Podcasts about tidningarnas

Klimatutredaren John Hassler intervjuas av Henrik Höjer. Han är en av Sveriges mest välkända nationalekonomer, verksam vid Stockholms universitet och med flera tunga regeringsuppdrag i sitt CV. Senast som utredare av klimatpolitiken. Vad tänker han om klimatförändringen, och exakt hur ska elektrifieringen gå till? Varför är klimatfrågan så känslig? Och – hur är det att ha varit lärare åt två blivande finansministrar?

Klimatutredaren John Hassler intervjuas av Henrik Höjer. Han är en av Sveriges mest välkända nationalekonomer, verksam vid Stockholms universitet och med flera tunga regeringsuppdrag i sitt CV. Senast som utredare av klimatpolitiken. Vad tänker han om klimatförändringen, och exakt hur ska elektrifieringen gå till? Varför är klimatfrågan så känslig? Och – hur är det att ha varit lärare åt två blivande finansministrar?

Finland vill gå med i Nato. Nu säger Turkiets president att man kommer börja jobba för att säga ja till Finland. En kvinna hittades död i höstas i Vetlanda. Nu ska en domstol bestämma om två andra unga kvinnor ska dömas för att ha mördat henne. Tidningarnas hemsidor på internet behöver bli mer tillgängliga.

Ett av Europas största musikläger, Side By Side i Göteborg, har fått in rekordmånga ansökningar och har tvingats säga nej till ungdomar och så recenserar vi TV-serien "Fleishman is in Trouble" Producent: Nils LindströmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Midsommar är förbi, men podden fortsätter i sommarvärmen! Hans och Gillis pratar om olika typer av växter, men vad är det för 3 meter hög växt som Gillis hittade på tomten? Tidningarnas påverkan är stor och även det politiska spelet inom journalism . Vilka regler och förhållningssätt har de olika tidningarna i Sverige? Var allt verkligen bättre förr? Hans och Gillis pratar om utveckling och påverkan. Vi har fått boktips av lyssnare om en bok av Ulla Winblad. Gillis berättar om hennes liv och alter egon. Var Ulla prostituerad? Den digitala valutan är populär på nätet. Vad är bitcoin? Hur funkar den jämfört med vanliga valutor? Hans rätar ut frågetecken! Följ @vidmogenalder på Instagram och Facebook! Och betygsätt/recensera gärna podden på iTunes. Synpunkter, tankar och frågor skickas till vidmogenalder@gmail.com eller via ett meddelande på sociala medier!

Sixten Ahlstedt i Karlstad undrar när vi började sjunga opera. Jimmy H i Linköping undrar vad i filmen Sunset Boulevard som attraherar Donald Trump? Sven Hugo Persson, Sofia Nyblom, Dan Hallemar, Miranda Sigander och programledare Anna Charlotta Gunnarson svarar på lyssnarnas frågor. I panelen denna fredag: Sven Hugo Persson, fil dr i litteraturvetenskap, kulturjournalist, dramaturg. Sofia Nyblom, kulturjournalist och musikkritiker på Svenska Dagbladet. Radioproducent på P2 och hörs till exempel i Musikrevyn. Miranda Sigander, filmredaktör och recensent på TT nyhetsbyrån, Tidningarnas telegrambyrå. Har sett "all" film som gått upp på biograferna de senaste tio åren. Och mängder av tv. Dan Hallemar, frilansskribent, driver podcasten Staden och är förläggare på Arkitektur förlag. Anna Charlotta Gunnarson, är ny på jobbet denna dag, vikarie för Karsten Thurfjell i programledarstolen. Anna Charlotta är kulturjournalist och svarar på allt om pop och politik. Utkom i våras med boken Kvinnorna som formade pophistorien. Hördes senast i P4 i UR-serien Fejk och i Karlavagnen. Har popbandet 500 mil. I telefonslussen: Anne Ibelius och Elisabeth Lagerstedt Tekniker:  Tor Sigvardson Producent: Anna-Karin Ivarsson Mejl är mycket välkomna dygnet runt och sänds till ringkulturradion@sverigesradio.se . Du som vill skicka brev med posten skriver till: Ring Kulturradion Anna-Karin Ivarsson (producent) Sveriges Radio 105 10 STOCKHOLM   Varmt välkomna med allsköns kulturfrågor och/eller lyssna kl 18.15 till 19.00 fredagar!

Kritik mot hur medier ger utrymme åt kriminella gäng. Hjälper gängen bygga varumärke anser Brå. Tronskifte när traditionella medier väljer sociala medier. Och TV-debatten mellan Fälldin och Palme -76. Så kan kriminella gäng få draghjälp av medier Att medier berättar om och granskar de kriminella gängen runt om i Sverige är självklart och det är också något som görs regelbundet. Men frågan är hur det här görs?  För när gängens namn lyfts upp i rubrik efter rubrik. Då får gängen hjälp att bygga upp sitt kriminella varumärke, sitt så kallade skrämselkapital. Det här menar experter på Brottsförebyggande rådet och efterlyser nu en större medvetenhet, framförallt från kvällspressen. Reporter: Therese Rosenvinge  Tronskifte när traditionella medier väljer sociala medier Tidningarnas digitala upplagor, annonsörer och public service är hårt drabbade av förändringar på Facebook. Det har blivit betydligt svårare att nå publiken på plattformen och det senaste halvåret har räckvidden på Facebook minskat dramatiskt, vittnar såväl medieföretag och som annonsbranschen om. Vad får det här för betydelse för medieföretagens närvaro på Facebook? Reporter: Tonchi Percan. När TV-debatten ändrade förutsättningarna inför valet -76 Del två i vår sommarserie om journalistiken som påverkat valrörelser. När TV-debatten slog igenom blev det tydligt att det inte längre bara spelar roll vad du säger utan också hur du ser ut när du säger det. 1976 blir TV-debatten den svenska valrörelsens tydliga epicentrum. När Fälldin möter Palme i ett fullsatt Scandinavium. Reporter: Tove Palén

Idrottens utrymme och plats på tidningarnas ledarsidor och på nyhetsplats speglar inte samhällsnyttan den bidrar med. Anders Rönmark, opinionschef på Mittmedia med 23 politiska redaktörer och ledarskribenter, gästar Idrott och politik för att diskutera varför.

Bara en redaktion fick veta om statsministerns kontroversiella saudiresa. Granskningar uteblir när offentlighetsprincipen vattnas ur. Om en vecka ska ett årtiondes mediepolitiska torka brytas. TT höll statsministerns saudiresa hemlig i två veckor När vår statsminister Stefan Löfven förra helgen besökte Saudiarabien, var det en kontroversiell resa. Det handlar om ett land Sverige både har vapenaffärer med och hamnat i skarp konflikt med efter kritik mot den medeltida bestraffningen av en regimkritisk bloggare. En bestraffning som bestod av tusen piskrapp. När statsministern reser brukar många svenska journalister finnas med för att bevaka och rapportera. Det är viktigt för att påpeka och skriva om även de frågor som kanske inte är guld och gröna skogar. Men den här gången var det annorlunda. Vi ska idag börja med att berätta om det tjuv- och rackarspel som skedde bakom kulisserna inför statsministerns besök. Knappt två dygn innan avfärd till kungadömet berättade regeringskansliet om resan. Det var så lite tid att de flesta av sveriges redaktioner inte hann få visum för sina reportrar. Och, vem vet, kanske var det just det som var meningen. Men, och det är här det blir extra intressant. Det fanns en svensk redaktion som tidigt visste. Tidningarnas telegrambyrå, TT. I två veckor hade de kännedom om resan. De sökte visum, förberedde frågor. Men de gjorde det i tystnad. Nya regler om sekretess stoppar avslöjanden Vi skulle kunna kalla det ett ständigt pågående krig. Kriget mellan offentlighet och sekretess i Sverige. Vi hör ju ofta våra politiker slå sig för bröstet. Stolta över den långtgående insyn i svensk förvaltning som offentlighetsprincipen gett oss medborgare i 250 år. Men samtidigt, steg efter steg, vinner nu sekretessen mark. Och det sker ofta utan någon större diskussion. Många journalister märker det här. Det påverkar det dagliga arbetet och även det journalistiska resultatet. I oktober, till exempel, blev det klart att det inte längre går att få ta del av identiteten för personer som får en offentlig försvarare i samband med misstanke om brott. En stor förändring för krimjournalistikens möjligheter att granska.    Vår reporter Fredrik Helgesson har i veckan kollat närmare på det här, ska vi kalla det, tysta kriget. Utredningen som ska avsluta minst ett decennium utan mediepolitik Om en dryg vecka, på måndag 7 november, presenteras den mest efterlängtade medieutredningen på mycket länge. Det handlar om den tidigare tidningschefen Anette Novaks medieutredning som ska lägga förslag på vad staten kan göra i ett fullständigt förändrat medielandskap. Miljarder kronor har försvunnit från branschen det senaste decenniet. Anette Novaks uppgift underlättas inte av att mediepolitiken lyst med sin frånvaro under många år. Lasse Truedson har träffat två personer med insyn i branschen för att ta tempen på förväntningarna och förhoppningarna.

En artikel om menstabu inom idrotten fick stor spridning. Men det fanns en sak som inte framgick att det hela kom ur en kampanj från Libresse och att fotbollsstjärnan Lotta Schelin som lyfte frågan hade ett samarbetsavtal med företaget. Hur klarar tidningen sitt uppdrag när den själv är en del av nyheten? I veckan har Mittmedia-tidningarnas bevakning av krisen i den egna koncernen anklagats för att vara lojal med nuvarande ledning. Jack Werner har fått nog av hur högt uppsatta journalister gnäller på Facebooks redaktörskap. Och så grottar vi ner oss i frågan om vad ett TV-format egentligen är, efter nyheten om SVT:s begravda succéjulkalender. Stort genomslag för betalt brott mot menstabu Ni har säkert hört eller sett det. Klippet där den kinesiske OS-simmaren Fu Yuanhui står böjd med handen för magen och berättar för TV-teamet att hon inte simmat så bra för att hon fick mens kvällen innan. Intervjun blev omskriven världen över, eftersom Fu bröt ny mark när hon pratade öppet om något som ju de facto fortfarande är skam- och tabubelagt i stora delar av världen. Här i Sverige klev i förra veckan OS-medaljören och landslagsspelaren Lotta Schelin fram och ville bryta menstabut inom idrotten. Det är dags att börja prata om hur mens påverkar prestation, skaderisk och träningsförutsättningar, tyckte Schelin i en intervju med Nyhetsbyrån TT. Intervjun fick stor spridning i landets tidningar, och plockades upp i radio och tv. Men vad TT inte berättade var att det här var en kampanj med Libresse som avsändare. Reporter: Jonna WestinNär tidningen är nyheten Samtidigt som tidningar bantar sina redaktioner har det seglat upp en diskussion om hur bra tidningarna själva är på att beskriva den kris de befinner sig mitt i. DN:s Björn af Kleen beskrev nyligen i tidningen Journalisten hur förändringarna i tidningsbranschen, betraktat som industriellt fenom, är våldsamt underbevakat. Och det är kanske inte så konstigt att det är komplicerat för nyhetsnäsan att navigera i den bransch där man själv är en aktör och nyheterna kanske handlar om en kollega eller en konkurrent. Eller ännu svårare: När det är den egna redaktionen eller koncernen som är nyheten. Mittmedia har i veckan kritiserats för att deras egen bevakning av sommarens turer i koncernen inte nått upp till den nivå som krävs för att det ska kallas journalistik. Tidningarnas bevakning har istället anklagats för att vara koncernlojal. Mediernas Erik Petersson och Lars Truedson, åkte i veckan till varsin stad Mittmedia-land.Facebook ska granskas men sluta gnäll som värsta rättshaveristen När Facebook i förra veckan plockade bort den ikoniska bilden på flickan som flyr bomberna i Vietnam blev det en världsnyhet. Vår socialamedierkrönikör Jack Werner har många gånger funnit anledning att vara upprörd över den globala nätjättens agerande. Men den här gången var det inte Facebook utan tvärtom journalisterna som gjorde honom irriterad.Formatbråk bakom begravd julkalender men vad är ett TV-format? Den blev risad och rosad. Med sina genomsnittliga 2,3 miljoner tittare om dagen blev förra årets Julkalender i SVT en succé. Men nu ser Tusen år till julafton ut att behöva begravas för all framtid. I förra i veckan kunde SVT:s Kulturnyheterna avslöja att SVT hamnat i konflikt med produktionsbolaget Sony Pictures om vem som äger rätten till det så kallade formatet. Och att oenigheten fått konsekvensen att den populära kalendern aldrig kan visas igen. Men hur kan SVT hamna i den här situationen? Vad är egentligen ett TV-format? För att reda ut det här stämde vi i veckan träff med Anders Knave, mångårig tv-chef som genom åren både köpt in och utvecklat många kända TV-format. Reporter: Therese Rosenvinge

Ända sen radion föddes har språket i radion engagerat. Är det till exempel okej att svära? Ska en skåning verkligen presentera nyheter? Är det lämpligt med en radiopratare som bryter? I januari 1935 sändes i radion en diskussion om riksspråk och dialekter. Här fanns de som hävdade att radions uppgift var att hålla samman nationen genom att stärka riksspråkets ställning och här fanns de som tyckte precis tvärtom, att radions uppgift var att sprida kunskap och respekt för landets alla dialekter Även vem det är som talar har spelat roll. En av de allra första folkstormarna handlade om att Tidningarnas telegrambyrå, som länge skötte nyhetsbevakningen i radion, år 1938 för första gången lät en kvinna presentera nyheterna. Idag är det väl mest lite komiskt att folk kunde bli så upprörda över detta men då var det blodigt allvar. Hur är det idag? Finns det fortfarande språkliga tabun? Medverkar i programmet gör förutom radions nuvarande språkvårdare Eva Göransson och Lotta Ederth även radions förste språkvårdare Åke Jonsson. Programledare Rigmor Ohlsson

Ekonomiekot lördag handlar om dagstidningarnas ekonomi, och hur dom ska handskas med att allt fler väljer bort papperstidningen. Gäster är Stefan Melesko, docent vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, med inriktning på medieekonomi, och Helena Giertta, som är chefredaktör på tidningen Journalisten. Programledare Pär Ivarsson

1996 utlyses en strejk för alla journalister på Dagens Nyheter. Endast tre chefredaktörer och två andra chefer tillåts arbeta. De fem bestämmer sig för att tidningen ska göras och tryckas ändå. Resultatet blir en typografisk katastrof. Men om samma situation inträffat idag hade det inte ha behövt gå lika illa. Typo undersöker hur stor skillnad det kunde ha gjort om chefredaktörerna hade haft tillgång till Publico, ett typsnitt framtaget speciellt för tidningar och tidsskrifter.

Om nya sätt att publicera böcker och om tidningsinsändarnas historia. Med Urban Björstadius. I förra veckan drogs Paul Frigyes bok om Jan Guillou in av förlaget på grund av flera faktafel. Och det är bara ett i raden av uppmärksammade fall där upplagor dragits tillbaka den senaste tiden – Herman Lindqvist och Ann-Marie Åsheden är andra författare vars böcker gått samma öde till mötes. Vissa hävdar att det här beror på att bokförlagen brister och slarvar i sitt redaktörskap, samtidigt som den digitala tekniken idag gör det allt lättare för den med författardrömmar att helt gå förbi det där med bokförlag. I dagens program berättar litteraturvetaren Alexandra Borg om hur många skribenter med författardrömmar idag väljer att publicera sig själva utan inblandning av något bokförlag. Tidningarnas kommentarsfält på nätet har varit föremål för många diskussioner – för några år sedan gav många dagstidningar läsarna möjlighet att kommentera innehållet direkt på nätet, men eftersom många läsarkommentarer var hotfulla, rasistiska eller på andra sätt olämpliga så har flera tidningar valt att ta bort kommentarsfälten igen. Men fenomenet med läsarmedverkan är inget nytt, läsarbreven kan spåras tillbaka till veckopressen på 1700-talet, berättar litteraturvetaren Tilda Maria Forselius. Programledare är Urban Björstadius.

Listan över svenska dagstidningar som kämpar med näbbar och klor för att överleva blir bara längre och längre.Det kallas för tidningsdöden och den grasserar över hela världen. Och det handlar om den nya tekniken som gör att vi läser tidningen på nätet idag. Och vi har vant oss vid att inte betala. Frågan är om vi behöver papperstidningarna, om vi ska försöka rädda dem. De anställda kanske inte heller behöver papperstidningarna om de bara kan få betalt för det de lägger ut på nätet. I mitten av 80-talet hade Dalademokraten drygt 35 000 i upplaga och tävlade om att vara störst i Dalarna. Sen dess har det bara gått bakåt och idag är Dalademkratens upplaga knappt 15 000. I höstas köptes den upp av värste konkurrenten, Dalarnas tidningar. Mikael Moilanen var en av tio journalister som sas upp 2004 och nu har han besökt sin gamla arbetsplats. Han mötte en låst dörr och ett övergivet tidningshus. Mikael Moilanen var en av dem som fick gå från Dalademokraten 2004 och nu är han tillbaka i Falun där Dalademokraten fortfarande ges ut men med värste konkurrenten Dalarnas tidningar som ägare. Chefredaktör Göran Greider ser med sorg och vemod på utvecklingen. Överallt minskar upplagorna och ägare kommer med sparprogram och nedskärningar hela tiden. Ofta flera gånger per år. Men ingenting hjälper. Läsarna föredrar nyheter på nätet och de ska vara gratis. Tidningarnas största problem är att få in pengar för sin nätverksamhet. Hittills har alla försök i den vägen misslyckats. Senaste kristidningen är Östran Nyheterna i Kalmar. Där fick de anställda häromveckan det tredje sparbetinget på mindre än ett år. Anders Jönsson är journalistklubbens ordförande. Den vanliga papperstidningen tappar läsare hela tiden och det går fort. Tidningarna har sen länge gett sig ut på nätet men det stora problemet där är att man vet inte hur man ska kunna få betalt för det arbete man lägger ner på sina artiklar där. Kan det vara så att tidningsredaktionerna är fast i sina gamla roller. Kan det vara så att man måste förändra nyhetsjournalistiken för att kunna lyckas på nätet. Är det oviljan att förändras som kommer att döda tidningen till slut? Claes Thorén är mediaforskare på Uppsala universitet och han vet hur de svenska dagstidningarna mår idag.