Podcasts about storbritanniens

Storbritannien stod ensamt kvar mot Nazityskland efter Frankrikes fall. Adolf Hitler ville egentligen ha fred med Storbritannien, men britterna och premiärminister Winston Churchill valde att fortsätta kämpa.För att kunna invadera Storbritannien behövde Luftwaffe först besegra Royal Air Force (RAF) och etablera luftherravälde. Under flera månader kämpade brittiska jaktflygare i Spitfires och Hurricanes mot det numerärt överlägsna Luftwaffe. Trots svåra förluster lyckades RAF stå emot, och när hösten anlände stod det klart att Tyskland hade misslyckats med att krossa det brittiska försvaret.Detta är det femte avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om Slaget om Storbritannien 1940.Slaget om Storbritannien blev en vändpunkt i andra världskriget. När Frankrike kapitulerade den 22 juni 1940 blev Storbritanniens situation kritisk. Landet stod nu ensamt, med en krigsmakt som var försvagad efter evakueringen vid Dunkerque. De brittiska styrkorna hade förlorat stora mängder tung materiel, inklusive stridsvagnar, artilleri och transportfordon.Churchills beslutsamhet blev avgörande för Storbritanniens motstånd. Trots att vissa inom regeringen, inklusive utrikesminister Lord Halifax, övervägde en fredsuppgörelse, stod Churchill fast vid sin linje. Han ansåg att fred med Hitler endast skulle vara en kortsiktig lösning som på sikt skulle leda till att Storbritannien tvingades leva under Nazitysklands dominans. Hans beslutsamhet stärkte den brittiska moralen och bidrog till att landet stod emot trycket från Tyskland.Tysklands invasionsplan, Operation Seelöwe, byggde på att Hermann Görings Luftwaffe först behövde besegra RAF och neutralisera den brittiska flottan genom flyganfall. Planen var ambitiös men riskabel – transportfartygen var långsamma och sårbara, och utan luftherravälde skulle de bli lätta mål för brittiska bombflyg och örlogsfartyg.Luftwaffes inledande offensiv började i juli 1940 med attacker mot brittiska hamnar och fartyg i Engelska kanalen. Dessa anfall syftade till att locka ut RAF:s jaktflyg och försvaga det brittiska försvaret innan den stora offensiven tog vid. I augusti gick tyskarna vidare till nästa fas: systematiska anfall mot RAF:s flygbaser, radarsystem och logistik. Under dessa veckor var RAF hårt pressat och förlorade många flygplan och piloter. Trots detta lyckades britterna hålla sina radaranläggningar intakta, vilket var avgörande för att kunna förutse de tyska anfallen.Bild: En formation av Supermarine Spitfire Mk I från No. 610 Squadron, baserad på Biggin Hill, under ett uppdrag den 24 juli 1940. Flygplanen, inklusive N3289 ('DW-K') och R6595 ('DW-O'), flyger i den karakteristiska "vic"-formationen som användes av Royal Air Force under Slaget om Storbritannien. Fotografi taget av Daventry B.J. (F/O), Royal Air Force, och tillhör Imperial War Museums samlingar. Wikipedia. Public Domain.Musik: Wir fahren gegen Engeland av Musikkorpt eines Infanterieregimentes - leitung: B. Ahlers "Wir fahren gegen Engeland" är en tysk marschsång från andra världskriget, känd för sin användning i propagandasyfte. Sången skrevs 1939 av Herms Niel, en av de mest produktiva kompositörerna av tysk marschmusik under det nazistiska Tredje riket. Den användes i samband med Tysklands planer på en invasion av Storbritannien, Operation Seelöwe, men blev även en del av den bredare propagandakulturen inom Wehrmacht. Källa: Internet Archive (Public Domain).Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur hanterar man ett land i fullkomlig kollaps, ockuperat av tre militära stormakter och dessutom skyldigt till omänskliga brott mot mänskligheten?Perioden efter Hitlers död och den tyska kapitulationen var på intet sätt enkel. Redan i fredsförhandlingarna kan man ana de konfliktytor som, inom loppet av bara några år, skulle växa till en ny global stormaktskonflikt. Vad skulle det bli av Tyskland, och hur skulle Europas framtid se ut?I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt krigsslutet 1945 och perioden fram till kalla krigets utbrott.Det största problemet efter 1945 var det faktum att den allians som slutligen hade besegrat Nazityskland egentligen hade mycket lite gemensamt – förutom fiendskapen mot Hitler. När Hitler avslutade sitt liv i Berlin och Tyskland till sist hade kapitulerat, accentuerades omedelbart skillnaderna i stormakternas syn på framtiden. En kärnfråga var särskilt de ockuperade folkens suveränitet och deras rätt att bestämma sin egen framtid genom fria val.Medan USA och Storbritannien kunde enas om att denna princip skulle gälla, var Sovjetunionen inte särskilt intresserad av att låta de nyförvärvade landområdena i Östeuropa själva forma sin framtid. Det hjälpte förstås inte heller att de tre stormakterna representerade helt olika samhällsideologier, som i grunden var antagonistiska gentemot varandra.Trots försöken att etablera samsyn under Potsdamkonferensen 1945 och bildandet av Förenta Nationerna samma höst, fördjupades konflikten snabbt. Misstänksamhet präglade relationen mellan parterna, och snart föll järnridån. Sovjetunionen förhindrade att Marshallhjälpen nådde de ockuperade staterna i Östeuropa, blockerade Berlin och organiserade en kupp i Tjeckoslovakien för att säkra ett Sovjetvänligt styre. Samtidigt understödde Sovjetunionen revolutionära grupper i Grekland i syfte att även där vända utvecklingen till sin fördel.Bara fyra år efter krigets slut nådde konflikten sin logiska kulmen när de västliga demokratierna enades under Washingtonfördraget i april 1949. Nato bildades – och kalla kriget var ett faktum.Bild: Från vänster: Storbritanniens premiärminister Winston Churchill, USA:s president Harry S. Truman och Sovjetunionens ledare Josef Stalin under Potsdamkonferensen sommaren 1945. Här försökte de allierade enas om efterkrigstidens Europa – men redan då började sprickorna i samarbetet visa sig. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne serie skal vi stifte bekendtskab med en af de mest berømte seriemordere i historien. Han hedder Dennis Andrew Nilsen – eller DES, som han bliver kaldt i England. Han er også kendt som "The Kindly Killer" eller "The Muswell Hill Murderer". I denne serie har jeg valgt at kalde ham den venlige morder. Dennis opererer, som så mange andre af de mest berygtede seriemordere, i seriemordernes guldalder – altså i slutningen af 1970'erne og begyndelsen af 1980'erne. Men han kommer ikke fra USA, som så mange andre seriemordere, men derimod fra Storbritannien – nærmere bestemt Skotland. Dennis Nilsen menes at stå bag ikke færre end 15 drab, og hans gerninger har gjort ham til en af de mest berygtede mordere i Storbritanniens historie. I denne serie skal vi forsøge at afdække, hvad det er, der får den stille og venlige jobcentermedarbejder fra Denmark Street i London til at begå så mange mord.

Under några ödesdigra dagar i april 1945 avslutades den världsomvälvande konflikt som Adolf Hitler hade dragit igång nära sex år tidigare. Allt som krävdes var en pistolkula, en cyanidkapsel och en dunk bensin – och så var det över. Scenen var Führerbunkern under Rikskansliet i Berlin, en plats som efter dessa händelser har väckt en outsinlig fascination hos eftervärlden.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Hitlers sista tid i Führerbunkern – och vad som hände därefter.Det var på eftermiddagen den 30 april. Adolf Hitler och Eva Braun, som bara några timmar tidigare hade gift sig, gick enligt vittnesmål gemensamt in i Hitlers arbetsrum runt 14.30. Cirka en timme senare hördes ett skott. Eva Braun hade tagit en cyanidkapsel och Hitler hade skjutit sig. Liken efter de båda bars ut i trädgården och brändes i en krater med hjälp av bensin. Förbränningsarbetet utfördes av Hitlers egen adjutant med hjälp av bunkerns vaktposter.Snart följde makarna Goebbels och deras barn, som på ett makabert sätt fick följa sina föräldrar in i döden. Führerbunkern utrymdes, och kort därefter kollapsade det lilla försvar som fanns kvar – Berlin föll slutgiltigt.Idag har vi detta händelseförlopp relativt klart för oss tack vare omfattande undersökningsarbete, framför allt utfört av Storbritanniens militära utredare. Det ska dock tilläggas att det knappast var tydligt vad som hade hänt under den första tiden efter Hitlers död. I själva verket var Hitlers död och händelserna i bunkern mycket omtvistade. Det var i praktiken inte ens avgjort att han verkligen var död. Hela Berlin var fyllt av brända och förkolnade lik – hur kunde man vara säker på att resterna i trädgården utanför bunkern verkligen tillhörde makarna Hitler?Oklarheterna kring Hitlers död höll till och med på att leda till en diplomatisk kris, då Sovjets ledarskap började beskylla västmakterna för att ha hjälpt Hitler att fly – och nu höll honom undangömd. Tack vare en brittisk historiker vid namn Hugh Trevor-Roper kunde dock konflikten blåsas av.Bild: Adolf Hitler i sitt sista filmade framträdande den 20 april 1945, när han hedrar medlemmar ur Hitlerjugend och Volkssturm i trädgården vid Rikskansliet i Berlin – bara tio dagar före sin död. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Joakim går igenom vad för betydelse en näsduk kunde ha inom vissa gaykretsar förr i tiden och Amanda tar upp besvikelsen och sveket i Storbritanniens högsta domstols senaste beslut. Trevlig lyssning!

På kun tre uger har over 97 millioner mennesker set Netflix-serien Adolescence. Mange steder får den forældre til at skutte sig af frygt for, hvad børn ser på sociale medier. Storbritanniens premierminister Keir Starmer opfordrer nu alle landets skoleelever til at se serien, og til at diskutere online kvindehad, giftig maskulinitet og radikalisering i de onlinefællesskaber, der bliver kaldt manosfæren. Journalist Mads Bager fortæller om sit eget dyk i manosfæren og det indhold unge mænd bliver eksponeret for, når Genstart i dag spørger, om det i virkeligheden allermest er de voksne, der skal se serien og hjælpes til at forstå, hvordan det er at være en ung mand anno 2025. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 11. april 2025.

Biljetter till MORD MOT MORDS AVSKEDSTURNÉ finns på: mordmotmord.seAnna berättar om Geraldine och John Kelley, som hade en lång och jättedålig relation tills John plötsligt en dag försvann. Vad som hade hänt honom var en hemlighet, tills Geraldine låg för döden och sa till sin dotter att hon hade något att berätta. Karin berättar historien om Storbritanniens första tågmord: mordet på Thomas Briggs. Ett fall som börjar med en tom tågkupé täckt i blod och slutar med en jakt över Atlanten.

Risken för samhällskollapser är överhängande, redan innan de stora ekosystemen kraschar. Eva-Lotta beskriver behovet av både hopp och förtvivlan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag var tolv när jag besökte London för första gången och betraktade miljonstaden med stora ögon. De många mörka byggnaderna gav en särskild känsla. Men så gick jag förbi när en av dem rengjordes. Det visade sig att huset inte alls var naturligt svart, utan ljust sandfärgat. Staden stank av alla luftföroreningar och jag borrade ner näsan i halsduken för att slippa känna, men när jag snöt mig på hotellrummet på kvällen blev näsduken ändå svart.På 1990-talet kom två tredjedelar av Storbritanniens elektricitet ännu från kol. Sedan dess har andelen minskat snabbt och ligger nu på mycket låga nivåer. De senaste gångerna jag besökt den engelska huvudstaden har det gått lätt att andas.Det går att förändra saker till det bättre men det är bråttom. Har du hört det förut? Det kan inte vara lätt att vara klimatforskare och tvingas balansera mellan att slå larm och att försäkra att det fortfarande går att göra saker för att hejda förloppet. Om vi inte tror att det går så lär ju heller ingen försöka. Men om inte allvaret framgår så finns en risk att vi inte agerar tillräckligt kraftfullt, tillräckligt snabbt.Av de nio planetära gränser som inte får överskridas för att vi ska kunna leva säkert så har redan sex passerats. Och ännu värre än för klimatet är läget för den biologiska mångfalden. Utrotningstakten är just nu mellan hundra och tusen gånger högre än normalt.I ett antal år har jag lidit av klimat- och miljöångest. Inte en sån där lagom som kan få en att shoppa second hand och sluta flyga utan en dödskramande som gjort det svårt att tänka på något annat och fått mig att böla på klimatmanifestationer trots att det finns få saker jag tycker sämre om än att andra ser mig gråta.Oxfordforskaren Hannah Ritchie led som yngre av samma mörka och livsfientliga klimatångest. Det ledde till ett liv av kontroll och anpassningar som liknar det ätstörda kan beskriva. Allt kretsade kring att göra så litet miljöavtryck som möjligt. Men så såg hon en föreläsning med Hans Rosling. Han visade hur mycket som blir bättre i världen och hon beskriver det nästan som en frälsningsupplevelse. Sedan dess har hon ägnat sin forskargärning åt att sammanställa data om läget i världen. I sin bok ”Not the end of the world” tar hon död på en rad missförstånd och visar att utvecklingen på många områden går åt rätt håll.Ritchie menar i boken att undergångsbudskap skadar mer än de gör gott eftersom de riskerar att förlama oss. Ofta är de heller inte sanna, vilket får forskare att se ut som idioter, och minskar förtroendet för deras slutsatser, skriver hon. Men, tänker jag, detsamma gäller väl om man som forskare utropar lösningar och räddningar som sedan inte infrias? Och att vi blir handlingsförlamade av skrämmande budskap saknar faktiskt stöd i forskning. Tvärtom leder rädsla ofta till konstruktiv aktion.Merparten av världens länder har lovat att nå netto nollutsläpp och det kommer att tvinga oss att omforma våra energisystem, att ändra hur och vad vi äter, hur vi förflyttar oss och hur vi bygger. Mycket gott händer redan på dessa områden och i teorin kan det förstås förbli så. Men den luriga verkligheten kan alltid komma emellan i form av galna världsledare, krig och konflikter eller en vald regering som tycker att tillväxt är viktigare än hållbarhet.Det är ett evigt trixande med siffror och alltid stort motstånd när ekonomin drabbas. Vi har ju invaggats i tron att allt ska kunna fortsätta i stort sett som vanligt. Ja, att det till och med kan bli bra för svensk ekonomi med klimatförändringar. Skidturister kanske börjar åka till Sverige i stället, när vintrarna uteblir i Alperna. Jippie.Den liberala demokratins starkaste lim är ekonomisk tillväxt, skriver essäisten Michiko Kakutani i boken ”The great wave”. Så länge vi kan dela på tillväxtens frukter så är det politiska maskineriet ganska lätt att hålla igång. Försvinner eller monopoliseras frukterna av några få kan det däremot bli otäckt, när de som uppfattar sig som förlorare söker syndabockar. Kanske särskilt, vill jag tillägga, i ett kulturellt klimat som vårt, där var och en är sitt eget varumärke och lyckas smed.Det vi behöver åstadkomma är dessutom överväldigande stort. I boken ”En jord för alla” beskriver en rad framstående forskare och policy-makare hur kriser inom klimat och miljö, ojämlikhet, fattigdom och livsmedelsproduktion hänger ihop. Precis som Ritchie pekar de ut framsteg och goda utvecklingskurvor men de är också tydliga med hur omfattande problemen är, och vad som ligger framför oss. De ordinerar statligt ägande i banker, globala skatter, medborgarfonder för omfördelning av rikedom och pengar till omställning, skuldavskrivning för fattiga länder, lägre konsumtion i rika länder, en total omställning av matproduktion och markanvändning, och lite till.De menar att detta faktiskt går att åstadkomma. Vi kan och vill ju. I G20-länderna stödjer en stor majoritet av medborgarna tanken att deras lands ekonomiska prioriteringar bör förskjutas från vinster och ökat välstånd till att fokusera på mänskligt välbefinnande och skydd av ekosystemen. Men tror forskarna verkligen på denna stora förändring själva? Tror jag på den när jag nu berättar om den? Är det realistiskt med en omställning i den skala och med den hastighet som krävs? Eller är det något vi väljer att tro för att trösta oss själva. Vårt behov av tröst är ju, som Stig Dagerman konstaterade, omättligt.När ett system faller samman öppnas utrymme för något nytt och de goda idéerna om hur det ska se ut är många. Kanske väntar en bättre värld längre fram. Frågan är i så fall hur vi ska ta oss dit på ett hyfsat säkert sätt. Michiko Kakutani konstaterar att i kaotiska perioder så går det gamla systemet sönder långt före det nya har blivit stabilt; och forskarna i ”En jord för alla” påpekar att risken för samhällskollapser är överhängande redan innan de riktigt stora ekosystemkollapserna sätter in.Vi kan inte längre räkna med varken förutsägbara förutsättningar i naturen eller med den relativa samhälleliga stabilitet som vi byggt upp sedan andra världskriget. Det ser ut att vara en skakig väg som ligger framför oss.Nu kanske du längtar efter en lugnande slutkläm, så här kommer den: Livet på jorden kommer vi inte klara att utrota hur illa det än går. Liv i många olika former kommer finnas kvar och människan som art har goda chanser att hänga med ett bra tag till eftersom vi är allätare och fenomenala på att anpassa oss. Dessutom: avskogningstakten i Amazonas har sjunkit; vi producerar redan idag tillräckligt med mat för att ge alla människor på planeten en hälsosam föda; och energianvändningen per capita i världen har fallit med omkring 25 procent sedan 1960-talet.Men glöm för den sakens skull nu inte det jag talade om tidigare. Tröst bör inte användas som ett draperi framför klarsyn.Eva-Lotta Hulténjournalist och författare

Storbritanniens premierminister Keir Starmer er ligesom resten af verden optaget af Netflix-succesen "Adolescence". Serien om den 13-årige dreng, der er mistænkt for mordet på en pige, har startet en samtale i det britiske parlament - om kvindevold, toksisk maskulinitet og børns online sikkerhed. K-live anmelder den serie, som ifølge The Guardian er det tætteste vi er kommet på tv-perfektion i årtier. Og så taler "Parnasset" om den gode gamle papirdagbog - i en tid, hvor teknologien har overtaget dokumentationen af vores liv. Medvirkende: Jacob Ludvigsen; filmredaktør hos Soundvenue, Lilibeth Cuenca Rasmussen; billedkunstner, Anne-Cathrine Riebnitzsky; forfatter og teaterinstruktør, og Katrine Wiedemann; klummist og forfatter. Vært: Louise Reumert. Producer: Sarah Randeris. Redaktør: Lasse Lauridsen.

Oleg Gordievskij, en av världens mest kända dubbelagenter, har avlidit vid 86 års ålder i sitt hem i Surrey, England. Som högt uppsatt KGB-officer värvades han av Storbritanniens underrättelsetjänst under kalla kriget och blev en ovärderlig källa för både MI6 och MI5. Hans insatser ledde bland annat till att 25 sovjetiska spioner utvisades från Storbritannien och att den svenske spionen Stig Bergling kunde avslöjas. Gordievskij spelade även en nyckelroll i att avvärja en kärnvapenkonflikt på 1980-talet.Med anledning av hans bortgång repriserar vi nu Historia Nu-avsnittet om Oleg Gordievskij, där författaren Ben Macintyre berättar om spionens dramatiska liv och avgörande roll i det kalla krigets skuggvärld.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren med författaren Ben Macintyre som skrivit boken Spion och förrädare – Kalla krigets största spionhistoria. Samtalet är på engelska.KGB-översten Oleg Gordievskij arbetade under elva år för den brittiska underrättelsetjänsten MI6. Gordijevskij avslöjade spioner som svenske Stig Berling och norske Arne Treholt, briefade västledare som Margot Thatcher och Ronald Reagan inför toppmöten och förhindrande ett kärnvapenanfall från det allt mer paranoida Sovjetunionen.Oleg Gordievskij växte upp i en KGB-familj, men blev spion åt väst eftersom han avskydde det sovjetiska systemet. När KGB var Gordievskij på spåren lyckades MI6 smuggla ut honom från det slutna Sovjetunionen där en välfylld blöja kunde avleda gränspolisens spårhundar.Gordievskij var son till en NKDV-man, föregångaren till KGB, som arbetat för säkerhetstjänsten under den stora terrorn på 1930-talet. Gordievskij växte upp tillsammans med andra familjer som arbetade för den ryska säkerhetstjänsten. Vid tidig ålder lärde han sig tyska. Som en KGB-trainee, tillbringade han sex månader i Östberlin när Berlinmuren byggdes.Gordijevskijs besvikelse över den grå totalitära världen i Moskva på 1960-talet bara ökade. Men det var den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien 1968 som drev Gordijevskij mot väst. Han bestämde sig för att bekämpa det kommunistiska systemet inifrån.I augusti 1968, och började sända hemliga signaler till danska och brittiska underrättelsetjänster om att han kanske var villig att samarbeta med dem. 1974 gick han med på att överlämna hemligheter till MI6, vilket han betraktade som "inget mindre än att underminera det sovjetiska systemet". Efter att han lärt sig att tala engelska blev Gordievskij placerad i London i juni 1982. Han avancerade stadigt i graderna med hjälp av hemlig hjälp och manipulation från MI6.Bild: Oleg Gordievskilj i KGB-uniform. Montage. Wikipedia, Public Domain.Musik: At The Crossroads av Jayson Wayne Brown, Storyblocks AudioLyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna lite märkliga och bortglömda episod från 1800-talet handlar om när det nyfrälsta Englands anglikanska protestanter efter tolkningar av bibeln försökte få judarna i världen att bli kristna. Dessutom behövde både den turkiske sultanen och judarna bearbetas för att få dem till det gamla Israel, först då kunde den bibliska profetian slå in och Jesus återvända till jorden. Idén är alltjämt levande i USA, men det anglikanska försöket att omvända judarna rann efterhand ut i sanden. Men idéerna bidrog till Storbritanniens intresse och stöd för den judiska befolkningens återkomst till Palestina. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Den løsning af det tjekkoslovakiske problem, som vi nu har fundet, er i mine øjne blot begyndelsen på en større løsning, hvor hele Europa kan leve i fred". Sådan sagde Storbritanniens premierminister, Neville Chamberlain, da han 30. september 1938 stolt kunne fremvise en aftale, han havde indgået med Hitler i München. Aftalen tillod en tysk annektering af Sudeterlandet i Tjekkoslovakiet. Chamberlain er blevet ansigtet på den såkaldte 'appeasement-politik', som søgte at undgå en militær konfrontation med det nazistiske Tyskland. Hvordan lyder den tjekkiske version af München-forliget? Hvilket historisk eftermæle har Chamberlain fået? Og er Ukraine nutidens Tjekkoslovakiet? Det er spørgsmålene i denne uges udgave af Kampen om historien, hvor Adam Holm taler med historiker og journalist Vibe Termansen og post.doc. på Københavns Universitet Emil Eiby Seidenfaden. Redaktør: Thomas Vinter Larsen. Redaktion: Clara Faust Spies. Musik: Adi Zukanovic.

Kalle Berg pratar om vad som hände under nattens Oscarsgala. Han pratar också om krismötet mellan Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Volodymyr Zelenskyj, efter det havererade mötet mellan Zelenskyj och Trump.Alice Dadgostar berättar om hur det går med vapenvilan mellan Israel och Hamas, apropå att fas ett av vapenvilan löpte ut i helgen. Hon kastar sig också in i skidhelgen, som både bjöd på en ”sinnessjuk duell” om VM-guld och ett historiskt Vasalopp.Dessutom: En mänsklig chat-GPT, lösviktschampion of the year och trasiga järnvägsspår. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckopanelen med Elfva Barrio, Inga-Britt Ahlenius och Dana Pourkomeylian under ledning av Staffan Dopping. Veckan med Trump: Mötet med Ukrainas president följer på den amerikanske presidentens besök av Storbritanniens premiärminister och Frankrikes president. Den svenska skolans läroplan föreslås bli präglad av fokus på kunskap. Centerpartiets Muharrem Demirok gav upp till slut. Tidöpartierna vill behålla ordet kvinna i abortlagen. Sverige startar samarbete med Italien om migration, och Regeringskansliet frontar ett alternativ till att rekrytera personal via "en lapp i receptionen".

Veckopanelen med Elfva Barrio, Inga-Britt Ahlenius och Dana Pourkomeylian under ledning av Staffan Dopping. Veckan med Trump: Mötet med Ukrainas president följer på den amerikanske presidentens besök av Storbritanniens premiärminister och Frankrikes president. Den svenska skolans läroplan föreslås bli präglad av fokus på kunskap. Centerpartiets Muharrem Demirok gav upp till slut. Tidöpartierna vill behålla ordet kvinna i abortlagen. Sverige startar samarbete med Italien om migration, och Regeringskansliet frontar ett alternativ till att rekrytera personal via "en lapp i receptionen".

Europæiske ledere er i de her dage på besøg i Det Hvide Hus. Torsdag er det Storbritanniens premierminister, der er fløjet over Atlanten i håbet om at få genbekræftet et venskab med USA. Bo boykotter amerikanske varer - også selvom der må bringes store ofre. Heriblandt Netflix og Pepsi Max. Han er en del af et oprør mod den nye amerikanske administration. Et indslag i et DR-satireprogram ville gøre grin med DR's omstridte dokumentar 'Grønlands hvide guld', men mange opfatter det som krænkende og som racisme mod grønlændere. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Lise Wiederholdt Christensen, ph.d.-studerende og tidl. forsvarsanalytiker ved Københavns Universitet. Bo Albertus, pædagogisk leder og USA-boykotter.

Sverigeaktuella Headie One, eller Irving Adjei, hade redan i unga år en stark känsla för ljuden, stämningarna och berättelserna i musiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inne i fängelset spelades en film upp i hans huvud. Filmen om hans liv som blev grunden till introspektiva albumet ”Edna”, namngiven efter mamman som gick bort när Headie One var liten.En av Storbritanniens hetaste artister låg i sin cell samtidigt som han lirades på radion. Drake lånade hans stil i ”War”, och Brooklynrappare använde hans sätt att flyta. En sällsam upplevelse. På hemmaplan hade Headie One cementerat den brittiska utgåvan av drill. En grubblande berättarstil till krängande bas och gotiska trummor som på vägen tog det bortom gängkonflikter och våldsupptrappning. Det här är ännu en historia om varför dom mest intressanta rapparna plötsligt kom från öriket.I avsnittet intervjuas även Fred Again, Dreya Mac, M1llionz, Conducta, Bam Bino och Young Costamado.

Storbritanniens första kvinnliga premiärminister var en pionjär inom marknadsliberalism och en av landets genom tiderna mest hatade politiker. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är söndag eftermiddag, april 2013 och på radiokanalen BBC 1 presenteras veckans topplista.När programmet närmar sig listans andraplats, bryter en signal in och programledaren lämnar över till en reporter på nyhetssändningen Newsbeat som ska ge kontext åt den nya låt som oväntat brutit sig in på listan. Det har gått en vecka sedan det meddelades att landets tidigare premiärminister Margaret Thatcher avlidit av en stroke på lyxhotellet Ritz. Under veckan har en viral kampanj pågått för att få ett nummer ur musikalen Trollkarlen från Oz att nå listans förstaplats: Ding Dong, The Witch is Dead.Med sin kontroversiella politik och hårdnackade personlighet blev Margaret Thatcher, efter elva år som premiärminister, både hyllad för att ha räddat landets ekonomi med också hårt kritiserad.— Jag har inte upplevt någon politiker före eller efter henne i Storbritannien som har varit så hatad, kanske inte heller så älskad, men inte så hatad, säger James Savage som är född i Storbritannien och publisher för The Local. — Jag skulle säga att hon är en av de största ledarna under 1900-talet utifrån vad hon åstadkom. Det säger Sofia Jarl kommunstyrelses ordförande i Norrköping och Moderat. Hon har även ett porträtt av Margaret Thatcher intatuerat på armen.Enligt Sofia Jarl är Margaret Thatcher kontroversiella eftermäle även något som märks av inom hennes eget parti Moderaterna.— Det finns ju de som verkligen ser henne som en förebild, men lite hysch hysch. Det är inte alls som när vi pratar om Ronald Reagan inom partiet. Pratar man om Margaret Thatcher så blir det lite mer ‘hysch vi pratar inte om Thatcher, det gick inte så bra och så vidare'. I avsnittet medverkar:Gunnela Björk, historiker och författare,James Savage, publisher The LocalSofia Jarl, moderat kommunpolitikerI arbetet har boken Margaret Thatcher, en biografi av Gunnela Björk och Killing Thatcher av Rory Carroll varit till hjälp i researchen.Ljud från: CNN, ITV, Pathé, AFP, BBC, Sveriges Radio, Icon, CBC och TV4. Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare och reporter: Carl-Johan UlvenäsLjudmix: Fredrik Nilsson

Höjd beredskap möter Samantha Job, Storbritanniens ambassadör, och Gudrun Persson, Rysslandsanalytiker för samtal om Ryssland, Ukraina, försvarspolitiken och framtiden. Av och med Amanda Wollstad, Patrik Oksanen och Anders Lindberg.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI veckans avsnitt tar vi oss an en av Storbritanniens mest plågsamma och omtalade skandaler – groominggängen och den systematiska tystnaden som gjort övergreppen möjliga under decennier. Med utgångspunkt i Elon Musks senaste inlägg på X diskuterar vi varför skandalen blåst upp på nytt, och hur figurer som Labourledaren…

Kuwaitkriget åren 1990-91 har blivit en ikonisk konflikt under 1900-talet. Operation Desert storm har gått till historien som en av de mest effektiva militära operationerna någonsin. Färre soldater dog på koalitionssidan än vad beräknas vara normalt under övningar.Det var under Kuwaitkriget som världen fick lära känna stealthbombare, precisionsbombning och LGB:s (Laser guided bombs) och infraröd teknik. De irakiska soldaterna på sin sida, fick också förstå att krigets nya tekniker hade sprungit ifrån dem rejält, med stora förluster som följd. Var Kuwaitkriget tidpunkten när västmakternas militära förmågor stod på sin zenit?I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om Kuwaitkriget, eller som det ibland kallas: Operation Desert Storm.Kuwaitkriget har skrivits in i historieböckerna som en upptakt till det som skulle bli Irakkriget 2003, men även innan 9/11 satte den bollen i rullning, hade Kuwaitkriget blivit ikonisk för sin tid.Upptakten till Kuwaitkriget är omstridd, men har sitt ursprung i den Irakiske diktatorn och ledaren för Baathpartiet, Saddam Husseins imperialistiska ambitioner och oljepolitik. Efter ett misslyckat och blodigt krig mot Iran 1980-1988, hade den Irakiska staten svåra problem med sina statsfinanser. Konflikten hade också lett till ett stort tapp i oljepriserna som Kuwait, ett av världens mest oljerika länder, inte ville bidra till att öka. Kuwait överproducerade olja vilket höll priserna nere. Eftersom den irakiska ekonomin var helt beroende av intäkterna från oljan, tog Saddam Hussein Kuwaits agerande som förevändning för en invasion under 1990. På mindre än två dagar genomförde Saddam Hussein ockupationen, mer eller mindre helt utan motstånd.Reaktionen från väst blev hård med fördömanden och ekonomiska sanktioner. Under lång tid hade USA:s och Storbritanniens relationer med Irak och Saddam Hussein försämrats och invasionen av Kuwait blev till droppen som fick bägaren att rinna över. Från att ha aktivt stött Baathpartiet under kalla kriget fick man nu nog. Under sex månader genomfördes en enorm uppladdning av militära resurser i områdena runt Persiska viken. Saudiarabiens flygfält blev centrala utgångspunkter och under januari 1991 kunde operation Desert Storm igångsättas.Operation Desert storm har gått till historien som en av de mest effektiva militära operationerna någonsin. Med en kombinerad luft, havs och landstyrka rykte koalitionen fram och föste de Irakiska trupperna framför sig. Färre soldater dog på koalitionssidan än vad beräknas vara normalt under övningar. I luften dominerade amerikanska flyg fullständigt med hjälp av F117 ”Nighthawk” och LGB:s. Trots att irakierna hade utvecklat ett relativt sofistikerat luftvärnssystem blev de utslagna inom loppet av några timmar. Trots dessa framgångar blev dock operationen en pyrrhusseger. De vann striden, men förlorade kriget. Varför?Bild: Brittiska Challenger 1-stridsvagnar under det första Gulfkriget. Den brittiska Challenger-stridsvagnen var den mest effektiva stridsvagnen under Gulfkriget och led inga förluster samtidigt som den förstörde cirka 300 irakiska stridsvagnar under stridsoperationer. Wikipedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På 1930-talet blev Prunella Stack känd som inflytelserik fitnessinstruktör och ledare för Storbritanniens största gymnastikorganisation riktad till kvinnor The Women's League of Health and Beauty. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Prunella Stack var allmänt känd i Storbritannien som ”The Perfect Girl”, en ung kvinna vars slanka och vältränade kropp ansågs vara höjden av den skönhet som är sprungen ur god hälsa och gymnastiska övningar.Hon ville få kvinnor att bejaka sina kroppar och få dem att inse vilka krafter de besatt. Inte bara genom att göra själva gymövningarna lätta och roliga, utan också understryka den kraft som träning i en grupp av likasinnade kan ge.Ålder, yrke, inkomst eller klass spelade ingen som helst roll. Alla kvinnor var välkomna att tillsammans gympa för bättre form och hälsa. Organisationens paroll löd: “Fitness for all, regardless of age or status”. Det var en vid tiden ganska radikal och nydanande idé. Det var också sättet som de klädde sig på. För att utjämna alla skillnader kvinnorna emellan påbjöds en sorts uniform av enkla och billiga kläder – svarta kortbyxor och ärmlösa vita toppar.I veckans avsnitt möter vi Susanne Lanefeldt, hälsoinspiratören som på 80-talet lanserade gymping för svenska folket genom sina populära träningsprogram på tv. Katarina Idla och Fanny Berg från Föreningen Idla berättar om hur rörelsepedagogen Ernst Idla introducerade dansant rörelsegymnastik med bollar i Sverige på 1940-talet. Vi pratar också med konstnären Lovisa Sköld om varför hon är så fascinerad av gymnastiksalarnas estetik att hon har ägnat en hel utställning åt dem.Veckans gäst är historikern Hans Bolling, som berättar om varför svensk gymnastik blev ett så stort internationellt fenomen – och om de kvinnor som var med och spred den.

En simtur i en engelsk vallgrav tar oss in i den brittiska genren nature writing. Och finns det en motsvarighet i Sverige? Om och med författare som Roger Deakin, Kathleen Jamie och Helena Granström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 25 år sedan startade en våg av brittiska naturböcker. Roger Deakin var med boken ”Waterlog” en av dem som öppnade dammluckorna och snart svämmade bokhandlarna över av naturböcker med en personlig touch. Genren fick till och med ett namn – nature writing.Naturmorgons Mats Ottosson har gjort hembesök hos två av författarna i genren – i Edinburgh hos skotska Kathleen Jamie som skrivit böckerna ”Findings”, ”Sightlines” och ”Surfacing”, och så hos tidigare nämnda Roger Deakin i Suffolk. Han är visserligen avliden sedan 2006 men det går att hälsa på där han bodde, Walnut tree farm. Det går till och med att ta en simtur i vattendraget ”the moat” i Deakins anda – det var här han fick idén här att simma sig genom Storbritanniens alla åar och floder, det som sedan blev boken Waterlog. Sagt och gjort, Mats Ottosson tog en grön simtur här, och passade också på att intervjua naturjournalisten Patrick Barkham som skrivit en biografi om Roger Deakin.Dagens program tar alltså avstamp i den brittiska genren nature writing, men undersöker också svenska naturskildringar. Från Harry Martinson till Helena Granström. Den senare möter vi i ett samtal om vilken natur som är viktigast att skildra, kalhygget eller gammelskogen? Och hur man beskriver naturen på naturens sätt, där arterna får ta plats – samtidigt som många i Sverige idag inte kan namnen på dem eller har egna personliga erfarenheter av naturen.Vi ringer också upp Daniel Sandström, förläggaren som gav ut boken ”Ålevangeliet”. Varför blev just den en succé, behöver vi fler sådana böcker och borde vi också ha en genre som ”nature writing” i Sverige?Mikael Niemi medverkar med en nyskriven kråkvinkel just på temat att skriva om naturen.I studion finns både reporter Mats Ottosson och programledare Jenny Berntson Djurvall.

Vad krävs för att politiska beslut ska kunna grundas på bästa tillgängliga evidens? Kan och bör politik vara evidensbaserad? Och vad kan Sverige lära från andra länder om metoder för att sätta evidens i centrum av beslutsfattande?   Medverkande Jesper Ahlgren, statssekreterare med ansvar för budgetfrågor hos finansminister Elisabeth Svantesson, reflekterar över lärdomar från Storbritannien samt om och i så fall hur principerna kan tillämpas i den svenska politiska miljön. Tommy Andersson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och internationellt ledande forskare inom algoritmiskt beslutsfattande. Mycket av hans forskning har bedrivits i nära dialog med beslutsfattare, vilket bland annat har resulterat i mer effektiva skolval och Skandinaviens första algoritmbaserade organbytesprogram. Anders Forslund, professor emeritus vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), delar med sig av sina erfarenheter av vad policyvärlden och forskningen kan lära av varandra. Catherine Hutchinson, direktör vid Storbritanniens departement för arbete och pensioner, har lång erfarenhet inom policyutvärdering. Hon delar med sig av insikter om hur man skapar en stark kultur av evidensbaserat beslutsfattande.  Miriam Light, utvärderingsledare vid The Evaluation Task Force (ETF) med uppdrag att utvärdera statliga program för att vägleda den brittiska regeringens beslut om programmens utveckling. Hon beskriver ETF:s arbetssätt och lärdomar från deras What Works-nätverk. Helena Lindberg, med lång erfarenhet som generaldirektör och riksrevisor, bidrar med sina insikter om granskning av statens resursanvändning. Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som forskar om granskning och styrning av den offentliga verksamheten. 

Den 29 oktober 1956 inledde Israel en invasion av Sinaihalvön. Detta var en förevändning för Storbritannien och Frankrike att ingripa militärt. De krävde att både Egypten och Israel skulle dra sig tillbaka från kanalen, samtidigt som de attackerade egyptiska mål.USA och Sovjetunionen fördömde attacken. President Eisenhower vägrade stödja sina allierade och krävde ett eldupphör. FN:s generalförsamling röstade för att skicka en fredsbevarande styrka. Under ekonomiska och diplomatiska påtryckningar tvingades angriparna dra sig tillbaka i december.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om Suezkrisen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med idéhistorikern Klas Grinell som är aktuell med boken Suezkrisen.Den 29 oktober 1956 inledde Israel sin invasion av Sinaihalvön. Operationen, kallad "Kadesh", syftade till att återöppna Tiransundet och Aqabaviken. Israeliska fallskärmsjägare landade nära Mitlapasset, vilket markerade början på en snabb framryckning. Två dagar senare anslöt sig brittiska och franska styrkor till offensiven.Striderna intensifierades snabbt. Israeliska styrkor avancerade genom Sinai, medan brittiska och franska trupper landade vid Port Said och Port Fuad för att ta kontroll över Suezkanalen. Egyptens president Nasser svarade med att blockera kanalen genom att sänka 40 fartyg.Konflikten mötte omedelbart internationellt motstånd. USA:s president Eisenhower och Sovjetunionens ledare Chrusjtjov fördömde invasionen. Under intensivt diplomatiskt tryck, särskilt från USA, tvingades de invaderande styrkorna snart att dra sig tillbaka. En FN-ledd fredsbevarande styrka (UNEF) sattes in för att övervaka tillbakadragandet och upprätthålla freden.Under starka ekonomiska och diplomatiska påtryckningar tvingades angriparna dra sig tillbaka. I december 1956 lämnade de sista brittiska och franska trupperna Egypten. Israel drog sig tillbaka från Sinai i mars 1957.Suezkrisen blev en diplomatisk seger för Nasser och Egypten. Nasser framstod som en hjälte i arabvärlden för att ha stått emot de gamla kolonialmakterna. Den visade också USA:s växande inflytande i Mellanöstern på bekostnad av de gamla kolonialmakterna. Suezkrisen markerade slutet på Storbritanniens och Frankrikes roll som stormakter.Bild: Premiärminister Gamal Abdel Nasser och några medlemmar av RCC (Revolutionära kommandorådet) välkomnas av jublande folkmassor i Alexandria efter undertecknandet av ordern om brittiskt tillbakadragande. (Salah Salem sitter framför Nasser med solglasögon), Kamal el-Din Husseini (bakom Salem), Anwar Sadat (endast delvis synlig, bakom Husseini), Abdel Hakim Amer (står bakom Nasser, ansiktet syns inte). Abdel Latif Boghdadi och Hussein el-Shafei är närvarande i bilen, men syns inte. Wikipedia. Public Domain.Musik: "Allahu Akbar" (arabiska: الله أكبر, bokstavligen 'Gud är störst') är en egyptisk pro-militär patriotisk sång komponerad av låtskrivaren Abdalla Shams El-Din 1954 och skriven av poeten Mahmoud El-Sherif 1955. Den användes först av de egyptiska väpnade styrkorna som marschsång under Suezkrisen 1956. Sången användes också som Libyens nationalsång under Muammar Gaddafis styre från 1969 till 2011. Wikipedia. Public Domain.Lyssna också på Sexdagarskriget 1967 – när kartan i Mellersta Östern ritades om.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(01:00) Ordblindeforening kritiserer Kulturministeriet for krypteringsløsning, der skal forhindre ordblinde i at piratkopiere studiebøger - som de gør. Medvirkende: Anna Ljundal, Sekretariatschef i Ordblindeforeningen Danmark. (30:00) Storbritanniens premierminister Keir Starmer skal tilbagebetale 55.000 kr. for gaver. Medvirkende: Morten Rønnelund, journalist der følger Storbritannien. (37:00) V-ordfører stemte til menighedsrådsvalg - som den eneste. Medvirkende: Lars Christian Lilleholt, kirkeordfører Venstre. Værter: Mathias Wissing og Nicolai Dandanell See omnystudio.com/listener for privacy information.

Gaderne er øde i den britiske provinsby Wigan. Kun nogle få skaldede mænd vandrer hvileløst rundt på gaden og venter på, at det igen skal stikke af. Det er det syn, som DRs Europakorrespondent, Anna Gaarslev, møder, da hun i sidste uge tager til Storbritannien for at dække de voldsomme demonstrationer og optøjer, der har hærget i landet de seneste uger. Moskeer og asyl-hoteller er blevet angrebet af vrede menneskemængder, og hundredvis af demonstranter er blevet anholdt. Gnisten til optøjerne er et knivdrab på tre piger på en danseskole i Southport, og hvor det har fløjet med falske rygter om, at gerningsmanden er muslim på de sociale medier. Men i sidste uge sætter Storbritanniens nye premierminister, Keir Starmer, foden ned og lover hårde straffe til bagmændene bag demonstrationer - og det skræmmer dem væk fra gaden. I dagens udsendelse spørger vi derfor Anna Gaarslev, om problemet er forsvundet med Starmers tiltag? Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 14/8.

06:06: En ukrainsk mand er mistænkt for at have sprængt Nord Stream-ledningerne. Mogens Lykketoft fastholder, at det er russerne, som står bag. Medvirkende: Mogens Lykketoft, tidligere udenrigsminister, udenrigsordfører for Socialdemokratiet og var formand for FN's generalforsamling fra 2015-2016. LGBT+ Danmark kritiserer ligestillingsministeren. Medvirkende: Susanne Branner Jespersen, sekretariatschef i LGBT+ Danmark. 06:35: Video af Storbritanniens premierminister florerer igen. Medvirkende: Morten Rønnelund, vores Storbritannien-kommentator her på RADIO IIII. 06:48: Er det okay, at Mary tager sine veninder med til OL, når det er billetter hun har fået? Medvirkende: Trine Larsen, hofreporter og kongehus-ekspert og Jesper Olsen, formand for Transparency International Danmark og ekstern lektor i offentlig ret. Værterne er Mathias Wissing og Silas MoodySee omnystudio.com/listener for privacy information.

Tusentals poliser och demonstranter på Storbritanniens gator. Tre misstänka skjutningar i Stockholmsområdet. Nya Hamas-ledaren: Slaktaren från khan yunis. Ryssland: Ukraina har inlett markoffensiv över den ryska gränsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Man siger, at når USA hoster, så bliver verden forkølet. Derfor taler vi om, hvad attentatforsøget mod Donald Trump betyder for Europa. Vi skal også omkring både Ursula von der Leyen, som torsdag skal kunne tælle til det magiske tal 361 for at fortsætte som formand for Europa-Kommissionen, og Keir Starmer, der vil genstarte Storbritanniens relation til EU. Alt det og meget mere skal holdet forbi i den her episode, som er den sidste, hvor Stjerner og striber fokuserer på Europa. Deltagere: Korrespondent i Storbritannien Tinne Hjersing Knudsen, EU-reporter Per Bang Thomsen og EU-korrespondent Ole Ryborg. Tilrettelæggelse: Joakim Kruse Rasmussen.

Man siger, at når USA hoster, så bliver verden forkølet. Derfor taler vi om, hvad attentatforsøget mod Donald Trump betyder for Europa. Vi skal også omkring både Ursula von der Leyen, som torsdag skal kunne tælle til det magiske tal 361 for at fortsætte som formand for Europa-Kommissionen, og Keir Starmer, der vil genstarte Storbritanniens relation til EU. Alt det og meget mere skal holdet forbi i den her episode, som er den sidste, hvor Stjerner og striber fokuserer på Europa. Deltagere: Korrespondent i Storbritannien Tinne Hjersing Knudsen, EU-reporter Per Bang Thomsen og EU-korrespondent Ole Ryborg. Tilrettelæggelse: Joakim Kruse Rasmussen.

Hvad bliver den helt store dagsorden til Nato-topmødet? Kan vi gøre mere for at nedbringe antallet af unge, der er afskåret fra uddannelsessystemet og arbejdsmarkedet? Og hvordan stiller Storbritanniens droppede Rwanda-planer EU og Danmark? Vært: Ole Brink.

I maj kom premiärminister Rishi Sunaks överraskande besked: Storbritannien går till parlamentsval den 4 juli. Med 14 år av konservativt styre på spel visar opinionsmätningarna att oppositionspartiet Labour går mot storseger. För det styrande Torypartiet väntas istället en historisk förlust, och en ny skandal bara dagar innan valet har inte gjort saker lättare för Rishi Sunak. Är loppet kört för honom och Tories? Hur tungt har frågan om Brexit vägt inför valet? Och vad skulle ett maktskifte betyda för Storbritanniens framtid? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets reporter i London. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: BBC och Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Jorden ryster under Storbritanniens premierminister og konservativ leder, Rishi Sunak, som i ly af katastrofale meningsmålinger har valgt at udskrive valg til afholdelse den 4. juli.  Valgudskrivelsen kommer i kølvandet på en række katastrofale år for det britiske konservative parti med Brexit, skiftende ledere og en stor del af befolkningen, som stadig lever med dårlige skoler, elendig infrastruktur, urent drikkevand og et benhårdt klassesamfund. Ifølge Berlingske økonomiske redaktør - og selverklærede Thatcher-fan - Ulrik Bie, er det derfor tid til en “socialdemokratisk revolution” og tid til at give Labour-partiet muligheden for at få genstartet Storbritanniens offentlige sektor.  Men hvordan kunne det gå så galt for det konservative parti? Og kan Labour overhovedet få landets skrantende økonomi på rette køl?   Gæst: Ulrik Bie, økonomisk redaktør, Berlingske. Vært: Kaare Svejstrup. Programmet er en genudsendelse. Det blev sendt første gang d. 30. maj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Under en av världens största havskappseglingar bryter en kraftig storm ut. Storbritanniens största räddningsinsats sen andra världskriget drar igång men 19 liv går inte att rädda i de höga vågorna. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. På den brittiska ön Isle of Wight är det folkfest i hamnen. Över tusen deltagare gör sig redo för den prestigefulla havskapplöpningen Fastnet Race.De 300 båtarna ska segla från Storbritanniens södra kust, runda fyrtornet Fastnet Rock på Irlands sydspets för att gå i mål i Plymouth i södra England.Det är augusti 1979 och solen skiner när startskottet ekar över engelska kanalen och glada i hågen ger sig britten Nick Ward, svensken Nils Jirsell, den amerikanske mediemogulen Ted Turner och de andra tävlande iväg. Vad ingen av dem vet är att racet snart ska förvandlas till en mardröm. 19 människor mister livet i stormenUnder tävlingens tredje dygn överraskas besättningarna av ett oväder som ingen förutsett. Flera hundra deltagare kämpar för sina liv när vågor som är över 10 meter höga slår emot dem. Många båtar välter runt i mörkret och utan GPS eller tillförlitlig radiokommunikation söker helikopterpiloterna av ett område större än hela Danmark. Samtidigt väntar 12-årige William på att hans pappa ska komma i mål.Medverkande: Nick Ward, brittisk deltagare på Grimalkin.Nils Jirsell, svensk deltagare på Skidbladner.Klabbe Nylöf, svensk seglare.Jerry Grayson, helikopterpilot.Peter Harrison, ytbärgare.William Le Fevre, son till en deltagare på Adriane.Christian Schaumloffel, deltagare på danska båten Tai Fat.En dokumentär av: David Ohlsson.Producenter: Anna Johansson och Lars Truedsson, Tredje Statsmakten.Exekutiv producent: Rosa Fernández, Sveriges Radio.Dokumentären är producerad 2024.

Regnen silede, da Storbritanniens premierminister Rishi Sunak forleden udskrev valg foran Downing Street 10. At det sker netop nu er kommet bag på de fleste, for de konservative er bagud med mere end 20% til Labour. Der er med andre ord ingen chancer for at Sunak kan vinde. Han er blot den seneste i en række af konservative premierministre, som alle har forsøgt at rette Storbritanniens økonomi op efter Brexit, hvilket har vist sig at være tæt på umuligt. Sammen med lektor emeritus ved CBS Ole Helmersen, ser Udsyn i dag på, hvad det er, der er sket i Storbritannien, der lader til at sidde fast i en ubrydelig stime af kriser. Vært: Kaspar Colling Nielsen.

Jorden ryster under Storbritanniens premierminister og konservativ leder, Rishi Sunak, som i ly af katastrofale meningsmålinger har valgt at udskrive valg til afholdelse den 4. juli.  Valgudskrivelsen kommer i kølvandet på en række katastrofale år for det britiske konservative parti med Brexit, skiftende ledere og en stor del af befolkningen, som stadig lever med dårlige skoler, elendig infrastruktur, urent drikkevand og et benhårdt klassesamfund. Ifølge Berlingske økonomiske redaktør - og selverklærede Thatcher-fan - Ulrik Bie, er det derfor tid til en “socialdemokratisk revolution” og tid til at give Labour-partiet muligheden for at få genstartet Storbritanniens offentlige sektor.  Men hvordan kunne det gå så galt for det konservative parti? Og kan Labour overhovedet få landets skrantende økonomi på rette køl?   Gæst: Ulrik Bie, økonomisk redaktør, Berlingske Vært: Kaare SvejstrupSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Albumaktuelle Headie One, eller Irving Adjei, hade redan i unga år en stark känsla för ljuden, stämningarna och berättelserna i musiken. Inne i fängelset spelades en film upp i hans huvud. Filmen om hans liv som blev grunden till introspektiva albumet Edna, namngiven efter mamman som gick bort när Headie One var liten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av Storbritanniens hetaste artister låg i sin cell samtidigt som han lirades på radion. Drake lånade hans stil i ”War”, och Brooklynrappare använde hans sätt att flyta. En sällsam upplevelse.På hemmaplan hade Headie One cementerat den brittiska utgåvan av drill. En grubblande berättarstil till krängande bas och gotiska trummor som på vägen tog det bortom gängkonflikter och våldsupptrappning.Det här är ännu en historia om varför dom mest intressanta rapparna plötsligt kom från öriket.I avsnittet intervjuas även Fred Again, Dreya Mac, M1llionz, Conducta, Bam Bino och Young Costamado.

Det är alltid bäst att börja i källaren om man ska prata om Storbritanniens människor och historia. Det säger Sir John Akomfrah om sin utställning på årets Venedigbiennal till P1 Kulturs Cecilia Blomberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Listening All Night To The Rain” så heter Sir John Akomfrahs utställning i Storbritanniens paviljong på årets Venedigbiennal, producerad av British Council. Där återkommer han till ämnen som migration, rasism och klimatkrisen. En utställning som är en resa genom rum fyllda med videoskärmar inspirerade av renässans altartavlor.Det är som en mosaik av bilder att röra sig genom, samtidigt som en ofta brutal historia tar plats.Cecilia Blomberg fick en intervju med John Akomfrah på Venedigbiennalen. Han är en av vår tids mest hyllade konstnärer som med ett kraftfullt visuellt språk skapar verk som både är meditativa och djupt samhällskritiska.”Jag är inte intresserad av att bara kasta ut ett ämne, utan jag måste alltid en form som är övertygande för det jag vill berätta”, säger John Akomfrah.

Iført kåber af den fineste silke og brystlange parykker af hestehår, får de millioner af pund for deres ekspertise, når de hjælper russiske oligarker, Premier League klubber - og altså nu også den danske stat. Lord David Pannick og hans kollega Laurence Rabinowitz er to af de såkaldte super silks. Storbritanniens aller fineste og dyreste advokater, der i disse år bliver feteret som stjerner. Nu overtager den ene for den anden i Danmarks sag om udbytteskat i London. I dagens Genstart fortæller DRs erhvervskorrespondent Jakob Ussing om den eksklusive klub, og hvorfor Danmark vælger at hyre verdens dyreste advokater i en sag, der allerede har kostet os milliarder. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 24/4.

Vi pratar om allt kring det finska statsbesöket, Storbritanniens senaste hyllning till drottning Elizabeth och den hårda kritiken mot Meghan Markles nya lansering. Vi pratar också om att kronprinsessan Victoria ska åka på Eurovision song contest i Malmö. Med: Jenny Alexandersson och Sara Ericsson. Kontakt: kungligt@aftonbladet.se

I denne uges Radio Information skal vi en tur til England, en stor nation der gisper efter vejret. Og så handler det om Liberal Alliances kursskifte og Lars Løkkes evindelige snuhed.   Cirka to tredjedele af briterne mener, at landet er i tilbagegang, og det er ikke svært at forstå hvorfor. Reallønningerne er lavere end for 15 år siden. En tredjedel af britiske børn vokser op i fattigdom, mange millioner må springe måltid over hver eneste uge. Storbritannien er ikke bare markant fattigere end Frankrig, for slet ikke at tale om Tyskland eller Danmark. De fattigste 10 procent af briterne tjener nu også mindre end de ti procent fattigste i Slovenien. England er i en krise uden historisk fortilfælde. Mathias Sindberg har besøgt den skrantende nation. Vi skal også tale om Liberal Alliance, der i denne weekend holder landsmøde og i den forbindelse gav formand Alex Vanopslagh et interview til Jyllands-Posten, hvori han skruer ned for partiets ambitioner bl.a. på topskatten. »Vanopslagh spiller på to heste og prøver at signalere både nyvakt fan af velfærdsstaten til midtervælgerne og fortsat forsvarer af lav skat til de mest blå,« skriver Natalie Barrington Rosendahl i en leder. Hun kommer i studiet og uddyber. Og bliver du hængende, kan du også høre Rune Lykkeberg have en optur over, at Lars Løkke Rasmussen, der til forskel fra regeringskollegaen Mette Frederiksen ikke følte sig truet, da der dukkede nogle demonstranter op, men faktisk ... gik i dialog. 

Ny säsong av Skuggland med Anton Berg! PREMIÄR 8e april!När PanAm 103 exploderar över den lilla byn Lockerbie i Skottland 1988 dör 270 människor. Det är det största terrordådet i Storbritanniens historia. Tre personer ombord var svenskar. En av dem var Namibia-kommissionären Bernt Carlsson. Han jämförs i minnestalen med Folke Bernadotte och Dag Hammarskjöld. Men idag har hans minne bleknat. Ändå är hans uppgifter i stadsarkivet belagda med sekretess med hänvisning till rikets säkerhet. Vem var egentligen denna okända världskändis? Varför ville han helst umgås på tu man hand? Och ligger det något i de envisa rykten som menar att man borde undersöka Bernt Carlssons mäktiga fiender om man vill hitta sanningen bakom Lokerbie-bomben? Anton Berg återupptäcker en av de mäktigaste inom den svenska socialdemokratin och får tag i en härva av spioner, infiltratörer, politiska mord och svek. För inom den blyge svensken brann en eld av politisk övertygelse som ledde Bernt Carlsson rakt in i kalla krigets största konflikter. Become a member at https://plus.acast.com/s/skuggland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Headie, eller Irving Adjei, hade redan i unga år en stark känsla för ljuden, stämningarna och berättelserna i musiken. Inne i fängelset spelades en film upp i hans huvud. Filmen om hans liv som blev grunden till introspektiva albumet Edna, namngiven efter mamman som gick bort när Headie One var liten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av Storbritanniens hetaste artister låg i sin cell samtidigt som han lirades på radion. Drake lånade hans stil i ”War”, och Brooklynrappare använde hans sätt att flyta. En sällsam upplevelse. På hemmaplan hade Headie One cementerat den brittiska utgåvan av drill. En grubblande berättarstil till krängande bas och gotiska trummor som på vägen tog det bortom gängkonflikter och våldsupptrappning. Det här är ännu en historia om varför dom mest intressanta rapparna plötsligt kom från öriket.I avsnittet intervjuas även Fred Again.., Dreya Mac, M1llionz, Conducta, Bam Bino och Young Costamado.

Drönare har kommit att definiera modern krigföring. De är billiga, enkla att använda och dyra att skjuta ned för fienden. Men nu kan det nya supervapnet Dragonfire sätta stopp för den här utvecklingen. På en kvart får du veta hur laservapnet har utvecklats på ett av Storbritanniens hemligaste labb, Porton Down, och varför experter spår att Dragonfire kan förändra hur vi krigar i framtiden. Med Charlotta Buxton, SvD:s korrespondent i Storbritannien. Artikel:

Hör om hur Trumps Nato-utspel underminerar Europas säkerhet och vad de europeiska länderna har att sätta emot om Trump överger försvarsalliansen och ger Putin grönt ljus att ta för sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helgens uttalande från Donald Trump, där han säger att han inte kommer skydda europeiska länder från en rysk attack om de inte betalar mer till Nato, har väckt starka reaktioner. Många ställer sig nu frågan vad Trump egentligen menar och hur Europa skulle kunna försvara sig mot ett ryskt angrepp utan stöd från USA.Hör om det omdebatterade tvåprocentsmålet, bristande europeisk försvarsvilja och om varför Frankrikes och Storbritanniens kärnvapen inte anses avskräckande nog.Medverkande: Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Susanne Palme, tidigare EU-kommentator för Sveriges Radio.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

David Druid undrar om era värsta stopp i toan och hur man träffar kärleken i sitt liv old school. Margret Atladottir öppnar vågafråga lådan och svarar på vad Epstein Island är för något. P3 Din Gatas Petter Hallén om hur Jesus och gud används inom rappen. Isabel Adrian om att preppa inför krig och livet i Sverige efter många år i Los Angeles. P3 Nyheters Matilda Rånge om USA och Storbritanniens attack mot Huthirebellerna och beef mellan kocken och bagaren om Saudisk restaurang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid, Margret Atladottir

Manden bag Storbritanniens skæbnesvangre folkeafstemning i 2016 gør pludselig politisk comeback som udenrigsminister. Hvad sker der lige i London? Og hvorfor har Mette Frederiksen samtidig besøg af andre EU-ledere på Christiansborg?Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytiker.Medvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktør. Producer: Clara Vestergaard Lausen, podcastassistent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David Druid är Storbritanniens största klagare! Margret Atladottir har läst Washington Post (ÄSCH!), berättar om hemska influencerbeteenden, tandfasad-epidemin och om Blink-182 konserten! Vi pratar om urspårade hemmafester! Fares Fares tittar förbi och snackar om regidebuten En dag och en halv! Petter Hallén på P3 Din Gata om YSL Polos märkliga rättegång! Matilda Rånge ger oss killnytt om Romarriket och klimataktivister på träningsläger. Dessutom: Haveri i asbest-studion! Programledare: David Druid och Margret Atladottir

När det börjar brinna i 24-våningshuset i London sprider sig elden rekordsnabbt genom byggnaden. Omar lyckas ta sig ut, men kvar på 14:e våningen är hans lillebror Mohammed. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En juninatt 2017 börjar det brinna i en kombinerad kyl och frys i ett höghus i London. Branden blir snabbt ett inferno. Hyreshusets fasad brinner ovanligt snabbt och den svarta röken fyller trapphuset. Brandmannen Ricky Nuttall försöker rädda boende mitt i huset men luften och vattnet tar slut.Omar Alhaj Ali och hans bror som tillsammans flytt från kriget i Syrien bor på 14:e våningen. Röken fyller lägenheten när Omar räddas av en brandman. Nerifrån gatan ser han sin lillebror i fönstret i det brinnande huset men ingen hjälper honom ut. Branden i Grenfell Tower blir en av de värsta i Storbritanniens moderna historia och många undrar om man hade kunnat förhindra att 72 människor miste livet.Medverkande:Omar Alhaj Ali, boende i Grenfell Tower.Eddie Daffarn, boende i Grenfell Tower som drev en blogg om huset.Ricky Nuttall, dåvarande brandman i London.Claes Aronsson, Sveriges Radios dåvarande Londonkorrespondent.En dokumentär av: Thomas Henley.Producenter: Robert Barkman och Lovisa Lamm Nordenskiöld, Produktionsbolaget Banda.Exekutiv producent: Rosa Fernandez, Sveriges Radio.Researcher: Sabrina Kindgren.Producerad: 2023.