Podcast appearances and mentions of gunnar aronsson

Många som någon gång har blivit lurade känner igen känslan av skam som infinner sig efteråt och som kan göra det svårt att berätta för andra vad man varit med om. Att bli lurad och bedragen kan ge djupa sår som tar lång tid att läka. Investeringsbedrägerier, romansbedrägerier eller otrohet. Man kan känna sig dum för att man litade på någon som man, med facit i hand, borde aktat sig för. Ett råd som många experter ger för att man ska undvika att bli lurad är att om det låter för bra för att vara sant, så är det oftast det. Det säger även bedrägeriexperten Nina Jelver. Generellt måste man vara försiktig. I alla bedrägerier använder de stress som en faktor, att det är väldigt bråttom att man tackar ja till exempel. Det man måste göra då är att be att få ringa tillbaka och lägg på luren. Man måste försöka att inte vara godtrogen och att inte ta folk på orden, säger hon.Det är skillnad på att bli lurad av någon man inte känner och av någon man känner väl, menar Philip Bäckmo som är parterapeut. Ju närmre man är, desto större svek. Tänk att du levt med någon i 30 år och plötsligt får du reda på att hen haft en relation vid sidan av och levt ett dubbelliv I en situation när man blir bedragen och det kommer som en fullständig överraskning, kan det bli en form av chocktrauma som vi vet kan lämna PTSD-symptom, säger han.Gäster i programmet: Philip Bäckmo, leg. psykoterapeut, Nina Jelver, bedrägeriexpert på Svensk handel, Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet och Görel Kristina Näslund, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Psykiska besvär är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Nästan hälften av alla sjukskrivningar år 2017 berodde på det. Detta pratar vi om tillsammans med Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet och Lena Persson, projektledare för det ESF-stödda projektet Heja hälsan 2.0. Mellan år 2011 och 2017 mer än fördubblades antalet sjukskrivningar med anledning av psykiatriska diagnoser. Vi vet idag att det finns ett vetenskapligt samband mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Även om ökningstakten av sjukskrivningarna saktats ner, så stiger det fortsatt, mest för gruppen unga kvinnor. Vad vet vi om den arbetsrelaterade ohälsan och hälsan, och hur kan vi organisera arbetet så fler orkar ett helt arbetsliv? Programledare: Anna Olin Kardell

Symptomen på stress tycks krypa ner i åldrarna och öka för både tjejer och killar i Sverige. Samtidigt mobiliserar samhället för att lösa problemet men sätter man in rätt insatser? Louise, som gick in i väggen för två år sedan, behövde hjälp att hitta roten till varför hennes liv blivit så ohållbart stressigt. Det handlade om hennes fars för tidiga död. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp, som gör det svårt att diagnosticera. Risken finns att samhällets insatser också blir breda och generella, istället för att rikta in sig speciellt på de individer som har allvarliga problem. Med: Louise, som berättar om sin väg tillbaka från utmattningssyndrom, Johanna Wester, projektledare MIND, Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri vid Karolinska Institutet, Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, Anette Wickström, docent TEMA Barn, Linköpings universitet, Wilmar Shaufeli, professor vid universitetet i Utrecht. Del 3/3 "Kampen mot den skadliga stressen" Programmet är en repris från den 17 april 2018. Peter Normark peter.normark@sr.se

Jobba hundra procent och samtidigt ha huvudansvaret för familjen? Idag sker en ökning av sjukskrivningar bland unga kvinnor. Ökad arbetspress har drivit upp stressen på våra arbetsplatser. Samtidigt har vårt eget inflytande över arbetsuppgifterna minskat, och det är något som förstärker stressen. För att få ordentlig pension uppmuntras vi att jobba heltid, men kvinnor gör samtidigt majoriteten av det obetalda arbetet, vilket innebär 1-2 timmar längre arbetstid, varje dag, och det har fått konsekvenser för de unga kvinnornas sjukskrivningar. Nu behövs radikala insatser för att få bukt med problemet. Med: Agneta Sandström, specialist neuropsykologi vid Remonthagens rehabcenter, Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri vid Karolinska Institutet, Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, Wilmar Shaufeli, professor vid universitetet i Utrecht. Del 2/3 "Kampen mot den skadliga stressen" Programmet är en repris från den 17 april 2018. Peter Normark peter.normark@sr.se

Arbetspressen på svenska jobb har ökat, samtidigt har stressymptom som påverkar återhämtningen också stigit. Varför har det blivit så? 25-åriga Louise gick in i väggen för två år sen och kämpar nu för att bli bättre. Hon är en i det ökande antalet unga arbetande kvinnor som blir sjukskrivna på grund av stress och utmattning. Den ekonomiska krisen på 90-talet ledde till systemomvandlingar som haft konsekvenser för stress-skadorna i våra dagar. Ökad arbetspress och mindre återhämtning, kombinerat med ett minskande eget inflytande över jobbet, har lett till en känsla av tappad kontroll. Med: Louise, som berättar om sitt utmattningssyndrom, Kristina Nordemar, musikterapeut, Marie Åsberg, professor emeritus i psykiatri vid Karolinska Institutet och Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet. Del 1/3 "Kampen mot den skadliga stressen" Programmet är en repris från den 16 april 2018. Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I det gränslösa arbetslivet kan vi jobba när som helst och var som helst. Men hur ska vi få något gjort när 45% av arbetsdagen går till mejl och möten och vi dessutom ska mäta allt hela tiden? I teorin låter det kanske bra med ett gränslöst arbetsliv. Digitala tjänster gör att många av oss kan jobba när och var det passar bäst. Det kan underlätta livspusslet och minska onödig restid. Samtidigt har de digitala möjligheterna ökat kraven på dokumentation och mätning såpass att många har svårt att hinna göra det de faktiskt är anställda för. Har tendensen att mäta och kontrollera blivit en sjuka i vår tid? 45% av tiden går till mejl och möten Kontorsanställda lägger så mycket som 45 procent av arbetsdagen på e-post, telefonsamtal och möten. Det står att läsa i de rapporter som släpptes nyligen via Arbetsmiljöverket. Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet är en av forskarna bakom rapporterna. Han berättar att allt fler yrkesgrupper ägnar sig åt det han kallar "illegitima arbetsuppgifter". Vi fastnar i fel uppgifter Vår möjlighet att meddela oss snabbt med varandra gör att många fastnar i uppgifter som andra hittat på, som kanske är onödiga eller som någon annan egentligen borde ha gjort. Korta ärenden som var och en för sig verkar enkla och inte så tidskrävande, men sammantaget blir alla de små bäckarna en flod som stjäl vår tid. Vi är nog många som känner igen upplevelsen att mejlprogrammets inbox styr vår agenda istället för att vi får fokusera på det som är viktigast. Resultatet blir att många går från jobbet och känner att de inte har fått så mycket gjort. När stöd och styrning fallerar I vissa fall handlar det om it-stöd och styrning som inte fungerar. Gunnar Aronsson nämner läkare som anmälde sin it-situation till Arbetsmiljöverket som ett arbetsmiljöproblem, eftersom de fick använda fem olika system för att få fram rätt patientinformation. Ett annat nedslående exempel, också från vården, är de läkare i Uppsala som fick lägga tid på att hitta sängplatser till patienter istället för att rädda liv och hälsa som de är utbildade för. Samla ihop småärenden Arbetsgivare kan skapa en bättre kultur genom att gynna beteenden som minskar de onödiga småärendena och hjälper oss att fokusera. Gunnar Aronsson jämför spontanmejlande med att sticka en lapp under någons dörr. Vi tänker ofta inte på om det passar mottagaren att få ett mejl utan vi skickar iväg det när vi själva har en fråga eller är klara med något. Att istället samla ihop kommunikationen och ärendena kan vara ett smart drag. Vi kan också stänga av notifieringar och undvika att ha alla program öppna hela tiden. Mät- och kontrollsamhället - en sjuka? När det gäller de ökande kraven på mätning, dokumentation kommer vi fram till att det börjat likna en sjuka. Det faktum att vi kan samla in data om allt möjligt idag gör att vi vill mäta och dokumentera allt. Det tränger undan viktigare arbetsuppgifter eftersom ingen riktigt tänker på att det här tar tid. Kontrollbehovet riskerar också att minska den viktiga tilliten mellan kollegor, medarbetare och chefer. Innan vi mäter något behöver vi ställa oss frågan varför, om det är nödvändigt att mäta och om vi i så fall mäter rätt saker. Chefens ansvar Gunnar Aronsson menar att arbetsgivarens ansvar för det här landar hos varje medarbetares närmaste chef som nuförtiden inte har lika mycket tid att ses som tidigare. Chefsrollen förändras och vi måste kompensera för det informella lärandet som funnits mer naturligt tidigare. Chefen har en viktig roll i att göra det tydligt när arbetet är klart och när man ska släppa det. Det kan också vara viktigt att hjälpa dem som går upp allt för mycket i sitt jobb att få återhämtning, även om det är väldigt roligt att jobba. Vår partner Skandia vill hylla dem som bygger företag och tillväxt och finnas där för dem, till exempel när det kommer till tjänstepensionen. Skandia har skapat olika lösningar för tjänstepension som tar hänsyn till alla tänkbara faktorer. Även den lilla småföretagaren kan hitta något. Det finns olika nivåer på pensionen och andra viktiga förmåner som kan ingå är till exempel sjukförsäkring. Här kan du läsa mer samt på skandia.se

Symptomen på stress tycks krypa ner i åldrarna och öka för både tjejer och killar i Sverige. Samtidigt mobiliserar samhället för att lösa problemet men sätter man in rätt insatser? Louise, som gick in i väggen för två år sedan, behövde hjälp att hitta roten till varför hennes liv blivit så ohållbart stressigt. Det handlade om hennes fars för tidiga död. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp, som gör det svårt att diagnosticera. Risken finns att samhällets insatser också blir breda och generella, istället för att rikta in sig speciellt på de individer som har allvarliga problem. Med: Louise, som berättar om sin väg tillbaka från utmattningssyndrom, Johanna Wester, projektledare MIND, Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri vid Karolinska Institutet, Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, Anette Wickström, docent TEMA Barn, Linköpings universitet, Wilmar Shaufeli, professor vid universitetet i Utrecht. Del 3/3 "Kampen mot den skadliga stressen" Peter Normark peter.normark@sr.se

Jobba hundra procent och samtidigt ha huvudansvaret för familjen? Idag sker en ökning av sjukskrivningar bland unga kvinnor. Ökad arbetspress har drivit upp stressen på våra arbetsplatser. Samtidigt har vårt eget inflytande över arbetsuppgifterna minskat, och det är något som förstärker stressen. För att få ordentlig pension uppmuntras vi att jobba heltid, men kvinnor gör samtidigt majoriteten av det obetalda arbetet, vilket innebär 1-2 timmar längre arbetstid, varje dag, och det har fått konsekvenser för de unga kvinnornas sjukskrivningar. Nu behövs radikala insatser för att få bukt med problemet. Med: Agneta Sandström, specialist neuropsykologi vid Remonthagens rehabcenter, Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri vid Karolinska Institutet, Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, Wilmar Shaufeli, professor vid universitetet i Utrecht. Del 2/3 "Kampen mot den skadliga stressen" Peter Normark peter.normark@sr.se

Arbetspressen på svenska jobb har ökat, samtidigt har stressymptom som påverkar återhämtningen också stigit. Varför har det blivit så? 25-åriga Louise gick in i väggen för två år sen och kämpar nu för att bli bättre. Hon är en i det ökande antalet unga arbetande kvinnor som blir sjukskrivna på grund av stress och utmattning. Den ekonomiska krisen på 90-talet ledde till systemomvandlingar som haft konsekvenser för stress-skadorna i våra dagar. Ökad arbetspress och mindre återhämtning, kombinerat med ett minskande eget inflytande över jobbet, har lett till en känsla av tappad kontroll. Med: Louise, som berättar om sitt utmattningssyndrom, Kristina Nordemar, musikterapeut, Marie Åsberg, professor emeritus i psykiatri vid Karolinska Institutet och Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet. Del 1/3 "Kampen mot den skadliga stressen" Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Sjukskrivning på grund av stress har ökat kraftigt de senaste åren. Men utmattningssyndrom är en ganska ny diagnos och det finns osäkerhet om hur tillståndet ska behandlas. Vad vet man om vilken behandling som fungerar och vad finns det för orsaker till stressepidemin?  En del utmattade patienter får så kallad multimodal rehabilitering, det betyder att flera olika yrkesgrupper, som sjukgymnaster och psykologer, samarbetar i ett rehabiliteringsprogram, det kan handla om andningsövningar och gruppterapi. Enskilda patienter upplever att de mår bättre, men det finns ingen stark vetenskaplig evidens för att patienternas sjukdom påverkas eller att behandlingen har betydelse för att patienten ska komma tillbaka till jobbet. I Studion: Sigrid Salomonsson forskare vid Karolinska Institutet och enhetschef vid psykosociala teamet, Gustavsbergs vårdcentral, Mats Lekander, enhetschef vid Stressforskningsinstitutet, Gunnar Aronsson, Professor i arbets- och organisationspsykologi och Tina Bengtsson, HR-strateg Torsby kommun.

Lena Kättström Höök, intendent Nordiska Museet, påsk traditioner berättar om svenska påsk traditioner som vad påskkärringar kommer ifrån. Tony ringer även upp sn pappa David och önskar Glad Påsk. Veckans museum denna vecka är Sveriges minsta: Hasse och Tage museum , pratar med direktören Lottie Hüllert. Vi har många röda dagar och arbetslivsforskaren Gunnar Aronsson reder ut varför vi bör vara lediga medan Tony tycker vi har för många lediga dagar. Maria Bråth, VD har valt att jobba sex timmar på hennes företag. Vi avslutrar med lite språkförändringar i språket. Vad kommer "Helt Sjukt" ifrån, språkvårdaren Susanna Karlsson berättar. Producent: Sofia Thermaenius