Typo

Det har nog alltid funnits "radarpar" som verkat inom konst och kultur, kollegor som upptäckt att de tillsammans åstadkommer långt mer än de skulle ha gjort ensamma och därför gått samman till en duo. Och sådana radarpar finns även bland typsnittsdesigners. Perfekta par, som kompletterar varandra och når framgång som de aldrig annars skulle ha gjort. Men vad händer med typsnitten som de gemensamt skapat, när ett radarpar plötsligt, och bryskt bryter upp?

Typo handlar idag om det typsnitt som texten på våra vägskyltar är tryckt i - Tratex. Det är ett specialtillverkat typsnitt av ingenjörer för att vara mycket tydligt och för att budskapet på skylten snabbt ska uppfattas. Men det finns också en auktoritet i texten på en vägskylt. En auktoritet, som vissa tror kan vara farligt stark.

Typsnitt kan misstas för att vara neutrala, oskyldiga tecken. Men typsnitt kan skapa enormt starka känslor när de sätts i vissa sammanhang.I USA gick det för två år sedan så långt att Högsta Domstolen i delstaten Michigan, var tvungen att avgöra huruvida Calibri var ett typsnitt som man kunde lita på.

Typsnitt kan misstas för att vara neutrala, oskyldiga tecken. Men typsnitt kan skapa enormt starka känslor när de sätts i vissa sammanhang. I USA gick det för två år sedan så långt att Högsta Domstolen i delstaten Michigan, var tvungen att avgöra huruvida Calibri var ett typsnitt som man kunde lita på.

Typsnittet Eurostile är flitigt använt i science-fiction-filmer. En av de första att använda det var Stanley Kubrick i sin storslagna 2001 - ett rymdäventyr. Det mesta av den teknik som karaktärerna i filmen använde sig av fanns inte när filmen hade premiär 1968. Men av det som då var science-fiction har mycket idag blivit verklighet, t ex rymdstationen ISS, platta dataskärmar, trådlös bildkommunikation mellan astronauter på rymdstationen och deras anhöriga på jorden. Det verkar som Stanley Kubricks bild av framtiden 1968 stämmer ganska bra in på hur utvecklingen tar form. Så hur kommer det då gå för typsnittet Eurostile, som i filmen framhävs som det dominerande typsnittet i framtidens rymdskepp? Är rymdens typografi vikt åt avskalade och modernistiska typsnitt som Eurostile? Eller kan rymdskeppen lika gärna prydas med ornamentaliska typsnitt?

Även om du inte känner till namnet på typsnittet så har du garanterat sett det, det finns på t-shirts, skivalbum, skyltar, i serietidningar, på flygplan, i tv-serier - överallt! Trots att det är mer än 90 år gammalt har det ansetts trendigt fram till våra dagar. Kanske för att just detta typsnitt lyckas att sprida en märklig glad känsla i de texter det används till. Typo berättar historien om typsnittet Cooper Black, som gjordes av Oswald Cooper 1921.

Hur ser framtiden ut för skrivstilen? Nu när så mycket text produceras digitalt så är det lätt att tro att statusen för den gamla skrivstilen är på botten. Men inom typografin så lever skrivstilen vidare, på fler än ett sätt.

En uttryckssymbol, som smileyn, kan helt ändra meningen av en skriven text. Men hur skapades den grafiska smileyn? Och vem var först med den? Följ med på en spännande resa bakåt i tiden för att hitta smileyns ursprung.

1996 utlyses en strejk för alla journalister på Dagens Nyheter. Endast tre chefredaktörer och två andra chefer tillåts arbeta. De fem bestämmer sig för att tidningen ska göras och tryckas ändå. Resultatet blir en typografisk katastrof. Men om samma situation inträffat idag hade det inte ha behövt gå lika illa. Typo undersöker hur stor skillnad det kunde ha gjort om chefredaktörerna hade haft tillgång till Publico, ett typsnitt framtaget speciellt för tidningar och tidsskrifter.

I 500 år var reglerna för typografin de samma, typsnitt ska vara tydliga, vackra och göra texten lättläst. Men i början av 1990-talet så ändrades allt. I England uppstod en rörelse där formgivare från musikbranschen, tidningsbranscen och designbranschen började experimentera med typsnitt. Och det är i den eran som Blur föds. Det rebelliska typsnittet. Detta Typo handlar om vad som händer när man bryter mot typografins regler.

Det finns åtminstone ett känt mordförsök på ett typsnitt i historien - den brutala misshandeln av typsnittet Doves 1916. Det kastades från en bro för att drunkna i Themsen. I 80 år låg typsnittets metallbokstäver på flodbotten och stoppade all vidare tryckning av Doves. Men så plötsligt under 1990-talet så började det dyka upp nya texter med det dränkta typsnittet! Som en hungrig detektiv från ett cold-case team dissekerar Typo det tydligaste exemplet på att ett typsnitt har ett evigt liv. Hur kunde typsnittet Doves överleva 80 år på Themsen botten? Typo hittar svaret i nypremiären.

Oktober 1932 används typsnittet Times New Roman i tryck för första gången. Det är tidningen Times i London som har beställt ett nytt typsnitt. Anledningen är att det behövs ett nytt typsnitt för att effektivisera utrymmet på sidorna för tjäna papper och pengar. Det nya typsnittet Times New Roman är effektivt och sprider sig snart till andra tidningar världen över. Det lanseras som ett lättläst, men är det verkligen så lättläst? Och vem är egentligen mannen bakom världens mest vanliga typsnitt? Producent: Simon Moser Typo görs av produktionsbolaget FILT för Sveriges radio.

När typsnittstecknaren Cyrus Highsmith försökte leva en dag utan typsnittet Helvetica märkte han snabbt att det innebar problem. Han var tvungen att strunta i teet på morgonen eftersom texten på paketet var satt i Helvetica. Yoghurten, Helvetica, New York Times, Helvetica, byxornas tvättlapp, Helvetica. Överallt i vardagen är olika produkter och skyltar satta i typsnittet Helvetica. Men hur kommer det sig att ett typsnitt som utvecklades i Schweiz 1957 dominerar så totalt? Och varför verkar alla plötsligt vara intresserad av typsnitt? Producent: Simon Moser Typo görs av produktionsbolaget FILT för Sveriges radio P1.

Att lägga en bok tryckt av John Baskerville bredvid en samtida bok från 1700-talet var som att lägga en digital läsplatta bredvid en tjocktv från femtiotalet idag. John Baskerville revolutionerade tryckkonsten. Genom att använda nya papper, nytt tryckbläck och nya bokstäver blev hans böcker finare än alla andra. Men det är svårt att vara hjälte i sin samtid. Samtida tryckare menade att böckerna var förkastliga och att hans bokstäver var så skarpa så att man kunde skada sin syn. Det var dessutom dyrt att trycka så fina verk och John Baskerville glömdes efter sin död bort. Långt senare plockade hans typsnitt upp igen och typsnittet Baskerville räknas idag som ett klassiskt typsnitt för brödtext. Producent: Simon Moser Typo görs av produktionsbolaget FILT för Sveriges radio P1.

När typsnittet Manson, ritat av Jonathan Barnbrook, lanseras 1992 väcker det känslor. Drygt 20 år tidigare har världen chockats när filmregissören Roman Polaskis gravida hustru Sharon Tate brutalt mördas i Hollywood. Mordet och ytterligare åtta mord begicks av en sekt under ledning av Charles Manson. Typsnittet Manson sägs bland annat vara inspirerat av det kaos och som rådde under morden. Efter påtryckningar måste typsnittet byta namn till Mason. Hur bokstäverna ser ut ändrades dock aldrig. Medverkande: Stefan Hattenbach, Carolina Laudon. Producent: Simon Moser Typo görs av produktionsbolaget FILT för Sveriges Radio P1.

Giambattista Bodoni kallades för kungarnas boktryckare och boktryckarnas kung. På 1700-talet Hans prydde hans typsnitt hyllningsskrifter till kungar och furstar i hela Europa. Genom århundraden har du kunna läsa typsnittet Bodoni i dagstidningar som Dagens Nyheter och på 80-talet var det återigen dags för Bodoni att sträcka på sig, när det blev det självklara typsnittet i modevärlden. Medverkande: Carolina Laudon, Pelle Andersson, Laila Österlund. Producent: Simon Moser. Typo görs av produktionsbolaget FILT för Sveriges radio.

När IKEA bytte typsnitt sommaren 2009 fick det effekter som få hade kunnat ana. Från att IKEA använt ett typsnitt med rötter i det anrika typsnittet Futura väljer man nu istället typsnittet Verdana. På nätet rullar ett typsnittskrig igång. Futura mot Verdana, fint mot fult. Men frågan är större än så, kritikerna menar att IKEA riskerar hela sitt varumärke genom att välja ett typsnitt som Verdana. En man i Rumänien samlar in tusentals namn för att få IKEA att byta tillbaka. Medverkande: Mattias Åkerberg, Carolina Laudon, Björn Kusoffsky. Typo produceras av produktionsbolaget FILT för Sveriges radio P1.

- Vilken krock, tänker Per Torberger. Han sitter i soffan och ser på TV när han får syn på Rädda Barnens reklam. Deras logotyp är skriven i typsnittet Gill Sans. För de flesta är Gill Sans bara ett typsnitt i mängden. Men vad Rädda Barnen inte känner till är att mannen bakom typsnittet, Eric Gill, erkänt sexuella relationer med sina egna barn. Ett ytterst olyckligt val av typsnitt för en organisation som Rädda Barnen. Samma dag tvingas de gå ut med ett pressmeddelande om att de byter ut sitt typsnitt. Hör om moralpaniken som bröt ut hösten 2009 och om konstnären måste förknippas med sitt verk. Medverkande: Per Torberger, Stefan Hattenbach, Stefania Malmsten, Malin Thiel. Producent: Simon Moser. Typo görs av produktionsbolaget FILT för Sveriges Radio P1.

När Barack Obama vinner presidentvalet 2008 är det med ord som Change, Hope och Yes We Can! Men det är inte vilket Hope eller vilket Change som helst. Det är ord skrivet i typsnittet Gotham. I Typo hör du om typsnittet Gotham den politiska vinnaren för tjugohundratalet. Medverkande: Stefan Hattenbach, Carolina Laudon och Stefania Malmsten. Producent: Simon Moser. Typo görs av produktionsbolaget FILT för Sveriges Radio P1.

Old English är typsnittet med anor tillbaka till medeltidens munkar. Men vad händer om det hamnar på ett dokument från Sverigedemokraterna? Det här associerar man ju direkt till nazism, säger Cap O Designs chefredaktör Carina Nilsson, när hon får se ett dokument från partiet. Hör om ett typsnitts resa från munkar, till nazister och vidare till hiphoppare.

Du har sett det på dagislappar, i tvättstugan och på inbjudningar till barnkalas. Den snälla informella tonen har gjort det till folkets favorit. Men det är hatat av branschen. - Jag måste erkänn att jag har sagt till mina barns dagisfröken om typsnittet, säger Carolina Laudon, typsnittstecknare. På en dagislapp må det vara förlåtet, men när Comic Sans används på fakturor för begravningsbyråer eller varningsskyltar för högspänningsledningar sänder den barnsliga tonen ut helt fel budskap. Hör berättelsen om Comic Sans, om när det ska användas och hur det inte ska användas. Kan det verkligen vara fel på ett typsnitt? I programmet hör vi typsnittstecknarna Stefan Hattenbach och Carolina Laudon, vi hör även den grafiska designern Stefania Malmsten. Producent: Simon Moser Typo görs av produktionsbolaget Filt.