Podcasts about myndigheter

Attityden brister när myndigheterna utövar tillsyn av företag i livsmedelskedjan. Det menar utredaren Magnus Oscarsson vars favoritexempel är kommunen som valde fettisdagen för att komma och kontrollera ett bageri. För Land Lantbruks reporter Göran Berglund berättar han också varför djurägarens ställning måste stärkas i förhållande till Livsmedelsverkets besiktningsveterinärer på slakterierna. Det här är Lantbrukspodden.Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regeringens industrisamordnare tycker att myndigheter sätter krokben för industrin och hon vill ändra myndigheternas uppdrag för att snabba på den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Alvendal är chef för statliga Accelerationskontoret och en av regeringens två industrisamordnare med uppdrag att underlätta industrins gröna omställning. Hon har tidigare varit moderat borgarråd i Stockholm.Den gröna omställningen i Sverige har drabbats av flera bakslag på senare tid. Batteritillverkaren Northvolt har gått i konkurs och andra satsningar har skjutits på framtiden, avslutats eller flyttas utomlands – alltmedan USA:s president Trump skapar osäkerhet i den globala ekonomin genom sina tullutspel. Men Kristina Alvendal säger att omställningen rullar på även om det går dåligt för vissa företag.”Tittar man på hur det ser ut i hela landet, alla de hundratals företag som för flera år sedan påbörjade investeringar och förändringar i produktionslinan, så rullar den på”, säger hon.Enligt Kristina Alvendal är långsamma tillståndsprocesser i svenska myndigheter ett av de stora problemen för företagen i den gröna omställningen.”Jag skulle säga att en av Sveriges akilleshälar just nu är att det är statliga myndigheter som lägger krokben för väldigt många av de företag och de affärsidéer som skulle kunna göra att det går fortare och att Sverige verkligen går i bräschen”, säger Kristina Alvendal.När nya industrier ska etableras, uppstår ofta målkonflikter. Klimatnytta, arbetstillfällen och satsningens ekonomiska vinst, kan ställas mot till exempel påverkan på den lokala miljön, samers rättigheter eller försvarsmaktens intressen. Men enligt Kristina Alvendal bör inte en myndighet få överklaga en annan myndighets beslut på samma sätt som idag.”Den här typen av överklaganden är faktiskt någonting som försenar och försämrar för Sveriges totala möjligheter att ställa om och genomföra den gröna omställningen. I slutändan innebär ju det här att det är statliga myndigheter som har bidragit till att Sverige eventuellt inte lyckas nå klimatmålen 2030 och får betala böter till EU. Det är en ordning som är helt orimlig”, säger Kristina Alvendal.Om du får bestämma, då får försvaret inte överklaga någonting som Trafikverket har bestämt, därför att ni tycker att det försenar processen, är det så?”Vi har sagt att det är rimligt att begränsa möjligheten. Exakt hur den här uppmaningen eller instruktionen till myndigheterna kan utformas håller nu Accelerationskontoret på att utreda och diskutera med massor av olika parter”, säger Kristina Alvendal.Också i Accelerationskontorets verksamhetsbeskrivning riktas kritik mot myndigheter, där står att: ”Svenska myndigheter, insatser och ramvillkor kan se fullt tillräckliga och ändamålsenliga ut i teorin, men in praktiken interagera på oförutsedda och elakartade sätt”.Regeringen och Sverigedemokraternas har vidtagit en rad åtgärder för att snabba på tillståndsprocesserna i den gröna omställningen och den 1 januari ändras miljöbalken i samma syfte. Kortade ledtider när det gäller detaljplaner och bygglov utreds just nu.”Vi får väl se om det räcker. Det här var ju också någonting som jag tog upp i min expertrapport i produktivitetskommissionen, så det som ligger på bygglovssidan, det är ju en direkt följd av att flera aktörer har uppmärksammat år efter år efter år, regering efter regering på att det går för långsamt. Och nu har uppenbarligen den sittande regeringen tillsatt ett antal utredningar som tittar på det här. Men det räcker ju inte med en utredning. Man måste ju fatta beslut. Och sen ska det implementeras. Och det är ju nästa del som Sverige behöver bli bättre på. Man kan inte bara stifta lagen, de måste implementeras också”, säger Kristina Alvendal.Gäst: Kristina Alvendal, industrisamordnare och chef för statliga Accelerationskontoret Programledare: Per Bergfors NybergKommentar: Pär Ivarsson, Ekonomiekot Producent: Maja LagercrantzTekniker: Erik RunesonIntervjun spelades in fredagen den 2 maj 2025

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skapar Martin Engberg världen med sina sånger eller förgör han den med sin eld? I dagens essä reflekterar han över författarkritikern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det började i barndomen. En besatthet i att plocka sönder hushållsapparater och elektronik. En floppydrive, farfars gökur, den gamla radion. Där satt jag i pojkrummet, omgiven av delarna till helheten, klockkedjan, ett tonhuvud och komponenterna från kretskortet omsorgsfullt lossade med lödkolven.Vad det än var jag tagit itu kunde jag aldrig sätta ihop det igen och på nytt få det att fungera. Ändå betraktade jag nöjt miniatyrlandskapets delar framför mig och tyckte mig förstå, genom den ordning jag skapat av dem på skrivbordet, hur apparaten fungerat. Var hemligheten liksom kom in. Det var ur detta, dessa delar, ljudet kom ur högtalaren. Gökens ko ko, datorspelets pixlar. Hade jag bara haft språket, skulle jag ha kunnat beskriva det precist.Och så, en dag:Jag hade kommit över en långvågsradio, och petade lite oförsiktigt med en skruvmejsel i innanmätet utan att dra ur kontakten. Det sprakade till, och så hände det som kan hända: det small till i armen och jag drog åt mig den. Skamset insåg jag att jag fått en stöt. Det kunde ha gått illa, men apparaten som nyss varit död kom igång. Ur högtalaren en röst. Ljudet var skräpigt, men orden gick ändå att urskilja, bara inte förstå.I efterhand har jag tänkt att det måste ha varit slaviska i någon form, men i stunden inbillade jag mig något utomjordiskt. Det hördes på tonen att det som sades var angeläget. Jag kastade mig över skolhäftet och började skriva ned det rösten sa, såsom jag uppfattade det. Myndigheter behövde kontaktas. Polisen, eller rymdstyrelsen, kanske, vem vet vad det var för nödläge som uppstått där ute i kosmos.Efteråt satt jag med en knappt tydbar text framför mig. Jag förstod att ingen skulle kunna dechiffrera orden ifall jag inte skrev rent dem. Därför lånade jag familjens elektriska skrivmaskin (som mamma inte låtit mig plocka sönder), men nu kunde jag inte hålla mig längre. I min iver att förstå, hittade jag själv på ordens betydelse och från det var inte steget långt till att forma små berättelser. Transkriberingen glömde jag helt bort.Nu hade jag två sysslor. När jag inte demonterade hushållsapparater, satte jag mig vid långvågsradion, gav mig själv en stöt, och framkallade en röst (alltid olika). Sedan skrev jag ned de främmande orden tills att tonerna av en eller annan vals hördes. Varefter jag började lirka fram mina berättelser ur ordmassan.Föga anade jag att jag från den dagen för alltid skulle bära det tvehövdade monstret inom mig.Författarkritikern.Åren gick och två decennier senare gav jag ut min första samling berättelser. Då hade jag för längesedan slutat plocka isär saker. Men jag kunde inte försörja mig på mitt författarskap och när en kultursida erbjöd mig att skriva bokrecensioner tackade jag ja.Det var så jag återupptäckte lusten att ta isär, ordna och blottlägga. Med skillnaden att den här gången var det inte maskiner jag plockade sönder, utan berättelser och dikter.Jag tyckte mig vara den borne kritikern. Trots allt hade jag ju ägnat mig åt denna dubbla syssla sedan barndomen: förståelse genom tudelning och sökandet efter ett språk som gav mening.Allt och inget begrep jag.Men det fanns inte tid för reflektion. Dekonstruktören tog över, och jag utökade mitt fält till andra konstformer än litteraturens: teater, arkitektur, fotboll. Sveriges första professionella kritiker, August Brunius, var min förebild. Snart kunde jag recensera en aprikoscocktail, likväl som Jon Fosse.Ständigt beställde redaktionen nya texter, och varje gång erbjöd de lägre ersättning. Till slut var jag tvungen att själv betala för att publicera mina artiklar. Det gjorde mig ingenting. Kritiken blev nämligen min fenomenologi, min existentialism. Det sätt jag kunde förstå världen på.Människan var utkastad i ett absurt kosmos utan inneboende mening, men genom att plocka isär någontings konstruktion, väga delarna i handen, ordna dem och peka ut för andra att ”där, där, har du cocktailbärets hemlighet. Det är just dess röda färg och alkoholmättade sötma som gör att vi älskar det”, kunde jag skapa en mening i tillvaron som annars saknades. Fick jag inte sönderdela låg världen stum och död framför mig. På samma sätt som den där långvågsradion gjort i min barndom innan jag stack skruvmejseln i dess innanmäte och den gav mig sin livgivande kyss.När Humboldt-universitet anordnade en tävling i kritik anmälde jag mig genast. Vi tilldelades varsitt verk och fick använda vilken metod och teori vi ville. Den som värderade verket på grammet närmast dess objektiva värde vann.Efter det var jag världsmästare i kritik!Men det var just i segerruset tvivlets tagg stack mig.Hur kunde världen egentligen bli mer begriplig genom att sönderdelas? Behövde den inte tas in i sin helhet?För en tid lät jag mina klåfingriga händer vila. Jag ansträngde mig istället för att se på världen, utan att röra den.Långsamt såg jag att det också fanns en mening i vad världen var – när den liksom bara var.Jag insåg att jag inte enbart tyckte om att studera cocktailen. Jag tyckte även om att dricka den. Att se dess färger spela över mina händer i barens dämpade sken medan jag samtalet med mina vänner. Också det var meningsfullt, deras ord var meningsfulla, också om det de sa saknade en konstnärlig form.För första gången på länge väcktes åter min lust att berätta. Om detta – denna nyvunna mening – var jag tvungen att skriva!Världens fanns inte enbart i sönderdelandet. Den fanns också i att sätta samman, foga ihop, se och beskriva.Jag blev det tvehövdade monster jag alltid varit. En kropp med två huvuden. Det ena vänt mot framtiden, det andra mot det förflutna.Det ena sjöng vackra sånger om det den såg. Det andra sprutade ur sig en förgörande eld, eller gnisslade tänder.Men som alla vet kan monstret inte hjälpa att det är ett monster.Jag har fortsatt mina båda värv. I ena stunden lyfter jag andras verk, håller dem i handen och försöker väga dem för att bestämma deras värde. Det händer att jag måste peta i dem för att de ska ge mig en stöt som sätter igång det språk som gör att jag kan beskriva dem.Men det händer att jag tröttnar på att förklara och sönderdela. Då struntar jag i allt vad transkribering heter, och tillåter mig att fantisera ihop de berättelser som döljer sig i världens sprak och mummel.Tvivlet har för den delen inte lämnat mig. Frågan om jag är den som skapar världen med mina sånger, eller förgör den med min eld. Ifall jag härdar den, eller bedrar den med ljuva toner. Toner som är falska eftersom de är alltför vackra, och vill skapa mening där ingen finns.Det händer att jag drömmer om det omöjliga. Att jag en dag ska bli en sammansatt varelse, med ett språk. Så att jag både kan se cocktailbärets skönhet, beskriva varför det är vackert och känna dessa ljuva sötma i munnen när det krossas mellan tänderna.Martin Engbergförfattare och kritiker

Liberale venner!Myndighetene bør ikke velge vinnere, se hvordan det gikk for Northvolt i Sverige som begjærte seg konkurs forrige uke,Dette bør norske myndigheter ta lærdom av. Kutt ut satsningen på Morrow i Arendal. Batteri-satsning i Norge blir for dyrt i forhold til utenlandske konkurrenter. Vi bør satse på ting vi kan få suksess med i stedet. Verdensmesterskap i sløsing bør vi helst stå over!Husk å skrive en liten omtale av oss i Apple Podcast, samt gi oss 5 stjerner i Spotify og Apple Podcast!Vennligst abonner på podcasten i din egen app, så blir du varslet når nye episoder kommer ut.Følg/kontakt oss her: liberalaften@gmail.comhttps://www.facebook.com/liberalerenpodcast/https://www.instagram.com/liberalerenpodcast/https://twitter.com/LiberalerenPRate oss gjerne også i de apper som tilbyr dette!Skriv også positive kommentarer i de podcast apper hvor det er mulig.Kontakt oss / send inn spørsmål:www.podpage.com/liberaleren-podcastLes dine daglige nyheter på Liberaleren:https://www.liberaleren.no/Støtt Liberaleren gjennom diverse bidrag her:https://www.liberaleren.no/donasjoner/Finn mer:https://www.podpage.com/liberaleren-podcastVIPPS valgfrie kroner til Liberaleren: 579172Liberaleren TV:https://www.youtube.com/channel/UCHChWhwyiNrhDlfmvgJRbrALiberaleren Podcast på YouTube:https://www.youtube.com/channel/UCb_4G55--BGOb0vCAf2AFmgLiberal hilsning fra Klaus! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Salonger fuskar med friskvårdspengar / Myndigheter vill öka kontroller vid anställning / Snön smälter på skidtävlingarna : Det var som ett hav / Stort intresse för bebisfest Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportrar: Nina Muossa och Ingrid Forsberg.

”Den trend jag ser bland svenska myndigheter är färre myndigheter och större skillnader i tillgång till resurser mellan dem” Det säger Ulf Bengtsson, tidigare bland annat generaldirektör som utrett våra små myndigheter med färre än 100 anställda. Totalt 50 organisationer granskades.

Minst fem skjutna på vuxenskola i Örebro. / Moské pekas ut som säkerhetshot . / Myndigheter vill minska reklam för skräpmat för barnens skull. / Järven blir vanligare söderut Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Nina Muossa.

NSMs årlige risikovurdering «Risiko 2025» bidrar til å se sikkerhet i en større sammenheng. Myndigheter og virksomheter må beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST peker på i sine trusselvurderinger. Risiko 2025 beskriver hvordan. I denne episoden er Arne Christian Haugstøyl gjest og snakker med Jørgen Dyrhaug og Roar Thon om innholdet og konklusjonene i rapporten. En podkast fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet 2025

Risiko fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) er en av tre offentlige trussel- og risikovurderinger som utgis i første kvartal hvert år. De øvrige gis ut av Etterretningstjenesten og Politiets sikkerhetstjeneste. NSMs årlige risikovurdering «Risiko 2025» bidrar til å se sikkerhet i en større sammenheng. Myndigheter og virksomheter må beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST peker på i sine trusselvurderinger. Risiko 2025 beskriver hvordan. Rapporten er som podkast delt inn i fjorten episoder og er lest inn i sin helhet bortsett fra enkelte grafiske figurer og illustrasjoner. Innlest av Roar Thon - Fagdirektør Nasjonal sikkerhetsmyndighet Forord ved Arne Christian Haugstøyl - Direktør Nasjonal sikkerhetsmyndighet

Risiko fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) er en av tre offentlige trussel- og risikovurderinger som utgis i første kvartal hvert år. De øvrige gis ut av Etterretningstjenesten og Politiets sikkerhetstjeneste. NSMs årlige risikovurdering «Risiko 2025» bidrar til å se sikkerhet i en større sammenheng. Myndigheter og virksomheter må beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST peker på i sine trusselvurderinger. Risiko 2025 beskriver hvordan. Rapporten er som podkast delt inn i fjorten episoder og er lest inn i sin helhet bortsett fra enkelte grafiske figurer og illustrasjoner. Innlest av Roar Thon - Fagdirektør Nasjonal sikkerhetsmyndighet Forord ved Arne Christian Haugstøyl - Direktør Nasjonal sikkerhetsmyndighet

Risiko fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) er en av tre offentlige trussel- og risikovurderinger som utgis i første kvartal hvert år. De øvrige gis ut av Etterretningstjenesten og Politiets sikkerhetstjeneste. NSMs årlige risikovurdering «Risiko 2025» bidrar til å se sikkerhet i en større sammenheng. Myndigheter og virksomheter må beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST peker på i sine trusselvurderinger. Risiko 2025 beskriver hvordan. Rapporten er som podkast delt inn i fjorten episoder og er lest inn i sin helhet bortsett fra enkelte grafiske figurer og illustrasjoner. Innlest av Roar Thon - Fagdirektør Nasjonal sikkerhetsmyndighet Forord ved Arne Christian Haugstøyl - Direktør Nasjonal sikkerhetsmyndighet

Risiko fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) er en av tre offentlige trussel- og risikovurderinger som utgis i første kvartal hvert år. De øvrige gis ut av Etterretningstjenesten og Politiets sikkerhetstjeneste. NSMs årlige risikovurdering «Risiko 2025» bidrar til å se sikkerhet i en større sammenheng. Myndigheter og virksomheter må beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST peker på i sine trusselvurderinger. Risiko 2025 beskriver hvordan. Rapporten er som podkast delt inn i fjorten episoder og er lest inn i sin helhet bortsett fra enkelte grafiske figurer og illustrasjoner. Innlest av Roar Thon - Fagdirektør Nasjonal sikkerhetsmyndighet Forord ved Arne Christian Haugstøyl - Direktør Nasjonal sikkerhetsmyndighet

Risiko fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) er en av tre offentlige trussel- og risikovurderinger som utgis i første kvartal hvert år. De øvrige gis ut av Etterretningstjenesten og Politiets sikkerhetstjeneste. NSMs årlige risikovurdering «Risiko 2025» bidrar til å se sikkerhet i en større sammenheng. Myndigheter og virksomheter må beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST peker på i sine trusselvurderinger. Risiko 2025 beskriver hvordan. Rapporten er som podkast delt inn i fjorten episoder og er lest inn i sin helhet bortsett fra enkelte grafiske figurer og illustrasjoner. Innlest av Roar Thon - Fagdirektør Nasjonal sikkerhetsmyndighet Forord ved Arne Christian Haugstøyl - Direktør Nasjonal sikkerhetsmyndighet

Risiko fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) er en av tre offentlige trussel- og risikovurderinger som utgis i første kvartal hvert år. De øvrige gis ut av Etterretningstjenesten og Politiets sikkerhetstjeneste. NSMs årlige risikovurdering «Risiko 2025» bidrar til å se sikkerhet i en større sammenheng. Myndigheter og virksomheter må beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST peker på i sine trusselvurderinger. Risiko 2025 beskriver hvordan. Rapporten er som podkast delt inn i fjorten episoder og er lest inn i sin helhet bortsett fra enkelte grafiske figurer og illustrasjoner. Innlest av Roar Thon - Fagdirektør Nasjonal sikkerhetsmyndighet Forord ved Arne Christian Haugstøyl - Direktør Nasjonal sikkerhetsmyndighet

Risiko fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) er en av tre offentlige trussel- og risikovurderinger som utgis i første kvartal hvert år. De øvrige gis ut av Etterretningstjenesten og Politiets sikkerhetstjeneste. NSMs årlige risikovurdering «Risiko 2025» bidrar til å se sikkerhet i en større sammenheng. Myndigheter og virksomheter må beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST peker på i sine trusselvurderinger. Risiko 2025 beskriver hvordan. Rapporten er som podkast delt inn i fjorten episoder og er lest inn i sin helhet bortsett fra enkelte grafiske figurer og illustrasjoner. Innlest av Roar Thon - Fagdirektør Nasjonal sikkerhetsmyndighet Forord ved Arne Christian Haugstøyl - Direktør Nasjonal sikkerhetsmyndighet

Risiko fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) er en av tre offentlige trussel- og risikovurderinger som utgis i første kvartal hvert år. De øvrige gis ut av Etterretningstjenesten og Politiets sikkerhetstjeneste. NSMs årlige risikovurdering «Risiko 2025» bidrar til å se sikkerhet i en større sammenheng. Myndigheter og virksomheter må beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST peker på i sine trusselvurderinger. Risiko 2025 beskriver hvordan. Rapporten er som podkast delt inn i fjorten episoder og er lest inn i sin helhet bortsett fra enkelte grafiske figurer og illustrasjoner. Innlest av Roar Thon - Fagdirektør Nasjonal sikkerhetsmyndighet Forord ved Arne Christian Haugstøyl - Direktør Nasjonal sikkerhetsmyndighet

Risiko fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) er en av tre offentlige trussel- og risikovurderinger som utgis i første kvartal hvert år. De øvrige gis ut av Etterretningstjenesten og Politiets sikkerhetstjeneste. NSMs årlige risikovurdering «Risiko 2025» bidrar til å se sikkerhet i en større sammenheng. Myndigheter og virksomheter må beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST peker på i sine trusselvurderinger. Risiko 2025 beskriver hvordan. Rapporten er som podkast delt inn i fjorten episoder og er lest inn i sin helhet bortsett fra enkelte grafiske figurer og illustrasjoner. Innlest av Roar Thon - Fagdirektør Nasjonal sikkerhetsmyndighet Forord ved Arne Christian Haugstøyl - Direktør Nasjonal sikkerhetsmyndighet

Risiko fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) er en av tre offentlige trussel- og risikovurderinger som utgis i første kvartal hvert år. De øvrige gis ut av Etterretningstjenesten og Politiets sikkerhetstjeneste. NSMs årlige risikovurdering «Risiko 2025» bidrar til å se sikkerhet i en større sammenheng. Myndigheter og virksomheter må beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST peker på i sine trusselvurderinger. Risiko 2025 beskriver hvordan. Rapporten er som podkast delt inn i fjorten episoder og er lest inn i sin helhet bortsett fra enkelte grafiske figurer og illustrasjoner. Innlest av Roar Thon - Fagdirektør Nasjonal sikkerhetsmyndighet Forord ved Arne Christian Haugstøyl - Direktør Nasjonal sikkerhetsmyndighet

Risiko fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) er en av tre offentlige trussel- og risikovurderinger som utgis i første kvartal hvert år. De øvrige gis ut av Etterretningstjenesten og Politiets sikkerhetstjeneste. NSMs årlige risikovurdering «Risiko 2025» bidrar til å se sikkerhet i en større sammenheng. Myndigheter og virksomheter må beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST peker på i sine trusselvurderinger. Risiko 2025 beskriver hvordan. Rapporten er som podkast delt inn i fjorten episoder og er lest inn i sin helhet bortsett fra enkelte grafiske figurer og illustrasjoner. Innlest av Roar Thon - Fagdirektør Nasjonal sikkerhetsmyndighet Forord ved Arne Christian Haugstøyl - Direktør Nasjonal sikkerhetsmyndighet

Risiko fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) er en av tre offentlige trussel- og risikovurderinger som utgis i første kvartal hvert år. De øvrige gis ut av Etterretningstjenesten og Politiets sikkerhetstjeneste. NSMs årlige risikovurdering «Risiko 2025» bidrar til å se sikkerhet i en større sammenheng. Myndigheter og virksomheter må beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST peker på i sine trusselvurderinger. Risiko 2025 beskriver hvordan. Rapporten er som podkast delt inn i fjorten episoder og er lest inn i sin helhet bortsett fra enkelte grafiske figurer og illustrasjoner. Innlest av Roar Thon - Fagdirektør Nasjonal sikkerhetsmyndighet Forord ved Arne Christian Haugstøyl - Direktør Nasjonal sikkerhetsmyndighet

Risiko fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) er en av tre offentlige trussel- og risikovurderinger som utgis i første kvartal hvert år. De øvrige gis ut av Etterretningstjenesten og Politiets sikkerhetstjeneste. NSMs årlige risikovurdering «Risiko 2025» bidrar til å se sikkerhet i en større sammenheng. Myndigheter og virksomheter må beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST peker på i sine trusselvurderinger. Risiko 2025 beskriver hvordan. Rapporten er som podkast delt inn i fjorten episoder og er lest inn i sin helhet bortsett fra enkelte grafiske figurer og illustrasjoner. Innlest av Roar Thon - Fagdirektør Nasjonal sikkerhetsmyndighet Forord ved Arne Christian Haugstøyl - Direktør Nasjonal sikkerhetsmyndighet

Risiko fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) er en av tre offentlige trussel- og risikovurderinger som utgis i første kvartal hvert år. De øvrige gis ut av Etterretningstjenesten og Politiets sikkerhetstjeneste. NSMs årlige risikovurdering «Risiko 2025» bidrar til å se sikkerhet i en større sammenheng. Myndigheter og virksomheter må beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST peker på i sine trusselvurderinger. Risiko 2025 beskriver hvordan. Rapporten er som podkast delt inn i fjorten episoder og er lest inn i sin helhet bortsett fra enkelte grafiske figurer og illustrasjoner. Innlest av Roar Thon - Fagdirektør Nasjonal sikkerhetsmyndighet Forord ved Arne Christian Haugstøyl - Direktør Nasjonal sikkerhetsmyndighet

STHL(M)-podden gästas av Philip Syrén, Slöseriombudsmannen, för ett samtal om skatteslöseri och årets värsta slöseri. Vi diskuterar hur skattefinansierad extremism kopplad till Ibn Rushd, ett hårt kritiserat muslimskt studieförbund, utsågs till "Årets värsta slöseri" och vad som krävs för att stoppa liknande systemfel i framtiden? Philip pratar också om de bredare problemen med skatteslöseri, som "vätgasdagiset" och de rosa stenarna, samt vad som driver honom i arbetet. Ett tankeväckande avsnitt om ansvar, förändring och respekt för skattepengar. Lyssna och bli insatt!   Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook, X och TikTok Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.se.   Ämne: Skatteslöseri, Extremism, Skattebetalarna, Budget, Maktspelet, Bidrag, Reform, Myndigheter, Slöseriombudsmannen, Tjänstemannaansvar

Det här är ett avsnitt av Trygghetsskapande myndigheter. Serien där de högsta cheferna för olika myndigheter medverkar. Nu har turen kommit till Ekobrottsmyndigheten. Hör deras generaldirektör om vad de gör för att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Hur omfattande den ekonomiska brottsligheten är i Sverige. Kopplingen mellan ekonomisk och annan grov brottslighet. Hur kryptovalutor och AI kan användas för sådana här brott. Liksom varför man som kriminell inte ens behöver vara särskilt duktig på ekonomi utan ändå kan begå den här typen av brott. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Nyheterna Radio 10:00

Mamma Maria hittar ett rosa plastmunstycke i sonens säng. Hon vet inte att det hör till en lustgastub och att sonen Viktor fastnat i ett missbruk. Under en helg kan Viktor förbruka flera 2-kilostuber. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lustgas har blivit en eftertraktad drog bland unga. Fullt lagligt, lätt att köpa, och med löfte om snabba kickar. I Halmstad får barn och unga lustgasreklam direkt i sina mobiler. En 14-årig kille visar i sin mobil: – Jag har snapchat och det är många som addar mig…Det står Halmstad tub här, 350 kronor per styck och1800 kronor per låda.Han känner till 11-åringar som tar lustgas.Myndigheter står handfallna Trots att myndigheterna vet om riskerna – förlamningar, nervskador och ibland livshotande syrebrist – är försäljningen av lustgas som berusningsmedel fortfarande oreglerad. Det är först 2026 som en ny lag väntas träda i kraft, något som frustrerar både föräldrar, poliser och ungdomsarbetare. – Att köpa lustgas är idag bara ett knapptryck bort i mobilen. Problemet är här och nu, säger kommunpolisen Stina Ljungdahl i Halmstad. Viktors hemlighet Viktor börjar använda lustgas med vännerna men snart förlorar han kontrollen. När han åker till Halmstad för att köpa lustgastuber brukar han stänga av mobilkartan så hans mamma inte ska se var han finns. I flera månader håller han sitt missbruk hemligt men en natt när han är hög på gas och inte orkar mer så avslöjar han allt. Viktor och Maria heter i verkligheten något annat Lustgasboomen är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.Producent: Lars TruedsonExekutiv producent, Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik NilssonEtt program från Tredje Statsmakten media AB.

Zlatan Ibrahimovics hyrestvist, Urban Rights nya initiativ och det utbredda fusket i bostadsköerna är olika symptom på samma problem; att vi har en hyresmarknad som inte fungerar. Minskat barnafödande behöver inte betyda stora minskningar av bostadsbehovet – ekonomiska parametrar spelar mycket större roll än demografi, menar vår expertkommentator Lennart Weiss, som inte kommer att sakna riksarkitekten, har stora förhoppningar på Byggnads nye ordförande och uppmanar myndigheterna att steppa upp i kampen mot penningtvätt i fastighetssektorn: "De samhälleliga konsekvenserna riskerar att bli enorma." Programledare: Anna Bellman.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Är ideologiseringen av myndigheter stort? Nej, men man ska ha ögonen på det. Vi forskare har tydliga belägg för att meritokratisk rekryterad och opartisk förvaltning är en väldigt viktig tillgång för ett samhälle” Samhällsvetarpodden bjöd in Bo Rothstein, professor emeritus i vid Göteborgs universitet för att prata om hur han tycker att demokratin mår.

Att motverka och förhindra infiltration och påverkansförsök är en viktig del av statliga verksamheters säkerhetsarbete. Vad kan man då som arbetsgivare göra för att höja kunskapen och medvetenheten om dessa frågor i sin organisation? I Arbetsgivarpodden gästas vi av Jonas Pettersson, säkerhetsrådgivare på Kronofogden och Rina Lindeström, HR-specialist på Tullverket som berättar om en infiltrationsutbildning som de tagit fram tillsammans. Emelie Hägerström är samtalsledare.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vår generasjon lever fortsatt på Make Love Not War, selv om også våre samfunn synker ned i krigslignende tilstander. Hva vil du kalle det når 14-åringer påtar seg leiemord for penger i Sverige og Frankrike? Myndigheter og medier er rådløse stilt overfor ondskapen, som bare vokser. Men de er sikre på at de er mot Israel og krigen de fører. De vet best! I Beersheba ble en vakker grensepoliti knivstukket til døde. Det er prisen israelerne betaler i hverdagen. Men denne krigen har også kommet til våre samfunn: Det ble skutt mot den israelske ambassaden i Stockholm og København sist uke, og denne uken ble det sprengt utenfor en israelsk forsvarsbedrift i Gøteborg. Mest truende var det at to ungdommer på 12 og 17 utløste en brannbombe ved inngangen til en blokk der det bor en jødisk kvinne. Vi er inne i en voldspiral som får næring fra flere kanter, og en av dem er antisemittismen fra Iran.

I del två, där kommer vi prata endel jaktfilm men vi kommer prata mycket om vargen och det fallerande samspelet mellan myndighet & jägare. Hela avsnittet hittar du i länken nedan: www.patreon.com/Jaktvloggen Väl mött Jaktvloggen

Med jämna mellanrum dras kravet på att minska antalet myndigheter fram ur skrivbordslådan. Men hur många myndigheter behöver man och vad säger antalet egentligen? Hur myndigheter bör organiseras är givetvis en fråga som ständigt behöver omprövas i takt med att samhället förändras. Just nu pågår flera olika arbeten med att utreda sammanslagningar och avvecklingar men även uppspjälkningar av myndigheter. I detta avsnitt diskuterar vi betydelsen av organisation i förhållande till behov av förändring. Kommer på provet: Parmyndigheternas redovisningar: https://www.arbetsgivarverket.se/aktuellt/nyheter/2024/myndigheter-lamnar-underlag-till-regeringen-om-sammanslagningar-av-de-egna-organisationerna/ Översyn av mindre myndigheter: https://regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/09/dir.-2023132 https://regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/02/dir.-202423 Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59): https://regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/10/sou-202359/ Från många till en – sammanslagningar av myndigheter (RiR 2010:3): https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2010/fran-manga-till-en---sammanslagningar-av-myndigheter.html Hitta och läs riksdagsmotioner: https://riksdagsmotioner.dh.gu.se/

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Martin Kulldorff, professor på Harvard i 20 år, är en av världens ledande epidemiologer inom medicin och biostatistik. Svensken har varit rådgivare för både FDA (amerikanska Läkemedelsverket) och CDC (amerikanska Folkhälsomyndigheten) i frågor om läkemedel- och vaccinsäkerhet. Han har också tagit fram metoder för att forska, övervaka och identifiera sjukdomsutbrott. Men under coronapandemin blev Martin helt plötsligt borttagen från sociala medier, fick sina inlägg censurerade och blev sparkad från konsultuppdrag. I efterhand visade upptäckter i domstol att Martin och hans kollegor hade svartlistats och blivit systematiskt motarbetade av Joe Bidens-administration, myndigheter och Anthony Fauci(amerikanska motsvarigheten till Anders Tegnell) under två års tid. Allt utan Martins vetskap. Anledningen? Han förespråkade att USA skulle följa den svenska strategin för pandemihantering som Folkhälsomyndigheten hade i Sverige. I stället för den hårda lockdown-strategi som USA valde. Martin stämde Biden-administrationen, i rättsfallet ”Missouri v Biden”, och vann i två olika domstolar. Domaren beskrev censuren för ”det största slaget mot yttrandefrihetsgrundlagen i amerikansk historia”. Och nu ska rättsfallet upp i Högsta domstolen, The Supreme Court, för en sista prövning. Domstolen menar att Biden-administrationen och myndigheterna har tystat individer, åsikter och annan laglig information. Och att staten har kringgått amerikanska yttrandefrihetsgrundlagen genom att tvinga sociala medie-jättarna att moderera innehållet på sina plattformar. Upptäckter i domstolen visar att myndigheter som bildats för att bekämpa terrorism, inrikes säkerhet och cyberhot från Ryssland har systematiskt använts för att tvinga sociala medie-bolagen att radera, censurera och ”svartlista” personer som Martin Kulldorff. Myndigheter som har varit inblandade är bl.a. FBI, amerikanska inrikes säkerhetsmyndigheten DHS, cybersäkerhetsmyndigheten CISA, Folkhälsomyndigheten CDC, Justitiedepartementet DOJ och president Bidens egna administration. Rättsfallet, som ska höras i Högsta domstolen denna vecka, kommer bli ett av de mest betydande för yttrandefriheten på internet. Beslutet som de nio domarna i Supreme Court tar kommer att avgöra om stater och myndigheter får fortsätta påverka vad och vilka som får höras på nätet i framtiden. Martin gästar mig för att prata om hela historien, vilka andra som har påverkats av censuren, mötet med Donald Trump och den nya EU-lagen ”Digital Services Act”. En lag som ger EU-stater rätt att tvinga sociala medier att censurera innehåll. Vi pratar också om hur allt detta påverkar oss i Sverige.   LÄNKAR:   LoungePodden 196 - Advokat Thomas Olsson: https://www.loungepodden.se/podcast/196-thomas-olsson-forsvarsadvokat-starka-intressen-vill-lagga-locket-pa/ LoungePodden 205 - om Chat Control: https://www.loungepodden.se/podcast/205-chat-control-ashton-kutcher-ylva-johansson-varldens-storsta-massovervakning-karl-emil-nikka/ Michael Schellenberger om europeiska DSA-lagen och internationella censursamarbeten mellan stater: https://www.youtube.com/watch?v=StUHxv9LqPc&t=1s Michael Schellenberger ett samtal yttrandefrihet och hur polariseringen förändrat folks lojaliteter: https://www.youtube.com/watch?v=pACk5iCxlT0 Intercept om DHS och sanning: https://theintercept.com/2022/10/31/social-media-disinformation-dhs/ De två kongress-förhören med journalisterna Matt Taibbi och Michael Schellenberger - Twitter Files: Del 1 https://www.c-span.org/video/?526578-1/hearing-twitter-documents-content-moderation-decisions Del 2 https://judiciary.house.gov/committee-activity/hearings/hearing-weaponization-federal-government-4 Kulldorffs advokat Jenin Youness bryter pratar om Missouri v Biden: https://www.youtube.com/watch?v=ZS0FFs-2bb0 Glenn Greenwald TED-Talk om personlig integritet: https://www.ted.com/talks/glenn_greenwald_why_privacy_matters?language=sv   Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Twitter: https://twitter.com/TaimazGhaffari Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A    

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Åsa Talltroth är första vice ordförande i Medborgerlig samling. Hon gjorde sitt politiska uppvaknande i samband med migrationsöverenskommelsen 2011. Idag kämpar hon för mer politiskt ansvarsutkrävande.Den här podden produceras av Non Grata Media AB och ges ut av tidningen Nongrata. Ansvarig utgivare är Jannik Svensson.http://www.nongrata.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På bara några dagar har två banker i USA kraschat. Myndigheter och politiker försöker lugna men finansmarknaden har reagerat kraftigt. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank i Sverige

På bara några dagar har två banker i USA kraschat. Myndigheter och politiker försöker lugna men finansmarknaden har reagerat kraftigt. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank i Sverige

Under hela mitt vuxna liv har jag hört samma mantra: Vi måste bli bättre på att integrera dem som kommer hit. Men ordet “vi” har sällan syftat på dig och mig, utan snarare på staten, kommunerna eller någon myndighet. Ett faktum som inte går att trolla bort är att integration i första hand sker mellan människor snarare än i nykomlingarnas möten med överheten, skriver Jörgen Huitfeldt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Enligt språklagen ska myndigheter använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Ändå finns svåra byråkratord som avaktualisering och anhängiggöra. Språket handlar om kanslisvenska och klarspråk. Veckans språkfrågorArbetsförmedlingen har just prisats av Språkrådet för sitt klarspråksarbete. Samtal om hur myndigheten har jobbat för att göra sina texter mer begripliga.Under senare år har jag noterat att man i media och bland politiker nästan aldrig använder ordet problem. Allt är numera utmaningar. Varför?Är arbetskraftsreserv ett olämpligt ord att använda i offentlig verksamhet?EU:s lagtexter är ofta är svåra att förstå. Där finns långa meningar, många bisatser och ibland ord som sällan används i svenska. Beror detta på dåliga översättningar i Bryssel?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marianne Ek, språkvårdare vid Arbetsförmedlingen. Programledare Jens Möller.