känsla. – Snabbtåg till alla storstäder. – Alltid i tid och sittplats, jag älskar att åka tåg. – Ja, drömma helt fritt så skulle det vara en tågtrafik som på något sätt bekostades genom skattemedel så att alla kunde åka gratis vart som helst. För det känns som en bra grej i och med att det är så miljövänligt när det går på el. – Den skulle komma i tid och avgå i tid. Det är ungefär det som skulle vara drömmen tror jag faktiskt. Om man inte  behöver oroa sig för att komma för sent så är det ett fantastiskt sätt att resa på.  Tågmästare Åke Johansson som gav politikerna lågt betyg för hur järnvägen sköts – hyser desto högre tilltro till tågresenärerna:   De flesta resenärer är tålmodiga, de är positiva och tycker att det är bra att åka tåg. Det är ju positivt att åka tåg miljömässigt och man kan göra en massa saker på tåget. Man kan tänka sig att efter alla förseningar som alla upplever att de skulle sluta åka tåg, men de fortsätter. Jag tycker de är värda bättre möjligheter att färdas och komma fram i tid.   Reportrar: Micha Arlt och Jimmy Karlsson Producent: Eskil Larsson

76 eller 860 kronor för en tågbiljett Skövde-Stockholm? På bara några timmar stiger priset med över 1000 procent på en slumpmässigt vald avgång. Samtidigt sjunker en biljett Herrljunga-Stockholm från drygt tusen kronor till 365 kronor. Det är idag omöjligt att på förhand veta vad en tågresa kommer att kosta. Idag handlar Kaliber om prissystemet som enligt vissa blivit ett lotteri: där somliga vinner, andra förlorar - och ingen på förhand vet vad resan kommer att kosta. Lyssna på övriga delar i Kalibers granskning:Folkets järnväg del 1: Statistik för försenade tåg tolkas felaktigtFolkets järnväg del 3: Svårt att forska på järnvägsförseningar En krona eller 3000 – en tågbiljett hos SJ kan idag kosta nästan vad som helst – men några får betala priset för att andra reser billigt. Hör om prissystemet som av många upplevs som ett lotteri.     – Jag kanske får betala några hundra, jag kan få betala 1000 och det vet jag inte när jag går in i köpsituationen. Så skulle det ju inte funka i en vanlig affär om jag ska köpa en köttbit. Det beror på, vad de säger i kassan vad den kostar när jag kommer dit. Jag skulle bli, ibland glad, ibland arg, ibland slänga den där biten och säga att då vill jag inte köpa. För det har ju nästan hänt när jag har varit på SJ och de har sagt att du får betala så här mycket, jag har haft lust att vända och gå. Birgit Linnér Göthe tycker om att åka tåg, framför att för att det är bekvämt och miljövänligt – men det hon inte tycker om - det är att hon aldrig i förväg vet hur mycket hennes biljett kommer att kosta. – Jag håller med om att det är lite märkligt att det hoppar så och det är det hela tiden vi jobbar med för att verkligen försöka förstå och se hur det ser ut för kunden. Välkommen till den andra delen i Kalibers serie om den svenska järnvägen. I förra veckan undersökte vi glappet mellan de ansvarigas och resenärernas upplevelse av tågförseningarna. I dagens program tittar vi närmare på ett annat glapp – det mellan SJ:s syn på sitt biljettsystem och de resenärers, som upplever  det som orättvist.   – De som gynnas det är de som tycker att det är fantastiskt roligt att försöka vinna över systemet och sitter och kollar biljettpriser och uppdaterar sig hela tiden. År 2005 införde SJ så kallat dynamiskt prissystem för sina biljetter. Systemet innebär att det inte längre finns några fasta priser att utgå ifrån. Enligt SJ ska systemet ändå präglas av följsamhet och förståelse – men trots att har funnits i 8 år nu så visste ingen av de resenärer vi träffade på X2000 mellan Stockholm till Göteborg, hur mycket de skulle få betala för sina biljetter, innan de bokade resan.   – Nej, inte före jag bokar det, det gör jag ju inte. Jag går ju in och tittar på Internet och så. På det viset tar jag reda på det. – Det beror på när man bokar och sådär så att man ska då inte jämföra med andra resenärer vad det kostar för då kanske man blir lite ledsen att man har betalat för mycket. – Ja, ibland växlar ju priserna när man åker till Göteborg så det kan ju bli hutlöst dyrt så någon gång så flög vi för att det var billigare och det är ju befängt kanske men så var det. Skulle jag kunna få fråga er vad era biljetter kostade? – Jag har betalt 195. – Jag 450. Känner ni varandra? – Nej Du har betalat mer än dubbelt så mycket som din stolsgranne här, vad tänker du om det? – Ja, det ju lite inarbetat att det är så det är, att man vet att man får vara ute i god tid och man får ha tur om man ska få ett bra pris och det kan lika vara tredubbelt så dyrt så man vet inte riktigt. Jag har väl sällat mig till de allra vanligaste och accepterat är det är så det är.   Och vad tänker du som fick den billiga biljetten? – Ja, jag hade ju tur denna gång så det är ju ett spel på något sätt. Man har tur ibland, ibland blir det dyrt. Och jag bokade väl, jag kommer inte ihåg men det är nog en 3-4 veckor sedan. Trots att tåget från Stockholm till Göteborg bara är fyllt till ungefär till hälften den här onsdagsförmiddagen i februari och alltså inte är en av de mer populära avgångarna, varierar priserna mellan stolsätena i vagn fyra – från 165 kronor till 1000.   Sen avregleringen av tågtrafiken, körs tågen av en mängd olika operatörer som alla väljer sina egna prissystem. Vi ska koncentrera oss på den största SJ – som också är den vi äger gemensamt, via staten, även om SJ numera drivs som ett aktiebolag.  SJ brukar rekommendera sina resenärer att köpa sina biljetter så tidigt som möjligt – men som konsument kan det vara svårt att jämföra SJ:s priser. Wilhelm Landerholm är data scientist, vilket inte är detsamma som en dataexpert, utan en som bygger statistiska och matematiska system, till exempel prissystem:    – Ingvar Kamprad hade någon idé om att alla varor i ett varuhus skulle vara prissatt för att kunden skulle veta precis vad alla varor skulle kosta. Det blir väldigt svårt i SJ:s modell. Alltså vad kostar en resa Örebro-Stockholm? Ja, det beror på! I normala fall brukar jag rekommendera att man lägger ett fast pris som man alltid kan utgå ifrån, så där man har en möjlighet att säga att Stockholm – Örebro kostar så mycket och Örebro Stockholm kostar så mycket. De behöver inte vara samma pris varje dag, men de skulle kunna vara måndag till torsdag och sedan kanske lördag som egen dag och fredag och söndag liksom, så att man på något sätt får ett pris att förhålla sig till. Vana resenärer, kan mycket väl göra vinster i systemet men för den människa som ska åka och hälsa på moster Svea i Sveg så blir det svårt att sätta sig in i allt det här. – Stockholm C till Lidköping… Birgit Linnér Göthe är inte data scientist – men inte heller någon ovan datoranvändare – ändå tycker hon inte att hennes kunskaper räcker till att köpa just tågbiljetter. Ska hon satsa på sista minuten? Vara ute i god tid eller försöka köpa på auktionssajten Tradera? – Jag känner en liten osäkerhet varje gång jag ska närma mig biljettköpet, att jag måste tänka ut en strategi – hur ska jag lägga upp mitt köp? – Det känns som gambling vad jag ska betala för min resa. Det är ju som om jag skulle få betala en sak i den affären och den i en annan. När det gäller SJ så vill jag ha ett tydligt system där jag vet vad jag har att vänta mig, det har jag inte nu. Vore det inte då schysstare att de sålde biljetterna för 500 kr både till min granne och till mig, kan man tycka. I alla fall så skulle jag tycka, som den person som jag är att det var bättre. Men här lämnar ju de en rad olika alternativ, en palett på hur man kan köpa sin resa, är inte det bra att man har de här valmöjligheterna? – Men valmöjligheterna är inte tydliga. Gärna valmöjligheter okej, men tala om för mig. Om jag kommer så här tidigt eller så här sent så kostar det, tillhör jag den och den kategorin så är det detta som gäller. Så att jag vet, tala om för mig så kan jag välja. Men nu är det plötsliga förändringar som jag inte förstår och det är det som jag tror skapar osäkerhet och lite upprörda känslor hos oss som ska åka. Birgit Linnér Göthe driver eget företag och reser en del i tjänsten. Orsakerna till att hon tycker att det är krångligt att köpa just tågbiljetter är framför allt två. Den ena är att hon inte vet var hon ska köpa biljetterna och den andra är att hon inte vet när hon ska köpa dem: hennes erfarenhet är inte att det nödvändigtvis blir billigare för att hon bokar tidigt och så förstår hon inte hur priserna kan ändras så fort. Och Birgit är inte ensam om den här känslan. Kurt Hultgren är generalsekreterare på resenärsforum – en intresseförening för resenärer i kollektivtrafiken.   – Från Resenärsforums sida brukar vi säga att det är ett lotteriprissystem och det är det helt enkelt för att man aldrig i förväg vet vilket pris det blir, utan ibland är det ett högt och ibland är det ett lågt. Och de här som gillar att hitta låga priser de vet väl ibland hur de ska bära sig åt, de ska handla tidigt eller riktigt sent, men de flesta är ju inte sådana vaneresenärer, utan de tänker sig att de ska köpa en biljett och köper man då någon gång sådär lagom i förväg så blir det oftast en ganska dyr biljett och då tänker man att det var ju otur den här gången, jag får säkert en billigare biljett nästa gång och då är det ju litegrann av en lotteriupplevelse. Lotteri, spel och tombola – ord som återkommer när vi pratar med resenärer – men hur snabbt ändras priserna egentligen? För att få en uppfattning om det ber vi data scientist Wilhelm Landerholm titta närmare på hur priserna på en och samma tågresa kan förändras beroende på vilken tidpunkt den bokas.   – Och då kan man ganska enkelt se att om man följer det här över tid, då ser man liksom svängningarna i priserna. Men innan vi tar reda på svaret vill vi veta varför SJ har det här prissystemet. Så vi åker till SJ:s huvudkontor och träffar nytillträdde VD:n Crister Fritzson:    – Prissystemet lanserades 2005 och det är ett system som bygger på efterfrågan och tillgång och anledningen till att vi lanserade systemet det är att vi ska fylla våra tåg. Och varför vi vill ha tåg som har hög beläggning det är att det är bra för kunden, vi kan ha lägre priser. Det är bra för SJ, vi kan tjäna mer pengar som vi kan investera i tåg och vår verksamhet och så är det bra för miljön.    Men många kunder vi har pratat med upplever att det är som ett lotteri att köpa biljett till tåget. Varför tror du att de gör det? – Vi kanske inte har varit tillräckligt tydliga med att informera om vår prismodell och det måste vi naturligtvis göra och vi tittar ju över den hela tiden så att den ska vara så följsam och förståelig som möjligt ju, så detta är en pågående dialog. Men kan du beskriva för mig hur den ser ut? – Ja, den ser ut så att vi har ett antal varianter på olika biljetter som man kan välja. Mitt råd är att är man ute i god tid, gå in på vår kalender för att verkligen titta på och hitta billiga biljetter.    Enligt SJ har det dynamiska prissystemet lett både till att tågen fylls bättre och att prisökningen på tågbiljetter varit mindre än övriga varor i Sverige, jämfört med konsumentprisindex alltså, men eftersom SJ av konkurrensskäl inte vill lämna ut siffrorna, kan vi inte kontrollera dem. Frågan vi vill ha svar på är dessutom snarare varför så många, fortfarande efter 8 år med det här prissystemet tycker att det är svårt och jobbigt att köpa en tågbiljett. Så vi åker tillbaka till Wilhelm Landerholm: – Då ser man till exempel att det finns då priser som blir billigare senare och priser som då blir väldigt mycket dyrare. Det Wilhelm har gjort är ingen vetskaplig undersökning, utan han har helt enkelt tagit ett stickprov av hur prisutvecklingen på tågbiljetter kan se ut, beroende på när man köper sin biljett. För att kunna se det har han gjort en lista över alla tåg som ska komma till Stockholm från Göteborg fredagen den 22 mars – för en vanlig resenär hade det alltså handlat om att ha ungefär en månads framförhållning när man köper sin biljett. – Jag gick in i kalendern också tittade jag efter någonting som ligger en bit framåt som vi troligtvis snart börjar boka med dagens datum då. För att vi ska få reda på hur snabbt biljettpriserna svänger har Wilhelm vid tre tillfällen mellan klockan fyra och åtta på kvällen, gått in och tittat på vad som har hänt med biljettpriserna på vart och ett av tågen. Han har också tagit reda på vad de har fått betala som kliver på längs vägen, i Skövde eller Herrljunga. Alla biljetter är 2:a klass – ej ombokningsbara. – Ja, det är ju ganska ordentliga skillnader i vissa fall och kanske inte framför allt sträckan Göteborg–Stockholm som inte har så stora svängningar egentligen.  Det finns några fåtal gånger som det slår igenom. Utan det är snarare längre upp på sträckan mot Skövde där det finns ett par extremer där priset går från 76 kronor till 860 kronor. På tre timmar? – Ja. Priset från Göteborg fördubblas också där på tre timmar? – Ja precis. Om det nu är så att SJ fyller sina tåg på det sättet som man kanske skulle kunna tänka sig att de gör, men man vill ju inte dem att slå på det här sättet. Tänk dig själv om du går och handlar mjölk på ICA, ena sekunden kostar mjölken tio kronor när du är där men grannen kan få betala 38 kronor. Det blir ju inte riktigt seriös tycker jag. Hur det ser ut i SJ:s prislista generellt vet vi alltså inte, men under vårt slumpvis utvalda fredagsdygn sjunker priset på en biljett från Herrljunga till Stockholm från drygt 1000 kronor till 365 på 4 timmar. En biljett från Göteborg till Stockholm mer än fördubblas på 3 timmar och på samma tid ökar priset på biljetten för den som ska ta sig från Skövde till Stockholm med inte mindre än 1031 % - från 76 kronor till 860. Även om vi har hört många resenärer säga att de upplever biljettköpet som ett lotteri blir vi överraskade av resultatet. Vi skriver ut det och tar med det och visar för SJ:s VD Crister Fritzson.   – Nej men det är då att då blev det en väldigt hög bokning och det är liksom det det bygger, det är naturligtvis olyckligt och det är det här vi försöker titta över för att försöka ”fin-tuna” vår modell och försöka få den mer följsam. Vad jag gör till exempel när jag åker till Skövde, för jag åker ofta till Skövde för där är min släkt, då brukar jag gå in och titta, åka lite tidigare på fredagar för då är det oftast lite billigare. Men det här är en ökning ändå med 1031 % på tre timmar. Och det är inte nödvändigtvis så att de bara ökar eller minskar, de hoppar fram och tillbaka här på fyra timmar. – Alltså nu har vi 800 avgångar per dag, jag kan inte hålla i detalj hela tiden, men jag håller med om att det kan vara lite märkligt att det hoppar så och det är det vi hela tiden jobbar med, att verkligen försöka förstå och se hur det ser ut för kunden och det är det hela vår fokus går ut på.  Nej, Crister Fritzson, kan såklart inte hålla alla avgångar och priser i huvudet – och vi har ju som sagt bara tittat på priserna för ett dygn – hur det ser ut i SJ:s prislista som helhet vet vi inte. Därför mejlar vi några följdfrågor till SJ när vi är tillbaka på redaktionen. Vi frågar om det är vanligt att priserna svänger så här mycket? Och så ber vi om en utförligare förklaring till hur priset på resan från Skövde till Stockholm kunde stiga med över 1000%  på bara några timmar: Vi får det här svaret från SJs presschef: ”Hej, vi kan inte spekulera i det enskilda fallet, men exempel på sådant som ger snabba prisrörelser är om många kunder bokar samtidigt under en kortare period – eller om de biljetter som ingår i våra lågprissatsningar tar slut.” Det är bland annat just de här snabba svängningarna som har fått Birgit Linnér Göthe att känna mer osäkerhet när hon köper tågbiljetter än när hon köper andra varor och tjänster.  – Ja, jag känner mig lite som en bricka. Det är någon som lite leker med mig, jag ska inte förstå vad priserna grundar sig på. – Jag ska just resa nästa helg, då tänker jag såhär, ska jag våga vänta för då ska jag åka en fredag. Är det då så att det finns sådana här sista minuten kvar? Vågar jag det? Eller ska jag beställa redan idag? Eller ska jag beställa tre dagar innan? Eller ska jag chansa? Med risk för att jag får betala rejält, mer än jag absolut vill. Jag kan förstå om priser förändras om det har med helgtrafik, om det är hög beläggning för något sådant – då är det lätt att förstå att priserna går upp, men andra saker förstår jag inte. – Ja, konsekvenserna blir ju som vanligt i en marknadsanpassad ekonomi att det finns helt enkelt vinnare och det finns förlorare på marknaden. Tommy Andersson är docent vid nationalekonomiska institutionen på ekonomihögskolan i Lund. – Och anledningen till att jag kan den här typen av prissystem är för att det har varit ett av mina forskningsområden under en ganska lång tid. Enligt både Tommy Andersson och Wilhelm Landerholm gynnar den här typen av system dem som har tid och är flexibel. Om det inte spelar så stor roll vilken tid man ska åka kan man komma över riktigt billiga tågbiljetter och det har gjort att systemet också har starka anhängare. För den som dessutom är datorvan och lite påhittig kan biljettpriset bli ännu lägre.     – De som gynnas är de som tycker att det är fantastiskt roligt att försöka vinna över systemet och sitter och kollar biljettpriser och sitter uppdaterar sig hela tiden. Utifrån ett konsumentperspektiv så är det såklart en nackdel att om man vill ha en billig biljett så kräver det, ett: flexibilitet och två: att man har tid och möjlighet att övervaka hur priserna föll så att man ska kunna finna en billig biljett och det här är då något som kan missgynna grupper som inte har tid, intresse eller kunskap att ta reda på mer exakt hur man ska göra för att ta fram en billig biljett. Sedan det nya prissystemet infördes kan det verkligen löna sig att undersöka olika biljettalternativ – det kan till exempel vara så att den som reser i andra klass… – Jag ska till Göteborg och har betalat 1067, 1116. …har fått betala mer för sin biljetter än den åker första klass på samma tåg. – 399 kronor, 399 kronor – 1:a klass, 1:a klass!  Vad vi också såg när vi tittade på biljettpriserna på tågen mellan Göteborg och Stockholm ett dygn – var att den som tänker lite kreativt kan spara 100-lappar med hjälp av bara några knapptryck. Tillbaka till data scientist Wilhelm Landerholm. – Om vi då tar till exempel Göteborg C och så tar vi Stockholm. Wilhelm ska egentligen inte hela vägen från Göteborg till Stockholm, utan tänker hoppa på tåget i Skövde, men innan han köper biljetten tittar han också på vad det skulle kosta om han köpte en resa hela vägen från Göteborg. – 10.50 kostar 195 ifrån Göteborg 10.50 kostar 272 från Skövde. Då skulle ju jag boka biljetten från Göteborg. Ja, priset sjunker från 272 kronor till 195 när Wilhelm bokar en resa hela vägen från Göteborg istället för bara från Skövde. – Det finns ganska stora möjligheter för den då som är lite fingerfärdig i datorns värld och förstår att tåget kommer att fortsätta till Göteborg att hitta de här möjligheterna och det är kanske det som bildar den totala bilden av prissättningssystemet, att vi blir lite osäkra, att finns det den här möjligheten, finns det andra möjligheter då och varför ska det vara på det här sättet? Men tittar du såhär när du bokar tåg? Ja, det gör jag ju. Det är klart att jag går in och kollar. Alltså ska jag till Västerås så tittar jag ju alltid på Köping och Örebro eller så och då kanske man bör se över vad som är möjligt. I listan över tåg vi har tittat på hade det vid två tillfällen lönat sig, för den som bara skulle åka från Herrljunga eller Skövde, att istället boka en resa hela vägen från Göteborg. Vid en av avgångarna är prisskillnaden så stor som 600 kronor. Vad säger SJ:s VD Crister Fritzson om det här?  – Jag har också sett det och det är ju vissa avgångar och vissa sträckor som är väldigt attraktiva. Och de kan få ett högre pris och detta är verkligen något vi verkligen tittar över. Jag vet t.ex. mellan Göteborg och Skövde kan det vara dyrare än mellan Göteborg och Stockholm och jag förstår att det kan vara kunder som ser det som konstigt och vi försöker hela tiden anpassa vår prismodell runt omkring det, men det bygger på att just den sträckan är extremt attraktiv. Men det är ju samma tåg, hur kan det vara mer än 600 kr billigare att åka från Göteborg än från Skövde till Stockholm, på samma tåg? – Jag förstår att det kan se märkligt ut och det är någonting vi måste titta över för att den ska bli mycket, mycket mer följsam och att kunderna ska kunna förstå det. Alla de avgångarna som vi har måste vi hela tiden, vi jobbar dagligen med att kunna få det och jag håller med dig, det ser märkligt och, men det bygger på att det är en väldigt attraktiv linje och då kan det bli så här och det måste vi titta på och det måste vi jobba med att få en mer följsam prismodell. Men det finns andra exempel som är svåra att förstå. Det kan t.ex. vara hur det kan vara billigare att åka första klass än andra klass? – Ja, det är ytterligare en sak vi håller på att titta på och det beror på att det är en högre bokning på andra klass och då kan det bli så och vi är inne och tittar hela tiden för så ska det så klart inte vara, men i vissa lägen så uppstår det eftersom vi har en dynamisk prismodell och där har man en möjlighet att få tag på en billig förstaklassbiljett, men i grunden så är det naturligtvis så att det ska vara billigare att åka andra klass än första klass, men det beror på bokningsläget och här igen jobbar vi med det här och jag kan förstå att kunderna blir lite fundersamma när de ser det och det är något vi hela tiden jobbar med. Men vad säger du till de som känner att de missgynnas av det här, de som inte sitter vid datorn och jämför? – Om man ser till grunden varför vi gjorde det här så är grunden att vi ska fylla våra tåg och all erfarenhet i hela branschen visar att detta är en bra modell. Men är du nöjd med systemet som det ser ut idag? – I stort är jag nöjd och det har visats i och med att vi har till exempel förra året så ökade resandet med fem procent, men vi fortsätter att jobba med det som jag sade tidigare, vi har ett antal förändringar som kommer göra att kunderna får en mycket mer tydlighet i vår prismodell, så vi är på rätt spår, men vi är absolut inte framme. Enligt SJ så har det nya prissystemet alltså både lett till att tågen och kassan fylls betydligt bättre – sedan systemet infördes har SJ:s ekonomi förbättrats avsevärt – nu i februari presenterade SJ en vinst för 2012 på 498 miljoner kronor före skatt. Staten ställer också krav på att SJ ska gå med vinst. Men resenärerna ställer andra krav på SJ – Elin Mannheimer bor i Lund och åker ofta och hälsar på släkten i Dalsland – hon har aldrig ägt en bil och vill fortsätta ta tåget, men nu när hon snart ska få barn funderar hon på att ta körkort – eftersom hon aldrig vet vad biljetterna kommer att kosta vet hon inte om familjen kommer att ha råd att resa med tåg.   – Det känns som att det ska vara en samhällsinrättning, liksom. Hur det fungerar med politik och allt sådant där det kan ju vara hur krångligt som helst men jag känner fortfarande att det finns ett ansvar som måste tas för att vi ska ha en fungerande järnväg som inte handlar om att man ska tjäna så mycket pengar som möjligt på resenärerna, utan att det faktiskt ska, folk ska kunna åka tåg helt enkelt. Jag tycker att det är tråkigt, de känns giriga liksom. Ja, jag förstår det, jag är egen företagare själv och vill också gå runt och gärna ha ett överskott, men jag tycker fortfarande att man måste se till kundrelationen. Jag tycker att det är konstigt att man kan bedriva en sådan verksamhet och faktiskt då när man får kritik bara slå den ifrån sig. Det tycker jag är jättemärkligt, att man inte tar det på allvar och faktiskt förstår vad det är folk säger när man säger att man är besviken. Jag känner ingen som inte har kritik mot SJ.  Vad säger du om det? – Det är tråkigt, jag hade sett fram emot att kunna kanske eftersom jag har rest mycket och tycker om att resa och vi åker ofta på tågluff och sådär också så känns det som att tåget har varit en så stor del av mitt liv. Jag hade hoppats att det hade kunnat fortsätta vara det. Så jag hoppas att det blir en förändring och jag nästan kräver att SJ gör någonting åt det här faktiskt. För jag är faktiskt en av deras bästa kunder om jag ska vara ärlig. – Ja vi vet ju att de flesta konsumenter vill veta vad de betalar, man vill veta vad det kostar att resa och det är klart att om man vet att en tågbiljett mellan Stockholm och Göteborg ligger på allt mellan 99 kronor och 2500, om man ska planera sin resa, så är det klart att man substituerar bort den resan mot en annan form av resande exempelvis buss som kör mot fast pris eller bil. Och jag tycker att man ska ställa sig frågan vad SJ har som mål. Om man tittar på SJ idag så är uppdraget att man ska vara lönsamma. Tommy Andersson på ekonomihögskolan i Lund säger precis som Elin Mannheimer att frågan om SJ:s biljettsystem också är politisk – eftersom ju SJ, även om det drivs som aktiebolag ägs av staten.    – Att man ska vara lönsamma betyder nödvändigtvis inte att man ska dra in så mycket pengar som möjligt, utan man kan ta hänsyn till andra faktorer, till exempel kundnöjdhet, beläggningsgrader och sådant. Och då kanske man bör fundera på om det är det här systemet man ska använda sig av på lite längre sikt. Men har SJ ett samhällsansvar eller är det, sen bolagiseringen, som vilket annat företag som helst? Finns det även här ett glapp mellan vad resenärerna förväntar sig av SJ och vad SJ själva tänker? VD Crister Fritzson igen: – Vi har tydliga mål från ägarna. Vi är ett affärsdrivande bolag som ska ge en avkastning till vår ägare. Jag har väldigt tydliga mål från min styrelse. Punktlighet är fokus från styrelsen och mitt uppdrag, mitt fokus och SJ:s fokus. Vi ska jobba med effektivisering, vi ska jobba med att utveckla vårt ledarskap. Resenärer som vi pratar med anser att SJ har ett samhällsansvar för att folk ska ta tåget istället för andra färdmedel. Har ni något samhällsansvar? – Vi är en väldigt stor aktör naturligtvis som opererar i hela Sverige så vi har ett ansvar helt klart och det tar vi genom att vi är väldigt noggranna med att vi finns i hela Sverige vi erbjuder bra tjänster och vi jobbar hela tiden för att kunderna ska vara nöjda, så vi tar ett stort ansvar och vi tycker att vi är en viktig del i samhället. Men med tanke på vilka som äger er, ser du att ni har ett annat ansvar än de andra företagen på marknaden? – Vi har ett väldigt tydligt uppdrag från ägarna och det är att vi är en affärsdrivande verksamhet, vi har finansiella mål från ägarna, vi ska ha en avkastning på eget kapital och vi ska ha en viss soliditet. Eftersom det är en affärshemlighet exakt hur SJ sätter sina priser så har vi inte kunnat undersöka det – i dagens program har däremot kunnat visa att det svänger rejält om SJ:s prislista. Det har gått 8 år sen det nya prissystemet infördes – en del är nöjda – andra känner att de får betala ett för högt pris för biljetterna. Birgit Linnér Göthes önskan att SJ skulle kunna erbjuda henne ett alternativ som hon förstod. – För min del skulle jag må bättre av att veta att så här kostar det. I den här perioden så är det de här rabatterna, gör jag såhär så blir det så. Så kan jag istället välja någonting som jag förstår och vet att det här kommer att hända. Ja, en större transparres helt enkelt. Ett system som kunderna vet om hur det fungerar och som är tydligt och hyggligt rättvist. Kaliber är slut. I nästa vecka hör du den tredje och avslutande delen i vår serie om den svenska järnvägen. Då kommer det handla om hur förtroendet för järnvägen ska återvinnas. – Innan man börjar borra i Hallandsåsen så måste man ju liksom fundera på om tåget kan ta en annan väg. – Jag tror att svenska folket älskar tåg. Men vi kan inte tycka om dem nu, när de levererar så dålig kvalitet.   – Redan innan tåget går kommer resenärer fram och frågar: kommer tåget komma fram i tid idag tror du? Reportrar: Micha Arlt och Jimmy Karlsson Producent: Eskil Larsson

Det finns fortfarande svamp i skogen, även om frosten börjar nagga på tillgången. Den som vill fylla förråden har bråda dagar, men det gäller att veta vad man plockar. Stekta trattkantareller ger en god måltid, medan toppiga giftspindlingar kan ge dödliga njurskador. Det bästa sättet att njuta av svamp utan risk är att utrusta sig med kunskap! Denna lördag beger vi oss ut på Hallandsåsen för lära oss mer om hur man skiljer läcker svamp från farlig. Svampkonsulenten Dicte Helmersson är vår guide, och morgonens fältreporter heter Erik Kohlström. Blåanden - finns den? Jajamensan! Men blåanden finns bara på Nya Zeeland och är en av få änder som lever i snabba, forsande vatten. Det är en väl kamouflerad fågel, men Jenny Berntson har gett sig i väg för att hitta den. De allra flesta har väl en skog eller ett naturområde som betyder extra mycket för dem. Många är också beredda att arbeta ideellt för att bevara skyddsvärda skogar. I Naturskyddsföreningen i Jönköpings län valde medlemmarna ut områden som de tyckte var extra viktiga och samlade information om dem i en bok. Det var fem år sedan och idag åtnjuter de flesta av de här områdena någon form av skydd. Vid Hyttens Kvarn (se bilden ovan) får vi träffa Uno Björkman som var ansvarig för inventeringen till bokprojektet. Lisa Henkow svarar för veckans Kråkvinkel. Tävlingsfrågan handlade om lingon. Här berätar Jenny Berntson Djurvall mer: Underliga ljud från skogen hade lyssnaren Anna-Maria Ahlén i Brottby spelat in. Det visade sig komma från en räv! Programledare är Lasse Willén.

En gång var södra Halland de hävdade ljunghedarnas landskap. I dag har Hallands landskapsblomma ginsten tvingats hitta nya växtplatser - t ex i vägkanter, på banvallar och gamla grustag. På lördag sänder Naturmorgon direkt från en grustäkt på Vapnö utanför Halmstad. Där blommar ginsten som bäst och där samlas också en hel del spännande insekter. Vår gäst är biologen Kill Persson och fältreporter Elin Lemel. Se fler bilder här nedan i bildspelet! Här kan du höra några av inslagen i programmet: När en lappuggla naglar fast en med blicken går det rysningar längs ryggraden. Vanligtvis håller de mäktiga fåglarna till långt inne i de norrländska skogarna, men i år har de dykt upp på sydligare platser, bland annat i Mälartrakten. Den sviktande tillgången på gnagare har fått lappugglorna att söka nya jaktmarker, till glädje för fågelentusiaster som Emma Fell och Steve England. Vår reporter Erik Kohlström följde med dem ut på uggletur i Ekolsund, och mötte en lugn men vaksam sorkjägare, Se fler bilder här nedan i bildspelet! Programledare är Lasse Willén.

Många barn i Sverige kanske drabbas av blodbrist på grund av att navelsträngen klipps snabbt efter födseln. Problematiskt, anser Ingela Wiklund, ordförande på Svenska barnmorskeförbundet. Hon välkomnar en ny forskningsstudie som undersökt blodbrist hos 400 nyfödda barn vid Hallands sjukhus. En slutsats är att barn där man klipper navelsträngen, eller avnavlar, direkt efter födseln, i högre grad drabbas av blodbrist än de barn där man avnavlar först efter tre minuter. Det beror på att själva navlesträngen innehåller uppåt en tredjedel av barnets blod. Och det tar några minuter för navlesträngsblodet att pumpa över i det nyföda barnet. Ingela Wiklund efterlyser riktlinjer från Socialstyrelsen om när barn ska avnavlas. Men enligt Andor Wagner som är utredare på Socialstyrelsen är det omöjligt att skriva några allmänna riktlinjer för när avnavling ska ske, eftersom det enligt honom inte finns några bevis för att det har någon större betydelse om barnet avnavlas tidigt eller sent. Vi hör chalmersforskarna som hävdar att de skapat nånting från ingenting. Fyskiprofessor Per Dellsing berättar att hans forskargrupp har skapat ljuspartiklar ur vaccum. Med en teknisk finurlighet har de lyckats med något som fysiker velat göra sen den här möjligheten förutspåddes för ett fyrtiotal år sedan. Konferensen Falling walls i Berlin, på årsdagen av Berlinmurens fall, pekar mot framtida avgörande forskningsgenombrott. Tanken med konferensen är att bjuda in ledande forskare inom de mest skilda fält - för att försöka spana in i framtiden för att se vilka som blir kommande murar att falla. Astrofysikern Jean Luc Lehners, datavetaren Anastasia Ailamaki och nobelpristagaren i medicin 2004, Aaron Ciechanover, spekulerar inom sina respektive fält. Den kalla fusionen är tillbaka, nu i italiensk tappning. Tidningen Ny Teknik under 2011 skrivit ett 20-tal artiklar om en italienska energiproducerande apparat där uppfinnaren själv hävdar att det handlar om kall fusion. Om det funkar skulle det vara en sensation som löser mänsklighetens energiproblem. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén tror att italienaren bluffar.

The Context of White Supremacy welcomes Jallow Momodo live from Sweden. Chairman of the National Afro-Swedish Association, Momodo is employed at Malmö University in Sweden. Unfortunately, reported a gang of Racist students for conducting a "jungle" party where they mocked black people. In response to him "snitching," Momodo subsequently found photographs posted throughout campus depicted a black slave in shackles with his face photoshopped on to the black body. Local news outlets reported on the event, writing: "On Saturday 16 April 2011, two student associations (Hallands and Helsingkrona), known as "Nations" in Lund University were involved in a controversial party showcasing a "slave auction". During the party organized by Hallands Nation, 3 [White] people with blackened faces..." You get the idea. We'll discuss what these events reveal about the System of White Supremacy as a global problem, and what Momodo's experience has been like as a black male. #SlaveAuctionInSweden INVEST in The COWS – http://paypal.me/TheCOWS Cash App: https://cash.app/$TheCOWS CALL IN NUMBER: 720.716.7300 CODE: 564943#

En grans ekologiska liv. Entomologen Bengt Ehnström och lavexperten Jan-Olof Hermansson har stämt träff med fältreporter Joacim Lindwall under en gran. Tillsammans ska de titta närmare på granen själv men också på trädets många andra invånare. Och så vill de titta efter om livet uppe i toppen på granen är annorlunda. Om de tar sig upp! Platsen är Kusmyran i Dalarna. Charnokit är Hallands landskapssten. Den och mycket annat fick vår reporter Elin Lemel upptäcka på en geologisk vandring på Getterön utanför Varberg. Med sig hade hon Jörn Duerlund från Hallands geologiklubb. Vesslor och hermeliner. Våra två minsta rovdjursarter - har de fursvunnit, undrade en lyssnare? Vi ska ringa upp professor Anders Angerbjörn som vet. Och då passar vi på att reda ut hur man ser skillnad på dem också. Filmen har Bill Sjögren spelat in. Orkidéentusiasm. I många fönster och växthus prunkar de exotiska orkidéerna nu. Botanisten Marie Widén visar upp några av alla som blommar i Lunds botaniska växthus. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vinnaren i 2010 års största bildtävling i radio blev Sevgin. Congratulations homie! Han rings upp och skälls grundligt ut av the real Lilla Al-Fadji i nyårsprogrammet. Vad hände egentligen under året som gick? Minns du Hallandsåsen? Fotbollslandslagets nya coach? Brunett-Brunos missar? Abu Hassans smarta idéer? Vår ciceron LAF bjuder in sina finaste vänner till en rungande nyårsbaluns och firar ut det gamla, in det nya samt blickar tillbaka på de händelser som präglat oss starkast... honom... starkast.

Några sa att det var omöjligt att bygga en järnvägstunnel genom Hallandsåsen. Fördelarna gjorde att man ändå försökte. Ju längre in i berget man kom desto mer grundvatten forsade in. Lösningen blev Rhoca-Gil. Men när medlet som visar sig vara giftigt läcker ut i omgivningen, är katastrofen ett faktum. P3 Dokumentär skildrar det komplicerade tunnelbygget genom Hallandsåsen. En insats för en bättre miljö men som fått kostnaderna att skena okontrollerat de senaste åren, och som bestulit de boende på deras dricksvatten. Producerat av: Kristofer Hansson.

Senaste nyheterna från Sverige Del 1. Regeringen vill minska inströmning av Afganer. Hallandsås tunnel invigd efter rekordlång byggtid. - Senaste nyheterna från Sverige Del 1. Regeringen vill minska inströmning av Afganer. Hallandsås tunnel invigd efter rekordlång byggtid.