Podcasts about Gotl

Vi önskar er alla ett gott nytt år och vill tacka för så mycket för det gångna året. Kommentera gärna och berätta vad ni tycker har varit bäst i år. Planeringen inför 2025 pågår för fulla muggar och alla fingervisningar om vad som uppskattas mest är värdefulla för oss. Men först ska avsluta poddåret 2024 men en sjujävla berättelse!Norden har sin egen Herakles. Han kallades Beowulf och enligt det kväde som bär hans namn dräpte han tre monster under sin långa och ärofyllda gärning. Sagan är en av JRR Tolkiens största inspirationer för berättelserna från Midgård.Men Beowulfkvädet är också föremål för en intensiv och ganska illasinnad debatt om huruvida den går att använda som historisk källa. Sagan kommer mycket sannolikt från nordiskt 500-tal innan den skrevs ned i England någon gång på 700-talet. Sagan äger rum på Danmark och innehåller referenser till sveakungar och medeltida krig. Är det sanning eller myt? Varför bråkas det så mycket?——Läslista:1.Eriksson, Bo, Tusen år av fantasy: resan till Mordor, Historiska media, Lund, 20202.Eriksson, Kristina Ekero, Vikingatidens vagga: i vendeltidens värld, Första utgåvan, Natur & Kultur, [Stockholm], 20213.Gräslund, Bo, Beowulfkvädet: den nordiska bakgrunden, [Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur], Uppsala, 20184.Lovén, Christian, ‘Beowulf och Gotland: replik till Bo Gräslund', Fornvännen (Print)., 2019(114):4, s. 249-252, 20195.Lönnroth, Lars, Det germanska spåret: en västerländsk litteraturtradition från Tacitus till Tolkien, Första utgåvan, Natur & kultur, Stockholm, 20176.”Drakdödaren som var kung på Gotland” af Klintberg, Bengt i SvD 2018-10-137.”Lätt att rasera teori om Gotländsk Beowulf” Harrison, Dick på SvD.se Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1361 wütete vor den Toren der prächtigen und reichen Stadt Visby auf Gotland eine verheerende Schlacht - eine Schlacht, die nicht nur unzählige Tote fordert, sondern die zu einer archäologischen Sensation wurde und bei der sich die Bewohner Visbys nicht gerade mit Ruhm bekleckerten. Doch wie kam es zu dieser Schlacht? Was machte sich so besonders? Darum geht es in dieser Episode. In der Serie "Streifzug durch Schwedens Geschichte" wandern wir durch die schwedische Geschichte. Es ist eine spannende Geschichte voller Kriege, Erfolge, faszinierender Persönlichkeiten. Wir verknüpfen die Geschichte(n), die wir erzählen, immer an einen Ort, an dem man sich noch heute auf die Spuren des Erzählten machen kann. Heute reisen wir ins mittelalterliche Visby, eine der wichtigsten Ostseestädte dieser Zeit, umgeben von einer imposanten Stadtmauer - eine Stadtmauer, die für 2000 Gotlänningar zum Verhängnis werden sollte. Du willst Elchkuss unterstützen? Dann besuche uns bei Steady: https://steadyhq.com/de/elchkuss-schweden-entdecken/about Falls bei dir die Shownotes nicht angezeigt werden, dann findest du sie auf jeden Fall bei Podigee: https://elchkuss.podigee.io/

De gotländska alvarmarkerna blommar osedvanligt mycket och länge sommaren 2024. De millimeter små blommorna skapar ett grönskande och färgrikt täcke över de tunna kalkstensrika jordarna denna sommar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Magnus Martinsson, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen, guidar på alvarmakerna vid Grogarnsberget i Östergarns socken på östra Gotland. Blommorna breder ut sig över hällmarkernaHär hittar vi den solgula solvändan, det knapplika knappstånds och den blålika axveronikan som breder ut sej över hällmarkerna. Utanför de branta sluttningarna ligger den lilla ön Östergarns holm, känd från väderleksrapporterna.Millimetersmå vita blommor lyser som stjärnorDe millimetersmå vita blommorna, som vildlin och knutnarv, lyser upp som små stjärnor på alvarmarkerna. Knytligen, som tål att trampas på, är nästan självlysande gröngul, och nicktistel böjer sitt lila huvud. Det långa gräset grussloken vajar i den svaga vinden.Den enda växt som ser lite torr ut är tullkörten, som redan gjort sitt och nu sprider sina frön i vinden. Den är annars värdväxt för den orangea-svarta riddarskinnbaggen, som kallas körkmack på gotländska.Osäkert vilken vädertyp som blir dominerandeDen blommiga sommaren har också gjort att insekter har haft ett överflöd av nektar. Bland fjärilar ser Magnus Martinsson och Annika Östman bland annat den vanligaste blåvingen, puktörneblåvinge, som poserar bland kalksten och den lila axveronikan.Även om sommaren 2024 är ovanligt fuktig och bra för växtligheten på ön så är det inte säkert att det håller i sig. Sommaren 2018 skapade istället en oerhörd torka så enar och tallar dog. Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sveigesradio.se

Evelina Galli diskuterar techgiganter som Elon Musk och deras många barn. Gotlänningen Olivia Steinbüchel gästar och ger humoristiska skäl att undvika Gotland. Amie och Samir pratar livets cheatcodes och valarnas musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Samir Yosufi och Amie Bramme Sey

Vi blir varse att snokar kan både låta och lukta. Och så besöker vi en blomrik löväng, eller som det heter på Gotland: ett änge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ludvig Palmheden på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm vet hur man luktar när man hanterat en snok. I andras näsor är det en frän och ganska obehaglig lukt – för honom doftar det succé. Han fångar och mäter snokar på en plats där man gjort samma sak sedan 1940-talet. Tack vare den långa mätserien kan man se hur ett förändrat klimat har påverkat snokarnas överlevnad. Vi gör sällskap med honom till en stenig tallbacke när snokarna just krupit fram efter sin vinterdvala.Morgonens fältreporter finns denna lördag på Gotland, där man med stor stolthet vårdar sina ängen. På Gotland finns fler än 200 hävdade ängar (det vill säga de sköts på gammalt vis med fagning och slåtter) och det är också Sveriges enda landskap som har en egen Ängskommitté. Lena Näslund finns i Prästänget i Östergarn tillsammans med kommitténs ordförande Hjalmar Croneborg bland växter som brudsporre, blodtopp och tidigblommande ögontröst.Matilda och Agnes Hogling och deras pappa Daniel såg en morgon en ekorre i trädgårdens krikonträd. Där satt den och kalasade på bladlöss som lördagsgodis. Hur vanligt är det? undrar de. Ekorrkännaren Olavi Grönwall svarar. Och så ringer vi upp Mikael Kristersson i Skanör som länge har månat om skärfläckekolonin på Landgrens holme utanför Skanör. Den har med åren vuxit till landets största. Men nu fruktar han ett nytt hot: ett utbrott av fågelinfluensa. Lotta Berg, fågelskådare och professor i djurhälsa, kommenterar konsekvenserna av det misstänkta utbrottet.Programledare: Jenny Berntson Djurvall

Ett kort avsnitt på gotländska i väntan på det riktiga avsnittet. Gotländska Bobbe berättar om bigarråer, kvigor, "Rolando", präriesoppa och fjärilar.  Veckans riktigt avsnitt kommer under kvällen onsdagen den 12 juli. 

Lantskinka och andra ordbajsade produktnamn inleder vi med.Kalkoner i sommar? Troligen! Nu har vi säkrat ägg i alla fallFastnade med jeepen. Med fyrhjulsdrift kommerdu längre innan du fastnar :)OdlingDet går från snö och lera till att vi borde ha gjort massa sakerMen stressa inte, följ det Kan du ge hönsen potatisskal? Från Lunds universitet Själva potatisarna som vi äter är stamknölar, alltså inte rötter. I potatis finns det mycket näring i form av stärkelse. Stärkelsen kan göras till potatismjöl. Potatisar som ligger i ljus blir snart gröna och bildar det giftiga ämnet solanin.https://www.botan.lu.se/sites/botan.lu.se/files/odla_potatis.pdf Från livsmedelsverkethttps://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/glykoalkaloiderAlla potatissorter bildar glykoalkaloider som en del av sitt försvar. Olika sorters stress hos potatis kan leda till förhöjda halter. Det kan till exempel handla om extrema väderförhållanden under odling eller om potatisen utsätts för ljus eller mekaniska skador.Högst andel glykoalkoloider sitter just i skalet de det skall skydda mot yttre angrepp.Vad är då giftigt? Dosen är giftet, dvs att hur mycket djuret väger och mängden solanin som tillförs är två viktiga faktorer.Nu går det inte att dra likhetstecken mellan människor och höns men människoexperiment har utförts.I tester på människor där man oralt gav glykoalkaloider från potatis i en dos på 2 mg/kg kroppsvikt, dvs 140 mg för en person som väger 70 kg (motsvarar ca 2 kg potatis) noterade man förgiftningssymptom hos en del av individerna. Lägre doser gav inga eller mycket svaga symptom.För råttor är 50-60 mg solanin en dödlig dos och 50 mg för kaniner. De flesta potatisarna som säljs innehåller mindre än 0.2 mg solanin/gram potatis.https://www.sciencedirect.com/topics/neuroscience/solanineSolanin förstörs däremot inte av kokning, men genom fritering. Därför spelar det inte någon roll om du kokar potatisen eller ej. Men du vill koka potatis/skal ändå.Höns kan inte tillgodogöra sig näringen i okokt potatis (i samma utsträckning som kokt potatis.Därför gör du hönsen en björntjänst om du ger dem okokt potatis/potatisskal under längre tid. De äter och blir mätta men svälter näringsmässigt. Även tomater innehåller solanin. Kanin stod på menyn och nu står det även på agendan inför djur vi skaffar. Kaninen vi åt var Belgisk jätte/Gotländsk köttkanin. Utsökt!Tess födelsedag firade vi storstilat som du ser på avsnittsbildenBli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vi möter vårvintern i Jämtlandsfjällen med fokus på fjällräv och andra rovdjur tillsammans med Mats och Karin Ericson. Och räfsar bland vitsipporna i Hejnum. Vår fältreporter Joacim Lindwall besöker Vålådalen i Jämtlandsfjällen dit ljuset har återvänt men fortfarande är vinter - så kallad vårvinter.Han spänner på sig skidorna för att upptäcka spår av rovdjur tillsammans med Mats och Karin Ericson från Vallbo. 1994 arrangerade de det första vargsymposiet, det som i 25 år framåt blev en årlig mötesplats för kunskap och diskussion om de stora rovdjuren. Mats och Karin Ericson har tillsammans vigt en stor del av sina liv åt rovdjuren - varför? Det är en av frågorna vi vill ha svar på. Men också hur det går för våra stora svenska rovdjur som varg, brunbjörn, lo, järv - och även fjällräven.Så här i april är det dags att faga. Faga? Ja, att räfsa och elda på ängen. Förr gjordes det för att ge bästa förutsättningar för fodret till djuren, men det gav också en osedvanligt rik blomprakt. På Gotland fagas det fortfarande, även om i mycket mindre skala än förr. Gun-Britt Boberg och Lena Almqvist har i många år fagat på Hejnum högården. Det är ett gotländskt änge - en löväng där det finns både blommande örter, hasselbuskar och stora lövträd.När spillkråkan ropar är det dags att ta in tvätten. Det fick vi tips om i förra avsnittet av Naturmorgon. Vi gräver vidare - varför kallas både spillkråka och gröngöling för regnfågel? Etnobiolog Ingvar Svanberg svarar.Inte bara gamla herbarier och äggsamlingar är intressanta för museer och för vetenskapen. Det gäller även gamla djurben. Elisabeth Iregren, professor emerita i historisk osteologi, vet vad ett ben kan berätta och slår ett slag för att de inte ska slängas.I veckans kråkvinkel ger Helena Söderlundh oss sin morgon.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Spodden - Avsnitt 12 och den här gången bjuder vi på något nytt nämligen en poddserie som vi valt att döpa till "Klassiska Vatten" först ut är Gotländska Paviken. Tanken med den här poddserien är att vi ska prata med personer som har någon anknytning till vattnet, som kan dess historia och när det gäller Paviken finns det nog ingen bättre än Nicka Hellenberg! Det är Tomba och Palle som har pratat med Nicka. Gillar du vår podcast? Stötta oss gärna med ett bidrag i så fall, det hade varit väldigt uppskattat! Du kan swisha till: 123 626 85 02Eller läsa mer här på länken ->https://swedishanglers.com/stotta-oss-garna-med-ett-bidrag/

Välkommen till ett höstigt avsnitt inspelat med Ida i LA och Pontus på den Gotländska landsbygden. Den här veckan pratar vi om folk-opiumet "memes" som när de är som starkast tenderar att överskugga själva nyheten den baseras på. Som exempel drar vi upp 26-sekunderspausmannen, Lettuce vs. Truss & allt som involverar Elon Musk. Pontus har druckit champagne och kollat på Notting Hill, och vi drömmer oss tillbaka till en tid då filmstjärnor var filmstjärnor och stadsidyll var stadsidyll. Välkomna! www.instagram.com/kulturbarnen Dessutom: LejonkungenThe Death of an artistMondrianMOMAThe GuardianNotting HillJulia RobertsHugh GrantAmelie från MontmartreRings of PowerLord of the RingsAmazon PrimeVagablondeAnna DornSlave playJeremy O. HarrisKreayshawnNY TimesKalifatYoung RoyalsRachel CuskThe AtlanticTwitterADAAM & VD BarreElon MuskÄr det inte en meme så har det inte häntMedvedevNorrtälje & 26-sekunderspausenIa Genberg ”Detaljerna”Iman Mohammed ”Minnen av Infraröd”Johannes Anyuru ”Ixelles”Lettuce vs. TrussLarry the CatSara Villius ”Paradis"White LotusRing min agent George Clooney

Här ordnar man så att man lyssna på hela avsnittet: https://www.patreon.com/user?u=8719853* Tunga missräkningen för Jägersros nya bana* Avgjorde Per L Åbergs?* Rätt eller fel av Åby?* Alibidebatten!* Gotlänningen som gick under radarn* Outriders i ST:s papperskorg* Glädjande siffror – och en tokflopp.* ... och så dessa värmningar See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi önskar TREVLIG HELG med detta avsnitt. Gotlänningarna synas i sömmarna. Tappen av Steen, Boberg & Jakobsson är nästan omatchade av andra lag. Få lag kan ställa upp en sådan lista med utgång från truppen som Endre kan sommaren 2022. Hur kommer bygget fortsätta? Kan Bäckstedt bli ännu bättre? Vad ser vi för utveckling i Tove Sandelin? Trevlig lyssning. Av & med Gustaf samt Samuel Hallin. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ida har tagit del av det som kommer närmast någonting som liknar FOMO för Pontus i hans Gotländska sommarlunk, nämligen en lyckad och välfylld musikfestival i form av Lollapalooza på Gärdet i Stockholm. Full rapport från hennes upplevelser därifrån! Dessutom har vi en längre diskussion om fenomenet 'Riders', då Pontus tagit på sig ett mood manager-uppdrag vilket bl.a. innefattar att fullfölja sådana. Hoppas ni mår bra, och hjärtligt välkomna!

Gotländska Filehajdar är en hotspot för den rödlistade nipsippan. Vi gör som Gävleborna - kollar på mörtleken i Verkmyraån. Hällmarkerna i Filehajdar på Gotland färgas blålila när Europas största förekomst av den rödlistade nipsippan blommar i början av maj. Kalkhällarna som sett likadana ut sedan istiden är en kärv livsmiljö där små tallar och enar draperas av den sällsynta ringlaven. I källorna i närheten finns blodkula - en cyanobakterie som bildar kuddlika kolonier. Kanske hittar morgonens fältreporter Lisa Henkow och Länsstyrelsens Magnus Martinsson också rosettheppian, en lav som troddes vara utdöd i Sverige, men finns här!Området är också ett av dem där det bryts kalk. Daniel Värjö, reporter på Vetenskapsradion Klotet, ger en inblick i den långdragna konflikten mellan kalkbrytning och unik natur.Och så tar vi del av ett sant folknöje - vi skådar lekande mört i Verkmyraån norr om Gävle. En gång om året går nämligen Gävleborna man ur huse för att titta på de tusentals silverglänsande karpfiskarna.Vi reder ut flera mysterier som Naturmorgons lyssnare hört av sig om: vad är det för flygfä som sjuksköterskan Lina möter i sitt jobb på akuten, vad var det för fågel med rejäla klor och näbb som flög rakt in i vardagsrummet hemma hos Mohammed i Borås, och var i allsin dar kom den ensamma tjädertuppen ifrån som nu spelar för fullt på ett kalhygge i Västergötland, undrar Elisabeth.I veckans kråkvinkel längtar Mats Ottosson efter att bli accepterad av naturen. Att sova ute är en bra bit på väg.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Heute erzählt uns Flo wieder etwas über eine Schlacht - und das fast in Rekordzeit! Wir reisen auf die Insel Gotland im Spätmittelalter und lernen, dass schon damals Männer namens Waldemar gerne mal Streit anfingen. Bei der Schlacht von Visby fanden über 1000 Gotländer den Tod und wurden in Schlachtfeldnähe beigesetzt. Schrecklich für die Betroffenen, ein Glücksfall für Archäologen, denn aus den Massengräbern von Visby resultierte die wohl umfangreichste Sammlung originaler Rüstungen des Hoch- und frühen Spätmittelalters in Europa. Hör rein und erfahre, warum die dänischen Angreifer in der Schlacht einen dezenten Fußfetisch hatten und noch einiges mehr. Historia Universalis ist ein kostenloser Podcast. Eine Spende erhält das Angebot am Leben und motiviert uns noch mehr, dir regelmäßig Einblick in spannende Geschichtsthemen zu geben. Unterstütze Historia Universalis mittels einer Kaffeespende unter https://www.ko-fi.com/historiauniversalis oder durch eine Überweisung oder einen Dauerauftrag auf das Konto Historia Universalis, IBAN: DE40 5001 0517 5582 4359 02. Vielen Dank für deine Unterstützung. Support your Podcast!

Vår lyssnarkorre Jasmine på Gotland lär oss en massa bra gotländska ord!

Varje dag i december fram till jul kommer det komma ettavsnitt av podden med en saga. I år har kalendern dessutom ett tema, varjeavsnitt utgår från ett av Sveriges 25 landskap, och sagan i avsnittet har enanknytning till landskapet. Dagens berättare: Viktor BorgDagens landskap: GotlandDagens landskapsdjur: IgelkottDagens landskapsblomma: MurgrönaKända orter i landskapet: Visby, Guldrupe, NärDagens saga: Hoburgsgubben, berättad av Viktor fritt urhjärtat såsom varje ung Gotländsk man kan sin gutasaga

In late June, at Ohiopyle State Park up in the dreamy Laurel Highlands, Beauty and The Beast worked their Wally Byam magic again transporting us and all of our worldly gear up to Geneva-On-The-Lake, GOTL, a vintage summer resort in Ashtabula County, Ohio. The summer of 2019 on Maumee Bay and Put-In-Bay convinced us to adventure more in The Great Lakes region and particularly on gorgeous Lake Erie. She's shallow and temperamental but this wild-child of a lake is a favorite with us. Erie's reputation for carefree summertime leisure is an American legacy. The long days and tranquil starlit nights hold judgement over tight muscles, strained backs and every manner of toil with all its cruelties. Warm sand consoles aching arches and the tender breeze weighs in with a healing carress. It all feels too good to be true. And it is. The post Going Places appeared first on Living In Beauty.

Avsnitt 10 - 28 oktober 2021

Ser ljust ut för Sveriges ekonomi. Terrorhotet mot flygplatsen i Kabul. Regeringen har gett besked om mellanförvaring av kärnbränsle. Gunilla Bergström död. Hör nya säpochefen Charlotte von Essen. Gotländska Slite har hamnat ordentligt i mediafokus. Malmö FF i champions League.

Dödstalen stiger efter IS attentat i Kabul. Ljust för Sveriges ekonomi. Regeringsbesked om mellanförvaring av kärnbränsle. Gunilla Bergström död. Hör nya Säpochefen Charlotte von Essen. Gotländska Slite har hamnat ordentligt i mediafokus. Malmö FF i champions League. Programledare: Maria Ekman Producent: Tomas Eriksson Reporter: Emil Östman

I avsnitt 17 så gör vi en tillbakablick kring vårt första halvår som podd. Vad har egentligen hänt under dessa månader och hur minns vi de olika avsnitten? Vi spekulerar även om vi kanske påverkat den svenska ölscenen att producera rököl. Vi provar för ovanlighetens skull även två öl, denna gång från Gotlands Bryggeri där Micael helt plötsligt hittar "fänanis". Men hur många Rassaviken Rököl har Micael kvar och vad har Robert för plan med sina? Har Robert dessutom kommit på världens bästa namn på en folkölsbutik? Allt detta och mycket mer i avsnitt 17!

Gotländske & gutamål Simon Karlsson och Jakob diskuterar gotländska och gutamål. Teknik: Jakob FällbergRedigering: Jakob FällbergVinjett: Jakob Fällberg

Gotlänning dömd för att ha kört för fort på sin elcykel. Strålningen från Tjernobyl ökar. Thomas Wilander låg 36 dagar i respirator med svår covid-19. Filmstjärnan Lena Olin klar för rollen som konstnären Hilma af Klint. P4 Extragästen är Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm.

I avsnitt sju får vi besök av Lukas Jonsson, målvakt allsvenska IK Sirius. Han utbildade sig först till konditor, men blev allsvensk målvakt. Lukas berättar om när han tog båten från Gotland i unga år för att bli fotbollsmålvakt på elitnivå. Och om morbrorn som fixade en provträning med Sirius. Han tar även upp den mentala pressen på just fotbollsmålvakten. Vi får även lite matlags- och träningstips, lite mediaträning och så klart Lukas röst på vem som vinner SM-guldet 2021. Programledare: Maria Pääjärvi Inspelning/sidekick: Jesper Landby Klipp/postproduktion: Sam Petter Claeson, Sam Clae Music Mer om FIL på fil.nu

Gotländska åkrar är uppgrävda och gamla skatter spårlöst försvunna. Snart riktar polisen misstankarna mot tre män med gps:er och metalldetektorer. Men de säger att de mest är intresserade av Rubiks kub.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

När Micke som nybakad hästskötare fick frågan om att åka över till USA och jobba för Berndt Lindstedt tvekade han inte en sekund. Bara upplevelsen att trampa samma jord som Nevele Pride var anledning nog.  En familj, ett mirakel, en längtan att träna kallblod och ett nedbrunnet hus har fått honom att landa i Bollnäs och vad han säger så blir han kvar. om inte nyfikenheten drar i honom igen. Support this podcast

We are back!! Sports Community!!! You are going to want to tune in!!! Covid brings us so many questions.. one being how hard do you train when you have no idea when your sport is coming back!! --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app --- Send in a voice message: https://anchor.fm/getontheline/message Support this podcast: https://anchor.fm/getontheline/support

Velkommen til endnu en podrejse til forunderlige Gotland.Denne gang besøger vi igen den nordlige del af øen og vi skal vidt omkring. På rejsen aflægger vi bl.a. besøg hos jomfruen ved Lickershamn med en tragisk kærlighedshistorie, en sten som siges af have  St. Olufs' aftryk magiske aftryk og Den Blå Lagune. Primagård ved Fårösund, Bungemuseet, Bungenäs Matsal och Kalkladan samt Jonas Hellströms Fabrikken Furillen.Dette er Nordøen, Graips land. Musik af Berra Alvengren, Skutan Svenska Marie fra albummet Gotländska Favoriter. Foto er hentet på nettet. 1) Fabrikken Furillen Har du lyst til at rejse med mig til Gotland så se mere her.Komplet liste over besøgsmål i episoden: I denne episode fortæller jeg om følgende steder: Ett litet crêperie, Stenkyrke kirke, Jomfruen ved Lickershamn, Sangelstenen i Domarlunden, S:t Olofsholm, Gotlands pilgrimsrute, Lärbro kirke, Den Blå Lagune, Fårösund Fästning, Fabrikken Furillen, Kyllaj, Prima Gård AB, Bungemuseet og Bungenäs Matsal och Kalkladan.

Velkommen tilbage!I dag går rejsen til den nordlige del af Gotland, Graips land. Vi skal besøge en uhyggelig, muret galge fra middelalderen, et kunstnerhjem fra 1900-tallet, Brucebo, hvor en rig, kunstnerisk stockholmer og hendes canadiske mand slog sig ned og fandt sig et fristed. Vi følger også i hælene på botanikeren Linné til Lummelunda, hvor Nordens største kværnhjul og drypsten findes. Videre kører vi til det gamle pilgrimssted, Bro kirke og stopper midt ude i Martebomosen, for at lede efter et særligt lysfænomen. Musik af: Berra Alvengren, sangen hedder Marlickos Vendla og er fra Gotländska Favoriter. Fotos af Kathrine G. Bjerregaard

 Velkommen tilbage!I denne episode skal vi tilbage til det sydlige Gotland. Her skal vi besøge en bondegård fra 1200-tallet, nemlig Kattlunds, nær Rone, som jeg har fejret festlig, svensk Midsommar på et par gange. Billedet ovenfor er fra sidste års fest.Nær ved Kattlunds findes en enorm bunke sten, en såkaldt stenrøse. Den siges at være Beowulfs grav - men hvad ved jeg - og tæt herpå ligger en af dansk kunsts helt store skikkelser, nemlig Asger Jorn, begravet ved kirken i Grötlingbo, som også kaldes Sudrets Katedral. Hvorfor han ligger her og ikke i Silkeborg kan du få svar på nu. Vi besøger også Peters Arkiv, Fide Fajans, Öja kirke, et naturreservat og selveste "Hoburgsgubben".Musik: Kjell Tomsson med En Läitn Sårk fra albummet Gotländska Favoriter.Fotos:Til Midsommar fest på Kattlunds, sommeren 2019, foto af Kathrine G. BjerregaardHoburgsgubben, foto af Jørgen DiswalVamlingbo Præstegård, Foto Wiki Commons

Foto af Beowulfs stenrøse, Uggard Rojr, taget af Poul Eric Frandsen - Tak Poul!Velkommen tilbage!Kom med på en rejse til Gotland! I denne episode forlader vi Visby og tager hul på det sydlige Gotland som lokalt kaldes "Sudret" og i Gutasagaen kaldes Gunfjöns land. Dette er nok mit favorit landskab på Gotland, men det er svært at vælge..Vi kører ud ad landevej 142 til Hemse og videre til Ronehamn og Hablingbo. Jeg fortæller om kalkmalerier og runer i Hemse kirke, om den Gule Høne i Ronehamn og Kaptajn Grogg på kajen. Du hører også en af øens mange spøgelseshistorier ved Stavgård og om Beowulf, som siges at ligge begravet under en bunke sten ved Uggarde Rojr. Turen slutter ved Åsa's Keramik og Crêperie efter besøg ved Gute Vin, Verdus Veranda og Loppis i Havdhems gamle stationsbygning. Kursen er sat. Og der er så mange steder og oplevelser, jeg vil fortælle om, så vi nok må vende tilbage til Gunfjöns land igen i en episode 18. Det sydlige Gotland del 2.Musik og lyd i denne episode er:Brudstykker af "Alpraisu" indspillet af Berra Alvengren og Visby Brass. Fra udgivelsen Gotländska Favoriter 2004. Pladen findes på SpotifyTrailer for 3D computer-tegnefilmen "Beowulf", 2007 Paramount. Instruktør: Robert Zemeckis. Se mere om filmen på IMDb. Husk, at hvis du ikke vil gå glip af de næste episoder, så klik på Abonnér / Follow her på siden. Som guide, rejseleder og foredragsholder i disse Coronatider, har jeg brug for al den støtte, opbakning og hjælp, jeg kan få. Tak!  Foto af Anders Husa fra den Gula Høne  Et godt eksempel på Sudrets særlige lys! 

Historiske Hotel Visby på hjørnet af Strandgatan og Donners Plats.  Velkommen tilbage!I denne episode nr 16 fortæller jeg om mine egne favoritsteder i Visby når jeg skal spise, sove og shoppe.Vi kommer godt omkring i den lille by i denne korte episode. Jeg fortæller bl.a. om min absolut yndlings restaurant, nemlig Bakfickan på Stora Torget, og om min favorit smykkekunstner, guldsmed Annika Gustavsson, samt om hvilket hotel, jeg altid selv bor på, når jeg er på Gotland og vil bo indenfor bymuren. Den gamle hansestad har som fortalt en plads på den prominente UNESCO Verdensarvsliste på lige fod med Roskilde Domkirke, Taj Mahal, Pyramiderne i Giza og mange andre steder med særlig betydning for verdensbefolkningen. Det er velfortjent og byen er bestemt et besøg værd!Musikken til dette afsnit er af Dan Svensson. Sangens hedder Kökskärlek og er igen hentet fra Gotländska Favoriter 2004. Du kan lytte til pladen på bl.a. Spotify.Naboen renoverer som tidligere fortalt døgnet rundt. Jeg optager hjemme i stuen, så du må bære over med naboens banken mm, som ind imellem er med som bonus baggrundslyd. Jeg har prøvet at redigere noget af larmen væk, men det har givet et par abrupte klipninger. Jeg håber ikke at det forstyrrer alt for meget!Aften på Bakfickan. Stora Torget 1. 

I denne episode inviterer jeg lytteren med på en imaginær byvandring i Visby's smalle og brostensbelagte stræder. Vi kan kalde det en "podwalk". Vi begynder gåturen ved Valdemarkorset.Her fortæller jeg om den blodige erobring af Gotland på Korsengen, ved Valdemarkorset. Foto af Jørgen Diswal. Vi går videre til stedet hvor en mægtig, men forlængst forsvunden, borg engang stod. Det imponerende Visborg Slot blev oprindelig opført af Den Tyske Orden og senere udbygget under Erik af Pommern. Slottet var hjemsted for den danske administration af Gotland og bolig for de 21 danske lensmænd, som regerede øen i de danske kongers navn.Modellen på Kommendentsbacken, der viser hvorledes Visborg Slot har set ud i sin storhedstid. Foto af Poul Eric Frandsen. Nu går vi ind i selve byen, bag den vældige bymur og ned ad Strandgatan til Donners Plats, Gotlands Fornsal, Det Gamle Apotek, Almedalen, Pippis gade og videre til Botan. Vi kommer også forbi S:t Maria Domkirken, Kyrkberget og slutter turen på Stora Torget, hvor aftensolen skinner og den svenske kändis-faktor er lige så høj som UV-indekset.Vue over Visby fra Kyrkberget. Foto af Kathrine G. BjerregaardMusikken er igen hentet fra Gotländska Favoriter. Intromusikken er en lille bid af Gotländsk bröllopsmarsch af Ymsedere. Outro-musikken er nogle sekunder fra Kjell Tomsson's indspilling af sangen Farfars pärontrei. Kjell bor i Stånga på Gotland og synger med en svær gotländsk dialekt.        

Denne episode er en optakt til de kommende af Gotlandske Historier. Jeg skifter spor fra fortællinger til oplevelser og inviterer dig med på en rejse til Gotland og Fårö, hvor vi leder efter spor fra dem, der kom før os og jeg guider dig på vej til mine egne favoritsteder og bedste rejseoplevelser på de to svenske øer ude i Østersøen, som engang var danske. Musikken er af Ernie Englund, Gotländsk sommarnatt. Fra udgivelsen Gotländska Favoriter, Kända Gotländska låtar. Du kan lytte mere til nummeret på Spotify.Bær venligst over med mig når det kommer til lydkvaliteten og larm i baggrunden. I disse hjemme-Corona-tider er podcasten igen optaget hjemme ved spisebordet på Bryggen. Restauranten nedenunder renoverer, det gør naboen også og i går, midt under optagelserne susede 5 redningskøretøjer forbi på vejen nedenfor. Det var ikke nemt at optage.. Helgumannens Fiskeleje på Fårö. Det var her Båta Bol, den gæve kvindelige fisker, begav sig ud fra, når hun skulle fange fisk til spisebord og salg.Den Blå Lagune på det nordlige Gotland. Et populært badested. Foto fra Sydsverige.dk. 

Den enda mediala solglimten i den annars nattsvarta rapporteringen just nu är Marcus Oscarssons instagramflöde där Öststatsbottar hittat fram till hans konto och kommenterar med sexuella förslag. Helgen då Gotlänningarna går man ur huse för att bemanna ringmuren för att försvara mot de annalkande Stockholmarna. Och så ett litet audiellt påskägg veckan innan påsk! FÖR DET ÄR NI VÄRDA!

Besök i studion av Lars Stiernbielke från Holmgrens Vapen och Jakt och Fritid. Lars har med sig en studsare från tyska Steel Action, rakrepetern HS i .308 WIN. Vi gillar vad vi ser, vapnet ser ut som en klassisk välmöblerad studsare med några finesser, rakrepetering, spänntangent och frästa picatinny-baser. STEEL ACTION Mekanism Kort klipp på YouTube STEEL ACTION Repetering Kort klipp på YouTube Vi pratar också igenom senaste tidens jakt, och svarar på lyssnarfrågor; Markus kommer med ett inspel om det vansliga med att ge hunden mat under pågående jakt. Vi stämmer av med Patrik på PrimaDog om vad man bör tänka på. Erik briljerar återigen och bjuder på en fantastisk matupplevelse, vaktel med fylling av gåslever, potatiscreme och en välmatchad Bourgogne. Eriks gåsleverfyllda vaktel. Makalöst. Gotländsk tryffel.

För många är Pigge Werkelin känd för att han tragiskt förlorade hela sin familj i tsunamikatastrofen i Thailand 2004 och att han väldigt snart startade om sitt liv. Om det har han berättat i TV, som sommarpratare och inte minst i kvällspressen.Med Pigge skulle man kunna prata en hel dag och ändå ha mängder med obesvarade frågor. Jag fick drygt en timma, så i det här avsnittet fokuserar vi på att prata om hans entreprenörskap. Ett av hans succeredskap är den grava dyslexin som han har. Vi pratar om hur man skapar ett vinstgivande flygbolag, ett pannkaksträd och hur han tänkt råda bot på världens sockerepademi.Välkommen att lyssna på en av Sveriges största och roligaste entreprenörer! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lena di Corsi driver gymmet ”Träningsboxen” i Visby, som Sebastian efter en första titt genast utnämner till det coolaste gym han sett. Han blir lycklig och berörd av att höra om alla hennes enorma insatser för människor med cancer och parkinson, som genom träning får ett friskare och lyckligare liv.

Vi sänder från Bästeträsk på norra Gotland där arbetet med att bilda en nationalpark nu ska påbörjas. Och så riktar vi blicken mot småkrypens fascinerande värld. Programledare är Mats Ottosson. Området kring sjön Bästeträsk på Gotland i allmänhet, och Ojnareskogen i synnerhet, har fått mycket uppmärksamhet det senaste decenniet. Till slut vann naturvärdena över industriintressena. Nu inleds arbetet med att bilda en nationalpark i området. Men vad är det för slags natur som döljer sig bakom rubrikerna? Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson åker till Bästeträsk för att titta på vad det är som gör området skyddsvärt. Tillsammans med Magnus Martinsson från länsstyrelsen, Karolina Johansson från skogsstyrelsen och fjärilsexperten Håkan Elmqvist besöker vi de alvarmarker, tallskogar och kalkstränder som omger sjön. Och så uppmärksammar vi att det surras alldeles ovanligt mycket om insekter denna sommar. Aldrig har det väl pratats så mycket som nu om fjärilsflyttning och bihotell och en massa annat spännande som har med småkryp att göra. Vi ansluter oss till insektsyran bland annat genom att hänga med när forskare på Öland med visst besvär försöker spionera på det svårstuderade insektsmyllret sjutton meter upp i trädkronorna. Bivarg, ekoxe och ett knippe osedvanligt sprattliga larver står också på dagordningen. Programledare är Mats Ottosson.

Vi blev inbjudna till Gotland av Medeltidsveckan och Gotland Trail Run för att hålla en inspirationsföreläsning med efterföljande löptur. Lyssna på hur vi tänkte kring föreläsningen och om vår upplevelse av de Gotländska stigarna. http://www.paceonearth.se/podcast/

I dagens 46:e avsnitt berättar vår alldeles egna Bulldozer, Mona Wahlgren om sitt inspirerande arbete som folkhälsoutvecklare på Gotland. Hör om hennes arbete med tobaksprevention, tips och trix för tobaksavvänjning och hur Mona fick sjukhuset att bli rökfritt och det framtida målet, ett rökfritt samhälle 2025, ”tobacco end game”. Glöm inte att prenumerera på vår podcast. Följ oss gärna på instagram och facebook. Gillar du ett avsnitt – dela gärna. #gotland #folkhälsoutvecklare #nonsmokinggeneration #sjuksköterskormottobak #UMO #overheadapparat #sjuksköterskesnack #bästajobbetivärlden #tobaksprevention #vårdförbundet Musik: https://www.bensound.com Funny song

Nordegren och Epstein sänder i dag - blir ni förvånade - direkt från ett helt fotbollstokigt Almedalen. Naturligtvis blir det prat om VM-fotbollen, men vi i ska också tala med en räddningsdykare om hur man kan få ut de 12 thailändska pojkarna och deras fotbollstränare innan nya monsunregn dränker dem i grottan som bara kan nås genom att dyka genom en en och en halv kilometer lång vattenfylld grottgång. Vi talar med John Jonsson, dykare och ytbärgare vid sjöfartsverkets sjöräddningshelikopter. Gotland är ju som ett naturligt hangarfartyg i den militärt känsliga delen av Östersjön. Nu återmilitariseras ön men många Gotlänningar vill inte att militären ska skjuta på Tofta Skjutfält här utanför Visby för att de anser ljudet är störande det kan panga för mycket. Cecilia Schelin Seidegård, landshövding Gotland kommer till vår scen. Det blir också politiska haikudikter idag från Liberalerna, med Christina Örnebjär, kulturpolitisk talesperson och Miljöpartiet, med Karin Thomasson, Kommunalråd och partistyrelseledamot). Många upprörda lyssnare har dessutom hört av sig efter gårdagens program eftersom vi beklagade att det regnade på publiken. Ansvarslöst eftersom det är torka och det är just regn vi behöver som mest. Andra lyssnare är arga för att jag nämnde moderatledaren Ulf Kristerssons längd igår. Kristersson är lika lång som Napoleon Bonaparte och Vladimir Putin men är det olämpligt att ens nämna detta? Råkar du vara i Visby så är du välkommen till oss på Sveriges Radios scen i Almedalen till och med torsdag. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jon Jordås

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.seProducent: Johanna OlofssonSlutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Avsnitt nummer 3 av #espectopodden! I veckans avsnitt gästar Jan Asklander från Länsförsäkringar studion. Vi pratar personförsäkringar för företagare, vilket grundskydd alla företagare bör ha och sedan hur en företagare kan säkra upp en mer ekonomiskt trygg ålderdom. Vi diskuterar även hur fler delägare kan använda försäkringar för att minska risken ifall olyckan är framme samt hur det kan gå ... Read More

Glasblåsaren Georg gifte sig med en prästdotter i Finland. Kontakten mellan de två bröts helt när de nya gränserna drogs 1809. När han sen gifte sig i Sverige bröt han mot lagen och blev bigamist. Ibland när man släktforskar så händer det att man stöter på berättelser om människor som man inte själv är släkt med, men som ändå fascinerar. Så var det för Karin Edvall i Göteborg, som plötsligt råkade på ett domstolsprotokoll från Strömbäcks glasbruk i Västerbotten. Det berättade om en 9-årig pojke som blev svårt misshandlad och till sist ihjälslagen av sin egen morfar och mormor. Karin Edvall började nysta i historien och fann ett märkligt och sorgligt människoöde. Den handlar om pojkens far, glasblåsaren Georg Wilhelm Hentzén som föddes 1772 på ett glasbruk i Värmland. Hans far var glasblåsare och det var naturligt att Georg fick lära sig samma yrke. Han blev upplärd att blåsa både vitt och grönt glas. Det svåra var att blåsa vitt glas, det som vi kallar genomskinligt, för då måste man ha helt ren sand. Det var status att kunna blåsa vitt glas, berättar Karin Edvall. När Georg var 20 år lämnade han hemmet i Värmland och for över till Finland, som då var en självklar del av Sverige Georg arbetade några år på olika glasbruk i Finland och hamnade med tiden i trakten av Björneborg. Och det var där han träffade Serafia, en ung kvinna som egentligen var lite finare än den relativt enkla glasblåsaren. Hon var dotter till en kyrkoherde, och sannolikt hade hennes far hoppats på ett bättre gifte. Men han fick ge med sig och tillät bröllopet. Att han fick gifta sig med kyrkoherdens dotter tydde ju på att han hade ett gott renommé och att han förde sig bra. Annars var ju giftet med honom ett stort kliv ner på den sociala stegen. Hon var 17 år och han 24, och de flyttade till Berga glasbruk i Österbotten. Tiden där kantades av att han började likna en rättshaverist. Han stämde in folk till tinget för minsta småsak, han ville ha ersättning för sveda och värk eller för att han anser att några har begått fel mot honom, berättar Karin Edvall. Vid ett tillfälle kom Georg och Serafia hem efter att ha varit bortresta, och de upptäckte då att någon brutit upp ett uthus och tagit den vagga som fanns där. Det visade sig vara en granne som lånat den. Georg stämde honom och fick några riksdaler i ersättning. En annan gång hade han köpt en ko av en person. Georg hade inte lämnat full betalning, så säljaren hade hämtat hem kon. Det krävde Georg ersättning för. År 1800 händer en märklig sak, berättar Karin Edvall. Georg och Serafia ska fara till hennes syster, som är gift med en kyrkoherde. Georg är ju lite av en katt bland hermelinerna och för att visa att han duger så får han lov att låna en klocka av läraren i socknen. Men när han kommer tillbaka så vägrar han att lämna tillbaka klockan. Det blir rättegång och han får betala 17 riksdaler i ersättning. Det här är givetvis väldigt skämmigt, så nu lämnar de den finska socknen Pörtum, och reser till Norrbotten. Georg och Serafia flyttade nu runt på olika glasbruk i norra Sverige under några år och under tiden föds flera barn, de får fem barn tillsammans. 1805 väljer de att flytta tillbaks till Finland igen, men äktenskapet mellan Serafia och Georg skakar i grunden. Så året därpå flyttar Georg ensam tillbaka till Sverige, och lämnar för alltid sin hustru och de fem barnen i Finland. De separerar helt enkelt och hustrun flyttar hem till sin bror en bit bort. Just det faktum att hon har en god social status gör att de faktiskt kan separera, annars hade det sannolikt inte gått, tror Karin Edvall. Så Georg åker tillbaka till Norrbotten och Serafia och barnen flyttar in hos hennes bror och sen blir utbryter krig. Det krig som bryter ut 1809 blir ödesdigert för många, inte minst för glasblåsarfamiljen, plötsligt dras en gräns ner mellan Sverige och Finland, den självklara kontakten som varat i många hundra år är bruten. Kanske lika så gott, för Georg Henzén, som nu jobbar på ett glasbruk utanför Västervik och som, på sitt eget sätt, har gått vidare i sitt liv. Nu har han träffat en ny kvinna som han vill gifta sig med, och de är lite mer lika varandra socialt, eftersom hon är dotter till en glasblåsare. Hon heter Fredrika Ditzler. Tre gånger kungörs det i Post- och inrikes tidningar att Georg vill gifta sig med Fredrika och om någon har något att invända ska måtte de göra det. Men ingen verkar ha några invändningar, och Georg, får man förmoda, har väl inte varit alldeles tydlig med att berätta att han redan är gift. De får ett barn och får gifta sig 1811. Samma år som de gifter sig efterlyser Serafia, hustrun i Finland, honom genom annonser i Åbo tidning. Hon vet ju tydligen ingenting om att Gerg är omgift, utan skriver att han lämnade henne 1806, hörde av sig sista gången 1807. Nu vill hon att han hör av sig, annars ska han anses ha förverkat sin rätt till äktenskapet. Georg svarar inte, och nu är han ju tekniskt sett bigamist. Familjen har flyttat mellan glasbruken, och hamnat på Rejmyre glasbruk varifrån han får sparken. Nu vidtar en period av resande mellan olika jobb på olika glasbruk, ganska snart är Georg tillbaka i Norrland igen. Under tiden föder den nya hustrun Fredrika barn. Alla Georgs barn, de fem i första äktenskapet och de fem som föds i det andra, får väldigt pampig a namn, som Constantinus, Ignatius och Akvilina. Och märkligt nog heter två av barnen i respektive kull samma namn, så det finns två Dominicus och två Serafia. Det är obegripligt varför han gör så. Detta är ju någonting han måste ha drivit själv. Men han var en stursk typ, säger Karin Edvall. Sen händer det 1819 att Fredrikas pappa kommer och hälsar på dem när Georg arbetar på Sandö glasbruk. Äldste pojken Dominicus, som nu är nio år uppfattas som helt omöjlig. Han slår sönder saker, ljuger och stjäl så morfar säger att han ska ta hand om pojken och uppfostra honom. Så han tar med sig pojken till Strömbäcks glasbruk utanför Umeå, där han och pojkens mormor bor. Morfar heter Johan Josef Ditzler och mormor heter Gertrud Bertzling. Men det går dåligt för dem att uppfostra pojken, något som vid den här tiden självklart handlade om att använda riset. Men det biter inte på Dominicus, han fortsätter att ljuga och stjäla. Det är bara småsaker han tar; en bit tvål, skosnören, en kam, en kula, men bestraffningarna eskalerar och till slut så piskar de pojken. De slår honom så att blodet stänker, och de sparkar honom, men han tar inte reson utan fortsätter. I domstolens protokoll berättar ett vittne som är granne med familjen Ditzler om hur bestraffningen gått till: Fjärde vitttnet Anders Sliker. Vittnet steg in hos Ditzlers medan Ditzler skrek: Man ska inte hållas med tjuvnad! Han var mycket vred. Sedan upphämtade Ditzler ur källaren en kvast och befallde pojken att avkläda sig. Och i Slikers närvaro slog han sedan barnet med kvasten så att blodet stänkte bort till väggen. Ehuru Sliker tvenne gånger bad honom sluta, fortsatte han att slå. Barnet blev sedan liggande kvar på golvet, på mage, men Sliker fick icke ens ge det halvdöda barnet en mugg vatten för Ditzler som alltjämt var mycket vred. Urtima ting,  Ume Häradsrätt 10 juni 1820 Pojken blir sjuk, han får problem med magen, till slut kan han inte ens få behålla vatten. I maj 1820 dör den nioårige Dominicus. Uppfostran vid den här tiden var ju riset, och det fick gå väldigt långt innan omgivningen tyckte att det var fel. --Men det här ansågs fel, och det blev rättegång där hel historien rullades upp, och mormor och morfar fick betala en halv mansbot var, alltså 100 riksdaler sammanlagt, berättar Karin Edvall. Året efter blir Georg Henzén utkastad från Sandö glasbruk. Han skriver en lång inlaga till Hallrätten där han berättar om hur illa behandlad han blivit.  Trots att han haft ett slaganfall, har ett brutet revben och ett brutet bröstben, så blir han slagen och tvingas att arbeta, hävdar han. Inspektorn på brukar svarar med att säga att Georg är helt oregerlig, han vet inte vad som är rätt och fel, han är ständigt full och beter sig helt laglöst. Jag tror att hans beteende har med sonens död att gör, säger Karin Edvall. Jag tror att förtvivlan tog överhanden. Efter en här händelsen tvingas Georg att lämna Sandö, och han går sin väg. Nu går det brant utför för Georg. Han lämnar Fredrika i Norrland och ger sig ut på en egen vandring mellan olika glasbruk längre söderut. Han kallar sig änkeman och han påstår att han kommer från ett bruk i Värmland, där han bevisligen aldrig jobbat. Han återvänder aldrig till något ställe han arbetat på tidigare, han verkar bränna alla broar allteftersom han rör på sig. Sin sista tid tillbringar Georg på Kosta glasbruk, där han dör 1825. Obduktionsprotokollet efter hans död är ovanligt innehållsrikt: Det är väldigt omfångsrikt, berättar Karin Edvall. Det står ganska noga om vad han gjorde de senaste åren och hans sista dygn är väldigt noga beskrivet. Man får veta att han varit förkyld, vad han åt till frukost -äggröra och fläsk att han sedan gick ut en stund och kom tillbaks och bad om nål och tråd för att laga sin rock. Och så pang, så var han död. Han var 52 år, vilket var en hög ålder för en glasblåsare. Han var i ganska gott skick, förutom att hans lever var enorm. Det tyder ju på att han hade grava alkoholproblem. Georg hade lämnat Finland och sin familj där 1806, och när han dog 19 år senare visste han sannolikt inget om hur det gåt för hans första hustru Serafia och de fem finska barnen, men Karin Edvall vet. Två av barnen dog som små under kriget. Serafia flyttade till Åbo med två av barnen, Serafia och Dominicus, som blev bagarlärling. I september 1821 så dränker han sig i Åbo å. Han har mått psykiskt dåligt i flera år, har tidigare försökt ta livet av sig med en kniv. Mamma Serafia väntar då barn med en ny man, en skollärare som hon senare gifter sig med. Systern Akvilina startar en värdshusverksamhet. Modern Serafia blir över 80 år, och när hon dör så är alla hennes barn och båda hennes makar borta sedan länge.  Dramatisk när en tredjedel av riket föll bort Glasblåsaren Georg Hentzén dog 1825 och efterlämnade två familjer, en på den svenska sidan och en i Finland. Vi vet inte om han verkligen gjorde några allvarligt menade försök att få kontakt med sin första familj den i Finland igen, men även om han hade velat ha kontakt med dem så hade det sannolikt varit svårt. För när man efter 1809 års krig drog upp den gräns som skulle skilja Sverige från det nu ryska Storfurstendömet Finland, så drog man också ner en slags ridå för kontakterna över gränsen. Det berättar Åke Sandström som är professor i historia vid Uppsala universitets Gotländska campus. Den fria rörligheten mellan riksdelarna upphör ju. Det är ungefär som det som händer just nu i England med Hard-Brexit, fast mycket, mycket värre. För de ryska undersåtarna rådde det i praktiken ett slag utreseförbud under långa tider, finländare att besöka den gamla västra riksdelen. Det var svårt att hålla kontakten med släktingar och vänner när man levde i två skilda länder. Postgången fungerade ju, men det ställde ju till det, många familjer delades, säger Åke Sandström. Riksgränsen kom att gå mitt i ett finskspråkigt område och tittar man utefter Torne Älv så är många av byarna dubblerade. Min farmor till exempel kommer från den finska byn Karunki, och på den svenska sidan finns byn Karungi.  Folk i de där byarna var ofta släkt, eller i alla fall vänner med varandra. Där emellan lade man nu en riksgräns tvärs över och satte utreseförbud för de nya ryska undersåtarna. Artikel 4 ur fredsfördraget i Fredrikshamn sep 1809 (något moderniserat språk) Hans Majestät Konungen av Swerige avstår oåterkalleligen och för alltid, till förmån för Hans Majestät Kejsaren av Ryssland alla rättigheter och titlar till de härefter uppräknade Hövdingedömen, vilka under detta krig blivit från Sverige erövrade, nämligen: Kymmenegårds Län, Nylands och Tawastehus, Åbo och Björneborgs med de Åländska Öarne, Sawolax och Karelen, Wasa och Uleåborgs Län, samt en del av Västerbotten ända till Torneå Elf. Det här var ju mycket mer dramatiskt än de flesta inser idag, kommenterar Åke Sandström. Det var ju alltså en tredjedel av riket och en fjärdedel av dess befolkning som föll bort. Det här var ju inte fråga om en provins som man skulle kunna tro, utan det var en del av rikets kärna. På 1700-talet så brukade man beskriva Sverige som bestående av fyra länder Götaland, Svealand, Norrland och Finland. De delarna hade funnits ända sedan riksbildningen på 1200-talet, så det var verkligen en betydelsefull och stor del av det svenska riket som gick förlorat, och det faktum att Sverige samtidigt gick i union med Norge kunde inte på något sätt ersätta gamla riksgemenskapen med Finland. Kontakterna mellan den svenska och finska rikshalvan fram till brytningen 1809 var intensiva. Inte minst var det de vanliga, enkla människorna som lastade sina båtar med de varor de hade samlat på sig under året för att på hösten sälja på andra sidan vattnet. Finland var ju oerhört väl integrerat ekonomiskt med den västra riksdelen framför allt med Stockholm. Det var ju oändligt mycket mer kontakter mellan å ena sidan Österbotten, Åland Saatakunta och egentliga Finland och å andra sidan Stockholm, än det var mellan Stockholm och Småland eller Östergötland, säger Åke Sandström. På höstarna, i september och oktober så kom det ju hela armador av bondeseglare till Stockholm. De låg i mångdubbla rader på Skeppsbron för att sälja strömming, tjära beck och slöjdföremål. Det var en årlig företeelse av stora mått.   Den finlandssvenske friherren Carl David Skogman betraktade vid ett tillfälle livet på kajen i Stockholm, och han beskrev hur man skojade med språkbarriären: Så var här ett levande liv. Köpslående mellan fruar och pigor på ena sidan och på den andra de finska bönderna och deras hustrur, försiggick understundom ganska högljutt, helst dessa sistnämnda ofta endast nödtorftigt kunde svenska och var föremål för skämt över deras finska brytning. När fredsavtalet mellan Ryssland och Sverige skulle skrivas insåg förhandlarna att  det var en dålig idé att tvärt bryta alla kontakter mellan länderna. Därför skrev man in att delar av handeln skulle kunna fortsätta De höga kontrahenterna har för sina undersåtars nytta överenskommit att vidtaga tjänliga anstalter för att befästa de handelsförhållanden som lång vana, grannskapet och ömsesidigt behov gjort nästan oundgängliga. Tills vidare skola Finnarne äga tillstånd att från Sverige utföra Malm, Tackjärn, Kalk, Byggnadssten till Mas- och Smältugnar, och andra av detta Rikes produkter. Svenskarne skola ifrån Finland kunna utföra Boskap, Fisk, Spannmål, Lärft, Tjära, Bräder, Trädvaror af alla slag, Timmer och Wed, samt i allmänhet alla öfriga detta Storfurstendömets produkter. Man måste ändå säga att när man satte fredsvillkoren så var man ganska klok i många avseenden, kommenterar Åke Sandström. Man sa ju bland annat att vi inte kan klippa alla ekonomiska band mellan de här båda riksdelarna: Trots att Ryssland tog över styret av Finland märktes det svenska inflytandet under lång tid, framför allt i lagar och förvaltningen. Vissa svenska regler och lagar blev kvar i Finland trots att de förändrades i Sverige, berättar Åke Sandström. Finland behöll den svenska lagstiftningen längre än vad Sverige gjorde. Det gustavianska Sverige levde i många avseenden vidare i Finland. Man behöll 1734 års lag, som var en omfattande lagskrivning på sin tid, de svenska grundlagarna fortsatte att gälla och man kunde använda svenska mynt ända till mitten av 1800-talet. Med tiden blev ändå det ryska inflytandet över Finland allt större. Bondeseglarna, som tidigare åkt över Östersjön till Stockholm, syntes allt mera sällan på kajerna i Sverige. Det här dör ju ut under 1800-talet, och det beror delvis på att man försvårar utbytet med Sverige, men också för att det öppnar sig bättre utsikter i Petersburg, som ju är avsevärt mycket större än Stockholm. Stockholm hade ju haft en finsk församling sedan 1500-talet. Nu fick Petersburg en likadan. I slutet av 1800-talet är Petersburg Finlands andra eller om det är tredje största stad om man ser till befolkningen, slutar Åke Sandström. Programmet är gjort av  Elisabeth Renström, Merja Laitinen och Gunilla Nordlund Uppläsare: Viktor Åsberg och Patrik Paulsson  slaktband@sverigeradio.se

Sommaravsnitten är glesa men naggande goda! Peppe och Karin pratar vidare på deckartemat inför duons författarintervjuer under Crimetime Gotland - men har också hunnit med en och annan roman i andra genrer. Varför är deckarförfattare så vansinnigt produktiva? Böcker: The Wonder av (Miraklet) av Emma Donoghue, Mari Jungstedts Det förlovade landet, Maria Wärn-deckaren Det du inte ser av Anna Jansson. Samt Homo Deus av Yuval Noah Harari, Kaninjägaren av Lars Kepler, Mikko Porvalis En blå död, Mats Strandbergs Hemmet, Torkil Damhaugs Se mig, Medusa. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hampus Nessvold har åkt till Gotland för att mysa med Hannah Widell & Amanda Schulman. Här har systrarna sitt ljuvliga landställe - känt från sociala medier - med villa, båthus, pool och you name it. Hannah Widell och Amanda Schulman är systrar, kollegor och chefer som driver företag inom inom media-, skönhets - och modebranschen. Två "busy-ladies", men just nu är de på sitt landställe för att pusta ut. Hampus har bjudit in sig själv för att mysa runt på tomten med Hanna & Amanda och uppleva en idyllisk svensk sommar. Om allt är så perfekt som det verkar kanske han blir kvar där, och lämnar Oscar i radiostudion för gått. Går det förresten att bli adopterad när man är över 20 år gammal?   "Zia med Nessvold i P3" sänds varje vardag i Sveriges Radio P3 kl 14 - 16 hela sommaren. Programmet görs av produktionsbolaget Massa Media.

Vi har två dominanta r-ljud i Sverige. Tungrots-r, som främst används i södra Sverige, och tungspets-r, som är vanligare i övriga landet. Men en lyssnare har lagt märke till ett tredje r-ljud. Veckans språkfrågor Vad har ordet raritet för ursprung? Varifrån kommer ordet någon och vad betyder det egentligen? En lyssnare har hört meningen "För regeringen är prognosen mumma" i en ekotsändning. Vad betyder ordet mumma? Varifrån härstammar det småländska ordet vonne och är det bara småländskt? Varför liknar det gotländska r-ljudet det amerikanska, och varför uttalar gotlänningar alla bokstäver i exempelvis ordet stjärna? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Denna vecka gästas podden äntligen av en härlig Gotlänning, eller rättare sagt en halvtokig mattenörd som gästen själv beskriver sig. Veckans gäst är ingen mindre än läraren och föreläsaren Anders Randler, som förutom att ha föreläst i London även åkt runt och predikat matematik och programmering på Gotland för Gotlands årskurs 9:or. Lyssna tills hans stora intresse för programmering, när vi reder ut vad datalogiskt tänkande innebär, hur Anders använder sig av iTunes U, iBooks Author och hur får vi in programmering i i ämnet idrott och hälsa.

Under hösten stod han för riktigt bra prestationer både på Stockholm Halvmarathon och Lidinöloppet. Denna vecka är han gäst i "Möt löparen" och hans namn är Fred Grönwall. Uppladdningen inför Lidingöloppet var udda för Fred Grönwall som bara några timmar innan start befann sig på dop. I en taxi ute till Lidingö hann han precis fram till startområdet bara 10 minuter innan starten skulle gå. Inte konstigt att han var så upp i varv att han faktiskt gick upp i ledning av loppet under den 1 km. Men hur gick det för honom sen då? Jo, det får ni veta i veckans avsnitt av "Möt löparen" där ni också får veta vad han lägger mycket av sin tid på.  Som vanligt är det löparen och journalisten Marcus Åberg som leder samtalet som kom att handla om varför det blev löpning, vad Fred drömmer om i framtiden och mycket annat som handlar om det bästa av allt i livet – löpning!  Välkomna till ett härligt samtal tillsammans med Gotlänningen Fred Grönwall!  

Allt börjar på en Gotländsk lammgård i juli, nära midnatt. Elisabeth hittar ett kassettband inspelat på en bänk på Hornsgatan påsken 1974. På bandet står det skrivet Eduardo med röd tusch. Eduardo är Elisabeths första stora kärlek. Den typen av kärlek som gör en lite radiostyrd och får en att ta ut alla sina besparingar för att i hemlighet flyga till andra sidan jorden. Eduardo är utbildad fallskärmsjägare från Peru, bosatt i New York. Han är stilig som en filmstjärna och har ett rakvatten som man minns 40 år senare. Elisabeth fnittrar åt fyndet. Hennes dotter Stina blir nyfiken och vill genast börja googla sin mors svunna kärlek. Vad heter han i efternamn? Lever han? Var finns han? Vad gör han? Men Elisabeth tycker det känns jobbigt. Hon vill inte rota i gamla känslor och går och lägger sig. Morgonen efter är solig och varm. Elisabeth går som vanligt ut på ängen för att sköta om sina lamm. Då börjar plötsligt telefonen i fickan att vibrera. Ett samtal från en annan tidszon.    Sara Lundin (1979) är radioproducent och dokumentärmakare. Hon har arbetat med en rad olika produktioner för Sveriges Radio sedan 2003. Främst för kulturredaktionen på P1 samt gjort ett tiotal P3 Dokumentärer. (Alexandramannen, Jönköpingskravallerna, Punkmordet, Fallet Linda Chen) och står bakom serier som Tak över huvudet och P3 Kultur. För P1 dokumentär har hon tidigare gjort Fjärde bilden, Krigsgenerationen och Brevbäraren som försvann. Hon har varit nominerad till Tempo Radio Award och Ikarospriset samt fått Författarförbundets radiopris.

Varje sommar plockas runt 15 ton salmbär på Gotland. Kaliber har följt med i salmbärsdiket och träffat kvinnor som kommit hit för att få ett bättre liv men som också kan få betala ett högt pris. Det är den 10 december 2014. Blå Hallen i Stockholms stadshus släcks ner och rader av silverglänsande fat bärs nerför trappan till Nobelfestens gäster. Mitt på varje tallrik ligger ett perfekt format salmbär, som på Gotland mest används till sylten till öns nationalrätt saffranspannkaka. - Det är ett jättefint litet bär. Smaken är helt fantastisk, syrlig och söt. Mörkt blå- och lilaaktigt, som ett hjortron fast mörkblått.Konditorn Daniel Roos, som också gjorde desserten till kronprinsessparets bröllop, ville använda en svensk råvara som inte använts till Nobeldesserten tidigare. Han kände till salmbär eftersom hans tjej kommer från Gotland och desserten beskrivs i Dagens Nyheter som "en härlig gotländsk touche i en mjukt rundad skål".... Nu har det gått åtta månader sedan Nobelfesten. Det har blivit salmbärssäsong igen på Gotland och de följande veckorna kommer ett 70-tal kvinnor, de flesta med rötterna i Thailand, att plocka runt 15 ton salmbär. Det pratas en del om thailändskorna som dyker upp i vägrenen varje sensommar, men få känner till vilka de är.Jag följer med i salmbärsdiket för att träffa kvinnor som söker ett bättre liv i Sverige men också kan få betala ett högt pris. 46-åriga Toi Thamma-On hukar i hettan i den branta dikeskanten i Kappelshamn på norra Gotland. Ibland blir det för varmt och det händer att hon svimmar när hon inte dricker tillräckligt, säger hon på sin svenska som är tydligt färgad av både thai och gotländska.- Svimmar ibland. Vi vill inte dricka vatten, bara kämpa på och plocka, en och en.Toi såg själv inte Nobelfesten på tv förra året, men hon minns uppdraget från den gotländske bäruppköparen att lägga de allra finaste bären i särskilda plastaskar, exakt 40 bär i varje. Och hon fick höra att lokalpressen skrev om de gotländska Nobelbären.- Min kompis, hennes man hade läst i tidningen att nu kommer salmbären som ni plockat till Nobelpriset.Äter du salmbär själv?- Nej, jag bara plockar och säljer. Bären smakar ingenting, tycker Toi, därför äter hon sällan några utan lägger bara ner dem i hinkar och fryser sen in dem i tvålitersplastpåsar. För Nobelbären fick Toi nästan dubbelt så mycket betalt, 100 kronor per kilo, än vad de thailändska bärplockarna brukar få. Men det tar lång tid, ofta flera timmar att få ihop ett kilo och hon tjänar sällan mer än 30 kronor i timmen. Toi har en egen vespa, men de som inte har det måste bli skjutsade av sina män.Hon har ont i ryggen och i axeln efter en mopedolycka för några år sedan. Det är tungt för kroppen och i bland för varmt, säger hon. - Och vi börjar på morgonen, klockan 6 eller 7, 8. Nu kommer varma solen, jag känner mig mycket trött.En del av pengarna Toi hoppas tjäna på salmbären ska gå till att hälsa på släkten i Thailand, säger hon plockar upp sin mobil och bläddrar fram en bild.- Jag saknar min pappa. Han är 70 år gammal, han röker inte, han dricker ingenting, bara jobbar.På bilden står en leende man i kortärmad blommig skjorta som ser yngre ut än sina 70 år. Mamman är död men till pappan skickar Toi varje månad hem någon tusenlapp som ska dryga ut hans pension på 200 kronor i månaden. Det gör också flera av hennes syskon. Själv kom Toi till Gotland för 12 år sedan. Vid dryga 30-års ålder hade hon blivit av med ekonomijobbet på ett företag och jobbade istället på ett lägenhetshotell för turister nära Bangkok.Det var där hon mötte den 20 år äldre Anders från Gotland. Han hade varit gift med en thailändsk kvinna tidigare, men hon vill inte flytta till Gotland och Anders ville ha en ny thaitjej. - Jag vill ha thaitjej, säger han.- Kan du engelska?- Ja lite.- Vill du åka till Sverige?- Va? Sverige, var någonstans är Sverige?- Nära Finland.- Var någonstans är Finland?- Nära Tyskland.- Ja, jag vet, Tyskland...- Vill du åka?- Vad ska jag göra? Har du jobb till mig?- Ja, säger han. Jag har hästar, du kan jobba med hästarna.- Hur mycket pengar får jag på en månad?- 15000 baht, ungefär 3-4000 svenska kronor.- Åh, så mycket pengar. Är det sant?- Jo, sa han.- Okej, jag åker!Så med löfte om betald resa och att tjäna 4000 kr i månaden, dubbelt så mycket som hon fick ihop i Thailand, lämnade Toi industristaden Udon Thani med ett svenskt turistvisum. Slutdestinationen var Anders hästgård på den gotländska landsbygden.- Bara hästar, bara kor, bara hunden, bara skogen. Vad ska jag göra?Toi tog hand om hushållet och hästarna. I början var det svårt minns hon, de kunde nästan inte prata med varandra. Det blev missförstånd och bråk. Hon tänkte mycket på sin familj och pratade i telefon med sin mamma. - Jag vill åka till Thailand nu, nu! Mamma, pappa jag vill åka nu, jag vill inte bo med en annan. Mamma sa: lugnt och tänk lite, spara pengar. Du måste kämpa lite, stanna om du kan. Och Toi lyssnade på sin mamma. Hon hade tålamod och stannade hos Anders i 11 år. Men gården började gå dåligt och Anders dog. Då flyttade Toi in i en husvagn på en annan gård där hon jobbade med jordgubbsplockning.Nu har det gått två år och trots att hon pluggat på SFI, Svenska för invandrarde på Komvux, kämpar hon med svenskan. Hon har uppehållstillstånd, och behöver egentligen inte bo med någon man för att få stanna i Sverige och på Gotland. Men hon säger att hon behöver någon som skjutsar henne, läser viktiga papper från ambassaden och sjukvården. - Vi kan bo tillsammans, bara kompisar och hjälpa varandra. Det är som det är. Vi kämpar på, vi behöver pengar.Toi har inga barn och hon säger att det där med kärlek i ett förhållande inte längre är lika viktigt som respekt. Hon tar handskarna och plasthinken fylld med bär och går mot sin parkerade vespa. Toi och flera andra bärplockare ska snart lämna ifrån sig bären till ett lager och jag bestämmer mig också för att åka dit i hopp om att få prata med några av deras män. Det är fredag i slutet av augusti. Klockan är 10 och flera thailändska kvinnor har samlats vid ett fryslager i utkanten av Visby. Resultatet av timmars och dagars bärplockning i dikena ska nu lämnas in i gråa plastbackar. Kvinnorna har blivit skjutsade hit av sina män. Alla känner varandra, både männen och kvinnorna.I den öppna bakluckan på en ljusblå Volvo 940 står tre backar staplade och fyllda med frysta salmbär. Det är 46-åriga Ingon, eller Ing som hon kallas, som har plockat bären och bilen tillhör hennes 19 år äldre sambo Kjell-Åke. - Jag plockade det här på två dagar, 50 kilo.Kan inte du visa dina fingrar? De är nästan svartprickiga längst ut. Är det jobbigt? - Ja, ont i ryggen och knäna.Hur hjälper du Ing med plockningen?  - Ingenting.Varför inte? - Nej jag kan inte plocka, nej jag gör ingenting. Dels är det tufft för kroppen och jag kan inte plocka bär.De har någonting att göra. Hon går upp fem på morgonen, sticker iväg, kommer hem vid sju, åtta. Sitter och rensar, fryser in dem, går och lägger sig. Upp igen nästa morgon. Det är tufft, men de vill ha någonting att göra. Och sen ska de vara två, så de blablabla. Det är en social grej, likadana allihop. Männen jag möter visar stolt upp sina kvinnor, pratar om hur mycket de har plockat. Många av männen verkar tack vare sina kvinnor ha fått ett mer aktivt liv med fler kontakter, både i Sverige och i Thailand.Bredvid en röd Toyota Corolla står Rickard Vigström. Han är den enda av männen jag träffar som är med och plockar. Han och frun Daeng har plockat 18 kilo bär som nu ska lämnas in. Rickard är pensionär och kroppen sliten. I 20 år jobbade han som telemontör och klättrade i elstolpar. Med förslitningsskador i knän och höfter fick han till slut jobb på Samhall med kablage. Efter att hans förra fru dog levde han ensam i 5 år innan han blev ihop med Daeng.- Man har fått större bekantskapskrets sen man fick tag i en thai-tjej. De umgås och går till varandra, de har helt andra värderingar där nere. Man bryr sig mer om varandra i Thailand. Förr när jag växte upp då gick man mer till varandra. Idag har folk inte tid. För några år sedan drabbades Rickard av ett hjärtstillestånd. Under tiden då han återhämtade sig, satt Daeng vid hans sida på lasarettet varje dag.- Min fru tänker mer på mig än på sig själv. Jag tror de flesta är likadana.Tänker du mer på henne än på dig själv? - Nej det vill jag inte påstå, men visst tänker jag på henne.De träffades för 6 år sedan genom Daengs syster som var gift med Rickards kollega. Daeng var i Sverige på turistvisum. För att kunna stanna längre i Sverige krävs till exempel en anknytning, i det här fallet en sambo. Och det fanns ett tydligt syfte med middagen hemma hos systern i Tingstäde på norra Gotland där de alla fyra träffades.- Hon är ju äldst av syskonen så hon har ju tagit hand om föräldrarna och har bara tre, fyra år i skola. Så systern ville att hon skulle komma hit så hon skulle få det lite bättre. Då skulle de ha någon som garant för att hon skulle få komma hit till Sverige. Någon annan som garanterade hennes uppehälle här. Och på den vägen är det.Det låter nästan som en affärsuppgörelse? - Jo, jag hade ju heller ingen tanke på något annat. Men jag tyckte om henne och hon mig så det blev något annat av. Det finns fler som har liknande bakgrund som mig, som inte har varit i Thailand men som ändå är ihop med thaitjejer.Hur tror du de har träffats? - Det är väl genom kompisar. Det är den vägen det som regel går.Tror du att de känner sig tvingade att komma hit? - Det vet jag inte. Men de som har kommit hit som har fått ett bra liv, de talar ju om det. Så de vet ju ungefär vad som väntar. Jag tror att de hoppas på ett bättre liv. För när man är nere där så är det några stycken varje gång som frågar om det inte är någon som vill träffa en thaitjej.Vad brukar du svara då? - Jag säger att jag har ingen som jag direkt vet för man vill ju att de ska få det bra här och att det är någon som är snäll emot dem.Tomas Pettersson driver Stenhuse gård på västra Gotland och köper upp omkring ett ton salmbär varje år av de thailändska plockarna. Några av bären ligger i frysboxen på gården i väntan på att skickas till en grossist i Stockholm. De säljer sedan vidare salmbären till restauranger och kockar som Nobelkonditorn Daniel Roos. Själv köper Tomas in bär från ett 20-tal personer och känner många av kvinnorna och deras män.- Det är thailändskor rätt av, för det är de som plockar. Timpenning är ju minimal, det blir löjligt lite pengar. Det är ju du som betalar. Hur känns det att vara den som ger dem löjligt lite pengar? Jag har försökt att öka upp det lite, men det går inte att höja vid grossisten. Vad som ses som lite här, när man kommer dit ner så har det ett helt annat värde. Det kan ha avgörande betydelse för deras familjer.Tomas har också funderat över relationerna mellan thailändska kvinnor och de ofta betydligt äldre männen.- Det är väl lite win-win-situation. Man kan ses det som en affärsuppgörelse, eller också ser man det som två stycken som har ett mål. Vad jag vet i gänget har så är det ingen som far illa ut. Naturligtvis så finns det, och då ska man inte bara se det som att det är mannen. Det kan vara precis tvärtom.- Har man ett mål att man vill komma hit och tjäna pengar och lyfta sina hemma. Men man kan också ha målet att försöka roffa åt sig, ta vad som finns och dra till nästa.Många kanske tänker att det är kvinnorna som blir utnyttjade, men du tror att det ibland kan vara männen?- Så kan det säkert vara. Även om män som flyttar ihop med thailändska kvinnor som de knappt känner kan råka illa ut, så är frågan om inte kvinnorna tar en ännu större risk? Att komma till ett nytt land, en ny kultur och ett språk de inte behärskar. Att återvända till Thailand verkar för många inte vara ett alternativ om de vill kunna tjäna pengar och försörja sina familjer.Kanjana Viratanagasam är en av de kvinnor från Thailand som varit längst på Gotland. Hon är inte salmbärsplockare utan driver en av öns thairestauranger. Då, för nära 25 år sedan var Thailand inte ett lika vanligt resmål för många svenskar och på Gotland bodde bara 17 personer från Thailand, säger Kanjana.Idag är drygt 200 personer folkbokförda på Gotland som är födda i Thailand. Nästan alla är kvinnor.Få av de som bor på Gotland har utländsk bakgrund, men de största grupperna av personer födda utomlands eller där båda föräldrarna är utlandsfödda, kommer ifrån Finland, Tyskland och just Thailand.- De senaste fem åren har jag sett massor som kommer från Thailand som har hög utbildning och som är duktiga. De kan engelska, de kan ta sig fram. De har körkort innan de kom hit. Inte som när jag kom, jag hade inget körkort, jag fick cykla. Och jag kämpade och kämpade, ville nästan åka hem. Kanjana har levt halva sitt liv i Thailand och andra halvan på Gotland. Hon funderar över varför thailändska kvinnor ofta flyttar ihop och gifter sig med äldre män. - Äldre killar är snälla, till slut binder, de älskar och har trygghet. Mycket tryggare än yngre man. En äldre man är mer klok. Jag har träffat en tjej, hon säger att han är 65 år och hon bara 28. Hon älskar honom jättemycket. Jag tror det är trygghet. Jag har hört i förrgår en tjej som lever med en man som är 60 år men hon är bara 30 år. Han har inga barn eller förhållanden tidigare och han var jättesnäll mot henne och till och med skickade pengar till hennes föräldrar varje månad. Blir de inte väldigt beroende av de här männen?- Jo, de vågar inte gå. Thailändare har ganska mycket tålamod. Vi är mycket positiva, kanske för att vi är buddister? Vi biter ihop.Tillbaka i salmbärsdiket tänker jag på Kanjanas ord om buddismen och om att bita ihop. Det har inte regnat på länge och bären är små och inte alls så där fina som på Nobeltallrikarna. Kvinnorna i diket jämför med fjolårsbären, snart behöver det komma regn om inte salmbärssäsongen ska ta slut i förtid. Det tar längre tid än vanligt att få ihop ett kilo när bären är så små och torra, men Toi fortsätter. Och medan vi plockar pratar vi om de ekonomiska risker en del kvinnor tar för att komma hit. Under många år har det kommit in tips om att det finns en organiserad verksamhet där pengar är inblandade för att kvinnor från Thailand skulle kunna komma till Gotland. Flera personer som arbetar och har arbetat på Gotlandspolisen säger att de fick höra om det här för 10-15 år sedan, men att det inte fanns några namn att gå på.Även företrädare för SFI på Komvux tog kontakt med polisen. Det hade fått information om en katalog, en slags förteckning över thailändska kvinnor som ville hitta en man och där männen kunde välja. Ju fler personer med insyn jag pratar med, desto fler bekräftar att det tagits betalt av kvinnorna och att det framförallt skulle ha varit en kvinna som satt det i system.Kanjana säger att hon vet att det gått till så. Hon säger att hon känner till ett tiotal kvinnor som betalat för att få ett nytt liv i Sverige.- Jag tycker att det är synd att de chansar att betala den personer som lovar mycket. När du kommer till Sverige så ser det ut så här och så här.- Jag har hört 200 000 baht, cirka 50 000 kr. En del betalade mindre, en del mer. För resa, husrum och sjukförsäkring, biljetter tur och retur. När de kom hit fick de bo i den här personens hus.Men kvinnorna var inte garanterade att verkligen träffa en man inom de tre månader som turistvisumet gällde. Ett sätt att träffa en man var att gå till ett av dansställena i Visby. Där spelade dansband för en mogen publik. Folk drack öl och drinkar med namn som "Gotländsk sommarnatt" och det raggades rätt öppet. Det fanns utrymmen med lite dunklare belysning och mjuka soffor dit man kunde dra sig undan.- Thaitjejer är ganska duktiga och snälla och killarna behåller dem. Ingen som har lämnat tillbaka.Det låter nästan som att prata om saker, lämna tillbaka och behålla? - De behåller, eller de blev kära med en gång, jag tror att killarna blev kära.Men det händer att kvinnor far illa. Bland annat en kompis till Kanjana. - De kunde inte prata med varandra, de förstod inte varandra. Allting som hon gjort var fel, jag tror att det var en kulturkrock mellan dem. Han spottade, han körde ut henne och behandlade henne dåligt. Men hon stannade inte kvar, hennes syster hjälpte henne att komma ut därifrån och hitta någon annan.Jag ringer upp kvinnan som ska ha tagit betalt av kvinnor för att de ska få komma hit. Hon kommer själv ifrån Thailand och bodde tidigare på Gotland. Vi pratar länge och hon säger att hon aldrig tagit betalt eller satt i system att låta kvinnor komma hit och hjälpa dem att träffa gotländska män. Hon säger att hon bara har bara bjudit in släktingar att bo hos sig själv och inte tjänat på att låta dem komma hit. Först vill ingen av de kvinnor som ska ha betalat träffa mig. Men till sist går en av dem med på det. Hon vill inte vara med på en intervju eller att jag ska använda hennes namn, men hon berättar att hon betalade 20 000 kronor till en person på Gotland för att komma hit för 15 år sedan. Hon var frånskild och jobbade på en supermarket i Thailands inland när hon fick höra om möjligheten att komma hit. För pengarna skulle hon få resan, mat och tillfälligt boende tillsammans med flera andra kvinnor från Thailand i en lägenhet i Visby. Hennes turistvisum gällde i tre månader och hade hon inte lyckats hitta en man att flytta ihop med under den tiden skulle hon ha fått åka tillbaka till Thailand.Hon vände hon sig till en lånehaj i hemlandet för att låna pengarna som motsvarade två årslöner för henne.Och hon hittade snabbt en man, inte på danshaket utan på en middag hemma hos mannen som hon blivit presenterad för. Tillsammans med flera thailändska kvinnor som också behövde hitta en man, åt hon middag med honom. Som i något av dejtingprogrammen på tv, fast utan tv-kameror. Men hon var den enda av dem som tog hand om disken, och kanske bidrog det till att mannen valde just henne?Efter bara en månad i Sverige kunde hon flytta från lägenheten till mannens hus. Hon vill inte peka ut personen hon betalade pengar till. Hon säger att hon fått ett bra liv med man och barn. Och mannen hjälpte henne att betala tillbaka lånet. De andra salmbärsplockarna jag träffar säger också att de fått ett bättre liv i Sverige med männen jag pratat med. Men det finns thailändska kvinnor som kommit till Gotland där historien inte slutat så. Flera socialsekreterare på Individ- och familjeomsorgen berättar för mig om kvinnor som blivit misshandlade och i vissa fall inlåsta av sina män. En thailändsk kvinna fick flygbiljetten till Thailand betald av socialtjänsten efter att ha blivit misshandlad av sin man. Men efter ett tag var hon tillbaka på ön igen. Socialsekreterarna säger att de mött thailändska kvinnor där männen sett till att det finns äktenskapsförord, och att kvinnorna blir utan pengar om de väljer att lämna männen. Utan att kunna ingripa ser handläggarna hur pengar kan blir ett sätt för männen att styra kvinnorna.- Jag tycker det är förskräckligt. Man ska inte behöva betala för att komma hit. Det här är människohandel, säger Ewa Gomander.Ewa Gomander som är ordförande i kvinnojouren Amanda på Gotland är oroad över de problem hon sett i förhållanden mellan thailändska kvinnor och svenska män. När hon tidigare jobbade på Komvux blev hon uppsökt av många thailändskor som både blivit övervakade och misshandlade av sina män. Men nu är det färre som söker hjälp. Ewa tror att de får hjälp via egna kontaktnät om de råkar illa ut. Men tror också att det finns kvinnor som inte vågar be om hjälp och som istället väljer att bita ihop.- Vi svenskar, vi blundar mycket för om man ser någon som mår dåligt. Man kan ju fråga: Hur mår du? Är det något vi kan hjälpa till med? Jag lämnar Kvinnojouren och inser att jag inte kommer längre. Gotland är litet och kvinnor är rädda för att peka ut personer som skott sig på deras bekostnad. Jag har mött en tystnadskultur där få vågar prata. Men bären, som många av dem plockar, är desto mer omtalade.Tillbaka på Nobelfesten 2014 är middagen över, strax ska dansen börja. Och desserten med de gotländska salmbären har blivit en succé... - Jag hade ju aldrig kunnat drömma innan om att folk skulle prata om att det var den bästa Nobeldesserten som hade serverats så det var ju jätteroligt. Om det var Nobelpristagaren i fysik som sa att han som skapade den här desserten måste ha varit ett geni, sa han i sitt tacktal. Så man trodde ju inte att det var sant när man hörde det efter så det var ju jätteroligt.Konditorn Daniel Roos hyllas och salmbäret har blivit världsberömt. På Gotland summerar Toi två månaders salmbärsplockning. Det blev inte 400 kilo som hon hoppats utan bara 270 och fler tusen kronor mindre än hon räknat med. Men det är inget att göra åt, säger hon.- Det går inte. Vi kan inte göra något annat än att kämpa och plocka bär.Jag frågar henne om hon skulle vilja ha något annat jobb. Hon säger att hon gärna vill jobba i förskolan, men att hennes svenska inte räcker till.- Jag har en dröm, jag har jobbat på dagis i Thailand två år. Det skulle vara kul att jobba med barnen.Kan du inte göra det här på Gotland? Jag vet inte. Jag pratar inte så bra svenska. - Jag tänker om framtiden, jag kan jobba. Vi får se om kroppen fungerar. Jag ska kämpa lite för pengarna. Och medan salmbären fortsätter att erövra restaurangvärlden försvinner Toi och de andra thailändska bärplockarna från diket och blir osynliga igen på Gotland fram till nästa salmbärssäsong. Reporter: Anna JutehammarProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi är fem Gotländska lärare som kallar oss för Pedagogiska Femman. Vi träffs regelbundet hemma hos varandra och diskuterar skolfrågor, forskning, lärande, utveckling. Våra träffar gav mersmak och vi ville att fler kollegor skulle få möjligheten att diskutera pedagogik under lättsammare former. Vi startade #pedagogiskpubgotland vilket har resulterat i två träffar under våren och flera […]

Tolfte avsnittet av Lilla drevet handlar mycket om partiet Alexander Bard precis har hoppat av. Liv Strömquist filosoferar om privat ägande utifrån Gotländsk gravplundring och hon berättar om människans oändliga behov av att vara präktig. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kan det verkligen stämma att det ofta är varmare i Göteborg än i Malmö? Och varför kan det vara svårare att göra prognoser för Gotland än för fastlandet? I Cirrus svarar vi på frågor om månen, gotländska prognoser och låg- och högtryck. En lyssnare undrar varför han har fel när han påstår att det är lågtryck när solen skiner från en klarblå himmel? Anna Krahner på SMHI i Malmö står för svaren.