Podcasts about latinamerika

Hvad kan en solformørkelse lære os om os selv? Onsdag kan en sjælden solformørkelse ses fra Danmark, og der er flere grunde til at lade sig fascinere af fænomenet. Hvilke konsekvenser har det, når Europas floder tørrer ud? I mange lande er de europæiske floder central infrastruktur, men efter en varm og lang sommer er flere af dem tørlagte. Er tragiske jordskælv endt med at forene to konfliktende lande? Inden for kort tid er de to latinamerikanske lande Venezuela og Colombia blevet ramt af kraftige jordskælv, og mod alle odds har de ført landene tættere sammen. Vært: Adrian Busk og Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Tina Ibsen, astrofysiker, vært på podcasten RumSnak. Kristian Almblad, DRs korrespondent i Latinamerika.

(03:00): Hvad skulle ulven have gjort på videoen, før du ville kalde dens adfærd aggressiv? Medvirkende: Mikkel Ellegård Sortemos, selvstændig naturformidler og tidligere dyrepasser ved Aalborg Zoo. (16:00): Hvorfor bruger festival 20.000 kr. på et eksperiment, der flytter fokus væk fra musikken? Medvirkende: Mark Rydahl, festivalleder hos Folkely Festival. (30:00): Korrespondent bor i jordskælvsramt område i Colombia - hvad ved vi om omfanget af ødelæggelserne lige nu? Medvirkende: Matias Ludvig Littauer, Latinamerika-korrespondent for Information. (42:00): Hvorfor er det 'nederen', at Fyens Stiftstidende beskriver virkeligheden? Medvirkende: Christiane Falke Bjerregaard-Laursen, byrådsmedlem for Liberal Alliance i Odense Kommune. Værter: Anne Phillipsen og Nicolai DandanellSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Erik Östman och Madeleine Larsson möter Rutger Brattström, projektledare för internationell marknadsekonomi på Timbro, i ett samtal om frihandel, tillväxt och varför politiker ibland borde lägga ner pennan och låta ekonomin sköta sig själv.Vi pratar om vad marknadsekonomi egentligen innebär, varför fria priser oftast fungerar bättre än politisk detaljstyrning och hur hårt reglerade marknader kan göra både bostäder och jobb onödigt svåra att få tag på. Rutger berättar också om höga ingångslöner, självutcheckningskassor och varför svensk arbetsmarknad ibland lyckas göra en dyr maskin billigare än en människa.Samtalet handlar dessutom om Donald Trumps tullar, Sveriges beroende av världshandeln och varför frihandel också kan vara en säkerhetspolitisk fråga. Dessutom blir det Latinamerika, Vietnams ekonomiska reformer och vad Sverige kan lära av länder som faktiskt vågar prova något annat än ännu en utredning.Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på ⁠Instagram⁠, ⁠Facebook,⁠ ⁠X⁠ och ⁠TikTok⁠.Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på ⁠stockholm@moderaterna.seÄmnen: Marknadsekonomi, Frihandel, Timbro, Världshandel, Tullar, Donald Trump, Sveriges konkurrenskraft, Bostadsmarknaden, Arbetsmarknaden, Ingångslöner, Export, Protektionism, Ekonomisk tillväxt, Säkerhetspolitik, Valet 2026

Kalle Berg och Tove Stenström om Richard Jomshofs Quisling-utspel och senaste nytt från Latinamerika.Nyhetsshowen är en podd från Göteborgs-Posten. Detta är en kortversion av programmet. Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg och Tove Stenström om Richard Jomshofs Quisling-utspel och senaste nytt från Latinamerika. Dessutom får du det senaste från båtolyckan utanför Tjörn och upptäckten av sju små grodor med mera.Nyhetsshowen är en podd från Göteborgs-Posten. Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mozizgatunk Premier Plán!Sorozatunk kilencedik vendége: Lénárt András egyetemi tanár, író, Latin-Amerika szakértőAz epizódok sajátja, hogy a meghívott vendég "hoz" magával egy filmet, amiről az interjú második felében beszélgetünk. Ez a film nem örök kedvenc, hanem egy számára fontos, valamilyen oknál fogva magával hordozott élmény.András esetében A halál és a lányka (1994, Roman Polanski) volt.Köszönjük és kedves egészségünkre!

ABD, Venezuela ve Venezuela Devlet Başkanı Maduro'dan ne istiyor? Bu video kripto para alım satım platformu Stablex'in katkılarıyla sizlerle!Takvim yaprakları 1 Eylül 2025'i gösterdiği esnada ABD, Karayip Denizi'nde beklenmedik bir dizi aksiyona girişti. Venezuela açıklarında ilerleyen bir dizi balıkçı teknesine herhangi bir ihtar vermeden insansız hava araçlarıyla saldırdı. ABD Başkanı Trump, uyuşturucu madde taşıdıkları gerekçesiyle saldırıyı gerçekleştirdiklerini açıkladı.Çok geçmeden hedef ''uyuşturucu taşıyan birkaç gemiden'' doğrudan Venezuela rejiminin kendisine yöneltildi. Maduro'nun başına konan hedef 50 milyon dolara çıkarıldı. CIA'ye Venezuela içerisinde operasyon yapma yetkisi verildi. Tansiyon hızla yükseldi. ABD, Panama'yı 1989 yılında işgal ettiği süreçten beri en kalabalık donanma varlığını Karayip Denizi'ne yığarken Maduro ise herkese seferberlik emri verdi.Peki bütün bu tansiyonu yükselten sebep ne? ABD, Venezuela'dan ne istiyor? Argümanları tersine sararak inceleyen Yaşar, buzdağı anolojisinden yola çıkarak ABD'nin Venezuela politikasını inceliyor. Uyuşturucu, petrol ve Latin Amerika'da Çin nüfuzunu teker teker inceliyor. Bizleri, kokain ticaretinden 300 milyar varillik petrol varlığına, Latin Amerika'daki Çin varlıklarından ABD'nin Monroe Doktrini'ne uzun bir yolculuğa çıkarıyor.00:00 - Giriş01:53 - 1 Eylül 2025'ten Beri Yaşananlar08:06 - ABD'nin Uyuşturucu Argümanı Analizi15:54 - ABD'nin Venezuela Petrolüne Talebi18:01 - CITGO Hikayesi19:08 - Hegemonya Savaşları ve Enerji Mücadelesi24:41 - Gerçek Sebep: Jeopolitika25:54 - Monroe Doktrini29:45 - Chavez Sonrası Venezuela - ABD İlişkileri33:03 - Latin Amerika'da Çin Rüzgarı38:00 - ABD'nin Latin Amerika'dan Çin'i Kovma Stratejisi45:44 - Venezuela ABD İç Siyasetinde Neden Önemli?50:02 - Gelecek Senaryoları1:03:00 - Venezuela Hikayesi Dünyaya Dair Ne Söylüyor?1:08:11 - Kapanış

Emigrationen till Amerika skapade under mindre än ett sekel en helt ny svensk nation på andra sidan Atlanten. I Nordamerika lyckades strävsamma svenska bönder och deras ättlingar på några årtionden lägga mer mark under plogen än vad svenska kungar erövrat under stormaktstiden.Senare kom hundratusentals svenska industriarbetare fylla amerikanska industrier och den svenska hushållerska blev ett begrepp när unga svenska kvinnor flydde en livegenskapsliknande tillvaro som hembiträde i Sverige.Med tiden lyckades svenskarna, med hänvisningar till det fornnordiska kvädet Beowulf och vikingarnas resor till Nordamerika, bli anglosaxare. Idag uppfattar sig 4 miljoner amerikaner som svenskättlingar.I avsnitt 152 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Svenska institutet för nordamerikastudier. Han driver också podden Amerikaanalys.Svältåren i slutet av 1860-talet kickstartade en massemigration från Sverige till USA. Under perioden 1851–1930 utvandrade nästan 1,2 miljoner personer till USA, varav ca 200 000 återvände till Sverige. Utvandringen i förhållande till folkmängd i Sverige var bara större på Irland och i Norge.Redan år 1638 upprättades en mindre svenska koloni Nya Sverige i Nordamerika i trakten runt Delawarefloden. Det handlade dock bara om några hundra svenskar och finnar. Och redan 1655 erövrades Nya Sverige av holländarna.En stark befolkningstillväxt i Sverige från 1,8 miljoner människor år 1750 till 2,3 miljoner människor skapade ett fattigt landsbygdsprolitariat. Industrialiseringen kom sent till Sverige och kunde därmed inte suga upp de jordlösa på landet.Missnöjde med sin situation i Sverige tillsammans med förhoppningar om ett bättre liv på andra sidan Atlanten fick många ta det livsavgörande beslutet om emigration. En mindre grupp emigrerade för att de förföljdes för sina religiösa övertygelser. Arbetsmarknadskonflikter fick senare många industriarbetare att emigrera. En bred läskunnighet gjorde att svenskarna kunde ta till sig information om USA och skriva brev till släktingar som redan tagit språnget.Emigrationen var stor från Småland, Öland, Halland, Västergötland, Östergötland, Dalsland, Värmland och från Bergslagsområdet medan Mälarområdet snarare upplevde flyttströmmar till Stockholm.Emigrationen ökade när dåliga tider i Sverige sammanföll med goda i Amerika som under större delen av 1880-talet. De goda möjligheterna att förvärva jord i USA för en billig penning, inte minst efter Homestead Act 1862, spelade stor roll under den tidiga utvandringen. Jordhungern var stor i Sverige, där den starka befolkningsökningen kraftigt ökat de obesuttnas antal.Amerikabreven hem och återvändare gjorde att USA blev en realitet i medvetandena hos breda befolkningslager. Återvändare fick ofta en hög status när de återkom till sin hembygd. Många köpte mark eller startade industrier med pengar de tjänat i Amerika.Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Sveriges sista svältkatastrof.Musik: Visa från Utanmyra av Gunnar Mikalsen Kvifte är licenserad under en Creative Commons-licens.Bild: Svenskar i Amerika. Olof Olsson från Nerikes Kil, utvandrade omkring 1880 till Rush City, Minnesota. Denna filen donerades av Nordiska museet som en del av Europeana Fashion samarbetet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Q2-rapporterna har ramlat in under veckan och givet att det finns bolag med verksamhet både i Norden och Latinamerika så syns den strukturella problematiken ganska tydligt...

Denne sommer rejser Tabloid jorden rundt for at tale med DRs korrespondenter om deres arbejde ude i verden. Nu skal vi på kryds og tværs af Latinamerika, hvor Kristian Almblad på 15. år finder og fortæller historier om mennesker på det store, katolske kontinent. Er det alt sammen kriminalitet, kup og korruption? Hvorfor sniger kirken sig ind i langt de fleste historier? Og hvorfor er det vigtigt for korrespondenten af og til at komme ud af kontinentet? Vært: Marie Louise Toksvig.

Türkiye devrimci hareketinin son 60 yılına tanıklık eden isimlerden Mehmet Yılmazer'i bu bölümde konuk ediyoruz.Yol Siyasi Dergi, Karşı Mahalle ve Yeni Yaşam gazetesi yazarı Mehmet Yılmazer ile yalnızca kendi yaşam öyküsünü değil, aynı zamanda Türkiye devrimci siyasetinin inişli çıkışlı tarihini konuşuyoruz. Çocukluk yıllarından başlayarak 1960'larda işçi sınıfı mücadelesinin yükselişine, 1970'lerde gençlik hareketlerine, 1980 darbesi öncesi ve sonrasındaki mücadelelere uzanan kapsamlı bir tarihsel yolculuğa çıkıyoruz.İki bölüm hâlinde yayınlanacan programda sosyalizmin dünya ölçeğinde yaşadığı çözülmenin yarattığı tartışmalar, Marksist perspektifin bu dönemdeki rolü, postmodernizme yönelik eleştiriler, 1990'larda Kürt hareketinin yükselişiyle şekillenen ittifak politikaları, 2000'lerde Latin Amerika deneyimlerinin etkisi ve 21. yüzyıl sosyalizmine ilişkin arayışları ele alıyoruz.Türkiye'de devrimci siyaset hiçbir zaman doğrusal bir hatta ilerlemedi. İlerlemeler, geri çekilişler, kırılmalar ve yeniden kuruluş süreçleriyle şekillenen bu tarih, aynı zamanda fikirlerin ve mücadelelerin de tarihi. Mehmet Yılmazer, hem kişisel deneyimleri hem de teorik birikimiyle bu uzun yolculuğun önemli duraklarını değerlendiriyor.

Herkese merhaba. Yeni serimize ilk oturumla yakında başlıyoruz. STEM+ Women ile alanında başarılı kadınlarımızı konuk ettiğimiz, kendileriyle serüvenlerini ve çalışmalarını konuşacağımız bu serinin ilk konuğu: besteci ve orkestra şefi Esin Aydıngöz.Çevrimiçi söyleşi bağlantısı, soru formu ve daha ayrıntılı biyografisi karekodda verilmiştir.Peki, konuğumuz Esin Aydıngöz kimdir?Özellikle film, televizyon, animasyon, video oyunları ve sahne müzikalleri alanlarında çalışan Aydıngöz, Berklee Müzik Koleji'nde eğitim görmüştür. Kendisinin kulaklarımızdan asla düşmeyen Wednesday dizisindeki "Paint It Black" çello düzenlemesi ile Grammy adaylığı kazanmış ve Billboard Klasik Müzik Listelerinde 1 numaraya ulaşmıştır.Coco, Aslan Kral, La La Land ve Demon Slayer in Concert'ın Latin Amerika prömiyeri de dahil olmak üzere önemli canlı film müzik konserlerine imza atmıştır. Dünyanın dört bir yanındaki orkestralarla sahne almış ve İstanbul'daki büyük bir Sezen Aksu konseri de dahil olmak üzere onlarca etkinlik yönetmiştir.Besteleri ve performansları Carnegie Hall, Louvre Abu Dhabi ve Ulusal Taichung Tiyatrosu gibi prestijli mekanlarda sergilenmiştir. Ayrıca 2024 yılında BM Senfoni Orkestrası'nın "Küresel Müzikte Kadınlar" konserinde Türkiye'yi temsil etmiştir.Bunların ötesinde, Besteciler ve Söz Yazarları Derneği ve Kadın Film Bestecileri Birliği gibi kuruluşların yönetim kurullarında görev almakta ve Berklee Online'ın film müziği yüksek lisans programında ders vermektedir.

Türkiye devrimci hareketinin son 60 yılına tanıklık eden isimlerden Mehmet Yılmazer'i bu bölümde konuk ediyoruz.Yol Siyasi Dergi, Karşı Mahalle ve Yeni Yaşam gazetesi yazarı Mehmet Yılmazer ile yalnızca kendi yaşam öyküsünü değil, aynı zamanda Türkiye devrimci siyasetinin inişli çıkışlı tarihini konuşuyoruz. Çocukluk yıllarından başlayarak 1960'larda işçi sınıfı mücadelesinin yükselişine, 1970'lerde gençlik hareketlerine, 1980 darbesi öncesi ve sonrasındaki mücadelelere uzanan kapsamlı bir tarihsel yolculuğa çıkıyoruz.İki bölüm hâlinde yayınlanacan programda sosyalizmin dünya ölçeğinde yaşadığı çözülmenin yarattığı tartışmalar, Marksist perspektifin bu dönemdeki rolü, postmodernizme yönelik eleştiriler, 1990'larda Kürt hareketinin yükselişiyle şekillenen ittifak politikaları, 2000'lerde Latin Amerika deneyimlerinin etkisi ve 21. yüzyıl sosyalizmine ilişkin arayışları ele alıyoruz.Türkiye'de devrimci siyaset hiçbir zaman doğrusal bir hatta ilerlemedi. İlerlemeler, geri çekilişler, kırılmalar ve yeniden kuruluş süreçleriyle şekillenen bu tarih, aynı zamanda fikirlerin ve mücadelelerin de tarihi. Mehmet Yılmazer, hem kişisel deneyimleri hem de teorik birikimiyle bu uzun yolculuğun önemli duraklarını değerlendiriyor.

VEM: Pascal EngmanYRKE: FörfattareAVSNITT: 744OM: Att sitta i en spansk idyll och skriva om svensk misär. Nya boken Kriget. Det furiösa tempot. Att lajva Hemingway. Försöket att lansera ett Facebook för Latinamerika. Konsten att skriva lättillgängligt men ändå kvalitativt. Att sluta bry sig om kommatecken. Svenska barn i spansk skola. Starten på kvällstidning. Nästa bokprojekt. Metoden, miljonerna, Málaga. Svenska gäng i Chicago. Svenska gäng på HVB-hem. Hur influencers skapar unga kriminella. Att blanda kokain på hotellrum. Och en hel del om varför tre öl och surrande spanska gubbar är höjden av dekadens.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram.P.s Nu finns min nya bok Västerbottens sämsta schaman att förbeställa HÄROch Pascal Engmans Kriget kan du köpa HÄR Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Pascal EngmanYRKE: FörfattareAVSNITT: 744OM: Att sitta i en spansk idyll och skriva om svensk misär. Nya boken Kriget. Det furiösa tempot. Att lajva Hemingway. Försöket att lansera ett Facebook för Latinamerika. Konsten att skriva lättillgängligt men ändå kvalitativt. Att sluta bry sig om kommatecken. Svenska barn i spansk skola. Starten på kvällstidning. Nästa bokprojekt. Metoden, miljonerna, Málaga. Svenska gäng i Chicago. Svenska gäng på HVB-hem. Hur influencers skapar unga kriminella. Att blanda kokain på hotellrum. Och en hel del om varför tre öl och surrande spanska gubbar är höjden av dekadens.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKLIPPNING: Palle WettermarkKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram.P.s Nu finns min nya bok Västerbottens sämsta schaman att förbeställa HÄROch Pascal Engmans Kriget HÄR Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Knap 13 pct. Så pænt et afkast har de globale aktier leveret i løbet af første halvår. Investorerne har således flot svævet over uro i Mellemøsten, Latinamerika og skiftende regeringer. Spørgsmålet er, om det kan fortsætte i andet halvår, og hvor de gode aktiemuligheder i så fald gemmer sig. Det diskuterer dagens panel i Millionærklubben, hvor vi også vurderer blockbuster-regnskabet fra Micron og kigger frem mod dagens inflationstal fra USA. Med i studiet er chefstrateg i Nykredit Frederik Engholm og populær investor hos eToro Christian Jain Kongsted. Vært: Adam Geil See omnystudio.com/listener for privacy information.

İkili Görüş'te İlkan Dalkuç ve Aydın Selcen 7-8 Temmuz Ankara'da düzenlenecek 36. NATO Zirvesi'ni, AK Parti'nin milletvekili ve belediye başkanı transferlerini ve muhalefetin kalan hareket olanaklarını tartışıyor.00:00 Giriş01:10 İç gündem konularımız03:30 Aydın Selcen gecikme için özür diliyor04:10 CHP ne zaman ayağa kalkıp koşmaya başlasa bir çelme takılıyor05:40 İktidar artık geri dönüşü olmayan bir yola girdi, istese de dönemez06:55 Gün geçmiyor bir CHP'li belediye budanmasın08:30 CHP, engelin öte yanına nasıl geçer?09:20 Özgür Özel yeni parti kurmada neden ağır davranıyor?14:00 Dokunulmazların kaldırılmasına dair16:40 Transferler, tutuklamalar, çilingirler, Kemal Bey, Erdoğan ne için uğraşıyor?19:40 Erdoğan, transferleri partisinin tabanını genişletmek için yapmıyor21:05 Dış konjonktürün (ABD, Rusya, Ukrayna, İran) Erdoğan'a sağladığı imkânlar23:10 Buyur buradan yak: Güney Kıbrıs'ta Barış Kurulu toplantısına katıl24:00 NATO Zirvesi'nde pürüz yaşamamak için sadece muhalif değil yandaş gazetecileri bile akredite etmediler25:00 Nedir bu başlıktaki Potemkin Köyü ifadesi25:40 Ankara'nın yollarını kapatıyorum, Macron jest görsün27:10 Beştepe'nin butik havalimanları27:45 NATO Zirvesi için Patriot takviyeleri33:20 NATO Zirvesi konusunda magazini bırakalım35:10 Rusya'nın/Lavrov'un Hakan Fidanı Kazan'a davet etmesine dair43:30 NATO Zirvesi yapılır da Zelenski olmadan yapılır mı?46:50 Venezuela'daki depremlere dair47:55 Bize uzak diye çok bakmıyoruz ama Latin Amerika ülkelerinden öğreneceklerimiz var (aşırı sağ-radikal sol)01:04:40 Zelenski'ye güven yüzde 60'ın üzerine01:05:45 Kamuoyu yoklamalarına neden güvenilmez?01:06:45 Avrupa'da ekstrem sıcaklıklar01:13:30 Türkiye'nin Dünya Kupası macerasına dair⌨️━━━━━━━DAKTİLO1984 AİLESİNİN BİR PARÇASI OLUN!━━━━━━━⌨️

NATO kisvesiyle Türkiye'ye gelen, insanlık düşmanı Epstein koalisyonudur! İşçiler emekçiler uyanın! Genel grevle hayatı durdurun ve bu zillete son verin!İçinden geçtiğimiz emperyalist kapitalizmin çürüme çağında, son dönemde yaşanan krizlerle ve savaşlarla birlikte medeni Batının maskesi çoktan düştü. Ardından ırkçı, sömürücü, katliamcı, soykırımcı emperyalizmin ve Siyonizmin gerçek yüzü çıktı. Tüm dünya bu gerçek yüzü tecavüzcü, sübyancı, yamyam ve katil Epstein'in suretinde gördü. İnsanlık, Filistin'den Lübnan'a, Yemen'den İran'a tüm Batı Asya'yı kana bulayan, doğrudan hedef alarak çocukları katleden, insani altyapıyı tahrip ederek kuşatma ve ambargolarla halkları aç bırakan, insan kaçırmayı devlet politikası haline getiren Trump ve Netanyahu'nun cenahına Epstein koalisyonu adını taktı. Dünya halkları Trump ve Netanyahu'nun terörist saldırganlığını, Epstein adasında yaşanan tecavüzcü, sübyancı, yamyam barbarlıkla aynı kefeye koydu. Batı'nın medeniyet adı altındaki canavarlığı ifşa oldu. İnsanların zihninde şekillenen Epstein koalisyonunun somut hayatta kurumsal bir yapısı, hatta resmi bir adı da var: NATO!Kurulduğu 1949'dan beri halkların kanını döken NATO! Türkiye'nin, 1952'de kabul edilmek için, ABD'nin dünyanın öbür ucunda devrim yapan Koreli işçi ve köylülere karşı başlattığı savaşa gençlerini kurban ettiği NATO! Sadece Yugoslavya ve Afganistan'da olduğu gibi resmen taraf olduğu savaşlarda değil, Asya'da, Afrika'da, Latin Amerika'da Amerikan emperyalizminin halklara karşı işlediği tüm suçların arkasındaki güç olan NATO! İsrail'in Gazze'deki soykırımının aktif parçası olan NATO!Tüm üye ülkelerde olduğu gibi Türkiye'de de kurduğu kontrgerilla örgütlenmesiyle devrimcileri ve anti-emperyalistleri işkenceden geçiren, kurşunlayan ve darağacına gönderen NATO! Kontrgerillaya devşirdiği faşist çetelerle Kemal Türkler başta olmak üzere mücadeleci sendikacıları ve işçi liderlerini katleden NATO! Darbelerle ülkenin emekçi halkına kan kusturan NATO! Özellikle 12 Eylül 1980'de “bizim çocuklar” dedikleri paşaların darbesiyle patronların “bugüne kadar işçiler güldü, bundan sonra biz güleceğiz” demesini mümkün kılacak kadar işçi düşmanı olan NATO! Emperyalistlerin çıkarı için memleketin işçilerini ezen ve ucuz emek olarak tekellere sunarak 12 Eylül'ün izinden yürüyen tüm iktidarların ve tabii ki bugünün istibdadının da tabi olduğu NATO!İşçi sınıfının yükselişini 1 Mayıs 1977'de Taksim'i kana bulayarak ezmeye çalışan, beslediği faşistlerle Alevilere yönelik Maraş, Çorum, Tokat katliamlarını düzenleyerek, ülkeyi mezhep çatışmasına sokmaya yeltenen ve tüm bunlarla 12 Eylül'ün yolunu döşeyen NATO! 12 Eylül'den sonra Kürt halkını faili meçhul cinayetlerle sindirmeye çalışan, Sivas'tan Gazi'ye katliamlarına devam eden, yakın dönemde Suruç'tan 10 Ekim Ankara katliamına kadar DAİŞ'in tekfirci mezhepçi çetelerini kanlı planları için istihdam eden NATO! 90'larda Susurluk kazasıyla, yakın zamanda eski bir kontrgerilla elemanı Sedat Peker'in itiraflarıyla, bir katliam, hırsızlık ve uyuşturucu kaçakçılığı şebekesi olarak ifşa olan NATO! Dönemin kötü ünlü kontrgerilla şefi Mehmet Ağar'ın “bir tuğlayı çekersek yıkılır” dediği duvarın temeli olan NATO! Sömürülen sınıfların ve ezilenlerin katili, işçi sınıfının kanlısı NATO!Bu suç örgütü Epstein'in adası gibi Karayiplerin ücra bir yerinde değil! Tam içimizde… Sömürü çarklarıyla işçinin emekçinin hayatının tam ortasında! NATO üyesi ülkelerin kapitalistlerinin fabrikalarında; Bursa'da, Gebze'de, Manisa'da, Trakya'da! Askeri üs ve karargâhlarda; İncirlik'te, Kürecik'te, İzmir'de, İstanbul'da, Ankara'da! NATO ülkemizdeki üsleriyle sadece İsrail'e kalkan olup komşu halklara kan kusturmuyor… 15 Temmuz'da halkı katleden NATO beslemesi darbecileri, meclisi bombalayan uçaklara yakıt veren NATO tankerlerini nasıl unuturuz?

Hafta içi Salı hariç her gün Avustralya doğu kıyıları saati ile 14:00 ile 15:00 arasında yayınlanan SBS Türkçe radyo programını artık reklamsız, müziksiz ve kesintisiz bir şekilde dinleyebilirsiniz.

Hur ska man värdera bolag i allmänhet, och i synnerhet i AI-eran? En konflikt uppstår i poddstudion, där ena hörnet går på kassaflödesanalyser, och det andra på marknadsstorlek och potential. Samtalet börjar i Anthropics rekordvärdering på 965 miljarder dollar, rör sig igenom DCF-analysens styrkor och brister, Spotifys pivot till lönsahet, Plejds resa och varför fondförvaltare sällan slår index – och landar i den stora frågan: hur positionerar man sig som investerare när AI-dimman gör det svårare än någonsin att se mer än tre år framåt? I veckans avsnitt medverkar: Jacob BursellHampus BrodénViktor FritzénLars Jörnow TIDSSTÄMPLAR 00:00 Intro: Anthropic värderas till 965 miljarder dollar – nu mer värt än OpenAI. 00:02 Varför Anthropic vinner: enterprise-fokus, kodmodeller och kommersiell disciplin 00:06 Opus 4.8 vs ChatGPT 5.5 – benchmark vs användarupplevelse 00:08 Att göra DCF-analys med AI: från en veckas arbete till några minuter 00:10 Lars investeringsfilosofi: VC-tankesätt på börsen, sex koncentrerade innehav 00:14 Spotify som case study: unit economics, earnings power och timingrisken 00:18 DCF förklarat: nuvärde, terminalvärde och varför de flesta antaganden är gissningar 00:24 ROIC, cost of equity och vad som verkligen skapar aktieägarvärde 00:26 Plejd – varför Lars äger den och varför småbolagsfonder missat den 00:28 Traumat från IT-bubblan 2000 och vad det gör med en analytiker 00:30 Marknadseffektivitet: Goldman Sachs-anekdoten och Roger Federer-parallellen 00:32 Spiva-rapporten: varför fondförvaltare sällan slår index – och varför de som gör det inte upprepar det 00:34 Greenblatt's Magic Formula 00:38 Peter Lynch: investera i det du känner till 00:40 GoPro och Zoom – tillväxt utan försvarbar position 00:42 Köp-vad-du-använder-strategin: Apple, Spotify och när man ska sälja 00:46 AI-fog: varför det är svårare än någonsin att investera med lång horisont 00:50 Bolag som Loveable – tillväxttakt som tidigare var omöjlig 00:58 Frontier models som cornered resource – värde sugs in i tre bolag 01:02 Google äger del av Anthropic, Amazon likaså – infrastruktur vinner oavsett 01:04 Alphabets värdering: inte dyr när man räknar in tillväxttakten 01:08 Är det en värderingsbubbla eller en vinstbubbla? 01:10 Halvledarsupercykeln – "this time is different" eller klassisk cyklikalitet? 01:14 Det dystopiska vs det utopiska AI-scenariot 01:16 Sverige som energileverantör åt utländska datacenter 01:18 Hur man positionerar sig: S&P 500, Indien, Latinamerika, datadrivna bolag 01:20 Garmin som outnyttjat guldberg – och megakonglomeratens era OM PODDEN Marknaden är en podd om börs, ekonomi och finans. Vi som gör den är Hampus Brodén, Johan Isaksson, Petter Hjerstedt, Viktor Fritzén, Lars Jörnow och Jacob Bursell. Följ oss på X: https://x.com/marknadspodden Hör av er till oss på jacob@monopolmedia.se #marknadspodden #ekonomi #investeringar #DCF #AI #Anthropic #Plejd #Spotify #aktier #värdeinvestering #halvledare #AIinvesteringar

(02:00) Hvad handler konflikten i Colombia om? Medvirkende: Matias Ludvig Littauer, Latinamerika korrespondent for Information (11:00): Hvem sidder med ansvaret for, at 44 procent adspurgte ønsker nyvalg? Medvirkende: Jon Stephensen, tidligere løsgænger og folketingsmedlem for Moderaterne (30:00): Hvordan ved Solbjørg Jakobsen, at venstrefløjen ville blive krænket over noget, som hun ikke selv ville? Medvirkende: Solbjørg Jakobsen, medlem af Folketinget for Liberal Alliance Værter: Mathias Wissing & Toke Gripping See omnystudio.com/listener for privacy information.

Mattias och Erik tar sig en titt på gruppen hacktivist Guacamaya som tog sin form 2022 och har gjort en rad olika dataintrång i latinamerikanska intressen. Vad innebär hacktivism? Är man brottsling eller hjälte? Svart eller vit hatt? IT-säkerhetspodden reder ut. För att göra det behöver duon gå tillbaka i historielinjen till 1800-talet och Monroe-doktrinen där USA ansåg att sydamerika var deras intressesfär. Hur har det format dagens moderna cybergrupperingar? Allt om detta men även t.ex. Che Guevaras Rolexklocka och en hel del annat. Läs mer här: https://www.itsakerhetspodden.se/328-cyberkriget-i-latinamerika/

#AcıTatlıMayhoş

Trumps næste projekt - Cuba! Det vil "være en stor ære" at overtage Cuba, siger han. Det kan være, at krigen i Iran og global energi-krise fylder hos Trump - men Cuba har siden Castros revolution i 1959 været en torn i øjet på rækken af amerikanske præsidenter - og Trump. Nu vil han være præsidenten, der kvæler resterne af Castros revolution, støttet af udenrigsminister Rubio med sine cubanske rødder og en magtfuld cubansk diaspora på mere end to millioner. Og det er næppe nødvendigt at angribe Cuba. Mange års cubansk mismanegement, internationale kriser, amerikanske blokader og rystende fattigdom, har skabt et samfund, der ligger ned - og som ingen chance har at modstå de seneste tre måneders olie-blokade. Slet ikke, når el-systemet bryder sammen, og mørket lægger sig over Caribiens største ø. Så det handler næppe "om" Trump slår til! Snarere om hvornår og hvordan! Dagens gæster: Kristian Almblad, DR's Sydamerika-korrespondent, Kim Bildsøe Lassen, DR's USA-korrespondent og Jørgen Laurvig, journalist med speciale i Latinamerika. Vært: Steffen Gram.

I många år har maffiabossen El Mencho styrt sin kartell från olika gömställen i Mexiko. Han har framstått som omöjlig att stoppa, med sina tentakler djupt i det mexikanska samhället. Tills en dag i februari – när en av kartelledarens älskarinnor övervakas när hon körs till en lyxvilla långt uppe i bergen. Det hemliga mötet leder till att El Mencho skjuts till döds – och det kommer att utlösa kaos på gatorna i Mexiko. Programledare: Sabina Marmullakaj. Med Henrik Brandão Jönsson, DN:s korrespondent i Latinamerika. Producent: Maria Hansson Botin.

Nereden Edebiyat'ın bu bölümünde bıraktığı kültürel miras bugün bile halen Latin Amerika'nın büyük bir parçası olan usta isim Garbiel Garcia Marquez'in hikayesini dinliyoruz.

Nereden Edebiyat'ın bu bölümünde bıraktığı kültürel miras bugün bile halen Latin Amerika'nın büyük bir parçası olan usta isim Garbiel Garcia Marquez'in hikayesini dinliyoruz.

İkili Görüş'te Dr. Bahadır Çelebi; konukları Dr. Reza Talebi, Prof. Dr. Evren Çelik Wiltse ve İlkan Dalkuç ile İran'dan Pakistan-Afganistan savaşına, Meksika'dan ABD ve Ukrayna'ya uzanan küresel siyaset gündeminin öne çıkan başlıklarını değerlendiriyor.00:00 Giriş01:45 İran, Haziran 2025'ten itibaren hasarlarını ne kadar giderebildi?18:50 İran'da son dönemdeki öldürümleri sayılar üzerinden anlamaya çalışmaktaki hata21:58 İsrail İran'la barış istemiyor / ABD'nin şartları=İsrail'in şartları35:40 İran meselesinde Arap ülkelerinin perspektifi39:00 Pakistan-Afganistan çatışmalarında hangi aşamadayız?51:10 Hocam hep olumsuz konuştunuz...54:20 Meksika çok büyük bir ülke (büyük başın büyük dertleri)55:50 İran Trump'ı bir şeylere ikna etmeyi deniyor ama savaş hala ciddi bir ihtimal59:30 Kolombiya düştü; yasaklı madde ticaretinde Meksika'ya gün doğdu01:06:50 Meksika, yasaklı madde ile mücadeleyi etkisiz yöntemle yapıyor (kartel ile çatışma)01:10:40 Jalisco kartelinin simgesi haline gelen araba yakmanın anlamı: insan ölümlendirmek maliyetli, araba çok ucuz01:12:40 Meksika'da polis teşkilatı merkeziyetçi değil, 31 eyaletin müstakil teşkilatı var01:16:40 Meksika'nın en büyük paydası: rüşvet/yolsuzluk01:17:50 Meksika neden çeteleri temizleyemiyor (birden fazla neden)01:23:00 ABD yasaklı madde sorununu kaynağında, Meksika'da çözmeye çalışıyor01:27:50 Meksika'daki kadar güçlü kartel yapısı Kolombiya, Peru, Bolivya'da yok. Çünkü...01:32:10 Hocam, bu Minnesota'daki ICE faaliyetleri ne durumda?01:36:20 Liderini ölümlendirmek karteli çökertmiyor; 7 başlı ejderhanın kafasını kesmek01:39:40 Elon Musk'ın problemi Trump'la değil J. D. Vance ile01:40:50 Karteller ABD kurumlarından bağımsız değil01:41:50 Latin Amerika uçsuz bucaksız bir coğrafya yani suç için cennet, cennet01:53:00 Güney Amerika'da olanlara ABD-Çin mücadelesi açısından bakmak01:55:00 Haritaya bakın: Güney Amerika'nın en küçük ülkesi bile İtalya kadar büyük02:01:50 Güney Amerika'da bir-iki ülke Türkiye'ye vize uyguluyor02:03:50 Meksika'nın kaynağı çok ama kullanmakta başarılı değil (devamında konu Fransa'dan Epstein'a çok çeşitlendi)02:06:00 Kuzey-Güney Amerika arasında keskin ayrımın olmadığı alanlar02:07:20 Beklemediğiniz bir Uruguay anlatısı02:09:20 Türkiye gibi deprem ülkesi olan ama yıkım ülkesi olmayanlar: Meksika, Şili02:11:40 Avrupa'dan Latin Amerika'ya, ABD'ye göçenlerin cinsiyeti, sosyoekonomisi, dini ve sonuçları02:17:30 Afganistan'da Taliban iktidarı kuruldu, biliyorsun. Ama şunları?02:21:30 Çin, Pakistan'ın Hindistan'a karşı vazgeçemediği bir müttefik02:26:40 Pakistan bir nükleer güç. Türkiye'ye bir faydası olur mu? (ABD onaylamadan olmaz)02:28:40 ABD-Çin hattında Pakistan kendini ortada konumladı02:38:20 Olası Pakistan iç savaşı, ABD'nin İran'a saldırmasından daha KÖTÜ sonuçlar üretir02:39:00 Saatler mi kaldı, alışmadığımız silahlarla mı olur bilmiyorum ama İran'a ABD müdahalesi yakınDaktilo1984'e daha fazla destek olmak için KATIL üyesi ol:https://www.youtube.com/channel/UCWyDy24AfZX8ZoHFjm6sJkg/joinBizi Patreon'dan Destekleyin

Bad Bunny blir av mange hyllet som en rørende hyllest til Latin-Amerika. Men president Donald Trump mener det er et av de verste pauseshowene noensinne. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om at Økokrim setter i gang etterforskning av Mona Juul og Terje Rød-Larsen.

Nya mega-avtal med Indien och Latinamerika har pushats över mållinjen. En smart strategi när EU vill stärka sitt geopolitiska inflytande i världen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Alla avtals moder” kallade Ursula von der Leyen EU:s nya uppgörelse med Indien. Det handlar om sänkta tullar, men också utökad samarbete på försvarsområdet. Vad betyder de tätare banden med New Delhi för Europa och varför kom genombrottet just nu? Kan EU påverka Indien bort från Ryssland eller är det en naiv tanke? Även i Latinamerika har EU baxat det historiska handelsavtalet Mercosur över mållinjen. En viktig geopolitisk manöver, men där oro och kritik kvarstår inom unionen. Vi frågar oss om de båda handelsavtalen tillsammans gör Europa och EU starkare och vilka värden EU kanske också måste kompromissa bort.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Grænseovergangen mellem Gaza og Egypten bliver genåbnet. Det sker som led i den plan, der skal sikre varig fred i Gaza, men der er stadig store stridspunkter i vente. Epstein-filerne har ramt det i forvejen udfordrede norske kongehus. Heri findes nemlig beskedudvekslinger mellem den dømte sexforbryder og landets kronprinsesse. Den amerikanske regering forsøger at presse styret i Cuba ved at afskære østaten fra adgangen til olie. Spørgsmålet er, om det presser diktatoren eller befolkningen mest? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Nanna Muus Steffensen, Mellemøstkorrespondent, DR. Lasse Yde Hegnet, antropolog og journalist med særligt kendskab til Latinamerika.

Den 3. januar våknet verden til den sjokkerende nyheten om at USA hadde angrepet Venezuela og tatt president Nicolás Maduro til fange. Mange har fordømt angrepet som folkerettsstridig, mens andre, som den venezuelanske fredsprisvinneren María Corina Machado, har feiret fjerningen av en autoritær og illegitim president. Hva var det som skjedde i den søramerikanske hovedstaden denne natta og hvordan bør vi forstå det?I forrige århundre tok USA ut fra Monroe-doktrinen rollen som internasjonal politimakt i Latin-Amerika, noe som inkluderte støtte til militærkupp, involvering i hemmelige operasjoner og invasjon av Panama. Er det vi ser nå et historisk vendepunkt, der stormakten igjen vil gripe direkte inn på kontinentet? President Donald Trump har selv skrytt av at doktrinen etter dette angrepet vil hete Donroe-doktrinen, og ytret trusler mot Cuba, Mexico og Colombia. Blir disse landene de neste?Få kan latinamerikansk politikk og økonomi som Benedicte Bull, professor i statsvitenskap ved Senter for global bærekraft ved Universitetet i Oslo. De siste ukene har hun vært på alle medieflater, i nyhetssendinger, debattprogram, podkaster og radio. Nå kommer hun til Litteraturhuset for å forklare den siste tidens hendelser, snakke om følgene for vanlige venezuelanere og dele hva hun tror vi kan forvente framover. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Toplum ve Siyaset programında Gülener Kırnalı, her hafta uzman akademisyenler, araştırmacılar ve yazarlarla Türkiye'nin ve dünyanın gündemindeki önemli meseleleri masaya yatırmaya devam ediyor. Bu bölümün odağında, son günlerde küresel siyasetin en sıcak başlıklarından biri hâline gelen ABD'nin Venezuela operasyonu, bu hamlenin Latin Amerika'daki yankıları ve Donald Trump yönetiminin bundan sonraki olası adımları yer alıyor. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Kina har haft starka band till Maduros regim. Men nu vill Trump ta tillbaka oljan och USA gör tydligt att man vill mota bort Kina från Latinamerika. Kommer Peking acceptera det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA:s ingripande i Venezuela där landets auktoritäre ledare Nicolás Maduro fördes bort skedde bara timmar efter att en kinesisk delegation besökt Maduro i Caracas. Kina har sedan länge ett tajt samarbete med Maduros Venezuela och såväl ekonomiska som strategiska intressen i landet. Exempelvis har Kina köpt nästan all venezuelansk olja som gått på export. Men nu gör Trump-administrationen tydligt att USA inte kommer acceptera konkurrens i vad man ser som sin bakgård och maktsfär. Peking har hittills svarat med att i hårda ordalag fördöma USA:s räd, men frågan är om Pekings svar stannar där. Hör vad står på spel om Latinamerika härmed blir den nya skärningspunkten i stormaktsrivaliteten mellan Kina och USA. Samtidigt väcker USA:s agerande i Venezuela oro för att Peking kan rättfärdiga ett eget militärt ingripande i Taiwan.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: CGTN, Nicolás Maduros Facebook-sida, Vita huset (Youtube), CNN.

İlk bölümde 23,5 Hrant Dink Hafıza Mekânı Program Koordinatörü Aslı Yolcu Sağlam ile Hrant Dink'i anacağımız 19 Ocak yaklaşırken, önümüzdeki hafta boyunca 23,5 Hafıza Mekânı'na gerçekleşecek "Hakikat İçin Söyleşiler" etkinlik dizisini konuşuyoruz. İkinci bölümde konuğumuz Latin Amerika siyaset ve ekonomisi üzerine çalışmalar gerçekleştiren Masis Kürkçügil ile ABD'nin Venezuala'ya yönelik "Devlet Başkanı Kaçırma" operasyonunu ele alıyoruz. Bu bölümde ayrıca tam beş yıl önce kaybettiğimiz gazetemizin ilk yazarlarından Oşin (Yalçın) Çilingir'i de anıyoruz. Son bölümde ise Norayr Daduryan ile Anadolu Ermeni halkının yılbaşı (gağant) ve Kutsal Doğuş Yortusu geleneklerini konuşmaya devam ediyoruz. 

Utrikesministern om det säkerhetspolitiska läget och USA:s anspråk på Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) menar att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt efter USA:s attack mot Venezuela, USA:s anspråk på Grönland och kriget i Ukraina. USA:s agerande i Venezuela är enligt utrikesministern inte förenligt med folkrätten. Hon menar att händelsen utgör ett farligt prejudikat, när den regelbaserade världsordningen utmanas.”Nu skulle jag säga att vi befinner oss vid ett vägskäl där vi måste bestämma om vi ska fortsätta stå upp för folkrätten, vilket jag tycker att vi ska göra. Eller om vi ska öppna upp för någonting annat som jag bedömer är mycket farligare, där det just blir de stora starka makterna som kan ta sig rätt på mindre länders bekostnad”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s anspråk på GrönlandUtrikesministern säger att de amerikanska hoten mot Grönland är mycket allvarliga. Tidigare har hon sagt att det gäller att ha is i magen när USA uttryckt att de vill ta kontroll över Grönland. Men nu säger hon att läget förändrats.“Nu är det inte längre bara ord från den amerikanska administrationen som är annorlunda jämfört med vad vi är vana vid. Vi ser också att de är beredda att snabbt agera. Det såg vi i Venezuela. Det innebär ju att man ska ta det de säger på allvar och agera för att utfallet ska bli i enlighet med vad som är våra intressen”.Men gör det att du ser på hoten på ett annat sätt idag än för ett år sedan med tanke på det som Trump har gjort i Venezuela? ”Jag ser det något annorlunda. Det är baserat på hur man hittills har agerat från den amerikanska administrationen. Jag sprang inte händelserna i förväg då. Jag gör inte det nu, men jag anpassar naturligtvis min politik och mitt agerande utifrån vad vi faktiskt ser”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Utrikesministern medger att USA:s krav om Grönland gör Nato-samarbetet mer ansträngt. ”Det är så klart inte så här det ska låta i en försvarsallians”, säger hon. I en intervju med Donald Trump i veckan fick han frågan vilket som är hans högsta prioritet, Grönland eller att bevara Nato? Donald Trump svarar att ”Det kan bli ett val”, och att Nato i princip är värdelöst utan USA. Maria Malmer Stenergard (M) tycker att uttalandet är mycket olyckligt.”Vi vill ju bevara alliansen. Vi vill ha en stark försvarsallians i Nato”, säger hon, och fortsätter:”Det var därför som beslutet vid Haag-toppmötet i somras var så viktigt. Det innebär att europeiska länder och Kanada gör det som USA har bett oss om i otaliga administrationer. Vi ska ta större ansvar för vår egen säkerhet. Det är tråkigt att det har krävts en så tuff retorik från Trump för att vi verkligen ska ta tag i det här”, säger Maria Malmer Stenergard (M).Men om vi hamnar i ett läge där USA menar att det här blir ett val: Vi vill ha Grönland, annars lämnar vi Nato. Vad tänker du om det? ”Återigen är det här ett hypotetiskt scenario, tack och lov, fortfarande. Vi kommer att göra allt i vår makt för att vi inte ska hamna där”, säger utrikesministern.Maria Malmer Stenergard återkommer till vikten att bevara den regelbaserade världsordningen, och de principer som finns där. Men vilket väger tyngst när det samtidigt är viktigt att hålla sig väl med USA? ”Principerna ligger i grunden och vi ska stå upp för dem. Det är också ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse. Man brukar säga att folkrätten är den första försvarslinjen. Folkrätten har, även om den inte alltid följs, tjänat oss väl. Jag bedömer att den kan fortsätta göra det, och då måste vi stå upp för den. (...) Men jag måste också säkerställa att Sverige inte sticker ut på ett sätt som skadar oss”, säger hon.Nygammal världsbildUSA:s agerande i Venezuela och Grönland är exempel på att Monroe-doktrinen från början av 1800-talet, nu har fått nytt liv. En återgång till en världsordning där USA skaffar sig inflytande i Nord- och Latinamerika. Det påminner om den multipolära värld som Rysslands president Putin ofta talar om, att stormakterna Ryssland, USA, Kina ska dominera varsin del av världen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) tycker att en sådan utveckling skulle vara dåligt för Sverige, och hon menar att USA:s intresse för den västra hemisfären påverkar landets sätt att agera. ”Svaret måste vara att fortsätta stå upp för folkrätten, vilket innebär att länder oavsett var man är belägen i världen och oavsett storlek har territoriell integritet och suveränitet”, säger hon.Vad kan små länder göra?”Samarbeta. I Europa måste vi bli starkare. Hotet från öst och signalerna från väst är helt olika, men svaret måste vara detsamma. Vi måste stärka oss själva militärt och det kräver en stärkt konkurrenskraft och ekonomi. Vi måste samarbeta ännu närmare, kanske reformera beslutsfattandet i Europa för att vi ska kunna vara ännu mer på tårna och en maktfaktor att räkna med”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Andreas LiljehedenProducent: Johanna PalmströmTekniker: Leonardo Wehlander Intervjun spelades in den 9 januari.

Göksel Göksu sordu Sinan Ülgen, Zeynep Alemdar ve Can Ertuna cevapladı: Venezuela sonrası Dünya siyasetinde kartlar yeniden mi dağıtılıyor? 1945 sonrası küresel düzen fiilen sona mı erdi? NATO yolun sonuna mı geldi? ABD'nin Venezuela'da attığı adım, Latin Amerika'dan Orta Doğu'ya uzanan zincirleme kırılmaların öncü gücü mü? Açık Oturumun bu bölümünde bu sorular ışığında ABD'nin asıl amacının ne olduğu tartışılıyor. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Medyascope'un Toplum ve Siyaset programı, uzun bir aradan sonra yeniden başlıyor. Gülener Kırnalı'nın sunduğu programın bu bölümde ABD'nin Venezuela operasyonu masaya yatırılıyor. Doç. Dr. Esra Akgemci, operasyonun Latin Amerika'ya etkilerini, bölgedeki siyasi dinamikleri ve ABD‑Çin rekabetinin sonuçlarını değerlendiriyor. Söyleşide Küba, Meksika ve Kolombiya'nın durumu, Latin Amerika'daki halk hareketleri ve anti‑emperyalist tepkiler ile Orta Vadeli senaryolar detaylı şekilde analiz ediliyor Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Erősen indult 2026 a világpolitikában, az Egyesült Államok már az év első munkanapja előtt különleges katonai műveletet hajtott végre Venezuelában, ahonnan az éj leple alatt elrabolták Nicolas Maduro elnököt és feleségét, akiket azóta New Yorkban bíróság elé is állítottak. Az akció után Donald Trump bejelentette, hogy ők irányítják Venezuelát. Az amerikai mércével is szokatlan venezuelai beavatkozásról beszélgettünk Tábor Áronnal, az ELTE oktatójával, és szerkesztőségi Latin-Amerika-szakértőnkkel, Bede Mártonnal. A tartalomból: 00:35: Miért éppen Venezuelára pörgött rá a Trump-adminisztráció? 04:00: Chaveztől Maduróig, olajtól a narkoterrorig: gyors képbehelyezés Venezuela-ügyben. 10:45: Végre Donald Trump mellett másról is fontos beszélni: Marco Rubio szerepe 15:10: Az USÁ-ban élő latinók nagy része pontosan ugyanúgy gondolkodik Latin-Amerikáról, mint Marco Rubio. 16:52: Mennyire támogatják az amerikaiak a venezuelai akciót? 18:16: Repedések a MAGA-táboron belül. Marjorie Taylor Green, az elszabadult hajóágyú. 20:37: Monroe helyett Donroe. 24:46: Az USA latin-amerikai beavatkozásainak vérzivataros története. 28:32: Az USA kicsit kicsekkolt a történelemből, aztán most visszacsekkolt. 29:56: Olyan választások lesznek idén Latin-Amerikában, amire az amerikaiak biztosan oda fognak figyelni. 32:40: A performatív ágyúnaszád diplomácia! 34:34: Akkor most ki irányítja Venezuelát? 37:40: Variációk beavatkozásra: Irak vs. Venezuela. 39:24 Mit kell csinálnia az ideiglenes venezuelai elnöknőnek ahhoz, hogy az amerikaiak ne iktassák ki valamilyen módon? 41:55: Ha Venezuela, akkor olaj. 45:34: Túldimenzionáljuk az olajat. 46:32: Fentanil vs. kokain. 47:50: Maduro bíróság előtt. Hondurasi kegyelem. 52:40: 92 éves bíró a Maduro-ügyben. 53:14: Amúgy miért nem lőtték ki simán az amerikaiak Madurót, mint oly sok mindenki mást? 55:12: Merre tovább a globális vadnyugaton? Kitekintés Tajvantól Grönlandig. See omnystudio.com/listener for privacy information.

I Iran protesterer købmænd og studerende mod landets økonomi og ledelse, men truer de præstestyret? Er en intelligent Legoklods enden på analogt legetøj? Hvordan kan tidligere tiders amerikansk indgriben i Latinamerika fortælle os noget om Nicolás Maduros skæbne? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Lasse Engelbrecht, journalist, DRs udlandsredaktion. Rasmus Elling, lektor, KU, Iran-forsker.

Kemal Can ile 5 Soru 10 Cevap yeniden başlıyor. Bir süre verilen aranın ardından programa geri dönen Kemal Can, ilk bölümde Venezuela'da yaşanan son gelişmeleri ele alıyor. Venezuela'da yaşananlar ne anlama geliyor? Nicolas Maduro üzerinden yürüyen tartışmalar, ABD müdahalesi iddiaları, petrol, emperyalizm ve küresel güç dengeleri bu bölümde kapsamlı biçimde değerlendiriliyor. Venezuela krizi yalnızca Latin Amerika'yı değil; Orta Doğu'dan Türkiye'ye, Suriye'den İran'a kadar uzanan geniş bir jeopolitik hattı etkiliyor. Kuralsızlık mı, yoksa yeni bir küresel düzen mi inşa ediliyor? Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Längre och reklamfria avsnitt hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/c/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dramatisk weekend i USA. Mads og David fortæller alt om Trumps aktion. Om konsekvenserne i Latinamerika. Om Monroe-doktrinen. Og om hvad pokker det betyder for Grønland og Danmark. Værter: Mads Fuglede og David Trads Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Kasper Risgaard Foto: REUTERS/Jonathan ErnstSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Kinas militära förmågor stressar Pentagon, det framgår av en nyligen läckt rapport. Samtidigt har Kina svarat på Trumps nya säkerhetsstrategi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pentagon tvivlar på USA:s förmåga att kunna vinna ett krig mot Kina om en konflikt utbryter över Taiwan. Kina har nya avancerade vapen som snabbt skulle kunna slå ut amerikanska nyckelfunktioner, visar en läckt rapport baserad på så kallade krigsspel som New York Times ledarredaktion nyligen rapporterat om. Bland annat skulle flera av USA:s mest moderna hangarfartyg kunna sänkas snabbt visar krigsspelen, innan de ens nått fram till Taiwan. Samtidigt har Kina svarat på USA:s nya säkerhetsstrategi och inte minst i Latinamerika ser det nu ut att vara bäddat för ökad stormaktsrivalitet. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter Ekot. Kajsa Boglind, programledare Konflikt och tidigare USA-korrespondent. Kristina Sandklef, oberoende Kinakännare. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: Times of India, Fox News, Shawn Ryan Show, CCTV.

Ecuadors fängelser är överfulla och säkerhetssituationen är akut. De senaste fyra åren har över 500 intagna mördats. Machala-fängelse har länge varit ökänt, men kan nu liknas vid ett mänskligt slakthus. För en månad sedan dödades över 30 personer under en natt innanför fängelsets väggar. I december hittades 13 personer mördade efter en attack. Problemen kan kopplas till gängen som i princip kontrollerar fängelserna, och ett av de ledande – Los Lobos – som misstänks ligga bakom den senaste tidens mord, har terrorstämplats av USA. Hur har situationen i fängelserna kunnat spåra ut så fullständigt? Vad säger det om kartellernas kontroll över Latinamerika? Gäst: Amanda Hällsten, reporter på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: CNN, El País Kontakt: podcast@aftonbladet.se

"Jeg vil ikke udelukke noget som helst. Vi bliver nødt til at tage os af Venezuela!", sagde Trump mandag efter angreb på 21 skibe, der har dræbt mindst 83, som ifølge USA smuglede narko til USA. Og Trump har sendt den største militærstyrke til Caribien siden Cuba-krisen, med verdens største krigsskib. I Venezuela funderer diktatoren Maduro så over, om Trump vil angribe narkokarteller eller vælte ham og hans diktatur - og stramme grebet om endnu en nation i Latinamerika. Og i USA tegner sig et billede af Donald Trumps "Donroe-doktrin" - der skal sikre USA kontrol med den vestlige halvkugle! Deltagere: Kristian Almblad, DR's Korrespondent i Latinamerika og Rasmus Sinding, seniorforsker i amerikansk udenrigspolitik hos DIIS. Vært: Steffen Gram.

FN:s klimattoppmöte i november närmar sig och Kina, Brasilien och Indien har börjat beskrivas som världens nya klimatledare. Men är de verkligen det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA har lämnat Parisavtalet och det lämnar plats på världsscenen för andra aktörer.I det här avsnittet besöker vi ön i Amazondeltat som beskrivs som jaguarernas hemvist i Latinamerika. Samtidigt som Brasilien har tagit på sig värdskapet för FN:s klimattoppmöte i Amazonas, så har det statliga oljebolaget fått grönt ljus för att borra efter olja - just där.Vi hör också hur Kinas kommunistparti har tagit sig an klimatfrågan i landet med de överlägset största utsläppen.Och så landar vi i Indien, världens folkrikaste land, som också har uttryckt att de vill vara med och leda världens klimatarbete.Konflikt om de nya klimatstormakterna Brasilien, Kina och Indien. Som alla slits mellan långsiktiga miljösatsningar och viljan att snabbt öka levnadsstandarden för sina befolkningar. Vad avgör vilken väg de går och hur ska vi se på de här ländernas klimatengagemang?Medverkande: Tian Ruihua och Li Fula, Pekingbor, ”Fru Wang”, boende i Puh Tao -yuan, Kina, Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, Elimarcos, deltar i ett projekt vid ICMbio (Instituto Chico Mendes de Conservação da Biodiversidade), Brasilien, Valdenira dos Santos, geolog vid Amapás federala universite, Clecio Luis, Amapás delstatsguvernör, Brasilien, Claudia Chalala, ekonom och chef för institutet för hållbar utveckling på Amapás federala universitet, Iranildo, chef vid ICMbio för forskningsstationen på ön Maracá, Bidikin, fiskare Amapá, Sushmita Barali och Bhaskar Shymal, boende i Tezpur i nordöstra Indien, Gautam Borra, bonde i Indiska regionen Assam i nordöstra Indien, Mihaela Papa, forskningschef på avdelningen för internationella studier på MIT i Boston, USA, där hon driver the BRICS lab.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seReportrar: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Lotten Collin, Sydamerikakorrespondent, Naila Saleem, sydasienkorrespondent och Arnab Dutta, frilansjournalist i Indien.Producent: Johanna Sjöqvist Harlandjohanna.sjoqvist@sverigesradio.seTekniker: Calle Hedlund