Podcasts about folkmusiken

Den ikoniska författaren Joan Didion gick bort 2021 idag släpps en ny bok över hela världen: Anteckningar till John en postum utgivning av hennes anteckningar till sin framlidne make John. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lina Kalmteg och Karin Arbsjö är litteraturkritiker har läst: Är det ett litterärt verk i egen rätt eller bara sista droppen förlaget och fansen vill pressa ur Joan Didion?HITLERS PROPAGANDIST LENI RIEFENSTAHL I NY DOKUMENTÄRLeni Riefenstahl sägs ha utvecklat en ny estetik inom filmen. Andra kallar henne nazisternas främsta propagandist. Riefenstahl inledde sin karriär som dansare i stumfilmen, och under sitt långa liv hann hon både utveckla filmkonsten och förneka de där nazi-kopplingarna. Nu kommer en ny tysk dokumentärfilm - enkelt kallad Riefenstahl. Samtal med P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström.STINA OSCARSON MÖTTE MÄNNISKOR I ÖGONHÖJDI helgen gick dramatikern, författaren och debattören Stina Oscarson bort. Skådespelaren Robert Fux började arbeta med Stina Oscarsson tidigt och minns henne som en slags urkraft och som en regissör och dramatiker som mötte människor i ögonhöjd och tog dem på allvar.ROBERT LONGOS HYPERREALISM PÅ LOUISIANADen amerikanska konstnären Robert Longo är känd för sina stora hyperrealistiska kolteckningar. Hans mest kända verk är "Men in the cities" från 1980 – svartvita porträtt på män och kvinnor i kostym men de tycks uppslukade i nån slags extatisk dans – eller är de kanske i fritt fall? Nu är Robert Longo aktuell med sin första soloutställning i Skandinavien, på konstmuseet Louisiana i Danmark.DET SKA VARA EN POET I FOLKMUSIKEN I ÅR!Det poetiska tar plats i folkmusiken – Folkmusiken i P2:s programledare Esmeralda Moberg tipsar om tre aktuella utgåvor som på olika sätt lyfter fram poesin: Levina Storåker, Sofia HK och duon Mikael Horvath och Mohlavyr. DÖDEN SOM FIENDE OCH BEFRIARE: DE BEAUVOIR VS LAWRENCEDen ena gjorde allt för att sky döden, den andre rusade till den. Kristoffer Leandoer funderar över konfrontationen med slutet genom två författare.Progamledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Imorgon släpper Iiris Viljanen nytt album med den fantasieggande titeln Själsligt uppvaknande vid Slussen idag är hon gäst i P1 Kultur för att prata om hur uppvaknandet ur livskrisen nu blivit ny musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TV-SERIEN FALLOUT: VAD SÄGER DYSTOPIERNA OM VÅR TID? Härom veckan var det premiär för tv-serien Fallout – ännu en berättelse om livet efter Den Stora Katastrofen. Vad berättar serien apokalyptiska framtidsberättelse om oss själva och vår tid? Och vilken roll har dystopiska bilder spelat i vår kultur historiskt? Samtal med kritiker Jenny Teleman och Niklas Alicki samt idéhistoriker Henrik Brissman.NYCKELHARPAN ÄR HET I HOLLYWOODSvenska folkmusiker har nya framgångar i både spel- och filmmusik med sina nordiska folktoner. Varför just nu? Samtal med Frida Granström, Folkmusiken i P2. ESSÄ: ETT SISTA BREV TILL LORD BYRON Det har firats stort i England den senaste tiden då man tagit 200-årsminnet av Lord Byrons bortgång som orsak att hylla den älskade skalden. Byron var en romantisk poet i ordets alla bemärkelser. Hans liv ledde till stormar och uppbrott både under och efter hans levnad. Men frihetstörsten i hans poesi består och får folk att följa i hans litterära och biografiska fotspår. En av dem är förläggaren Per Bergström som i dagens essä läser sitt brev till en saknad hjälte.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Nordmark Pod får besök av producenten och artisten Marcus Price!Det samtalas om och att;  Beats På Svenska, annat sätt att jobba på, det konceptuella, Basutbudet, Marcus Price & Carli, Fattaru, Folkmusiken, en tradition man inte själv är del av, vitlök i bolognesen, det tydliga, ingen tydlig grid, samplingar, trött på text, Mpc, de får aldrig bestämma, druvsocker och salt, vi var nyss fyllda 18, det måste vara det bästa nånsin, det var då och nu är nu, en gång och inte mer, publiken sjöng med, från fans, ska du inte rappa? Jag är färdig med detta, mata musikhjärnan, jag vill lyssna på musik inte text, samma skit, när det blir spännande och bryta verkligheten till jorden..Mäktigt! 

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I tredje delen får vi inblick i folkkulturens roll i skapande av den svenska nationalismen. Åren kring förra sekelskiftet innebar hektiska tider för de folklivsforskare, skaffare och upptecknare som reste runt i landet på jakt efter föremål, hus, sägner och folklåtar. Vad som ansågs värt att bevara präglades givetvis av den tidens specifika syn på historien, och synen på vad Sverige var för ett slags land. Folkmusiken hade sin egen Artur Hazelius i juristen och folkmusikinsamlaren Nils Andersson, grundare av folkmusikkommissionen som målmedvetet samlade in svensk spelmansmusik från 1908 och fram till 1976. Ett viktigt projekt, men också en produkt av sin tid och styrd av föreställningar om svenskhetens innehåll.Po Tidholm möter etnologen Owe Ronström, folkmusikerns Sara Parkman och konstnären Peter Johansson i samtal om en traditionstyngd kultur och hur den kan användas i konsten idag.Fosterlandet är en programserie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent är Marie Liljedahl.

Vad präglade den klassiska musiken 2021? Vem släppte den bästa jazzen? Vilka trender genomsyrade folkmusiken? Och vilka popdängor kommer att leva vidare efter att 2021 tagit slut? P1 kultur summerar musikåret som gått. Samtal med redaktionens musikkritiker Viveca Bladh och Anna Rosenström. Hör dessutom Jazzradions Märet Öman om årets bästa utgåvor; Petter Hallén från P3 Din gata om musikgenren som syntes i lika mycket på debattsidorna som på topplistorna; Sara Norling från Musikrevyn i P2 om den klassiska världens "repertoarmedvetenhet" under 2021 samt Esmeralda Moberg från Folkmusiken i P2 om hur genreöverskridandet präglade folkmusiken under året.Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Vad präglade den klassiska musiken 2021? Vem släppte den bästa jazzen? Vilka trender genomsyrade folkmusiken? Och vilka popdängor kommer att leva vidare efter att 2021 tagit slut? P1 kultur summerar musikåret som gått. Samtal med redaktionens musikkritiker Viveca Bladh och Anna Rosenström. Hör dessutom Jazzradions Märet Öman om årets bästa utgåvor; Petter Hallén från P3 Din gata om musikgenren som syntes i lika mycket på debattsidorna som på topplistorna; Sara Norling från Musikrevyn i P2 om den klassiska världens "repertoarmedvetenhet" under 2021 samt Esmeralda Moberg från Folkmusiken i P2 om hur genreöverskridandet präglade folkmusiken under året.Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Merit Hemmingson slog igenom stort i början av 70-talet. Med hammondorgel klädde hon den svenska folkmusiken i ett funkigt groove och tog sig in på topplistorna. Men efter några år försvann Merit från de stora scenerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med rötter i jazzen och lika delar lyhördhet som lekfullhet förnyade Merit Hemmingson den svenska folkmusiken. Albumtrilogin ”Huvva – svensk folkmusik på beat”, ”Trollskog – mer svensk folkmusik på beat” och ”Bergtagen”, som hon spelade in med producenten Bengt Palmers, sålde guld. – Det var totalt nytt. Ingen hade gjort något sådant tidigare, minns Merit själv. Succén var ett faktum. Turnéerna många och långa. Samtidigt fick Merit två barn som hon ville få mer tid med. Hon tog en paus, flyttade till Dalarna och lämnade tillfälligt rampljuset. Att sedan komma tillbaka var svårt. – Jag försvann från branschen, från Stockholm, media, allting. Det blev bara tyst. Från full rulle... till ingenting, säger Merit, som på senare år hittat tillbaka till folktonen och som bland annat valts in i Swedish Music Hall of Fame för sin musikgärning. I programmet medverkar förutom Merit Hemmingson också Bengt Palmers, Tobias Fröberg, Kalle Almlöf, Kjell-Erik Eriksson, Maritza Horn, Ola Salo och Martin Axén. En dokumentär från 2020 av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.

Merit Hemmingson slog igenom stort i början av 70-talet. Med hammondorgel klädde hon den svenska folkmusiken i ett funkigt groove och tog sig in på topplistorna. Men efter några år försvann Merit från de stora scenerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med rötter i jazzen och lika delar lyhördhet som lekfullhet förnyade Merit Hemmingson den svenska folkmusiken. Albumtrilogin ”Huvva – svensk folkmusik på beat”, ”Trollskog – mer svensk folkmusik på beat” och ”Bergtagen”, som hon spelade in med producenten Bengt Palmers, sålde guld. – Det var totalt nytt. Ingen hade gjort något sådant tidigare, minns Merit själv. Succén var ett faktum. Turnéerna många och långa. Samtidigt fick Merit två barn som hon ville få mer tid med. Hon tog en paus, flyttade till Dalarna och lämnade tillfälligt rampljuset. Att sedan komma tillbaka var svårt. – Jag försvann från branschen, från Stockholm, media, allting. Det blev bara tyst. Från full rulle... till ingenting, säger Merit, som på senare år hittat tillbaka till folktonen och som bland annat valts in i Swedish Music Hall of Fame för sin musikgärning. I programmet medverkar förutom Merit Hemmingson också Bengt Palmers, Tobias Fröberg, Kalle Almlöf, Kjell-Erik Eriksson, Maritza Horn, Ola Salo och Martin Axén. En dokumentär från 2020 av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.

Merit Hemmingson slog igenom stort i början av 70-talet. Med hammondorgel klädde hon den svenska folkmusiken i ett funkigt groove och tog sig in på topplistorna. Men efter några år försvann Merit från de stora scenerna. Med rötter i jazzen och lika delar lyhördhet som lekfullhet förnyade Merit Hemmingson den svenska folkmusiken. Albumtrilogin Huvva svensk folkmusik på beat, Trollskog mer svensk folkmusik på beat och Bergtagen, som hon spelade in med producenten Bengt Palmers, sålde guld. Det var totalt nytt. Ingen hade gjort något sådant tidigare, minns Merit själv. Succén var ett faktum. Turnéerna många och långa. Samtidigt fick Merit två barn som hon ville få mer tid med. Hon tog en paus, flyttade till Dalarna och lämnade tillfälligt rampljuset. Att sedan komma tillbaka var svårt. Jag försvann från branschen, från Stockholm, media, allting. Det blev bara tyst. Från full rulle... till ingenting, säger Merit, som på senare år hittat tillbaka till folktonen och som bland annat valts in i Swedish Music Hall of Fame för sin musikgärning. I programmet medverkar förutom Merit Hemmingson också Bengt Palmers, Tobias Fröberg, Kalle Almlöf, Kjell-Erik Eriksson, Maritza Horn, Ola Salo och Martin Axén. En dokumentär från 2020 av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.

Måste man som folkmusiker ta politisk ställning? Eller hur förhåller man sig till debatten om svensk folkmusik? Det utforskar folkmusikern och journalisten Stina Sämgård i denna P2 Dokumentär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Debatten tog fart när Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 och representanter för SD anlände till Storkyrkan i samband med riksmötets öppnande iförda folkdräkter. Det fick spelmän, folkdansare, arrangörer och andra inom folkmusik-Sverige att bilda nätverket "Folkmusiker mot främlingsfientlighet". Under veckorna före valet 2018 skrev också kända folkmusiker som Ale Möller och Lena Willemark med flera debattartiklar och efterlyste bland annat ett juridiskt skydd för att folkmusiken som de uttryckte det inte ska kunna "kidnappas" politiskt, men det är inte ämnet för det här programmet. Den här dokumentären handlar alltså om huruvida man som folkmusiker måste ta politisk ställning. Frågan ställdes på sin spets när en av folkmusikerna i Stockholms spelmanslag, Ingrid Eckerman, en måndagkväll hösten 2013 tog fram pins med texten "Spelmän mot främlingsfientlighet ..." som hon tyckte att de andra skulle ta på sig. Det gjorde också en del, men inte alla. Senare, på våren 2018, träffar Sämgård dels spelmän som engagerar sig politiskt, som Eckerman och Sara Parkman, dels dem som vill skilja på folkmusik och politik, som spelmannen Thomas Fahlander. I programmet medverkar också folkmusikern och -dansaren, före detta statsrådet och före detta ordföranden i Svenska folkdansringen Ingela Thalén. En P2 Dokumentär av Stina Sämgård i samarbete med Marie Wennersten/SR Drama.

Måste man som folkmusiker ta politisk ställning? Eller hur förhåller man sig till debatten om svensk folkmusik? Det utforskar folkmusikern och journalisten Stina Sämgård i denna P2 Dokumentär. Debatten tog fart när Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 och representanter för SD anlände till Storkyrkan i samband med riksmötets öppnande iförda folkdräkter. Det fick spelmän, folkdansare, arrangörer och andra inom folkmusik-Sverige att bilda nätverket "Folkmusiker mot främlingsfientlighet". Under veckorna före valet 2018 skrev också kända folkmusiker som Ale Möller och Lena Willemark med flera debattartiklar och efterlyste bland annat ett juridiskt skydd för att folkmusiken som de uttryckte det inte ska kunna "kidnappas" politiskt, men det är inte ämnet för det här programmet. Den här dokumentären handlar alltså om huruvida man som folkmusiker måste ta politisk ställning. Frågan ställdes på sin spets när en av folkmusikerna i Stockholms spelmanslag, Ingrid Eckerman, en måndagkväll hösten 2013 tog fram pins med texten "Spelmän mot främlingsfientlighet ..." som hon tyckte att de andra skulle ta på sig. Det gjorde också en del, men inte alla. Senare, på våren 2018, träffar Sämgård dels spelmän som engagerar sig politiskt, som Eckerman och Sara Parkman, dels dem som vill skilja på folkmusik och politik, som spelmannen Thomas Fahlander. I programmet medverkar också folkmusikern och -dansaren, före detta statsrådet och före detta ordföranden i Svenska folkdansringen Ingela Thalén. En P2 Dokumentär av Stina Sämgård i samarbete med Marie Wennersten/SR Drama.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.seProducent: Johanna OlofssonSlutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

I Godmorgon, världen! 30 juli också krönika av Katarina Barrling, panelen om regeringsombildningen, kåseri av Emil Jensen, satir med Utkantssverige, med mera. Första timmen Ekots kommentator Tomas Ramberg om regeringsombildningen Det politiska spelet blir allt mer komplicerat  Svenska myndigheter är naiva - eller är det en för enkel förklaring? Folkmusiken söker nya vägar Krönika av Katarina Barrling  Panelen om vinnare och förlorare i veckans politiska drama Andra timmen Våldsamt i Venezuela inför dagens val Amerikanska utrikesdepartementet avlövas  Satir med Utkantssverige: outsourcing av polisverksamheten Korrespondent Staffan Sonning om Storbritanniens dramatiska år Besluten som förändrat Sverige: spelet bakom rökförbudet på krogen Kåseri av Emil Jensen: survival of the nicest  programledare: Jesper Lindau producent: Nina Benner

Säg latinamerikansk musik och många tänker kanske samba, men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del ett av sex i serien Hybridmusik i Latinamerika börjar vi med cumbia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cumbia är en afrocolombiansk genre med rötterna i slavtiden som har haft minst lika stor betydelse för kontinentens musikutveckling som samban från Brasilien och salsan från Kuba. Vi börjar i cumbians hemland Colombia för att se hur den och andra äldre stilar har återupptäckts av en yngre generation och används både i avantgardistisk musik och i mainstreampop. I Colombias huvudstad Bogotá träffar vi musikläraren och artisten Pedro Ojeda och Eblis Alvarez från den avantgardistiska, elektroniska gruppen Meridian Brothers och pratar om den nya vågens rötter sedan 60-talet. Sedan reser vi vidare till Argentinas huvudstad Buenos Aires och träffar artister den elektroniska cumbia-scenen, som dj:erna Dat Garcia och Chancha via Circuito samt Grant Dull från skivbolaget ZZK som gjort digital cumbia känd över världen. Producenter: Lars Lovén och Daniel Jadama. Dokumentärmakarna Lars Lovén och Daniel Jadama har tidigare gjort Radio Brazzaville för P2 och tillsammans med Göran Hugo Olsson gjort dokumentärfilmen Fonko om sociala och politiska förändringar i Afrika där revolutioner skett med musiken som vapen.

Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba, men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del ett av sex i serien "Hybridmusik i Latinamerika" börjar vi med cumbia. Cumbia är en afrocolombiansk genre med rötterna i slavtiden som har haft minst lika stor betydelse för kontinentens musikutveckling som samban från Brasilien och salsan från Kuba. Vi börjar i cumbians hemland Colombia för att se hur den och andra äldre stilar har återupptäckts av en yngre generation och används både i avantgardistisk musik och i mainstreampop. I Colombias huvudstad Bogotá träffar vi musikläraren och artisten Pedro Ojeda och Eblis Alvarez från den avantgardistiska, elektroniska gruppen Meridian Brothers och pratar om den nya vågens rötter sedan 60-talet. Sedan reser vi vidare till Argentinas huvudstad Buenos Aires och träffar artister den elektroniska cumbia-scenen, som dj:erna Dat Garcia och Chancha via Circuito samt Grant Dull från skivbolaget ZZK som gjort digital cumbia känd över världen. Producenter: Lars Lovén och Daniel Jadama. Dokumentärmakarna Lars Lovén och Daniel Jadama har tidigare gjort Radio Brazzaville för P2 och tillsammans med Göran Hugo Olsson gjort dokumentärfilmen Fonko om sociala och politiska förändringar i Afrika där revolutioner skett med musiken som vapen.