Podcasts about themsen

Bara den som gör sig till ett öga kan bli sedd. Kristoffer Leandoer ser hur en romantisk poet blev stor genom att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tidigt på morgonen lördagen den 26 oktober 1816 vandrar den tjugoårige romantiske poeten och läkarstudenten John Keats tvärs genom London från Warner Street till sin bostad intill Guy's Hospital i Southwark – enligt kartan i min dator en 53 minuters promenad söderut över Themsen. Det är en vacker höstmorgon, solen förgyller Londons spiror och tak och han har mycket att tänka på efter en natt tillbringad med läsning ur en lånad dyrgrip, folioutgåvan av George Chapmans klassiska Homerosöversättning.Chapman var Shakespeares samtida och hans ambition var att göra Homeros på engelska till ett diktverk i egen rätt, att som han själv sade ”öppna Poesin med Poesi”.Chapman ville besvara dikten, med andra ord, och medan han promenerar börjar Keats i sin tur formulera ett eget gensvar på nattens läsning. Vad är det han varit med om? Det känns som han varit ute på en mycket lång resa: Jag färdats kring i mången gyllne traktoch skådat månget praktfullt kungarikeoch öar västerut förutan likedär barder böjt sig för Apollos makt. Så börjar, i Gunnar Hardings svenska tolkning, den sonett som Keats komponerar i huvudet under sin vandring och skyndar sig att fästa på papper vid hemkomsten – fjorton rader som han genast skickar till föregående kvälls värd, som får den innan klockan ens hunnit bli tio på förmiddagen. Keats skrev alltid snabbt: vid ett tillfälle åstadkom han i vittnens närvaro en regelmässig sonett på mindre än en kvart.Men vad är det för resor han talar om?Visserligen skulle han bara några år senare dö vid Spanska trappan i Rom, men vid det här tillfället har Londonpojken ännu aldrig varit utomlands, de praktfulla kungariken och gyllne trakterna har han bara sett i sitt eget huvud, de är vad som brukar kallas läsefrukter, det vill säga samarbeten mellan den egna fantasin och orden man läser. Ingen har skildrat den komplicerade mentala process som läsandet innebär lika målande som Keats i denna dikt, ”On First Looking into Chapman's Homer”, som på svenska fått namnet ”Min första blick i Chapmans Homerosöversättning”. Med några få ord visar han hur läsaren blir medskapande genom att bära med sig sin förkunskap och sin förväntan till mötet med texten. Och mången skön berättelse jag hördeom mörkögde Homeros och hans länder,men fick först andas doften av hans strändernär Chapmans starka stämma dit mig förde. Till denna subtila växelverkan, där läsaren skriver boken och boken skriver läsaren, bidrar att det är en översättning, det är alltså inte alls Homeros egna ord som står i centrum för upplevelsen utan främst vilka signalsubstanser de frigör inne i John Keats. Det landskap som breder ut sig för den tjugoårige skaldens inre syn är varken homeriskt eller londonskt, det boken skriver i honom är något tredje, helt nytt; en värld som inte funnits förrän nu. Det är också som upptäckare han beskriver sig, det hans blick mött i den gamla folieutgåvan var inte dammiga bokstäver utan nya världar och en ny ocean: Det var som när en stjärnskådare fårsyn på en ny planet på himmelen,eller som Cortez när hans örnblick nårut över Stilla havet, och hans mäni vild förväntan runt kring honom ståri tystnad på ett berg i Darien. Strax efter att ha författat denna rymdodyssé på bara fjorton rader bestämmer sig Keats för att hoppa av sina läkarstudier, slänga bort fyra års utbildning och döma sig själv till ett liv i ekonomisk osäkerhet. Han förklarar beslutet med att han ”besitter Förmågor som är större än de flesta människors”.Det är ett nyktert konstaterande, inte det minsta skrytsamt. Keats hade en ovanligt klar syn på sig själv och visste hur dessa Förmågor bäst skulle sättas i arbete. Hans egen term för detta var ”negative capability”, negativ förmåga.Det vill säga att göra sig själv till ingen, tömma sig själv och uppgå i en annan varelse: ”Om en sparv visar sig utanför mitt fönster tar jag del i dess existens och börjar picka i gruset … på ytterst kort tid tillintetgörs mitt eget jag.”Hans orubbliga självförtroende som poet grundade sig i vetskapen om denna förmåga till självförglömmelse. ”Det slog mig genast”, förklarar han, ”vilken egenskap som krävs för att skapa en Framstående Människa & som Shakespeare besatt i så enormt hög grad – jag menar Negativ Förmåga, det vill säga när en människa har förmågan att vara kvar i osäkerhet, Gåtor, tvivel, utan att göra något irriterande försök att sträcka sig efter fakta & förnuft.”Sinnesintryck hellre än ideologi och tankar. Se hellre än veta. Se med andras ögon hellre än sina egna, eftersom de egna är inställda på det de redan känner till.”Låt oss öppna våra blad som blommor och bli passiva och mottagliga”, säger han. ”Jag lever i ögat, och min egen fantasi erkänner sig överträffad och får vila.”Keats säger det gång på gång: det viktiga är att inte ha någon personlighet, att inte ta plats själv. Man skriver inte, man blir skriven. Man läser inte, man blir läst. Bara den som gör sig till ett öga kan bli sedd. Han väljer de minsta och gråaste varelserna för att förklara skapandets processer, en sparv eller en spindel:”Det tycks mig att nästan varje Människa likt Spindeln utifrån sitt eget inre kan spinna sitt eget rymliga Citadell”, säger han. ”Jag tänker inte inbilla mig att en Människa kan vara jämlik med Jupiter, utan tänker att hon borde vara riktigt nöjd som ett slags köks-Merkurius, eller till och med som ett enkelt Bi.”Poeten är den mest opoetiska varelsen i hela skapelsen, eftersom poeten saknar egen Identitet och måste fyllas av någon annan Kropp. Solen, Månen, Havet är poetiska och äger egna oföränderliga attribut – poeten äger ingenting eget. Livet är ett högst tillfälligt lån, det vet han bättre än någon. Existensen är så overklig att tanken på dess overklighet gör honom full i skratt.I sitt allra sista brev sörjde han den sinnliga världen. Men det är en yrkesmans och hantverkares sorg över all omsorgsfullt förvärvad kunskap som nu går förlorad, kunskapen om ”kontrastverkan, ljus och skugga, all denna information som är nödvändig för en dikt.”Det Keats visste var att vägen till sinnevärlden faktiskt går genom orden, om man nu råkar vara försedd med en mänsklig hjärna. Vi vet för mycket. Att läsa och skriva är det sätt vi har att befrias från det vi vet och möta det vi inte vet.Bara ord kan kortsluta ord och öppna nya världar, nya gyllne trakter.Kristoffer Leandoerförfattare, kritiker och översättareLitteraturGunnar Harding: Där döda murar står – Lord Byron och hans samtida. Wahlström och Widstrand, 2002.

Ugens Radio Information handler om Trump-regeringens udvisninger, om Netanyahus motiver for at genoptage angrebene i Gaza og om en ny kunstudstilling om skønhed som modstand mod krig og undertrykkelse --- 8. marts blev den tidligere studerende og pro-palæstinensiske Mahmoud Khalil hentet uden for sin dør i New York af agenter fra de amerikanske immigrationsmyndigheder og sat i detentionscenter med henblik på udvisning. Det på trods af, at han har Green Card, altså opholds- og arbejdstilladelse i USA, og på trods af, at der ingen kriminelle anklager er blevet rejst imod ham. Rune Lykkeberg udlægger sagen og dens perspektiver for ytringsfriheden i Trumps USA.  Khalil var sidste år et af ansigterne på de omfattende studenterprotester mod Israels fremfærd i Gaza. Og kritik af Israels krigsforbrydelser er der ikke blevet mindre brug for, efter at landet tidligt tirsdag morgen brød våbenhvilen med massive luftangreb og siden med operationer på landjorden i Gaza. Men hvad får Benjamin Netanyahu til at genoptage den – også i Israel – upopulære offensiv? Anton Geist udlægger den aktuelle situation. Men det skal også handle om skønheden i verden. På Nivågaards Malerisamling kan man nemlig lige nu se en udstilling med og om den engelske Bloomsbury-gruppe. Gruppen, der bl.a. talte medlemmer som forfatter E.M. Forster og Virginia Woolf, hendes søster, maleren Vanessa Bell, og økonomen John Maynard Keynes, var et kunstnerisk og intellektuelt kraftcenter i England i begyndelsen af 1900-tallet, som eksperimenterende søgte efter intet mindre, end at gøre hele livet til kunst. Vores kunstanmelder Maria Kjær Themsen havde lyst til at flytte ind i den aktuelle udstilling, men valgte heldigvis i stedet at komme ind og fortælle om den i vores studie.   Og så hæng på til slut, for her fortæller Lærke Cramon om den 25-årige Salma, som for tiden ugentligt skrive breve i Moderne Tider fra Damaskus. Om drømme og håb og hverdagen i Syrien efter Assad-regimets fald. Læs eller lyt til alle hendes breve HER.

«Water remembers. It is humans who forget.»En vanndråpe finner veien fra oldtidens Mesopotamia til en gategutt i London på 1840-tallet, så videre til en yazidisk familie i dagens Irak. Tre personers liv og skjebner bindes sammen gjennom to elver – Themsen og Tigris – og vannet som renner gjennom dem.I romanen Det er elver på himmelen (til norsk ved Bente Klinge) vever Elif Shafak sammen svunne riker, kolonitidens plyndringer, moderne konflikter og læren om vannets kretsløp, i en handling som strekker seg fra oldtiden og frem til dagens konflikter i Midtøsten. Med spenning, humor og et dyptloddende språk, er Det er elver på himmelen en bok som begeistrer og fascinerer, og har blitt hyllet av forfattere som blant annet Ian McEwan, Arundhati Roy og Mary Beard.Tyrkisk-britiske Elif Shafak er en av verdens fremste forfattere av historiske romaner. Gjennom sine fjorten romaner på tyrkisk og engelsk, har hun utforsket kulturelle spenninger og sosioøkonomiske ulikheter mellom øst og vest. Hun har i tillegg vært en aktiv stemme i kampen for ytringsfrihet og kvinners rettigheter, en samfunnsaktivisme som preger både skjønnlitteraturen og sakprosaen hennes. Hun bor i selvvalgt eksil i London, etter stadige rettslige trusler i Tyrkia mot virket hennes som forfatter.På Litteraturhuset møtte Shafak journalist og forfatter Marte Spurkland til en samtale om tid, aktivisme og vannets hukommelse.Samtalen er på engelsk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ugens Radio Information handler om enden for en af verdens mest grusomme despoter, Bashar al-Assad. Om drabet på Manhattan, der har pustet til vreden mod et ulige og ineffektivt sundhedssystem i USA. Og om årets tendenser i den danske kunstverden   Indtil han pludselig blev væltet, forekom han uovervindelig. Således falder autoritære regimer som regel, forklarer Rune Lykkeberg, og sådan gik det også med Syriens diktator Bashar al-Assad. Hvis noget nogensinde skulle give anledning til en optur, er det det.  Onsdag i sidste uge blev Brian Thompson, 50-årig familiefar og chef for det gigantiske forsikringsselskab United Healthcare, likvideret ved højlys dag, på åben gade på det centrale Manhatten. Den hætteklædte mand, der affyrede de dræbende skud, hedder Luigi Mangione, og han blev øjeblikkeligt en slags folkehelt på internettet, hvor brugere af det dybt ulige og ineffektive amerikanske sundhedssystem nu deler historier om deres møde med forsikringselskaberne. Mathias Sindberg fortæller historien. Kunstredaktør Maria Kjær Themsen er på besøg til den årlige gennemgang af dansk kunst. I 2024 handlede det bl.a. om det manglende ansigt på Grevinde Danner-monumentet, om irriterende AI-kunst og om kilden til alt liv, der endelig har fundet vej til dansk kunst: solen. Lyt med sidst i programmet og få evt. også lidt inspiration til, hvor du og dine kan blæse julehovederne igennem med kunst i ferien. 

Amy Johnson blev første kvinde til at flyve solo fra England til Australien. Året efter, i1930, blev Amy - med en makker - først til at flyve fra London til Moskva på en dag.Derfra fortsatte de hen over Sibirien til Tokyo i den hurtigste tid fra England til Japan. Hunhavde fart på, den gode Amy. I 1932 fløj hun som den første solo fra London til CapeTown og i 1934 slog hun rekorden for den hurtigste flyvning fra England til Indien. Men enting var de vilde rekorder - en anden ting var hendes farlige arbejde som pilot under 2.verdenskrig. Kvindelige piloter var der ikke mange af dengang og med sin person bevisteAmy, at kvinder sagtens kunne gøre det, som ingen mænd troede var muligt: at kvinderkunne være ligeså gode piloter som mænd. Hun inspirerede en hel generation af ungekvinder, men hendes liv endte brat i 1941, da hun styrtede ned i Themsen og forsvandt.Hvad skete der? Var hun sendt af sted på hemmelig mission? Og hvorfor er der fortsat idag spekulationer om, hvad der egentlig lå bag ulykken?Medvirkende:Simone Aaberg Kærn, kunster og pilot med mange spændende flyrejser bag sig, bl.a. dahun fløj fra Danmark til Afghanistan under krigen, som blev til den smukke film, Smiling ina warzone. Simone er aktuel med værker på ARKEN, under udstillingen Group Therapyog så planlægger hun en ny flyekspedition, denne gang i Nordafrika på jagt efter Den LillePrins.

Amy Johnson blev første kvinde til at flyve solo fra England til Australien. Året efter, i1930, blev Amy - med en makker - først til at flyve fra London til Moskva på en dag.Derfra fortsatte de hen over Sibirien til Tokyo i den hurtigste tid fra England til Japan. Hunhavde fart på, den gode Amy. I 1932 fløj hun som den første solo fra London til CapeTown og i 1934 slog hun rekorden for den hurtigste flyvning fra England til Indien. Men enting var de vilde rekorder - en anden ting var hendes farlige arbejde som pilot under 2.verdenskrig. Kvindelige piloter var der ikke mange af dengang og med sin person bevisteAmy, at kvinder sagtens kunne gøre det, som ingen mænd troede var muligt: at kvinderkunne være ligeså gode piloter som mænd. Hun inspirerede en hel generation af ungekvinder, men hendes liv endte brat i 1941, da hun styrtede ned i Themsen og forsvandt.Hvad skete der? Var hun sendt af sted på hemmelig mission? Og hvorfor er der fortsat idag spekulationer om, hvad der egentlig lå bag ulykken?Medvirkende:Simone Aaberg Kærn, kunster og pilot med mange spændende flyrejser bag sig, bl.a. dahun fløj fra Danmark til Afghanistan under krigen, som blev til den smukke film, Smiling ina warzone. Simone er aktuel med værker på ARKEN, under udstillingen Group Therapyog så planlægger hun en ny flyekspedition, denne gang i Nordafrika på jagt efter Den LillePrins.

Det här är berättelsen om det brittiska punkbandet som bråkade sig hela vägen in i musikhistorien och vars enda skiva räknas som ett av de mest inflytelserika punkalbumen genom tiderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Solstrålarna glittrar i Themsens bruna vatten. På floden går båtar i skytteltrafik, som dagen till ära är dekorerade med brittiska flaggor i blått, rött och vitt. Det råder glädjeyra i hela London.Det är den 7 juni 1977 och drottning Elizabeth firar 25 år på tronen. Storbritannien, som skakas av politisk turbulens, strejker och skenande inflation, har äntligen anledning att enas kring något - den brittiska monarkin. Men på Themsen den här dagen finns en båt vars passagerare inte är här för att fira drottningen, utan något helt annat. De har precis släppt en singel som kommer att skaka om nationen i dess grundvalar, och det här är deras releasefest.När det börjar mörkna intar fyra killar i 20-årsåldern med spretigt hår och konstiga kläder den provisoriska scenen. De ställer ner sina ölflaskor och plockar upp sina instrument. När båten flyter fram i höjd med det brittiska parlamentet drar de igång sin antirojalistiska låt och snart ljuder polissirener över vattnet.Medverkande: Sofia Bergström, Maria Enzell och Gunnar LindbergProgrammet är gjort av Siri Hill i februari 2024Producent Joanna KorbutiakExekutiv producent Anna JohannessenSlutmix Fredrik NilssonProgramledare Siri HillLjudklippen i programmet kommer från dokumentärfilmen The Filth and the Fury (2000), mockumentären The Great Rock 'n' Roll Swindle (1980) och den dokumentära kortfilmen The Jubilee Boat Party (1977) av Julian Temple, dokumentärfilmerna Club Zebra - The Movie (2014) av Bengt Löfgren och D.O.A: A Rite of Passage (1980) av Lech Kowalski, London Weekend Television (1976), BBC Nationwide (1976), BBC 2 (1978), The Today Show/Thames Television (1976), Rock and Roll Hall of Fame (2006) och Youtube-kontona mickwellings8801, Sex Pistols MV och marslife01.

What is one of the greatest displays of terrestrial physics? Neil deGrasse Tyson and co-hosts Chuck Nice and Gary O'Reilly break down the physics of “The Tush Push” and the science in American football. NOTE: StarTalk+ Patrons can listen to this entire episode commercial-free.Thanks to our Patrons Anders Kjær Themsen, George Deitchman, Mason Steinberg, HimSigung, Akshat Pathrikar, Hai Du, and Mistress Venia for supporting us this week

NATURLIG MUSIK Den titel har jeg valgt til nyt tema i Sejrstimen, da det forener musik med berømt natur på hele kloden. Natur vi har givet navne men alligevel ikke passer godt nok på. Der er kæmpe bjerge og bjergkæder som Himalaya, Mount Everest, Kilimanjaro, Rocky Mountains og Mont Blanc (en del danske navne pudsigt nok synger om). Store floder gennem byer og lande som Seinen, Ganges, Themsen og Amazon samt enorme landområder og ubeboelige steder som Sahara, Siberien og Death Valley. De dybe oceaner og særlige havområder får også toner og ord om Det Baltiske Hav, Sargassohavet, Atlanten, Det Sorte Hav og Middelhavet (som alle igen pudsigt nok har fået danske navne). Endelig er der så også de essentielle og my(s)tiske poler, hvor det helt klart er Antarktis (Sydpolen) de fleste har valgt at skrive musik om (hele 3 af dem er med i temaet).

Londinium, dagens London, var huvudstaden i det romerska Britannien under större delen av det romerska imperiet. Det var ursprungligen en bosättning som etablerades runt 47–50 e.Kr, vid en viktig korsningspunkt över Themsen vilket gjorde staden till en vägförbindelse och en större hamn, som fungerade som ett stort kommersiellt centrum tills det övergavs under 500-talet e.v.t.I det här minisnittet går vi igenom Londiniums historia och fall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Er Storbritannia blitt et Singapore ved Themsen, eller en isolert og stagnerende øy? Kan britene lære av “The Norway Model”? Og stakk finanseliten av fra London? Tre år etter Brexit begynner svarene å komme, mener en av verdens fremste eksperter. Med Iain Begg, professor ved London School of Economics. Produsent Kristine Aadne, programleder Sindre Heyerdahl

Den mardrömslika sommaren 1858 i London har gått till historien som "1858 års stora stank", eller the Great Stink of 1858. Det var en het och torr sommar, precis som 2022 års sommar, och den kom att markera vändpunkten där människorna insåg att man inte kan skita ned sin omgivning hur länge som helst utan att det blir konsekvenser. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Etter en tre tap, null poeng, ingen mål i PL står IKL på kanten av Tower Bridge på vei til å hoppe i Themsen. I denne todelte episoden gir IKL og Gjermund et innblikk i en fotballsupporters reise fra dyp depresjon onsdag kveld, til et lite flik av håp etter seieren mot Viborg i ECL torsdag. Er det nok til å hindre IKL fra å hoppe? Vi tar også ut laget som skal kjempe for årets første poeng mot Aston Villa.

Tidligere Fulham-kaptein Brede Hangeland er med og han har en klar oppfatning av hva som må til for at Fulham skal berge plassen og etablere seg i PL. Det store spørsmålet: er forsvaret godt nok? Og hvordan var egentlig båtturen til Kasper og Brede på Themsen? Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Nyheter på lätt engelska i ett långsamt tempo. EU uppmanar folk till att spara energi för att inte finansiera Rysslands krig i Ukraina. I England ska nu stora restaurangkedjor tvingas skriva kaloriinnehåll på sina menyer. Folajimi Olubunmi-Adewole dog förra året när han försökte rädda en kvinna som hade ramlat i floden Themsen. Nu har hans vänner släppt hans musik.

Nyheter på medelsvår engelska. EU uppmanar folk till att spara energi för att inte finansiera Rysslands krig i Ukraina. I England ska nu stora restaurangkedjor tvingas skriva kaloriinnehåll på sina menyer. Folajimi Olubunmi-Adewole dog förra året när han försökte rädda en kvinna som hade ramlat i floden Themsen. Nu har hans vänner släppt hans musik.

Tidligere i år stak kunstneren Jens Haaning af med en halv million kroner, som Kunsten Aalborg havde givet ham for at lave et bestillingsarbejde til en ny udstilling. »Værket er, at jeg har taget deres penge,« sagde han og leverede i stedet en blank tavle tilbage til museet med titlen Take the money and run. For det var det, han havde gjort. Haanings stunt blev årets helt store skandale på den danske kunstscene. Men hvilke andre begivenheder tegnede kunståret 2021? Informations kunstredaktør Maria Kjær Themsen har sammensat sin personlige top-ti-listeog gæster programmet for at fortælle om de vigtigste. De tæller blandt andet en rasende debat om vores koloniale fortid og … noget så sjældent som en glædelig nyhed. Hvad den går ud på, må du lytte med for at høre. Og så kigger vores utrættelige klimamedarbejder Martin Bahn forbi studiet. Han har i ugens løb set nærmere på Dansk Naturfredningsforening, der tilsyneladende ikke rigtig kan finde ud af, hvilket ben den skal stå på i den grønne omstilling. På sin egen hjemmeside hævder foreningen, at den går »foran i klimakampen« og satser »helhjertet på grøn energi«. Men landet over modarbejder foreningens lokale afdelinger i flere tilfælde opførelsen af vindmøller og solceller. Så hvad kæmper Dansk Naturfredningsforening egentlig for: Den grønne energi – eller det kønne landskab? Og er det overhovedet et dilemma, der er til at løse?  Og endelig har chefredaktør Rune Lykkeberg optur over, at Angela Merkels tid som kansler nu endegyldigt er forbi. Han er ikke imponeret over den afgående kanslers 16 år på posten – men til gengæld er hendes ukarismatiske og kedelige efterfølger, socialdemokraten Olaf Scholz – også kendt som Scholzomaten – måske lige præcis det, Europa og Verden har brug for nu.

Vi beger oss till London under mitten av 1800-talet, där floden Themsen fridfullt flyter med en hejdlös massa äckligheter i sig. Som väl är har inte lukt-radio uppfunnits, men du säkert föreställa dig. Det blir kolera, kloaker och skildringar av ett par hjälteinsatser. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den här veckan gör vi ett svanhopp ned i den bisarra soppan som är brittiska traditioner. Vi kommer pratar om Themsen, knasiga hattar och att det någonstans i världen sitter någon som tillverkar verktyget svankrok. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnitt fem av Doctor Who-podden pratar vi om det fjärde avsnittet i första säsongen, Aliens of London. Rose och doktorn kommer tillbaka till London men de har varit borta längre än väntat och välkomnandet blir inte odelat positivt. Samtidigt kraschar ett rymdskepp i Themsen och hela världen följer utvecklingen. Vilka är det som landat och vad vill de? Om podden:I Doctor Who-podden pratar vi om Doctor Who (sk New Who) avsnitt för avsnitt. Se gärna avsnittet vi ska prata om innan du lyssnar! Hör av dig till oss på doctorwhopodden@gmail.com och berätta vad du tycker. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi har alle sammen en, og nogle af os har endda været så heldige at få lov til at være en – og så må vi bare krydse fingre for, at vi ikke gør et alt for ringe job i rollen. MOR! hedder den udstilling, som for tiden kan ses på Louisiana. Her er samlet værker fra nogle af verdens allermest interessante kunstnere, og det er der blevet en fremragende og tankevækkende udstilling ud af, siger kunstredaktør Maria Kjær Themsen. Hør blandt andet om ’mordyret’ i kælderen, der puster og pruster … Og så var det ugen, hvor vi fik anden og sidste del af Instrukskommissionens beretning. Denne gang om embedsmændenes rolle. For hvad gjorde de, da Inger Støjbjerg gav dem, hvad de godt vidste var en ulovlig instruks, og hvad skulle de have gjort? Ulrik Dahlin kommer i studiet til en snak om embedsværkets rolle i denne sag og helt generelt. Et andet ventet dokument så også dagens lys, nemlig de første anbefalinger fra det klimaborgerting, der sidste år blive nedsat med det formål at inddrage alle i klimakampen. Og det er optur, mener chefredaktøren. Men hvad hvis politikerne ikke lytter til anbefalingerne? Så er det stadig optur, fastholder han. Se de 117 anbefalinger her. Og så er det CPH:DOX-tid, og også i år kan alle film ses derhjemme. Lone Nikolajsen har derfor nærmest ikke lavet andet den seneste uge, og hun har tre film med, som hun særligt vil anbefale, at vi ser på doxonline.dk. Blandt andet en dokumentar om kampen for demokrati i Zimbabwe.

I løbet af det 20. århundrede begyndte avantgarden med dadaisterne i front, og senere Situationister, Fluxus og relationel æstetik, at se kritisk på kunstens egne rammer, og kunstnerne udviklede en kritik af de magtrum som museerne, gallerierne, aktionerne og biennalerne er. Vi kigger på kritikken af kunstens institutioner dengang og i dag i selskab med Dagbladet Informations kunstredaktør Maria Kjær Themsen.   Vært: Anna von Sperling   

Bliver en vaskemaskine til kunst, hvis man stiller et køleskab eller en stuebirk oven på den? Når man kalder den kunst? Eller når den kommer på museum? I denne episode af Samtidskunsten forfra undersøger vi begrebet ’readymade’, der dækker over den kunstneriske brug af en genstand, der allerede eksisterer.  Og det gør vi i selskab med Dagbladet Informations kunstredaktør, Maria Kjær Themsen.   Vært: Anna von Sperling  

I denne episode af Samtidskunsten forfra kigger vi tilbage på konceptkunsten i selskab med Dagbladet Informations kunstredaktør Maria Kjær Themsen. Den kunstretning, der voksede frem i 1960’erne i protest mod både marked og myten om det store mandlige malergeni, for i stedet at sætte ideen bag værket over håndværket. Men giver konceptkunst som afgrænset begreb overhovedet mening i dag, hvor samtidskunsten er én stor ide?   Vært: Anna von Sperling 

Denne episode af Samtidskunsten forfra handler om den visuelle kultur og kunsten. I 1970’ernes forbrugskultur blev kimen lagt til den uendelighed af billeder, der i dag produceres. Fra Hollywood, modebladene og reklamebranchen til i dag, hvor dig og mig og hvem som helst poster på internettet. Vi undersøger, hvad det nye flow af billeder betød og betyder for samtidskunsten i selskab med Dagbladet Informations kunstredaktør Maria Kjær Themsen.   Vært: Anna von Sperling   

Den rigtige kunst laves af en hvid mand i Europa, mens de laver smukt ’kunsthåndværk’ i de varme lande. Sådan en forestilling har gennemsyret kunsthistorien, men de seneste år har vi set et opgør. Vi diskuterer samtidskunsten, set i et globalt perspektiv, og den postkoloniale kritik i selskab med Dagbladet Informations kunstredaktør Maria Kjær Themsen.   Vært: Anna von Sperling   

Vi tager tråden op fra episode 5 og diskuterer, hvordan kunsten kan være med til at forhandle fortiden. Den historiske bevidsthed fik for alvor indpas i samtidskunsten over årtusindeskiftet. Hvor man i 1990’erne var optaget af de mellemmenneskelige relationer, kom der nu et nyt fokus på de strukturer, som sætter rammerne for vores omgang med hinanden, herunder de historiske forhold. Også de skjulte. Vi taler om at gå i arkivet, eller gå mere håndfast til værk og smide buster i havnen. Og det gør vi med Dagbladet Informations kunstredaktør Maria Kjær Themsen.    Vært: Anna von Sperling  

Vi sætter fokus på landart, en kunstretning, der bryder frem i slutningen af 1960’erne og som i dag oplever en opblomstring, som en del af en ny naturorientering, som i visse tilfælde er en mere direkte økokritisk strømning i samtidskunsten. Det er værker, der som oftest er skabt i naturen og af naturens materialer og tit i så stor skala, at de ikke kan flyttes. Men hvorfor er det interessant fx at tage et stykke strand og et stykke skov og lade dem bytte plads? Det svarer Dagbladet Informations kunstredaktør Maria Kjær Themsen på.   Vært: Anna von Sperling   

In unserer Sondersendung Nr. 4 hat sich die Perry Rhodan Autorin und Expo-Team-Unterstützerin Verena Themsen sich in unser kleines Studio gesellt. Gemeinsam mit uns plaudert sie ein wenig über Ihre Liebe zu den Sternen, Ihren Werdegang zur Autorin und das schwere Erbe von Rainer Castor.

I denne uge meldte Inger Støjberg sig ud af Venstre. Forventeligt, men alligevel lidt vildt. For hun har været frontkvinde i den udlændingefjendtlige kurs, der har defineret partiets regeringsprojekt. Og det bliver afgørende for udviklingen i dansk politik, hvor hun nu vælger at lægge sine politiske kræfter. Og hvor efterlader hun Venstre? Indlandsredaktør Anton Geist er i studiet.  Det er Jørgen Steen Nielsen også. Til en snak om det skrottede landbrugsudspil. I mandags meldte den nye minister for fødevarer, landbrug og fiskeri, Rasmus Prehn (S), ud på ministeriets hjemmeside at det færdige politiske klimaudspil om landbruget, der blev udviklet under hans forgængeren Mogens Jensen, nu er er blevet helt skrottet. Rasmus Prehn ønsker om ’en ny proces’. »Ministeren kalder det pragmatisk. Andre vil kalde det absurd,« skriver Jørgen i en leder torsdag. Han uddyber i radioen. Kunstredaktør Maria Kjær Themsen har lyttet til kunst, nærmere bestemt to af Kirsten Justesens lydværker fra 1970'erne. De handler om kvinder i kunstverdenen, og de er lige så relevante i dag, som da de blev lavet. Lyt med og få nogle ideer til, hvor du kan finde kunst at lytte til. Blandt andet her.  Og så har vi Rune Lykkeberg i huset – eller faktisk derhjemme. På Skype. Men man kan lave det meste hjemmefra for tiden, inklusiv at vælte aktiemarkedet. En ny aktivisme har set dagens lys og indført en ny form for velgørende risko på aktiemarkedet. Hør mere!

I 1974 kl.7:31 om morgenen kom en tilfældig forbipasserende gående forbi Traitors Gate ved Tower of London. Pludselig blev han blændet af et blåt lys ude fra Themsen og ud af tågen kom en gammel pram sejlende med en flok mennesker om bord. Da han så efter en ekstra gang kunne han se at der var noget galt, for besætningen så ikke ud som man burde gøre i nyere tid. Kvinden i midten lignede umiskendeligt den halshuggede hustru til Henrik d.8. Nemlig Cathrine Howard. Men hun havde jo være død i over 400 år?Tower of London blev bygget af den normanniske hertug Vilhelm Erobreren i 1078 og siden har denne mægtige fæstning spredt skræk, rædsel og respekt i hele Europa.I denne første af tre episoder tager vi hul på hele historien om dette fascinerende sted, som har huset konger og dronninger, isbjørne og løver og flere ulykkelige skæbner end man kan tælle til i et helt liv.Dets murer er badet i blod og den dag i dag finder fortidens skrig vej til vores verden.Velkommen til Tower of London. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det är vinter. Men det har det varit förr minsann och i det här avsnittet avhandlar vi några episoder som rör vinter, snö och is. Det blir snöbollskrigets historia, is som handelsvara och slutligen karnevalsstämning på den tillfrysta floden Themsen. Skrinna med oss! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Først en undskyldning både til jer og til vores skønne klipper Anne: Rune og jeg kunne simpelthen ikke holde op med at snakke om The Undoing, Susanne Biers nye HBO-serie. På trods af, eller måske fordi det er så sært at blive så suget ind i en serie som både har middelmådigt skuespil, vulgær æstetik og ret gennemskuelig opbygning. Men damn, hvor den drager! Hør os prøve at finde ud af hvorfor. Men du SKAL slukke midt i, hvis du ikke har set serien. For vi spoiler hårdt! Og så skal du læse kulturredaktør Katrine Hornstrup Ydes fremragende anmeldelse og Hugh Grant-portræt-ish her. Og så skal vi tale om Polen, hvor regeringen kæmper på alle fløje. For det første mod en pandemi, der ruller derudaf, for det andet mod de kæmpe protester, der startede med modstand mod de nye restriktive abortlove, men som har bredt sig til et mere generelt opgør med den konservative regering, og for det tredje mod EU, hvor landet i samarbejde med Ungarn nu truer med at nedlægge veto mod budgettet. Tysklandskorrespondent Mathias Sonne forklarer. Oksekødsrapporten, husker I den? Nu er der nyt i sagen. Mere end et år efter skandalen om den rapport om oksekøds klimabelastning, som Landbrug og Fødevarer og Danish Crown fik ualmindelig stor indflydelse på, erkender Aarhus Universitet at have tilbageholdt dokumenter om rapporter, hvor der var begået tilsvarende fejl. Alvorlig magtfordrejning, lyder vurderingen fra jurister. Journalist på indlandredaktionen Lasse Skou Andersen, der var ham, der havde søgt om aktindsigt, bruger nogle andre ord. Hør hvilke. Sidst, men ikke mindst, afslutter vi denne gang vores serie om samtidskunsten. Kunstredaktør Maria Kjær Themsen slutter passende ved det tema, der – måske lige ud over nøgne damer og magtfulde mænd – altid har været kunstens favoritgenstand: Naturen. Men hvordan behandler samtidskunsten det skønne derude?

I denne uge måtte den socialdemokratiske fødevareminister Mogens Jensen træde tilbage. Det skete efter et forløb, hvor regeringen først besluttede at aflive alle mink i landet for at forhindre spredning af coronavirus og angiveligt først senere opdagede, at beslutningen var ulovlig. Ifølge indlandsredaktør Anton Geist er der »ingen tvivl om, at den forvaltningsmæssige skandale rækker langt videre end den snart forhenværende fødevareminister«. Han er med i studiet og fortæller hvorfor. Også Rune Lykkeberg er med i studiet, han har læst Barack Obamas nye selvbiografi, hvor den tidligere præsident vejer de forventninger, han skabte i forbindelse med valget i 2008, op mod de politiske resultater, han leverede i årene efter. Lykkeberg skriver blandt andet, at det er »bemærkelsesværdigt, at den mand, som netop gav sine tilhængere og beundrere troen på idealerne tilbage, selv bliver så desillusioneret. Han, der sagde: ’Ja, vi kan’, oplever gang på gang, at det kan han så ikke alligevel.« Og sidst, men ikke mindst: Kunst! Vi har på Information haft den store indføring i tysk højkultur, de store filosoffer og de franske oste. Men Information er en skole, man aldrig bliver færdig med, og i dag skal vi have billedkunst. Det er med kunstredaktør Maria Kjær Themsen.

Vi har fået en ny udgave af Højskolesangbogen, og i den forbindelse er der skrevet en hel masse. Jeg vil undgå at kommentere andre – man skal have lov til at føle indædt vrede over, at Mormors kolonihavehus er dømt ude – men blot gøre opmærksom på, at det klogeste, der er skrevet, heldigvis er skrevet af vores Bodil Skovgaard Nielsen. Hun kommer heldigvis ind til mig og fortæller om, hvordan det er at læse den fra ende til anden. Det gør Anton Geist også. Men det er lovteksten, der skal udlægges. For i denne uge befandt Mette Frederiksen (S) og hendes regering sig pludselig i sin hidtidigt største politiske krise, da det stod klart, at ordren om at aflive alle danske mink er ulovlig. Hvordan kunne de dog ende i den situation? Og hvilke konsekvenser vil det få? Indlandsredaktøren giver sine bud. Rune Lykkeberg er her også. Til en befriende optur over Joe Bidens sejr – for nu skulle den vist være sikker, og den er endda større, end vi turde håbe på, da vi sad her sidste uge. Men gid Biden dog ville holde op med al den snak om forsoning og heling. For splittelsen i det amerikanske samfund bunder i regulære politiske uenigheder, og det er hans opgave at tage hånd om dem, ikke lægge en helende hånd på nationens pande. Og så får vi igen besøg af vores kunstredaktør, Maria Kjær Themsen, i vores serie om samtidskunsten og teorierne derom, og hun vil i denne uge tale om den kunst, som ’de andre’ laver – dem fra ’de varme lande’ med Shu-bi-duas ord. Engang var de henvist til de etnografiske samlinger, fordi det vestlige kunstøje ikke kunne se ud over sin egen marmornæsetip, men op igennem 1980’erne skete der noget. Lyt med, og find ud af, hvad det er. Og gå så på museum – altså når du lige har hørt radio, ik?

Der er rimelig stor statistisk sandsynlighed for, at en fremtidig minister var blandt de ti unge mænd, der deltog i en chattråd under et hovedbestyrelsesmøde i DSU, som blandt andet rummede kommentarer om kvinderne på talerstolen såsom: »Kvinder skal have pik, tæsk og kartofler. Og er der bøvl med dem, kan de undvære kartoflerne.« I TV2’s dokumentar Partiernes skjulte overgrebfortæller ni kvinder om deres oplevelser med chikane og overgreb i ungdomspartierne. Debatredaktør Gry Inger Reiter har set den og kommer i studiet. Europakorrespondent Christian Bennike er igennem fra Bruxelles. Onsdag blev der nemlig enighed om en reform af det europæiske landbrugstøttesystem, en reform, der gerne skulle skubbe europæisk landbrug i en mindre klimabelastende retning. Det skete ikke, vurderer han. Men hvad skal så til? Rune Lykkeberg er her og har en optur over, at den amerikanske valgkamp er så gabende kedelig. For det ville den jo ikke være, hvis Trump havde haft det ekstra gear, som vi frygtede. (Debatten natten til fredag bekræftede det). Og så er vi nået til tredje afsnit i vores serie om samtidskunsten. Kunstredaktør Maria Kjær Themsen fortæller denne gang om den strømning, der tager udgangspunkt i det visuelle bombardement af billeder i reklamer og populærkultur, der præger vores tid.

I årtier har man beregnet de økonomiske konsekvenser, når man har fremsat nye love eller vedtaget store infrastrukturprojekter i Folketinget. Hvad koster det at gennemføre? Hvor mange investeringer og hvor store effektiviseringer vil det medføre? Hvor mange arbejdspladser vil det skabe? Hvor meget vækst? Den slags, cost og benefits. Men konsekvenserne for klimaet har ikke været beregnet. Indtil nu. Jørgen Steen Nielsen fortæller i ugens Radio Information om de nye regnevejledninger i Finansministeriet. Line Vaaben, journalist på Moderne Tider, fortæller om en sag fra 1950’erne og 1960’erne, hvor grønlandske børn blev adopteret af danske forældre. Ofte på tvivlsomt juridisk grundlag. Det er en historie om børnene – men også om forholdet mellem Danmark og Grønland og den såkaldte danisering. Og til sidst er der kunst. Vi har givet jer den store indføring i tysk højkultur, de europæiske filosoffer og de franske oste, men Information er som bekendt en skole, man aldrig bliver færdig med. Og i denne uge er der billedkunst. Det er med kunstanmelder Maria Kjær Themsen.

»Vi, der underskriver denne appel til regeringen og Folketinget, er bekymrede for, at manglende erkendelse af situationens alvor fører til, at vi gør for lidt for sent for at bremse klimakrisen.« Sådan lød en opfordring, som vi på Dagbladet Information sendte afsted sammen med 139 fremtrædende personer fra græsrodsbevægelser, erhvervslivet og den politiske sfære på Folketingets åbningsdag. Det var optur, men er der tegn på, at det rykker noget? Rune Lykkeberg er i studiet for at tale om det. Er du på listen? Ellers kan du stadig nå at skrive under, og det gør du lige HER. Men vi skal naturligvis også tale om den sag, der for en stund har fået alle andre diskussioner til at forstumme: Morten Østergaards afgang som formand for De Radikale. Vores politiske kommentator Lars Trier Mogensen udlægger ikke blot sagen om den oprindelige krænkelse af Lotte Rod og den efterfølgende håndtering, men også de personopgør og uenigheder om partilinjen, der var benzin på bålet. Og så skal vi tale om samtidskunst. I sidste uge udkom den tyske filosof Juliane Rebentisch’ Samtidskunstens teorier – en indføring på Informations Forlag, og i den anledningen udkom kultursektionen som et særtillæg. Sammen markerede de begyndelsen på en stor satsning om samtidskunsten, der vil løbe over de næste to år og forhåbentlig gøre os klogere på, hvordan man sætter grænsen mellem kunst og ikke-kunst. Samtidskunst har det med at ligne noget nogenlunde ordinært, kunstneren har slæbt ind ude fra verden og modereret en smule, så hvordan forstår vi samtidskunst, når den ikke er skarpt afgrænset fra resten af verden? Det kan man læse om i bøgerne, og så kan man bagefter høre Radio Information, hvor vores kunstredaktør Maria Kjær Themsen over syv små episoder vil gøre os klogere på centrale begreber og markante tendenser i samtidskunsten. Vi starter i dag med begrebet ’readymade’.

Temat för dagen är I vått och torrt, mest vått, för vem vill ha torra böcker? 00:50 – 04:45 Fallvatten av Mikael Niemi 04:53 – 06:08 Mörkrets hjärta av Joseph Conrad 06:12 – 06:29 Tre män i en båt av Jerome K Jerome 06:30 – 09:18 Themsen - från källorna till havet av Karl G Fredriksson 09:22 – 11:35 Träskkungens dotter av Karen Dionne 11:38 – 12:07 Lady Chatterleys älskare av D H Lawrence 12:08 – 13:00 Muminpappans memoarer av Tove Jansson 13:05 – 14:00 Alla floder flyter mot havet av Dorit Rabinyan

Krigen mot bakterieneAntibiotikaresistens er en snikende epidemi som truer med å ødelegge det globale helsevesenet innenfra.Hvis antibiotika slutter å virke, kan det moderne medisinske systemet langt på vei kollapse: Risikoen ved alle operasjoner vil øke radikalt, sykdommer vi trodde vi hadde bekjempet vil igjen bli dødelige – ja selv kolera og pest kan komme tilbake som store epidemier. Likevel snakker vi nesten aldri om trusselen som omgir oss – og det globale overforbruket av antibiotika fortsetter, både i medisinen og i jordbruket.Forfatter og journalist Erik Martiniussen kartlegger en av de største utfordringene verden står ovenfor i dag.Men Krigen mot bakteriene er også en fascinerende utforskning av mulighetene vi har for å løse krisen. Erik Martiniussen snakker med helsearbeidere i Tromsø, Georgia, Polen og USA om hvordan antibiotikabruk kan reduseres drastisk. Han besøker bønder og jordbrukseksperter i Storbritannia, Belgia og Vestfold for å lære mer om dyrehold uten antibiotika.Han jakter etter nye bakteriedrepere på tubestasjoner i London eller i elvemudderet langs Themsen. Og han utforsker de glemte kurene – og den nye kunnskapen om bakterienes vesen – som gjør det mulig å se for seg et helsevesen langt mindre avhengig av antibiotika. Kanskje kan krigen mot bakteriene først vinnes hvis vi slutter å se på dette som en krig?Krigen mot bakteriene er populærvitenskapelig formidling på høyt internasjonalt nivå – og en bok som vil hjelpe oss å se løsninger på krisen vi står oppe i.Du møter Erik Martinussen i samtale med Roy Conradi Andersen, leder av Litteraturhuset Fredrikstad.Opptaket ble gjort på Litteraturhuset Fredrikstad 27. mars 2020. Støtt Litteraturhuset Fredrikstad!Vippsnummer: 552083 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Britterna har fått stora skälvan inför mastodontuppgiften att sluta handelsavtal med hela världen efter brexit. Man har inte personal! Handelspolitiken har ju i 47 år skötts av experter i Bryssel, inte i London!  Nu letar de febrilt efter EU-kännare, och Brysselbubblans ena halva, journalisten Teresa Küchler, drömmer redan om feta buntar med brittiska pund och en våning med utsikt över Themsen, i utbyte mot sina tjänster.  Podcastens andra, mer principfasta och av belöningar i detta jordeliv obekymrade halva Sigrid Melchior berättar i veckans avsnitt om ”68-mannen” – en fransk, utbroderad variant av den svenska kulturmannen, som kanske allra bäst inkarneras av en karismatisk Europapolitiker. Dessutom benar poddvärdinnorna ut hela det där bråket om EU och minimilöner. Varför vill EU-byråkraterna peta i våra svenska kollektivavtal, va, va, VA!? Eller vill de det? 

Kunstsalon VISION i Skuespilhuset den 26. november 2019Vi er i en definitionstid. Hør den anerkendte sydafrikanske billedkunstner Frances Goodman, scenekunstner Line Bie Rosenstjerne, billedkunstner Viktoria Wendel Skousen og leder af udstillingsplatformen Ariel, Nina Wölck og kunstredaktør ved Information Maria Kjær Themsen diskutere The Female Gaze. Et begreb, som er under konstruktion, og som udfordrer The Male Gaze – det mandlige begærs blik – som har domineret kunsthistorien.Findes en fast position, der er The Female Gaze? Hvem ejer blikket? Skal vi forbande den kvindelige rolle som objekt eller helt droppe at tale om feminisme – og bare gøre det! Eller måske helt bryde med det kønnede blik? Lyt med.Foto i grafik: Karoline Lieberkind

Vi er i en undtagelsestilstand. Forskerne siger det, EU siger det, og hvis du orker at lytte til din mave, så siger den det samme. Alligevel opfører vi os, som om alting er ved det normale. Det gælder også for den netop indgåede finanslovsaftale, skriver Rune Lykkeberg i en leder denne uge.  For godt nok var finansloven noget grønnere end sine forgængere, men små grønne skridt er i praksis tilbageskridt. »For den finanslov, der i normaltilstanden ville være skridt i den rigtige retning, bevæger os i undtagelsestilstanden længere og længere fra det, vi ved, vi skal gøre.«  Så grøn nok er den ikke. Men er den så bred nok og rød nok? Anton Geist udlægger teksten.  Og så skal vi tale om Iran. For i denne uge kom en rapport fra Amnesty International, der satte tal på, det man formodede: At det iranske præstestyre i skikkelse af revolutionsgarden brugte meget brutale metoder, da de for nylig slog det folkelige oprør ned, som havde bredt sig til store dele af landet. Men hvad afspejler den strategi? Kan det lykkes for styret at proppe trolden tilbage i æsken? Og hvad betyder det for Irans rolle i regionen? Lasse Ellegaard kommer i studiet. Sidst – men virkelig ikke mindst – skal vi tale om dansk kunst i året, der gik. Kunstredaktør Maria Kjær Themsen skrev i denne uge en opsamling af ti ting, der definerede kunstverdenen anno 2019. Hun kommer forbi med en håndfuld af dem – jeg kan afsløre, at vi taler kvindelig vrede.

Hvis du besøker London i disse dager, kan du kanskje se menn i uniform i tradisjonelle robåter som omringer små hjelpeløse grupper med svaner. Det kalles "swan upping" og har vært gjort helt siden 1100-tallet. Vi prøver å finne ut hva i all verden dette egentlig er for noe.

Regeringen har leveret en klimaplan, der bringer os på kurs mod katastrofen. Sådan skrev vi på onsdagens forside. For det blev det ugen, hvor regeringen fremlagde sit længe ventede klimaudspil – og ifølge Jørgens Steen Nielsen var det end ikke tæt på at imødekomme det relle behov for omstilling. At der er behov for ambitiøse nationale handlingsplaner, blev skræmmende tydeligt, da det FN's klimapanel (IPCC) mandag offentliggjorde sin store rapport om klodens tilstand. Jørgen Steen Nielsen kommer i studiet og taler om begge dele.  Informations nye kunstredaktør Maria Kjær Themsen kigger forbi til en snak om, hvad der er god kunstkritik. Du får også en miniguide til, hvad vi skal lave i vores efterårsferie. Jeg vil gerne til Aalborg, hvor der er et kunstværk, som ikke er der. Ja, du må lytte med for at blive klogere.  Lone Nikolajsen har set den nye TV 2-krimi Kriger og er begejstret. Rigtig begejstret. 

Bergen har sin Bryggen hvor det hanseatiske kontor holdt til. London hadde sitt hanseatiske kontor. De tyske kjøpmennene holdt til området ved Cannon street station og Steelyard ved Themsens bredd. «Hansakontoret i London var viktig. Det var aller mest bomullstøy det gikk i her, forteller professor i historie, Geir Atle Ersland. Han arbeider ved Universitetet i Bergen. Den store brannen i 1666 ødela stort sett all bebyggelse fra middelalderen, men Ersland rekonstruerer hanseatenes område for oss. De tyske kjøpmennene arbeidet uten noen form for trøbbel med britene. De gjorde det godt. Så godt at de kunne betale den berømte tyske maleren Hans Holbein til å portrettere seg. Han hadde portrettert Henrik VIII. I National Portrait Gallery er det en egen Hans Holbein-avdeling. Der finner vi et flott portrett av den dansk-norske prinsesse Kristine. Portrettet var ment til nettopp Henrik VII fordi han ønsket å gifte deg med henne. Slik gikk det ikke. Museum of London gir en god oversikt over metropolens historie. Med egen avdeling for tiden da romerne hadde makten for snart to tusen år siden. Og en middelalder-avdeling hvor hanseatisk keramikk er utstilt. Keramikk funnet der hanseatene hold til. Vil en se det hanseatiske området på distanse, så er det lurt å begi seg over på den andre siden av Themsen og opp i toppetasjen på Tate modern. Utenfor restauranten der er det et fantastisk utsyn i alle retninger.

18 avsnitt räcker inte till utan vi axlar ansvaret och fängslar er med ett 19:e. Vi får det hett om öronen och drabbas av Stockholmssyndromet när vi stöter på en rik oljearvtagerska och en anarkist som inte känner smärta. Häng med oss ut på en fisketur på Themsen i Tid för olja och maffiakaviar.

Det är dags för veckans klassiker som handlar om den legendariska teatern Old Vic i London. Kerstin Berggren träffar bland andra Kevin Spacey. Sen gammalt kallas den bara rätt och slätt Old Vic- ett av Londons klassiska teaterhus. Här på södra sidan av Themsen, vid Waterloostationen har alla de stora namnen trampat på tiljorna. Laurence Olivier, Peggy Ashcroft, Sybil Thorndike, John Gielgud - listan kan göras hur lång som helst. Efter många krisår räddades teatern och Kevin Spacey blev sensationellt ny konstnärlig ledare för tio år sen och det blev starten på en ny blomstringstid. I Klassikern berättar Kerstin Berggren om Old Vic och den kvinnliga eldsjäl som drog igång verksamheten vid förra sekelskiftet, pionjären Lilian Baylis.I programmet medverkar också den legendariske teatermannen Peter Hall och Kevin Spacey.

Hardeknud følte sig snydt for den engelske trone af sin halvbror Harald Harefod, så da han endelig vandt magten derovre, skændede han sin Haralds lig og smed det i Themsen. Da Hardeknud døde, måtte norske Kong Magnus den Gode træde til for at redde danskerne fra de evindelige vendere, som truede fra syd.

Om kärlek i 1920-talets London, om vad som är viktigt att tänka på när man skriver om sex, och om historiens närvaro. Vi tar en promenad längs floden Themsen i London med författaren Sarah Waters. I London finns också ett av världens mest kända dokument, Magna Carta. Ett slags textens motsvarighet till målningen av Mona Lisa - måste ses! Magna Carta fyller 800 år i år, och firas med stor utställning på British Library. Vi har varit där. Om man säger ordet karla-tag på finlandssvenska, får det liksom en ny betydelse. Åtminstone om man hör författaren Peter Sandström säga det. Vår reporter Jenny Teleman har träffat en berättare som i bok efter bok intresserat sig för mysteriet i att vara man. Nu är han aktuell med romanen Transparente blanche, som nominerats till Nordiska rådets litteraturpris 2015. Och så ska vi till Istanbul och ta en kaffe på balkongen med musikern och författaren Zülfü Livaneli. En gång i tiden var han politisk flykting bosatt i Sverige, och adressen Årstavägen 9 har betytt en del för hans utveckling som författare. Nu kommer hans bok Serenad på svenska, och vår reporter Lisa Bergström har träffat Zülfü Livaneli.

Det finns åtminstone ett känt mordförsök på ett typsnitt i historien - den brutala misshandeln av typsnittet Doves 1916. Det kastades från en bro för att drunkna i Themsen. I 80 år låg typsnittets metallbokstäver på flodbotten och stoppade all vidare tryckning av Doves. Men så plötsligt under 1990-talet så började det dyka upp nya texter med det dränkta typsnittet! Som en hungrig detektiv från ett cold-case team dissekerar Typo det tydligaste exemplet på att ett typsnitt har ett evigt liv. Hur kunde typsnittet Doves överleva 80 år på Themsen botten? Typo hittar svaret i nypremiären.

P4 Granskar är i London: På väg till Scotland Yard och polischefen som är högste ansvarige för hela säkerhetsarbetet med OS i sommar kommer jag förbi Buckingham palace och där övar en militärorkester ute på gården. Jag har ännu inte sett några tecken på att det är olympiska sommarspel i den här stan om bara några månader. Den vanlige londonbon verkar ta det hela med knusende ro. Men en tydlig förändring syns i gatubilden. Det är poliser och militärer överallt. När London fick spelen, 2005 var den totala budgeten 26 miljarder kronor. Idag ligger den på 102 miljarder och säkerhetsarbetet totalt på elva miljarder kronor. Olympic Park är området där många arenorna finns. Där ska också de aktiva och ledare bo. Många av arenorna kommer att finns kvar efter OS. En del kommer att monteras ned, helt eller delvis, och sättas upp någon annanstans i England. P4 Granskar fick en guidad busstur i området. Av säkerhetsskäl fick vi dock inte lämna bussen. Våra bilder fick helt enkelt tas från bussen. Tack vare pressavdelningen för London2012 kan vi ändå visa hur många arenor ser ut invändigt och utvändigt. Chris Allison leder allt säkerhetsarbete inför och under de olympiska sommarspelen i London den 27 juli - 12 augusti 2012. Han har 36 000 poliser och militärer under sig och en budget på sju miljarder kronor. En budget som kan ökas på med ytterligare tre miljarder kronor om det behövs. Han ser fyra stora hotbilder inför spelen: Terrorattacker, organiserad brottslighet, politiska demonstrationer och katastrofer typ pandemier, influensaepidemier och värmebölja. Polisens kampanj över hela Storbritannien där befolkningen uppmanas anmäla misstänkta terroristaktiviteter till en Anti-terrist hotline har inte fått riktigt den effekt man hoppats på. Folk vill inte prata med polisen, menar forskaren Robin Goodwin på Brunel universitetet i nordvästra London. Goodwin är expert på hur folk reagerar på terrorattentat världen över och han menar att Londonborna tar oron med upphöjt lugn. De är vana vid att det ständigt händer saker och det får man acceptera om man vill leva i en storstad som London. Den brittiska regeringen är formellt ansvarig för ansökan och genomförandet av de olympiska sommarspelen i London. Ministern för brotts- och säkerhetsfrågor, James Brokenshire berättar hur han samordnar beredskapsarbetet med polisen, militären, OS-arrangören och alla andra samhällsfunktioner som infrastrukturen och vården för att arbetet ska flyta så smidigt som möjligt. Han och flera andra ministrar har också varit med på de flesta övningar som genomförts. Bland annat har missilförsvaret övats på Themsen. det är första gången missilförsvaret aktiverats sen andra världskriget. 

1842 grundades den svenska folkskolan, men hur folklig var den egentligen? I Vetenskapsradion Historia granskas den svenska skolans tidiga historia, präglad av orättvisor och galna pedagogiska projekt. - Växelundervisning ansågs vara den pedagogiska frälsningen på 1800-talet, berättar historikern Esbjörn Larsson. Den innebar att läraren undervisade ett par duktiga elever, som i sin tur skulle lära upp alla andra elever. Och frågan är hur mycket de första folkskoleeleverna egentligen lärde sig, med flumpedagogik, terminer på några få veckor, och skoldagar som bara varade några timmar. - En annan pedagogisk idé som testades i Sverige var småbarnsskolor, berättar historikern Johanns Westberg. Där förväntades tvååringar lära sig räkna procenträkning och sitta stilla i stora föreläsningssalar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också de senaste fynden av vad som verkar vara Londons äldsta byggnad. Precis nedanför agentbyrån MI6:s högkvarter vid Themsen har arkeologer hittat en trästruktur ifrån stenåldern som verkar vara någon form av hus. - Om våra teorier stämmer är detta den äldsta byggnaden i det som senare skulle bli London, berättar arkeologen Eliott Wragg. Programledare är Tobias Svanelid.