Podcasts about latinamerika

Hova utazunk, miért, kivel, és a képzeletünk hol torpan meg? A mai adásban az utazásé a főszerep, úgyhogy kitalált nyaralásokról, bérelt zarándokokról, kannibálokról, de a betegség és az útra kelés kapcsolatáról is beszélgetni fogunk. A két film, amit választottunk Kelet-Európa és Latin-Amerika felől vizsgál egy rendszerváltás utáni és egy forradalom előtti állapotot. Amíg a Kék Pelikán ügyeskedői hamis vonatjegyekkel utazzák be Európát, megtapasztalva a szabadsággal együtt az egyenlőtlenségeket is, addig a Che Guevara: A motoros naplója két barátja egész Latin-Amerikát barangolja be, hogy amit látnak, az másképp láttassa velük a világot. Tartsatok velünk! Ez itt a Semmi kóla, a Partizán filmes-kultúrtörténeti podcastja.Kövessétek a Semmi kólát az Instagramon!https://www.instagram.com/semmikolapodcast/ Hivatkozott tartalmakHosszan tárgyalt filmek:Che Guevara: A motoros naplója (2004, Diarios de motocicleta)Kék Pelikán (2024)Cikkek, egyebek:Anderle Ádám - Horváth Gyula: Perón - Che Guevara (Budapest, 2000)Roberto Bolano: Irodalom + betegség = betegség (ford. Magyary Ágnes - Alföld, 2025)Fedeles Tamás: “Isten nevében utazunk” - Zarándokok, búcsújárás, kegyhelyek a középkorban (Pécs, 2015) Gyenge Zsolt: A mesés nyugatra szóló filléres vonatjegy igaz legendája (Revizor, 2024)Michel de Montaigne: Esszék I-III. (ford. Csordás Gábor - Budapest, 2013)Pierre A. Sigal: Isten vándorai - Középkori zarándoklatok és zarándokok (ford. Gyáros Erzsébet - Budapest, 1989)Karsten Johannes Schuil: Indulgentiae and Stationes Ecclesiarum Urbis Romae: From Contemplative Text to Rhetorical Device (Micae Mediaevales XIV. szerk. Varga Virág, Vas Máté, Simon Bence, Budapest, 2025)—A közösség lehetőség, a közösség felelősség.Támogasd a Partizánt!https://www.partizan.hu/tamogatas—Csatlakozz a Partizán közösségéhez, maradjunk kapcsolatban, és értesülj elsőként eseményeinkről, akcióinkról!https://csapat.partizanmedia.hu/forms/maradjunk-kapcsolatban—Legyél önkéntes!Csatlakozz a Partizán önkéntes csapatához:https://csapat.partizanmedia.hu/forms/csatlakozz-te-is-a-partizan-onkenteseihez—Iratkozz fel tematikus hírleveleinkre!Szerkesztőségi Hírlevélhttps://csapat.partizanmedia.hu/forms/iratkozz-fel-a-partizan-szerkesztoinek-hirlevelereHeti Feledyhttps://csapat.partizanmedia.hu/forms/partizan-heti-feledyVétóhttps://csapat.partizanmedia.hu/forms/iratkozz-fel-a-veto-hirlevelere

FN:s klimattoppmöte i november närmar sig och Kina, Brasilien och Indien har börjat beskrivas som världens nya klimatledare. Men är de verkligen det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA har lämnat Parisavtalet och det lämnar plats på världsscenen för andra aktörer.I det här avsnittet besöker vi ön i Amazondeltat som beskrivs som jaguarernas hemvist i Latinamerika. Samtidigt som Brasilien har tagit på sig värdskapet för FN:s klimattoppmöte i Amazonas, så har det statliga oljebolaget fått grönt ljus för att borra efter olja - just där.Vi hör också hur Kinas kommunistparti har tagit sig an klimatfrågan i landet med de överlägset största utsläppen.Och så landar vi i Indien, världens folkrikaste land, som också har uttryckt att de vill vara med och leda världens klimatarbete.Konflikt om de nya klimatstormakterna Brasilien, Kina och Indien. Som alla slits mellan långsiktiga miljösatsningar och viljan att snabbt öka levnadsstandarden för sina befolkningar. Vad avgör vilken väg de går och hur ska vi se på de här ländernas klimatengagemang?Medverkande: Tian Ruihua och Li Fula, Pekingbor, ”Fru Wang”, boende i Puh Tao -yuan, Kina, Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, Elimarcos, deltar i ett projekt vid ICMbio (Instituto Chico Mendes de Conservação da Biodiversidade), Brasilien, Valdenira dos Santos, geolog vid Amapás federala universite, Clecio Luis, Amapás delstatsguvernör, Brasilien, Claudia Chalala, ekonom och chef för institutet för hållbar utveckling på Amapás federala universitet, Iranildo, chef vid ICMbio för forskningsstationen på ön Maracá, Bidikin, fiskare Amapá, Sushmita Barali och Bhaskar Shymal, boende i Tezpur i nordöstra Indien, Gautam Borra, bonde i Indiska regionen Assam i nordöstra Indien, Mihaela Papa, forskningschef på avdelningen för internationella studier på MIT i Boston, USA, där hon driver the BRICS lab.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seReportrar: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Lotten Collin, Sydamerikakorrespondent, Naila Saleem, sydasienkorrespondent och Arnab Dutta, frilansjournalist i Indien.Producent: Johanna Sjöqvist Harlandjohanna.sjoqvist@sverigesradio.seTekniker: Calle Hedlund

15. oktober fløj to amerikanske B2-bombefly mod Venezuela. De kastede ikke nogen bomber, men vendte over venezuelansk luftrum. I stedet rammes mål over det caribiske hav. I denne uges Geopol spørger Mikkel og Lars: Er USA ved at varme op til krig mod Venezuela? Er det udtryk for en ny amerikansk imperial politik i Latinamerika – og er det, vi ser, i virkeligheden en kamp om den såkaldte Litrium-trekant. I RÆSONs podcastserie Geopol stiller professor Mikkel Vedby Rasmussen og ph.d. Lars Bangert Struwe skarpt på tidens største geopolitiske udfordringer.

Latin-Amerika-ekspert Benedicte Bull er tilbake i studio. Bull er statsviter og professor ved Universitetet i Oslo og har selv møtt fredsprisvinner Maria Corina Machado. Hvorfor har reaksjonene til proklameringen av fredsprisen vært så blandede? Hvorfor knytter hun seg så tett til Donald Trump? Og hvem vil egentlig komme for å motta fredsprisen ettersom vinneren selv lever på hemmelig adresse i skjul for Maduro-regimet?

Vi får besøk av Øyvind Eggen, blant annet tidligere fagsjef i Norad for å snakke litt om hva utviklingsministeren bør gjøre nå etter valgseieren og veien videre for bistanden. Ellers blir det nyheter fra Latin-Amerika, bok- og instagramkontoanbefalinger.LAFROHEIMEN: https://www.instagram.com/lafrohemien

ABD ve Venezuela arasındaki gerilimin evrileceği boyut, ABD'nin bir askeri müdahale yapacağını gösterse de bir savaş veya işgalden bahsetmek gerçekçi görünmüyor. Yazan: Hüsamettin Aslan  Seslendiren: Halil İbrahim Ciğer

I veckans avsnitt gästas vi återigen av Viktoria Piirainen för ett samtal om Argentina. Vi pratar om landets historiska roll i Latinamerika och de återkommande ekonomiska kriser som präglat de senaste decennierna. Hur påverkar de omfattande skuldkriserna Argentinas möjligheter att attrahera investeringar och fördjupa internationella samarbeten? Vi blickar även framåt och diskuterar vilka sektorer som har störst potential för tillväxt.Viktoria Piirainen är landanalytiker ansvarig för Latinamerika på Exportkreditnämnden (EKN).OBS: Avsnittet spelades in i Juli 2025.Kontakta geopodden: Om oss/Kontakt - Geopodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En ny generasjon kvinnelige forfattere er på vei opp og frem i Latin-Amerika, og de bruker skrekksjangeren til å snakke om sosiale og politiske utfordringer. Soledad Marambio spør i dette foredraget hvem monstrene i disse historiene er, og hvorfor skrekksjangeren er så relevant akkurat nå. Du kan lese episoden her: https://bergenbibliotek.no/transkripsjoner/mork_fiksjon_og_brutal_virkelighet.pdf/

Bönor, bilar och kaffe blir storpolitik när Kina äter sig in på USA:s bakgård. Hör hur Trumps tullar ger Peking nya öppningar i Latinamerika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kina går på offensiven i Latinamerika och krokar arm med Brasilien i sin kamp för en ny världsordning. Att Kina investerar och söker inflytande i Latinamerika har varit ett faktum sedan länge, men Trumps handelskrig skapar plötsligt helt nya möjligheter för Peking och Kina ses i högre grad som ett starkt alternativ till USA. Washington ser samtidigt Kinas närvaro ”på sin egen bakgård” som ett problem, vilket gör Latinamerika till en arena för upptrappad rivalitet mellan stormakterna. Länder tvingas välja mellan Kina och USA och vissa, så som Mexiko, hamnar då i en rävsax.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Gazze savaşı başladığı günden beri İsrail, bir mafya devleti gibi davranmakta, Amerika Birleşik Devletleri hariç hiçbir devletin egemenlik hakkına saygı göstermemektedir. Komşu ülkeleri bir tarafa bırakalım, Fransa ya da İngiltere küçük bir adım attığında bile Netanyahu, bu ülkelerin liderlerini doğrudan “teröre destek vermekle” suçlamıştır. Bugün gelinen noktada, Gazze savaşının bitirilmesi için devletlerin ötesinde, dünyadaki vicdanlı insanların oluşturduğu kamuoyu baskısı dışında gerçek bir güç kalmamıştır. Avustralya'dan Latin Amerika'ya kadar, her pazar günü dünya başkentlerinde olağanüstü gösteriler düzenlenmektedir. Batı'nın parlamentolarında, İsrail parlamentosundan ABD Kongresi'ne kadar en çok konuşulan mesele, İsrail'in işgal ve soykırım politikalarıdır. Özellikle Batı vatandaşlarının vergilerinin İsrail'in savaş suçlarına harcanması, bu ülkelerdeki halkların temel protesto sebebi haline gelmiştir.

“Jeg var ikke en selvvalgt outsider. Men mine jævnaldrende syntes, at jeg var mærkelig.” Da musiker og skuespiller Mark Linn var 11-12 år gammel, havde han til tider mere kontakt med voksne mennesker end han havde med sine jævnaldrende. Og måske netop derfor, var den unge Mark klar til et kaloriefyldt ”voksen-album” som Peter Gabriels femte studiealbum ”So”. Albummet blev også et soundtrack til den jordomrejse han tog ud på, sammen med sin far. En rejse som blandt andet førte dem til fattige dele af Latinamerika. Her blev en del af Marks verdenssyn formet, imens Peter Gabriels forførende og politiske popsange begyndte at fylde mere og mere for den unge pre-teenager. Senere i livet er Mark Linn ofte vendt tilbage til Peter Gabriels musik som referencepunkt, når han selv skulle komponere og udgive. Og ligesom Peter Gabriel holdt en 21 år lang pause, før han i 2023 vendte tilbage med nye sange, så kan det også være at Mark Linn måske snart pønser på en solo-comeback… Udsendelse nr.: 188 Vært: Anders Bøtter Klip og lyddesign: Emil Germod Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Produceret af: Bowie-JettSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Washington Raporu Apple Podcasts'te 100 bölümü aşan başarılı bir sesli yayın serisi olarak başladı. Şimdi, bu podcastin devamı olarak videolu bölümlerle karşınızdayız!

Mitt under en livesändning på Tiktok skjuts den 23-åring mexikanska influencern Valeria Márquez till döds. Mäns dödliga våld mot kvinnor är ett växande problem i Mexiko och i snitt mördas tio kvinnor om dagen. Få fall når hela vägen till landets domstol, som styrs av karteller. Och nu tror många att mordet på Valeria blir ett i raden av ouppklarade fall i Mexiko. Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Henrik Brandão Jönsson, DN:s korrespondent i Latinamerika. Producent: Elinor Ahlborn.

Trumps planlagte massedeportasjoner, fengselet i El Salvador som ligner mer på en konsentrasjonsleir, Brasil, Amazonas, kunstig intelligens og tatoveringer er blant samtaleemnene når Hilde Nagell snakker med Benedicte Bull. Hun er statsviter med Latin-Amerika som spesialområde, og professor ved Senter for utvikling og miljø (SUM) ved Universitetet i Oslo.

FO gir 1 % av kontingentinntektene til internasjonal solidaritet, og de fordeler seg på ulike prosjekter. Blant annet har vi et samarbeid med Norsk Folkehjelp om et prosjekt i Guatemala. Snart skal vi reise dit for å lære mer, og vi kommer også til å lage episoder fra den reisen. Men før vi drar, må vi forstå konteksten: Hva slags land er Guatemala, og hvorfor bryr vi oss om det? I denne episoden møter vi Beate Thoresen, som er seksjonsleder og programutvikler for Latin-Amerika i Norsk Folkehjelp. Beate har lang erfaring fra regionen og jobber tett med lokale partnere i Guatemala. Programleder er Ole Henrik Kråkenes. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

A közép-amerikai El Salvador a világ egyik legrosszabb közbiztonsággal rendelkező országa volt még néhány évvel ezelőtt. A 2019-ben hatalomra kerülő Nayib Bukele azóta drákói szigorúságú intézkedésekkel egész Latin-Amerika egyik legbiztonságosabb helyévé változtatta országát.A Concorde Podcast mai adásában El Salvadorba utazik el azért, hogy Jónap Richárd, Dormán Balázs és Horváth Ákos átbeszéljék az ország biztonsági helyzetének a 180 fokos fordulatát és górcső alá vegyék Nayib Bukele elnök sikeres, de egyben ellentmondásos politikai pályafutását. Amely pályafutásnak egy megabörtön mellett a bitcoin is a sarkalatos pontja.Olvass minden nap a világ történéseiről egy Concorde-os szemüvegén keresztül: https://www.concordeblog.hu/Kövess bennünket minden csatornánkon:https://www.linkedin.com/company/concordecsoport/https://www.instagram.com/concordecsoport/https://www.facebook.com/concorde/https://www.youtube.com/@concorde_csoport

“Jeg har mistet en del af mig selv til Volbeat. Men det ændrede sig, da jeg blev far.” Volbeat er uden sammenligning det danske band der har størst succes udenfor landets grænser. Men er det muligt at erobre både Europa, USA og Latinamerika, uden at miste sig selv under vejs? Det svarer Volbeat frontmand Michael Poulsen bla. på i denne ærlige og rørende samtale, som starter i hans eget barndomshjem hvor Elvis Presley var en af de helt store helte. I ugens Portrætalbum kan du også komme med ind i Volbeats maskinrum, når Anders Bøtter og Michael Poulsen peger på de lighedstegn der er mellem Elvis albummet ”From Elvis In Memphis” og Volbeats nye album ”God of Angels Trust”. Du får også historien om, hvordan Michael Poulsen reagerede, da han engang blev bedt om at synge sammen med Elvis Presleys gamle band, hvordan hans liv har ændret sig siden han blev far – og sidst, men ikke mindst, så kan du blive klogere på, hvordan man som dansk band med succes i USA navigerer i det amerikanske politiske landskab anno 2025. Udsendelse nr.: 178 Vært: Anders Bøtter Klip og lyddesign: Emil Germod Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Produceret af: Bowie-JettSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Maria Borda älskar paletas pinnglass från Latinamerika. I hennes Bolivia har man gjort glass sen före Inkas. Och det är lätt att göra själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns en lång tradition med glass i Latinamerika.– I Bolivia, i små byar i Anderna, gör man glass på samma sätt som man gjort sedan före Inka-tiden, berättar Maria Borda.Där, fyra-femtusen meter över havet, är det så kallt att man frös glassen utomhus.Maria bjuder på en Inka-glass gjord av ett frö som är släkt med quinoa. Paletas, pinnglass är vanligt i Bolivia, trots att det ofta är mycket kallt där.De kommer i många former: som isglass, fruktglass, mjölkglass och veganska. Gemensamt för dem är den mjuka, bitvänliga konsistensen. Och att de är enkla att göra.Maria Borda är född i Argentina, men hennes familj är från Bolivia. Hon var 25 dagar gammal när hon kom till Sverige med sina föräldrar. Senare flyttade hon tillbaka till Bolivia med sin son och startade en restaurang, som förstås hade egengjorda paletas.Maria har samlat sin glasskärlek i en bok som heter Paletas - pinnglass på latinamerikanskt vis.

Regissören och stilbildaren Wes Anderson är tillbaka med bioaktuella The Phoenician Scheme. Möt filmstjärnorna som samlats framför kameran, med Benicio Del Toro i spetsen. Och hör vad vår kritiker Jenny Teleman tycker om filmen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. KULTRULLEN ”KUNG FURY” FIRAR 10 ÅR I UMEÅI veckan är det tioårsjubileum för den galna svenska actionfilmen ”Kung Fury” - med blixtar, dinosaurier, snurrsparkar och hårdkokta poliser i Miami. Märkliga saker har hänt sen dess. En färdiginspelad uppföljare, full av världsstjärnor som Arnold Schwarzenegger och Michael Fassbender, har strandat i en knepig juridisk process. Men var började allt? P1 Kulturs Joakim Silverdal fick fatt i Janne Widmark, som tecknat bildmanus till Kung Fury.KLASSIKERN: ”MIDNIGHT COWBOY” – OSCARSVINNAREN SOM INGEN TRODDE PÅNumera är skådespelaren Jon Voigt nog mest beryktad som Trumps särskilda sändebud i Hollywood men han slog igenom som den manliga prostituerade killen i cowboyutstyrsel som slår följe med Dustin Hoffmans fifflare i filmen ”Midnight Cowboy” i slutet av 60-talet. Ludvig Josephson berättar mer om filmen som ingen trodde på men som fick två Oscar.REPORTAGE: MUSIK ÖVER LANDSGRÄNSERNA – NÄR MÅNGFALDEN HOTASI över två decennier har den ideella föreningen Selam arbetat för att synliggöra kulturella minoritetsgruppers kulturuttryck från Afrika, Latinamerika och Karibien, samt skapa plattformar för svenska och internationella artister. Nu arrangerar Selam en jazzfestival i Tanzania. Här möts svensk folkmusik, jazz och hiphop med lokala musiktraditioner. ”Kulturen och musikens roll för att skapa gränsöverskridande relationer och möten är idag viktigare än någonsin”, säger Selams grundare Teshome Wondimu till vår reporter Tanja Ulriksson.TILL MINNE AV NGUGI WA THIONG'O (1938-2025) Den länge Nobelpristippade författaren Ngũgĩ wa Thiong'o har gått bort, 87 år gammal. Han lämnade tidigt Kenya av politiska skäl och bodde flera år i Sverige på 1980-talet, men vid sin bortgång var han sedan länge bosatt i USA. Sveriges Radios reporter Margareta Svensson träffade Ngũgĩ wa Thiong'o i Lundströms Bokradio våren 2013 då hans memoarer, ”Drömmar i krigets skugga”, nyligen getts ut på svenska. Programledare: Gunnar BolinProducent: Henrik Arvidsson

Trumps planlagte massedeportasjoner, fengselet i El Salvador som ligner mer på en konsentrasjonsleir, Brasil, Amazonas, kunstig intelligens og tatoveringer er blant samtaleemnene når Hilde Nagell snakker med Benedicte Bull. Hun er statsviter med Latin-Amerika som spesialområde, og professor ved Senter for utvikling og miljø (SUM) ved Universitetet i Oslo.

Denne uken har vi fått storfint besøk fra UiO Professor Benedicte Bull. Hun gir oss det store bildet sett fra Latin-Amerika og forteller oss om hvordan Trumps første 100 dager har blitt oppfattet av sine naboer i sør. Og hun forklarer også de sjokkerende påstandene som har kommet den siste uken, mot El Salvadors president Nayib Bukele.

Indien stänger den viktigaste gränsövergången till Pakistan efter attentat. Fångutväxling i Latinamerika. Joakim Medin åtalas - riskerar 12 års fängelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tänk dig att ta linbanan, inte till after ski i Chamonix, utan till jobbet i en myllrande storstad. La Paz i Bolivia har gjort det verklighet, och visar hur framtidens kollektivtrafik kan se ut. Den urbana linbanan har på många håll i Latinamerika blivit ett snabbt, billigt och smart alternativ till metro och buss – som fler städer borde inspireras av. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Antalya Diplomasi Forumu, Avrupa, Asya, Latin Amerika ve Afrika'dan katılımcıları bir araya getirerek, ABD-Çin rekabetinin gölgesinde kalan küresel siyasete farklı bir ses kazandırdı. Yazan: Samuel Doveri Vesterbye  Seslendiren: Halil İbrahim Ciğer

#DünyaHali

#DünyaHali

Latin Amerika'da çok büyüleyici bir coğrafyaya götüren bir konuğum var: 2018'den beri Arjantin Patagonya'da yaşauyan Selçuk Tanaydın.Marmara Ünviersitesi Makine Teknolojisi bölümünde okuyan Selçuk, 2017 yılına kadar Bursa'da bir otomotiv fabrikasında çalışıyor. 10 yıl süren iş hayatının ardından her şeyi geride bırakıp Latin Amerika'ya tek yön bilet alıyor ve Küba'dan Meksika'ya, Orta Amerika'dan Patagonya'ya kadar tam 365 gün süren bir yolculuğa çıkıyor. Ancak bu yolculukta sadece yeni yerler keşfetmekle kalmıyor ve aslında hayatını kökten değiştiren bir kararın başlangıcı oluyor.Patagonya'nın El Calafate kasabasına vardığında, hem doğanın büyüsüne hem de burada tanıştığı birine kapılıyor. Türkiye'ye kısa bir süre için dönüp altı ay sonra bavulunu yeniden toplayarak bu ıssız ve etkileyici coğrafyada yeni bir hayat kurmaya karar veriyor.2018'den beri El Calafate'de yaşıyor ve son yıllarda Patagonya'da yürüyüş temalı turlar düzenliyor. Bu bölgeye olan hakimiyetiyle “Patagonya Rehberi” isimli bir kitap ile ardından “Latin Amerika Seyahatnamesi” adlı ikinci kitabını çıkarıyor.Patagonya'da yaşamanın nasıl bir his olduğunu, Arjantin'in diğer bölgelerine göre farkını ve Latin Amerika'da yeni bir hayat kurmanın zorluklarıyla güzelliklerini konuştuk. Hayalini kurduğumuz büyük değişimi gerçekleştirmek için bir bilet almaya cesaret eder miydim, Selçuk hikayesini anlatırken bir yandan da bunları düşündüm.Bu bölüm, İngiltere ve İrlanda'da öğrenci konaklaması için en iyi imkânları sunan GoBritanya'nın katkılarıyla sizlere buluşuyor. 2013'ten beri öğrencilere konaklama çözümleri sunan GoBritanya, özellikle uluslararası öğrencilerin ilk tercihi olmaya devam ediyor. Daha fazla bilgi için www.gobritanya.com'u ziyaret edebilirsiniz.

Med et smil på læben foreslår hun kækt at kalde USA for 'mexicansk Amerika'. Med afmålte vittigheder og diplomati, har Mexicos første kvindelige præsident måske fundet svaret på, hvordan man tøjler manden i det hvide hus. Hendes navn er Claudia Sheinbaum, og hun har nu af flere omgange formået at frede sit land for præsident Trumps straftold. Hun bliver kaldt verdens mest magtfulde kvinde, og samtidig stiger hendes popularitet i Mexico til nærmest diktatorlignende tal. Men hvem er den kvinde, som tør lægge sig ud med Trump, og hvordan lykkes hun med det? Dét spørger vi Latinamerika korrespondent Mie Højris Dahl om i dagens Genstart. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 23. marts 2025.

2024 blir Claudia Sheinbaum Mexikos första kvinnliga president. I samma veva är det presidentval även i USA. När Donald Trump tillträder börjar han attackera hennes land, genom att byta namn på mexikanska gulfen och hota om handelskrig. Men då visar det sig att Sheinbaum har en sällsynt talang för att handskas med Trump. Hon får honom att dra tillbaka sina hot, och efter att de två pratat i telefon säger Trump att han för ovanlighets skull har lärt sig något nytt under deras samtal. Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Henrik Brandão Jönsson, DN:s korrespondent i Latinamerika. Producent: Elinor Ahlborn.

Anna-Maria Jonsson, regionledare för Latinamerika och Iberiska halvön.

I detta avsnitt talar Ana och Martín om Colombia och Mexiko. Båda länder styrs av vänsterpresidenter, har drabbats av narkotikakarteller och hotas av tullar från Trump i USA. Vad säger de olika vänsterstyrena om var Latinamerika tar vägen under Trumps styre och vad styr Trumps politik i Latinamerika? Dessutom diskuterar Ana och Martín valet i […]

(02:00): Trump påstår at have fundet bedrageri og spild for milliarder: Passer det? Medvirkende: Anne Alling, Journalist og bosat i USA. (13:00): Lektor: Ophedet debat om 'Grønlands hvide guld' skyldes også manglende deklarering af dokumentar. Medvirkende: Thomas Pallesen, lektor i mediejura på Danmarks Medie- og Journalisthøjskole. (32:00): Folkekirken skal gøre mere for at nå ud til muslimer. Medvirkende: Søren Dalsgaard, leder af folkekirkens arbejde med udlændinge og integration. (44:00): Colombias præsident: Kokain er ikke farligere end whisky! Medvirkende: Magnus Boding Hansen, Journalist på Jyllands-Posten og tidl. Latinamerika-korrespondent for Weekendavisen. Værter: Mathias Wissing & Peter Marstal See omnystudio.com/listener for privacy information.

Syfilis följde med Columbus sjömän från den nya världen och fick snabb spridning i Europa. Syfilis smittade främst vid sex och någon riktigt bra behandling kom inte förrän penicillin började användas brett efter andra världskriget. I slutet på 1800-talet drabbade 15 procent av den manliga befolkningen i Europa.Sjukdomen som orsakar oerhörda plågor hos den drabbade med smärtor, deformationer, förlorade extremiteter och i sitt sista stadium galenskap. I tongivande kretsar som författare och konstnärer var syfilis mycket vanligt, men sjukdom avhandlas ofta kodad form eftersom den var så skamlig.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som skrivit boken Smittans rike: Om syfilis i konst, kultur och kropp.Listan på kända personer med syfilis kan göras lång från politikern Cesare Borgia i renässansens Italien, till poeten Charles Baudelaire i 1800-talets Paris, filosofen Nietzsche i Tyskland. Kompositören Ludwig van Beethoven i Österrike och konstnären Anders Zorn i Sverige. En del hävdar att Adolf Hitler led av syfilis.Både Carl-Michael Bellman och Lasse Lucidor diktade om syfilis, men även om samtiden förstod vad sångerna handlade om är det inte alltid tydligt vad som menas med att akta näsan idag när syfilis är en ganska ovanlig och behandlingsbar sjukdom.Inom dekadenslitteraturens författare på 1800-talet var syfilis inget författarna skämdes för, utan snarare ett bevis på virilitet.”För en fransman är det otänkbart att uppnå medelåldern utan att fått syfilis och Hederslegionen.” skrev författaren André Gide och hans uttalande visar vilken spridning syfilis hade under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.I Frankrike uppskattades cirka 150 000 personer årligen dö till följd av syfilis och sjukdomen drabbade människor i alla samhällsklasser. De existerande behandlingarna med kvicksilver och malaria kunde ofta döda patienterna.De första anteckningarna om en syfilisepidemi i Europa gjordes åren 1494/1495 i Neapel, Italien under en fransk invasion och fick först namnet "Neapolitanska sjukan", i Frankrike kom den att kallas "Italienska sjukan". Efter att ha fått fäste i Frankrike genom att sprida av de återvändande franska trupperna blev den bland annat i Tyskland känd som ”Franska sjukan”; en äldre benämning som fortfarande används. Vid sidan av fransosen är pocker det vanligaste äldre svenska namnet.Skelett äldre än 1500 e.Kr. som uppvisar syfilis har endast återfunnits på den amerikanska kontinenten. Skelett från precolumbianska gravar i Centralamerika bär till exempel tydliga tecken på sjukdomen. I samtida källor beskrivs också den sjukdom Columbus sjömän hade med sig hem från Amerika 1493.Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Smittorna som dödar mer än kulor och granater.Bild Gustav-Adolf Mossa, The Dead Women (Les Mortes), 1908. Musik: Beethoven Symphony #9 med Craig Austin, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

B2 - UPPER-INTERMEDIATE - Two Hungarians in Latin American culture. Teo moved to Argentina with her Peruvian wife, while I moved to El Paso with my Mexican husband. In this episode, We'll share what was challenging to get used to and, more importantly, what we've come to love about embracing these new cultures and mindsets. -- ✨ Teo's website: https://learningwithteo.com/ (He teaches Hungarian, Spanish and English)✨ --

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa om hur Sverige kan möta nya handelstullar från Donald Trump och om regeringens omläggning av biståndspolitiken. Hur blir den bättre med mindre pengar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA har valt en president som säger att han älskar tullar. Donald Trump har gått till val med ett löfte om att införa tullar mot Europa på 10-20 procent. Enligt Benjamin Dousa förbereder sig regeringen på flera scenarier.– Det värsta scenariot är ju att det blir ett storskaligt handelskrig som får WTO i gungning. Då kan det få dramatiska effekter på svenskt och europeisk BNP, säger Benjamin Dousa.Enligt Kommerskollegium kan svensk export till USA att minska med 16 procent om Trump gör verklighet av sitt vallöfte om tullar. Benjamin Dousa säger i Ekots lördagsintervju att frågan om motåtgärder är ”för tidigt väckt” och att eventuella svar på nya amerikanska tullar måste koordineras inom EU. I veckan möttes de europeiska handelsministrarna i Bryssel.– Ingen av oss handelsministerkollegor vill införa tullar mot USA. Tvärtom, vi vill ju förstärka samarbetet med USA och vi går in med det här i en positiv anda.Som ett led i att minska beroendet av USA förhandlar EU just nu om ett handelsavtal med Mercosur-länderna i Latinamerika. EU-länderna är oense om avtalet, bland annat Frankrike håller emot. Men Benjamin Dousa är förhoppningsfull om att ändå kunna driva på och få till ett avtal innan nästa sommar.– Jag bedömer att det finns ett stöd i EU för det. Det här är viktigt för Sverige.Svarar på kritik om minskat biståndRegeringen går nu fram med vad man själv beskriver som den största omläggningen av svensk biståndspolitik sedan 1970-talet. Budgetramen minskas från 56 till 53 miljarder per år från och med 2026 och regeringen överger det 1-procentsmål som i decennier varit vägledande för Sverige. Biståndsorganisationer är mycket kritiska och talar om en ”nedmontering” av det svenska biståndet med förödande konsekvenser för de som nu blir utan.– Världens behov är nästan till oändliga. Men vi måste prioritera och vi måste hålla hårt i skattebetalarnas pengar.Benjamin Dousa anser att det svenska biståndet varit ineffektivt. Ministerns budskap är att man ”måste vattna där det växer” och att styrningen måste bli tydligare.Gäst: Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsministerProgramledare: Mattias RensmoKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Tekniker: Joachim PerssonProducent: Therese RosenvingeIntervjun spelades in fredagen den 22 november.

På 1500-talet och 1600-talet var huset Habsburg världens mäktigaste familj, sett till hur stora områden och hur många riken medlemmarna kontrollerade. Habsburgarna dominerade Centraleuropa från Wien, Sydeuropa från Madrid, Nederländerna från Bryssel och ett kolonialvälde som omfattade Latinamerika, Filippinerna och mycket mer. Hur var detta möjligt?Nyckeln till habsburgarnas framgångar stavades äktenskap. De byggde upp sin dynastiska stormakt genom smarta giftermål med arvtagare och arvtagerskor i hela Europa, från Nederländerna i nordväst till Pyreneiska halvön i sydväst och Ungern och Böhmen i öster. Därefter såg de till att bevara makten i familjen genom att delegera ansvaret för styrelsen till alla någorlunda begåvade män och kvinnor inom släktkretsen. För att stärka sammanhållningen ytterligare gifte de sig i regel med sina kusiner, vilket fick trista genetiska följder samtidigt som det onekligen gjorde det lättare att bilda gemensamma allianser mot omvärlden. För resten av Europa framstod huset Habsburg som epokens mest imponerande men också mest hotfulla stormakt. De franska kungarna, som kände sig inringade av habsburgska territorier, allierade sig med vem som helst som kunde hjälpa dem att försvaga härskarna i Madrid, Bryssel och Wien.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om huset Habsburgs utveckling från att ha härskat över några små besittningar vid Alperna till att kontrollera en global stormakt.Bild: Den habsburgska monarkins expansion i centrala Europa.Ramsay Muir - Ramsay Muir, 1911, Philips New Historical Atlas for Students, skylt 25a, 1:a upplagan, Philip & Son. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Katrina Kasırgası Kasırgalar en büyük doğal afetlerden biridir. Daha çok okyanusların üzerinde oluşan kasırgalar, hızı saatte 100-150 km'ye kadar çıkabilen şiddetli rüzgârlardır. Döne döne gökyüzüne doğru yükseldiklerinden genellikle hortuma sebep olurlar ve çevrelerine büyük zarar verirler. Kasırgalar dünyanın değişik bölgelerinde farklı isimler verilerek tanınır. Örneğin Büyük Okyanus kıyılarındakilere tayfun; Meksika Körfezi kıyılarındakilere hurikeyn; Latin Amerika kıyılarındakine tornado yani hortum adı verilir. Amerika tarihinin en şiddetli kasırgalarından biri olan Katrina Kasırgası, ülkede büyük bir felakete neden oldu. Mississippi, Louisiana ve Alabama eyaletlerinde binlerce ev rüzgârın ve selin etkisiyle sular altında kaldı. Halk çaresiz şehirleri terk etti. Aradan günler geçmesine rağmen felakette olduğu gibi Katrina Kasırgası'nın da acı bilançosu ortaya çıkmaya başladı. ABD'yi âdeta aciz bırakan kasırganın maddi ve manevi zararları insanı tüyler ürpertecek derecedeydi. 2005 yılında meydana gelen bu kasırga 108 milyar dolarlık maddi kayba sebep oldu. Katrina, 233.000 km²'lik bir bölgeye yani Türkiye'nin üçte biri kadar bir alana felaket getirirken New Orleans şehrinin beşte dördü sular altında kaldı. Saatte 300 km hıza kadar ulaşan rüzgârlar şehre "yıkıcı kız" anlamına gelen Katrina Kasırgası'ndan yaklaşık 1 milyon 800 bin kişi elektriksiz kaldı. Şehirde açık ve salgın hastalıklar başgösterdi. Kasırganın etkisiyle birçok okul ve çok sayıda işyeri kapandı.

De siste 25 årene har Venezuela beveget seg i stadig mer autoritær retning. Det som under president Chavez begynte med sosiale reformer og økt lokaldemokrati, bleknet raskt mot undertrykkelse av uavhengige medier, arrestasjoner av politiske motstandere og manipulasjon av valg. I dag er landet et autokrati.Hvordan har Venezuela beveget seg fra demokrati til autokrati? Hvilke mekanismer har sørget for å vanne ut folkestyret, og kan vi trekke lærdom av prosessen i Venezuela for andre land?Benedicte Bull er professor i statsvitenskap ved Senter for utvikling og miljø, Universitetet i Oslo, og jobber særlig med forholdet mellom politikk, økonomi og utvikling i Latin-Amerika. I dette foredraget gir hun oss en innføring i Venezuelas vei vekk fra demokrati og mot et stadig mer autoritært styresett. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ugens Radio Information handler om, hvad grise ville sige, hvis de kunne tale, om bananindustriens blodige historie, og om kampen for – ord for ord – at tage magten tilbage over vores danske sprog   Den er verdens mest populære frugt: 136 millioner ton bliver produceret hvert eneste år, og den gennemsnitlige dansker spiser noget, der minder om 15 kilo om året. Og så er det en billig frugt. Selv om den er produceret 3.000 kilometer væk, er den stadig billigere end et lokalt produceret æble: Vi taler om bananen. Og hvorfor gør vi så det, spørger du? Jo, det gør vi, fordi der efter knap 130 års ugerninger i Latinamerika – med statskup, massakrer og afhuggede hoveder – endelig er blevet placeret et juridisk ansvar hos et af verdens første moderne multinationale selskaber: Chiquita. Mathias Sindberg gør os klogere på 'den gule frugt', der samtidig er en nøgle til at forstå den moderne globale økonomi. Og så skal det handle om at tale dansk. For det er svært. Overalt kryber engelske ord og begreber ind i vores sprog, og derfor har vi på Information nu kaldt til kamp mod den bevidstløse overtagelse af fordummende engelske fraser og managementgloser – og vi beder jer, lyttere og læsere derude, om hjælp til oversættelsesarbejdet. Rune Lykkeberg forklarer og forsvarer projektet. Men vi begynder i grisestalden og med spørgsmålet: Hvad ville grise sige, hvis de kunne tale? Det får vi nemlig et bud på i en ny DR-dokumentar, som bogstavelig talt giver stemme til det hårdt prøvede produktionsdyr. Den danske dokumentarist Miki Mistrati har allieret sig med et hold af internationalt anerkendte forskere, som ved hjælp af kunstig intelligens er lykkes med at forstå, hvilke følelser grise udtrykker med deres grynt og skrig. Marie Sæhl, der selv har skrevet kritisk om forholdene i de danske svinestalde, anmelder. 

Hvis du er en kendis i 2014 på jagt efter en fest, så flytter du ind på lejlighedshotellet, STAY. DJ Tiësto spiller bangers i gården. Remee holder hof i Penthousen. Og midt mellem halvnøgne modeller og champagnetårne bor 22-årige Christopher i en lejlighed uden møbler. Han ved egentlig godt, at han burde skrue ned, men ender med at ramme muren og få næseblod foran 10.000 mennesker. Og som det er med historien, har den det med at gentage sig: 32-årige Christopher har allerede glemt Kinas rædsler og har sat sig på flyet til Latinamerika. Vært: Pelle Peter Jencel. Klipper: Mads Bjørn Lundsgaard. Lyddesign: Mads Bjørn Lundsgaard og Jakob Franck Jensen. Produktionsleder: Line Enggaard Fejer. Redaktør: Morten Narvedsen. Redaktionsleder: Anders Stegger.

#acıtatlımayhoş Aylin Öney Tan mevsimi geçmeden şeftali haftasına başladı. Bugün, şeftalinin 1580'lerde Latin Amerika'ya gidişiyle başlayan yolculuğunu dinleyin.

#acıtatlımayhoş Aylin Öney Tan mevsimi geçmeden şeftali haftasına başladı. Bugün, şeftalinin 1580'lerde Latin Amerika'ya gidişiyle başlayan yolculuğunu dinleyin.

Lapo Lappin, Inger Enkvist och Ola Wong dricker mezcal margarita och samtalar om Mexikos viktigaste roman. Pedro Páramo har kallats för ett surrealistiskt mästerverk och inspirerade Gabriel Garcia Marquez till att skriva Hundra år av ensamhet. Men Juan Rolfos bok är trots det inte särskilt känd utanför de litterära finsmakarnas kretsar. Nu finns en nyöversättning, och professorn i spanska, Inger Enkvist, ger lästips för den som är nyfiken på Latinamerika.

Stora protester har brutit ut i Argentinas huvudstad Buenos Aires efter att landets kontroversielle president Javier Milei fått igenom ett omfattande lagpaket. Målet med lagpaketet är att vända den hårt sargade ekonomin – men förslagen är radikala och liknar ingenting som tidigare gjorts i landet. Hör vad Javier Mileis mål egentligen är och hur långt han kan pusha gränserna innan folket får nog. Gäst idag: Tigran Feiler, Latinamerika-korrespondent för SVT, baserad i Buenos Aires. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Lucas Brischetto Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: Deutsche Welle, Al Jazeera, La Nación, Todo Noticias, América TV Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Kokainen oversvømmer Europa, som hvidt kviksand, der suger nattelivet ned i sin kriminelle kerne. Det har aldrig været renere - og der har aldrig været mere af det. Hvis du vil med Genstart på kokainens rejse fra Latinamerika til Danmark, så skal du hoppe over i app'en DR Lyd. Og hvis du ikke allerede har den, så skynd dig at downloade den. Fra i dag udkommer Genstart nemlig først i appen DR Lyd. Derfor kan du først om tre dage høre mandagens afsnit på denne platform.

00:34 A szauna, mint finnugor kultúrimperializmus. A lovasíjászokat meg elnyomják :-( 02:48 Mikor fogadja Orbán nyilvános rendezvényen a Nobel-díjasokat? Krausz Ferenc és a szegedi lézer. 05:32 Loan-to-value a faszom! Amikor Simicska a szimpibb.  A 4ig őstörténete. A G7 cikke az új trükkről. A régi jó Infocenter 11:40 Hagyjuk már ezt a varsói gyorsot. Kaczynski képességei. Via Carpatia. A Telex videója az ősbűnről, a söjtöri lakomáról. 16:02 A PiS-ből hiányzó győzelmi kényszer. Adam Michnik a különbségekről. Az autokráciákban a végén mindig a tolvajoké a hatalom. A lengyel Lezsák. Szülne-e Kaczynski? 21:01 Miért nincs magyar Tusk? Juhász Péter helyreigazításai. Tuskkal nem fordul a trend. A lengyel sikertörténet útja a regionális középhatalomig. Orbán Boszniában és Pekingben. 28:43 Glampingrobbanás a Kárpát-medencében. Égési sérülések Szörényvártól északra. Románia előz vagy nem előz? 33:25 Speakeasy-glampingek Kelet-Európában. Számítsák bele a kóbor kutyákat a demokráciaindexbe! Glamp-golflabda otthonra. 38:10 A románok élvezték? Riviera a Vaskapunál, lepraglamp a Duna-deltában, Don Roberto az Operaházban. Erdélyi glampet tud valaki? 42:55 Bede Márton cikke Javier Mileiről. A Foreign Affairs cikke Latin-Amerika eljelentéktelenedéséről. Abdalá Bucaram hitlerbajsza. Grenadában 1983-ban szálltak partra az amerikaiak. 47:46 A stabilitást mindig díjazza a piac. A kívülről jött ember legendája. Mennyire kell hülyének lenni Kalifornia tönkretételéhez? Elnézést a kampalaiaktól! 53:02 Jakab Péter Milei vagy Torgyán? Majd amikor az antifideszesekből is kiábándult az ország. Milei masztiffjai és a doktriner anarcholibertarianizmus Argentnában még elfogadható határai. A Falkland-szigeteken egyébként több mint 3000-en laknak. Exploited: Lets' Start a War. Egy autoriter populista soha nem kér bocsánatot. 58:50 Uj Pétert zsidónak és egyebeknek nézik. Conan, a liverpooli barlanglakó sludgedoom-bitlisz. See omnystudio.com/listener for privacy information.