Podcasts about latinamerika

İkili Görüş'te Dr. Bahadır Çelebi; konukları Dr. Reza Talebi, Prof. Dr. Evren Çelik Wiltse ve İlkan Dalkuç ile İran'dan Pakistan-Afganistan savaşına, Meksika'dan ABD ve Ukrayna'ya uzanan küresel siyaset gündeminin öne çıkan başlıklarını değerlendiriyor.00:00 Giriş01:45 İran, Haziran 2025'ten itibaren hasarlarını ne kadar giderebildi?18:50 İran'da son dönemdeki öldürümleri sayılar üzerinden anlamaya çalışmaktaki hata21:58 İsrail İran'la barış istemiyor / ABD'nin şartları=İsrail'in şartları35:40 İran meselesinde Arap ülkelerinin perspektifi39:00 Pakistan-Afganistan çatışmalarında hangi aşamadayız?51:10 Hocam hep olumsuz konuştunuz...54:20 Meksika çok büyük bir ülke (büyük başın büyük dertleri)55:50 İran Trump'ı bir şeylere ikna etmeyi deniyor ama savaş hala ciddi bir ihtimal59:30 Kolombiya düştü; yasaklı madde ticaretinde Meksika'ya gün doğdu01:06:50 Meksika, yasaklı madde ile mücadeleyi etkisiz yöntemle yapıyor (kartel ile çatışma)01:10:40 Jalisco kartelinin simgesi haline gelen araba yakmanın anlamı: insan ölümlendirmek maliyetli, araba çok ucuz01:12:40 Meksika'da polis teşkilatı merkeziyetçi değil, 31 eyaletin müstakil teşkilatı var01:16:40 Meksika'nın en büyük paydası: rüşvet/yolsuzluk01:17:50 Meksika neden çeteleri temizleyemiyor (birden fazla neden)01:23:00 ABD yasaklı madde sorununu kaynağında, Meksika'da çözmeye çalışıyor01:27:50 Meksika'daki kadar güçlü kartel yapısı Kolombiya, Peru, Bolivya'da yok. Çünkü...01:32:10 Hocam, bu Minnesota'daki ICE faaliyetleri ne durumda?01:36:20 Liderini ölümlendirmek karteli çökertmiyor; 7 başlı ejderhanın kafasını kesmek01:39:40 Elon Musk'ın problemi Trump'la değil J. D. Vance ile01:40:50 Karteller ABD kurumlarından bağımsız değil01:41:50 Latin Amerika uçsuz bucaksız bir coğrafya yani suç için cennet, cennet01:53:00 Güney Amerika'da olanlara ABD-Çin mücadelesi açısından bakmak01:55:00 Haritaya bakın: Güney Amerika'nın en küçük ülkesi bile İtalya kadar büyük02:01:50 Güney Amerika'da bir-iki ülke Türkiye'ye vize uyguluyor02:03:50 Meksika'nın kaynağı çok ama kullanmakta başarılı değil (devamında konu Fransa'dan Epstein'a çok çeşitlendi)02:06:00 Kuzey-Güney Amerika arasında keskin ayrımın olmadığı alanlar02:07:20 Beklemediğiniz bir Uruguay anlatısı02:09:20 Türkiye gibi deprem ülkesi olan ama yıkım ülkesi olmayanlar: Meksika, Şili02:11:40 Avrupa'dan Latin Amerika'ya, ABD'ye göçenlerin cinsiyeti, sosyoekonomisi, dini ve sonuçları02:17:30 Afganistan'da Taliban iktidarı kuruldu, biliyorsun. Ama şunları?02:21:30 Çin, Pakistan'ın Hindistan'a karşı vazgeçemediği bir müttefik02:26:40 Pakistan bir nükleer güç. Türkiye'ye bir faydası olur mu? (ABD onaylamadan olmaz)02:28:40 ABD-Çin hattında Pakistan kendini ortada konumladı02:38:20 Olası Pakistan iç savaşı, ABD'nin İran'a saldırmasından daha KÖTÜ sonuçlar üretir02:39:00 Saatler mi kaldı, alışmadığımız silahlarla mı olur bilmiyorum ama İran'a ABD müdahalesi yakınDaktilo1984'e daha fazla destek olmak için KATIL üyesi ol:https://www.youtube.com/channel/UCWyDy24AfZX8ZoHFjm6sJkg/joinBizi Patreon'dan Destekleyin

Bad Bunny blir av mange hyllet som en rørende hyllest til Latin-Amerika. Men president Donald Trump mener det er et av de verste pauseshowene noensinne. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om at Økokrim setter i gang etterforskning av Mona Juul og Terje Rød-Larsen.

Hannah Storm gjør suksess i både Norge og Latin-Amerika med filmatiske popsanger, og takker korsang og en musikklærer for å ha hjulpet henne dit.– Jeg slet veldig på skolen, det var mye mobbing.Hannah beskriver sin nye single Special, som hun skrev med Eg White i London, som sin beste terapisession. Hun forteller også om sitt forhold til Aurora og Bergen-miljøet. Og mye mer.Av og med Einar Stray for Kontekst. Foto: Bertine Monsen.

Son haftalarda önce İsrail'in sonra da ABD'nin İran'a saldıracağı yönündeki haberler savaş beklentilerini artırırken Başkan Trump'ın İran'dan tam olarak ne istediğinin net olmaması muhtemel senaryoları tahmin etmeyi zorlaştırıyor. Maduro operasyonu sonrasında kendini çok daha güçlü hisseden Trump, Latin Amerika ülkelerine, İran'a ve Grönland'e tehditler savurmuş ama sonrasında retoriğini düşürmeyi tercih etmişti. Venezuela'da ‘kafa koparma' operasyonuyla yetinerek rejim değişikliğine girişmeyen Trump, Irak'ta olanları hatırlatarak ulus inşası hatasına düşmeyeceğini söylemişti. Grönland'i almak için işgal dahil her opsiyonu masada tutmuş ancak sonrasında askeri opsiyonu kullanmayacağını açıklamıştı. İranlı göstericilere büyük destek sözü veren açıklamalar yapıp rejimi tehdit etmiş ama sonrasında tavrını yumuşatmıştı.

Nya mega-avtal med Indien och Latinamerika har pushats över mållinjen. En smart strategi när EU vill stärka sitt geopolitiska inflytande i världen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Alla avtals moder” kallade Ursula von der Leyen EU:s nya uppgörelse med Indien. Det handlar om sänkta tullar, men också utökad samarbete på försvarsområdet. Vad betyder de tätare banden med New Delhi för Europa och varför kom genombrottet just nu? Kan EU påverka Indien bort från Ryssland eller är det en naiv tanke? Även i Latinamerika har EU baxat det historiska handelsavtalet Mercosur över mållinjen. En viktig geopolitisk manöver, men där oro och kritik kvarstår inom unionen. Vi frågar oss om de båda handelsavtalen tillsammans gör Europa och EU starkare och vilka värden EU kanske också måste kompromissa bort.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Grænseovergangen mellem Gaza og Egypten bliver genåbnet. Det sker som led i den plan, der skal sikre varig fred i Gaza, men der er stadig store stridspunkter i vente. Epstein-filerne har ramt det i forvejen udfordrede norske kongehus. Heri findes nemlig beskedudvekslinger mellem den dømte sexforbryder og landets kronprinsesse. Den amerikanske regering forsøger at presse styret i Cuba ved at afskære østaten fra adgangen til olie. Spørgsmålet er, om det presser diktatoren eller befolkningen mest? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Nanna Muus Steffensen, Mellemøstkorrespondent, DR. Lasse Yde Hegnet, antropolog og journalist med særligt kendskab til Latinamerika.

Den 3. januar våknet verden til den sjokkerende nyheten om at USA hadde angrepet Venezuela og tatt president Nicolás Maduro til fange. Mange har fordømt angrepet som folkerettsstridig, mens andre, som den venezuelanske fredsprisvinneren María Corina Machado, har feiret fjerningen av en autoritær og illegitim president. Hva var det som skjedde i den søramerikanske hovedstaden denne natta og hvordan bør vi forstå det?I forrige århundre tok USA ut fra Monroe-doktrinen rollen som internasjonal politimakt i Latin-Amerika, noe som inkluderte støtte til militærkupp, involvering i hemmelige operasjoner og invasjon av Panama. Er det vi ser nå et historisk vendepunkt, der stormakten igjen vil gripe direkte inn på kontinentet? President Donald Trump har selv skrytt av at doktrinen etter dette angrepet vil hete Donroe-doktrinen, og ytret trusler mot Cuba, Mexico og Colombia. Blir disse landene de neste?Få kan latinamerikansk politikk og økonomi som Benedicte Bull, professor i statsvitenskap ved Senter for global bærekraft ved Universitetet i Oslo. De siste ukene har hun vært på alle medieflater, i nyhetssendinger, debattprogram, podkaster og radio. Nå kommer hun til Litteraturhuset for å forklare den siste tidens hendelser, snakke om følgene for vanlige venezuelanere og dele hva hun tror vi kan forvente framover. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Toplum ve Siyaset programında Gülener Kırnalı, her hafta uzman akademisyenler, araştırmacılar ve yazarlarla Türkiye'nin ve dünyanın gündemindeki önemli meseleleri masaya yatırmaya devam ediyor. Bu bölümün odağında, son günlerde küresel siyasetin en sıcak başlıklarından biri hâline gelen ABD'nin Venezuela operasyonu, bu hamlenin Latin Amerika'daki yankıları ve Donald Trump yönetiminin bundan sonraki olası adımları yer alıyor. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Amerikan dış politika tarihi, dünyanın farklı bölgelerindeki çok farklı grupları kullanarak işi bittiğinde onları ya daha büyük bir pazarlıkta kullanan ya da ortada bırakan örneklerle doludur. Güneydoğu Asya'dan Latin Amerika'ya, Afganistan'dan Irak'a kadar geniş bir coğrafyada iktidar mücadelesine girişen devlet altı gruplar Amerikan desteğinin kalıcı olmadığını tecrübe etmişlerdir.

Ortadoğu ve Latin Amerika'nın kaderleri “Soğuk Savaş” döneminde olduğu gibi bugün de biribirine bağlanıyor. 1953'te ABD ve İngiltere'nin ortak darbesiyle İran'da oluşum halindeki parlamenter demokrasinin boynu vuruldu. İran'ın seçimle gelen Başbakanı Musaddık bu darbeyle tasfiye edildi. Tacını ABD ve İngiltere'ye borçlu olan Şah İran'ı despotça yönetti.

Kina har haft starka band till Maduros regim. Men nu vill Trump ta tillbaka oljan och USA gör tydligt att man vill mota bort Kina från Latinamerika. Kommer Peking acceptera det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA:s ingripande i Venezuela där landets auktoritäre ledare Nicolás Maduro fördes bort skedde bara timmar efter att en kinesisk delegation besökt Maduro i Caracas. Kina har sedan länge ett tajt samarbete med Maduros Venezuela och såväl ekonomiska som strategiska intressen i landet. Exempelvis har Kina köpt nästan all venezuelansk olja som gått på export. Men nu gör Trump-administrationen tydligt att USA inte kommer acceptera konkurrens i vad man ser som sin bakgård och maktsfär. Peking har hittills svarat med att i hårda ordalag fördöma USA:s räd, men frågan är om Pekings svar stannar där. Hör vad står på spel om Latinamerika härmed blir den nya skärningspunkten i stormaktsrivaliteten mellan Kina och USA. Samtidigt väcker USA:s agerande i Venezuela oro för att Peking kan rättfärdiga ett eget militärt ingripande i Taiwan.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: CGTN, Nicolás Maduros Facebook-sida, Vita huset (Youtube), CNN.

İlk bölümde 23,5 Hrant Dink Hafıza Mekânı Program Koordinatörü Aslı Yolcu Sağlam ile Hrant Dink'i anacağımız 19 Ocak yaklaşırken, önümüzdeki hafta boyunca 23,5 Hafıza Mekânı'na gerçekleşecek "Hakikat İçin Söyleşiler" etkinlik dizisini konuşuyoruz. İkinci bölümde konuğumuz Latin Amerika siyaset ve ekonomisi üzerine çalışmalar gerçekleştiren Masis Kürkçügil ile ABD'nin Venezuala'ya yönelik "Devlet Başkanı Kaçırma" operasyonunu ele alıyoruz. Bu bölümde ayrıca tam beş yıl önce kaybettiğimiz gazetemizin ilk yazarlarından Oşin (Yalçın) Çilingir'i de anıyoruz. Son bölümde ise Norayr Daduryan ile Anadolu Ermeni halkının yılbaşı (gağant) ve Kutsal Doğuş Yortusu geleneklerini konuşmaya devam ediyoruz.  

İlk bölümde 23,5 Hrant Dink Hafıza Mekânı Program Koordinatörü Aslı Yolcu Sağlam ile Hrant Dink'i anacağımız 19 Ocak yaklaşırken, önümüzdeki hafta boyunca 23,5 Hafıza Mekânı'na gerçekleşecek "Hakikat İçin Söyleşiler" etkinlik dizisini konuşuyoruz. İkinci bölümde konuğumuz Latin Amerika siyaset ve ekonomisi üzerine çalışmalar gerçekleştiren Masis Kürkçügil ile ABD'nin Venezuala'ya yönelik "Devlet Başkanı Kaçırma" operasyonunu ele alıyoruz. Bu bölümde ayrıca tam beş yıl önce kaybettiğimiz gazetemizin ilk yazarlarından Oşin (Yalçın) Çilingir'i de anıyoruz. Son bölümde ise Norayr Daduryan ile Anadolu Ermeni halkının yılbaşı (gağant) ve Kutsal Doğuş Yortusu geleneklerini konuşmaya devam ediyoruz. 

Utrikesministern om det säkerhetspolitiska läget och USA:s anspråk på Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) menar att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt efter USA:s attack mot Venezuela, USA:s anspråk på Grönland och kriget i Ukraina. USA:s agerande i Venezuela är enligt utrikesministern inte förenligt med folkrätten. Hon menar att händelsen utgör ett farligt prejudikat, när den regelbaserade världsordningen utmanas.”Nu skulle jag säga att vi befinner oss vid ett vägskäl där vi måste bestämma om vi ska fortsätta stå upp för folkrätten, vilket jag tycker att vi ska göra. Eller om vi ska öppna upp för någonting annat som jag bedömer är mycket farligare, där det just blir de stora starka makterna som kan ta sig rätt på mindre länders bekostnad”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s anspråk på GrönlandUtrikesministern säger att de amerikanska hoten mot Grönland är mycket allvarliga. Tidigare har hon sagt att det gäller att ha is i magen när USA uttryckt att de vill ta kontroll över Grönland. Men nu säger hon att läget förändrats.“Nu är det inte längre bara ord från den amerikanska administrationen som är annorlunda jämfört med vad vi är vana vid. Vi ser också att de är beredda att snabbt agera. Det såg vi i Venezuela. Det innebär ju att man ska ta det de säger på allvar och agera för att utfallet ska bli i enlighet med vad som är våra intressen”.Men gör det att du ser på hoten på ett annat sätt idag än för ett år sedan med tanke på det som Trump har gjort i Venezuela? ”Jag ser det något annorlunda. Det är baserat på hur man hittills har agerat från den amerikanska administrationen. Jag sprang inte händelserna i förväg då. Jag gör inte det nu, men jag anpassar naturligtvis min politik och mitt agerande utifrån vad vi faktiskt ser”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Utrikesministern medger att USA:s krav om Grönland gör Nato-samarbetet mer ansträngt. ”Det är så klart inte så här det ska låta i en försvarsallians”, säger hon. I en intervju med Donald Trump i veckan fick han frågan vilket som är hans högsta prioritet, Grönland eller att bevara Nato? Donald Trump svarar att ”Det kan bli ett val”, och att Nato i princip är värdelöst utan USA. Maria Malmer Stenergard (M) tycker att uttalandet är mycket olyckligt.”Vi vill ju bevara alliansen. Vi vill ha en stark försvarsallians i Nato”, säger hon, och fortsätter:”Det var därför som beslutet vid Haag-toppmötet i somras var så viktigt. Det innebär att europeiska länder och Kanada gör det som USA har bett oss om i otaliga administrationer. Vi ska ta större ansvar för vår egen säkerhet. Det är tråkigt att det har krävts en så tuff retorik från Trump för att vi verkligen ska ta tag i det här”, säger Maria Malmer Stenergard (M).Men om vi hamnar i ett läge där USA menar att det här blir ett val: Vi vill ha Grönland, annars lämnar vi Nato. Vad tänker du om det? ”Återigen är det här ett hypotetiskt scenario, tack och lov, fortfarande. Vi kommer att göra allt i vår makt för att vi inte ska hamna där”, säger utrikesministern.Maria Malmer Stenergard återkommer till vikten att bevara den regelbaserade världsordningen, och de principer som finns där. Men vilket väger tyngst när det samtidigt är viktigt att hålla sig väl med USA? ”Principerna ligger i grunden och vi ska stå upp för dem. Det är också ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse. Man brukar säga att folkrätten är den första försvarslinjen. Folkrätten har, även om den inte alltid följs, tjänat oss väl. Jag bedömer att den kan fortsätta göra det, och då måste vi stå upp för den. (...) Men jag måste också säkerställa att Sverige inte sticker ut på ett sätt som skadar oss”, säger hon.Nygammal världsbildUSA:s agerande i Venezuela och Grönland är exempel på att Monroe-doktrinen från början av 1800-talet, nu har fått nytt liv. En återgång till en världsordning där USA skaffar sig inflytande i Nord- och Latinamerika. Det påminner om den multipolära värld som Rysslands president Putin ofta talar om, att stormakterna Ryssland, USA, Kina ska dominera varsin del av världen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) tycker att en sådan utveckling skulle vara dåligt för Sverige, och hon menar att USA:s intresse för den västra hemisfären påverkar landets sätt att agera. ”Svaret måste vara att fortsätta stå upp för folkrätten, vilket innebär att länder oavsett var man är belägen i världen och oavsett storlek har territoriell integritet och suveränitet”, säger hon.Vad kan små länder göra?”Samarbeta. I Europa måste vi bli starkare. Hotet från öst och signalerna från väst är helt olika, men svaret måste vara detsamma. Vi måste stärka oss själva militärt och det kräver en stärkt konkurrenskraft och ekonomi. Vi måste samarbeta ännu närmare, kanske reformera beslutsfattandet i Europa för att vi ska kunna vara ännu mer på tårna och en maktfaktor att räkna med”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Andreas LiljehedenProducent: Johanna PalmströmTekniker: Leonardo Wehlander Intervjun spelades in den 9 januari.

Norge er skviset midt mellom øst og vest i en urolig verden. Bør vi være redd? I sesongens første Folkepodden har vi med oss Latin-Amerika-ekspert og for tiden Norges mest etterspurte professor, Benedicte Bull, som også har en tilknytning til Finnsnes og Lenvika.

Göksel Göksu sordu Sinan Ülgen, Zeynep Alemdar ve Can Ertuna cevapladı: Venezuela sonrası Dünya siyasetinde kartlar yeniden mi dağıtılıyor? 1945 sonrası küresel düzen fiilen sona mı erdi? NATO yolun sonuna mı geldi? ABD'nin Venezuela'da attığı adım, Latin Amerika'dan Orta Doğu'ya uzanan zincirleme kırılmaların öncü gücü mü? Açık Oturumun bu bölümünde bu sorular ışığında ABD'nin asıl amacının ne olduğu tartışılıyor. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Miért omlott össze a venezuelai gazdaság? Volt-e valaha szocializmus Venezuelában? Ha nem volt, akkor mi volt? Mit akar Trump? Következik Kuba? Ezekről beszélget Pogi Horvát János volt kubai nagykövettel, Latin-Amerika szakértővel.

Medyascope'un Toplum ve Siyaset programı, uzun bir aradan sonra yeniden başlıyor. Gülener Kırnalı'nın sunduğu programın bu bölümde ABD'nin Venezuela operasyonu masaya yatırılıyor. Doç. Dr. Esra Akgemci, operasyonun Latin Amerika'ya etkilerini, bölgedeki siyasi dinamikleri ve ABD‑Çin rekabetinin sonuçlarını değerlendiriyor. Söyleşide Küba, Meksika ve Kolombiya'nın durumu, Latin Amerika'daki halk hareketleri ve anti‑emperyalist tepkiler ile Orta Vadeli senaryolar detaylı şekilde analiz ediliyor Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Erősen indult 2026 a világpolitikában, az Egyesült Államok már az év első munkanapja előtt különleges katonai műveletet hajtott végre Venezuelában, ahonnan az éj leple alatt elrabolták Nicolas Maduro elnököt és feleségét, akiket azóta New Yorkban bíróság elé is állítottak. Az akció után Donald Trump bejelentette, hogy ők irányítják Venezuelát. Az amerikai mércével is szokatlan venezuelai beavatkozásról beszélgettünk Tábor Áronnal, az ELTE oktatójával, és szerkesztőségi Latin-Amerika-szakértőnkkel, Bede Mártonnal. A tartalomból: 00:35: Miért éppen Venezuelára pörgött rá a Trump-adminisztráció? 04:00: Chaveztől Maduróig, olajtól a narkoterrorig: gyors képbehelyezés Venezuela-ügyben. 10:45: Végre Donald Trump mellett másról is fontos beszélni: Marco Rubio szerepe 15:10: Az USÁ-ban élő latinók nagy része pontosan ugyanúgy gondolkodik Latin-Amerikáról, mint Marco Rubio. 16:52: Mennyire támogatják az amerikaiak a venezuelai akciót? 18:16: Repedések a MAGA-táboron belül. Marjorie Taylor Green, az elszabadult hajóágyú. 20:37: Monroe helyett Donroe. 24:46: Az USA latin-amerikai beavatkozásainak vérzivataros története. 28:32: Az USA kicsit kicsekkolt a történelemből, aztán most visszacsekkolt. 29:56: Olyan választások lesznek idén Latin-Amerikában, amire az amerikaiak biztosan oda fognak figyelni. 32:40: A performatív ágyúnaszád diplomácia! 34:34: Akkor most ki irányítja Venezuelát? 37:40: Variációk beavatkozásra: Irak vs. Venezuela. 39:24 Mit kell csinálnia az ideiglenes venezuelai elnöknőnek ahhoz, hogy az amerikaiak ne iktassák ki valamilyen módon? 41:55: Ha Venezuela, akkor olaj. 45:34: Túldimenzionáljuk az olajat. 46:32: Fentanil vs. kokain. 47:50: Maduro bíróság előtt. Hondurasi kegyelem. 52:40: 92 éves bíró a Maduro-ügyben. 53:14: Amúgy miért nem lőtték ki simán az amerikaiak Madurót, mint oly sok mindenki mást? 55:12: Merre tovább a globális vadnyugaton? Kitekintés Tajvantól Grönlandig. See omnystudio.com/listener for privacy information.

I Iran protesterer købmænd og studerende mod landets økonomi og ledelse, men truer de præstestyret? Er en intelligent Legoklods enden på analogt legetøj? Hvordan kan tidligere tiders amerikansk indgriben i Latinamerika fortælle os noget om Nicolás Maduros skæbne? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Lasse Engelbrecht, journalist, DRs udlandsredaktion. Rasmus Elling, lektor, KU, Iran-forsker.

Son aylarda Venezuela'ya uyguladığı baskı ve ablukayı Maduro'yu ‘yatağından alarak' yeni bir noktaya taşıyan Trump yönetimi, Batı yarım küresini ‘arka bahçesi' gördüğü mesajını somutlaştırdı. Ulusal güvenlik strateji belgesinde ABD'nin Monroe Doktrini'nin güncellenmiş bir versiyonunu uygulayacağını ilan eden Washington, uluslararası hukuk ve normları açıkça ihlal eden büyük bir güç gösterisi yaptı. Adeta zafer sarhoşluğu minvalinde verdiği mesajlarla Latin Amerika, Grönland ve İran'a da tehditler savuran Trump, Maduro operasyonunun operasyonel ‘başarısını' jeopolitik kazanıma dönüştürmeye çalışıyor.

Kemal Can ile 5 Soru 10 Cevap yeniden başlıyor. Bir süre verilen aranın ardından programa geri dönen Kemal Can, ilk bölümde Venezuela'da yaşanan son gelişmeleri ele alıyor. Venezuela'da yaşananlar ne anlama geliyor? Nicolas Maduro üzerinden yürüyen tartışmalar, ABD müdahalesi iddiaları, petrol, emperyalizm ve küresel güç dengeleri bu bölümde kapsamlı biçimde değerlendiriliyor. Venezuela krizi yalnızca Latin Amerika'yı değil; Orta Doğu'dan Türkiye'ye, Suriye'den İran'a kadar uzanan geniş bir jeopolitik hattı etkiliyor. Kuralsızlık mı, yoksa yeni bir küresel düzen mi inşa ediliyor? Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Längre och reklamfria avsnitt hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/c/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

✅ Sömürgecilik geri mi dönüyor?

(02:00): Hvilken forskel skulle det gøre, at regeringen og EU tager afstand fra USA's angreb på Venezuela? Medvirkende: Trine Pertou Mach, udenrigsordfører for Enhedslisten. (17:00): Er der ingen i regionen, der kommer til at modsætte sig USA's handlinger i Venezuela? Medvirkende: Carlos Salas Lind, ekspert i Latinamerika og ekstern lektor ved CBS. (35:00): Er Danmarks sikkerhed ikke vigtigere end at sende et signal til USA? Medvirkende: Simon Bech Munch-Petersen, Folketingskandidat for Radikale Venstre og Næstformand for Radikale Ungdom Nordjylland. (42:00): Har Sikkandar Siddiques advokat ret i sin udlægning af CPR-loven? Medvirkende: Frederik Waage, professor i forfatnings- og forvaltningsret ved Syddansk Universitet Værter: Mathias Wissing og Peter Marstal. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Venezuela kaybederse ABD kazanır mı? 1800'lerin sömürgeciliği geri mi dönüyor? Trump, Maduro'yu yatak odasından alarak nasıl bir mesaj verdi? Latin Amerika'da direniş gelişir mi?Akademisyenler Esra Akgemci ve Ertan Erol, Candan Yıldız'a yorumladı.

7 Ekim 2023'ten sonra Avrupa ve Batı kavramlarının bizim düşündüğümüzden daha farklı bir içeriğe sahip olduğunu görmüş olduk. İspanya Filistin'e desteği ile öne çıkan Avrupa ülkeleri arasındaydı. Aynı şekilde Latin Amerika ülkelerinden bazıları da Filistin'e destek vermekten çekinmedi. Bu, klasik manada Batı ve hususi olarak Avrupa kavramı içinde anlaşılacak bir farklılaşma değildi. Batı ve Avrupa ile kast ettiğimiz aslında büyük ve kendi içinde bütünlüğünü sağlamış bir coğrafya değildi.

Trump, Maduro'ya neden gece yarısı operasyonu düzenledi? Venezuela Devlet Başkanı Nicolas Maduro'nun ABD tarafından alıkonulmasının ardından ülkede son durum ne? Venezuela Yüksek Adalet Mahkemesi'nin, Delcy Rodriguez'i geçici Devlet Başkanı olarak görevlendirmesinin anlamı ne? Latin Amerika devletleri, Trump'a nasıl karşılık veriyor? ABD petrol şirketlerini Maduro mu kovmuştu? Anadolu Ajansı Muhabiri Sinan Doğan anlatıyor.

Dramatisk weekend i USA. Mads og David fortæller alt om Trumps aktion. Om konsekvenserne i Latinamerika. Om Monroe-doktrinen. Og om hvad pokker det betyder for Grønland og Danmark. Værter: Mads Fuglede og David Trads Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Kasper Risgaard Foto: REUTERS/Jonathan ErnstSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Dramatisk weekend i USA. Mads Fuglede og David Trads fortæller alt om Trumps aktion i denne ekstraudgave af Jyllands-Postens USA-podcast, Kampagnesporet. Om konsekvenserne i Latinamerika. Om Monroe-doktrinen. Og om hvad pokker det betyder for Grønland og Danmark. Værter: Mads Fuglede og David Trads Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Kasper Risgaard Foto: REUTERS/Jonathan ErnstSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Dagens avsnitt handlar om aztekernas rike, en av de mest omtalade civilisationerna i Latinamerikas historia. Gäst är Per Cornell, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, som under flera år har arbetat med arkeologiska fältprojekt i Latinamerika. Aztekerna härskade över centrala Mexiko under 1400-talet fram till den spanska erövringen år 1521, med huvudstaden Tenochtitlán, belägen där dagens Mexico City ligger. Vi följer aztekerna från deras första intåg i Mexikodalen till deras dominans över regionen. Vi samtalar om samhällets sociala skikt, om den mytomspunne kungen Moctezuma II, om deras gudavärld och om människooffer, samt om den enastående staden Tenochtitlán. Slutligen skildras mötet med spanjorerna under Hernán Cortés och den spanska erövring som kulminerade i aztekernas slutliga nederlag år 1521.För att höra hela avsnittet bli medlem på https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån. OBS! Du som har iPhone se till att köpa medlemskapet direkt på Patreons hemsida och inte i deras app eftersom Apple då tar en extra avgift.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kinas militära förmågor stressar Pentagon, det framgår av en nyligen läckt rapport. Samtidigt har Kina svarat på Trumps nya säkerhetsstrategi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pentagon tvivlar på USA:s förmåga att kunna vinna ett krig mot Kina om en konflikt utbryter över Taiwan. Kina har nya avancerade vapen som snabbt skulle kunna slå ut amerikanska nyckelfunktioner, visar en läckt rapport baserad på så kallade krigsspel som New York Times ledarredaktion nyligen rapporterat om. Bland annat skulle flera av USA:s mest moderna hangarfartyg kunna sänkas snabbt visar krigsspelen, innan de ens nått fram till Taiwan. Samtidigt har Kina svarat på USA:s nya säkerhetsstrategi och inte minst i Latinamerika ser det nu ut att vara bäddat för ökad stormaktsrivalitet. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter Ekot. Kajsa Boglind, programledare Konflikt och tidigare USA-korrespondent. Kristina Sandklef, oberoende Kinakännare. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: Times of India, Fox News, Shawn Ryan Show, CCTV.

Tormod og Jørn gir deg de siste oppdateringene fra krigen i Ukraina. Vi snakker om marginale endringer på frontlinjen ved Pokrovsk og Kupjansk, og hvorfor Ukraina tross alt ser en liten forbedring. Vi diskuterer også den nylige EU-enigheten om en massiv finansiell støttepakke på 90 milliarder euro, som sikrer Ukrainas statsbudsjett for 2026, og hvilke land som forsøkte å blokkere avtalen. Det mest oppsiktsvekkende temaet er et spektakulært droneangrep på en russisk oljetanker i Middelhavet, langt fra Ukrainas kyst. Vi analyserer hvordan Ukraina kan gjennomføre slike angrep, den økonomiske effekten på Russlands «skyggeflåte», og de uverifiserte ryktene om at en høytstående russisk GRU-offiser skal ha vært om bord. Videre gir vi deg en grundig analyse av Vladimir Putins nylige fire timer lange pressekonferanse. Hva var det egentlig vi så? Var det en pressekonferanse eller et velregissert propagandashow for å styrke bildet av Putin som «den gode tsaren»? Vi ser på eksempler på hvordan han håndterte kritiske spørsmål og brukte anledningen til å fremme sitt narrativ. Til slutt spekulerer vi i en mulig amerikansk intervensjon i Venezuela og hvordan dette kan påvirke Russlands geopolitiske innflytelse i Latin-Amerika.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Gazze'de soykırımın ardından ateşkes ilan edildi ancak kalıcı bir düzenin nasıl kurulacağı belirsizliğini koruyor. İsrail, müzakereleri neden kilitliyor? ABD Başkanı Trump, tıkanıklığı gidermek isterken sürecin en önemli ülkelerinin yetkilileri Miami'de toplanıyor. Detayları Anadolu Ajansı Amerika Haberleri Müdürü Can Hasasu aktardı.

Vad är skillnaden på saker som hänt och sådant man drömt? På liv och litteratur? Maria Küchen ser gränserna upplösas hos Göran Tunström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns ingen skarp gräns mellan fantasi och verklighet. Bilderna jag har av mina närmaste är inga exakta avtryck av människorna de är – mina minnen och känslor lägger till och drar ifrån. Och varje roman är ett mikrokosmos där författaren väver ihop fantasi och erfarenhet tills det faktiskt blir ointressant vad som har ”hänt på riktigt” och inte.Det blir väldigt tydligt när man närmar sig författaren Göran Tunströms liv och verk. Många förknippar honom med romanen ”Juloratoriet” från 1983. Denna släktkrönika över tre generationer med en genialt hänförande blandning av fantasi och verklighet, vann hela svenska folkets hjärtan.Någon har kallat den ”den sista litterära lägerelden”. Sedan dess har knappast något skönlitterärt verk i Sverige samlat människor på samma sätt. Unga och gamla, rebeller och stofiler, kulturelit och kroppsarbetare – alla slog sig ner kring ”Juloratoriet”.När den kom var jag 22 år. Ett decennium senare, som färsk författare, blev jag krönikör i tidskriften Metallarbetaren. Det var även Göran Tunström. Vi möttes ett par gånger tack vare det, men jag vågade knappt säga ett ord till denna legendar. Och nu är det för sent.Tunström hade svagt hjärta och lungcancer efter decennier av kedjerökning. I januari år 2000, knappt 63 år gammal, på en middag med vänner, föll han ihop utan förvarning och dog helt stilla. Han blev nästan tio år äldre än sin pappa, vars svaga hjärta han hade ärvt. Förlusten av fadern i barndomen går sedan som ett mörkt stråk genom liv och verk. Den innebar också att han miste sitt hem.Pappa Hugo hade varit präst i värmländska Sunne. Efter hans död fick familjen inte stanna kvar i prästgården. Från att ha bott luftigt och vackert, hamnade änkan Rosa och hennes fyra barn i ett kyffe till lägenhet. Kanske skapade det en rotlöshet hos Göran Tunström som senare fick honom att resa och bo världen över – den grekiska ön Hydra, Latinamerika, Indien, New York. Men vem vet?Det är bara spekulationer. För att skriva någons biografi behöver man oundvikligen fläta ihop spekulationer och fakta. Det kräver ett särskilt handlag. Kanske behövs en skönlitterär författare – någon som kan skapa en levande berättelse, men utan att förvanska. Som Lars Andersson. Under 20 års tid närmade han sig systematiskt vännen och kollegan Tunströms liv och verk.Ur ett rikt och rörigt stoff förlöser han berättelsen om en människa han kände, men som ingen av oss kan lära känna helt. Den 800-sidiga biografin ”Försök med ett liv” gestaltar en verklig person som jag drömmer fram medan jag läser. Boken bygger bland annat på sexton fullskrivna anteckningsböcker som Lars Andersson hittade bland efterlämnat material. I dessa skrivhäften är det inte alltid tydligt om Tunström har noterat saker som hänt eller saker han drömt.Anteckningarnas trådar vävdes in i verket – ett trettiotal volymer med poesi och prosa, utgivna mellan 1958 och 2003. Göran Tunström var en litterär gigant. Första steget i raketen som lyfte honom mot stjärnorna var generationsromanen ”Maskrosbollen”. Den gavs ut 1962 när han var tjugofem. Hans jämnåriga älskade den. Fjorton år senare kom den självbiografiska ”Prästungen” – med den fick han en större publik. Innan ”Juloratoriet” kom och förändrade allt.Boken utspelar sig liksom flera av hans romaner i Sunne. Där bodde inte Göran Tunström som vuxen. När han inte var på resa höll han till i Stockholm och på ön Koster i Bohuslän. Men i Juloratoriet blev Sunne hans litterära hemmaplan, ett unikt landskap befolkat av människor ur både verkligheten och fantasin – ofta sammanflätade i samma gestalt.De påminner om något, dessa romanfigurer. Jag kommer att tänka på kändisar. Också de är fantasifoster, även om det finns en okänd människa av kött och blod någonstans bortom föreställningarna som mediernas berättelser skapar.Ibland blir kändisar folks låtsaskompisar eller förälskelser. Det kallas parasociala relationer, detta att fantisera fram en personlig gemenskap med människor som inte vet att man finns. Författare och artister flätas ofta in i parasociala förbindelser eftersom allmänheten har en så intim relation med deras verk. Och verket är förstås lika mycket släkt med sin författare som barn och föräldrar – men något pålitligt avtryck av upphovspersonen blir det aldrig. Det har ett eget liv.Göran Tunströms historia är för alltid sammanbunden med Leonard Cohens. Inte bara för att de var vänner som tillbringade viktiga perioder tillsammans på Hydra, utan också för att Cohen var så berömd. Även de mest distanserade av oss fascineras av det. Vän med världsstjärnan Cohen – wow! Det är rätt tramsigt, men de här männens kändisskap är åtminstone tätt förbundet med ett skapande av vikt.Cohens sånger har påverkat mig starkt, och Göran Tunströms böcker drog mig in mot litteraturen. Utan honom och en handfull andra förebilder hade jag kanske aldrig blivit en skrivande människa.Deras verk ger lite mer glans åt min vardag. Här sitter jag nu i en fåtölj med en kopp kaffe och datorn i knät och fantiserar om Tunström och Cohen, som på sextiotalet på Hydra delade skrivbord. Utsnittet ur deras gemensamma verklighet får ett heligt skimmer, Grekland är ju fantastiskt och skapande kan vara underbart.Dock inte alltid. Tunströms kamp med författandet var smärtsam ibland, och han hade perioder när han inte kunde skriva alls. När han kom ut ur en av dem, efter ”Juloratoriet”, blev det en nyhet på Rapport.Det var inte bara genom Cohen som Tunström trädde in i gränslandet mellan fantasi och verklighet i det allmänna medvetandet. På höjden av sin bana var han och konstnären Lena Cronquist verkligen kändisar – ett power couple i svenskt kulturliv. Hon skymtar i hans böcker, han avbildas i hennes målningar. Det är konst som liv och liv som konst, men den som fastnar i verklighetsbakgrunden missar det väsentliga: Kraften i verket som just någonting skapat. I det påhittade finns en autenticitet som vår tid tycks ha allt svårare att uppfatta.Verken är platser där dröm och verklighet möts fullt ut – precis som i var och en av oss, varje dag, hela tiden. Och ett konstnärligt verk, precis som livet, tillåter förklädnader. I ”Juloratoriet” smyger pojkarna Sidner och Splendid ut i natten och möter Selma Lagerlöf. Hon dyker upp ibland i Tunströms romaner, ännu en värmländsk litterär gigant, halvt verklig, halvt ihopdrömd. Hon kommer i vagn, och hon piskar sina hästar. ”Varför slår tant på hästarna så?” frågar pojkarna, och hon svarar: ”Det är för att ingen skall tro att det är jag.”Maria Küchenförfattare, kritiker och essäist Litteratur om Göran TunströmLars Andersson: ”Göran Tunström: Försök med ett liv”Birgitta Holm: ”Vår ljusaste tragiker. Göran Tunströms textvärld”Stina Hammar: ”Duets torg: Göran Tunström och tankekällorna”Kersti Skans Nilsson: ”Det förlorade paradiset – en studie i Göran Tunströms Sunneromaner”Anita Varga: ”Såsom i en spegel. En studie i Göran Tunströms Juloratoriet”

Ecuadors fängelser är överfulla och säkerhetssituationen är akut. De senaste fyra åren har över 500 intagna mördats. Machala-fängelse har länge varit ökänt, men kan nu liknas vid ett mänskligt slakthus. För en månad sedan dödades över 30 personer under en natt innanför fängelsets väggar. I december hittades 13 personer mördade efter en attack. Problemen kan kopplas till gängen som i princip kontrollerar fängelserna, och ett av de ledande – Los Lobos – som misstänks ligga bakom den senaste tidens mord, har terrorstämplats av USA. Hur har situationen i fängelserna kunnat spåra ut så fullständigt? Vad säger det om kartellernas kontroll över Latinamerika? Gäst: Amanda Hällsten, reporter på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: CNN, El País Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Der sker vilde ting i USA for tiden. Der er usikkerhed om, hvorvidt vi kan stole på amerikanerne, som på samme tid virker meget imødekommende over for Rusland og ekstremt aggressive i Latinamerika. Så hvordan skal vi forstå Trumps udenrigspolitik, og er der mening med galskaben. Til at diskutere det har vi besøg af Rasmus Sinding Søndergaard, som er seniorforsker ved DIIS med speciale i amerikansk politik. Gæst: Rasmus Sinding Søndergaard, seniorforsker ved DIISVærter: Kasper Junge Wester, journalist, og militæranalytiker Anders Puck NielsenEpisode: 069 Links Støt podcasten på Patreon Alle deltagere udtaler sig som privatpersoner og ikke på vegne af nogen myndigheder eller institutioner som de måtte have en tilknytning til. Musik: Soviet March af Shane Ivers – https://www.silvermansound.com

Olyan söröket rakott ki a polcaira a Penny, amiket nem vesznek vissza a Mohu automatái Erre a vármegyére tud támaszkodni a Fidesz Menczer Tamás szerint a tolmács nem hallotta jól, amit Putyin mondott Orbán Viktor: Ukrajnának ismét ütközőállammá kell válnia Oroszország és a NATO között Magyar Péter: Ha nem rontjuk el, a Tisza Párt jó eséllyel átveszi a kormányzás felelősségét A Barcelona nagyon gyanús esete a kriptopiaccal, felháborodott szurkolók, súlyos anyagi gondok a klubnál Afrika és Latin-Amerika vár: nem reális a bóvli, de a választások után már tenni kell valamit Zelenszkij lemondott embere nélkül indult útnak az ukrán küldöttség Washingtonba Bejelentette a MÁV: átalakul a Volánbusz menetrendje, ezer települést érint – két hét múlva érvényes Térképen a Tisza Párt 104 egyéni képviselőjelöltje Különleges adventi koszorú mini mikulásvirágokkal – így készítsd el Így néz ki a világbajnoki pontverseny a Katari Nagydíj sprintfutama után Oscar Piastri behúzta a katari sprintfutamot, egyre szorosabb a vb-címért folyó küzdelem Nagyot fordul az időjárás itthon: erre jó lesz készülni a hétvégén A további adásainkat keresd a podcast.hirstart.hu oldalunkon. Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

Olyan söröket rakott ki a polcaira a Penny, amiket nem vesznek vissza a Mohu automatái Erre a vármegyére tud támaszkodni a Fidesz Menczer Tamás szerint a tolmács nem hallotta jól, amit Putyin mondott Orbán Viktor: Ukrajnának ismét ütközőállammá kell válnia Oroszország és a NATO között Magyar Péter: Ha nem rontjuk el, a Tisza Párt jó eséllyel átveszi a kormányzás felelősségét A Barcelona nagyon gyanús esete a kriptopiaccal, felháborodott szurkolók, súlyos anyagi gondok a klubnál Afrika és Latin-Amerika vár: nem reális a bóvli, de a választások után már tenni kell valamit Zelenszkij lemondott embere nélkül indult útnak az ukrán küldöttség Washingtonba Bejelentette a MÁV: átalakul a Volánbusz menetrendje, ezer települést érint – két hét múlva érvényes Térképen a Tisza Párt 104 egyéni képviselőjelöltje Különleges adventi koszorú mini mikulásvirágokkal – így készítsd el Így néz ki a világbajnoki pontverseny a Katari Nagydíj sprintfutama után Oscar Piastri behúzta a katari sprintfutamot, egyre szorosabb a vb-címért folyó küzdelem Nagyot fordul az időjárás itthon: erre jó lesz készülni a hétvégén A további adásainkat keresd a podcast.hirstart.hu oldalunkon. Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

"Jeg vil ikke udelukke noget som helst. Vi bliver nødt til at tage os af Venezuela!", sagde Trump mandag efter angreb på 21 skibe, der har dræbt mindst 83, som ifølge USA smuglede narko til USA. Og Trump har sendt den største militærstyrke til Caribien siden Cuba-krisen, med verdens største krigsskib. I Venezuela funderer diktatoren Maduro så over, om Trump vil angribe narkokarteller eller vælte ham og hans diktatur - og stramme grebet om endnu en nation i Latinamerika. Og i USA tegner sig et billede af Donald Trumps "Donroe-doktrin" - der skal sikre USA kontrol med den vestlige halvkugle! Deltagere: Kristian Almblad, DR's Korrespondent i Latinamerika og Rasmus Sinding, seniorforsker i amerikansk udenrigspolitik hos DIIS. Vært: Steffen Gram.

FN:s klimattoppmöte i november närmar sig och Kina, Brasilien och Indien har börjat beskrivas som världens nya klimatledare. Men är de verkligen det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA har lämnat Parisavtalet och det lämnar plats på världsscenen för andra aktörer.I det här avsnittet besöker vi ön i Amazondeltat som beskrivs som jaguarernas hemvist i Latinamerika. Samtidigt som Brasilien har tagit på sig värdskapet för FN:s klimattoppmöte i Amazonas, så har det statliga oljebolaget fått grönt ljus för att borra efter olja - just där.Vi hör också hur Kinas kommunistparti har tagit sig an klimatfrågan i landet med de överlägset största utsläppen.Och så landar vi i Indien, världens folkrikaste land, som också har uttryckt att de vill vara med och leda världens klimatarbete.Konflikt om de nya klimatstormakterna Brasilien, Kina och Indien. Som alla slits mellan långsiktiga miljösatsningar och viljan att snabbt öka levnadsstandarden för sina befolkningar. Vad avgör vilken väg de går och hur ska vi se på de här ländernas klimatengagemang?Medverkande: Tian Ruihua och Li Fula, Pekingbor, ”Fru Wang”, boende i Puh Tao -yuan, Kina, Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, Elimarcos, deltar i ett projekt vid ICMbio (Instituto Chico Mendes de Conservação da Biodiversidade), Brasilien, Valdenira dos Santos, geolog vid Amapás federala universite, Clecio Luis, Amapás delstatsguvernör, Brasilien, Claudia Chalala, ekonom och chef för institutet för hållbar utveckling på Amapás federala universitet, Iranildo, chef vid ICMbio för forskningsstationen på ön Maracá, Bidikin, fiskare Amapá, Sushmita Barali och Bhaskar Shymal, boende i Tezpur i nordöstra Indien, Gautam Borra, bonde i Indiska regionen Assam i nordöstra Indien, Mihaela Papa, forskningschef på avdelningen för internationella studier på MIT i Boston, USA, där hon driver the BRICS lab.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seReportrar: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Lotten Collin, Sydamerikakorrespondent, Naila Saleem, sydasienkorrespondent och Arnab Dutta, frilansjournalist i Indien.Producent: Johanna Sjöqvist Harlandjohanna.sjoqvist@sverigesradio.seTekniker: Calle Hedlund

15. oktober fløj to amerikanske B2-bombefly mod Venezuela. De kastede ikke nogen bomber, men vendte over venezuelansk luftrum. I stedet rammes mål over det caribiske hav. I denne uges Geopol spørger Mikkel og Lars: Er USA ved at varme op til krig mod Venezuela? Er det udtryk for en ny amerikansk imperial politik i Latinamerika – og er det, vi ser, i virkeligheden en kamp om den såkaldte Litrium-trekant. I RÆSONs podcastserie Geopol stiller professor Mikkel Vedby Rasmussen og ph.d. Lars Bangert Struwe skarpt på tidens største geopolitiske udfordringer.

Vi får besøk av Øyvind Eggen, blant annet tidligere fagsjef i Norad for å snakke litt om hva utviklingsministeren bør gjøre nå etter valgseieren og veien videre for bistanden. Ellers blir det nyheter fra Latin-Amerika, bok- og instagramkontoanbefalinger.LAFROHEIMEN: https://www.instagram.com/lafrohemien

ABD ve Venezuela arasındaki gerilimin evrileceği boyut, ABD'nin bir askeri müdahale yapacağını gösterse de bir savaş veya işgalden bahsetmek gerçekçi görünmüyor. Yazan: Hüsamettin Aslan  Seslendiren: Halil İbrahim Ciğer

Bönor, bilar och kaffe blir storpolitik när Kina äter sig in på USA:s bakgård. Hör hur Trumps tullar ger Peking nya öppningar i Latinamerika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kina går på offensiven i Latinamerika och krokar arm med Brasilien i sin kamp för en ny världsordning. Att Kina investerar och söker inflytande i Latinamerika har varit ett faktum sedan länge, men Trumps handelskrig skapar plötsligt helt nya möjligheter för Peking och Kina ses i högre grad som ett starkt alternativ till USA. Washington ser samtidigt Kinas närvaro ”på sin egen bakgård” som ett problem, vilket gör Latinamerika till en arena för upptrappad rivalitet mellan stormakterna. Länder tvingas välja mellan Kina och USA och vissa, så som Mexiko, hamnar då i en rävsax.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Washington Raporu Apple Podcasts'te 100 bölümü aşan başarılı bir sesli yayın serisi olarak başladı. Şimdi, bu podcastin devamı olarak videolu bölümlerle karşınızdayız!

Mitt under en livesändning på Tiktok skjuts den 23-åring mexikanska influencern Valeria Márquez till döds. Mäns dödliga våld mot kvinnor är ett växande problem i Mexiko och i snitt mördas tio kvinnor om dagen. Få fall når hela vägen till landets domstol, som styrs av karteller. Och nu tror många att mordet på Valeria blir ett i raden av ouppklarade fall i Mexiko. Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Henrik Brandão Jönsson, DN:s korrespondent i Latinamerika. Producent: Elinor Ahlborn.