Podcasts about domstolen

Han är toppjurist, professor i konstitutionell rätt och före detta justitieombudsman. Nu har Hans-Gunnar Axberger skrivit vad som verkar vara en nyckelroman i den juridiska maktens allra finaste palatskorridorer. Är det verkligen så här det går till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Domstolen” skildrar hur ett lands högsta domstol kan fungera. Det är den första, fri­stående delen i en ny romanserie om svenskt samhälls- och rättsliv under hundra år.Hans-Gunnar Axbergers bok Statsministermordet nominerades till Augustpriset och belö­nades med Stora fackbokspriset. ”Domstolen” är hans skönlitterära debutverk.Programledare: Johar BendjelloulProducent: Estrid Holm

Utfallet i Högsta Domstolen var positivt för BRF Smyrna i kampen mot Statens Fastighetsverk. Men det är orimligt att en liten bostadsrättsförening ska behöva gå igenom en sådan här process mot en mycket större motståndare. Det är hög tid att politiken tillsätter en stor utredning och ser över hela tomträttssystemet, menar vår expertkommentator Eva Nordström. Hon tycker också att det är hög tid för politiken att gå från ord till handling när det gäller krisstöd till bostadsbyggandet, att Norrlandsfondens nya uppdrag är bra – men det väcker vissa frågor – och att Sverige tyvärr inte har någonting inom bostadspolitiken som våra grannländer kan inspireras av. Programledare: Anna Bellman.

Högsta Domstolen slår fast tingsrättens och hovrättens domar, och sätter därmed stopp för Lexbase, Siren och andra databaser som samlar på sig folks domar och gör dem sökbara för allmänheten. Detta har mötts av kritik för att det skulle vara "censur" och ett hot mot svensk offentlighetsprincip.I det här inslaget förklarar Dan Eriksson och Magnus Söderman varför det istället är bra, även om det bara är ett steg på vägen mot en sundare lagstiftning i Sverige kring privat information.Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=i-VgnVyRQ0sBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Högsta Domstolen slår fast Tingsrättens och Hovrättens domar, och sätter därmed stopp för Lexbase, Siren och andra databaser som samlar på sig folks domar och gör dem sökbara för allmänheten. Detta har mötts av kritik för att det skulle vara "censur" och ett hot mot svensk offentlighetsprincip. Inlägget Stopp för Lexbase och liknande databaser: Ett steg i rätt riktning! dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

Högsta Domstolen har sagt sitt och ett helt unikt förbud för en sociala medier-app kan träda i kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad blir konsekvenserna när man stänger ner en medieplattform som nästan hälften, 170 miljoner amerikaner, använder? Och kommer tiktokifieringen av medielandskapet fortsätta ändå?Medierna var på plats utanför Högsta Domstolen när appens öde skulle avgöras.Reporter: Katarina AnderssonDet är inte bara public service som har ett uppdrag att preppa, även de privata medieaktörerna förbereder sig just nu för vad som skulle hända om Sverige blir indraget i krig, och under fredagen höll organisationen Utgivarna ett möte för alla medlemmar som ett steg i ett gemensamt mediebolagsöverskridande upprustningsarbete. Vilken beredskap finns egentligen hos tidningarna? Hur väl står sig mediers uppdrag att funka lika bra i krigstid som i fredstid? Reporter: Martina PierrouI veckan har det kommit till Mediernas kännedom att flera notiser i senaste nytt-bevakningen om Ukrainakriget - från två olika mediejättar - i flera fall har sett misstänkt lika ut. Någon har helt enkelt närmat sig gränsen för en av journalistikens dödssynder - det så tabubelagda plagiatet. Vi går höra en ångerfull och pudlande kvällstidningschef och en ytterst förlåtande dito på public service. Reporter: Freddi Ramel

Vill du ge mig en donation? Swisha 073 029 37 70 Tack! *** 0:00: Introduktion 1:03 Min seger i Högsta domstolen 05:44 Tack till er! 06:54 Nya året och vänstertroll på X 15:30 Folk som är kvar i 2010 och vänstertanten utanför riksdagen 22:50 Instick med Nick om medlemskap på kanalen 23:26 Uppmaning till mina unga, manliga följare Avsnittet kan även ses i videoform på Youtube-kanalen Inblick med Nick. Där kan du även se videoklippen och bilderna jag kommenterar: https://www.youtube.com/watch?v=aagqOfC9b8w&lc=UgwuaygSkh-2ZAY4SQN4AaABAg&ab_channel=InblickmedNick Vill du stötta mitt arbete och få tillgång till mer? Teckna en prenumeration på https://www.nickalinia.se/subscribe Denna podd sänds under NickAlinia.se. Ansvarig utgivare är Nick Alinia. *** Gillar du det jag gör? Ge gärna podden 5 stjärnor i din podcast-app! Tack för att du lyssnar! Jag uppskattar dig enormt! Instagram: https://www.instagram.com/nickalinia/ Twitter: https://twitter.com/NickAlinia E-post: nick@alinia.se https://www.nickalinia.se/

Denne episode, som du skal se, er fra vores unikke og eksklusive Arkaden+ indhold. Dette er en gratis smagsprøve, og hvis du får lyst til at høre mere, får du adgang til Arkaden+ samt dets bagkatalog ved at støtte Arkaden enten på 10'er.dk eller via MobilePay på nummeret 13872. Husk på MobilePay at donere mindst 50 kr. og skrive din e-mailadresse som en kommentar. Det ville betyde virkelig meget, hvis du vil støtte os, da din donation er det, der får Arkaden til at køre rundt. På forhånd tak for din støtte. Vi håber, du vil nyde denne unikke episode af Arkaden og får lyst til at høre mere. I dette helt nye format tager forsvarer Morten Urup og anklager Henrik Brandt plads ved dommer Janus Hasseriis' domstol for at diskutere det omstridte spørgsmål: "Er Star Wars blevet bedre, efter Disney købte Lucasfilm?" Morten forsvarer Disneys håndtering af franchisen og fremhæver nye film og serier, mens Henrik argumenterer for, at den originale magi er gået tabt. Hvem kan overbevise dommeren? Se med for at finde ud af, om galaksens fremtid ligger i fortiden eller nutiden! Håber I kan lide det, og tusind tak fordi I støtter os!

I detta avsnitt av JP Samtalar möter Stockholmsredaktionen tidigare ordföranden i Högsta domstolen Stefan Lindskog. Vi pratar om Högsta domstolens roll, prejudikat, demokrati och MYCKET annat. Bland annat får vi reda på hur Stefan Lindskog läser ett rättsfall från Högsta domstolen. Trevlig lyssning!

Valet till parlamentets underhus blev en ordentlig missräkning för premiärminister Shigeru Ishiba och det  styrande Liberaldemokratiska Partiet. Ishiba, som tillträdde som partiordförande och premiärminister så sent för en månad sedan satsade på att väljarna skulle ge honom en tillräckligt lång smekmånad för att han också skulle kunna genomföra ett framgångsrikt underhusval. Men på grund av en pågående korruptionsskandal tappade partiet mer än fjärdedel av sina platser. Tillsammans med koalitionspartnern Komeipartiet, som också gick kraftigt tillbaka, har man inte längre egen majoritet i underhuset.Med för att svara på frågan om varför det gick som gick är Jakob Edberg som driver konsultföretaget GR Japan och är expert på japansk inrikespolitik. NYHETER: Nordkorea har provskjutit vad som tros vara en interkontinental ballistisk långdistansrobot med kapacitet att bära kärnvapen. Roboten sköts upp tidigt under torsdagsmorgonen och enligt uppgifter från sydkoreanska och japanska myndigheter var den i luften i närmare en och en halv timme, eller 86 minuter, vilket är den längsta tiden luften hittills för en nordkoreansk robot. Den slog ned i havet ungefär 300 kilometer väster om den japanska nordön Hokkaido efter att ha nått en höjd på omkring 7000 kilometer, också det sägs vara ett nytt rekord för en nordkoreansk robot. Nordkoreas ledare Kim Yong-Un sa i en kommentar att provskjutningen “är ett svar på omvärldens alltmer aggressiva agerande i regionen och att Nordkorea nu visat att man ökat sin kapacitet att slå tillbaka mot sina fiender.” En man som är tillhör USA:s militära styrkor i Japan har gripits efter hans hustru hittats död på ett hotellrum i Fukuoka i södra Japan. Enligt det japansk-amerikanska säkerhetsfördraget har han tagits i förvar av den amerikanska militären och han kommer att överlämnas till japansk polis först när, och om, det kommer en officiell begäran från japanska myndigheter. Det var i måndags morse som hotellpersonalen slog larm om att man påträffat en död kvinna i ett av rummen. Kvinnan som var amerikansk medborgare ska enligt uppgifter till dagstidningen Japan Times haft tecken på yttre skador. Samkönade äktenskap har tagit ytterligare ett steg mot officiellt erkännande i och med en ny dom i Tokyos Högre Domstol. Domen som kom nu i veckan slår fast att det är emot den japanska författningen att hindra personer av samma kön att ingå äktenskap. Domstolen skriver i sitt domslut att oavsett vad samhället tycker så kan sexuell läggning inte vara avgörande för en medborgares legala rättigheter, exempelvis arv efter en avliden make eller maka. Inom HBTQ-kretsar och bland medborgarrättsorganisation välkomnas domslutet och många hoppas nu att det är ett första steg mot att själva grundlagen görs om så att äktenskap i framtiden även ska kunna ingås mellan man och man och kvinna och kvinna.    Ekonomi. Den japanska centralbanken Bank of Japan, beslutade vid dagens styrelsemöte att låta styrräntan ligga kvar på 0,25 %, alltså långt under de flesta andra industriländer. Det var i somras som centralbanken, efter ha sagt sig fått indikationer på att ekonomin återigen var på väg att ta fart, valde att höja styrräntan för första gången på 17 år. Tanken var då att ytterligare räntehöjningar skulle följa, men den ekonomiska återhämtningen har inte gått lika snabbt som banken räknat med samtidigt som man fruktar att oro i omvärlden ska påverka den japanska ekonomin negativt. Sport. Los Angeles Dodgers med de japanska stjärnspelarna Shohei Ohtani och Yoshinobu Yamamoto stod pall för pressen och besegrade New York Yankees med 7-6 i den femte, och visade det sig, avgörande matchen i finalen i den amerikanska proffsligan, den som går under namnet World Series. Därmed vann Dogers finalserien med sammanlagt 4-1 och det var första gången sedan 2020 som Dodgers stod som slutsegrare.Både Ohtani och Yamamoto är extremt populära i Japan och finalserien har följts av miljoner tv-tittare, minst lika många som följer slutspelet i den japanska proffsligan.  This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Over halvparten av sakene i lagmannsretten er straffesaker. I mange av dem er det så mange som syv dommere. Men det er også mange aktører. Hvordan ser domstolen ut fra deres side av dommerbordet? To faste aktører i straffesakene er aktor, som fører saken for påtalemyndigheten, også kjent som staten, og forsvareren, som skal forsvare tiltalte mot anklagene om å ha gjort noe straffbart. Hvordan jobber de? Hva er deres oppgaver? Hva liker de best og dårligst? Er det noen forskjell på å jobbe med straffesaker i tingretten og lagmannsretten? Anine spør, Aud Kinsarvik Gravås og John Christian Elden svarer - og Forsvarets russiskkurs og forsvarets jussiskkurs går opp i en høyere enhet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Högsta Domstolen gör presidenten till kung, enormt drev mot Biden, och var semestrar Amerikaner?LÄNKAR OCH KÄLLOR Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Högsta Domstolen gör presidenten till kung, enormt drev mot Biden, och var semestrar Amerikaner?

Kris i partiet efter katastrofdebatten mot Donald Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joe Biden tvingas krishantera sitt partis besvikelse över hans insats i torsdagens tv-debatt mot Donald Trump. Det mullrar i leden och nu börjar demokrater träda fram och ställa sig frågan om man egentligen inte borde ha en annan kandidat i höst. Kommer hans politiska karriär att överleva detta?HD:s beslut om presidentimmunitetHögsta domstolen i USA kom i veckan med ett avgörande beslut gällande presidenters immunitet. Domstolen slår fast att en president är immun mot åtal som rör eventuella brott som begåtts i rollen som president. Man är däremot inte immun mot brott man begått som privatperson.Utslaget har bäring på åtalet mot Donald Trump gällande försöken att påverka valresultatet 2020 och stormningen av kongressen i januari 2021. Nu är frågan om Trump fortfarande kan ställas inför rätta eller om åklagarens åtal strider mot HD:s tolkning av konstitutionen.Medverkande: Cecilia Khavar, tidigare USA-korrespondent för Sveriges Radio samt Nina Benner och Jens Möller, Ekots utsända i Washington DC respektive San Fransisco.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Rasmus Allansson

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dommerpodden tok turen til Tromsø for å spille inn en livepodcast. Det ble fem kjappe innlegg fra fem flinke folk: Hallvard Østgård (forretningsadvokat), Sidsel Sund Olsen (lagdommer), Kristin Lindquist (saksbehandler), Simon Alexander Nystuen (politiadvokat) og Marius Storvik (førsteamanuensis).

Avsnitt 237. Att en protestgrupp som kallar sig FFB, Fossil Free Books, skulle skapa en situation där i stort sett alla stora och medelstora bokfestivaler i Storbritannien skulle tvingas avsluta sina samarbeten med sin huvudsponsor var det få som såg komma. Men rädslan för att tvingas stänga ner sina festivaler eller hamna i konflikter som skulle skada festivalerna gjorde att de största festivalerna föll till föga under protest, resten valde sponsorn själv att avsluta samarbetena med. FFB, som ville tvinga sponsorn att avsluta en del av sina affärer, fick inte som dom ville men lyckades skada bokfestivalerna. En pyrrusseger? Inte om man frågar aktivisterna. I Norge har Förläggareföreningen och tre skönlitterära författarorganisationer förhandlat om nya avtal. Efter att man hamnat i låsta positioner hotar författarförbunden nu med domstol. Vi funderar över vem som får det jobbigast. Domstolen som ska avgöra vad författaren är värd eller författarna som kan bli av med sitt Normalavtal? Slutligen har journalisten ett samtal med Martina Stenström, förlagschef på Fri Tankes förlag, ett idédrivet förlag som delvis verkar på en helt egen spelplan för att popularisera forskning och vetenskap men som också letar potentiella storsäljare inom aktuell samhällsdebatt.   00 31         Fossil Free Books, en ny typ av proteströrelse 12 16         En norsk förhandling som kan gå överstyr 17 05         Ett samtal med Martina Stenström, Fri Tanke förlag

Det är Freedom Summer i Florida, Trump döms på alla 34 åtalspunkter, Högsta Domstolen är jävisk, och vilken är Amerikas vanligaste bil?

Det är Freedom Summer i Florida, Trump döms på alla 34 åtalspunkter, Högsta Domstolen är jävisk, och vilken är Amerikas vanligaste bil?LÄNKAR OCH KÄLLOR Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medierna var en viktig del i spridningen av metoo, men de bär också ett stort ansvar för dess innebörd glömdes bort. Malin Krutmeijer ser bilden av en rörelse äntligen börja klarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det känns på något sätt länge sedan metoorörelsen drog in över världen. Den tog som bekant fart hösten 2017 och var det riktigt stora genombrottet för så kallad hashtaggfeminism. På sociala medier svarade kvinna efter kvinna ”jag också” på frågan om de utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp.Medierna hade en stor roll i den storm som blåste upp, men de hade svårt att navigera i den. Efter att den bedarrat var det något som gnagde i mig, som hade med just medierna och metoo-rörelsen att göra.Då menar jag inte de långa och många artiklarna med namngivningar av mer eller mindre kända män som blivit anklagade för sexuella övergrepp. Det var mer en känsla av en nyckfullt krängande skuta som först rusade ut på öppet hav – och sedan tvärvände tillbaka till mediehusens egen hamn. Efter det skrev och pratade journalister och krönikörer som om hela metoo-rörelsen hade ägt rum i den mediala hamnen. Och där hade den havererat fullständigt.I den bilden fattas det viktiga bitar. Just i Sverige utvecklades rörelsen annorlunda jämfört med andra länder. Här gick yrkesgrupper samman mot sexism och misogyni på arbetsplatserna. Över hundratusen människor, en majoritet kvinnor, skrev under omkring sjuttiofem yrkesupprop.Några år senare var denna unika inramning av rörelsen mer eller mindre borta ur offentligheten, och en annan bild av metoo dominerade i medierna, där rörelsen hade spårat ur och bara kommit att handla om uthängningar av män med namn och allt. 2020 förklarade till exempel Aftonbladets Åsa Linderborg i en intervju att ”metoo i Sverige kom att handla om enskilda människor mycket mer än om strukturer och makthierarkier”, eftersom ”medierna publicerade en massa namn som inte skulle publicerats”. Cissi Wallin, som var en av de första att namnge sin förövare inför tusentals följare på sociala medier, blev åtalad för förtal. Hon har kallat åtalet för en backlash för hela metoo. Lina Makboul från SVT:s Uppdrag granskning skrev en bok om mediehysteri och sina fruktansvärda erfarenheter från metoo-tiden. I krönikor har det ofta uttryckts att jo, metoo var viktigt, men det gick för långt.Att just journalister fått en dålig eftersmak av allt som hände är inte så konstigt. Medier fälldes på löpande band i Pressens opinionsnämnd för uthängningar och andra övertramp. Men betyder det verkligen att metoo var ett allmänt haveri?Nej, är det korta svaret. När forskare från olika discipliner analyserar metoo-rörelsen i antologin ”Maktordningar och motstånd” blir bilden en annan. Malin Sveningsson, Hillevi Ganetz och Karin Hansson har studerat svenska tidningars rapportering, och konstaterar att namngivningar och uthängningar av enskilda förövare inte alls var så dominerande. Det var i själva verket rätt få som namngavs i Sverige, ett femtontal personer får jag det till.Forskarna har titttat på de första två månadernas rapportering, och där syns något helt annat än ett fokus på enskilda män som betett sig illa. Sexuella trakasserier och övergrepp ramades omedelbart in som ett politiskt problem. Det handlade inte om privata erfarenheter i relationer mellan enskilda individer. Journalisterna såg en struktur i yrkesuppropen och i löpelden av vittnesmål i sociala medier. Och när de pekade ut vem som bar ansvaret kom samhället, arbetsgivaren och män i den ordningen.Uppropen, med sina fyndiga namn som läkarnas #utantystnadsplikt, byggbranschens #sistaspikenikistan och restaurangbranschens #vikokaröver, samlade över hundratusen underskrifter. De betonade rättvisa och arbetsmiljö snarare än feminism, och skrev på så vis in sig i en stark politisk tradition. Yrkesidentitet, inte kön, kom i förgrunden och det höjde rörelsens status. Att som uppropen betona ”jämlikhet, demokrati och rättvisa för alla” är rentav, menar forskarna, en del av vad de kallar ”den svenska nationella självbilden”.Allt det här stämmer ju inte alls med den bild av metoo-rörelsen som senare har reflekterats i medierna. När jag läser forskarantologin framstår det som pinsamt inkrökt hur fixerade många journalister är vid sin egen bransch. Visst, massmedierna var helt klart centrala för metoo-rörelsens genomslag. Över 77 000 artiklar på temat publicerades 2017 och 2018. Men artiklarna VAR inte metoo, vilket alltför många verkar ha fått för sig.Antologin ger också ett nytt perspektiv på en annan sak som gnagt i mig, nämligen hur medierna i sin bevakning av olika metoo-fall verkade famla efter något slags rättesnöre. Ord stod hela tiden mot ord, och man försökte lösa sanningsproblemet med att låta båda sidor komma till tals. Det liknade ändå mest två partsinlagor, där den ena talade som en röst ur en social rättviserörelse och den andra som en anklagad individ.Tidningsartiklar och andra medieinslag kom att hemfalla till ett juridiskt färgat språkbruk. Hade fallet polisanmälts? Hade det gått till åtal? Domstolarna framställdes som den högsta sanningsinstansen. Om förövaren blev dömd i domstol hade offret talat sanning, annars inte.Nu är det ju inte så rätten fungerar. Ta förtalsmål till exempel. De negativa uppgifter som spridits om en människa kan mycket väl vara sanna, men ändå utgöra förtal. Domstolen bedömer om det varit försvarligt att sprida uppgifterna, och skadan detta åsamkat den förtalades anseende. När det gäller sexualbrott så kan de ha skett även om bevisföringen inte håller hela vägen.Sedan finns hela idén om att det är just genom det juridiska systemet som den som blivit utsatt för sexuella övergrepp kan nå rättvisa. Det tar man gärna för självklart, men som juristerna Ulrika Andersson och Linnea Wegerstad påminner om så visade ju metoo-rörelsen och uppropen i sig på dimensioner av övergrepp som lagstiftningen inte rått på. Då är det inte så enkelt som att allt blir bra om alla som sextrakasserats på arbetsplatsen eller utsatts för övergrepp får förövarna dömda i domstol. Det duger inte med enbart individuella lösningar på breda samhällsproblem.Och det kanske heller inte alltid är nödvändigt med en dom för att den utsatta ska känna sig återupprättad. Forskarna använder begreppet ”kalejdoskopisk rättvisa” för att skildra detta. Det innefattar sådant som att brottsoffret fått göra sin röst hörd och behandlats med värdighet. Fallet kan också ha fått en politisk mening, lett till debatt eller förebyggande åtgärder från samhällets sida. Om fallet är en del av metoo-rörelsen kan det också handla om att brottsoffret upplever samhörighet, oavsett utfallet i domstolen.För mig börjar bilden av metoo, medierna och rättvisan faktiskt klarna lite grand. Det gick vilt till när allt blossade upp, det gick så fort och den mediala uppmärksamheten var så massiv. Men det var något viktigt som tog form, en social rättviserörelse vars arbete inte är slutfört – och vars betydelse aldrig kan definieras av mediernas övertramp när de bevakade den.Malin KrutmeijerkulturjournalistLitteraturHillevi Ganetz, Karin Hansson och Malin Sveningsson (red). Maktordningar och motstånd –forskarperspektiv på #metoo i Sverige. Nordic Academic Press, 2022.

Bli med inn i rommet vi ikke vil havne i: rettssalen. Hva skjer egentlig bak og foran kulissene i den norske domstolen? Hør alle episodene i appen NRK Radio

Sjuttioårsjubileum för Brown v. Board of Education, vilket förbjöd separation av hudfärg i Amerikas utbildningssystem. Hur går det? Högsta Domstolens domare Alito flög en Stop the Steal flagga i sin trädgård, Trumps rättegång maler på, Giuliani hamnar i trubbel igen, Florida har en lösning på klimatkrisen, och Kanada bedriver kulturimperialism. Det handlar självklart om hockey.LÄNKAR OCH KÄLLOR Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sjuttioårsjubileum för Brown v. Board of Education, vilket förbjöd separation av hudfärg i Amerikas utbildningssystem. Hur går det? Högsta Domstolens domare Alito flög en Stop the Steal flagga i sin trädgård, Trumps rättegång maler på, Giuliani hamnar i trubbel igen, Florida har en lösning på klimatkrisen, och Kanada bedriver kulturimperialism. Det handlar självklart om hockey

Therese (27) og Silje (25) skal i retten for første gang. Kan de vinne over mektige motstandere og overbevise dommerne? Fra 16.april. Hør alle episodene i appen NRK Radio

– Jeg tror resultatet av avgjørelsene fra Den europeiske menneskerettsdomstolen blir at man i større grad vil være avhengig av foreninger som representerer den felles menneskerettslige beskyttelsen, mens individer må ha klare bevis på at de selv er særlig eksponert for klimaendringene for å kunne vinne frem i klimasøksmål, sier Hannah Cecilie Brænden, jurist og rådgiver ved Norges institusjon for menneskerettigheter (NIM). Tirsdag 9. april kom Den europeiske menneskerettsdomstolen (EMD) med avgjørelser i tre klimasøksmål.  To av sakene ble avvist. Men KlimaSeniorinnen – en organisasjon som representerer eldre kvinner i Sveits – vant fram med klimasøksmålet mot eget hjemland.  Dette er første gang EMD konkluderer med at en stat kan bli dømt for brudd på retten til privatliv etter Den europeiske menneskerettskonvensjonen (EMK)  dersom myndighetene ikke gjør nok for å beskytte mot klimaendringene.  I denne podkast-epiosoden forteller Hannah Cecilie Brænden, hvorfor hun mener avgjørelsene viser at domstolen legger terskelen høyt for å kunne vinne frem i klimasøksmål som enkeltindivid. Hun forteller også hvorfor Sveits ble dømt for brudd på menneskerettighetene, hva Sveits må gjøre for å reparere menneskerettsbruddet og hva dommen kan bety for andre europeiske land - inklusiv Norge.

Lana Zand och andra på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2021 packar en 15-åring i delstaten Michigan i USA ner ett vapen i väskan, går till skolan och dödar fyra skolkamrater och skadar sju. Nu döms hans föräldrar till 10 till 15 års fängelse för vållande till annans död. Domstolen slår fast att de gjort för lite för att stoppa honom från dådet, bland annat genom att köpa vapnet till honom och ignorera hans rop på hjälp samma dag som dådet ägde rum. Lana Zand från P3 Nyheter reder ut turerna i den historiska domen som kan förändra för framtida fall.

Martin Kulldorff, professor på Harvard i 20 år, är en av världens ledande epidemiologer inom medicin och biostatistik. Svensken har varit rådgivare för både FDA (amerikanska Läkemedelsverket) och CDC (amerikanska Folkhälsomyndigheten) i frågor om läkemedel- och vaccinsäkerhet. Han har också tagit fram metoder för att forska, övervaka och identifiera sjukdomsutbrott. Men under coronapandemin blev Martin helt plötsligt borttagen från sociala medier, fick sina inlägg censurerade och blev sparkad från konsultuppdrag. I efterhand visade upptäckter i domstol att Martin och hans kollegor hade svartlistats och blivit systematiskt motarbetade av Joe Bidens-administration, myndigheter och Anthony Fauci(amerikanska motsvarigheten till Anders Tegnell) under två års tid. Allt utan Martins vetskap. Anledningen? Han förespråkade att USA skulle följa den svenska strategin för pandemihantering som Folkhälsomyndigheten hade i Sverige. I stället för den hårda lockdown-strategi som USA valde. Martin stämde Biden-administrationen, i rättsfallet ”Missouri v Biden”, och vann i två olika domstolar. Domaren beskrev censuren för ”det största slaget mot yttrandefrihetsgrundlagen i amerikansk historia”. Och nu ska rättsfallet upp i Högsta domstolen, The Supreme Court, för en sista prövning. Domstolen menar att Biden-administrationen och myndigheterna har tystat individer, åsikter och annan laglig information. Och att staten har kringgått amerikanska yttrandefrihetsgrundlagen genom att tvinga sociala medie-jättarna att moderera innehållet på sina plattformar. Upptäckter i domstolen visar att myndigheter som bildats för att bekämpa terrorism, inrikes säkerhet och cyberhot från Ryssland har systematiskt använts för att tvinga sociala medie-bolagen att radera, censurera och ”svartlista” personer som Martin Kulldorff. Myndigheter som har varit inblandade är bl.a. FBI, amerikanska inrikes säkerhetsmyndigheten DHS, cybersäkerhetsmyndigheten CISA, Folkhälsomyndigheten CDC, Justitiedepartementet DOJ och president Bidens egna administration. Rättsfallet, som ska höras i Högsta domstolen denna vecka, kommer bli ett av de mest betydande för yttrandefriheten på internet. Beslutet som de nio domarna i Supreme Court tar kommer att avgöra om stater och myndigheter får fortsätta påverka vad och vilka som får höras på nätet i framtiden. Martin gästar mig för att prata om hela historien, vilka andra som har påverkats av censuren, mötet med Donald Trump och den nya EU-lagen ”Digital Services Act”. En lag som ger EU-stater rätt att tvinga sociala medier att censurera innehåll. Vi pratar också om hur allt detta påverkar oss i Sverige.   LÄNKAR:   LoungePodden 196 - Advokat Thomas Olsson: https://www.loungepodden.se/podcast/196-thomas-olsson-forsvarsadvokat-starka-intressen-vill-lagga-locket-pa/ LoungePodden 205 - om Chat Control: https://www.loungepodden.se/podcast/205-chat-control-ashton-kutcher-ylva-johansson-varldens-storsta-massovervakning-karl-emil-nikka/ Michael Schellenberger om europeiska DSA-lagen och internationella censursamarbeten mellan stater: https://www.youtube.com/watch?v=StUHxv9LqPc&t=1s Michael Schellenberger ett samtal yttrandefrihet och hur polariseringen förändrat folks lojaliteter: https://www.youtube.com/watch?v=pACk5iCxlT0 Intercept om DHS och sanning: https://theintercept.com/2022/10/31/social-media-disinformation-dhs/ De två kongress-förhören med journalisterna Matt Taibbi och Michael Schellenberger - Twitter Files: Del 1 https://www.c-span.org/video/?526578-1/hearing-twitter-documents-content-moderation-decisions Del 2 https://judiciary.house.gov/committee-activity/hearings/hearing-weaponization-federal-government-4 Kulldorffs advokat Jenin Youness bryter pratar om Missouri v Biden: https://www.youtube.com/watch?v=ZS0FFs-2bb0 Glenn Greenwald TED-Talk om personlig integritet: https://www.ted.com/talks/glenn_greenwald_why_privacy_matters?language=sv   Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Twitter: https://twitter.com/TaimazGhaffari Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A    

Dommere er ofte vanskelige å få i tale. De har rett og slett ikke tradisjon for å mene så mye i offentligheten. Selv om det finnes gode grunner for det, taper samfunnet viktige perspektiver. For hvordan ser egentlig virkeligheten ut fra dommerbordet? Hva tenker de som dømmer om straffenivået i ulike saker? Og hvordan jobber domstolene for å unngå nye justismord etter Baneheia-saken? Jeg har fått med lagdommer Rune Bård Hansen. Han er bekymret for at straffene for sovevoldtekt har blitt for strenge, og forteller også åpenhjertig om den gang han selv bidro til at en mann ble uriktig dømt. I studio stiller også lagdommer Tonje Vang som sitter i ledergruppen i Borgarting lagmannsrett. Hun er for mange kjent som dommeren som til slutt frikjente Viggo Kristiansen.Dette blir dessverre siste episode av denne podkasten på en stund. Jeg flytter snart til Tromsø for selv å bli lagdommer det neste halve året. Podkasten legges derfor på is inntil videre. 

The Greatest Show On Earth! Inför imorgon så skall alltså HD meddela om huruvida man begriper att delaktigheten i upproret är belagd eller inte. Med andra ord man har sitt eget öde i händerna för om han blir friad, vem var det då som ställde till upproret... "Domstolen aviserade på söndagen att beslut i ett fall kommer under måndagen. Domstolen angav inte vilket, av tre möjliga. Det mest uppmärksammade av dem är att Colorados högsta domstol har meddelat att Trump inte kan stå på valsedeln i Colorado eftersom han medverkade till stormningen av kongressen i Washington, och därmed uppror mot konstitutionen, 6 januari 2021. Domstolen i Colorado stödjer sig på en skrivning i det 14:e tillägget i konstitutionen. Den säger att en person som deltagit i uppror mot konstitutionen inte kan väljas till ett offentligt ämbete. Den tillkom i samband med det amerikanska inbördeskriget på 1860-talet. Trumps advokater överklagade till Högsta domstolen, som aldrig har tolkat innebörden av skrivningen. Sedan Colorados högsta instans tog sitt beslut har liknande beslut tagits på lägre nivå i Maine och Illinois. De är pausade i väntan på HD:s utslag. Ett skäl till att HD aviserar beslut nu är att den så kallade Supertisdagen infaller dagen efter. Då hålls primärval i 15 delstater (däribland Colorado) och ett amerikanskt territorium inför presidentvalet i november. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Nu är det dags för det femtiofemte avsnittet av Företagarnas podcast där Företagarnas jurister svarar på viktiga frågor och hjälper företagare som hamnat i kläm. Hampus går här igenom rättsfallet möbelvaruhuset i Boden från Högsta Domstolen som berör en konflikt mellan företagare och försäkringsbolag. Vad är egentligen en plötslig och oförutsedd skada på egendomen som kan ge ersättning? Vad säger rätten? Här får du viktiga svar på svåra frågor som kan hjälpa dig som företagare och arbetsgivare. Lyssna nu!

Siste nytt fra VG.

29 januari. Sydafrika anklagar Israel för att göra sig skyldigt till folkmord i Gaza. Nu har ett första besked i frågan kommit från den Internationella domstolen i Haag. Vad säger det och vad händer nu? Andreas Ericson intervjuar Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms Universitet.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hvilke konsekvenser får Sør-Afrikas anklage om at Israel bryter folkemordkonvensjonen? Denne uken skal saken opp til behandling hos FN-domstolen i Haag. Vi utforsker konsekvensene sammen med folkerettsekspert Cecilie Hellestveit. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Klockan halv nio på kvällen den 10 januari 2020 faller en tonårspojke ihop på altangolvet hos en familj i Björklinge, norr om Uppsala. Han är blodig om magen. Samtidigt som den första polispatrullen kommer fram till radhuset ringer en annan tonårspojke till 112 och berättar att han blivit angripen av två killar. Polisen inser direkt att händelserna hänger ihop. Pojken som ligger blödande på altangolvet heter Carl Fredrikson och är 16 år gammal. Han har vid den här tidpunkten mindre än en timme kvar i livet. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll. Stämningsansökan (åtalet) vid Uppsala tingsrätt. Domen i Uppsala tingsrätt. Domen i Svea hovrätt. Beslut i Högsta Domstolen. Författarens intervju med Carl Fredriksons mamma. Författarens besök på brottsplatsen och kyrkogården i Björklinge. Statistiska centralbyrån. Expressen. Uppsala Nya Tidning. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och redaktör är Saga Wadensjö. Producent är Andreas Jamsheree. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för PodMe.

Vi börjar morgonen med en episk miss, kanske den största sedan Jura-epoken. Snoop Dogg har kanske, eventuellt slutat röka gräs? P. Diddy stäms av sitt ex Cassie. SM-vinnarna i bugg, David Widell och Sara Holmberg bevisar att man kan bugga till allt. Cecilia Uddén ger oss en lägesrapport om Gaza och P3 Linnea Beijer om snippadomen som kommer att avgöras i Högsta Domstolen och nya varningar om lustgas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid, Margret Atladottir

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På onsdagen kom Göta Hovrätts dom efter mordet på Tove i Vetlanda 2022. 19-åringen Matilda frias för mordet medan 20-åringen Jennifers livstidsstraff sänks till 16 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nästan på dagen ett år efter att 21-åriga Tove försvann efter en utekväll i Vetlanda så kom hovrättens dom. Det är stor skillnad från tingsrätten dom, där båda kvinnorna dömdes till livstids fängelse för mord och grovt gravfridsbrott.20-åringen, som vi kallat för Jennifer, döms nu till 16 års fängelse för mord och grovt gravfridsbrott. Hovrätten menar att hon haft ett likgiltighetsuppsåt när hon tagit ett strypgrepp kring Toves hals. Hennes advokat Clea Sangborn är inte nöjd och kommer överklaga till Högsta Domstolen.19-åringen, som vi kallar för Matilda, släpptes ur häktet när hovrättsförhandlingarna slutade. Det var därför inte ovväntat att hon skulle frias för mordet på Tove. Hon döms däremot till fängelse i ett år och sex månader för grovt gravfridsbrott.Hör hur hovrätten resonerat och vad försvarsadvokaterna och familjens målsägandebiträde säger om domen.Polisens utredningsledare Johan Ekström i Tove-fallet berättar om hur utredningen fortfarande påverkar honom. ”Det har nog påverkat mer än vad man kanske har tänkt att det skulle göra. I det vardagliga, både fritid och arbete, så dyker tankar upp kring det.”Och hör också Jenny Yourstone, doktor i psykologi, om varför fallet fått så mycket medial uppmärksamhet.Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Dagens avsnitt handlar om den amerikanska högsta domstolen som fortsätter att avveckla framstegen som har nåtts dom senaste femtio åren. Nu har den beslutat att förbjuda så kallad affirmative action, eller positiv särbehandling, i ansökningar till colleges och universitet. Program som varit på plats sedan slutet på 70-talet och syftat till att utjämna ojämlikheten inom skolväsendet. Vissa kritiker siar om att många andra mångfaldsinitiativ står på tur. Det går snabbt nu!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva var bakgrunnen for opprettelsen av Nürnberg-domstolen? Og i hvilken grad var domstolen et godt redskap for å ta et oppgjør med forbrytelsen til Nazi-Tyskland? På hvilken måte forandret Nürnberg-domstolen internasjonal rett?Gjest: Hans Petter Graver, professor ved Institutt for privatrett v/UiO.

Ronie Berggren och Björn Norström kommenterar Högsta domstolens beslut att avskaffa ras-baserad inkvotering på amerikanska högskolor. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Högsta domstolen har mött hård kritik på senare tid. USA-kännaren Isak Rubensson och Sanna Torén Björling, tidigare USA-korrespondent på DN, förklarar varför.

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Masskjutning i Kalifornien, gärningsmannen fortfarande okänd; Hemskolningslag klarar sig bra i robottillverkning; Aktivistgrupper i Atlanta hetsar till våld mot poliser; Justitiedepartementet låter leta igenom Bidens hus efter fler hemliga dokument; Trump leder över DeSantis i ny mätning; Flera demokratiska delstater har börjat förbjuda gasspisar; Högsta Domstolen hittar inte läckan bakom abortbeslutet; Svarte republikanske kongressmanen Byron Donald anklagas av vänsterliberaler för att vara en ”Uncle Tom”; Svarta skådespelerskan Octavia Spencer säger att rasismen i Los Angeles är större än den i Alabama; En skolstyrelsemedlem i Michigan kritiseras efter att ha stämplat vita som onda; Drogerna bortom kontroll i demokratiskt styrda Philadelphia; Virginias guvernör Glenn Younkin stoppar Ford från att starta kinesisk batteri-tillverkning; NHL-spelaren Ivan Provorov vägrar PRIDE-flaggan; Våldsbrotten fortsätter öka i New York; Svart amerikansk fotbollsprofil får kritik för att vara pro-life; Rånare i Arizona stoppas av kund med vapen; Alec Baldwin kommer att bli åtalad för dödsskjutning; Facebook hycklar om nakenhet; Minnesotas demokrater vill se tamponger i manliga omklädningsrum; Cirka 60% av amerikanerna kritiska till Bidens hantering av hemliga dokument; Phoenix vill återta skolpoliserna; Biden ställer sig på knä framför Kamala Harris; Kyrsten Sinema kritiserar Bidens gränspolitik på WEF. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Andra avsnittet av Kvartals nya podd Djupet handlar om varför så få av de skyldiga bakom gängskjutningarna döms i domstol. Bland åklagare och poliser talas det ibland om att det krävs "sagolika skäl" för en fällande dom. Men det finns också de som befarar att de vindar som nu blåser hotar rättssäkerheten. Hur gör domstolarna när de bevisvärderar i de indiciemål som gängmorden nästan alltid blir, eftersom ingen inblandad pratar med polisen? Skulle domarna kunna arbeta på ett annat sätt? Med utgångspunkt från ett mordfall som ska tas upp i Högsta Domstolen diskuterar programledaren Jörgen Huitfeldt med fyra experter: Polisutredaren Anders Karlsson, juridikprofessorn Christian Dahlman, domaren Mirja Högström och advokaten Johan Eriksson. Två av Kvartals lyssnare medverkar också, Linnea Lindquist och Viveka Stigzelius. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Vi sagsøger alt, hvad du ejer og har!" "Mener du ikke, at I sagsøger mig FOR alt, hvad jeg ejer og har?" "Nej?" I dagens episode kaster vi os ud i et vaskeægte legal drama - af den helt dumme slags! På anklagebænken har vi blandt andet et morderisk pæretræ, en forbryderisk gammel bil og 1,1 gram illegalt månestøv, der alle sammen skal stilles til ansvar for deres ugerninger. Gennem mange tusinde år har mennesket nemlig haft en tendens til at sagsøge og føre retssager.... mod genstande! Der er næsten ingen grænser for, hvilke objekter, der på et tidspunkt har været anklaget for diverse forbrydelser. Oftest af den meget alvorlige slags. Det er super dumt, men også virkelig sjovt. Lyt med, når vi udfolder en af de mest bizarre sider i den juridiske historiebog. Alexander er mest af alt bare forvirret og Peter konfronterer en genstand fra sin fortid, der næsten tog livet af ham som barn.. Dagens Øl: Kogle, Sour Toes in Lemonade Dagens afsnit er sponsoreret og betalt af Saxo's e-bogs portal og Intel Evo/Elgiganten. Tusind tak til begge sponsorer fordi de hjælper os med at holde podcasten gratis!

Ronie Berggren och Björn Norström samtalar om amerikanska Högsta domstolens beslut som upphäver Roe v. Wade från 1973, vilket öppnar upp för delstater att förbjuda aborter. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

– Det som har hänt är något som vi förknippar med andra världskriget och Hitler. Ove Bring, professor emeritus i folkrätt, är som vi alla förfärad av bilderna som visar tortyr och avrättningar av civilbefolkning i Ukraina. Även om han har stark tro på folkrätten och på de institutioner som ska hantera krigsförbrytelser bedömer han att Rysslands president Putin inte kommer att hamna i Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Ove Bring berättar också att han ser det som riskfyllt om Sverige och Finland skulle ansöka om Natomedlemskap nu. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

– Det som har hänt är något som vi förknippar med andra världskriget och Hitler. Ove Bring, professor emeritus i folkrätt, är som vi alla förfärad av bilderna som visar tortyr och avrättningar av civilbefolkning i Ukraina. Även om han har stark tro på folkrätten och på de institutioner som ska hantera krigsförbrytelser bedömer han att Rysslands president Putin inte kommer att hamna i Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Ove Bring berättar också att han ser det som riskfyllt om Sverige och Finland skulle ansöka om Natomedlemskap nu. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans Amerikaanalyspodd gräver vi på djupet av hur tillsättningen av nya domare till amerikanska högsta domstolen går till; vad som förändrats över tid,  fadäser i utnämningarna och kontroverser som varit. Vi pratar också om de olika signaler som kommit från republikanska partiet i veckan som varit och ställer frågan om Trump utmanas eller sitter säkert. Boktips, veckans Biden får man på köpet.   

I veckans avsnitt är det dags att avtjäna straffet. Domstolen gör sin prövning i fem steg och avgör din framtid. Blir det fotboja, kontraktsvård eller rakt i finkan utan att passera gå? Anna avslutar med att lista geniala och smakrika sätt att rymma på. Välkomna!