Podcasts about skandinavien

Zum neunten Mal in Folge führen die Finnen den World Happiness Report an. Nicht weil sie dauernd lachen. Sondern weil sie etwas verstanden haben, das viele andere Länder noch suchen: Gemeinschaft schlägt Optimierung. Natur schlägt Speed. Und in der Sauna sind alle gleich.Jochen war im Sommer in Finnisch-Lappland — und saß in einer Schutzhütte, 20 Meter von einer Bärenmutter und ihren Jungen entfernt. Er hat Beeren direkt vom Boden gegessen, Pilze gesammelt, die in Deutschland ein Vermögen kosten würden. Und am Ende eines langen Tages: ein gelbes Holzhaus am See. Kein Mückenstich. Nur Stille.Helsinki ist dann das Gegenteil — und trotzdem dasselbe Gefühl. Ein Hauptbahnhof, der aussieht wie ein Kunstwerk. Eine Bibliothek, in der 8.000 Menschen täglich zusammenkommen und die vom Volk aktiv mitgestaltet wurde. Ein Designviertel, in dem man stundenlang entdecken könnte. Und die Sauna Löyly direkt am Meer, von der das Time Magazine sagt, sie gehöre zu den 100 schönsten Orten der Welt.–Bei „Bella Skandinavia" reisen Deutschlands bekannteste Urlaubs-Expertin Tamina Kallert (u. a. „WDR Wunderschön") sowie Jochen Schliemann und Michael Dietz von „Reisen Reisen – der Podcast" durch den magischen Norden Europas.Diese Folge entstand mit freundlicher Unterstützung der Deutschen Bahn: www.bahn.de / Inspirationen Reisen (u.a. Skandinavien) www.bahn.de/summerrail / Interrail: www.bahn.de/interrail

Europa steht in Flammen, Bomben fallen auf London und deutsche Truppen marschieren durch Skandinavien – doch mitten in diesem weltweiten Chaos klammert sich ein Land an seine Neutralität: Schweden. Aber war Schweden in den 1940er-Jahren wirklich ein unbeteiligter Beobachter, oder war diese Neutralität nur ein hauchdünner Balanceakt zwischen moralischer Verantwortung und dem blanken Kampf ums politische Überleben? In dieser Folge reisen wir zurück in eine Grauzone voller Widersprüche. Wir beleuchten die unbequemen Wahrheiten der schwedischen Kriegsgeschichte: von den kriegswichtigen Eisenerzlieferungen an Adolf Hitlers Rüstungsindustrie über die höchst umstrittene Durchreise deutscher Soldaten durch schwedisches Gebiet bis hin zu der ständigen, lähmenden Angst vor einer deutschen Invasion. Doch Schweden zeigte auch ein anderes Gesicht. Gegen Kriegsende wurde das Land zum rettenden Zufluchtsort für tausende Verfolgte. Wir sprechen über den Mut des Diplomaten Raoul Wallenberg, der ungarische Juden vor dem Holocaust rettete , und über die dramatische Mission der „Weißen Busse“, die in den letzten Kriegstagen tausende Menschen aus den Konzentrationslagern befreite. Außerdem wagen wir den Blick über den Tellerrand und vergleichen Schwedens pragmatischen Kurs mit der strikten Neutralität der Schweiz. Wie weit darf ein kleines Land gehen, um die eigene Haut zu retten, wenn ringsherum die Welt untergeht?

Göta älv var ett politiskt laddat område under medeltiden. Älvdalen var en smal korridor där kungar kunde vinna tullinkomster, städer kunde bli rika och borgar kunde stänga ett helt rike ute från havet. Mellan Hisingen, Lödöse och Kungahälla, möttes tre kungamakter som konkurrerade om kontroll över människor, varor och våldskapital.Den som kunde beskatta och befästa älven kunde också vrida om nyckeln till Vänerns inland – och i förlängningen till Nordens politiska framtid.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen och historikern Tomas Andersson om Bohuslän som gränsland – och om hur västsvenska knutpunkter som Kungahälla och älvmynningen blev strategiska i kampen mellan riken.I sagovärlden kan Göta älv helt enkelt kallas Älven. Det säger något om självklarheten. Där vattenleden möter havet blir varje strand en politisk möjlighet – och ett hot. I perioder drogs området in i dansk intressesfär, i andra perioder stärkte norska kungar sin närvaro, samtidigt som svenska makthavare sökte en väg mot väster.Kristnandet under 900- och 1000-talen förstärkte spelet. Kungar behövde inte bara svärdsmakt utan också legitimitet – och kyrkans infrastruktur följde ofta samma huvudleder som handeln. Älven blev därför både transportled för varor och en motorväg för inflytande: biskopssäten, kungsgårdar och handelsplatser växte fram där flödet kunde kontrolleras.Kungahälla markerade norsk kungamakt. En kungligt grundad – eller kungligt gynnad – stad fungerade som en flagga i sten och trä: här finns ordning, här finns rätt, här finns en hamn som kan skyddas. Stadens prestige växte också av religiösa skäl. Berättelsen om reliken – en träbit ur Kristi kors – knyter samman politik, tro och status på ett sätt som i medeltiden var lika praktiskt som symboliskt.Lödöse blev i sin tur Sveriges västliga port. Det var ingen storstad, men en nyckel: tullar, hantverk och internationella kontakter samlades där älven var som mest användbar för inlandet. Och staden var inte bara en marknadsplats. Dominikanerna etablerade sig i Lödöse 1243, och deras tegelbyggande och nätverk visar hur en handelsplats också kunde bli ett centrum för idéer, utbildning och kyrklig organisering.Att Sverige behövde en väg till Västerhavet är lätt att förstå militärt. Men det blev också ett kyrkopolitiskt och ekonomiskt projekt. Lödöse kunde fungera som en ventil: om Danmark eller Norge ensamt dominerade mynningen riskerade handeln att strypas och kyrkliga kommunikationer att försvåras.Mot slutet av 1200-talet och in i 1300-talet skiftar dramat. Hotet kommer inte bara från grannriken, utan från dynastiernas egna sprickor. I Sverige exploderar konflikten mellan kung Birger och hans bröder, hertigarna Erik och Valdemar. Nyköpings gästabud 1317 – där bröderna fängslas och senare dör – blir en chock som raserar kungens legitimitet och öppnar för en ny maktordning.Ur krisen stiger Magnus Eriksson fram som kung i både Sverige och Norge (1319). Men i kulisserna finns en av periodens mest intressanta aktörer: hertiginnan Ingeborg, som under sonens minderårighet försöker driva storpolitik där slott, län och personliga nätverk blir maktens verkliga valuta.När konflikterna hårdnar blir det tydligt hur man faktiskt kontrollerar ett gränsland: genom borgar. Bohus fästning, grundlagd 1308 av den norske kungen Håkon V Magnusson, placerades vid en knutpunkt där militär kontroll, administration och symbolik smälte samman.Bild: En detaljbild av Carta Marina som visar Göta älv. Olaus Magnus Carta Marina (1539), ett träsnitt i storformat över Skandinavien och “Nordens underverk”, utgiven i Venedig med stöd av Hieronymo Quirino. Kartan färglades senare och speglar 1500-talets syn på Norden och tidigmodern kartografi. Olaus Magnus, Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: Medieval World Video Game av Aparat Blue, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Der Markt für Nordic Bonds ist längst aus Skandinavien herausgewachsen und wird auch von deutschen Corporates und Finanzinvestoren immer häufiger genutzt. In dieser Episode schauen wir uns den Markt und den Platzierungsprozess mit zwei absoluten Spezialisten einmal ganz genau an – und schauen auch, wie sich der Nordic Bond in der Restrukturierung schlägt.

Christian Zeugin begrüsst im Casinotheater Winterthur die MMA-Profisportlerin Stephanie «Stephi» Egger und den Technologie-Pionier sowie Extrem-Abenteurer Andy Fitze. Andy Fitze (57) Der Technologie-Unternehmer und strategische Berater beschäftigt sich bereits seit über einem Jahrzehnt intensiv mit Künstlicher Intelligenz, lange bevor der aktuelle weltweite Boom einsetzte. Seine Freizeit ist geprägt von aussergewöhnlichen Outdoor-Herausforderungen: Als Mitglied des exklusiven «Global Explorers» Clubs sucht er bewusst extreme Expeditionen in arktische Gebiete wie Skandinavien und Grönland. Auf dem Nordatlantik überlebte er das dramatische Unglück eines nachgebauten Wikingerschiffs, das von einer Riesenwelle zerstört wurde. Ein einschneidendes Erlebnis, das von ihm nach dem Verlust einer Expeditionskollegin eine tiefe Phase der mentalen Verarbeitung und Neuorientierung forderte. ________________________________________ Stephanie Egger (37) Die Profisportlerin aus dem Rheintal schrieb Sportgeschichte als erste Schweizerin in der UFC (Ultimate Fighting Championship), der härtesten Kampfsportliga der Welt. Ihre sportliche Karriere begann im Alter von vier Jahren im Judo, wo sie es bis ins Nationalkader und zum U23-Europameistertitel brachte. Nach einem verletzungsbedingten Rücktritt im Jahr 2012 erfand sie sich im MMA-Sport völlig neu. Parallel zu ihrer Karriere absolvierte sie ein Psychologiestudium und erlernte schon als Kind extreme Selbstständigkeit, da ihre Eltern stark im eigenen Gastronomiebetrieb eingebunden waren. Nach der Geburt ihres Sohnes im Jahr 2024 kehrte sie mit eiserner Disziplin in Rekordzeit in das intensive Training zurück. ________________________________________ Moderation: Christian Zeugin Andy Fitze und Stephanie Egger sind zu Gast bei Christian Zeugin am Sonntag, 7. Juni im Casinotheater Winterthur. Türöffnung ist um 9 Uhr. Bitten seien Sie bis spätestens 9.30 Uhr vor Ort. Der Eintritt ist frei. ________________________________________ Das ist «Persönlich»: Jede Woche reden Menschen über ihr Leben, sprechen über ihre Wünsche, Interesse, Ansichten und Meinungen. «Persönlich» ist kein heisser Stuhl und auch keine Informationssendung, sondern ein Gespräch zur Person und über ihr Leben. Die Gäste werden eingeladen, da sie aufgrund ihrer Lebenserfahrungen etwas zu sagen haben, das über den Tag hinaus Gültigkeit hat. ________________________________________

Viel Natur, entspannte Lebensart, Kulinarik - wo leben die glücklichsten Menschen der Welt? In Skandinavien. Und genau deshalb feiern Tamina Kallert, Jochen und Michi in dieser Miniserie den hohen Norden mit all seiner Weite, Stille, Musik und diesem besonderen Lebensgefühl, für das die Schweden sogar ein eigenes Wort haben: Lagom. Gerade recht. Nicht mehr, nicht weniger.Tamina war im Sommer mit einem kleinen Bulli durch Småland unterwegs und hat ihren Geburtstag mitten im Mittsommerfest gefeiert. Mit Blumenkranz, Erdbeerkuchen und singenden Fremden auf dem Dorfplatz. Michi hat sich in Stockholm verliebt. Nicht in die Sehenswürdigkeiten, sondern in das Lebensgefühl von Södermalm, wo die Menschen im Sommer auf breiten Boulevards sitzen, als hätte die Zeit aufgehört zu zählen. Jochen hat sein rotes Holzhaus am See gefunden und überprüft lieber nochmal auf Google Maps, ob wirklich niemand in der Nähe wohnt.Dazu gibt es eine Überraschung aus dem Untergrund: die längste Kunstgalerie der Welt führt nicht durch ein Museum, sondern durch die Stockholmer U-Bahn. Und ins ABBA-Museum geht man auch dann, wenn man kein Fan ist. Versprochen.–Bei „Bella Skandinavia" reisen Deutschlands bekannteste Urlaubs-Expertin Tamina Kallert (u. a. „WDR Wunderschön") sowie Jochen Schliemann und Michael Dietz von „Reisen Reisen – der Podcast" durch den magischen Norden Europas.Diese Folge entstand mit freundlicher Unterstützung der Deutschen Bahn: www.bahn.de / Inspirationen Reisen (u.a. Skandinavien) www.bahn.de/summerrail / Interrail: www.bahn.de/interrail

Vikingarna på Grönland levde på randen till den kända världen. Där var jordbruket en balansakt och järn, timmer och måste komma utifrån. Handeln blev den livlina som band grönlänningarna till Skandinavien och vidare till Europa.Därför reste vikingarna hundra tals mil norrut på somrarna i öppna små båtar för att få tillgång till en eftertraktad handelsvara – valrossbetar. Betar som kunde förvandlas till romanska krucifix, exklusiva skrin och andra statusföremål i Europas kyrkor och furstehov.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, med särskild inriktning på historiska geografi vid Stockholms universitet, om hur modern arkeogenetik och nya tolkningar av handel och resurser kastar nytt ljus över nordbornas valrossjakt – och varför den blev så central för koloniernas liv på Grönland.När Erik den röde och andra islänningar grundade de grönländska bygderna omkring år 985 etablerade de sig som boskapsskötande bönder i fjordlandskapet i sydväst: Österbygden i söder och Västerbygden längre norrut. Traditionellt skandinaviskt jordbruk var svårt att bedriva i en arktisk miljö och jakt blev en överlevnadsfråga.Valrossbetar var en högvärdig, tät och transportvänlig exportvara, och nordbornas läge gav dem tillgång till stora bestånd norr om bygderna. I skriftliga källor beskrivs sommarens jaktexpeditioner till Norðrsetur (”de norra jaktmarkerna”). De kunde pågå nästan hela sommaren och tömde därmed bygderna på arbetskraft – just när den korta jordbrukssäsongen var som mest intensiv.Den stora nyheten är den högupplösta kartläggningen i en Science Advances-studie (27 september 2024), där ett urval kulturföremål av valrosselfenben genetiskt källbestäms till konkreta jaktområden och delas in i två perioder: en tidig (före cirka 1120) och en sen (efter cirka 1120).Här blir DNA-resultaten historiskt explosiva: de antyder en systematisk förskjutning från lokala till allt mer avlägsna jaktmarker. Forskarna tolkar det som en ekologisk dominoeffekt – där trycket på mer lättåtkomliga bestånd ökar och driver expansionen norrut.Att flytta jakten norrut var inte bara en fråga om vilja, utan om kapacitet. Studien diskuterar att nordborna kan ha haft ett mycket begränsat tidsfönster – omkring tio veckor – för sommarens jakt, och att olika fartygstyper kan ha använts: från mindre, roddbaserade båtar till större expeditionsfartyg med betydligt större besättning.När jaktens tyngdpunkt förskjuts mot North Water Polynya hamnar den dessutom i ett område där andra arktiska grupper rört sig. Studien väger tre scenarier: att nordborna jagade själva, att de fick elfenben via utbyte med arktiska jägare, eller en kombination. För den tidiga perioden bedöms direkt nordisk jakt som mest sannolik. För den senare perioden öppnas tydligare möjligheter för interaktion i högarktis, inte minst eftersom Tuniit (sen Dorset) och senare Thule-inuiter fanns i och kring dessa områden.Samtidigt är själva byteshandeln svår att bevisa i detalj. Ändå finns indikationer på kontakter: nordiskt material dyker upp på Thule-platser under 1200–1300-talen, och forskarna pekar på möjliga möteszoner i nordliga farvatten.Om valrossbetarna var koloniernas styrka kunde det också bli deras svaghet. Forskningen om nordbornas ekonomi beskriver ofta perioden fram till mitten av 1200-talet som relativt blomstrande, medan senare tid påverkas av förändrade handelsvillkor, politisk kontroll och andra påfrestningar.Bild: Valrossjakt skildrad i Olaus Magnus' verk Historia om de nordiska folken (1555), där djuret beskrivs som ”en kolossal fisk av en elefants storlek”. Bilden illustrerar hur nordbor jagade valrossar för deras värdefulla skinn och elfenbensliknande betar. Bildkälla: Olaus Magnus, 1555. Public domain. I montage med Bärsärken av de berömda Lewis schackpjäserna.Musik: Electra To The Baltic Sea av Giuseppe Rizzo. Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1994 var året hvor metalrocken atter stod mangfoldigt frem rundt omkring; eksempelvis var der Machine Head, Korn, Marilyn Manson, og Megadeth i USA, Cradle of Filth, Carcass, Saxon og Black Sabbath i England og Mercyful Fate, Mayhem, Satyricon, Emperor, Tiamat og Amorphis i Skandinavien. Herhjemme albumdebuterede teenagetrioen Dizzy Mizz Lizzy med suveræn sangskrivning og kyndig musikalitet, mens Kurt Cobain tog sit eget liv en måned senere. Tag med tilbage til det alsidige hårde rock år 1994, på godt og ondt, sammen med studievært Jens "Jam" Rasmussen og studiegæster Steffen Jungersen, Michael Stützer Hansen og Michael Denner. Vi beklager den halvdårlige 'øverums'-lyd på POVcasten. Der var en fejl med mikseren under optagelserne, men har valgt at bringe den under alle omstændigheder. Nedslagspunkter: - Machine Head debuterer med en ny og frisk version af thrash metal på “Burn My Eyes”. Et album, der “stråler af intention," ifølge Steffen Jungersen . - Engelske Carcass definerer melodisk dødsmetal på albummet “Heartwork”, der udkommer herhjemme i oktober ‘93 og i USA i januar 1994. Jungersen og Stützer er positive. - Efter Artillerys opløsning finder Michael Stützer og hans bror Morten trøst i bandet Missing Link, der byder på sjov og forskellige stilretninger. - Den danske metal og hard rock-scene 1994 er en alsidig størrelse med både death metal-grupperne Illdisposed og Detest, melodiske Royal Hunt og de debuterende hitmagere Dizzy Mizz Lizzy. - Mercyful Fate optræder på Roskilde Festival, hvor de ser morgensolens første stråler oppe fra Orange Scene. Tre måneder efter udsender de albummet “Time”, der ifølge Michael Denner og Steffen Jungersen ikke rammer det hårdeste eller højeste niveau. -1994 er et markant år for norsk black metal med debutalbum fra både Burzum og Dimmu Borgir og markante værker fra frontløberne Satyricon, Mayhem og Emperor. De to sidstnævnte får særlig opmærksomhed fra Steffen Jungersen. - I Sverige er der bl.a. albumdebut fra In Flames og progressivt goth metal-udspil fra Tiamat, mens finske Amorphis rammer både lys og skygge på deres interessante to'er "Tales From A Thousand Lakes”. - Pantera, Sepultura og Prong giver studieværten en 50 grader varm rusketur i Arizonas ørken, hvor førstnævntes aktuelle album “Far Beyond Driven” holder bandet tilpas på toppen. - 1994 byder på metalrock i alle dets afskygninger, herunder Slayer med ny trommeslager, Testament med en mere growlet vokallyd og Megadeth med et massivt MTV-hit. - Biohazard holder den godt kørende på albummet “State of the World Address”, mens bysbørnene Dog Eat Dog står for årets heavyhop-hit med “No Fronts”. - Californiske Korn lægger fundamentet for en ny lyd til den næste metal-generation. - Marilyn Manson albumdebuterer i retning af det dunkle og bizarre, mens Nine Inch Nails afliver skaberværket med hård metal-elektronik. - Kurt Cobain begår selvmord i sit hjem og tager Nirvana med i graven. - Nordirske Therapy? bryder igennem med “Troublegum” og indspiller med Ozzy, mens Soundgarden udsender det stærke album "Superunknown" og årets hitsingle “Black Hole Sun”. - Året indeholder også tunge og gode album fra C.O.C., Kyuss og Monster Magnet. - Sidst, men ingenlunde mindst, så udgiver Black Sabbath deres 17. studiealbum “Cross Purposes”, hvor loyale Tony Martin er tilbage ved mikrofonen efter det korte comeback til Dio. Jungersen og Stützer uddeler atter roser til den - af nogen, ikke os - undervurderede Tony Martin. Stor tak til vores studiegæster, Steffen Jungersen, Michael Stützer og Michael Denner, supervisor Jan Eriksen, og til dig, der lyttede med! Vi er tilbage med 1995-afsnittet om små 14 dage. Idé, tilrettelæggelse, research og produktion: Jens "Jam" Rasmussen Ass. produktion og supervision: Jan Eriksen Foto: Jens “Jam” Rasmussen

Nordic Crime mit Anne Nørdby Wie weit Realität von Fiktion entfernt sind, kann man sehr gut am Erfolg der skandinavischen Krimis ablesen. Nähme man diese Geschichten als Einschätzungsgrundlage über den Gemütszustand der Dänen, Schweden, Finnen, Norweger, Färinger, Isländer und Grönländer (falls ich jemanden vergessen habe: sorry!), käme man auf ganz krude Ideen. Demnach müsste man glauben, dass im Norden praktisch ausschließlich depressive Psychopathen auf massenhaft Opfer warten. Was natürlich Quatsch ist. Zumindest im echten Leben! Romantechnisch mordet es sich offenbar im hohen Norden besonders erfolgreich. Um den Erfolg der »Nordic Noir«-Geschichten zu verstehen, haben sich Carin und Christian heute die Erfolgsautorin Anne Nørdby eingeladen, die ebenfalls in Skandinavien mordet – äh, schreibt! Ihr nordischer Autorinnenname verdient übrigens eine besondere Erwähnung, aber das erzählt Anette Strohmeyer, wie sie bürgerlich heißt, sehr launig selbst. Unter diesem Namen war sie übrigens schon in Folge 115 zu Besuch (Link siehe weiter unten). Übrigens: Dänemark ist WIRKLICH Hygge! Das ist jetzt amtlich. Erwähnte Bücher: Anne Nørdby: Kalter Strand Anne Nørdby: Schatteneis Anette Strohmeyer: Die Frau und der Fjord Charlotte Tarnowski: Die Ozeanschwimmerin Annes / Anettes Links: Instagram Anne: https://www.instagram.com/anne.nordby.autorin/ Instagram Anette: https://www.instagram.com/anette.strohmeyer/ Übrigens war Anette schon mal im Saloon zu Besuch: In Episode 115 »Im Writer's Room mit Anette Strohmeyer«

Intensiver Austausch mit Anne Nørdby alias Anette Strohmeyer.

Q&A mit Jonathan Neuschler – Dividendenaktien, Europa vs. USA & sein letzter KaufIn dieser Folge haben wir Jonathan Neuschler von Abilitato zu einem Community-Q&A eingeladen. Unsere Zuhörer haben via Instagram ihre Fragen gestellt – und Jonathan beantwortet sie direkt und unverblümt.Abilitato Club Deal Das erwartet dich in dieser Episode:

Sara Stridsberg er en af Skandinaviens mest markante stemmer – en forfatter og dramatiker, hvis værker kredser om kærlighed, svigt og de roller, vi spiller i hinandens liv. I denne podcast møder du Sara Stridsberg til en samtale om litteratur, teater og erindring. En samtale om de karakterer, hun skaber med rødder i sit eget liv – og om sproget som handling, replikken som bevægelse og om det øjeblik, hvor et menneske træder ind i en rolle og måske forstår sig selv lidt bedre. Og så er det en samtale om fortiden, der ikke rigtig forsvinder. Podcasten er optaget til arrangementet "International Forfatterscene: Sara Stridsberg (SE) i samtale med Lilian Munk Rösing", som foregik på Det Kongelige Bibliotek i Den Sorte Diamant 4. marts 2026. Det kan du læse mere om her. Forfatter: Sara Stridsberg Samtalepartner: Lilian Munk Rösing Speak: Lise Bach Hansen Podcasten er produceret i samarbejde med GoLittle Creative.

Die eigene Passion zum Beruf machen – das klingt für viele nach einem romantischen Traum. Dustin Schöne hat genau das getan, allerdings ohne jede Romantik, sondern mit extrem viel unternehmerischem Gespür und radikalem Fokus. Der gebürtige Berliner hatte mit Saltwater Films bereits eine erfolgreiche Videoproduktion aufgebaut, bevor er seiner zweiten großen Leidenschaft folgte: dem Angeln. Heute steht er hinter Nays, einer der am schnellsten wachsenden Angel- und Lifestyle-Marken Europas.Im Gespräch mit Carsten Puschmann räumt Dustin mit dem verstaubten Klischee des Anglers im Unterhemd auf. Er erzählt, wie er die Branche mit High-End-Marketing, YouTube-Content und funktionaler Streetwear revolutioniert hat und warum er trotz 450 Händlern in Europa anfangs kein aktives Sales-Team brauchte – weil die Community die Produkte schon vor dem Verkaufsstart aus den Händen riss. Eine Folge über den Mut zur Nische, die Balance zwischen Familie und High-Performance-Business und die Frage, warum Storytelling am Ende mindestens genauso wichtig wie ein gutes Produkt ist – oder ein gutes Produkt überhaupt erst groß machen kann.Wir reden über

Vor einiger Zeit haben wir hier schon einmal unsere persönlichen Campingplatz Highlights vorgestellt, jetzt wird es Zeit für ein Update. Inzwischen haben wir so viele schöne andere Spots entdeckt, die wir euch natürlich nicht vorenthalten wollen. Die Reihenfolge folgt keiner Route, aber sie bündeln sich zum Großteil in Skandinavien. Hier listen wir nochmal alle Stellplätze für euch auf: Hullehavn CampingCampingplatz Fyrishovs UppsalaCamping Garsnes BryggeGällivare CampingCampspace in Erbshausen-Sulzwiesen, Bayern Habt ihr auch einen schönen Stellplatz-Tipp? Dann schreibt uns doch mal und stellt euren Platz gerne vor. Wo Ihr uns sonst noch findet: Der Nuggetpodcast ist auch auf Youtube zu finden: https://www.youtube.com/@NuggetsVansCamperlife. Es würde uns riesig freuen, wenn Ihr uns dort ein kostenloses Abo da lasst und wir so mit Eurer Hilfe weiter wachsen können. Vielen Dank schon einmal dafür! SteboDie2Mays auf YoutubeDie2Mays auf InstagramDie2Mays auf Facebook NikolajVan3Life auf YoutubeVan3Life auf InstagramVan3Life Blog

Von Deutschland nach Schweden im eigenen Flugzeug: In dieser Podcast Folge sprechen wir mit Theo Voss über VFR-Flugplanung, Ostseeüberflug, schwedische TMAs, ICAO-Flugpläne und die größten Fehler, die Privatpiloten bei Flügen nach Skandinavien machen. Wir erklären, worauf man in den kontrollierten Lufträumen rund um Stockholm, Göteborg und Malmö achten muss, wie schwedische ATC arbeitet, welche Ausrüstung und Dokumente an Bord sein sollten und warum saubere Vorbereitung wichtiger ist als Improvisation im Cockpit. Außerdem geht es um Flugrouten über Dänemark und Bornholm, Transponder-Pflichten, Funkdisziplin, Moving Maps, Survival Equipment und die sichere Planung von Cross-Country-Flügen in der General Aviation.

Elektromobilität und grüner Strom: Skandinavien gilt bei uns als Musterbeispiel der Nachhaltigkeit. Eigentlich. Katja Evers lebt in Norwegen und weiß aus eigener Erfahrung, dass nicht alles dem Alltagstest standhält

Vi träffar John Hedberg på Creades och pratar om mjukvarubolag, AI, Avanzas utlandsexpansion, den otroliga Silex-noteringen, Creades substansrabatt, compounder-bolagens affärsmodell och långsiktigt ägande. I veckans avsnitt medverkar: Lars Jörnow, medgrundare EQT Ventures. Hampus Brodén, medgrundare och vd för Stabelo. Johan Isaksson, privatinvesterare. John Hedberg, vd på Creades. TIDSSTÄMPLAR 00:00:00 Introduktion – Lars som moderator och varför Jacob är petad. 00:02:00 Silex-noteringen – Creades historia med bolaget och SPAC:en som inte blev av. 00:06:00 AI som creative destruction – är det här internet-momentet igen? 00:08:00 Moats i AI-eran – vad händer med SaaS-bolag när kod blir lättare att skriva? 00:10:00 Vitec som contrarian bet – är AI-pessimismen för Constellation-typen av bolag överdrivet? 00:12:00 AI i portföljbolagen – Mentimeter-grundarens demo som satte igång tankar. 00:16:00 E-handel och konsumenten som fortfarande inte tagit fart. 00:18:00 Lumene och Nordic Knots – starka varumärken redo att bryta ut ur Skandinavien. 00:20:00 Klarna – hur Creades fick 0,14% via Pricerunner-affären och vad de tänker nu. 00:22:00 Creades tre investeringsteman – trender, vägskäl och otydliga ägare. 00:26:00 Substansrabatt eller premie – hur Creades resonerar kring sin egen värdering. 00:30:00 AI och den amerikanska plattformskoncentrationen – klokt att oroa sig? 00:32:00 Indexförvaltningens frammarsch – blir det lättare eller svårare att vara aktiv ägare? 00:38:00 Avanza och utlandsexpansionen – varför Danmark och inte Norge? 00:40:00 Revolut och Trade Republic – varför Avanza inte blev lika globala som sina europeiska kopior. 00:44:00 Småbolagsdöden på börsen – en motvind Creades känt av. 00:46:00 Compounder-bolagen idag – fortfarande ett tema? 00:50:00 Att vara vd i ett familjeföretag – fördelarna med en tydlig långsiktig ägare 00:54:00 Råd till grundare: hundra möten och hemligheten med komplementära medgrundare. OM PODDEN Marknaden är en podd om börs, ekonomi och finans. Vi som gör den är Hampus Brodén, Johan Isaksson, Petter Hjerstedt, Viktor Fritzén, Lars Jörnow och Jacob Bursell. Följ oss på X: https://x.com/marknadspodden Hör av er till oss på jacob@monopolmedia.se #marknaden #Creades #investmentbolag #AI #Avanza #Silex #venture #börsen

“Vi skal ikke længere skamme os over, hvor vi kommer fra. Vi skal være stolte af, hvor langt vi er nået.”Marijana Jankovic er skuespiller, manuskriptforfatter og instruktør bag filmen Hjem - en dyb og personlig fortælling om en familie, der forlader Balkan for at skabe et bedre liv i Danmark. Mor, far og 6-årige Maja tager til Skandinavien, imens de to ældre brødre må blive tilbage i Jugoslavien, da der til en start ikke er plads til dem alle i fasterens lejlighed på Nørrebro anno 1991.I denne samtale taler vi om hjem, rødder, splittelse, skyld, taknemmelighed og om den pris, der ofte betales, når én generation ofrer sig for den næste.Marijana fortæller om sine egne forældres rejse til Danmark, om at vokse op mellem to kulturer, om at løbe stærkt for at gøre ofrene meningsfulde, og om hvorfor hun har følt et ansvar for at give sine forældres generation en plads i dansk filmhistorie.Det blev en samtale om familie, mod, sårbarhed og om at forstå, at et hjem ikke nødvendigvis er et sted, men også kan være en følelse.Hjem har premiere i biografen d. 13. maj.  Vi optog på den første sommerdag i København, og Marijana havde ikke fået noget morgenmad, så vi rundede Hart Bageri på vej mod studiet. Inde hos bageren fortalte hun mig, at hun nok altid vil være nervøs for, om det hun laver, er godt nok. Til det vil jeg sige: Marijana, dét, du gør, det er godt nok.Jeg ønsker dig alt det bedste med din film, som jeg tror vil gå verden rundt. Jeg kan i hvert fald ikke huske, hvornår jeg sidst har siddet alene i en biografsal og grædt til en forpremiere. 

Mit Michaela Fuchs von Mahtava.de tauchen wir in die Sommerhausküche ein, denn so heißt ihr neues Buch. Wir reisen kulinarisch, schwelgen in Erinnerungen, machen Pläne und freuen uns auf den Sommer. Hört unbedingt rein, aber Vorsicht: Diese Kaffepaussi macht hungrig! Shownotes [00:15] Wir starten mit Gin in eine Episode mit Nordic-Food-Queen Michaela von Mahtava, die ihr wahrscheinlich schon kennt. Sie hat uns ihr neues Buch „Sommerhausküche“ mitgebracht. Hier bestellen: Klick Werbung: Dieser Beitrag kann Werbung für genannte Personen, Blogs und Unternehmen enthalten, auch wenn keine Bezahlung seitens dieser stattgefunden hat. [06:00] Wie schmeckt und riecht denn der Sommer im Norden? [08:00] Picknick im Norden und unser Angelabenteuer [11:58] Liebste kulinarische Sommermomente – so einfach – so gut [16:30] Kulinarisches reisen und prompt haben wir wieder Hunger und verlieren den Faden

Ahoi und Willkommen zur neuen Folge von meerlust der Kreuzfahrt Podcast. Heute sitzen Eurer Lektor auf See und Wachtmeister Patrick Büchler wieder gemeinsam mit Alina im Studio und beide beschäftigen sich mit der Frage: Was, wenn ... ???Die Welt scheint verrückt zu sein und aus den Fugen zu geraten: Krieg, Inflation, Energiekrise, höher Ölpreis. Was könnte passieren, was ist realistisch und welche möglichen Folgen hätte das alles für die Reise an Bord. Viel Spaß beim Hören der Folge!

Heute ist Europa der Hauptgegner Russlands. Deutschland, Frankreich, das Baltikum und Skandinavien wetteifern darum, wer am besten auf eine direkte militärische Konfrontation mit Moskau vorbereitet ist, indem sie ihre Militärhaushalte aufstocken und beispiellose Rüstungsprojekte starten.  Von Oleg Issaitschenko

Wenn zwei Freunde schon viel miteinander erlebt haben und der eine den anderen anruft, er hat da eine Idee und der andere zusagt, so muss er sich nicht wundern, dass er genau ein Jahr später mit seinem Freund gemeinsam bei der Rallye The Baltic Sea Circle mitmacht. Bei den beiden Freunden handelt es sich um Markus Kaiser und Uli Kirchdorfer aus Grainau und bei der Rallye handelt es sich um ein Abenteuerrennen durch neun Länder in Skandinavien und im Baltikum, 7500 Kilometer ohne Navi und ohne die Autobahn zu benutzen und das Ganze noch gespickt mit der einen oder anderen Aufgabe. In der heutigen Folge spreche ich mit den beiden genau darüber, wie sie sich darauf vorbereiten, welche Hürden sie zu nehmen haben, worauf sie sich besonders freuen, wovor sie vielleicht ein wenig Respekt haben und welchen guten Zweck sie mit dem Rennen auch noch unterstützen. Freut euch auf ein lustiges Gespräch mit zwei sehr sympathischen Menschen und jetzt wünsche ich euch viel Spaß beim Zuhören. Wer für das Herzensmobil spenden will, kann das hier tun: https://www.gofundme.com/f/adventuerrallye-fur-den-guten-zweck-7500-km-fur-herzenswu?attribution_id=sl:9c3ec64f-9b01-4b05-896e-867285aea9b6&lang=de_DE&ts=1770963793&utm_campaign=man_sharesheet_dash&utm_medium=customer&utm_source=copy_link https://www.instagram.com/scuderia_groana/ https://www.instagram.com/gerd_styler/

I Kina kan et mikrodrama blive set tre milliarder gange, og nu er formatet på vej til Skandinavien. Er det en spændende udfordring eller et symptom på vores skærmhjerner? Vi skal også sige farvel til verdensstjernen Dag Solstad, høre om en ny ukrainsk drone-actionfilm, diskutere årets mest omtalte influencerbog og høre om den kvindelige dartspiller, der slår mændene. Vært: Morten Runge Medvirkende: Thomas Porsager: Manuskriptforfatter Madame Nielsen: Forfatter Casper Christensen: Filmjournalist Lyubomyr Levytsky: Filminstruktør Nynne Bjerre Christensen: Journalist og kritiker Iben Marie Ryberg: Boganmelder, Jyllands-Posten Kasper Harboe: Journalist på Radio IIII og dart-entusiast Producer: David Turner Redaktør: Lasse Lauridsen

Die Reisestatistik des Jahres 2025 sagt: Camping ist der Trend.  Statista bescheinigte den Camping-Tourismus eine Wachstumsrate von 4,2%. Das ist mehr als bei Ferienwohnungen und -häusern und erheblich mehr als in klassischen Unterkünften. Lagerfeuer vor der Jurte – Foto: CampAdventure ITB-Talk: Camping 2026 Deshalb müssen wir reden. Das geschah während der ITB mit zwei Frauen vom Fach: Geplant – Getan. Neues erfahren und auch noch jede Menge Spaß gehabt. Könnt Ihr hören im Podcast. Die Menschen und die Agentur Karolin Turck – Foto: Camp Komm Karolin Turck und Ina Bohse sind nicht nur erfahrene Camperinnen, sie haben 2020 auch den Trend erkannt und mit „Camp Komm“ ihre eigene PR-Agentur aufgemacht. Seitdem betreuen sie Kunden aus diesem Bereich. Daraus wurde im Lauf von ziemlich genau 6 Jahren die Agentur für naturnahes Reisen. Naturnahes Reisen war noch nie so beliebt und vielfältig wie jetzt. Unsere Mission: Wir begeistern und inspirieren Menschen für all die kreativen Ideen und Angebote, die es auf dem Markt gibt. Reden und jemanden fragen, der sich mit Sowas auskennt, erschien mir eine tragfähige Ausgangslage zu sein. Ina Bohse – Foto: Camp Komm Die inhaltlichen „Gegensätze“ Am besten lässt sich konstruktiv reden, wenn man unterschiedlicher Meinung ist und trotzdem nicht ahnungslos. Ich bin eher Camping-Skeptiker mit geringer Erfahrung. Immerhin schaue ich zurück auf einmal 4 Wochen Portugal mit Zelt (vor rund 40 Jahren) und einen USA-Trip mit einem Riesen-Wohnmobil vor gut 15 Jahren. Mit dem RV an der Pazifik-Küste bei Monterey (California) – Foto: Rüdiger Edelmann / ttb-media TON-TEXT-BILD Vom Hocker gerissen hats mich nicht und der Wohnmobil Roadtrip war wahnsinnig teuer, auch wenn er (ich gebe es zu) unterm Strich wunderschön war. Relaxen nach 600 Tageskilometern im 6 Tonner Campmobil – Foto: ttb-media TON-TEXT-BILD Boom vs. Erfahrung Das Motto war klar: Boom gegen eigene unterschiedliche Erfahrungen und meine Aufforderung an Ina und Karolin auch. Aufgabe: Überzeugt mich von Camping heute… Karo unterwegs in Namibia – Foto: Camp Komm Ina mit dem Zelt im Joshua Tree National Park (California) – Foto: Camp Komm Unsere Themen Wie sieht Camping heute aus und sind die Leute auch anders drauf? Der Wandel des Camping und die „Outdoor-Erfahrung“ zwischen Dauercampern (ja, wir haben auch über die fast schon historische RTL-Serie geredet), Naturerlebnis bis zum Glamping. Von der Vielfalt des Camping: Stellplätze für den Camper ab 10 Euro bis zur Luxus-Jurte im Mǿns Klint Resort in Dänemark, wo die Nacht auch bis zu 400 Euro kosten kann. Ist Camping immer noch dem „Billig“-Image? Glamping vom Feinsten: Mons Klint Resort – Foto: Mons Klint Resort Erfahrung mit Naturnähe vom „Allemans Rätten“ (dem schwedischen Jedermannsrecht) über “Wildwood Camping” in Deutschland bis zur Erfahrung in amerikanischen Nationalparks. Sowohl Karo als auch Ina sind stolze Besitzerinnen von T4 oder T5 – VW Bussen. Wir reden über den legendären Camper und klären auch, was daran toll und was weniger gut ist. Karo mit Bulli in Norwegen – Foto: Camp Komm Camper mit Aussicht: Ina in ihrer Wahlheimat Mallorca – Foto: Camp Komm Unterwegs sein Natürlich kommen auch Reiseziele nicht zu kurz, von Nordamerika über Spanien, Frankreich, Dänemark, Norwegen, Schweden bis zu Camping-Specials in Deutschland ist alles Thema. Van-Life und die digitalen Nomaden. Wie steht es um die Wahrheit der Dauerreisenden im Camper Van? Die Begeisterung zwischen Mallorca und Skandinavien und warum Ina, die inzwischen auf Mallorca wohnt, ihre Lieblingsinsel jedes Jahr im Juli und August verlässt, um in Dänemark zu campen. Mein “Go West”- Roadtrip “mit allen Wettern” Drei Wochen unterwegs mit dem Camper. Rund 3.500 Kilometer unterwegs mit einem 6-Tonner. Route: California, Nevada, Utah, Arizona, California. Minus 4 Grad & Schnee im Juni: Wintereinbruch am Lake Tahoe – Foto: Rüdiger Edelmann / ttb-media TON-TEXT-BILD 35 Grad: Hot, Hot am Lake Powell (Utah) – Foto: Rüdiger Edelmann / ttb-media TON-TEXT-BILD 24 Grad & Idylle in Sedona (Arizona) – Foto: Rüdiger Edelmann / ttb-media TON-TEXT-BILD Klima, Öko & Naturnah Der Trend der Campingplätze zur Öko-Zertifizierung und warum das nichts mit Naturtoilette und Rückbau des Komforts zu tun haben muss. Öko bedeutet heute oft auch Elektromobilität. Gibt es eigentlich inzwischen auch schon E-Camper Vans, wie z.B. umgebaute Versionen des VW-ID Buzz? Funktioniert das auch? Wo ordnet man die Camping-Influencer ein und wieviel „Wahrheit“ transportieren sie tatsächlich? Wir haben auch über die Kunden von Camp Komm geredet und die Palette ist wirklich groß. Sie reicht von Camp Adventure, über Wildwood-Plätze bis zum Glamping-Resort auf der dänischen Insel Mǿn oder dem naturnahen „Hearts-Hotel“ im Harz Gesamtgefühle Karo und Ina: Immer einen guten Tipp parat. – Foto: Camp Komm Gefühlsfragen wurden zum Thema: Muss man als Camper ständig planen, ständig nervig ein- und auspacken und damit quasi permanent gut organisiert sein? Hauptfrage am Ende: Muss man für Camping geboren sein oder lässt sich das lernen? – Besteht da bei mir noch Hoffnung? Route 50: Einsamster Highway der USA – Foto: Rüdiger Edelmann / ttb-media TON-TEXT-BILD Information Camp Komm Landschaftsträume: Karo in Namibia – Foto: Camp Komm The post Podcast 314 – ITB Talk: Camping 26 – Trends & Geschichten first appeared on Deutsches Reiseradio (German Travelradio).

Beowulfkvädet har bara överlevt i ett exemplar – handskriften Cotton MS Vitellius A XV (den så kallade Nowell-kodexen) – som i dag förvaras på British Library i London. I övrigt är berättelsen om hjälten Beowulf och hans kamp mot träskmonstret Grendel och dennes mor märkligt frånvarande i den skriftliga litteraturhistorien: många verk från samma tid levde främst i muntlig tradition och nådde aldrig fram till en handskrift som kunde bevaras.Att just detta manuskript råkade överleva till eftervärlden gör att vi i dag har tillgång till en kuslig och storslagen berättelse från Europas tidigmedeltid – en historia som annars hade kunnat gå helt förlorad. Och det är inte vilken historia som helst.Beowulfkvädet följer en hjältes liv: från ungdomens dåd i främmande land till ålderdomen, när Beowulf efter många år som kung slutligen dör av de skador han ådragit sig i striden mot en drake. Dikten är skriven på fornengelska, men handlingen är förlagd till järnålderns Skandinavien. Sagan vittnar inte bara om vilka envig mellan hjältar, monster och drakar som uppskattades i hövdingahallarna. Den avslöjar också vilka värderingar krigarna och deras herrar satte högst – och vad de fruktade allra mest. Det gör Beowulfberättelsen till ett mångfacetterat epos med både dramatik och eftertanke.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Beowulf och hans historia – ett av den tidiga medeltidens största litterära verk. Bild: Beowulf and the dragon – illustration av J. R. Skelton (1908), ur Henrietta Elizabeth Marshalls Stories of Beowulf (1908). Public domain via Wikimedia Commons. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oden, Tor, Frej och Freja är färdiga gestalter i de isländska sagorna – med hemvister, släktband och ett kosmos där allt tycks ha sin givna plats. Men den nordiska gudavärlden var inget färdigt ”system” som någon en gång uppfann. Den är ett lager på lager av berättelser, kultbruk och politiska behov som formades under årtusenden.Asarna gudavärld byggde på muntliga traditioner där variation var normen. Därför hade en bonde i de norska fjällen, en krigare i en dansk kungshall eller en nybyggare på Island inte nödvändigtvis samma bild av kosmos eller samma prioriteringar i sin kultutövning.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen och författaren Jonathan Lindström om den förkristna nordiska kosmologin.Den vetenskapliga förståelsen av fornnordisk religion har under de senaste decennierna genomgått ett grundläggande paradigmskifte, där Terry Gunnell, professor i folkloristik vid Islands universitet, har omdefiniera religionen som en levande, muntlig tradition snarare än en fixerad textbaserad dogm.Om vi backar till stenåldern som i Norden sträcker sig från istidens slut till bronsålderns början möter vi inte “Oden och Tor”, utan något äldre och mer lokalt: en platsreligion. Människor band sin trygghet till jaktens djur, fiskevattnens rytm, gravarnas närvaro och landskapets farliga gränser. Religion var inte främst tro på berättelser, utan handlingar som gjorde världen hanterlig: gåvor, förbud och ritualer kring död och övergångar.I bronsåldern blir Norden tätare kopplat till långväga utbyten och en mer hierarkisk social värld. Det syns i praktfulla gravar och i bildvärldar där skepp, solen och rituella färder återkommer. Oavsett om vi tolkar allt som “solkult” eller inte pekar materialet mot en religion som i högre grad iscensätter ordning i stor skala: årstider, resor, fruktbarhet och social rang.Kring 500-talet växer en krigararistokrati fram i södra Skandinavien. Den behöver lojalitet som sträcker sig bortom klangränser och blodsband. Hallen blir centrum: där knyts följen, där delas gåvor, där formas minnet av vilka som hör till “vi”.Samtidigt inträffar den kraftiga klimatstörningen 536/540 e.Kr., kopplad till stora vulkanutbrott, med nedkylning och samhälleliga omvälvningar som diskuteras i både naturvetenskapliga och arkeologiska studier.I en sådan tid blir det begripligt att religionen skiftar från fruktbarhetsorienterad trygghet (få året att bära) till ödesmättad krigarideologi (få döden att bära mening).I eddadiktningen ser vi Oden som strateg, poet, magiker och dödsgud, men Gunnells poäng är att vi inte ska ta Snorres system (Allfader, ordnat panteon) som en neutral spegling av äldre tro. Snorre skriver i en kristen lärdomsmiljö och fogar samman fragment till en helhet som lätt kan uppfattas som en “nordisk bibel”.Arkeologin visar att religion inte bara bodde i ord och minnen, utan också i rum som byggdes, byggdes om och laddades över generationer. Vid centralplatsen Uppåkra i Skåne har en ceremoniell byggnad tolkats som ett kulthus med lång kontinuitet, och arkeologen Lars Larsson har argumenterat för att Uppåkra är en av de tydligaste kandidaterna i Skandinavien för en byggnad som faktiskt kan kallas “tempel”.Bild: Titelsida ur det isländska 1700-talsmanuskriptet ÍB 299 4to (1750) av Snorres Edda/Prosa-Eddan, med Oden, Heimdall och Sleipner samt andra gestalter ur nordisk mytologi. Public domain via Wikimedia Commons. I montage med illustration av världsträdet Yggdrasil ur det isländska 1600-talsmanuskriptet AM 738 4to (ca 1680), med örnen Viðofnir och höken Veðrfölnir överst, hjortarna Dåin, Dvalin, Dunöyr och Duratro i kronan, ekorren Ratatosk samt ormen Nidhogg nederst.Musik: Electra To The Baltic Sea Full av Giuseppe Rizzo, Storyblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det var folk internt i politiet og militæret, der stod bag drabet på Olof Palme. Det mener i hvert fald journalist og forfatter Anders Christiansen, der i dette afsnit redegør for sin konspirationsteori om, hvem der står bag det mest gådefulde drab i Skandinaviens historie. Hør hele afsnittet i DR Lyd

Thailand, Neuseeland, Bali, USA, Namibia und selbst Kanada. Überall war es heiß, warm oder zumindest gemäßigt. Selbst am arktischen Ozean im Yukon und in Alaska war es noch angenehm. Jetzt aber haben wir uns auf ganz anderes Terrain begeben: Skandinavien. Ein kurzer Stop in Kopenhagen, einen Monat alleine im Wald in Schweden und dann noch ein paar Tagen in Norwegen. Die Worldloverfamily auf Nordexpedition. Sind wir erforen? Haben wir die Wikinger getroffen? Oder haben wir uns im Wald verirrt? Ihr werdet es in dieser Folge erfahren.Intro & Outro gesprochen von Jana Marie Backhaus-Tors (@jana_marie_backhaus_tors). Herzlichen Dank dafür!

Ahoi Ihr Lieben! Titanic, Estonia, Costa Concordia – Schiffsunglücke, die die Welt schockierten.In dieser Folge von MeerLust erzählen Euch Euer Lektor auf See und Wachtmeister Patrick Büchler wieder gemeinsam mit Alina, was damals schiefging, welche Lehren die Kreuzfahrtindustrie gezogen hat und warum moderne Kreuzfahrten heute so sicher sind wie nie.Technik, Ausbildung, Regeln – und der Mensch - alles veränderte sich im Laufe der Zeit - leider oftmals erst dann wenn etwas Schlimmes passierte. Viel Spaß beim Hören der Folge!

Signalbaserad försäljning – det nya svarta? Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick.  Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld. Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin. Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt. Viktiga insikter: Signalbaserad försäljning använder AI och omfattande data för att träffa rätt i rätt ögonblick, vilket gör den mycket mer effektfull än traditionella metoder. Det är avgörande att skilja på listbaserad prospektering och signalbaserat arbete för att lyckas med automatisering och kontextuell kommunikation. Beteendeförändring och snabbhet är nycklar för att omsätta insikter till handling – att testa, justera och kontinuerligt förbättra är OERHÖRT viktigt. Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen. Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta. Läs transkribering Anders Hermansson (02:05.403) Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden! Niklas Gustavsson (02:09.742) Ja men tack så mycket! Anders Hermansson (02:11.739) Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning. Niklas Gustavsson (02:23.918) Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen. Anders Hermansson (02:33.371) Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret? Niklas Gustavsson (02:50.798) Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation. Anders Hermansson (03:13.561) Okej. Niklas Gustavsson (03:19.63) Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte. Anders Hermansson (03:42.105) Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir. Niklas Gustavsson (03:47.886) Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation. Anders Hermansson (03:59.257) Exakt. Niklas Gustavsson (04:17.454) funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång. I samband med det så hittade vi också Play. Anders Hermansson (04:54.873) Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan? Niklas Gustavsson (05:18.126) Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel. eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller agenter som agerar på de signaler som kommer in. Anders Hermansson (06:20.568) Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för. Niklas Gustavsson (06:51.214) Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant… på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist. och prata med kunderna senare i beslutsprocessen. Anders Hermansson (07:54.072) Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt. Niklas Gustavsson (08:25.102) Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller Anders Hermansson (08:57.494) Jag fattar. Niklas Gustavsson (09:24.302) Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo. Anders Hermansson (09:28.95) Nej. Anders Hermansson (09:33.75) Ha! Niklas Gustavsson (09:53.998) Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor. Anders Hermansson (09:56.822) Och ställ dig ut på mässor. Niklas Gustavsson (10:23.854) är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP. Anders Hermansson (10:28.054) Fattar. Anders Hermansson (10:37.462) Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på. Niklas Gustavsson (11:06.51) Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de Anders Hermansson (11:15.446) Ja, just det. Anders Hermansson (11:26.869) Just det. Niklas Gustavsson (11:35.022) de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM. Anders Hermansson (11:45.142) Mm. Anders Hermansson (12:03.253) Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna? Niklas Gustavsson (12:14.19) Ja, dels så… Niklas Gustavsson (12:20.622) Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej. Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån. Anders Hermansson (12:56.245) Mm-hmm. Anders Hermansson (13:14.389) Mm. Niklas Gustavsson (13:16.686) Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här. Anders Hermansson (13:25.013) Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM? Niklas Gustavsson (13:43.534) Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att… Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns. Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram. Anders Hermansson (14:35.157) okay. Anders Hermansson (14:43.381) Just det. Niklas Gustavsson (15:03.598) eller på dem som man redan har. Anders Hermansson (15:05.972) Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar. Niklas Gustavsson (15:24.398) Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden. Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom… Anders Hermansson (16:11.604) Ja. Niklas Gustavsson (16:20.75) Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt. Anders Hermansson (16:24.02) Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här? Niklas Gustavsson (16:36.654) Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det. Anders Hermansson (16:45.78) Mm? Mm? Niklas Gustavsson (17:06.574) som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte… De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan Anders Hermansson (17:47.924) Mm. Niklas Gustavsson (17:55.47) Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker. Anders Hermansson (18:26.802) Nej jag fattar. Niklas Gustavsson (18:52.366) Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting Anders Hermansson (18:56.914) Mm-hmm. Mm. Anders Hermansson (19:09.841) Jästa. Niklas Gustavsson (19:21.294) i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning. Anders Hermansson (19:28.177) Hysta. Anders Hermansson (19:44.146) Mm. Anders Hermansson (19:49.841) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (19:50.446) Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation. Anders Hermansson (20:12.369) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (20:17.902) Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text. Anders Hermansson (20:42.961) Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer? Niklas Gustavsson (20:55.342) Mm. Niklas Gustavsson (21:10.926) Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb. Anders Hermansson (21:17.552) Mm. Anders Hermansson (21:22.576) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (21:40.366) Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en. Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden. om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster. Anders Hermansson (22:40.079) Hej då! Anders Hermansson (22:51.023) Han fattar, okej. Anders Hermansson (23:02.927) Ja, det det. Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är… Niklas Gustavsson (23:25.006) Nu. Anders Hermansson (23:35.503) Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det? Niklas Gustavsson (23:39.598) Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen. Anders Hermansson (23:44.464) Mm. Anders Hermansson (23:54.255) Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte. Niklas Gustavsson (23:59.726) Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med. och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den. Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag. Anders Hermansson (25:28.398) Mm. Anders Hermansson (25:46.509) Mm. Niklas Gustavsson (25:47.822) Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y. Anders Hermansson (25:56.237) Jästa. Anders Hermansson (26:03.117) Mm-hmm. Anders Hermansson (26:11.661) Ja, det. Niklas Gustavsson (26:13.006) Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela Anders Hermansson (26:21.901) Hej. Niklas Gustavsson (26:40.494) Allt har skapats utifrån promptningen. Anders Hermansson (26:44.365) Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen? Niklas Gustavsson (26:54.286) Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre. Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail. Anders Hermansson (27:25.741) Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för. Niklas Gustavsson (27:49.326) Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det. Anders Hermansson (28:07.916) Ja. Anders Hermansson (28:15.948) Mm. Niklas Gustavsson (28:19.534) Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak. Anders Hermansson (28:35.629) Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej. Niklas Gustavsson (28:38.446) Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot. Anders Hermansson (28:52.044) mer statiska. Niklas Gustavsson (28:52.43) Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna. Anders Hermansson (29:11.532) Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga? Niklas Gustavsson (29:30.606) Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att… Anders Hermansson (29:36.204) Exakt. Niklas Gustavsson (29:58.03) bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man. Anders Hermansson (30:11.148) Mm, exakt. Anders Hermansson (30:19.372) Åh, åh. Anders Hermansson (30:26.764) Exakt. Niklas Gustavsson (30:27.534) att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är. Anders Hermansson (30:35.98) Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet? Niklas Gustavsson (30:48.334) Ja, alltså… Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt. Anders Hermansson (31:06.251) Mm. Niklas Gustavsson (31:26.158) Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att Anders Hermansson (31:32.107) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (31:55.79) att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att Anders Hermansson (32:04.971) Mm. Anders Hermansson (32:18.986) Alla öster. Niklas Gustavsson (32:24.814) Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet. Anders Hermansson (32:52.202) Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så. Niklas Gustavsson (32:57.934) Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att Anders Hermansson (33:06.218) Just det. Anders Hermansson (33:25.739) Öster. Niklas Gustavsson (33:27.822) att informera om möjligheter. Anders Hermansson (33:32.522) Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information. Niklas Gustavsson (33:46.446) Ja. Anders Hermansson (34:02.218) som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här? Niklas Gustavsson (34:03.47) Nej. Nej precis. Niklas Gustavsson (34:15.726) Så är det absolut. Niklas Gustavsson (34:33.773) Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat. Anders Hermansson (35:02.473) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (35:02.862) En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast. Anders Hermansson (35:11.209) Ja. Niklas Gustavsson (35:31.246) Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet. slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul. Anders Hermansson (36:57.32) Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den. Niklas Gustavsson (37:20.814) Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul. Anders Hermansson (37:45.831) Just det. Så är det ju. Niklas Gustavsson (37:48.494) Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren. Anders Hermansson (37:52.039) Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial. Niklas Gustavsson (37:55.694) Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag. Anders Hermansson (38:37.927) Just det. Niklas Gustavsson (38:49.71) Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet. Anders Hermansson (38:59.751) Ja, just det. Anders Hermansson (39:04.616) Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att… ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här. Niklas Gustavsson (39:36.27) Vad är det för smut? Niklas Gustavsson (39:42.894) Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100 Anders Hermansson (39:51.783) Exakt. Anders Hermansson (39:59.111) Just det. Niklas Gustavsson (40:11.758) 100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt. Anders Hermansson (40:13.511) Ja, just det. Niklas Gustavsson (40:41.422) att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler. Anders Hermansson (40:47.014) Exakt. Anders Hermansson (40:51.046) Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna. Niklas Gustavsson (40:58.99) Mm. Niklas Gustavsson (41:18.126) Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg. Anders Hermansson (41:31.75) Ja, exakt. Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte? Niklas Gustavsson (42:00.43) Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu. Anders Hermansson (42:08.902) Gör något. Niklas Gustavsson (42:27.694) Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster. Anders Hermansson (42:39.301) Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis? Niklas Gustavsson (42:58.094) Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om. Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter. Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna? Anders Hermansson (43:59.14) Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig? Niklas Gustavsson (44:20.974) Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans. Anders Hermansson (44:24.164) Hallå? Det där vi hänger. Anders Hermansson (44:35.524) Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden! Niklas Gustavsson (44:41.774) Hallå? Niklas Gustavsson (44:47.758) Ja, men tack själv. Anders Hermansson (44:49.764) Hejdå! Niklas Gustavsson (44:51.246) Hejdå! The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.

Weitere spannende Geschichten findet ihr in der aktuellen Ausgabe 04.2026 von DAMALS - Das Magazin für Geschichte. Folgt uns auf eurer Lieblings-Podcast-Plattform und in den Sozialen Medien: Apple Podcasts: https://podcasts.apple.com/podcast/id1526985154 Spotify: https://spoti.fi/2Ek5jIh Facebook: https://www.facebook.com/damalspodcast/ Twitter: https://twitter.com/damalspodcast Instagram: https://www.instagram.com/damalsundheute_podcast/ Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

Arkeologen Greer Jarrett seglar i vikingarnas fotspår för att hitta okända hamnar och handelsplatser. Vi lär oss hur man seglade på vikingatiden! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vikingarna navigerade över världshaven, men för att förstå hur deras segelrutter gick behöver man sätta sig i ett vikingaskepp och återskapa resorna. Det menar arkeologen Greer Jarrett som seglat hundratals mil längs Skandinaviens kuster i jakt på vikingatida hamnar och handelsplatser. Genom att använda dåtida segelteknologi och uråldriga berättelser om kusterna hoppas han kunna få ny kunskap om vikingarnas resor.Och så stiftar vi bekantskap med Gudrid Torbjörnsdotter, vikingakvinnan som seglade från Island till Amerika, men vars historia glömts bort. Författaren Kristina Ekero Eriksson berättar om hennes öden och äventyr!

Send us Fan MailIn dieser Folge spreche ich mit dem deutschen Youtuber Chris - besser bekannt als GS-Enthusiast - über seine Leidenschaft zu Motorradreisen durch Skandinavien. Im Speziellen diskutieren wir auch, ob sich der weite Weg zum Nordkap lohnt und was man dabei berücksichtigen sollte.Chris / GS-Enthsiast:Youtube: GSEnthusiastInstagram: gs_enthusiast_Weitere Shownotes:Instagram: martin_alpenbiker Shelter-App: Vindskyddskartan

Der Krieg im Iran hat Folgen für den Ölmarkt. Die Preise sind erneut gestiegen – wegen neuer, beidseitiger Angriffe auf Öl- und Gasanlagen. Mehrere Länder versuchen, dem steigenden Ölpreis zu begegnen – wie zum Beispiel Österreich. Korrespondent Peter Balzli erklärt, was das Land vorhat. · Iranische Führung: Im Iran sind in den letzten Tagen und Wochen zahlreiche ranghohe Regime-Vertreter getötet worden. Zuletzt Geheimdienst-Chef Esmail Chatib oder Sicherheitschef Ali Laridschani. Welche unmittelbaren Auswirkungen das gezielte Töten von Führungspersonen im Iran hat, erklärt Nahost-Experte Simon Wolfgang Fuchs. · Glück: Das Glück findet man in Finnland – das zumindest könnte meinen, wenn man den neusten Weltglücksbericht konsultiert. Seit neun Jahren ist das Land in Skandinavien zuoberst auf dem Treppchen – die Schweiz ist auf Platz 10 vorgerutscht. Doch wie misst man Glück überhaupt – und was machen die Finninnen und Finnen richtig? Antworten von Glücksforscherin Judith Mangelsdorf. · Gewusst? – der Biber kann einen wichtigen Beitrag zum Klimaschutz leisten. Was Expertinnen und Experten schon lange sagen, bestätigt nun auch eine Studie, an der die Universität Bern beteiligt war. Der Biber sorgt mit seinen Aufstauungen dafür, dass Kohlenstoff gespeichert wird. Wie das genau funktioniert, erklärt Hydrologin Bettina Schaefli.

Ein junger Student, eine altes Motorrad und ein Winter in Skandinavien. Frederik Fuhrmann schraubte sich eine Yamaha SR500 zusammen, kickte sie an und reiste Richtung Norden. Diesen Podcast nahmen wir live auf der Bühne der Messe Motorräder Dortmund auf und ich habe mich gefreut, wieder einige von euch zu treffen. Für alle anderen: Ihr habt verpasst, wie Frederik seine alte Maschine vor die Adventure & Travel Stage stellte und wir dahinter auf zwei Ölfässern sitzend über gesperrte Straßen sprachen, über kalte Finger und wunderschöne Fjorde.

Hammarbys herrar har stormat genom Svenska cupens gruppspel, damerna är i semifinal i Europa Cup och föreningen har precis redovisat ett ekonomiskt rekordresultat på 85 miljoner kronor plus. En av arkitekterna bakom Hammarbys framfart är klubbens tekniske chef Adrian von Heijne. När jag poddintervjuade von Heijne i september talade han om Hammarbys många framgångsrika försäljningar, om var man skulle investera pengarna från klubbens bästa transferår, om hotet mot HTFF som är en viktig del av herrlagets framfart, om varför han ogillade ordet vinnarkultur och om att det inte var avgörande att Hammarbys herrar vinner SM-guld 2025, för guldet kommer. Dessutom berättade von Heijne om den tidiga ledarkarriären som tonåring, om tiden som ung spelare i IFK Göteborg, om mejlet till Kim Bergstrand som gav en väg in i Sirius, om tacksamheten gentemot alla i Uppsala-klubben som gav honom förtroende, om varför snedsteget till danska Odense trots allt var av godo, om Hammarbys potential att bli ledande i Skandinavien, om hur man värvar spelare, om skälet till varför man ska fortsätta satsa hårt på damerna, om att han inspireras lika mycket av Mjällby som av Brighton och om att vara en del av en ung generation ledare som förändrar svensk fotboll. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1917 reist Richard Strauss mit dem Bariton Franz Steiner für Liederabende nach Skandinavien. Am 23. Februar begegnet er in Oslo dem Maler Edvard Munch. Als er seine Bilder sieht, erkennt er: Der Mann ist genial.

Im Januar verzauberten intensive Polarlichter den Himmel in weiten Teilen Deutschlands. Die leuchteten meist in kräftigen Rot- und Grüntönen. Die Chancen für Polarlichter auch in unseren Breiten sind weiterhin recht gut – denn die Sonne ist sehr aktiv. Lorenzen, Dirk www.deutschlandfunk.de, Sternzeit

Avsnitt 504 av Sveriges nyfiknaste podd gästas av Håkan Wifvesson. Rosengårds ordförande talar om skälet till att släppa in investerare i klubbens två olika föreningar, om det hårda jobbet för att det skulle bli verklighet, om påståenden kring att man rundar 51-procentsregeln, om Crux önskemål att se över allt från klubbnamn till matchtröja, om att det inte alls ska fyllas på med FCK-spelare, om hotet från att andra supportrar ska bli medlemmar i föreningarna, om de starka motreaktionerna och om hans roll som ordförande i SvFF:s valberedning gett en enklare väg för godkännande av investeringarna.Dessutom berättar Wifvesson om att svensk damfotboll halkar efter, om att erbjudandet från Women's Football Group till EFD inte var bra nog, om att det krävs nytänkande för att försöka haka på, om nyckelrekryteringen i form av Caroline Seger, om målet att bli ledande i Skandinavien, om att inspireras av Lyon, om att herrlaget siktar på Superettan 2027, om stort intresse att komma till klubben efter FC Köpenhamns inträde, om att växa via närområdets potential och om att en förändring var nödvändig för klubben. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kvällspasset gästas av Sveriges Radios utrikeskorrespondenter, Simon Isaksson (USA), Andreas Liljeheden (Bryssel) och David Rasmusson (Norden) som svarar på lyssnarnas frågor om det spända världsläget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Neda undrar hur EU kan jobba mot styret i Iran och Anita undrar om man kan se en trend i bojkott mot amerikanska produkter i Skandinavien. Vi hör också Thomas som undrar vad gemene amerikan tycker om Trumps styre och Charlotte undrar vad Trumps nya fredsråd är för något?

// Das Wandern ist des Klamers Lust, schon lange, vor allem das Fernwandern hat es dem ehemaligen Förster angetan. Allein in den letzten Jahren hat Gerald Klamer unter anderem lange Touren in Namibia, den Anden, in den USA und Skandinavien gemacht. Auch durch Deutschland ist er schon 6.000 Kilometer am Stück gewandert. Jetzt will er sich die Heimat noch einmal aus einer anderen Perspektive bzw. auf einer anderen Route ansehen. Nur wenige Tage vor dem Aufbruch zu dieser 99-Tage-Wanderung, hat Gerald im FREI RAUS Studio vorbeigeschaut. Ich spreche mit ihm über das, was vor ihm liegt (diesmal „nur” 4.000 Kilometer, aber ein ganz besonderes Motto), über seine Erwartungen, seine Ausrüstung und das, was ihn hierzulande vor die größte Herausforderung stellt. Gerald verrät, was er unter Abenteuerwandern versteht, berichtet vom Überqueren wilder Gletscherflüsse in Argentinien und hält ein überzeugendes Plädoyer für das Übernachten direkt in der Natur. // Alle Werbepartner des FREI RAUS Podcast und aktuelle Rabatte für Hörer:innen findest du unter https://www.christofoerster.com/freiraus-partner // Hier kannst du den wöchentlichen Newsletter zum Podcast abonnieren: https://www.christofoerster.com/freiraus // Ich freue mich, wenn du den Podcast mit einem keinen Beitrag unterstützt! Alle Infos dazu ebenfalls auf https://www.christofoerster.com/freiraus // Outro-Song: Dull Hues by Lull (audiio.com)

Der VfL-Trainer empfängt die Crew in Bochum! Macht euch bereit für eine wilde Fußballreise: Aus der DDR geht's über England bis nach Skandinavien. Spieler & Coach Uwe Rösler erzählt von umjubelten Höhen & emotionalen Tiefen. Eine Episode mit ganz viel Liebe & Loyalität. Von Constantin Kleine.

För 500 år sedan översattes nya testamentet till svenska, en händelse som markerar att vi gick från fornsvenska till nusvenska. Men vägen dit hade varit lång. Det språk vi idag kallar svenska växte fram ur urgermanska rötter, slipades av kontakt med latin, lågtyska och andra nordiska tungomål, och formades av kristendomens och statens framväxt.Svenskan har aldrig varit statisk. Den har burit kungars lagar, folkets röster och samtidens idéer. Från ett namn på en dialekt till ett nationellt verktyg för identitet och kommunikation. Viktiga händelser som bibelöversättningar, tryckkonstens utveckling och folkskola har kodifierat svenskan, spritt den och befäst den.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med språkvetaren och författaren professor Tore Janson om det svenska språkets historia — från indoeuropeiska rötter till 1900-talet. Samtalet utgår från Jansons bok Svenskans historia: språkets roll under 800 år.Redan för över 4 000 år sedan talade människor i nuvarande Sverige ett språk med rötter i det indoeuropeiska språkträdet – samma stam som latin, sanskrit och grekiska. Men det skulle dröja årtusenden innan något kunde kallas svenska. Under lång tid talade människor i Skandinavien en form av nordgermanskt språk som saknade både skrift och namn. Runinskrifterna från järnåldern är bland de första språkliga spåren, men ger begränsad inblick i vardagligt språkbruk.På 1000-talet var språket i Svealand och Götaland i stort sett enhetligt. I isländska källor kallades det dansk tunga – ett gemensamt namn för nordbornas språk. Termen svenska användes ännu inte om vare sig folk eller språk.Det verkliga språksprånget skedde med kristendomens införande och framväxten av en svensk statsapparat. Kyrkan förde med sig det latinska alfabetet, utbildning och behovet av skriftliga texter. Under 1200-talet började svenskan skrivas med latinska bokstäver, först i juridiska sammanhang. Den äldsta kända texten är Äldre Västgötalagen från 1220-talet – en lagtext nedtecknad av kyrkans män på folkets språk, men med latinsk skriftteknik.Samtidigt växte Sverige fram som ett mer samlat kungarike, vilket ökade behovet av ett gemensamt språk och reglerat skriftspråk. Under Birger jarls tid på 1200-talet stabiliserades statsmakten, och skriftspråket fick större genomslag i administration och rättskipning.Det är först år 1308 som ordet svenska dyker upp för första gången upp i skrift — i en översättning av en riddarroman beställd av den norska drottningen Eufemia. Ett avgörande belägg finns i en epilog till riddardikten om hertig Fredrik av Normandie, där det står att texten ”är nu gjord till rima... av tysko och i svenska tunga”. Denna benämning markerar en ny språklig medvetenhet – att svenskan var något eget, skilt från danska och tyska.Svenskans status stärktes ytterligare i Magnus Erikssons landslag (1347), som fastslog att rättsliga dokument från kung, lagman och häradshövding skulle skrivas ”a svensko” – på svenska. Därmed blev svenska inte bara ett språk i bruk, utan ett riksspråk med juridisk och politisk funktion.Bildtext: Genesis ur Gustav Vasas bibel från 1541, den första fullständiga bibeln på svenska. Översättningen bidrog starkt till att standardisera skriftspråket och lade grunden för modern svenska under tidigmodern tid. Litteraturbanken. Public Domain.Musik: Browning à 5” av William Byrd (ca 1540–1623), omkring 1578. Av: Phillipwserna, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ein Vorstoss wollte, dass Basel den Nachtzug von Basel nach Skandinavien mit 10 Millionen Franken subventioniert. Die Mehrheit des Parlaments lehnte dies jedoch ab.

"Deutschland ist der Puff Europas". Mit dieser Äußerung löste vor einiger Zeit Bundestagspräsidentin Julia Klöckner eine Debatte über das Verbot von käuflichem Sex in Deutschland aus. Sollen auch hier Freier bestraft werden, die für Sex, zum Beispiel auf dem Straßenstrich, bezahlen? Vorbilder gibt es in Skandinavien und in Frankreich. Ist das auch umsetzbar? Das hat sich SWR Aktuell-Reporter Gerald Pinkenburg in Straßburg angesehen.

Från romerska pestvågor till spanska sjukan har samhällen reagerat, förändrats och ibland kollapsat under trycket från smittsamma sjukdomar. Pandemier har satt djupa spår i allt från demografi och ekonomi till krig, religion, vetenskap och politik.Den mest ikoniska pandemin i europeisk historia är digerdöden, som svepte över Europa mellan 1347 och 1352. Länge antogs att upp till hälften av Europas befolkning – cirka 50 miljoner människor – dog i pesten. Men ny forskning visar att delar av Centraleuropa och Östeuropa fortfarande hade växande jordbruk efter 1350.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.Pandemier tenderar att påskynda redan pågående trender – som urbanisering, migration eller maktförskjutningar – snarare än att skapa helt nya utvecklingslinjer. De fungerar också gång på gång som påminnelser om mänsklighetens sårbarhet och vikten av att bygga robusta samhällsstrukturer.Pandemiernas historia i Europa inleds med den så kallade atenska pesten. Under Peloponnesiska kriget (431–404 f.Kr.) förlorade Aten uppåt hälften av sin befolkning i en farsot som snabbt spreds i den tättbefolkade staden. Katastrofen underminerade det politiska ledarskapet och försvagade Atens ställning i kriget mot Sparta.Romarriket drabbades av två stora epidemier under kejsartiden: den antoninska pesten (165–180 e.Kr.) och den cyprianska pesten (249–262 e.Kr.). Båda tros ha orsakats av smittkoppor. Effekterna var förödande: metallproduktionen minskade, vilket har dokumenterats genom isborrkärnor från glaciärer, och ett urholkat skatteunderlag försvårade försvaret av rikets gränser. Cyprianska pesten har till och med beskrivits som början till slutet för Västrom.År 541 slog den justinianska pesten till – den första pandemin som med säkerhet kopplats till pestbakterien Yersinia pestis. DNA-analyser har i modern tid bekräftat bakterien i massgravar. Pesten orsakade omfattande avfolkning kring Medelhavet och ledde till minskad handel och återförskogning. I kombination med kraftiga vulkanutbrott under 530-talet, som orsakade global nedkylning, blev konsekvenserna förödande för samhällena i södra Europa och delar av Asien.Digerdöden (1347–1352) sägs ha utplånat upp till hälften av Europas befolkning. Men ny forskning, särskilt baserad på pollenanalyser och arkeologi, nyanserar denna bild. I en omfattande studie av 1 634 pollenprover från hela Europa har forskare visat att dödligheten varierade kraftigt regionalt. Medan västra Europa – bland annat Italien, Frankrike och Skandinavien – drabbades hårt, fortsatte befolkningen att växa i stora delar av Central- och Östeuropa.Bild: Dödens triumf (ca. 1562) av Pieter Brueghel den äldre visar en apokalyptisk scen där döden härjar obarmhärtigt över människan. Målningen ingår i Museo del Prados samling.

Der Tag in 2 Minuten – vom 26.11.

Alexandra Toftmark lebt ihren Traum in Schweden. Die Bernerin hat ihre Karriere als Rechtsanwältin für die Liebe eingetauscht und ist vor zwei Jahren nach Schweden gezogen. Mit ihrem schwedischen Mann lebt sie in der kleinen Stadt Ulricehamn und engagiert sich mit Herzblut als Seeretterin. Schon als kleines Mädchen träumte Alexandra Toftmark davon, irgendwann Mal nach Schweden auszuwandern. Inspiriert wurde sie von Astrid Lindgrens Kinderserie «Wir Kinder aus Bullerbü»: «Ich war fasziniert von den Kindern, die ihre langen Sommerferien auf dem idyllischen Land verbringen.» Nach ihrem Jurastudium an der Universität Bern machte Alexandra Karriere bei der Berner und Stadtzürcher Polizei – doch Schweden blieb stets in ihrem Herzen. Sie lernte die Sprache, reiste immer wieder quer durch Skandinavien und vertiefte ihre Verbindung zum Norden. Ihren schwedischen Mann Anders lernte sie bei einem Besuch bei Schweizer Freunden kennen, die ein Ferienhaus in Varberg besitzen. «Er war ihr Nachbar und ein guter Freund.» Vor zwei Jahren ist Alexandra Toftmark zu ihm nach Schweden ausgewandert. Mit dem Landeswechsel kam auch ein Berufswechsel. Heute arbeitet Alexandra als Deutschlehrerin und ist mit Herzblut Seeretterin der Swedish Sea Rescue Society. «Die Seenotrettung ist tief verankert in der schwedischen Kultur» Alexandra Toftmark liess sich in Schweden zur Seeretterin ausbilden. Seither rettet sie Menschen, die in Seenot geraten sind: «Das Gewässer hier wird oft unterschätzt.» In Schweden ist die Seenotrettung tief verankert: «Es ist wie die Rega in der Schweiz und wird von Spendengeldern finanziert.»

Die Krönung von Christian II. zum König von Schweden im November 1520 beginnt als fröhliches Fest. Sie endet mit mehr als 100 toten Gästen - nur ein Feind Christians entkommt. Von Thomas Mau.