Podcasts about synen

Nu kommer en nya lista över världen fåglar som ska ena vår syn på alla arterna. Samtidigt är gränsen för vad som är en art inte helt enkel att dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 9/6 – 2025.Det finns flera tusen olika fågelarter runt om i världen. Men vad som är en art eller inte råder det oenigheter om. Det finns idag fyra listor över världens fåglar. Men det ska det bli ändring på: Efter sju år arbete finns nu en ny lista, som ska ena vår syn. Men det är svårt att avgöra när en fågel är så pass utik att den får status som egen art.Vi träffar Per Alström, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik, Zooekologi, på Uppsala universitet, som arbetat med i framtagandet med den nya listan. Han ger en inblick i hur arbetet gick till och reder i artbegreppen och fågelforskningen. Hur kan det gå till när man så att säga upptäcker en ny art? Vi pratar även med Martin Stervander, försteintendent för fågelsamlingen på nationella museet i Skottland. Han är även ledamot i svenska taxonomikommitén, som hittills varit ansvarig för systematiseringen av fåglar för Sverige och ansvarat för att fåglar har svenska fågelnamn. Programledare: Filip VareniusProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Den 31 oktober är det premiär för filmen "Syns vi inte finns vi inte", idag ägnar vi hela avsnittet åt filmens huvudperson: Alexandra Charles. På 1960-talet öppnade hon nattklubben Alexandras i Stockholm, den första klubben i sitt slag. Sedan dess har mycket hänt och numera titulerar hon sig folkbildare. Alexandra har blivit en symbol för kvinnohälsa och jämställd vård. Sedan några år tillbaka är hon drabbad av glaukom och har nästan helt förlorat synen. Hur känns det att vara i behov av hjälp från vänner och anhöriga? Det och mycket annat pratar vi om, häng med!

Simona Mohamsson är Liberalernas partiledare och Sveriges utbildnings- och integrationsminister. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Simona Mohamsson är Liberalernas partiledare och Sveriges utbildnings- och integrationsminister. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När 13-åriga Linn tar sitt liv i Kumla 2013 tror polisen att det handlar om nätmobbning. Men bakom skärmen döljer sig en vuxen man och över tjugo utsatta flickor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En fredagsförmiddag i mars 2013 tar 13-åriga Linn sitt liv vid järnvägen i Kumla. Kort därefter misstänker polisen att hon har blivit utsatt för hot eller kränkningar på nätet.När de första uppgifterna sprids pekas en 15-årig pojke ut som misstänkt. Händelsen väcker starka reaktioner och sätter igång en omfattande diskussion om unga, nätmobbning och ansvar på sociala medier. Men snart ska bilden förändras.I polisens tekniska utredning framkommer det att någon har använt den unge pojkens profilbild – men bakom aliaset döljer sig i själva verket en medelålders man. För Linns mamma, Susanne Nyman, blir chocken total.– Jag kan anklaga mig själv för att inte ha förstått. Hon ville inte såra mig, säger hon, kanske var det därför hon inte berättade.När polisen griper mannen i västra Sverige hittar de hans dator gömd under en altan. Han hävdar först att den är stulen, sedan att den är fjärrstyrd – och kommer att neka till brott genom hela rättsprocessen.Fler drabbadeUtredningen växer snabbt och den visar att Linn inte är ensam. Mer än tjugo flickor kommer att vara målsägande när rättegången startar i november 2013. Mannen döms till tre och ett halvt års fängelse för bland annat grovt sexuellt övergrepp mot barn och barnpornografibrott. Vid den här tiden var erfarenheten av internetrelaterade sexualbrott mot barn begränsad och för polisen blir fallet en väckarklocka. I det här avsnittet av Brottsutredarna följer reporter Emma Janke och före detta polisen och säkerhetsspecialisten Lena Ljungdahl fallet Linn – berättelsen om en 13-årig flicka som tog sitt liv efter att ha groomats på nätet. Ett fall som skakade Sverige och förändrade vår kollektiva syn på övergrepp mot barn på internet.– Det här var startskottet för ett mer strukturerat sätt att arbeta med den här typen av brott, säger Lena Ljungdahl.Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges RadioLjudläggning och slutmix: Miriam Berhan, produktionsbolaget Ljudbang

I det här avsnittet diskuterar vi dokumentären Fit for TV, debattartikel i Aftonbladet som Magnus var delaktig i om obesitas som sjukdom och Pischas egna erfarenheter från Biggest Loser Sverige. Tillsammans jämför vi perspektiven, bemöter kritiken och pratar om programmet kan ha ökat förståelsen kring hälsa, vikt och livsstilsförändringar? Mange och Pischa är två populära coacher med helt olika bakgrunder men som sammanstrålar i en DUO som vill hjälpa människor mot en bättre hälsa och relation till sig själva. Podden kommer även gästas av personer som på ett eller annat sätt berörs av ämnet övervikt. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Det här är ett förkortat avsnitt och utdrag från vårt samtal med fokus på Elins roll idag, toppar och dalar i karriären, och synen på ett hållbart ledarskap i stort. Om du vill lyssna och lära känna Elin mer finns ett längre och fullmatat avsnitt med henne.Tack för att du lyssnar och följer Karriärpodden , Women for Leaders och SigneProgramledare: Eva Ekedahl, Kontakt eva@womenforleaders.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den privata skuldsättningen i Sverige är hög jämfört med övriga Europa. Synen på att vara skuldsatt är också sträng i vår kultur, vilket innebär ett stort stigma av att inte klara av sin ekonomi. I världen är det stor skillnad mellan skuldsatta fattiga länder och rika länder som förser dem med lån. Hur ska man förstå att skulder hela tiden byggs upp och finns lösningen i att då och då skriva dem? Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria gästar Katalys och Starta pressarna. Medverkande: Joel Halldorf, Elisabeth Lindberg.

Nu kommer en nya lista över världen fåglar som ska ena vår syn på alla arterna. Samtidigt är gränsen för vad som är en art inte helt enkel att dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns flera tusen olika fågelarter runt om i världen. Men vad som är en art eller inte råder det oenigheter om. Det finns idag fyra listor över världens fåglar. Men det ska det bli ändring på: Efter sju år arbete finns nu en ny lista, som ska ena vår syn. Men det är svårt att avgöra när en fågel är så pass utik att den får status som egen art.Vi träffar Per Alström, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik, Zooekologi, på Uppsala universitet, som arbetat med i framtagandet med den nya listan. Han ger en inblick i hur arbetet gick till och reder i artbegreppen och fågelforskningen. Hur kan det gå till när man så att säga upptäcker en ny art? Vi pratar även med Martin Stervander, försteintendent för fågelsamlingen på nationella museet i Skottland. Han är även ledamot i svenska taxonomikommitén, som hittills varit ansvarig för systematiseringen av fåglar för Sverige och ansvarat för att fåglar har svenska fågelnamn. Programledare: Filip VareniusProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Idag när vi ser mer våldsam kriminalitet än tidigare höjs röster för strängare straff i hopp om att avskräcka från brottets bana. Andra menar att vi måste verka förebyggande med helt andra insatser. Också under sekelskiftet 1900 var kriminaliteten i fokus. Då som nu gav skilda tankar om kriminalitetens orsaker olika lösningar. Skulle man straffa, avskräcka, vårda eller främst låsa in våldsverkare för att skydda samhället? Vi pratar om hur man såg på brottslighet och följer tankarna bakom kriminalvårdens framväxt.   Medverkande: Malin Wahl från Sveriges Fängelsemuseum, Bonnie Clementsson från Lunds universitet och Emelie Höglund från Hallwylska museet. Bild: Sveriges Fängelsemuseum, beskuren.

Den nyligen avlidne påven Franciskus stod i skarp kontrast till sin föregångare Benedictus ifråga om stil. Vad signalerar påven med sina klädval? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan påbörjas Vatikanens hemliga arbete med att utse en ny påve och i Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman de två senaste påvarna, Franciskus och Benedictus, och deras inställning till kläder och stil.

Predikan från gudstjänsten den 2 mars 2025. Du kan även se våra gudstjänster ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠på vår YouTube-kanal⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Pingstkyrkan Västra Frölunda.

UFC fight night i Seattle levererade men inte helt utan farthinder. Huvudmatchen avslutades i kontrovers men föregicks med en hel del avslut och massor med spännande uppvisningar av fight IQ som får en att ifrågasätta huruvida vissa fighters kommer nå toppen i sin viktklass. I helgen är det Sverige vs världen när flera svenskar reser utomlands för att slåss och representera gul och blått, dels i Danmark men också i England. HÄNG MED! Rondvilan på sociala medier : https://www.instagram.com/rondvilan/ https://www.tiktok.com/@rondvilan Rondvilan på Spotify: https://open.spotify.com/show/6cTkTNIYWC1a3WIEQYE924 Timestamps: 0:00 Intro 0:20 Adal är tillbaka! 1:10 Ali totalsågar kommande helgens UFC 1:50 Vänersborg välkomnar Ali Faraj efter tågkaos i GBG  3:58 Därför är infrastrukturen i Sverige inte bäst  5:50 Prelims på UFC Seatle - bättre än huvudkortet?  7:00 Austin Vanderford vinner och tvingas försvara sig efter matchen också  8:10 Javad Basharat typ dog 8:50 Nick Klein har minus fight-IQ 10:00 "Ibo Aslan är unga bunga-fighter" 12:17 Alla älskar Fighting Nerds 14:12 Ring 010-HELP-BRENDAN-ALLEN 16:10 Henry Cejudo är mer rasist än Ali Faraj  16:45 Cejudo straffas för sin rasism... av Song Yadong 18:05 Cejudo fegade INTE ur  22:00 Vad fan ger UFC oss denna helgen?  24:50 UFC? NEJ. Dansk MMA? JA! 25:23 Jonathan Lexén  26:15 August Jacobsson  27:40 fyra grabbar från Järna ska fightas  31:00 Bad Mofo MMA 32:55 Kevin Munje gör comeback  34:30 svenskar utomlands nästa vecka

Vi ser med ögonen, men också med hjärnan. Det krävs ett komplicerat system av receptorer, nervsignaler och hjärnceller för att omvandla synintryck till upplevelser av världen. Både vad vi ser, vad vi inte ser och vad vi tror att vi ser beror på hur det här systemet bryter ner och bygger upp bilderna av världen som når våra ögon. Synforskaren Rune Brautaset förklarar hur det hela går till och hänger ihop.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Het debatt om varför Tre Kronors stjärnlag inte lyckades i ”4 Nations Face-Off”. Lasse Granqvist, Tommy Åström och Jens Fjellström efter en turbulent hockeyvecka i Nordamerika där USA-Kanada möts i final efter galen gruppspelsmatch med tre slagsmål första nio sekunderna. ”Jag kunde inte andas”, ”det borde varit avstängningar”. Synen på slagsmål delar hockeyvärlden. Vi tackar och hyllar golfstjärnan Ludvig Åberg för proffskarriärens första hole-in-one, lagom till veckans kärleksbombning, när han vann Tiger Woods PGA-tourtävling. Respekten för klubbmärket förenar fotbollsvärldens stora stjärnor. Vad är respekt inom idrotten för dig? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Predikan från gudstjänsten den 9 februari 2025. Du kan även se våra gudstjänster ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠på vår YouTube-kanal⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Pingstkyrkan Västra Frölunda.

27 januari. Synen på SD, Greta Thunberg och Anders Tegnell — samtliga skvallrar om att svenskarna är mer religiösa än vi tror. Men vad händer när religionen flyttar in i samhällets politiska sfär?Ledarredaktionens Paulina Neuding samtalar med Katarina Barrling, docent i statsvetenskap.

Synen på depression har förändrats dramatiskt genom århundradena, men upplevelsen av sjukdomen tycks konstant. Mona Masri funderar på det ljus som trots allt finns i det kompakta mörkret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes för första gången i december 2017.Svårt att fatta beslut, och att koncentrera sigSömnsvårigheter, minskad eller ökad aptit.Brist på energi, lätt att få skuldkänslorIngenting är kul längre. Självmordstankar.Det är symptomen för depression, och ändå är det svårt att beskriva hur det känns. Jag tänker att depression, precis som en orgasm, är omöjlig att föreställa sig om man aldrig haft en.En depression förvränger verkligheten. Den kan få småprat att låta som ett förfärligt larm, ett ljust rum att kännas som att stirra rakt in i solen.Tiden går fort och långsamt på samma gång; en dag blir ett ögonblick och ett liv en outhärdlig evighet. Lidandet blir således tidlöst, och det är denna irrationella logik som får självmordet att framstå som en tröst. För att bli av med den sjuka delen, offras hela jaget.Under medeltiden sades det att den deprimerade blivit besatt av en demonIdag anses depression bero på ärftlighet och psykologisk sårbarhet, kemisk obalans i hjärnan och hur livet ser ut i övrigt; arbetslöshet, skilsmässa och ensamhet är riskfaktorer. Men synen på depression har växlat över tid.Aristoteles trodde att det var genierna som drabbades av melankoli; den svarta gallan som det kallades för då. Under medeltiden sades det att den deprimerade blivit besatt av en demon efter att ha syndat, medan det under renässansen sågs som ett uttryck för känslomässigt djup. Inom teatern fick svårmodiga karaktärer ofta rollen som insiktsfulla; den kändaste är kanske Shakespeares Hamlet. Folk ville försätta sig i dystra sinnestillstånd för att nå djupare insikter.I takt med teknologiska framsteg talade man alltmer om människan i mekaniska termer och djup nedstämdhet sågs som en defekt i den mänskliga maskinen. Men när romantiken blommade vid slutet av 1700-talet vände det, nu värderades känslorna högt igen och folk ville försätta sig i dystra sinnestillstånd för att nå djupare insikter. De läste sorglig poesi och romaner som ”Den unge Werthers lidande”.Men läkare konstaterade snart det som är vedertaget än idag: att en depression hindrar en person från att blomstra.Därför kallar han depression för en västerländsk etnopsykologisk konstruktion.Men fungerar depression alltid på samma sätt överallt? Den brittisk- indiske läkaren och antropologen Sushrut Jadhav skriver att vi har en västerländsk syn på depression, som i Europa präglas av kyrkan. Tanken att sjukdomen går i arv från förälder till barn kan till exempel ses som metafor för den kristna arvssynden.Därför kallar han depression för en västerländsk etnopsykologisk konstruktion. Läkare pressar in sina indiska patienters symptombeskrivningar i färdiga mallar formade efter engelskan, och bortser då från indiska uttryck som söt smärta, värme i huvudet och så vidare. Resultatet blir vad han kallar för en kulturell rensning av patienters narrativ. Han hävdar alltså inte att sjukdomen inte finns på den indiska landsbygden, men att den kan ta sig olika uttryck.Den som någon gång erfarit den vet att depressionen kommer smygande men arbetar snabbt.Men om vi håller oss till denna västerländska bild så har alltså synen på den förändrats genom historien. Men det som slår mig, när jag läser skildringar från deprimerade själva; vare sig det är en munk på 1300-talet eller anonyma internetskribenter idag, är att de beskriver samma upplevelse.1300-talsmunken skulle säkert kunna läsa Sylvia Plaths roman ”Glaskupan”, om en ung kvinnas mentala förfall, och känna igen sig. I boken skildrar Plath depressionen inifrån; hur verkligheten långsamt förvrängs tills huvudpersonen lägger sig i ett hål i väggen efter en överdos sömntabletter. När hon vaknar upp på sjukhus döljer hon sina ben för att sköterskorna ska slippa se hur motbjudande de är. Borta är den bildningstörstande unga kvinna som längtat efter framtid och frihet, kvar är en person som föraktar både sig själv och andra och som är helt behovslös. Inga begär och heller inga drömmar. Allt på bara ett par månader. För, som den som någon gång erfarit den vet; depressionen kommer smygande men den arbetar snabbt.I ”Harry Potter” gestaltar JK Rowling depressionen som det våldsamma monstret ”Dementor”; ett ord hon skapat genom att sätta ihop de engelska orden för depression och plågoande,”tormentor”. Dementorn suger ut offrets alla lyckliga minnen och ersätter dem med hopplöshet. Första gången Harry Potter möter en dementor förlorar han medvetandet och hör sin mördade mammas röst.När jag knuffade ner Ann-Therese i snön, när jag sårade den jag älskade, när jag blev lämnad. Allt kommer åter.”Det kändes som om jag aldrig skulle kunna bli glad igen” säger Harry Potters vän efter att dementorn attackerat.På tal om demoner. Såhär skriver den tyske filosofen Nietzsche 1882:”Hur skulle du reagera om en vacker dag eller natt en demon nästlade sig in till dig i din ensammaste ensamhet och sade till dig:'Detta liv, sådant du nu lever och har levt det, kommer du att få leva en gång till och otaliga gånger till; och ingenting nytt kommer att fogas till det, utan varje smärta och varje lustkänsla och varje tanke och minsta suck och allt det outsägligt lilla och stora i din tillvaro måste du uppleva på nytt (…)Skulle du inte kasta dig på marken och gnissla med tänderna och förbanna den demon som talade så till dig? Eller har du en gång upplevt det oerhörda ögonblick då ditt svar skulle bli detta: ”Du är en gud och aldrig hörde jag gudomligare tal!”Den allmänna tolkningen av Nietzsches tanke om den eviga återkomsten är ungefär att man ska leva var dag på ett sätt som man gärna skulle återuppleva.Varför vill du ta bort sorgsenheten när du inte vet vilket arbete den utför i dig?Men för mig är det också en beskrivning av den deprimerade hjärnans eviga ältande, som i sin ensammaste ensamhet återupplever all smärta, liten som stor om och om igen.När jag knuffade ner Ann-Therese i snön, när jag sårade den jag älskade, när jag blev lämnad. Allt kommer åter. Skulle inte du kasta dig på marken och gnissla med tänderna och förbanna den demon som talade så till dig?Kvinnor som just fött barn uttrycker ibland förundran efter en förlossning: tänk att min kropp kan föda fram en annan människa. Efter en depression kan man tänka: Tänk att min hjärna kan få mig att vilja förinta mig själv.Det kan vara en upplevelse av att förlora förankring i världen. Golv lutar, väggar buktar inåt och taket hänger tungt. Utan att man märker det börjar ögonen gråta, kroppen läcker. Den du var är du inte längre.Det är kanske inte så som Aristoteles sa att mörkret drabbar de med djupare inre, men däremot tror jag att den som sjunkit ner, kommer rikare tillbaka.I ”Brev till en ung poet” skriver poeten Rilke insiktsfullt att sorgsenheten kommer in i och blir en del av oss, men den passerar alltid och när den lämnar står vi redo för en ny framtid. Varför vill du ta bort sorgsenheten när du inte vet vilket arbete den utför i dig?För dig som är deprimerad kan det kännas som att du är ensam om din upplevelse, i så fall är du ensam tillsammans med 300 miljoner människor som också lider av depression just nu. Det kan vara svårt att tro, men det går verkligen över.För som Rilke skriver: bli inte bestört när ett vemod djupare än något annat du upplevt tar över dig. Du måste tänka att någonting är på väg att hända i dig, att livet inte har glömt bort dig, att livet håller dig i sina händer och kommer inte låta dig falla.Mona Masrimanusförfattare och tidigare medarbetare på kulturredaktionen i P1. Om du har tankar på att ta ditt liv är det viktigt att söka hjälp. Du kan till exempel ringa till Hjälplinjen på telefon 90390. Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer ska du söka hjälp hos vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning, eller ringa 112. Litteratur:Johann Wolfgang von Goethe “Den unge Werthers lidande” (2011) Norstedts förlag. Översättare: Ralf ParlandFriedrich Nietzsche ”Den glada vetenskapen” (1882) Bokförlaget Korpen, översättning av Carl-Henning WijkmarkRainer Maria Rilke ”Brev till en ung poet” (2015) Wolf Theory. Översättare: Leo HallerstamSushrut Jadhav ”The Cultural Origins of Western Depression” (1996) http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/002076409604200403?journalCode=ispaSylvia Plath "Glaskupan"(1974). Trevi. Översättare: Christina LiljencrantzJ.K Rowling ”Harry Potter och fången från Azkaban” (2010) Rabén & Sjögren. Översättare: Lena Fries-Gedin.

Synen på Sveriges agerande under andra världskriget har skiftat rejält: från de första efterkrigsgenerationernas tacksamhet till de senaste decenniernas moraliska avståndstagande. I Dåligt samvete - Sverige och andra världskriget - utmanar Mauricio Rojas den dominerande berättelsen. Rojas går igenom de viktigaste besluten som Per Albins samlingsregering fattade och argumenterar för en mer empatisk syn på regeringens agerande.Välkommen till boklansering! Mauricio Rojas diskuterar sin bok tillsammans med historikern Henrik Berggren, författare till trilogin Landet utanför. Samtalet, som är en liveinspelning av bokens lansering, leds av Johanna Grönbäck.

Den organiserade brottsligheten gör sig dagligen påmind genom tidningsrubriker om bombdåd och skjutningar. Vi hör hur den äter sig in i viktiga samhällsinstitutioner på sätt som vi aldrig trodde var möjligt för ett par år sedan. Det svenska samhället har fått sig en chock över hur kriminella nätverk hotar vår vardag och med vilken kraft brottsligheten utbreder sig. En fråga som kanske många inte vågat ställa är: Var kommer vi vara om några år om vi inte får stopp på utveckligen? Det samtalar vi om i veckans Hotspot. Gäst i programmet är Fredrik Kärrholm som är tidigare polis, forskare och riksdagsman för Moderaterna. Lästips: ”Lag och ordning”, Fredrik Kärrholm (Timbro) Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17

2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått ett decennium, hur har Sveriges och EU:s migrationspolitik förändrats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den tredje och sista delen av Europas nya ansikte landar vi i dagens och framtidens migrationspolitik. Till sist har EU-länderna enats om en migrations- och asylpakt, efter många års förhandlingar, men kommer den att fungera i praktiken? Synen på EU:s åldrande befolkning och arbetskraftsinvandringen – vem är välkommen? Och den skärpta migrationspolitiken där flyktingfrågan har fått ett allt större fokus i hela EU. Nu talas det om asylprocesser i tredje land, åtgärder för att få fler att återvända och “ordning och reda” vid Europas gräns. Vi återvänder till ”Adnan” i södra Stockholm som nyligen fått permanent uppehållstillstånd, och som snart varit i Sverige i tio år, men fortfarande väntar på att bli svensk medborgare. Vi hör också bland andra migrationsminister Johan Forssell (M), Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling, tidigare EU-parlamentarikern Malin Björk (V) och tidigare EU-kommissionären Ylva Johansson (S). Europas nya ansikte gjordes av Alice Petrén, Sally Henriksson och Carl-Johan Ulvenäs, produktionsbolaget Dist, hösten och vintern 2024. Slutmix Fredrik Nilsson. Ljudklippen är hämtade från Sveriges Radio, Seawatch, The Guardian, CBS, TV4 och SVT.

Synen på kärlek och hur den tar sig uttryck är i ständig förändring. Sedan tekniken tog över dejtingmarknaden kämpar många med att få fart på romantiken den digitala vägen. Samtidigt svämmar tv-utbudet över av kärleksreality där deltagarna vill göra precis tvärtom och dejta analogt. Vad säger det om tiden vi lever i? Gäst är Carin Franzén som är professor i kultur och litteratur.

I många år rådde en uppfattning i väst om att så länge vi handlade med Kina, så landets ekonomi kunde växa och förbättra tillvaron för alla kineser, så skulle Kina var en partner och allierad. Man trodde att Kina inte var särskilt intresserat av att ta plats på den globala politiska arenan, utan att man bara ville bygga upp sitt lands välstånd. Men nu har Kinas makt och ekonomiska inflytande blivit ett problem tycker väst. Det talas om behovet att frikoppla sig från Kina, om att Kina är USA:s stora motpol i det globala maktspelet och hur Kina själva vill bestämma reglerna för hur internationell politik kan föras. Men när blev det så här, märkte ingen när Kina satte sina hullingar in världsekonomin? Har västs arroganta övertro på sin egen förträfflighet spelat Kina i händerna? Och när i historien börjar den här historien?Medverkande: Perry Johansson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om KinaRedaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Synen på de som har Downs syndrom har förändrats mycket över åren, men fortfarande är diagnosen omgärdad av fördomar. Hur kan man leva med Downs syndrom i dagens Sverige? I det här programmet möter vi 7-åriga Liv och 25-åriga Johan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johan har precis flyttat hemifrån, och han är en av få personer med Downs syndrom som har ett riktigt jobb, på den ordinarie arbetsmarknaden.Han får frågan om vad det roligaste med hans jobb är.– Det är att fylla på vattenflaskorna, svarar han.Johan arbetar som bistrobiträde och förutom att han är ansvarig för vattenflaskorna, plockar han disk. Och att han, trots sin diagnos, kunnat etablera sig på arbetsmarknaden grundar sig i ett starkt engagemang från hans föräldrar.– Det är en målmedveten satsning från mig och min man. Jag tror Johan var ungefär ett år när jag första gången tänkte tanken ”det måste finnas en plats för honom i det vanliga samhället”, säger Johans mamma Katarina Rahm.Medverkar i programmet gör:Solveig Laine, vars lillebror, Dag, med Downs syndrom växte upp på institution på 50 och 60-taletMickan Lüning från Svenska DownföreningenUlrika Wester Oxelgren, barnläkare och barnneurolog i Uppsala. Hon har varit med och arbetat fram det medicinska vårdprogrammet som finns i Sverige för uppföljning för barn med Downs syndrom. 7-åriga Liv som har Downs syndromLivs mamma Karen Flö, hennes storasyster Nora och pappa Daniel Bjugård.Johan Rahm som i restaurangen på Fotografiska museet, och hans mamma Kristina Rahm.Programledare och reporter Stina NäslundProducent Alice LööfProgrammet är förinspelat

Frågan om surrogatmödraskap har efter SVT:s Dokument inifrån: Vi ska ha barn kommit att aktualiserats. I säsongens sista avsnitt av Ledarpodden möts ledarskribent Steven Crosson och kolumnist Elisabeth Sandlund för att diskutera hur det kommer sig att det nu höjs röster för att göra surrogatindustrin legal även i Sverige.   Synen på barnets bästa kontra den vuxnes egna rättigheter är något som gör att frågan blir problematisk och måste diskuteras. I flera fall har det förekommit att vuxna beställare av barn lämnat tillbaka barnen eller inte tagit emot dem. Vidare finns en syn på barn som något man ”skaffar” som är etiskt mycket svårt att argumentera för. Barn är inte primärt något man skaffar eller beställer utan något man får.   Det är lätt att förstå den djupa barnlängtan som många par kan känna. Dock gör inte det att frågan blir enklare eller oproblematisk. Tvärtom behöver resonemanget föras på ett såväl empatisk plan för barnen som ett principiellt plan för hur det kommer att påverka samhället om utvecklingen med surrogatfödslar skulle komma att öka.   I podden lyfts även hur utsatta kvinnor i fattiga länder redan i dag utnyttjas av företag inom surrogatindustrin och hur detta skulle riskera att bli en fråga även för Sverige om det – som det nu höjs röster för inom flera liberala partier – skulle legaliseras här.

Gäst Sportchef på ST Robert Karlsson! ∙ Akterseglade av fransmännen igen ∙ Sportchef på ST Robert Karlsson om förbundet syn ∙ Konkreta åtgärderna ∙ Synen på barfota för treåringar ∙ Jänkarvagnens effekt ∙ Hoppet runt nya Jägersro ∙ Detta ska få upp startfrekvensen ∙ Idéerna runt stärkta lördagar ∙ Nyheter runt 2025 …och mycket mer! En podcast från gamblingcabin.se Besök gärna för mer trav och speltips! Gå med i vår Facebookgrupp för gott snack, speltips, tävlingar mm..

Synen sägs vara vårt viktigaste sinne och hur fungerar en hotellupplevelse för en fotograf? Calle Rosenqvist är mångårig bildjournalist och chefredaktör på Kamera & Bild. Sedan en tid åker inte bara kameran fram vid nya hotellupplevelser, utan även diktafonen. Missa inte tipsen och intrycken när Kanold och Kruse bjuder ett blidöga till studion. 

Är självmord priset för den mänskliga hjärnans förmåga? Förmågan att tänka om liv och död, om huruvida livet är värt att leva. Vad händer om vi betraktar självmord som en del av att vara människa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Synen på självmord har varierat under olika tider i olika kulturer. I antikens Rom kunde det ses som ett brott mot staten, med kyrkan blev det en synd, men det har också setts som ett sätt att återupprätta sin egen heder. I vår tid ses självmord i regel som uttryck för psykisk sjukdom – om det inte gäller en person som snart ska dö och vill förkorta livet för att undvika lidande. Då pratar vi istället om dödshjälp, något som är olagligt i Sverige men som möts av en allt större acceptans i samhället. Dödshjälp pga fysisk smärta går att få i flera länder i Europa, men i Nederländerna och Belgien tillåter man nu även den med psykisk sjukdom att få hjälp att förkorta livet. Ur ett filosofiskt perspektiv väcker självmord frågor om moral och autonomi. Äger jag själv rätten att bestämma över min egen kropp, över mitt eget liv? Eller är livet heligt, något du som människa måste fortsätta leva för andras skull även om du själv inte vill? Medverkande: Christian Rücks, professor i psykiatri och Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofiProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David RuneResearch: Therése LagerVeckans tips: Bok: Virtuous Violence – Alan Page Fiske/Tage Shakti Rai/Steven PinkerMusik: How To Dissappear Completely – Ane Brun

Författaren, kulturskribenten och konstnären Linda Skugge har länge varit en frispråkig röst. Med över 30 skrivna böcker är kanske ”Fittstim” och ”Ångestboken” de som fått mest uppmärksamhet, och ett feministiskt perspektiv har tydligt präglat hennes verk. Förra året blev det en stor snackis och mediafokus då Linda startat en ny karriär på Onlyfans, där hon säljer bilder och filmer med sexuellt innehåll till prenumeranter. Vi får höra Linda prata öppet om varför hon blev aktiv på Onlyfans, hur det egentligen fungerar på plattformen och vad som efterfrågas. Vi pratar om hennes syn på sex och relationer, om dick-ratings och varför traditionella utvik är sämre för kvinnor än Onlyfans. Dessutom delar Linda med sig av sin ”Alla kan dra åt helvete”-attityd och berättar hur hennes alter ego, Lady Lazarus, blir ett utlopp för frihet. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Linda på Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren, kulturskribenten och konstnären Linda Skugge har länge varit en frispråkig röst. Med över 30 skrivna böcker är kanske ”Fittstim” och ”Ångestboken” de som fått mest uppmärksamhet, och ett feministiskt perspektiv har tydligt präglat hennes verk. Förra året blev det en stor snackis och mediafokus då Linda startat en ny karriär på Onlyfans, där hon säljer bilder och filmer med sexuellt innehåll till prenumeranter. Vi får höra Linda prata öppet om varför hon blev aktiv på Onlyfans, hur det egentligen fungerar på plattformen och vad som efterfrågas. Vi pratar om hennes syn på sex och relationer, om dick-ratings och varför traditionella utvik är sämre för kvinnor än Onlyfans. Dessutom delar Linda med sig av sin ”Alla kan dra åt helvete”-attityd och berättar hur hennes alter ego, Lady Lazarus, blir ett utlopp för frihet. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Linda på Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Intervju med synpedagog Mia Karlsson, som berättar om synutveckling, synstimulering, samspel och syntolkning.

När det kommer till att motivera andra finns det vissa saker vi behöver förstå. Det viktigaste är nog att det är svårt eller omöjligt att tvinga någon att känna sig motiverad. Motivationen behöver komma inifrån. Prenumerera på mitt nyhetsbrev för att få mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler: monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I förra avsnittet pratade jag om motivation och hur motivation ibland inte fungerar som vi förväntar oss. Gå gärna tillbaka och lyssna på det avsnittet om du inte redan gjort det. Om du redan har lyssnat så kommer du kanske ihåg att det finns situationer där vårt vanligaste sätt att motivera, nämligen med piska och morot, inte alltid fungerar. De här tillfällena handlar om situationer när det som ska göras antingen styrs av lust eller där uppgifterna är svårdefinierade och kräver kompetenser som inte är så lätta att mäta i bra eller dåligt eller rätt eller fel. Jag pratar till exempel om kreativitet och social förmåga. Jag tog upp ett exempel med barn som ritade. Om barn som tycker om att rita blir lovade diplom för att rita – de ges alltså en morot, en belöning – finns risken att lusten, den här inre drivkraften som gör att de ritar, försvinner. Plötsligt ritar de bara om de får någonting i gengäld. Och den bok som jag hänvisade till, som på ett bra sätt förklarar hela det här fenomenet, heter Drive, eller Drivkraft på svenska, och den är skriven av Dan Pink. I boken så presenterar Dan Pink ett annat sätt att motivera. Ett sätt han tror fungerar mycket bättre i det samhälle vi lever i idag. För nu är ju många av våra arbetsuppgifter av den typen att de förlitar sig på den inre drivkraften, där sådana här svårdefinierade kompetenser är mycket viktiga. De andra jobben är ofta utflyttade eller görs av datorer. Pink pekar på tre faktorer att jobba med. Självbestämmande (på engelska autonomy), Mening (på engelska purpose), och möjligheten att bli riktigt bra på det man gör (på engelska Mastery). Jag nämner de engelska termerna eftersom jag inte riktigt tycker att det går att hundraprocentigt översätta. Jag tänker nu gå igenom de här tre, en och en och ge en kortfattad beskrivning av hur du kan se på dem. Som du förstår så går det ju inte att i detalj berätta vad de här tre faktorerna innebär i en så här kort podcast men jag ska försöka att plocka fram någonting tankeväckande från var och en av de här kategorierna. Genomgående för att skapa motivation på det här sättet är att du som ledare eller coach eller förälder behöver inse att motivation kommer inifrån. Det är alltså inte ditt jobb att tvinga fram motivation eller att skapa motivation. Se det istället som att du kan hjälpa till att locka fram den motivation som redan finns men som inte ännu fått komma ut på grund av olika faktorer. Och kanske framför allt, att du – genom vad du säger, hur du säger det och / eller vad du gör – inte står i vägen för att din medarbetare eller ditt barn ska kunna plocka fram sin inneboende motivation. Var behjälplig men ta varken på dig ansvar eller skuld om det inte händer. Jag kommer att komma tillbaka till det här när jag pratar om självstyre men det är verkligen viktigt. Det handlar inte om dig. Ju djupare den insikten sitter desto bättre. **Mastery** Fråga dig själv hur du kan skapa förutsättningar för den du vill motivera att uppnå mastery. Här finns det ju förstås inga tydliga svar att ge, i vissa lägen kanske det handlar om att drilla själva hantverket. Att nöta slag i tennis eller spela skalor på piano om och om igen. Inom andra ämnen eller när den du jobbar med har kommit lite längre kanske du behöver ge den personen mer frihet att lägga upp sitt arbete eller sin träning helt själv. Men det finns två saker som jag tror är gemensamt för allt arbete med mastery och det är flow och mindset. Flow är ett uttryckt myntat av Mihaly Csikszentmihalyi, han har skrivit en bok med samma namn och Flow betyder lite förenklat att du är uppslukad av det du gör. Att ingenting annat existerar. På svenska, framför allt inom idrotten, kallar vi det ibland för att vara i zonen. När du är i zonen är du helt och hållet engagerad i det du gör. Och engagemang är en förutsättning för att bli riktigt bra. När du är i zonen så fokuserar du också på att göra, inte på att bedöma och det här är en mycket viktig detalj. Du gör utan att lägga någon värdering i om det du gör är rätt eller fel, bra eller dåligt. Analysen kommer senare, men när du presterar försöker du att plocka fram alla dina kompetenser och förutsättningen för det ökar markant när den bedömande och värderande delen av dig vilar. Den andra delen av att bli bra handlar om mindset. Och här tänker jag också hänvisa till en bok, den heter just Mindset och är skriven Carol S Dweck. I boken Mindset berättar författaren om att det finns två olika typer av mindset. Det ena kallar hon för fixed eller statiskt på svenska. Det andra kallar hon för growth eller dynamiskt i den svenska översättningen. De som har ett statiskt mindset har en bild av att våra egenskaper är medfödda och omöjliga att påverka. Vi tänker inte det här medvetet utan framför allt omedvetet. Med ett statiskt mindset blir allt man gör en bedömning av hur bra man är. Det skapar en rädsla för att misslyckas och en ovilja att pusha sig utanför komfortzonen. För en person med ett statiskt mindset kan en misslyckad uppgift vara samma sak som en värdering på vem man är. Jag misslyckades, alltså är jag misslyckad. Eller kanske ännu vanligare; om jag misslyckas kommer andra att se mig som misslyckad och det vill jag inte så därför försöker jag inte ens, eller jag ger det i alla fall inte allt jag har. Och den här rädslan över vad andra ska tycka lever ju oftast bara i mitt huvud. Med ett dynamiskt mindset finns inte de här begränsningarna. Då gillar man utmaningar. Det är en möjlighet att lära och växa. Någonting som med ett statiskt mindset skulle ses som ett misslyckande ses nu som feedback, det är inte en värdering på hur bra jag är på någonting utan snarare en bedömning på var jag befinner mig just nu. Med möjlighet att förbättras. Synen på komfortzonen är att den kan expanderas. Och bara för att ge dig en kort beskrivning på vad en komfortzon är för något. Man brukar säga ungefär så här att din komfortzon är den delen av ditt liv där du känner dig bekväm, oftast för att du är van med vad som händer där. Att agera och ta initiativ och säga din mening kanske är någonting du gör naturligt när det kommer till just din arbetsgrupp, med människor du känner och där du har skaffat dig en tydlig roll i gruppen, men när du kommer ut i ett större sammanhang – i en ledningsgrupp eller någonting liknande – blir du tyst och följsam. Om du vill utvecklas i en sådan här situation så behöver du troligen expandera din komfortzon. Du behöver börja göra saker som åtminstone känns obekvämt, där du känner ett starkt motstånd. Tillbaka till dynamiskt och statiskt mindset. Som förälder kan du göra dina barn en stor tjänst om du kan känna igen om deras naturliga instinkt är att tänka i termer av ett statiskt eller dynamiskt mindset och uppmuntra det senare. Och nu kommer vi till de andra två faktorerna, nämligen **Självbestämmande och mening** Jag bakar ihop dessa bägge eftersom de till ganska stora delar hör ihop. Självbestämmande handlar dels om att låta människor ta ansvar för sin egen situation och sina egna arbetsuppgifter. Att lösa dem på det sätt de tycker är bäst. Självklart inom vissa ramar. Det är lätt att tro att självbestämmande handlar om att lämna folk i fred, men så behöver det inte alls vara och om du ska motivera dem så behöver du vara aktiv. Men som jag sa tidigare behöver du låta motivationen komma inifrån. Att låta dem fatta sina egna beslut. Ett oerhört kraftfullt sätt att vara behjälplig i den här processen är att vara den som ställer frågor. Frågor som syftar till att locka fram den motivation som redan finns. Men du måste låta den du jobbar med bestämma. Det här är mycket viktigt. Om du berättar vad han eller hon ska göra, eller om du tydligt visar hur du tycker att det bör vara kan det bli mycket svårt att plocka fram den här inre motivationen. Det är ett djupt mänskligt beteende att inte vilja bli tillsagd vad vi ska göra eller vilja eller tycka och om så sker vill vi instinktivt göra motsatsen. Och då kan din medverkan hindra processen. Vad du vill är att den här personen som du jobbar med ska hitta sitt varför. Inte ditt varför eller företagets varför. Utan sitt eget. Och som du hör är vi nu också inne och tassar på mening. Men så är det. Allt hänger ihop i någon mån. Om det inte finns någon synlig motivation hos en person kan du tänka som att du står framför en dörr som är stängd. Du vet att om du försöker slå upp dörren på glänt så kommer den som står på andra sidan slå igen och låsa. Så du måste lirka. Du vill att den som står på andra sidan ska vilja öppna. För det kommer att gynna den personen. Så du fokuserar på att öppna en liten, liten springa till att börja med. Och genom den springan, ställa en fråga för att öppna upp situationen. Hypotetiskt, om du skulle kunna tänka dig att agera si eller så ... varför skulle det kunna gynna dig? Här säger du inte till någon vad han eller hon ska göra eller hur det ska göras. Du ställer en hypotetisk fråga. Genom att svara så binder sig inte personen till något. Du försöker att göra det ofarligt att starta en tankebana. En fråga som inte är effektiv skulle till exempel vara: Varför gör du inte si eller så, du vet ju att du skulle må bättre, eller hur? Det här är ett ifrågasättande som direkt tar bort självbestämmandet. Frågan är också konstruerad så att den du jobbar med börjar fokusera på varför hon inte gör någonting. När du hör det så här tydligt kanske det känns självklart att en sådan här fråga inte är effektiv men vi är många, självklart även jag när jag inte tänker efter, som ofta faller in i den här jargongen på ett eller annat sätt, med till exempel våra barn. En annan fråga som jag tror vi ofta ställer av välvillighet, som vi tror är motiverande, kan vara någonting som liknar den här. Hur skulle du kunna gå tillväga för att göra si eller så? eller om vi följer exemplet i den första frågan: Hypotetiskt, hur skulle du kunna gå tillväga för att göra si eller så? Det som är bra här är att du håller på självbestämmandet. Men när du frågar "hur" är det återigen lätt att fokus hamnar på hindren. Hur betyder att man behöver hitta en väg runt alla hindren. Det kan kännas jobbigt att ens tänka på det om det inte finns någon motivation. Den här frågan skulle fungera jättebra lite senare i processen, när motivationen redan finns där. Men när vi letar motivation så börjar vi med att fokusera på meningen, det vill säga varför. Och när vi borrar i varför, samtidigt som vi låter personen vi jobbar med bestämma själv så kommer vi förr eller senare att närma oss den riktiga meningen. Det stora Varför. Och den processen följer ofta ett mönster där man i början pratar om praktiska saker som "jag gör det för att chefen ska bli nöjd" för att mer och mer närma sig kärnan och till slut hamna på någonting personligt och kanske känslomässigt som till exempel att jag gör det för att jag vill vara en del i laget och då mår jag bra i mig själv och när jag mår bra i mig själv kommer jag hem med ett bättre humör vilket leder till att jag är en bättre partner för min man eller fru eller barn. Bara som ett exempel. Det där var en kort och ganska ytlig genomgång av de här tre faktorerna som styr motivation i vissa situationer. Att kunna ställa bra frågor är en fantastisk kompetens att ha. Det kräver mycket jobb för att lära sig och jag önskar att jag själv vore bättre på detta. En bok som jag kan rekommendera är Co-active coaching av bland annat Laura Whitworth, jag länkar till den i anteckningarna. En annan är Instant Influence av Michael Pantalon, jag länkar till den också och även till dom andra böckerna jag har pratat om i det här avsnittet. För att sammanfatta. När det handlar om att motivera på det här sättet så är din roll att skapa förutsättningar för personen du vill motivera att hitta sin egen motivation. Du kan göra detta genom att dels se till att de fysiska och praktiska förutsättningarna finns, men också genom att ställa frågor. Och kom ihåg, det handlar inte om dig. I just det här läget är det oviktigt vad du tycker eller känner eller kan relatera till. De bästa samtalen, de som ger riktigt resultat, sker när den andra personen går därifrån med en känsla av att allt som har kommit fram, alla framsteg som har gjorts, har gjorts av henne själv, att din roll nästan varit onödig. Då har du varit som mest hjälpsam. Dock, och jag känner att jag behöver göra ett tillägg här, det här – allt det som vi har pratat om i det här avsnittet – betyder inte att du som chef kan ta det som en ursäkt för att vara otydlig eller inte fatta beslut. Det är svagt ledarskap och svagt ledarskap dödar motivation i alla lägen. Men det borde nog vara ett eget poddavsnitt. Det var allt jag hade. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig och ha det bra.

När det kommer till att motivera andra finns det vissa saker vi behöver förstå. Det viktigaste är nog att det är svårt eller omöjligt att tvinga någon att känna sig motiverad. Motivationen behöver komma inifrån. Prenumerera på mitt nyhetsbrev för att få mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler: monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I förra avsnittet pratade jag om motivation och hur motivation ibland inte fungerar som vi förväntar oss. Gå gärna tillbaka och lyssna på det avsnittet om du inte redan gjort det. Om du redan har lyssnat så kommer du kanske ihåg att det finns situationer där vårt vanligaste sätt att motivera, nämligen med piska och morot, inte alltid fungerar. De här tillfällena handlar om situationer när det som ska göras antingen styrs av lust eller där uppgifterna är svårdefinierade och kräver kompetenser som inte är så lätta att mäta i bra eller dåligt eller rätt eller fel. Jag pratar till exempel om kreativitet och social förmåga. Jag tog upp ett exempel med barn som ritade. Om barn som tycker om att rita blir lovade diplom för att rita – de ges alltså en morot, en belöning – finns risken att lusten, den här inre drivkraften som gör att de ritar, försvinner. Plötsligt ritar de bara om de får någonting i gengäld. Och den bok som jag hänvisade till, som på ett bra sätt förklarar hela det här fenomenet, heter Drive, eller Drivkraft på svenska, och den är skriven av Dan Pink. I boken så presenterar Dan Pink ett annat sätt att motivera. Ett sätt han tror fungerar mycket bättre i det samhälle vi lever i idag. För nu är ju många av våra arbetsuppgifter av den typen att de förlitar sig på den inre drivkraften, där sådana här svårdefinierade kompetenser är mycket viktiga. De andra jobben är ofta utflyttade eller görs av datorer. Pink pekar på tre faktorer att jobba med. Självbestämmande (på engelska autonomy), Mening (på engelska purpose), och möjligheten att bli riktigt bra på det man gör (på engelska Mastery). Jag nämner de engelska termerna eftersom jag inte riktigt tycker att det går att hundraprocentigt översätta. Jag tänker nu gå igenom de här tre, en och en och ge en kortfattad beskrivning av hur du kan se på dem. Som du förstår så går det ju inte att i detalj berätta vad de här tre faktorerna innebär i en så här kort podcast men jag ska försöka att plocka fram någonting tankeväckande från var och en av de här kategorierna. Genomgående för att skapa motivation på det här sättet är att du som ledare eller coach eller förälder behöver inse att motivation kommer inifrån. Det är alltså inte ditt jobb att tvinga fram motivation eller att skapa motivation. Se det istället som att du kan hjälpa till att locka fram den motivation som redan finns men som inte ännu fått komma ut på grund av olika faktorer. Och kanske framför allt, att du – genom vad du säger, hur du säger det och / eller vad du gör – inte står i vägen för att din medarbetare eller ditt barn ska kunna plocka fram sin inneboende motivation. Var behjälplig men ta varken på dig ansvar eller skuld om det inte händer. Jag kommer att komma tillbaka till det här när jag pratar om självstyre men det är verkligen viktigt. Det handlar inte om dig. Ju djupare den insikten sitter desto bättre. **Mastery** Fråga dig själv hur du kan skapa förutsättningar för den du vill motivera att uppnå mastery. Här finns det ju förstås inga tydliga svar att ge, i vissa lägen kanske det handlar om att drilla själva hantverket. Att nöta slag i tennis eller spela skalor på piano om och om igen. Inom andra ämnen eller när den du jobbar med har kommit lite längre kanske du behöver ge den personen mer frihet att lägga upp sitt arbete eller sin träning helt själv. Men det finns två saker som jag tror är gemensamt för allt arbete med mastery och det är flow och mindset. Flow är ett uttryckt myntat av Mihaly Csikszentmihalyi, han har skrivit en bok med samma namn och Flow betyder lite förenklat att du är uppslukad av det du gör. Att ingenting annat existerar. På svenska, framför allt inom idrotten, kallar vi det ibland för att vara i zonen. När du är i zonen är du helt och hållet engagerad i det du gör. Och engagemang är en förutsättning för att bli riktigt bra. När du är i zonen så fokuserar du också på att göra, inte på att bedöma och det här är en mycket viktig detalj. Du gör utan att lägga någon värdering i om det du gör är rätt eller fel, bra eller dåligt. Analysen kommer senare, men när du presterar försöker du att plocka fram alla dina kompetenser och förutsättningen för det ökar markant när den bedömande och värderande delen av dig vilar. Den andra delen av att bli bra handlar om mindset. Och här tänker jag också hänvisa till en bok, den heter just Mindset och är skriven Carol S Dweck. I boken Mindset berättar författaren om att det finns två olika typer av mindset. Det ena kallar hon för fixed eller statiskt på svenska. Det andra kallar hon för growth eller dynamiskt i den svenska översättningen. De som har ett statiskt mindset har en bild av att våra egenskaper är medfödda och omöjliga att påverka. Vi tänker inte det här medvetet utan framför allt omedvetet. Med ett statiskt mindset blir allt man gör en bedömning av hur bra man är. Det skapar en rädsla för att misslyckas och en ovilja att pusha sig utanför komfortzonen. För en person med ett statiskt mindset kan en misslyckad uppgift vara samma sak som en värdering på vem man är. Jag misslyckades, alltså är jag misslyckad. Eller kanske ännu vanligare; om jag misslyckas kommer andra att se mig som misslyckad och det vill jag inte så därför försöker jag inte ens, eller jag ger det i alla fall inte allt jag har. Och den här rädslan över vad andra ska tycka lever ju oftast bara i mitt huvud. Med ett dynamiskt mindset finns inte de här begränsningarna. Då gillar man utmaningar. Det är en möjlighet att lära och växa. Någonting som med ett statiskt mindset skulle ses som ett misslyckande ses nu som feedback, det är inte en värdering på hur bra jag är på någonting utan snarare en bedömning på var jag befinner mig just nu. Med möjlighet att förbättras. Synen på komfortzonen är att den kan expanderas. Och bara för att ge dig en kort beskrivning på vad en komfortzon är för något. Man brukar säga ungefär så här att din komfortzon är den delen av ditt liv där du känner dig bekväm, oftast för att du är van med vad som händer där. Att agera och ta initiativ och säga din mening kanske är någonting du gör naturligt när det kommer till just din arbetsgrupp, med människor du känner och där du har skaffat dig en tydlig roll i gruppen, men när du kommer ut i ett större sammanhang – i en ledningsgrupp eller någonting liknande – blir du tyst och följsam. Om du vill utvecklas i en sådan här situation så behöver du troligen expandera din komfortzon. Du behöver börja göra saker som åtminstone känns obekvämt, där du känner ett starkt motstånd. Tillbaka till dynamiskt och statiskt mindset. Som förälder kan du göra dina barn en stor tjänst om du kan känna igen om deras naturliga instinkt är att tänka i termer av ett statiskt eller dynamiskt mindset och uppmuntra det senare. Och nu kommer vi till de andra två faktorerna, nämligen **Självbestämmande och mening** Jag bakar ihop dessa bägge eftersom de till ganska stora delar hör ihop. Självbestämmande handlar dels om att låta människor ta ansvar för sin egen situation och sina egna arbetsuppgifter. Att lösa dem på det sätt de tycker är bäst. Självklart inom vissa ramar. Det är lätt att tro att självbestämmande handlar om att lämna folk i fred, men så behöver det inte alls vara och om du ska motivera dem så behöver du vara aktiv. Men som jag sa tidigare behöver du låta motivationen komma inifrån. Att låta dem fatta sina egna beslut. Ett oerhört kraftfullt sätt att vara behjälplig i den här processen är att vara den som ställer frågor. Frågor som syftar till att locka fram den motivation som redan finns. Men du måste låta den du jobbar med bestämma. Det här är mycket viktigt. Om du berättar vad han eller hon ska göra, eller om du tydligt visar hur du tycker att det bör vara kan det bli mycket svårt att plocka fram den här inre motivationen. Det är ett djupt mänskligt beteende att inte vilja bli tillsagd vad vi ska göra eller vilja eller tycka och om så sker vill vi instinktivt göra motsatsen. Och då kan din medverkan hindra processen. Vad du vill är att den här personen som du jobbar med ska hitta sitt varför. Inte ditt varför eller företagets varför. Utan sitt eget. Och som du hör är vi nu också inne och tassar på mening. Men så är det. Allt hänger ihop i någon mån. Om det inte finns någon synlig motivation hos en person kan du tänka som att du står framför en dörr som är stängd. Du vet att om du försöker slå upp dörren på glänt så kommer den som står på andra sidan slå igen och låsa. Så du måste lirka. Du vill att den som står på andra sidan ska vilja öppna. För det kommer att gynna den personen. Så du fokuserar på att öppna en liten, liten springa till att börja med. Och genom den springan, ställa en fråga för att öppna upp situationen. Hypotetiskt, om du skulle kunna tänka dig att agera si eller så ... varför skulle det kunna gynna dig? Här säger du inte till någon vad han eller hon ska göra eller hur det ska göras. Du ställer en hypotetisk fråga. Genom att svara så binder sig inte personen till något. Du försöker att göra det ofarligt att starta en tankebana. En fråga som inte är effektiv skulle till exempel vara: Varför gör du inte si eller så, du vet ju att du skulle må bättre, eller hur? Det här är ett ifrågasättande som direkt tar bort självbestämmandet. Frågan är också konstruerad så att den du jobbar med börjar fokusera på varför hon inte gör någonting. När du hör det så här tydligt kanske det känns självklart att en sådan här fråga inte är effektiv men vi är många, självklart även jag när jag inte tänker efter, som ofta faller in i den här jargongen på ett eller annat sätt, med till exempel våra barn. En annan fråga som jag tror vi ofta ställer av välvillighet, som vi tror är motiverande, kan vara någonting som liknar den här. Hur skulle du kunna gå tillväga för att göra si eller så? eller om vi följer exemplet i den första frågan: Hypotetiskt, hur skulle du kunna gå tillväga för att göra si eller så? Det som är bra här är att du håller på självbestämmandet. Men när du frågar "hur" är det återigen lätt att fokus hamnar på hindren. Hur betyder att man behöver hitta en väg runt alla hindren. Det kan kännas jobbigt att ens tänka på det om det inte finns någon motivation. Den här frågan skulle fungera jättebra lite senare i processen, när motivationen redan finns där. Men när vi letar motivation så börjar vi med att fokusera på meningen, det vill säga varför. Och när vi borrar i varför, samtidigt som vi låter personen vi jobbar med bestämma själv så kommer vi förr eller senare att närma oss den riktiga meningen. Det stora Varför. Och den processen följer ofta ett mönster där man i början pratar om praktiska saker som "jag gör det för att chefen ska bli nöjd" för att mer och mer närma sig kärnan och till slut hamna på någonting personligt och kanske känslomässigt som till exempel att jag gör det för att jag vill vara en del i laget och då mår jag bra i mig själv och när jag mår bra i mig själv kommer jag hem med ett bättre humör vilket leder till att jag är en bättre partner för min man eller fru eller barn. Bara som ett exempel. Det där var en kort och ganska ytlig genomgång av de här tre faktorerna som styr motivation i vissa situationer. Att kunna ställa bra frågor är en fantastisk kompetens att ha. Det kräver mycket jobb för att lära sig och jag önskar att jag själv vore bättre på detta. En bok som jag kan rekommendera är Co-active coaching av bland annat Laura Whitworth, jag länkar till den i anteckningarna. En annan är Instant Influence av Michael Pantalon, jag länkar till den också och även till dom andra böckerna jag har pratat om i det här avsnittet. För att sammanfatta. När det handlar om att motivera på det här sättet så är din roll att skapa förutsättningar för personen du vill motivera att hitta sin egen motivation. Du kan göra detta genom att dels se till att de fysiska och praktiska förutsättningarna finns, men också genom att ställa frågor. Och kom ihåg, det handlar inte om dig. I just det här läget är det oviktigt vad du tycker eller känner eller kan relatera till. De bästa samtalen, de som ger riktigt resultat, sker när den andra personen går därifrån med en känsla av att allt som har kommit fram, alla framsteg som har gjorts, har gjorts av henne själv, att din roll nästan varit onödig. Då har du varit som mest hjälpsam. Dock, och jag känner att jag behöver göra ett tillägg här, det här – allt det som vi har pratat om i det här avsnittet – betyder inte att du som chef kan ta det som en ursäkt för att vara otydlig eller inte fatta beslut. Det är svagt ledarskap och svagt ledarskap dödar motivation i alla lägen. Men det borde nog vara ett eget poddavsnitt. Det var allt jag hade. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig och ha det bra.

Journalisten och samhällsdebattören Joakim Lamotte är det nog få som har missat. Både hatad och älskad har han sedan 2015 arbetat som oberoende journalist, finansierad genom donationer på sociala medier vilket gett honom epitetet ”swishjournalist”. Han är känd för sin kontroversiella personlighet och för att ta i ämnen andra inte tar i. Nu är han också aktuell med boken ”Där stormen är: En ”swishhoras” betraktelser”.Vi får höra om Joakims syn på Sverige idag, om integrationspolitiken och vad han ser att svenska politiker har gjort fel. Vi pratar givetvis om gängkriminaliteten och vad Joakim ser för väg framåt, men vi får också höra om det hat och dödshot som han fått utstå. Joakim delar också med sig av de reportage som berört honom mest och om viljan att befinna sig där stormen är som värst. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Joakim på Instagram och Facebook.Joakim Lamotte - Där stormen är: En "swishhoras" betraktelser Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Journalisten och samhällsdebattören Joakim Lamotte är det nog få som har missat. Både hatad och älskad har han sedan 2015 arbetat som oberoende journalist, finansierad genom donationer på sociala medier vilket gett honom epitetet ”swishjournalist”. Han är känd för sin kontroversiella personlighet och för att ta i ämnen andra inte tar i. Nu är han också aktuell med boken ”Där stormen är: En ”swishhoras” betraktelser”.Vi får höra om Joakims syn på Sverige idag, om integrationspolitiken och vad han ser att svenska politiker har gjort fel. Vi pratar givetvis om gängkriminaliteten och vad Joakim ser för väg framåt, men vi får också höra om det hat och dödshot som han fått utstå. Joakim delar också med sig av de reportage som berört honom mest och om viljan att befinna sig där stormen är som värst. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Joakim på Instagram och Facebook.Joakim Lamotte - Där stormen är: En "swishhoras" betraktelser Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges kvinnoorganisationer intervjuas av Staffan Dopping. 5,2 miljoner kvinnor och flickor bor i Sverige, ett av världens mest jämställda länder. Men inom kvinnorörelsen gror oro, inte minst till följd av politiska planer på att göra det lättare att byta juridiskt kön. Clara Berglund är också bekymrad över frågan om surrogatmödraskap. Är Sverige på väg att förlora sin ställning som föregångsland vad gäller jämställdhet?

Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges kvinnoorganisationer intervjuas av Staffan Dopping. 5,2 miljoner kvinnor och flickor bor i Sverige, ett av världens mest jämställda länder. Men inom kvinnorörelsen gror oro, inte minst till följd av politiska planer på att göra det lättare att byta juridiskt kön. Clara Berglund är också bekymrad över frågan om surrogatmödraskap. Är Sverige på väg att förlora sin ställning som föregångsland vad gäller jämställdhet?

Synen på brottslighet kan ha ändrats genom åren. (NWT 2016-08-20)

19 april. Fraser Nelson, chefredaktör på brittiska The Spectator, är på besök i Sverige för att försöka förstå orsaken till den växande gängbrottsligheten. Han och Andreas Ericson pratar också om den svenska åsiktskorridoren och hur medierna kan bli bättre på att skildra samhället.

Synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket svårare än att slänga vilken sopa som helst. Att vi ser på mens som något smutsigt skapar onödigt lidande för de som har mens – somliga får äckelkänslor för den egna kroppen och oro för lukt och fläckar tar mycket energi.Nu har Josefin Persdotter skrivit en avhandling i sociologi, vid Göteborgs universitet, om synen på mens, där hon har undersökt vardagsrutinerna. Hon har flera förslag på hur det kan bli mindre krångligt att ha mens i framtiden.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Skådespelaren Julia Dufvenius om Tystnad tagning - hur det var då, och hur det är nu, fem år senare. "Synen på den som säger ifrån offentligt är hård. Jävligt hård", säger hon. Julia Dufvenius var en av initiativtagarna till uppropet #tystnadtagning med vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp inom teater- och filmbranschen. Uppropet publicerades den 8 november 2017 i SvD med 703 underskrifter, och följdes av uppläsningar från scener runt om i landet. Efter "Tystnad tagning" följde upprop från andra branscher och debatten om #Metoo tog fart på bred front även i Sverige.Fem år har gått sedan dess vad har förändrats? Och vad har inte förändrats? Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström

Synen brukar kallas för det viktigaste sinnet, eftersom närmare 70 % av kroppens sinnesceller finns i näthinnan. Så hur ska man göra för att ta hand om sina ögon på bäst sätt? Om ögonen ska må bra måste man undersöka dem med jämna mellanrum, det är det nog många som missar, säger Tony Pansell, optiker på S:t Eriks ögonsjukhus. Glaukom, gråstarr och sjukdomar i gula fläcken. Det finns många saker som kan drabba ögonen. En mindre allvarlig synnedsättning är dock myopi närsynthet. Det finns inte så mycket man kan göra åt det när det väl utvecklat sig, förutom att använda glasögon eller linser, men en studie har visat att utomhusvistelse som barn kan göra att man har lägre risk att bli närsynt.  Man tror att det är det naturliga ljuset utomhus som skyddar ögat, säger Pelsin Demir, som är en av de forskare som står bakom studien. Gäster i programmet: Tony Pansell, optiker som forskar på Karolinska institutet, Anders Kvanta, ögonkirurg på S:t Eriks Ögonsjukhus och professor på Karolinska institutet, Pelsin Demir, optiker och doktor inom biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitet och Branka Samolov, ögonkirurg och forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus. Programledare: Ninos Chamoun Producent: Alice Lööf

Nyligen fick en patient i Sverige för första gången nya gener insprutade i näthinnan för att behandla en ovanlig ögonsjukdom. Kan fler sjukdomar behandlas med genterapi? Kvinnan har den ärftliga näthinnesjukdomen retinaldystrofi, som visar sig tidigt i livet och som brukar leda till blindhet i vuxen ålder. Förhoppningen med genterapin är att hon ska slippa förlora synen helt. Medverkande: Madeleine Zetterberg, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Mia Olsson, expert på Gentekniknämnden. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Programledare: Camilla Widebeck  camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Malin gästar oss med väldigt spännande forskning: hur andra ser på oss barnfria! För ännu fler avsnitt, videos, community med mera så bli patreon! Du hittar oss på www.patreon.com/barnfrihet

Vi går igenom svensk narkotikapolitiks historia tillsammans med journalisten Johan Wicklén. Johan har skrivit boken "Vi ger oss aldrig" där han gör upp med den svenska synen på cannabis och efterlyser ett nytt slags samtal om droger. Vi får höra vad Johan menar med att svensk narkotikapolitik gjort mer ont än gott och vilka som varit förlorarna i det så kallade kriget. Vad är bruk och vad är missbruk? Skillnaden på legalisering och avkriminalisering? Hur farligt är Cannabis? Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad

Känslan av saknad har låg status i Sverige. Här ska man blicka framåt och inte tänka på det gamla. Men att beklaga vad som försvunnit är ändå vad många människor gör. Det konstaterar Katarina Barrling, docent i statskunskap, och den politiska journalisten Cecilia Garme i den nya boken Saknad. I den stora invandringens spår har Sverige på kort tid gått igenom omvälvande förändringar, men konsekvenserna skiljer sig starkt åt från plats till plats. Synen på invandringen och dess konsekvenser handlar därför i hög grad om perspektiv och erfarenheter, och när vissa erfarenheter negligeras eller nedvärderas kommer besvikelsen och spänningarna att växa. Vårt offentliga samtal handlar vanligtvis om verktyg och insatser, men nu befinner vi oss i ett läge där eliternas lyhördhet, respekt och vilja till dialog kommer att vara minst lika viktiga som deras åtgärdsförslag. Katarina Barrling och Cecilia Garme samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Författaren Malin Lindroths "Nuckan" var en berättelse om att leva utan utan partner. Nu gästar hon Lundströms Bokradio med nya romanen "Nuckans hjärtespalt" - som ger tröst åt den som räds sin ensamhet. Vad kan man ge för råd till en ung man som just blivit dumpad och bara vill ha sin älskade tillbaka? Eller till kvinnan som är ignorerad i sitt äktenskap men rädd att gå själv genom livet? I författaren Malin Lindroths roman "Nuckans hjärtespalt" synas våra kulturellt rotade uppfattningar om vad relationer och ensamhet egentligen är - eller kan vara."Vi behandlar kärleken som ett slags naturlag. Man ska leta efter en person som man ska hitta och sen ska det vara bra. Nuckan köper inte den föreställningen, hon vill luckra upp den, och när man gör det hamnar man på andra tankespår", säger Malin Lindroth i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

American Apparels VD och grundare Dov Charney har blivit nästan lika känd som sitt succéföretag, och det är inte bara positivt. När han upprepade gånger stäms för sexuella trakasserier av före detta anställda, utan att dömas, så blir ryktena och rubrikerna många och stora. Synen på American Apparel och deras provokativa, avklädda annonskampanjer förändras och företagets problem börjar diskuteras i allt hårdare ordalag i media. Trots det fortsätter American Apparel att växa och slå nya säljrekord under början av 2010-talet. Men, det ska visa sig att skandalerna och ryktena inte är deras enda bekymmer. American Apparels ekonomiska problem har vuxit i takt med deras ekonomi, som har byggts på lerfötter.Ett program av Blenda Setterwall Klingert. Producent Joel Silberstein Hont. I redaktionen ingår även Arvid Hallberg, Josefin Patzauer, David Mehr och Love Lyssarides.Vinjetten är skapad av Anne Obel, som också gjort mix och ljudläggning.  Become a member at https://plus.acast.com/s/uppgangochfall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är äntligen dags att börja diskutera ämnet Idrott och Hälsa i skolan i Tyngre Träningssnack. Till vår hjälp har vi Professor Suzanne Lundvall från Göteborgs Universitet. Det blir en väldigt intressant diskussion kring ämnets historia, utveckling och saker som är intressant att fundera på inför framtiden. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Wille har haft covid-19 00:01:48 Gudiol har låga förhoppningar att han ska klara sig 00:08:28 Veckans gäst, Professor Suzanne Lundvall 00:13:05 Idrottsundervisningen bör kanske förändras när barnen blir äldre 00:15:19 Vad är syftet med idrott och hälsa som ämne? 00:18:09 Suzannes forskning på ämnet idrott och hälsa 00:23:06 Ämnet skiljer sig åt ganska mycket mellan olika länder i världen 00:27:11 Ämnets utveckling i Sverige över tid 00:32:11 Hur övergången till ämnet idrott och hälsa har påverkat undervisningen 00:38:36 Idrotten behöver introducera eleverna för mycket men allt måste inte vara med under alla skolår 00:41:21 Ska idrottslektionerna i sig försöka förbättra hälsan genom det som görs för stunden? 00:44:11 Kan man inte integrera en del av hälsodelen i andra ämnen? 00:47:44 Hur mäter man om hälsodelen blir uppnådd under utbildningen? 00:49:45 Problemet med att ungdomar inte känner sig trygga 00:54:51 Hur får vi ungdomar att gilla rörelse så de fortsätter med det även när de inte har skolidrott senare 01:05:59 Synen på nivågruppering på idrottslektionerna 01:14:29 Hade det räckt med godkänt eller icke godkänt i idrott och hälsa? 01:19:49 Ska eleverna få betyg efter deras insats istället för deras kunskap? 01:24:16 Vem är det som bestämmer vad som ingår i ämnet idrott och hälsa?

De flesta vet idag att vikingar inte hade horn på hjälmarna, men det övriga paketet av myter från det sena 1800-talets nationalromantik lever fortfarande kvar. För den borgliga 1800-talsmänniskan blev vikingen en våldsam storvuxen man som plundrade omvärlden och kvinnorna tänktes helt bort ur bilden.I denna nyfixade repris av avsnitt 45 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Ted Hesselbom som är författare, konstnär och chef för Sigtuna Museum samt Anna Lihammer, författare och arkeolog som vid sidan om ett antal deckare har hon bland annat skrivit boken Vikingatidens härskare.Synen på vikingarna har förändrats under århundradena sedan de försvann. Från skam för vårt hedniska ursprung under medeltiden, till myter som skulle hjälpa oss att bygga stormakten under 1600-talet för att glömmas bort under det rationella 1700-talet. Under 1800-talet fick vikingen bli bärare av den tidens romantiska nationalism och den bilden har fastnat fram till idag.Vår syn på vikingarna är i hög grad präglad av det sena 1800-talets hornprydda våldsamma hjälte. Här fanns inte någon plats för mäktiga kvinnor, eller strävsamma bönder och driftiga handelsmän. Myten om vikingen skapades i en tid när Sverige var ett fattigt bakvatten som nyligen förlorat sin östra rikshalva till arvfienden Ryssland.Det hela har ju inte blivit bättre av att nazisterna knöt an till vikingarna och exempelvis illustrerade värvningsaffischer för Waffen-SS med vikingaskepp och döpte sin division för utländska frivilliga till SS-Panzer-Division Wiking. En mer sentida variant är den så kalla vikingarocken vars främsta företrädare var den nationalistiska rockgruppen Ultima Thule som gärna sjöng om vikingar.Vikingen själv skulle inte ens kalla sig viking. Det gjorde ytterst få under perioden år 700 till år 1100 som vi idag kallar vikingatiden. Möjligtvis kunde vikingarnas plundringsresor benämnas att fara i viking. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.