Place in Värmland, Sweden
POPULARITY
Sushi och smörgåstårta bakom många fall av matförgiftning. Vansbro kommun ska bli bättre på LSS-utredningar. Erik sprang snabbt på Succéloppet o Torsby och KAJ gick vidare till final i Eurovision. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Första avsnittet av tre i Lundströms Bokcirkel med radarparet Marie Göranzon och Olof Wretling som har läst Göran Tunströms romanklassiker Juloratoriet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skådespelaren Marie Göranzon och Olof Wretling, skådespelare, komiker och författare, är tillbaka i en ny tredelad bokcirkel. Denna gång läser de romanen Juloratoriet (1983) skriven av Göran Tunström. Han levde mellan 1937 och 2000 och var själv uppvuxen i värmländska Sunne där många av hans berättelser utspelar sig. Boken har sitt namn efter det musikaliska verk som Johan Sebastian Bach skrev 1734.Romanen skildrar tre generationen och börjar med att en man som heter Victor Udde anländer till ett hotell i Sunne, platsen där han en gång växt upp. Vid kyrkan stöter han ihop med Egil Esping som arbetar på kyrkogården, och som Victor känner från barndomen. Efter den inledningen går berättelsen bakåt i tiden, till 1930-talet och vi lär känna Aron som är gift med Solveig, de har barnen Eva-Liisa och Sidner som vid den här tidpunkten är tolv år.Till första träffen har vi läst fram till kapitlet som börjar med orden: ”Resan till Torsby grävde djupt i Arons självförtroende”. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Märta Myrstener
A round-up of the main headlines in Sweden on September 13th 2024. You can hear more reports on our homepage www.radiosweden.se, or in the app Sveriges Radio Play Presenter: Michael WalshProducer: Kris Boswell
Baudin: Vd:n får lämna efter lotteriskandalen. Ny rapport riktar hård kritik efter Scandinavian star-katastrofen. Jomshof (SD) kliver av sin post. Sven-Göran Eriksson begravs i hemorten Torsby. Med mera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I måndags gick Sven-Göran Eriksson bort efter ett drygt års kamp mot cancer. Den 76-årige tränarlegendaren hyllades över hela världen efter sin bortgång.Under närmare 40 år ledde han både klubbar och länder och vann en rad titlar från starten i Degerfors i slutet av 1970-talet. Hösten 2019 fick Sven-Göran Eriksson Fotbollförbundets och Fotbollskanalens hederspris och då träffades vi utanför Torsby i Värmland för en poddintervju. Svennis talade om karriärens höjdpunkter som triumfen i Uefa-cupen med Blåvitt, en rad titlar med Lazio, Benfica och Roma samt när han ledde Englands landslag i VM och EM men även om motgångar, hårda rubriker och när han blev svindlad plus att han var öppen med hur det var att längta efter att träna ett lag, om hur han stillade abstinensen genom att hjälpa Torsby och hur kärleken till fotbollen levde vidare. Det finns även en andra poddintervju med Svennis som gjordes i juni 2014. Om man vill lyssna på den ska man söka efter avsnitt tio av Lundh-poddarna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Curious about how the latest EMS trends are shaping the industry landscape? Join me as I sit down with Johannes Lind-Widestam, CEO of NOTE AB, to uncover key insights from the latest quarters results. As we start with the top line sales revenue in different regions and markets, Johannes explains that despite growth in Western European industrial sectors, the communication sector has slowed somewhat, particularly with 5G infrastructure projects in China. Johannes offers a peek into how strategic order management and stellar customer service are helping navigate these choppy waters and paints a brighter picture for future customer partnerships.Some of this softer demand is a result of economics and some is a result of the inventory bubble moving from EMS to OEM. Johannes explains the impact of inventory through complex supply chains and highlights their excellent cash position and the security and opportunities that presents going forward. We'll also explore how NOTE is positioning itself for future success through facility expansions in Torsby, Pärnu, and Lund, and the critical role of talent acquisition across the UK, Sweden, and China. The episode wraps up with a discussion on the complexities of geopolitics and trade policies, like the hefty 100% tariff on Chinese EVs recently applied by the USA. Johannes underscores the importance of balancing short-term agility with long-term strategic planning to ensure a sustainable global footprint. Tune in for a comprehensive look at the forces driving EMS industry dynamics today and tomorrow.Like every episode of EMS@C-Level, this one was sponsored by global inspection leader Koh Young (https://www.kohyoung.com) and Adaptable Automation Specialist Launchpad.build (https://launchpad.build).You can see video versions of all of the EMS@C-Level pods on our YouTube playlist.
(00:00) Start och snack om talet 88, Eric Lindros, Färjestad, Torsby skidtunnel, finska fortkörningsböter (06:19) Dagens innehållsförteckning (07:39) The First Descendant (21:34) GTA V-expansionerna som aldrig blev av (34:31) Xbox Live hade långt driftavbrott (38:20) Activision-spel till Game Pass i höst? (44:16) Exoprimal slutar uppdateras av Capcom (48:06) Dragon Age: The Veilguard får detaljerade inställningar (52:28) PlayStation ställer ut på Tokyo Game Show, får vi se PlayStation 5 Pro? (56:37) PlayStation släpper samlarfigurer med bland annat Aloy och Kratos (59:45) Inspelningarna har börjat för Watch Dogs-filmen (1:04:33) EA FC 25 släpps den 27 september (1:08:49) Veckans spelsläpp: Once Human Mer information finns att läsa på vår hemsida https://www.gejmapod.se och följ oss gärna på X: https://x.com/gejmapod Gå med i vår Discord: https://www.gejmapod.se/discord Vår Youtube-kanal: https://www.youtube.com/@gejmapod
I veckans program möter vi poeten Bengt Berg. Han har skrivit poesi i femtio år, med Torsby i Värmland som utgångspunkt. Nu kommer han med nya dikter i boken Allt tar vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Berg är född 1946 i Torsby i norra Värmland. Han är aktuell med en ny diktsamling och har varit verksam som poet i 50 år. Värmland finns som grund och fundament i mycket av det han skrivit. Så även i den nya boken där dikterna förflyttar oss till en plats och ett landskap. Torsby i hans poesi kan vara ett fridfyllt samhälle med elljusspår, gammeldans och makramé, men även ett samhälle där oron växer inåt. I programmet samtalar vi bland annat om hans närhet till humorn, om en önskan att samtidigt bli tagen på allvar och om att hans motto att se världen som sin hembygd. – Ordet hembygd är ju ett komplicerat begrepp, det kan både förena och utestänga. Men om man tänker i globala termer av världen som sin hembygd, så finns det också en plats för allihop. Vi är alla lika men samtidigt är vi alla unika. Vi är alla lika men ingen liknar den andra. Det är en grundläggande människosyn jag har, säger Bengt Berg i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Maria Askerfjord Sundeby
Hanna Hellquist har sitt jag var där-moment under det virala när kåtheten har gått in så att vettet har gått ut. Christopher Garplind ger en älgvarning i Torsby. P3 Din Gatas Petter Hallén om det sjukaste i YSL-rättegången med bl.a. Young Thug. Mats Jazz-Mats Sandahl uppmärksammar Georg Riedel som gått ur i tiden. P3 Nyheters Matilda Rånge rapporterar det senaste om Sveriges Nato-ansökan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.
If the recent U.S. Biathlon Trials event at Mt. Itasca Winter Sports Center is any indicator, athlete development is on the upswing. Record numbers of athletes were on hand seeking to qualify for major youth and junior events. In this episode of Heartbeat, U.S. Biathlon's Director of Athlete Development Tim Burke, talks about sustained competitive excellence as the objective of U.S. Biathlon's strategic plan and the progress that's being made.Burke, a longtime athlete who won silver at the World Championships in 2013, is part of a strong athletic program at U.S. Biathlon. He works alongside Director of Sport Development John Farra and a longtime biathlete now managing high-performance, Lowell Bailey. The three all have roots growing up in Lake Placid and competing at the highest level. Now Burke is finding gratification in helping nurture the next generation to success.At Mt. Itasca in late December, 80 athletes showed up to race – a bump of 45% from previous years. Notably, too, the field included a record 31 women - a big focus for U.S. Biathlon.The trials offered athletes an opportunity to vie for spots on a wide range of international teams, most notably the Youth Olympic Games in South Korea and the IBU's Youth and Junior World Championships in Estonia.This episode of Heartbeat takes you into the heart of athlete development, representing the next generation of biathletes who will represent Team USA in the coming years.Tim, how do you describe your role with U.S. Biathlon?My title is the director of athlete development. However, we're a very small organization, so titles are one thing, but all of us do a little bit of everything. I work very closely with Lowell in high performance and with John Farra in sport development. But my main role is kind of working in the middle of the U.S. Biathlon pipeline – really focusing on those athletes in the middle of our pipeline who are coming up, ensuring that they have the opportunities and what they need to succeed in this part of their career so they can make a smooth transition into the senior circuit.How does your role fit into U.S. Biathlon's strategic plan?Our plan of sustained competitive excellence. So what does that mean? That means taking us from an organization that has occasionally had some success for sure, that we're all very proud of, but we want to have that more consistently. And to have that more consistently, we need to be more professional. We need more athletes in our pipeline, and ultimately, we need to be able to field teams on the World Cup, at World Championships, at the Olympics, where we can field a full team of athletes who are capable of stepping onto that podium. If we can do that, we will finally win that elusive Olympic medal. But it all starts at the bottom. It all starts with grassroots. It all starts at our clubs. It all starts down there building those numbers so that we have the athletes, enough athletes coming through our pipeline that can rise to the top.What differences do you see in athlete development today versus a few years ago?One of the biggest differences right now, as compared to when I came through the pipeline, is we're seeing a lot more of these crossover nordic athletes transitioning into biathlon. And it's not only true for our country, but it's true for others as well. You've seen other countries have a lot of success, like Sweden, like Germany, like Slovenia right now. And we want to be a part of that, and we have been a part of that. If you look at our national team right now, if you look at the World Cup that just happened this morning, many of those athletes racing for us, racing in that US uniform, are athletes that came over from cross country at a pretty late age. A lot of them came after they finished college. You know, they were successful collegiate skiers and they wanted to try something different. And we tried to provide those opportunities for them in biathlon. And that's one thing that we are continuing to really focus on and even double down on. Here at U.S. Biathlon is making sure that we have a really [00:06:00] well-developed pathway for these talented nordic skiers who want to give biathlon a chance.How important are venues like Mt. Itasca?Mt. Itasca is definitely an important venue for us. They've hosted a lot of trials events for us in the past, and we've also seen a ton of athletes from Mt. Itasca, from the Minnesota area, come on to our national teams and Olympic teams in the past. I certainly think that's something we're going to continue to see in the future.You qualified a team of three men, three women to Youth Olympic Games. What do you want to see for them in South Korea?My goal for those athletes, the biggest takeaway I want them to have from there, is I want them to leave there just incredibly motivated to continue pursuing biathlon at a high level. I'm sure they will have that experience in Korea. You know, to be there at an event that's not only drawing the best athletes your age in the world for your sport, but to be there at an event where you have athletes from all different disciplines from all over the world is incredibly, incredibly motivating for these athletes. I'm super excited for them to have this experience.Do you remember your first international trip?Absolutely! I remember my first international trip was to Torsby, Sweden. It was a Scandinavian Cup at the time. I remember being incredibly nervous. But again, getting over there, having a having an amazing time, and coming back motivated and really hungry for more.You had a record women's field at Mt. Itasca, which has been an organizational goal, right?Expanding the number of women in sport is definitely a big goal of ours. At U.S. Biathlon, it was great to see a record number for us in Mount Itasca. We had 31 women competing, and really nice to see some fantastic up-and-coming athletes who I wasn't really familiar with before this trials event – to see them coming up through the system and doing really well. And again, back to the competitiveness of those races, that women's race for those last team spots, for all of the team spots, really, it was tight. It really came down to the last race, and it could have gone to a lot of different women. That was just really, really cool and inspiring for me and everyone at U.S. Biathlon to see.What gives you the most satisfaction now as an athlete leader?Oh, that's a great question and a really tough one. It depends on the day, os I think what my answer would be. But since this one is really fresh in mind, since we just finished up with team naming, I'll give you this. It was so fun to call those athletes who qualified for our teams and chat with them and let them know that their hard work paid off and that they would be headed out soon on an international trip. Hearing that excitement in their voices was really, really inspiring for me to hear. And those are the calls, you love to make.
En favorit kommer åter, 25 november är det dags för Långloppspremiären i Edsåsdalen! Vi snackar upp denna tävling i podden men tar även fokus mot andra stundande aktiviteter så som Testdygn i Torsby och Ski Launch på 157XCC.
Det är dags att gå tillbaka till rötterna. Mårten pratar om kirurger i Torsby. Tove berättar om enkelt och dubbelt hor. Vi pratar även om terrorismbrott. Och Tove tog åter igen fram Enchroparlören - hur bra är Mårten på att förstå nätverkskriminalitetssvenska? (Spoiler: Helt okej, men det finns freudianska inslag.) Och: Vilka är de sämsta prejudikaten? Låt oss ge några förslag.
De årliga testerna tillsammans med teamet är i full gång under skrivande stund. Vi tar tempen på både åkare och serviceteam där vi minst sagt kan säga att vi ha ett taggat gäng.
Föregående vecka var hela gänget på 157XCC i Torsby på Sportforums Torsbymässa där de fick testa vinterns nyheter. En av de som var på plats från butiken var Marcus Laggar som i denna podd förmedlar sin känsla inför kommande vinter på materialsidan för både motionär och elit.
Ibland kommer livet emellan så denna vecka blir det ett specialavsnitt. Och inte vilket special som helst, utan ett IntrevjuFF Special. Robin har lånat poddutrustning från en snäll själ i Torsby (då hans egna kraschade) och har kört ett historiskt IntervjuFF-Marathon
Energi var ordet som kom upp i huvudet efter att jag samtalat med Helena, Med sitt magiska läge vid sjön Frykens kant har hon varit med och skapat ett paradis!
Diskussionen denna vecka kring den unika upplevelsen av att spela golf i Torsby. Värdarna uppskattar enkelheten och fokuset på golf i staden, liksom utmaningarna som golfbanan presenterar. De diskuterar också de varierande väderförhållandena och hur det kan påverka spelet. En säsongsbetonad podcast om golf från Vitamin Well. Värdarna sammanstrålar med inspirerande gäster för att håla ut om alla möjliga och omöjliga delar av golfen. Mycket kretsar såklart kring Andreas touriga drives och Alex avgjort svaga golfpsyke. Men då och då ansluter även en på alla sätt kompetent överlägsen gäst för att bidra med något notabelt. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den påden plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Johanna Ojala har klivit in som vikarie för Niklas. Veckans ämne är också en intervju med henne. Där pratar hon bland annat om tiden i Torsby, rollen i bandet och om att vara programledare på Viaplays sändningar av världscupen i skidåkning. Eriks träning går för tillfället kanon så räkna med lådvis med pokaler och medaljer till vintern. Tack till veckans sponsorer: Alliansloppet - Vi intervjuar kocken Paul Svensson som ska åka det 48 km långa rullskidloppet i Trollhättan 26 aug. Idre Fjäll - Den perfekta destinationen för dig som vill åka på skidläger före jul. Rullskidcenter - Spana in de luftiga skidskorna för sommarens rullskidpass.
Alex och Andreas kring allt från utrustning till banförhållanden och tävlingar. Det kan vara fördelaktigt att spela med någon stabil på ojämna fairways och dåliga banor, då det är ganska lätt att falla in i någon annans mönster. Andreas har upptäckt att träd kan störa spelet på Torsby, men ett specifikt trädhinder kan undvikas genom att slå driven rätt. Det är förstås inte ett problem för de som slår längre än 190 meter... En säsongsbetonad podcast om golf från Vitamin Well. Värdarna sammanstrålar med inspirerande gäster för att håla ut om alla möjliga och omöjliga delar av golfen. Mycket kretsar såklart kring Andreas touriga drives och Alex avgjort svaga golfpsyke. Men då och då ansluter även en på alla sätt kompetent överlägsen gäst för att bidra med något notabelt. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den påden plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Det snackas en hel del om droger bland unga det senaste. Att det är lätt å få tag på, att inställningen till det förändrats å blivit mer positiv. Men också att det kan bli väldigt farligt. En som vet det är 14-åriga Alina i Falun, hennes bästis dog efter att ha blandat alkohol och det starka läkemedlet tramadol. Hon berättar om kvällen när det som inte fick hända, hände. Programledare: Johanna HeedProducent: Belmin NuhicMedverkande: Alina Sotolongo Backén, Caroline Eriksson, kommunpolis i Torsby, Juan Figueroa, överläkare på Maria Ungdom. Juniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning i veckans viktigaste nyhet eller ett ämne som är extra intressant och spännande.
I dag er motorsportutøver Magnus Gustavsen på besøk. Magnus har vokst opp i foreldrenes Audi-verksted og har med det vert interessert i motor og bil så lenge han kan huske. Som 3-åring startet Magnus å kjøre firehjuling og fra fylte 9 kjørte han bil på isbane. I dag forteller han blant annet om de økonomiske utfordringene ved å leve av bilkjøring, hva som skjedde da han krasjet i en lyktestolpe i Torsby, og om det den skumleste opplevelsen han har hatt på veien noen sinne. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Olof Lundh med de senaste nyheterna från Qatar, Robins lista, Manuel Lindberg om ombyggnationen i AIK, skärskådning av Marcus Bergs musiksmak och en udda juldans i Torsby (0:00) Intro (6:55) Gårdagens VM-resultat (10:47) Manuel Lindberg (25:53) Olof Lundh (38:48) Robins lista (48:57) Marcus Bergs musiksmak (53:38) Sveriges bästa förlorare (58:07) Dagens VM-tablå (01:04:28) Myggans speltips
Spanien vs Torsby? Ja vilken plats erbjuder egentligen bäst träningsförutsättningar i inledningen av november månad? För att bilda sig en uppfattning i frågan hör vi av oss till Emil och Runar som summerar 10 dagars träningsläger på den spanska östkusten för att sen bege oss 260 mil norrut till Torsby skidtunnel där säsongens första motionärsläger gått av stapeln.
Käringen mot strömmen, sa Ella Andersson i Torsby om sig själv. Men det var en käring med gott hjärta. (2011-01-13)
Hvor meget burde man som skiskytte træne procentvis roligt, hårdt, styrke, og skydning? Vi nørder videre om træning. Ukaleq har gået NM i rulleskiskydning og været i Torsby i skitunellen. Kristian har været gæst i to andre podcasts
I veckans podd befinner vi oss i Torsby skidtunnel! På schemat står skidtester inför den stundande vintern och ni får möjligheten att följa med Järnberg och Laggar under en hel arbetsdag. Podden avslutas sedan med ett kort snack med Axel inför 157XCC OPEN som avgörs om knappt en vecka!
En av svensk ishockeys största genom tiderna, Conny Evensson, gästar nu äntligen Hockeypuls podcast för att bjuda på en så lång och djup tillbakablick av sin karriär att vi valt att dela upp avsnittet i två delar. Den första handlar om hur Conny agerade som ledare, vilka verktyg han fick med sig under resans gång, hur man ser människan, varför han tror på ungdomen, de fem bästa han någonsin coachat (jorå, Foppa, Lidström och Sundin är med - men vilka är de andra två?), hur det kommer sig att Torsby fostrat några av Sveriges mest eminenta coacher, när han köpte in sig i hästen Copiad, varför han fascineras av Jürgen Klopp och hur det kommer sig att så många av hans tidigare spelare vandrat vidare till tränar-, sportchef- och styrelseroller. Detta får ni i del 1, den andra godbiten släpps senare i veckan.
De politiska partierna i 2022 års kommunval i Torsby kommun svarar på frågan varför väljare utanför Torsby tätort ska rösta på just deras parti. (NWT 2022-08-13)
I veckans avsnitt är vi på plats i Torsby för säsongens andra läger. Detta blir även vårt första avsnitt där vi presenterar våra nya åkare i teamet, först ut är ingen annan Alvar Myhlback. I podden har vi även med oss Emil som får agera sidekick i veckans avnitt.
I dagens avsnitt samtalar vi om valsäkerhet det vill säga hur vi skyddar hela processen kring valets genomförande från det att valsedlarna trycks till valresultatet vunnit laga kraft. Sebastian Bay beskriver valmyndighetens insatser och Kicki Lech från Torsby kommun och det säkerhetsnätverk som finns i Värmland. Medverkande: Sebastian Bay, team leader för valsäkerhet, Valmyndigheten, Kicki Lech, säkerhetssamordnare Torsby kommun, Martin Lidhamn, SKR
En återblick på Torsby kommun 2017. (NWT 2018-01-05)
Mycket hände i Torsby kommun detta år. En replikväxling är nedtonad. (NWT 2016-01-02)
Från ödsliga hus till rymden överallt finns risken att någon gömmer sig där man tror det är tomt. I veckans Creepypodden hör vi berättelser om skogen i Torsby, men också om Charles Bonnets syndrom. Gemensamt för dem är att de lurar en tro att man är ensam hemma, när man kanske inte är det.Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följ oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.
Branschen har haft utbildningsdagar i Torsby. Självklart har vi haft Laggar på plats, vi går igenom hur det ser ut inför vintern. Vad kommer det för nyheter, vad satsas det på och hur mår branschen? Plus att vi hoppar in i Tomas Söderbergs slipverkstsd när han och Laggar står och preppar skidor som vi sålt inför vintern.
För 20 år sedan tog Sven-Göran Eriksson över det engelska landslaget och tog dem till tre kvartsfinaler. Han är utan tvekan den främste svenske tränaren som verkat i närmare 40 år och lett både klubbar och landslag i en rad länder.Hösten 2019 fick Eriksson Svenska Fotbollförbundets och Fotbollskanalens hederspris och då träffades vi utanför Torsby i Värmland för en poddintervju. Tränarlegendaren talade om karriärens höjdpunkter som triumfen i Uefa-cupen med Blåvitt, en rad titlar med Lazio och Benfica samt när han ledde Englands landslag men även om hur det är att längta efter att träna ett lag, om hur han stillar abstinensen genom att hjälpa Torsby och hur kärleken till fotbollen lever vidare. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vi är åter i Torsby och fortsätter arbetet med materialet inför säsongen. Ni får hänga med under testerna. Laggar förklarar och funderar. Dessutom diskuterar vi Blinks bevakning, eller snarare brist på den, och några OS funderingar.
1965 var ett stort fotbollsår i Torsby. Jag bevakade matcherna som ledde laget till division III. (VB 1965)
Om att få världens finaste tränaruppdrag och sen bli av med jobbet. SvenGöran Eriksson är en av Sveriges mest framgångsrika fotbollstränare. Han hade i början av sin karriär stora framgångar med IFK Göteborg som 1982 vann Uefa-cupen. Svennis har även tränat topplag som italienska Lazio. Som förbundskapten tog han det engelska landslaget till kvartsfinal i VM 2002 och 2006 samt i EM 2004 med spelare som David Beckham och Wayne Rooney. I programmet talar SvenGöran Eriksson om åren då hade ett av världens finaste tränaruppdrag. - Jag berättar om mitt besök på Buckingham Palace och hur jag blev av med jobbet. Om varför Kina kommer bli en gigant i fotbollsvärlden och vad svensk fotboll behöver för att kunna konkurrera ute i Europa igen. Om Sven-Göran Eriksson: Fotbollstränare, 73 år. Född i Torsby, bosatt i Sunne. Tidigare Sommarvärd 2000. Producent: Ulla Walldén. Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.
Efter 50 år träffades vi studentkamrater på trappan till vår gamla gymnasieskola i Torsby. Var det bara jag som såg ut precis som jag alltid gjort? (NWT 2017-06-10)
Vi grottar ner oss i material ännu en gång. Laggar pratar tryckzoner, grundstrukturen, rullar och skidmodeller. Hur ska du göra för att säkra upp nästa vinters spjut? Plus lite på fältet från tunneln i Torsby med produkttester.
En centerkvinna med många järn i elden. Hur hade det månne sett ut i norra Värmland i dag om Vivianne fått igenom sin idé om en delning av Torsby kommun? (VB 1990-11-23)
John Eriksson i Torsby – fotbollsspelare, friidrottstränare, idrottsorakel och författare. (VB 2007-11-15)
The art of translation as it relates to poetry is an intimate practice that varies from person to person, but still borrows certain precepts and common principles from other types of translation. This event, created in collaboration between write4word, La Libélula Vaga, Red Door and Kultivera, gathers translators, authors and lovers of poetry in translation to dig deeper into the subject. What is the purpose of translation? Why is it important in our time? Contributing to the discussion: Jonas Ellerström, Elizabeth Torres, Bengt Berg, clare e potter, Maria E Blanco; moderated by Aleisa Ribalta Guzmán and Dominic Williams. Bengt Berg was born and raised in Torsby, Sweden, in the forest and lake province of Varmland, near the Norwegian border and the 60th parallel, where he also lives and works. Bengt made his debut in 1974 with the poetry collection "Where the Dream Ends". He has written more than 30 books, mostly poetry. Poems by Bengt Berg have been translated into Nordic languages as well as Arabian, Hebrew, English, German, Dutch, Greek, Spanish, Turkish, Polish, Russian, Latvian, Vietnamese and Hindi. Since 1990 his publishing house Heidruns Forlag, has published 135 works -novels, books of poetry and art, translations of other works and reference books. Clare E. Potter is a Welsh speaking writer and performer who studied an MA in Afro-Caribbean literature in Mississippi and taught in New Orleans for a decade. Awards include two Literature Wales writing bursaries, the John Tripp Award for Spoken Poetry, and the Jim Criddle prize for celebrating the Welsh language. spilling histories (Cinnamon Press, 2006) will be followed by A Certain Darkness. clare has translated for the National Poet of Wales, was a Hay Festival Writer at Work, enjoys facilitating community projects and collaborating with jazz musicians. She’s currently researching the creative process for Threshold, a new poetry collection thanks to a Literature Wales bursary. Elizabeth Torres (Madam Neverstop) is a Colombian poet, multimedia artist, translator and speaker. Elizabeth resides in Copenhagen, where she works as a writer and translator, edits and published the Red Door magazine and curates the Red Door Gallery. She is host to the Red Transmissions Podcast, as well as project coordinator for other initiatives in Europe and abroad. 'Det usynlige sår/La herida invisible' (The invisible wound), a selection of her poetry was translated to Danish by Malene Boeck Thorborg and released by Det Poetiske Bureaus Forslag in November, 2019. Previous to that, 'En las Fauces del Olvido' (In the Jaws of Oblivion) was published in Puerto Rico by La Impresora, and then launched in Mexico and Guatemala, with additional presentations in Sweden, Finland, Germany and Denmark during 2017. The ways of the Firefly (German / English) (2020) Would You Like to Come Home? (German/English) (2021) Jonas Ellerström is an author, translator and publisher. He has most recently published 'Under tidens yta. En annorlunda svensk poesihistoria' (ellerströms, 2014)/A different Swedish poetry history (ellerströms, 2014) and Homesickness from the world. Essays on poetry/Hemlängtan ur världen. Essäer om poesi (Ariel, 2015). He regularly participates in Lyrikvännen and has translated poetry by, among others, Arthur Rimbaud, T S Eliot, William Blake, Richard Brautigan, Sylvia Plath, Joyce Carol Oates, Margaret Atwood and Janet Frame. Maria Elena Blanco is a Cuban poet, essayist and translator. Besides her activity as literature researcher, lecturer and critic, she has worked as U.N. translator since 1983, presently freelance. Poetry translator from English, French, Italian and German. Poetry: 'Posesión por pérdida' (1990), 'Alquímica memoria' (2001), 'Mitologuías. Homenaje a Matta' (2001), 'danubiomediterráneo /mittelmeerdonau' (2005), 'El amor incontable' (2008), 'Sobresalto al vacío' (2015) and several poetry anthologies. Essays: 'Asedios al texto literario' (literary analysis,1999) and 'Devoraciones. Ensayos de período especial' (Cuban culture and politics, 2016). Lives mainly in Vienna with seasonal stays in Chile.
Med stor kunskap och vänlighet var Ingrid på Sysslebäckskontoret under många år en stor tillgång för Torsby kommuns (tidigare Finnskoga-Dalbys) invånare. (VB 2007-06-07)
Vi är i Torsby, Anton K och Emil är på fältet. Vi pratar om Vasaloppets teamsprint, vallachefen berättar om de flour fria skidorna och väderoberoende Stefan är ute på cykeln och filosoferar.
I dagens avsnitt bland annat: Papegojan Putin hittar hem efter nio månader på rymmen, upploppet i Ronneby orsakades av koranskändningar, Tom Cruise planerar besöka internationella rymdstationen, mjölnaren Henry Ketola köper nästan hundra år gamla Femtå Qvarn i Ambjörby, tidigare trafikpolisen Sergei Torop som hävdar att han är Jesus Kristus häktas i Sibirien samt Hunter Bidens skumraskaffärer i Ryssland och Kina https://radio.bubb.la/torsdag-24-september-2020/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Papegojan Putin hittar hem till Djursholm efter nio månader på rymmen Upploppen och stenkastningen mot poliser i Ronneby kopplas till vandaliserade koraner och kastat fläskkött i Kallinge, polischef Anna Johannson och lokala Ronnebybor övertygade om att händelserna i Kallinge triggade våldet Tom Cruise besöker internationella rymdstationen i oktober 2021 tillsammans med regissören Doug Liman, uppges samarbeta med Elon Musk för att göra film som ska spelas in i rymden Mjölnaren Henry Ketola köper nästan hundra år gamla Femtå Qvarn norr om Ambjörby i Torsby kommun och producerar närmare ett ton skrädmjöl i veckan, säger han vill bevisa att vi kan ha kvar hantverken då de behöver fortleva i framtiden Rysk domstol häktar tidigare trafikpolisen Sergei Torop som hävdar att han är Jesus Kristus, han har efter uppenbarelse för 30 år sedan byggt upp en sekt i Sibirien, tillsammans med två medarbetare kommer Torop att åtalas för att ha organiserat en olaglig religiös organisation samt för att allvarligt ha skadat två eller flera personer Hunter Biden har haft omfattande och suspekt samröre med oligarker i Ryssland och Kina, tjänade miljontals dollar och försvårade antikorruptionsarbete, skickade stora summor pengar till kvinnor kopplade till traffickingnätverk, enligt rapport från den republikanska majoritetsgruppen i senaten
Kramas säkert och ta saker pö om pö när det nu blir mer fritt att möta de äldre på äldreboendena. Det är en av uppmaningarna från sommarprataren och professorn i geriatrik Yngve Gustafson. Många längtar efter att få träffa sina anhöriga på äldreboenden. Men hur kan man göra det på ett säkert sätt? Yngve Gustafson, professor i äldresjukdomar, menar att det är olika beroende på vilken ålder man har. Han samtalar tillsammans med Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa i Göteborg, och demenssjuksköterskan Carina Stenmark i Torsby, om hur man kan tänka när äldreboendena öppnar upp första oktober. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.Widebeck@sverigesradio.se
Granskott, björksav och upplevelser. Vi träffar skogsägare som söker nya vägar att tjäna pengar på skog. Och så möter vi flodkräftan i augustikvällen. Programledare är Mats Ottosson. Den här morgonen träffar vi några skogsägare som provar andra sätt att få inkomster från skogen än det gängse. Vår fältreporter Lena Näslund finns hos Ola Engelmark och Lena Embertsén i deras skog i Sörmland. Ola har bland annat skrivit boken "Skogen på andra sidan hyggena". Vi möter också naturturistentreprenören och småskogsägaren Jessica Sannö som letar efter en väg mellan skyddad skog och den traditionella produktionsskogen. De är alla medlemmar i den nybildade föreningen Skogens mångbruk. Och så åker vi ut på Råneälven i Norrbotten en augustikväll. Här finns nämligen flodkräftor som planterades ut för över 50 år sedan, och hit har kräftpesten inte nått. Reporter Thomas Öberg följer med Andreas Broman, Sara Elfvendahl, Frida Elfvendahl och Selma Elfvendahl på kräftfiske och får lära känna flodkräftan som trivs bakom de stora stenarna i älven. Nu går flyttfågelsträcken söderut. Kärrhökar, falkar och andra rovfåglar seglar på septembervindarna och vi vänder blickarna uppåt tillsammans med skådarna Barbro och Lennart Risberg. Platsen är Söräng i västra Gästrikland. Hur beskriver man ett fågelläte man inte kan identifiera? Arne Perschel i Torsby försökte så här: "ett tiotal toner som mot slutet stiger nästan en oktav i tonhöjd. Lite trastlik, väldigt klar och ren, något ödsligt" och hörde av sig till oss för att höra om vi kunde förklara vad det var. Svårt! Vi ringer upp Arne för att höra hur det gått med hans detektivarbete. I veckans kråkvinkel följer vi med Lena Pettersson ut i en kohage där hon rullat in sig i en filt i en kohage med förhoppningen om att få se ett stjärnfall. Programledare är Mats Ottosson.
Vi är i Torsby. Elin Mohlin gästar och vi pratar om allt mellan himmel och jord. Hovfjället, Jämtlandstriangeln, svårigheten med att våga vila. Plus att vi på fältet knackar på i vallabilen och träffar vallachef Laggar och Sveriges mest meriterade vallachef, Urban Nilsson.
Jocke Johansson från Torsby blev tonårsidol redan i yngre tonåren, senare delaktig i Sven-Ingvars och Vikingarnas framgångar. (VB 2008-08-14)
Vi befinner oss på läger i Torsby, häng med på intervallpasset upp för Tosseberget. Mackan berättar hur han upplever passet både under och efter. Anton, Honken, Emil, Stefan och Britta gästar. Vi diskuterar positiva bitar med inställda tävlingar, tjejernas frammarsch i Ski Classics, fluor förbud och så pratar vi om två poddfavoriter som det varit tyst om ett tag.
Torsby för över halvseklet sedan. Följ med och minns. (VB 2007-08-02)
Får man rösta om man sitter i fängelse, kan man skrika på teckenspråk och får man påpeka att någon gillat sin egen bild på instagram? Ha nu en Baila Chiki Chiki-vecka och ställ dina frågor på fragaratenkompis@gmail.com och @thefragaratenkompisofficial
En spännande fotbollsmatch som jag refererade i Fryksdalsbygden. Ett stort ögonblick i Torsbys fotbollshistoria./Torleif Styffe
Vi runder av ett kanon år med Lyktepodden! Vi har vært på besøk på verkstedet til The Solbergs, og hadde en fantastisk kveld! 1. Raymond med sine nyheter. 2. Oliver, Petter og Pernilla. Tusen takk til alle som har hørt på oss i år, delt, kommentert og engasjert dere! Dere er helt rå! Så håper vi at dere henger med i 2020 også! GOD JUL OG GODT NYTT ÅR!
I detta avsnitt har vi Hanna Falk på besök och vi passar på att intervjua henne och gräva lite i bland annat hur hon tränar. Hur hon nu tar sig an skadan i ryggen och vilka mål hon har framöver. Tidsschema: 00:40 Hanna Falk är här! 01:35 Presentation om Hanna Falk och idrottslig uppväxt 10:45 Gick på Torsby skidgymnasium 11:51 Träningsutveckling genom åren 13:55 Hur ser en träningsvecka ut? 34:20 Hur tänker du kring kosten och tillskott? 42:00 Hur är det att åka världscup på hemmaplan i Ulricehamn? 48:30 Skadeläget just nu? 52:30: Framtida mål Vill du hellre se oss på youtube klickar du här Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera Värdar Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se
Avsnitt 245 av Sveriges nyfiknaste fotbollspodd gästas av Sven-Göran Eriksson som får Svenska fotbollförbundets och Fotbollskanalens hederspris 2019. Tränarlegendaren talar om karriärens höjdpunkter som triumfen i Uefa-cupen med Blåvitt, en rad titlar med Lazio och Benfica samt när han ledde Englands landslag i både VM och EM men även om hur det är att längta efter att träna ett lag, om hur han stillar abstinensen genom att hjälpa Torsby och hur kärleken till fotbollen lever vidare.Svennis berättar om det första stegen i Degerfors, om förebilden Tord Grip, om hur han uppdaterade Bob Houghton och Roy Hodgsons fotboll, om systemstriden i svensk fotboll, om sitt ledarskap, om varför han aldrig gillat divor och om den sak han ångrar i karriären.Svennis talar även om en del av fotbollens baksidor som han upplevt; som när flera spelare misstänkts ha lagt sig vilket kostade en ligatitel för Roma och honom, om när han blev lurad av ägarna till Notts County och fick besöka Nordkorea i jakt på kapital, om problemen med Lazios rasistiska supportar, om han som känd tränare blev avlyssnad av engelska tidningar och om hur agenter söndrade och härskade i Manchester City vilket kostade jobbet i Premier League. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Rootsi ralli reedene päev osutus dramaatiliseks: hange jäid kinni ja katkestasid nii Sébastien Ogier kui ka Jari-Matti Latvala. „Kuuenda käigu” saatejuhid Raul Ojassaar ja Karl Kruuda võtsid reedese võistluspäeva juppideks: mis põhjustasid Ogier' ja Latvala avariid ja miks oli kolmandana rajale läinud Ott Tänak hoolimata kehvast stardipositsioonist ikka sedavõrd kiire? Lisaks meenutab Kruuda omapärast seika, kus Martin Järveoja Torsby katsel ummisjalu kraavi kinni jäänud Latvalale appi tormas! Head kuulamist!
Från Torsby till All Star Team. Jan Thorin och Magnus Skoglund möter Sveriges bästa rullstolshandbollsspelare, Julia Johansson, i Parasport Värmland-podden.
Sjukskrivning på grund av stress har ökat kraftigt de senaste åren. Men utmattningssyndrom är en ganska ny diagnos och det finns osäkerhet om hur tillståndet ska behandlas. Vad vet man om vilken behandling som fungerar och vad finns det för orsaker till stressepidemin? En del utmattade patienter får så kallad multimodal rehabilitering, det betyder att flera olika yrkesgrupper, som sjukgymnaster och psykologer, samarbetar i ett rehabiliteringsprogram, det kan handla om andningsövningar och gruppterapi. Enskilda patienter upplever att de mår bättre, men det finns ingen stark vetenskaplig evidens för att patienternas sjukdom påverkas eller att behandlingen har betydelse för att patienten ska komma tillbaka till jobbet. I Studion: Sigrid Salomonsson forskare vid Karolinska Institutet och enhetschef vid psykosociala teamet, Gustavsbergs vårdcentral, Mats Lekander, enhetschef vid Stressforskningsinstitutet, Gunnar Aronsson, Professor i arbets- och organisationspsykologi och Tina Bengtsson, HR-strateg Torsby kommun.
Christian har återigen varit på en liten utflykt, och denna gång i Värmland. I denna utgåva får ni höra en intervju med Stina och Nisse, två syskon som hela livet bott i Sörmark, en by två mil norr om Torsby. De berättar om hur lantbruket gick till förr i tiden, hur det var under krigsåren bara 2 mil från det tyskockuperade Norge, och svårigheterna med den mycket stränga kristendom som var utspridd i Värmland under mitten av 1900-talet.
Sjukfrånvaron inom välfärden kostar ofantliga 20 miljarder kronor varje år - men det är fullt möjligt att spara in 7 av dem. Visions ordförande Veronica Magnusson berättar hur. Kostnaderna som fackförbundet Visions Veronica Magnusson hänvisar till kommer från både sjuklön men även från beräknade kostnader för produktionsbortfall. Verksamhet inom till exempel vård och omsorg kräver förstås en annan typ av beräkningar än i de fall där man tillverkar produkter. Den här studien är den första i sitt slag som räknar på kostnader för ett rikstäckande produktionsbortfall inom offentlig sektor. Studien visar att om de kommuner med den högsta sjukfrånvaron skulle bli lika bra som till exempel Torsby kommun där sjukfrånvaron är låg skulle det handla om att i vissa fall spara in miljontals kronor som då skulle kunna användas till reformer och resurser. Men hur ska man göra? Veronica pratar om stöd till chefer, om fler chefer för att stötta och avlasta. Om tydligare satsningar på förebyggande hälsoarbete, något som just Torsby kommun framgångsrikt har jobbat med. Hon pratar också om hur den administrativa bördan som har ökat utan att det har fått den uppmärksamhet - och de resurser - som krävs. Vi konstaterar att digitaliseringen har gjort att vi ibland tror att administrationen sköter sig själv, medan kraven från kunder och medborgare istället många gånger ökar, för att kontaktmöjligheterna är så många och tillgängliga. Allt medan medarbetare tillbringar i snitt en halvtimme om dagen i IT-stress för att system laggar eller inte fungerar som de ska. Många fastnar också i en oro för att inte dokumentera tillräckligt för att ha ryggen fri vid en granskning men frågan är då vad som blir bortprioriterat? Är det det mänskliga mötet som får stryka på foten? Veronica avslutar med att berätta att hon och Vision önskar starta Sveriges största dialog om ett mänskligt arbetsliv. Alla vill göra ett bra jobb, men ingen är en maskin. Som vanligt hoppas vi att ni vill fortsätta diskutera med oss på LinkedIn och på Facebook.
Det här är avsnittet då "Krusse", aka "Mr K", aka Nikita Chrusjtjov besöker fienden Amerika, där han tas emot av "Mr Ike", aka Dwight D Eisenhower, aka "Isse" (vilket David kallar honom). Det här är avsnittet om den utbredda rasismen i Arkansas, avsnittet om när kvinnor slåss för rätten att bli präster, avsnittet om fars dag, avsnittet om den fulla apan i Torsby, avsnittet om när Löfbergs Lila slaktar Gevalia. Det är avsnittet om en vecka i nådens år 1957. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Tack Sverige - De största idrottsprofilerna berättar sin historia
Avsnitt 40 med Thomas Ravelli. Tack Sverige träffar den före detta fotbollsmålvakten på Svennis Cup i Torsby. Ett samtal om sommaren som ingen glömmer, om drivkraft och hur han hamnade i målet. Vi pratade även om svensk fotboll, Zlatan Ibrahimovic, Klas Ingesson och mycket annat. Thomas Ravelli har vunnit 8 SM-guld, VM-brons, guldbollen och spelat 143 A-landskamper för Sverige. God lyssning! Innehåll och hålltider avsnitt 40: Del 1:1 – Intro och straffdramat Sverige - Rumänien VM 94. 00:00 - 10:43. Del 1:2 – Vad gör Thomas Ravelli idag? 10:43 – 15:02. Del 1:3 – "Nya" karriären efter fotbollen och hur hamnade Thomas Ravelli i målet? 15:02 – 22:26. Del 1:4 – Ravellis bästa fotbollsminne, om Sven-Göran Eriksson och vad är drivkraften för Thomas Ravelli? 22:26 - 26:54. Del 1:5 – Ravelli ger sin syn på svensk fotboll, Zlatan Ibrahimovic, Erik Hamrén, Klas Ingesson och Janne Andersson. 26:54 - 32:04. Del 1:6 – Snabbfrågor och avslutning. 32:04 - 40:02. Skicka gärna feedback till kontakt@tacksverige.nu Följs oss på: Twitter: http://twitter.com/pod_tacksverige Facebook: http://facebook.com/PodcastTackSverige Instagram: http://instagram.com/pod_tacksverige http://tacksverige.nu #tacksverige
Tack Sverige - De största idrottsprofilerna berättar sin historia
Del 1 i avsnitt 39 med David Ekholm. David berättar om karriären som skidskytt, alla minnen och resor, psykologi, drivkraft, om tränaren Wolfgang Pichler, landslaget och framtiden. Innehåll och hålltider del 1: Del 1:1 – Intro och snabbfrågor. 00:00 - 12:59. Del 1:2 – Uppväxt: med CJ Bergman i Ekshärad. 12:59 – 19:44. Del 1:3 – Juniorkarriär: Skidgymnasium i Torsby, JVM-guld 1999 och lumpen. 19:44 – 28:13 Del 1:4 – Seniorkarriär: Debut i världscupen Holmenkollen -02, "nysatsning" i landslaget med Wolfgang Pichler, OS -04, r 28:13 - 37:16. Del 1:5 – VM-silver mixstafett -09, Ekholm avslutar karriären 2010. 37:16 - 42:55. Del 1:6 – Efter karriären: gifter sig med Helena Ekholm sommaren -10, drivkraft, framtiden, ny karriär som cyklist, rollen som expert i TV. 42:55 - 50:08. Del 1:7 – Omställning till ett nytt liv, psykiska biten i skidskytte, relationen till Wolfgang Pichler och fejden -07, känslorna att bli pappa. 50:08 - 58:30. Del 1:8 – Speciella livet som skidskytt och avslutning 58:30 - 62:23. MISSA INTE DEL 2! :) Del 2: David Ekholm ger sin syn på svensk idrott och svenskt skidskytte. Skicka gärna feedback till kontakt@tacksverige.nu Följs oss på: Twitter: http://twitter.com/pod_tacksverige Facebook: http://facebook.com/PodcastTackSverige Instagram: http://instagram.com/pod_tacksverige http://tacksverige.nu #tacksverige
När Emma var riktigt liten så sägs det att hon varje höst rev av löven på träden och målade dom vita bara för att hon längtade så mycket efter vintern. Varje morgon vaknade hon och tittade ut genom fönstret och längtade efter vinterns första snöfall. Vid tjugotre års ålder lever hon på sin skidåkning och hon är en av Sveriges absolut mest framgångsrika skidåkare med vinster i X Games, den totala världscupen i Slopestyle och en femteplats i hennes första OS. Redan nu har hon testat parken i Pyeong Chang, Sydkorea, där nästa vinter-OS går. Vi pratar om hennes uppväxt i Torsby, om hennes hemmaberg Hovfjället, om kärleken till vintern, om den berusande känslan av att vara viktlös i hoppen och om varför man ska våga ta steget ut i parken och testa sina första hopp. Podcasten Husky görs i år i samarbete med Lundhags. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I mitten av 1700-talet kom sillen till västkusten. Många bröt upp från sina hem för att söka arbete i den snabbt växande näringen och på vissa ställen mångdubblades befolkningen. Då och då i historien så har det plötsligt uppstått nya arbetsmarknader som har fått människor att bryta upp från sina invanda ställen för att söka lyckan. Så var det till exempel när sillen gick till utmed västkusten.Den allra största sillperioden pågick från 1700-talets mitt till 1800-talets början, och fortfarande kan man på öar, inte minst i Marstrandstrakten, se spår av sillhanteringen den i form av husgrunder efter sillsalterier, trankokerier, kontor, verkstäder och inte minst bostäder till alla de personer som behövdes i arbetet.Lars Kiellbiörnsson Hollström som var född 1736, var en av de många som tog sig dit, och arbetade som fiskare och timmerman. Lars kom från en plats tvärs över landet , i en socken som heter Hållnäs i nordöstra Uppland,.Släktforskaren Maria Hallengren, som också bor i Hållnäs, är ättling till Lars. Han och andra bönder här i trakten levde i skuggan av Lövsta bruk, som ständigt behövde nytt vet hur Lars och andra kol till sina smedjor.- Bönderna här ute i Hållnäs levererade träkol till smedjan, men annars så var det ju fiske och småskalig odling man levde på, berättar hon.Lars Kielbjörnsson Hollström föddes i mars 1736 i Hållnäs. Han var 28 år gammal när han gifte sig med Stina Persdotter, och de slog sig ner i ett torp i närheten av hennes hem när de gift sig. Men här skulle de inte stanna, för nere på en liten kronoholme strax söder om Marstrand satt en man som hette Jonas Westbeck. Där var han chef för en allt mer blomstrande verksamhet. Westbeck kom från en grannsocken till Hållnäs, och han var nog den som lockade Lars att söka sig till arbete som timmerman och fiskare på västkusten, tror Maria.- Jonas Westbeck var prästson i grannsocken till Hållnäs, och det måste ju vara så att de hade haft medvarandra att göra, tror hon. Kanske hade Lars utfört arbete, som gett honom rykte som duktig timmerman. Lars och hans Stina hade varit gifta i tre år och hade en liten dotter, när gav de sig tillsammans av till västkusten och sillfisket där. -Dottern Catarina var ett år och 8 månader när de gav sig iväg. De åkte båt, och åkte runt hela kusten. Men det var inte bara att ge sig iväg hur som helst. Man måste ha ett ärende och man måste ha ett pass i handen, för att ha tillstånd att vara ute på vägarna och resa. Lars och Stina hade ett brev från prästen hemma i Hållnäs med sig på resan, ett brev som sen kom att ligga kvar i kyrkans papper i den socken dit de kom. Lars Kälbiörnsson Hollström, är barnfödder den 7 mars 1736 uti Hållnäs socken och Uppsala Län, begiver sig nu att fara sjöledes till Brunskär, å andra sidan om Götheborg till att därstädes efter förut given betingning över sommaren arbeta hos kamreraren Herr Jonas Westbeck, dels på timbring, dels ock vid sillfiskeriet när den tiden infaller. Han har med sin hustru Stina Persson som är födder den 8 juni 1743, samt ett litet barn Caisa som är födder den 25 augusti 1765. Man och hustru äro någorlunda försvarlige i deras kristendomskunskap och har fört ett stilla leverne . Hållnäs prästgård den 11 maj 1767 Olaus DeckbergHjördis Dangardt bor på en av grannöarna till Brunskär. Hon vet det mesta om människorna och verksamheten i de här trakterna under sillperioden. Hon har till och med gjort skalenliga modeller över husen som byggdes upp på Brunskär- en av dem är huset där Lars och Stina sannolikt bodde.- När de kom hit mitt i sommaren var Brunskär ett nybyggarfiskeläge, med ett nybyggd sillsalteri och den stora så kallade karaktärsbostaden påbörjad. Att det hette så berodde på att den som skulle bo där hade karaktär vilket betydde en titel, förklarar hon. Han hade titeln Hovjaktsvarvskamrerare, tillika dykerikommissarie, Herr Jonas Westbeck. - När Lars och Stina kom ner då var det stora huset inte färdigt, och jag tror att Lars skulle vara med och göra det klart, säger Hjördis Dangardt.Sillen fångades under hösten och förvintern när den kom in närmare land för att leka, men man visste aldrig riktigt när den skulle komma eller hur länge den skulle vara kvar. Hjördis Dangardt säger att man kanske kunde räkna med tre månaders fiske, resten av året handlade om förberedelse, som att ordna med de stora näten, att ta hand om tranet man kokat och att bygga silltunnor.- Det fanns ett stort tunnbinderi på Brunskär. Ett år hade de saltat in 5000 tunnor på ön, och jag har funnit över 60 tunnbindare som kan kopplas dit. Många av dem som arbetade kom bara under själva fiskesäsongen. Det var kvinnor som rensade fisk, och andra som kokade och saltade in. Också barnen deltog. - När de blev så pass starka att de orkade lyfta korgen med sill så fick de ett jobb som kallades gälpojke. Det var de som bar fram fisken som skulle rensas och bar bort det som blivit över efter rensningen.Alla behövdes, män kvinnor och barn. Brunskär ökade sin befolkning många gånger om under sillperioden. Torsby socken, där Brunskär ligger, mer än fördubblade sin befolkning under de femtio år sillperioden varade.Lars och Stina, bodde tillsammans på Brunskär under något år, och sedan tog sig den lilla familjen upp till Enskär i Uppland igen. Men, Lars vill tillbaks och 1771 ger han sig av igen men den här gången åker han ensam.- Den här gången åker han landvägen över Stockholm, Nyköping och Jönköping, och sannolikt så går han den långa vägen, säger Maria Hallengren, som har kvar det påskrivna passet och kan bedöma hur lång tid det tog. Den här gången blev Lars kvar i 12 år. -Jag tycker det är fascinerande han har fru och barn hemma, men han väljer att stanna i 12 år! Han måste ha trivts och haft ett bra arbete, funderar Maria.Lars kom faktiskt inte ens hem när parets lille son Pehr dog. Pehr hade fötts när familjen var samlad i Uppland, men dog bara tre år gammal.Stinas bror ärver gården Enskär, och har mamman boende hemma. - Så, de måste ju ha hjälpt Stina, tänker Maria, som också tror att Lars skickade hem pengar.Men till slut kom ändå Lars hem. Kanske var han sjuk redan då, för han dör bara tre år senare, i Invärtes kräfta.Mer än halva sitt lev levde sedan Stina som änka. Hon dog 98 år gammal 1841och då står hon antecknad som fattighjon i dödboken. Här skulle historien kunna vara slut, men Maria Hallengren har funnit en märklig fortsättning i familjens fortsatta öden. För hundra år och fyra generationer senare upprepar sig historien, när ännu en sillperiod ger nya jobb för senare medlemmar i familjen Hollström.- Min morfars farfar Andreas Hollström är barnbarns-barnbarn till Lars, och han sticker till Marstrand för att fiska sill 122 år senare och är där i sju månader, slutar Maria Hallengren.Många flyttade när järnvägen skulle byggasSamtidigt som Maria Hallengrens morfars farfar åkte till västkusen 1890 så for andra till de många järnvägsbyggena i landet. För även där uppstod plötsligt arbetstillfällen och nya samhällen bildades.På Landsarkivet i Härnösand har arkivarierna Mona Bergman och Lina Marklund tagit fram en ministerialbok eller kyrkbok som prästen för en av järnvägslinjerna förde.- Vi har tagit fram Luleå - Ofotens kyrkoarkiv kan man säga. Man gjorde en egen församling för att det var så mycket folk under de tider som järnvägen byggdes, berättar Mona Bergman. Den ministerialbok Mona tagit fram från Luleå - Ofoten är daterad 1888, men även boken från järnvägssträckningen Gällivare - Riksgränsen 1900.På de här båda ställena kom arbetare i tusental för att bygga järnvägen och eftersom det inte fanns någon kontroll av dessa människor skrev Länsstyrelsen till Domkapitlet och önskade placering av en präst där för att ge arbetarna nödig religions- och redighetsvård. - Det står här att när sträckan utsträcktes in i ödemarken ovanför Gällivare behövde de en egen person som kunde hålla koll på arbetarna, berättar Mona Bergman.De här böckerna skiljer sig från traditionella kyrkböcker på så vis att de innehåller basala uppgifter såsom födelse, vigsel och död. Det finns med andra ord inga regelrätta husförhörslängder.Mona och Lina visar exempel från de båda böckernas dödnoteringar. Det är sorglig läsning om framförallt män som dör under dramatiska omständigheter.Några exempel som Mona visar är olyckshändelser vid nedforsning av malm, alkoholförgiftning, ras uti grusgrop till följd av kvävning, död genom sprängskott, kvävd i snötunnel och olyckshändelse genom avhoppning från maskin under tågets gång.Arbetarna kom från hela Sverige och många också från Norge och Finland. Finns det då några fall som sticker ut? Då tar Mona och Lina fram en dödsnotering om Svarta Björn, den kokerska som blivit legendarisk.Anna Rebecka Hofstad föddes 1878 i Norge och dog 1900 när Stadsbanan mellan Gällivare och Riksgränsen byggdes.Svarta Björn har beskrivits som en lång, mörk och vacker ung kvinna. Men livet som kokerska i den mandominerade miljön kan inte ha varit lätt. Enligt legenden kom hon i slagsmål med en annan rallarkocka och fick en så hård smäll under handgemänget att Annas skalle spräcktes.Hon födes till sjukstugan där hon sen avled, men det är osäkert om det var av sviterna efter slagsmålet eller tuberkulosen som tog hennes liv. Anna blev bara 23 år gammal och ligger på Tornehamns rallarkyrkogård likt de flesta andra som dog under det farliga arbetet med järnvägsbygget.Förutom de här kyrkböckerna som registrerade de som bosatte sig i de tillfälliga och plötsligt uppkomna samhällena finns även andra källor att söka i om man är intresserad av att se hur befolkningen förändrades på ett plats.Mona Bergman och Lina Marklund tar hissen ner i arkivets gömmor på Landsarkivet i Härnösand.- Landsarkivet flyttade hit 1983 men bara tio år senare hade vi fyllt huset och därför byggdes tre våningar under jord, berättar Lina Marklund.Lina tar fram "Handlingar till femårsberättelserna" och berättar att femårsberättelserna var sammanställningar av läget i länet och skickade in från länsstyrelserna till staten med fem års mellanrum. - De finns i tryckt form som man kan hitta på SCB:s hemsida. Men det som är intressant är att det är korta sammanställningar i de tryckta formerna som finns på SCB. Däremot det som finns i arkiven är underlagen.Det var Landshövdingen som sammanställde, men för att han skulle få information vände han sig till kronofogdarna, länsmännen och magistraterna i städerna. Och där finns mycket mer information.Lina tar fram ett exempel från Hälsingland.Uti Hälsinglands fögderis 15 församlingar utgör folkmängden enligt 1855 års mantalslängder tillsammans 17 692 personer. Folkmängden befinnes vid jämförelse med de för år 1850 upprättade mantalslängder således hava blivit ökad med 2 379 personer, vilken tillökning är betydligt eller 320 personer större i medeltal årligen, än under de föregående tre åren. Skillnaden härledes ifrån mindre utflyttning och mera inflyttning. Oaktat allmogen alltmera frångår sitt förra enkla och taffliga, nästan torftiga levnadssätt och numera nästan allmänt begagnar köpta kläder och dukar istället för endast hemvävda tyger, även som socker, kaffe och stundom viner, samt även andra lyxartiklar, så har dock välmågan de senaste åren tilltagit och blivit mer allmän samt den fattigare befolkningens villkor betydligen förbättrade. Därtill orsaken kan sökas i den ymnigare penningtillgång, som, genom försäljning av skogsprodukter och allmän arbetsförtjänst med uppdrivna arbetslöner samt hög betalning av allt säljbart kommit allmogen tillgodo. Befolkningens sedlighet är i allmänhet god, och grövre brottsmål förekomma sällan i dryckenskapslastens avtagande till följd av de nya brännvinsförfattningarna. Till och med brännvinets bruk förekommer nu sällan och allmogen synes till större delen belåten. Knappt någon av allmogen håller sig brännvin till dagligt bruk.Detta var Landshövdingens femårsberättelse från Hälsingland 1856.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Patrik Paulsson och Peter Öberg slaktband@sverigesradio.se
Tack Sverige - De största idrottsprofilerna berättar sin historia
I avsnitt #10 möter vi skicross-åkaren Anna Holmlund. Jag träffade Anna under ett träningsläger i Torsby för att ta reda på mer om hennes tankar och målsättningar inför den nu pågående säsongen 15/16. Anna har öppnat säsongen på ett strålande sätt med bland annat dubbla VC-segrar i Val Thoréns. Som 15-åring vann hon samtliga grenar i ungdoms-SM för alpint och spåddes bli den nya Anja Pärson. Idag är hon istället en av världens bästa skicross-åkare med bland annat OS-brons, VM-brons och 2 vinster i den totala världscupen. Hör Anna berätta om varför hon fastnade för skicross, drömmen om ett OS-guld och kärleken till idrotten. Missa inte veckans auktion till välgörenhet. Anna Holmlund har gett bort ett par riktigt schysta skidglasögon, givetvis signerade! Auktionen startar tisdag 12/1 och avslutas onsdagen den 20/1 klockan 20. Enligt Annas eget önskemål går alla pengar till Unicef! Mer info finns på http://tacksverige.nu Schema med hålltider Avsnitt #10 – Anna HolmlundDel 1 – Välkommen & snabbfrågor 0:00 – 09:48. Del 2:1 – Uppväxt & karriär 09:48 – 16:57. Del 2:2 – Karriär forts. 16:57 - 35:42 Del 2:3 – Idag & framtiden 35:42 – 50:17. Del 3 – Sverige som land och idrottsland 50:17 – 74:21. Del 4 – Välgörenhet & avslutning 74:21 – 76:22. God lyssning! Följs oss gärna på Twitter: http://twitter.com/pod_tacksverige Facebook: http://facebook.com/PodcastTackSverige http://tacksverige.nu #tacksverige
De brände skog, bröt mark och befolkade tidigare obebodda skogar runt om i Sverige. I modern tid har skogsfinnarnas ättlingar tagit sig såväl till månen, som det svenska kungahuset. I det tredje avsnittet av Sverige är finskt befinner vi oss i Torsby. Kommunen är i dag den minst finska i landet enligt statistik från SCB. Men i skogarna var det fullt av dem.Gunbritt Gerhardsson bor på morföräldrarnas gamla gård i Alakylla, nära den norska gränsen. Här fanns förr en bastu och en traditionell rökstuga.- Jag som ättling vill inte att det ska ändras till oigenkännlighet här. Jag vill värna arvet från den finska tiden, säger hon.Gunbritt har skogsfinska anor i tolv nedstigande led. Mormodern var bland de sista som kunde tala den finska som svedjefinnarna hade burit med sig hit, över Östersjön.Skogsfinnarna var svedjebrukare med ursprung i Savolax. I slutet av 1500-talet bestämmer de första svedjebrukarna sig för att flytta hit. Det var här, i trakterna kring norra Värmland, och över på norska sidan av gränsen, som språket och kulturen levde kvar längst. Men finnarna var utspridda över stora delar av landet.- Det finns bosättningar så långt ner som i Tiveden, och upp till södra Lappmarken, t ex Örträsk, berättar forskaren Maud Wedin.I dag försöker Niclas Persson bland annat lokalisera exakt vilka ställen i Finland som ättlingarnas förfäder härstammade ifrån. I ett forskningsprojekt har han börjat dna-topsa värmlänningar.- En person som jag hittade hade ingen kunskap om sina skogsfinska anor. Efteråt blev han helfrälst i det här, berättar han.I avsnittet om skogsfinnarna berättar vi även om kända ättlingar. Spåren leder bland annat in i det svenska kungahuset, och fram till den andra mannen på månen.Programledare och reportrar Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se Ramin Farzin ramin.farzin@sverigesradio.se Producent Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se
Alla vill flyga billigt men till vilket pris? Sedan avregleringen av flygmarknaden började i Europa i slutet på 80-talet har konkurrensen mellan flygbolagen blivit stenhård. Det här är Kaliber nyhetsdokumentär om flygbolaget Avies, ett bolag där prispressen skulle få allvarliga konsekvenser. – Ja, vi bara satt och höll varandra i handen och bara tittade rakt ner och bara tänkte, ska det sluta så här? Så säger Lina Andersson, som den 3 maj 2013 skulle flyga från Sveg till Stockholm. Bolaget som trafikerar sträckan är det estniska flygbolaget Avies, och hon minns att det hela började med att planet var sent till start: – Ryktesvägen hörde man ju att det varit problem redan dagen innan, med dem som kom in med det planet som hade landat. Så det var ju lite spekulationer då, men sen så lyfte vi och det gick ganska snabbt, men sen så märkte vi att det blev tystare på höger sida av planet, och sen så började vi luta. Det lutade ju så att min medpassagerare som satt bredvid mig lutade sig med väldig kraft på mig. Och jag tryckets ju mot fönstret. Och man såg ju trädtopparna alldeles, alltså rakt ovanför, det var vidrigt. Man tänkte bara, ska det sluta så här? Är det bara detta? Det här är historien om flygbolaget Avies. Ett bolag där prispressen gått så långt att inte bara personalen, utan också passagerna skulle komma att märka av konsekvenserna. Ett bolag som satsade stort, men där affärerna i Sverige skulle sluta i uppsagda avtal och skulder hos Kronofogden. Kaliber nyhetsdokumentär - idag om flygbranschen. Vi börjar med att prata med några flygresenärer på Arlanda i Stockholm. – Jag ska resa till Malaga. – Vilket bolag flyger du med då? – Norwegian. – Hur tänkte du när du köpte biljett från just det bolaget? – Att det var billigast, och passade mina datum, säger Jenny Forsberg. – Jag ska till Budapest. – Vilka flyger du med då? – Norwegian. Jag tänkte att det var en av dom billigaste. Jag valde mellan Norwegian och något polskt flygbolag, säger Vidar. – I´m going to Istanbul. – Which company do you fly with then? – Turkish airlines. I rate all of them, I try to see which one is cheapest, sager Alina Martinova. Det handlar mycket om priset för flygresenärer idag. Och just priset var också det som avgjorde när Trafikverket skulle handla upp flygtrafiken på ett antal linjer i norra och mellersta Sverige. Eftersom det inte är så mycket folk som flyger från små orter som Sveg, Pajala eller Torsby måste staten gå in och täcka upp kostnaderna om det över huvud taget ska kunna finnas nån flygtrafik där. Och linjerna Pajala-Luleå, Arlanda-Sveg och Arlanda Torsby/Hagfors ansågs som samhällsnyttiga. Flera bolag lämnade anbud på att få uppdraget och vann det gjorde det lilla estniska flygbolaget Avies, just för att de var billigast. 165 miljoner skulle Trafikverket få betala för att Avies skulle trafikera linjerna från 2011 till 2015. Redan från början hade Avies problem med att få igång trafiken, men det var först 2013 som det började komma rapporter om allvarliga incidenter. Nyhetssändningar Sveriges Radio: ”Det estniska flygbolaget Avies utreds av Haverikomissionen efter flera incidenter.” ”I februari förra året kanade ett Avies-plan av banan i Pajala.” ”Ett flygplan tvingades i morse nödlanda på Svegs flygplats. Planet var på väg från Sveg till Stockholm när varningslarm från planet inkom till flygplatsen.” Just planet som tvingades nödlanda i Sveg den 3 maj 2013 var det som Lina Andersson var med på. Men trots att Avies varit med om flera incidenter börjar det svenska bolaget Direktflyg samarbeta med dem. Vid årsskiftet 2013/2014 säger Direktflyg upp sina egna piloter och gör sig av med sina flygplan för att istället sälja biljetter till och hyra flygstolar hos utländska operatörer. Däribland Avies, som nu kommer att trafikera ytterligare linjer i norra Sverige i samarbete med Direktflyg. Och det är nu som P4 Dalarna får in ett tips om att allt inte står rätt till med Avies och börjar granska det estniska bolaget. Det mesta av underhållet på Avies flygplan utförs i Estland, men sen dom börjat samarbeta med Direktflyg har det svenska bolagets egna tekniker fått hjälpa till, framför allt på plats i hangaren i Borlänge. Och flera av flygteknikerna här är oroade över att Avies inte sköter underhållet av planen. Så här berättar de i ett inslag som sänds i P4 Dalarna den 3 juni förra året: ”Vi får en beställning på en specifik åtgärd som vi ska utföra, men när vi börjar kolla upptäcker vi ofta fler saker som borde rättas till. Men när vi påpekar det så säger de nej, det vill de inte betala för.” ”Vi har hittat häpnadsväckande fel, alltså riktigt skarpa brister som skulle kunna leda till katastrofala följder.” ”På ett plan gick det inte att dra ut handtaget som ska nödavstänga motorn. Tänk om det blivit en motorbrand och nödavstängningen inte funkat, det är ju så allvarligt att det planet borde inte ens fått flyga hit.” Dessutom berättar teknikerna om att piloterna som kör planen är anställda på osäkra villkor och inte vågar rapportera fel som de upptäcker: ”Normalt ska piloten göra en anmärkning i planets loggbok när de upptäcker något som borde kollas eller åtgärdas. Men det vågar de inte för de är rädda att de kommer få sparken då. Istället får vi tekniker höra på omvägar att vi kanske borde kolla närmre på vissa grejer.” Att det finns brister i underhållet av Avies flygplan och att bolaget mörkat fel framgår sen också av Haverikommissionens utredning efter nödlandningen i Sveg, som publiceras några dagar senare, den 9 juni. Haverikomissionen skriver i sin utredning att Avies undviker att anteckna fel i planets loggbok med det uttalade syftet att minska risken för att flygplan ska bli stående på marken och att det ur säkerhetssynpunkt är anmärkningsvärt. Bland felen som tekniker här i Sverige uppgett att de hittat på Avies plan är bland annat: ”Lösa och isärfallande motorreglage, feljusterade motorer, felinstallerade landningsställ, underliga om ens godkända reparationer på vingarna, att det saknas reservdelar när något måste bytas, med mera.” I samband med P4 Dalarnas granskning uttalar sig flygsäkerhetsanalytikern Hans Kjäll om bristerna, och han säger att flera av de här felen kan leda till allvarliga konsekvenser, till exempel de feljusterade landningsställen. – Ett feljusterat landningsställ innebär att flygplanet kan dra snett när man landar eller även när man startar på banan, och det kan alltså få allvarliga konsekvenser. Om Avies ovilja att sköta underhållet på planen säger Hans Käll så här: – Ja, där trycker du på en väldigt viktig komponent i det hela. Nämligen att ekonomin är styrande och inte flygsäkerheten. Det är alltså ytterst allvarligt. I samband med granskningen får bolaget motta kraftig kritik från dom svenska fackförbunden. Pilotfacket och teknikerfacket riktar även kritik mot Trafikverket som handlat upp bolaget. Och Konsumentverket går ut och riktar kritik mot svenska Direktflyg för falsk marknadsföring, eftersom det inte framgår på deras biljetter eller hemsida att det inte är de själva, utan Avies, som kör planen. Kort efter P4 Dalarnas granskning, och Haverikomissionens rapport, går svenska Transportstyrelsen den 13 juni ut och säger att Avies flygtillstånd bör dras in. Men eftersom Avies är ett estniskt bolag, så är det bara myndigheterna i Estland som kan ta det beslutet, och de delade inte den bedömningen. Så här sa Kaupo Toodu, chef för den operativa verksamheten på den estniska luftfartsmyndigheten, ECAA, då: – Currently I don´t see any reason for that. For the last two months there hasn´t been any occurrences. Things happen….. Just nu ser jag ingen anledning till det, de senaste två månaderna har det inte varit några incidenter, inget är någonsin 100 procent säkert, säger Kaupo Toodu. Avies flygplan har alltså varit inblandade i flera incidenter vid den här tidpunkten, flygtekniker som utfört underhåll på planen har gått ut och varnat för att planens tekniska status inte är bra, och den svenska tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen har sagt att de tycker att Avies flygtillstånd bör dras in. Men Avies fortsätter att flyga i Sverige som om inget hade hänt. Och under sommaren tystnar kritikstormen mot bolaget. Men under hösten förra året får den nytt liv. Den 24 oktober går Statens haverikommission nämligen ut och varnar för bolaget. Haverikommissionen har upptäckt att det finns stora brister i det system som piloterna använder för att beräkna längden vid start och landning, något som är extra viktigt inför vintersäsongen. Kort efter det här går Härjedalens kommun, polisen i Jämtland och flera företag ut och meddelar att de inte tänker flyga med Avies. Och svenska Direktflyg avbryter samarbetet med bolaget. Men Trafikverket håller fast vid att de inte kan bryta avtalet med Avies, så länge bolaget har ett giltigt flygtillstånd. Den 20 november sker ytterligare en incident med ett av Avies plan. Den här gången på Arlanda och Haverikomissionen startar ytterligare en utredning. Trots allt som skett står det i januari 2015 klart att Avies vunnit Trafikverkets nya upphandling (12 januari) för inrikestrafiken på två sträckor för fyra år framöver - ett beslut som gör att myndigheten får motta kraftig kritik från flera politiker. Sedan tidigare var redan också fackförbunden och lokala företagare kritiska. Björn Gillberg, VD på Värmlands metanol, var en av dem. – Det måste bli stopp på det här bolaget. Det är farligt att flyga med dem. Kort därefter, kommer det fram att Avies har flera obetalda räkningar som gått till Kronofogden. Och Trafikverket bestämmer sig för att ge Avies ett vite på 725 000 kronor för att bolaget ställt in flera turer. Men myndigheten tycker sig fortfarande inte kunna säga upp några avtal med Avies. Den 3 mars i år får Johan Holmér, enhetschef för trafikutredningar och avtal på Trafikverket, i P4 Norrbotten frågan hur mycket ett bolag kan missköta sig innan ett avtal sägs upp och svara så här: – Ja, det är väldigt svårt att ge ett konkret svar på det. Avies VD Allan Soll har hela tiden hävdat att det är säkert att flyga med dem och ställer samma dag upp på en ny intervju: – Avies is safe to fly. – Even though no one has been hurt there has been incidents, how do you explain that? – We are almost the only one flying in to those tiny airports… Det är säkert att flyga med Avies, vi har kört statliga uppdrag i 23 år. Att det har varit incidenter beror på att vi är de enda som flyger till de där små flygplatserna, som borde kategoriseras som svåra flygplatser, säger Allan Soll. – Also I understand that there are unpaid bills? – Well the economy of the company..if you listen to the sizes of the fines… Angående vitet från Trafikverket och de obetalda räkningarna säger han att i slutändan så kommer bolagets aktieägare skjuta till mer pengar om det skulle behövas. – And this is business as usual! Bara en dag efter att den här intervjun gjordes, den 6 mars, går Trafikverket ut med att de bryter alla avtal med Avies med omedelbar verkan. Myndigheten skriver att anledningen är de inställda flygturerna, men hänvisar också till flygsäkerheten. Vi har kontaktat Allan Soll upprepade gånger efter det här och också mailat honom de frågor som vi vill få svar på, men inte lyckats få någon ny intervju eller skriftliga svar. En av orterna som Avies flög till var Mora. Vi går runt på flygplatsen där tillsammans med flygplatschefen och Moras kommunalråd Anna Hed (C). Just nu står Mora utan flygtrafik efter att Trafikverket brutit avtalen med Avies, så Anna Hed är inte odelat positiv till myndighetens beslut. – Ja, det fanns ju en anledning till att Trafikverket valde att säga upp avtalet. Så det är ju klart att det…finns det brister, att man inte följer det som avtalet säger då har jag full förståelse för att Trafikverket gör som de gör. Samtidigt så ställer det ju Dalaflyget och kommunen i en sits att försöka hantera den uppkomna situationen, säger hon. På andra håll i landet har beslutet tagits emot mer positivt. Också fackförbunden är glada, även om de tycker att beslutet kom för sent. Och så här säger två av de flygtekniker som från början var de som varnade för bristerna i flygsäkerheten hos Avies om Trafikverkets beslut: ”Det var bra att de gjorde det…dels för flygsäkerhetens skull. Lönedumpningen de sysslade med var också fel. Ett svenskt bolag kan ju inte konkurera med villkoren som de hade.” ”Det var bra att Trafikverket sa upp avtalen! Men det satt ju långt inne. Tur att de åkte ut, Avies. Men det är ju knepigt i hela branschen. Alla försöker kapa kostnader och det går ju ut över säkerheten, så är det ju. Det går inte att ha samma kvalitét till ett lägre pris.” Avies hade alltså varit med om minst fyra incidenter på kort tid våren 2014. Flygtekniker hade varnat för brister i underhållet av planen, Statens haverikommission hade konstaterat att Avies mörkade tekniska fel, och den svenska tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen ville att bolagets flygtillstånd drogs in. Trots det kunde Avies flyga vidare, eftersom det bara är myndigheten i landet där ett flygbolag är registrerat som får utföra omfattande kontroller och dra in tillstånd. Från det att P4 Dalarna i sin granskning avslöjar den bristande säkerheten skulle det dröja hela tio månader innan Avies fick sluta flyga i Sverige. Enligt Ola Blomqvist, som är ordförande i Svensk flygteknikerförening, så är Avies inget enskilt fall. I den allt mer pressade flygbranschen, så finns det fler företag som är villiga att tumma på säkerheten för att kapa kostnader, menar han. – Fallet Avies var ganska exceptionellt ändå, det var riktigt illa. Men ett av problemen är att det sällan rapporteras. Vi får ju höra det från medlemmar, men det är ju sällan som det är någon som vågar eller vill rapportera de värsta avvikelserna. Detta trots att flygtekniker har en skyldighet att rapportera, både till sin arbetsgivare och myndigheter om de upptäcker brister. – Ja, man är orolig för att bli av med jobbet helt enkelt. Jag har exempel både från England, och Tyskland och Sverige, även om det känns lite nära, man vill ju inte gärna komma in på enskilda fall. Men pågående fall där det bara är så att arbetsgivare både varnar och säger upp personer som agerar utifrån flygsäkerhet i första rummet. På Arlanda träffar jag Martin Lindgren, ordförande för Svensk pilotförening. Vi sätter oss på ett kafé inne på Sky city. Utanför glasfönstren rullar de stora flygmaskinerna sakta förbi medan resenärerna här inne stressar fram och tillbaka med sina resväskor. Också Martin Lindgren är oroad för att den allt hårdare konkurrensen bolagen emellan får konsekvenser för flygsäkerheten, i takt med att fler piloter får allt osäkrare anställningar. – Piloter som inte har trygga anställningar vågar inte rapportera om tekniska fel, man vågar inte rapportera om misstag, man tar beslut som inte grundar sig i flygsäkerhetsmässigt tänk, utan som istället grundar sig i ekonomin för sin uppdragsgivare, flygbolaget. En pilot som har egna erfarenheter av det här är Erik. Idag jobbar han på SAS, men han började sin karriär, precis som många andra unga piloter, på Ryanair. Men han var inte anställd av flygbolaget utan fick starta ett eget företag som fakturerade ett brittiskt bemanningsföretag, som i sin tur tog betalt av Ryanair. Och när han jobbade fick han bara betalt för de timmar han flög, i motsats till de piloter som har en fast anställning med fast månadslön: – Så oavsett hur mycket eller hur lite man flög så fick man betalt för det som man var schemalagt för den månaden eller den veckan. – Hur tänker man då om man ska in och jobba och sen så är det något litet tekniskt fel på flygplanet, men man kan flyga, hur tänker man då? – Det är ju inte svårt att tänka sig att det finns ett visst incitament till att åka iväg med ett flygplan som inte är hundraprocentigt, eller hundra procent tekniskt gångbart, om man nu känner att man inte får betalt för den flygningen. Eftersom Erik, som egentligen heter nåt annat, var anställd på det sätt han var kunde han också förlora jobbet väldigt lätt. Han säger att han aldrig var med om något som direkt hade kunnat vara en risk för flygsäkerheten. – Däremot känner jag kolleger som har varit med i olika typer av händelser och som har tänkt att om det på något sätt har kunnat spåras tillbaka till deras insats, så har de hellre valt att försöka dölja det, därför att skulle det inte kunna läggas på någon annan, så hade de en känsla av att det skulle läggas på dem själva. Det finns över 300 flygbolag som kör passagerartrafik i Europa idag, enligt siffror från AEA, Association of European airlines. Hans Sjögren är professor i ekonomisk historia och har forskat i vad som hänt med flygmarknaden sedan avregleringen, och han säger att branschen är inne i en svår period just nu. – Ja, det är väl uppenbart att den mår inte så bra. Strejkerna är ju ett exempel på det. Det är en facklig kamp som pågår mellan arbetsgivare och arbetstagare som handlar om att ska man överleva på marknaden så måste man få ned kostnaderna. Så strejkerna är ett synligt exempel på att den här branschen är under en omvandlingsfas kan man säga. Och det blir allt vanligare att piloter anställs på osäkrare former. Det framgår av studien ”Atypical employment in aviation” som forskare vid universitet i Gent i Belgien gjort på uppdrag av EU-kommissionen. Studien bygger på enkätsvar från över 6000 piloter inom EU. Där ser man att det fortfarande är 79 procent av piloterna som är direkt anställda av bolaget de jobbar för, men bland yngre piloter, framför allt i lågprisbolag, så förekommer det alla möjliga former av anställningar. Allt från att piloten måste vara egenföretagare, till jobb via bemanningsföretag eller det mest extrema, så kallat ”pay to fly”, att piloten måste betala för att jobba. Studien visar också att de här mer osäkra anställningsformerna skulle kunna påverka flygsäkerheten negativt. Professor Yves Jorens är en av dem som gjort studien. – And that is kind of a risky thing that we noticed. If we are in a precarious employment relationship… Och det var en rätt farlig sak som vi kunde se, att en osäker anställningsform kanske gjorde så att man tog mer ekonomiska beslut då och då, säger professor Yves Jorens. Vi ställde frågan direkt till piloten, berättar han, men också indirekt då vi frågade: ”Tror du att din kollega kan vara är påverkad av detta?” och vi fick då svar från piloter att – JA, piloter kan bli påverkade i sina beslut beroende på hur man är anställd. I rapporten kan man läsa citat från olika piloter, några av dem låter så här: ”Den här industrin är en skam. Jag antar att vi måste vänta på att en till stor olycka händer för att det ska bli någon förändring.” ”Jag har flugit när jag varit sjuk och när jag varit stressad. Det är för lätt för dem som sätter reglerna och för flygbolagen att säga att jag bara ska jobba när jag är i form, men samtidigt ignorera pressen vi är under. Som samtal från arbetsgivaren som gör det klart att sjukdom inte tolereras.” ”Problemen med allt sämre arbetsvillkor beror på att allt fler privata flygskolor utbildar för många piloter. Flygskolorna säljer en dröm till en 18-åring, men sanningen är att det finns allt för många piloter på allt för få jobb. Och när du har 100 000 euro i skulder efter din utbildning blir du desperat och börjar jobba gratis i hopp om att få in en fot på marknaden.” Eller ännu värre, man börjar betala för att få jobba. Det här fenomenet kallas ”pay to fly” och är vanligare än man tror, säger Professor Yves Jorens, som i rapporten föreslår att den här arbetsformen ska förbjudas. – I think in a normal employment relationship I think you perform work and you get paid… Det här är inte normalt, vanligtvis så utför man ett jobb och får betalt. Jag kan inte se varför man ska betala för att jobba, säger professor Yves Jorens. Att köpa sig ett jobb som pilot kostar flera hundra tusen kronor. Det går oftast till så att man kontaktar en förmedlare som i sin tur har kontakt med flygbolag som använder sig av den här anställningsformen. Piloten i fråga skriver kontrakt med förmedlaren om att betala en viss summa pengar för att få flyga ett antal timmar. I en dom från Stockholms tingsrätt där två piloter stämt ett företag för att de inte fått flyga alla de timmar dom betalat för kan man se att priset ligger på över 30 000 euro för att få flyga 300 timmar. Ibland kan piloten få lön för jobbet, ibland inte. Hur som helst så är det en minusaffär för piloten. Företagen som sysslar med det här kallar det för utbildning, men det är inte utbildning det är frågan om säger Martin Lindgren på pilotfacket: – Det handlar alltså om att flygbolagen ser att det finns så pass många arbetslösa piloter ute på marknaden att man skapar sig en affärsidé att sälja ut sina arbetsplatser till högstbjudande. – Men som pilot, varför går man med på att betala för att jobba? – Ja, konkurrensen om jobben är stenhård idag, det finns extremt mycket fler piloter än det finns arbetstillfällen. Och piloter som har dragit på sig stora skulder efter sin utbildning, man kan sitta med upp till 1,3 miljoner kronor i blancolån som måste betalas, och då är man villig att göra vad som helst för att få erfarenhet och få in en fot på marknaden. För alla som utbildar sig till pilot är det alltså inte så lätt att få ett jobb. Och vissa är alltså beredda att betala för att få in en fot på marknaden. Något som inte ens arbetsgivarna här i Sverige gillar. Jan Olov Bergling är branschchef på Svenska flygbranschen. – Förr i tiden skedde det oftast att man flög åt något taxi-flygbolag till exempel, eller något större företag som hade eget flygplan, så att man kunde skaffa sig timmar. Kanske få ihop 1000 timmar flygtid eller något i den stilen, och sen söka arbete hos de större flygbolagen. Det här har blivit svårare. Och det gör att ibland så nästan betalar piloterna för att få flyga, för att kunna logga timmar. – Men tycker du att det är ett problem att det är så? – Ja, visst är det det, absolut. Men tvärtemot fackförbunden så håller han inte med om att försämrade villkor för personalen skulle äventyra flygsäkerheten, eftersom det finns lagar och regler som bolagen måste följa och myndigheter som kontrollerar dem. – Det där tror inte jag på, säger Jan Olov Bergling. – Så du menar att fackförbunden överdriver det här? – Ja, de vill ju inte gärna tala om vilka lönenivåer man utgår ifrån, vilka förmåner man har i form av tjänstgöringstider, pensionsförmåner med mera. Det kommer sällan fram. Det kommer inte ut i media att det här är en kategori arbetstagare som har mycket gynnsamma villkor. Så det här är lite grann en skröna som man gärna tar till då för att få fram sitt budskap. Martin Lindgren på pilotfacket får bemöta: – Majoriteten av Europas piloter är anställda av det flygbolag man jobbar i och man har kollektivavtal. Problemet är att många nystartade flygbolag använder sig av vad man då kallar ”Atypical forms of employment” i Gentrapporten. Det är alltså en trend som är oerhört accelererande, och väldigt, väldigt allvarlig och väldigt oroande för framtida flygsäkerhetsarbetet i Europa. – Det här med att anställningsvillkoren skulle påverka flygsäkerheten, borde inte det visa sig i statistiken över antal incidenter om det faktiskt är så? – Vi ska komma ihåg att flygsäkerheten är extremt bra i Europa. Det som nu är extremt oroande är att vi tror inte att vi får in alla de uppgifter vi behöver längre, vi tror att det finns ett stort mörkertal därute, för att piloter inte längre vågar rapportera om incidenter, om händelser, och om bristande rutiner. Vi har sett det på svensk inrikes med det estniska bolaget Avies, som har haft extrema brister i sin flygsäkerhet. I slutändan så är det EU:s politiker och myndigheter som reglerar flygtrafiken i Europa. Och det kommer hända saker i den här frågan i höst. Det säger Jens Nilsson (S) som sitter i EU-parlamentets utskott för transportpolitik. – En översyn av EASA:s mandat och resurser ska göras i höst. Den europeiska myndigheten måste få ett starkare mandat, och det måste vara tydlig att om, i det här fallet, den svenska myndigheten konstaterar efter ett antal incidenter att de här borde få flygförbud, då är det också de som borde fatta beslutet, säger Jens Nilsson, som också säger att det borde göras ännu mer. – Det behövs helt enkelt en helt ny handlingsplan för flyget i Europa. – När det kommer till oss konsumenter, resenärer, då, hur ska man tänka tycker du när man ska välja vilket bolag man ska resa med? – Man måste fundera på, står det här riktigt rätt till? Om jag nu betalar 350 spänn för taxin från Stockholms central till Arlanda, och sen betalar 69 kronor för flygbiljetten till London, kan det vara så att det är något fel? Och det är faktiskt inte bara priset resenärerna tänker på när man köper en biljett. Så här säger ett par resenärer på Arlanda i Stockholm. – Jag tänker faktiskt att det ska passa mig bäst tidsmässigt, så jag spar lite tid, säger Mikael Hagnér. – Det är svårt, det är många som tycker att man inte ska välja lågprisbolagen, att det är omoraliskt, på något sätt eftersom de kanske inte har lika bra jobbvillkor eller så, så man skulle ju kunna välja bort de billigaste av den anledningen, säger Linda Laibe. Och Lina Andersson som var med om när Avies plan tvingades nödlanda i Sveg vet vad hon tycker är det viktigaste när hon bokar en flygbiljett framöver. – Det här vill jag inte vara med om något mer, och jag har flugit väldigt mycket och aldrig varit rädd. Jag menar det här handlar ju om säkerheten, det är ju det viktigaste inom flygvärlden. Det är ju det de lever på, att transportera folk, och då måste det ju vara säkert. Reporter: Matilda Eriksson-Rehnberg Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se
Han har en populär blogg, har vunnit Stockholms brantaste och har hittat glöden till löpningen igen. Denna vecka får du träffa Daniel ”Dolla” Nilsson i ”Möt löparen”. Under sina ungdomsår var träning och motion någonting Daniel Nilsson brann för. Det blev hockey i HV71 och flera andra idrotter innan han så småningom fastnade för längdskidor. Flyttlasset gick till skidgymnasiet i Torsby, det var hans största intresse där och då. En av de person som stöttade honom i satsningen var pappan som alltid fanns vid hans sida. Men efter att hans pappa gick bort i cancer bestämde Daniel sig för att sluta med allt. Och så var det också fram till den gången som hans brorsa övertalade honom till att åka Vasaloppet. Det som bara skulle vara en rolig utmaning tände en gnista hos honom igen, plötsligt kom tävlingspersonen fram igen. Och denna gången blev det löpningen som han fastnade för. Sedan dess har mycket hänt. Efter att han kom igång med löpningen på riktigt igen har Daniel bland annat börjat jobba som ledare på Team Nordic Trail, vunnit Stockholms brantaste och inspirerat många andra till att börja springa genom sin blogg dolla.se. Denna vecka får du möta honom i ”Möt löparen”. Trevlig lyssning!
Överbelagda förlossningsavdelningar och personal som går på knäna - och barn som mist livet i samband med födseln. Kaliber har under hösten berättat om de brister i förlossningsvården sjukhusen själva anmält. Men vad händer med de misstag sjukhusen själva inte rapporterar? Redaktionen har också följt upp reportaget om den då 11-årige autistiske "Elias". När hans mamma ifrågasatte kommunens erbjudande om ny skolplats 35 mil hemifrån, tvångsomhändertogs han och skjutsades iväg med polis. Idag är han 14 år och kan själv berätta om det som hände. I två reportage följer vi den här veckan upp tidigare granskningar. Nya fall av allvarliga skador i förlossningsvården - som inte anmälts av vården. Och vad hände med 11-årige autistiske Elias som tvångsomhändertogs och som vi berättade om 2010? Kaliber följer idag upp två tidigare granskningar. För några veckor sedan sändes vi två program där vi granskade den svenska förlossningsvården. Vi gick igenom Lex Maria-anmälningar från de senaste åren och kunde visa hur platsbrist, stress och underbemanning brister inom fosterövervakningen bidragit till att barn skadats eller till och med dött under de senaste åren. Men idag kan vi berätta fallen so inte anmäls. När det sker en allvarlig vårdskada ska det anmälas enligt lagen om Lex Maria. Vården ska sedan utreda skadan för att förhindra att samma sak sker igen. Och rapportera till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Men vi har hittat fal som inte anmälts enligt Lex Maria. Trots att det finns läkare som bedömer att det handlat om en vårdskada som hade kunnat undvikas. Det handlar om barn som fått hjärnskador i samband med förlossningen. Vi börjar i Lund. December 2013. På parkettgolvet kryper Linnea 2.5 år. Det var bara några veckor sedan hon lärde sig krypa. Sakta men säkert tar hon sig fram över golvet till pappa Per som sitter i soffan med utsträckta armar. Linnéa, en envis men oftast glad 2.5 åring har en brun tofs på huvudet och tecknar med händerna för att göra sig förstådd. Men på en digital fotoram i familjens hall visas bilder av Linnéa när hon är nyfödd. Linnea ligger nedkyld, har en massa slangar i sig och är svullen. – Det där är det kändes som en chock. Jag såg henne där första gången också. Jag vaknade upp några timmar senare och då hade de redan sövt ner henne och kylt ner henne. Några timmar efter att Linneas föräldrar Tina Lindman och Per Fredlund kommit in till förlossningen i Lund 2011, för att föda sitt första barn, kopplas Tina bort från den maskin som övervakar Linneas hjärtljud i magen. Tina behöver gå på toaletten. Men innan dess har Linneas hjärtljud varit avvikande, hon har bajsat i fostervattnet och Tina har feber. När fosterövervakningen kopplas upp igen efter toalettbesöket är Linneas hjärtljud så dåliga att läkare beslutar om ett snitt. När Linnea föds andas hon inte. – Asså jag kommer ihåg när jag vaknade upp från narkosen. Var då ju Per där och hans syster hade kommit och hon hade tagit ett foto på Linnea. Och jag kommer ihåg att jag såg bilderna, men tänkte att hon lever inte. Jag tänkte att jag är den enda som har förstått att hon inte lever för jag tänkte att Per inte förstod det för de stod ju där och sa att du har ju fått en flicka. Jag kommer ihåg den paniken att hon lever ju inte. De har inte förstått att hon inte lever. och sen när den chocken väl la sig så började jag tänka att allt gick bra och allt har löst sig men så innan jag hade träffat Linnea så kom ju en läkare in från neonatal och berättade då om att de hade kylt ner henne för att det var risk för att få hjärnskador och sånt. Linnea kyls ner för att minska risken för hjärnskador och när hon är fyra dygn görs en magnetkameraundersökning av hennes hjärna. Tina och Per får besked om att man inte kan hitta några tecken på hjärnskador i nuläget. Men månaderna går. Upprepade besök inom vården. När hon är 10 månader vill barnhabiliteringen att bilderna från den magnetkameraundersökning hon gjorde vid fyra dagars ålder ska granskas igen. Nu blir bedömningen en helt annan. Det finns tecken på syrebristrelaterade hjärnskador. -- Och det kändes, det var ju inte…man hade ju träffat Linnea precis innan men bara man fick reda på det så plötsligt blev det väldigt konstigt att veta att hon har en fysisk skada i hjärnan som egentligen har funnits där hela tiden. Läkarna bedömer att Linnea har en cp-skada. Efter förlossningen ansökte Tina och Per om ersättning till Linnea hos Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag Patientförsäkringen LÖF som betalar ur ersättning för skador inom vården som de bedömer som undvikbara vårdskador enligt patientskadelagen. I våras kom beslutet. Linnea har rätt till ersättning. Tre läkare har gjort bedömningar. En av LÖF:s läkare gör bland annat bedömningen att fanns tecken på att Linnea riskerade syrebrist flera timmar innan hon förlöstes. En annan menar att det var fel att koppla bort CTG-övervakningen som mäter hjärtljud vid Tinas toalettbesök. Hur var det att få det beskedet då? – Ja man grät…Ja men grejjen var ju att det hade inte behövt hända. – Ja även om det var det svaret man kanske ville ha så är det rätt jobbigt att få det för då tänker man att fan varför gjorde ni inte som ni skulle… Men samtidigt som Patientförsäkringen gjort bedömningen att det är en undvikbar vårdskada så har Skånes universitetssjukhus i Lund inte anmält det som hände Linnea enligt Lex Maria. Något Per och Tina tycker de borde gjort. – Vi vill ju inte att det här ska drabba någon annan. Sen vet vi ju att det går ju inte dra tillbaka tiden så det blir bra med Linnea men det är på något vis att de tar det på allvar detta är ju en jätte hemskt grej och det är ju något de borde ändra på och det borde vara bra för de själva också ifall detta skulle hända igen. Andreas Herbst är verksamhetschef vid Kvinnokliniken i Lund. Han jobbade inte där när Linnea föddes, men har snabbt satt sig in i ärendet för att kunna svara på våra frågor. – Mitt spontana intryck är att det här inte är självklart att det borde ha Lex Maria anmälts. Därför att när jag ser på ärendet så är det inte för mig uppenbart att här har varit en vårdskada som har varit möjlig att undvika. Jag säger inte att det hade varit fel att göra en Lex Maria-anmälan men min bedömning är att det är inte ett sånt här självklart fall att man absolut borde ha gjort det. Andreas Herbst vill inte kommentera detaljerna i ärendet, men menar att det är rutin att koppla bort övervakningen av hjärtljud vid till exempel toalettbesök, om det inte redan är tydligt att något ytterst allvarligt är på väg att inträffa. Efter Linnea föddes tog det fyra månader för kliniken att göra en intern avvikelserapport, något som generellt ska göras så snart som möjligt enligt Andreas Herbst. I det här fallet gjordes det först efter att föräldrarna ansökt om ersättning hos Patientförsäkringen LÖF. – Jag vill inte recensera eller lägga värderingar i hur man handlade det fallet eftersom jag bara har tillgång till journalhandlingar och inte vet hur man resonerade den gången. Men kan du förstå att föräldrarna tycker det är konstigt att man gör en avvikelserapport först när de har gjort en ansökan till patientföräskringen? – Det kan jag förstå. Varför det? – Jag kan förstå att man som föräldrer tycker att det inte är patientens sak att påpeka avvikelser för oss i sjukvården. Patientförsäkringen LÖF har gett Linnea rätt till ersättning. Men besluet kom i Maj 2013, två år efter förlossningen. – Jag har inte läst svaret från LÖF men det är klart att...bedömer de att det är en undvikbar vårdskada så är det klart att då finns ju skäl att rannsaka sig. Vad tänker du göra nu? – Ja jag har ju tittat på det här ärendet det har jag ju gjort och jag kommer ju ha en diskusson med chefläkaren kring det. Vad vill du diskutera? – Handläggningen av fallet. Pelle Gustafsson är chefläkare på Patientförsäkringen LÖF. Han tycker att fall som handlar om barn som fått hjärnskador under förlossningen och som blivit beviljade ersättning från LÖF enligt patientskadelagen borde vara anmälda enligt Lex Maria – Nej för att är det så pass allvarligt att det hamnar hos oss och blir…, men så är det så gott som alltid en händelse som är så pass allvarlig att den faller under vad som ska anmälas till Lex Maria eller enligt Lex Maria. Om det inte gjorts då. Vad tänker du kring det? – Nej det är inte bra. Det enda sättet att bli bättre att lära sig och få upp det här till ytan och kunna ta itu med det det är att vi pratar om det och pratar vi om sådana här saker vid sina rätta vad det egentligen är frågan om så är det Lex Maria anmälan punkt slut. Och Tina och Per i Lund är inte ensamma. 2010 föds en pojke på sjukhuset Ryhov i Jönköping. Förlossningen slutar med ett kejsarsnitt efter att pojken visat tecken på att må dåligt i magen. Pojken är livlös och drabbas på grund av syrebristen av en cp-skada. Föräldrarna vill själva inte vara med i programmet, men vill att vi berättar om deras anmälan. De tycker, precis som Per och Tina i Lund, att det som hände deras son borde anmälts enligt Lex Maria. Sonen har liksom Linnea fått rätt till ersättning från Patientförsäkringen LÖF, En läkare gör bedömningen att han borde förlösts tidigare och att "hela skadan är en följd av den felaktiga behandlingen under förlossningen". Men inte heller här har en anmälan enligt Lex Maria gjorts. Axel Ros chefläkare inom Jönköpings sjukvårdsområde säger idag att en sådan borde gjorts. -- Det var inget medvetet beslut att inte anmäla utan det var helt enkelt så att det här tragiska fallet inte uppmärksammades som ett fall som skulle anmälas enligt Lex Maria. Nej det kom inte till kännedom till chefer eller chefläkare som då arbetar som ett ärende som skulle anmälas. Vad tänker du om det? – Nej det var inte bra. Sånt som är allvarliga vårdskador som uppmärksammas i vården ska utredas så att man försöker ta reda på varför det händer så man kan vidta åtgärder och sen ska det anmälas enligt lagen till Socialstyrelsen var det då IVO är det nu. Syftet med en Lex Maria-anmälan är alltså att uppmärksamma allvarliga fel i vården, så att de inte händer igen. Och det finns ett krav på att anmälan ska göras inom två månader från att någonting har inträffat. – Ja, det är ju för att det är ju angeläget att man får in de här utredningarnai rimlig tid, utredningens kvalitet gynnas ju av att man utreder i nära anslutning till händelsen. Gunnar Moa är avdelningschef och sitter i ledningen för Inspektionen för Vård och Omsorg, som har tillsynsansvar för sjukvården. – Vad kan det som du ser det få för konsekvenser om man anmäler sent? – Ja, ett problem om man anmäler sent och utreder sent i förloppet, då har man ofta svårare att göra en kvalificerad utredning eftersom det kan ju bygga på att…att man får tag i den personal som har varit medverkande och att man har minnesbilder av händelsen kvar, att dokumentation går att få tag på och så vidare så att…återigen, utredningen gynnas ju ofta av att man kan göra den i nära anslutning till händelsen. När något gått allvarligt fel inom vården ska vårdgivarna alltså anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg inom två månader. Vi har hittills hört om fall där det här inte gjorts över huvud taget. Men Kaliber kan också visa att många av de anmälningar som görs inte kommer in så fort som riktlinjerna kräver. Vi har begärt att få ta del av samtliga Lex Maria-anmälningar rörande förlossning som inkommit till IVO under 2012 och fram till september 2013. Och när vi går igenom de 70 anmälningar som vi får ut så kan vi se att den absoluta majoriteten har kommit in för sent. 60 av anmälningarna har inkommit mer än två månader efter att händelsen inträffat. I 39 fall har det tagit mer än 5 månader. Och i 7 fall har det tagit mer än ett år. . Gunnar Moa på IVO igen: – Jag kan inte säga hur pass representativt det här är för alla våra Lex Maria-anmälningar, men det är ju naturligtvis angeläget för oss att vi ständigt håller ögonen på det här så att utredningarna genomförs inom rimlig tid. 2.5 åriga Linnea i Lund lärde sig för några veckor att krypa och kan med hjälp av att teckna med händerna göra sin vilja hörd. Men hon kan inte äta som andra barn i hennes ålder, maten måste vara puread och ju äldre hon blir desto tydligare blir skillnaderna mellan henne och andra barn säger föräldrarna Tina och Per. – det handlar inte om att vi inte är glada för Linnea som hon är. Vi är överlyckliga och vi ser jätte mycket framsteg hos henne nu att hon har börjat krypa eller hasa sig fram det är fantastiskt och det är ofta jag kan sitta nu och titta på Linnea och gråta för att jag kan se att hon….alltså att hon kan krypa det är nog så mycket större för oss än för någon annan som har ett barn som börjar krypa. J Det är liksom inte det att vi inte ser framstegen men det finns ändå ett berg med massa annat som gör livet jobbigt liksom. För oss och för Linnea. Och även om Linnea nu fått ekonomisk ersättning så kan inte Per och Tina släppa att ingen Lex Maria gjorts om Linneas förlossning. – Ja det känns på något sätt som mot respekt för Linnea. Alltså att känna att som sagt när hon blir äldre och man mer kan prata om detta att man kan säga att ja men detta hände dig och det är fruktansvärt men det ledde till att man ändrade och gjorde något så det blev bättre. Den ekonomiska ersättningen har hon ju fått från patientförsäkringen eftersom de har godkänt skadan så det är ju en sak och det är ju självklart också viktigt för oss och för Linneas del men jag tycker det andra är lika viktigt liksom om inte viktigare… Reporter Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se Reporter Markus Alfredsson markus.alfredsson@sverigesradio.se Under hösten har det debatterats mycket om skolan och skolgången för barn med särskilda behov. Ett av våra tidigare program har nu fått ett stort genomslag i sociala medier. Det handlar om en pojke med autism som tvångsflyttades när skolan i Torsby inte klarade av honom. ”Elias har diagnosen autism och det medför svårigheter i samspel med andra, svårigheter att kommunicera.” – Han tycker om att måla på väggen, jag har försökt att dölja det med tavlor, berättar Elias mamma Stina. Hösten 2010 visar Stina mig sonen Elias rum i Torsby. Ett typiskt pojkrum: Lampan, klockan och gardinerna har döskallemönster. – Han gillar döskallar. I hyllan ligger leksakerna kvar. Men Elias är borta. Och han ska aldrig komma tillbaka till det här rummet ”Han har diagnosen ADHD. Det betyder att han är impulsiv, överaktiv.” Den här är hämtat från ett reportage i Kaliber 2010. Inspelningen om Elias diagnoser är från Förvaltningsrätten där det bestämdes att då 11-åriga Elias skulle tvångsomhändertas och flyttas från Torsby till en skola i Linköping - 35 mil från mamma ”Stina”, morföräldrarna och katten Tyson. – Här är hans sovrum. Hemma hos morföräldrarna i Torsby visar Elias morfar var Elias brukade sova när han hälsade på. – Han är ju väldigt fäst vid mig, han har tytt sig mycket till mig. Han ringer hem och säger att han vill hem. Det är jobbigt. Vi kan inte se att det är något fel på pojken så att han ska kastas ut ur kommunen. – I det här klassrummet där det lyser gick han då. Det gick ganska bra tills han började fyran. Är det just det här med flytt, byte av miljö som blir jobbigt för honom? – Ja, och byte av människor. Hen bytte ju både klass och klassföreståndare. De tre första åren gick det förhållandevis bra i skolan. Han hade en egen stödperson som var med honom även på rasterna. Men stödpersonen drogs in. Och i fyran funkade det inte längre. – Då eskalerade det och han började må sämre. Det funkade inte på fotbollsträningen och han hamnade i konflikt med andra barn, han behövde verkligen hjälp. Så då tvingade jag mig mer eller mindre på Barn- och ungdomspsykiatrin, och de startade en utredning ganska snabbt. I mars 2010 var det klart. Då hade de kommit fram till att han hade autism, adhd, koordinationssvårigheter och ångestsyndrom. Diagnoserna gör att Elias kan börja medicineras. Men medicinen hinner inte ställas in och någon utredning om vad som krävs för att klara skolgången görs inte. Rektorn vill att Elias ska börja i en annan skola och får Socialtjänsten med sig på att placera Elias i en skola i Linköping. Mamma Stina tycker att kommunen borde ordna skolgång närmare. Hon besöker skolan i Linköping men tycker inte att den verkar bra. Den vände sig inte heller till barn autism. Mammans ovilja gör att kommunen bestämmer sig för att tvångsomhändertar Elias enligt den andra paragrafen i LVU lagen om vård av unga. En paragraf som handlar om missförhållande i hemmet. Vanligtvis brukar det innebära att föräldrarna slår sina barnen eller missbrukar för mycket. Men i det här fallet var det mammans citat ”negativa eller i vart fall tveksamma inställning till specialskola ” slutcitat som enligt domen utgjorde ett sånt missförhållande. Joar Berglund var rådman i förvaltningsrätten: – I det här fallet var det väl egentligen det att hon inte ville gå med på den här speciella skolformen då som barnets ansågs behöva. Så det var väl en lite udda form av andra paragrafen får man väl säga. Inte det vanliga klassiska. Men om det hade varit så att hon hade sagt att hon gärna flyttade med till Linköping, då hade det inte blivit något LVU? – Nej, förmodligen inte. Varför blev det just den här skolan i Linköping? Den ligger ju ganska långt från Torsby. Flera timmars resa. – Ja, nu frågar du igen någonting som jag inte vet. Jag har ju litat på dem som är inom skolan. I reportaget om Elias kunde vi visa att beslutet om tvångsvård byggde på flera felaktiga uppgifter som kommunen lämnat till domstolarna. Bland annat hävdade kommunen att Elias behövde en specialskola med specialkompetens om Elias diagnoser och att en sån bara fanns tillgänglig i Linköping. Men skolan i Linköping var ingen specialskola som kommunen hävdat. Ingen av lärarna hade heller specialpedagogisk kompetens. Och domstolen kontrollerade inte kommunens uppgifter. Joar igen. – Vi litade på skolans bedömning där. De klarade inte av honom där, utan det behövdes några speciella resurser i pedagogik och vad de nu kan ha därborta i Linköping. Vad är det för speciella resurser då? – Ja, fråga inte mig. Jag kan inte sådant där skolpedagogiskt specialia. Reportaget om Elias sändes 12 december 2010. Jag och kollegan Bo Göran Bodin hade gjort nyhetsinslag till samma morgon. Men kvällen innan smäller det: ”Klockan är tio, nyheter från Ekot: Tidigare ikväll var det en serie explosioner kring en bil i centrala Stockholm… ” En terrorattack på Drottninggatan mitt i centrala Stockholm blir en världsnyhet som slår ut nästan alla annan nyhetsrapportering. Våra nyhetsinslag om Elias blir aldrig sända. Söndagens Kaliberprogram passerar utan något medialt intresse. Men i november 2013 händer plötsligt något. Det nästan tre år gamla programmet om Elias börjar spridas på sociala medier. Det delas tusentals gånger på Facebook, inom en vecka har fler personer klickat sig in till programmet om Elias, än vad som skett totalt sett för något annat Kaliberprogram någonsin. Det plötsliga intresset för gör att vi bestämmer oss för att ta reda på vad som hände med Elias. Det är därför jag nu en kylig decembermorgon 2013 sätter mig på tåget till Kristinehamn. När vi gjorde första reportaget fick vi aldrig prata med Elias. Socialtjänsten i Torsby bestämde att han inte ens skulle få reda på att vi sökt honom. Nu är det därför första gången vi träffas. Elvaåringen, som vi kallar Elias, har blivit 14. – Jag går i åttan… Jag börjar sköta mig mer och mer. Det är viktigt med skolan. Nu ska jag träffa mamma. Mamma Stina har också flyttat till Kristinehamn för att komma närmare sin son. Trots det är beslutet om tvångsvård kvar. I början, under ett år fick Elias inte träffa sin mamma alls. Men efter att de överklagat det, rev Kammarrätten upp torsby kommuns beslut om umgängesbegränsningar Nu får de därför ses en helg varannan helg. I Kristinehamn bor han annars i ett nytt familjehem. Det första sa upp sig. Det andra också. Han har nu fått flytta fyra gånger. Och han går i en ny skola i Kristinehamn som han tycker är bättre än den i Linköping. – Man ska inte klaga, jag får den hjälp jag behöver. Den förra gjorde inte vad den skulle så det blev mycket konflikter där mellan mig och lärarna. Det är bättre här, för här är de så lugna. Vad skulle du helst vilja? – Jag skulle vilja flytta till mamma och bo där och inte ha LVU eller kontakt med socialen överhuvudtaget, men det kan ju inte jag bestämma. Jag ville inte flytta från första början, det gjorde de ju mot min vilja. Kommer du ihåg den där gången poliserna kom och hämtade dig? – Ja, jag trodde att de ljög först. De kom in och satte sig i soffan, sen sa de: Nu ska vi åka. Och jag sa: Nej jag tänker inte åka nånstans. Sen tog de tag i mej. Och jag tänkte att nu ska jag göra morfar stolt och åka dit utan något tjafs. Sen när jag kom dit märkte jag ju att jag inte fick komma tillbaka och hälsa på eller något. De ville ju ha bort mig. De ville inte att jag skulle vara kvar där. Kommunen slängde ut mig. Du lyssnade på reportaget som sändes? – Ja, jag blev väldigt besviken över att de inte sa till mig att ni hade sökt mig. Ett par kilometer från skolan bor mamma Stina. – Jag bor ju i Kristinehamn nu. Det är en helt annan situation nu. Han går i en skola som faktiskt anstränger sig. Hur kom det sig att de bytte skola tillslut? – Det var den nya socialsekreteraren som kom in i bilden, sen dess har det blivit bättre. Det är fortfarande socialtjänsten i Torsby som har hand om Elias ärende. Ärendet kanske ska tas över av den nya kommunen men innan dess vågar inte Stina överklaga LVU-domen. – Jag måste vara stark nog att klara av det, det tar både fysiskt och psykiskt. Anledning till LVU var ju att du var tveksam till den här flytten. Nu har du ju flyttat till dit han är, så då är väl kriteriet för LVU upphävt, kan man ju tänka? – Jo, jag har pratat med dem, det de säger är att jag får göra en omprövning. Men jag tar inte en prövning till med Torsby kommun, då väntar jag till Kristinehamn har tagit över. Stina hamnade i en konflikt med de tidigare socialhandläggarna. De påstod att Elias fungerade mycket bättre i familjehemmen och använde det som belägg för att Stina måste ha brustit i omsorgen. Att Elias hade det bra i de första familjehemmen och den tidigare skolan i Linköping, Stämde inte med vad vi då kunde se att Elias själv skrev på Facebook, där stod att han vantrivdes och ville flytta hem. – Jag brukade ringa hem och grina i telefon och säga att han ville hem. – Han smygringde ju. – Jag såg till att de hade gått ut så jag kunde ringa, sen kom de in och då blev det ett helvete. De skrek ”Du får inte ringa dit, vi har ju gjort upp det, fortsätter du med det får vi prata med socialen.” Vad sa morfar när du ringde? – Jag vet inte, jag hyperventilerade och grät mest. Varför var du så ledsen? – Jag vill ju inte bo där, jag ville bo där hemma. Nu kommer det så dåliga minnen så jag börjar bli ledsen. Vad är det för minnen? – När jag inte fick ringa till någon eller träffa någon, och allt var under bevakning när jag väl fick. Sen den nya handläggaren börjat tillåts Elias ha egen mobiltelefon. Tidigare förbjöds han att prata i telefon med mamman eller morföräldrarna mer än en gång var annan vecka. Och då avlyssnades samtalen av familjehemsföräldrarna som också hade rätt att avbryta samtalen. Beslutet om det förklarar socialtjänsten med att mamman och morfadern var negativt inställda till socialtjänsten och ”för över sin negativa syn på ärendet till Elias” som det står i beslutet. Brev lästes också av socialtjänsten som skickade de vidare efter en ”bedömning om brevens innehåll”. – Vi fick inte prata om hur det var i skolan. Det fick jag instruktioner om – det skulle vi inte prata om. Kommer du ihåg något tillfälle när de gick in och bröt samtalet? – Det var om vi pratade om socialen eller skolan, då bröt de. – Det var för att jag inte skulle få säga vad jag kände, jag skulle inte få tala ut. Kan du berätta om de samtal du ändå fick göra, när de lyssnade? – Har du varit på en anstalt någon gång? De sitter med luren och så är det fullt med vakter. Typ så var det, men de hade en extralur att lyssna i. De satt i en annan telefon och lyssnade och sa till ”app-app-app nu räcker det”. Om jag ringde socialen och de fick reda på det blev de hysteriska. Det fick jag inte göra. Hur mådde du där i det hemmet? – Jag ville inte bo där över huvud taget. Jag gjorde dumma grejer. Jag hotade och rymde mitt i natten. Det blev poliskonflikter. Jag trivdes inte alls. Jag var som en dräng eller nåt, var tvungen att hjälpa till med allt. Det var inget roligt. Skotta snö och klippa gräsmatta. Det var rätt jobbigt, fast det var bra efteråt när man fick träningsvärk och kände att man verkligen hade jobbat. De gånger han i början fick träffa eller prata med sin mamma brukade han reagera väldigt kraftigt. Han blev ledsen, arg eller tom våldsam. Det tolkades av socialtjänsten som att kontakten med mamman var dålig för honom. Själv säger han att han var arg på mamman. Han trodde att det var hon som bestämt att han skulle flytta. – Jag var väldigt arg på mamma, jag trodde hon ville bli av med mig, adoptera bort mig. Det tog ett bra tag innan jag fattade. Stina överklagade två gånger och i slutet av 2011 upphävde kammarrätten Torsby kommuns beslut om att de inte skulle få träffas. Domstolen skrev att det inte funnits fog för att helt inskränka den rätten. – Sen så vann virättegången och jag blev jätteglad. Sen kom nästa beslut att telefonbegränsningen kvarstår och vi får träffas en gång var tredje vecka. Då föll allting för mig, jag pallade inget mer. Stina bröt ihop och hamnade på sjukhus. – Det var den stora chocken, äntligen skulle vi få ha ett umgänge, men nej… Kan du berätta om första gången ni sågs efter så lång tid? – För mig var det ju en chock, han skulle ju snart fylla 13 år, när jag såg honom senast var han elva. Det var ju en tonåring jag träffade, det var inget lite barn längre. Jag hade förväntat mig att jag skulle träffa mitt barn igen, men så var det ju inte. Så jag fick värsta identitetskrisen, det tror jag jag har fortfarande. Är det verkligen min unge som är så stor? Jag har missat så mycket av hans uppväxt och utveckling. Ulf Johansson har varit socialchef i Torsby sen Elias omhändertogs. Han säger att han inte kan detaljerna i det här ärendet. Men att det blivit bättre nu. – Det är också knutet till den mycket konflikt fyllda situationen som rådde. Hade man inte kunnat bryta den situationen tidigare? – Jag kan inte utesluta det, men det kanske behövde sin tid. Det här med telefonbegränsningen som var, att samtalen avlyssnades och kunde avbrytas – varför har man ett sånt beslut? – Jag är förhindrar att gå in på djupet i ett enskilt ärende, men även där är situationen en annan idag. Den dag du får bestämma helt själv vad du ska göra – vad kommer du göra då? – Om jag fick välja skulle jag vilja flytta hem till mina ”homies” i Torsby. Jag har ju några här i Kristinehamn också som är fantastiska och underbara, men betydligt mer i Torsby. Elias och Stina heter egentligen något annat. Reporter Daniel Velasco daniel.velasco@sverigesradio.se Producent Eskil Larsson eskil.larsson@sverigesradio.se
Bengt Berg är den värmländske poeten som har eget förlag med bokcafé och nu även sitter i riksdagen för vänstern. Han hörs här i det sista av fem program under lördagskvällarna fram till jul. Han berättar om en tid som rymde mycket på en liten yta, en tvåkilometers radie runt Torsby. Där köken var fyllda av röster och kaffedoft. Nu har golven glömt hur fötterna lät men den som vill kan fortfarande stå på tröskeln mellan det förflutna och det kommande. Som Bengt Berg gör. Han lyssnar, doftar och funderar. -I varje människa bor en skog, befolkad av liv och röster - av historia, säger Bengt. Magnus Lind spelar "Grassible" på sitt meditativa dragspel. Producent är Martin Dyfverman, SR Örebro.
Bengt Berg är den värmländske poeten som har eget förlag med bokcafé och nu även sitter i riksdagen för vänstern. Han hörs under lördagskvällarna fram till jul. Han berättar om en tid som rymde mycket på en liten yta, en tvåkilometers radie runt Torsby. Där köken var fyllda av röster och kaffedoft. Nu har golven glömt hur fötterna lät men den som vill kan fortfarande stå på tröskeln mellan det förflutna och det kommande. Som Bengt Berg gör. Han lyssnar, doftar och funderar. -I varje människa bor en skog, befolkad av liv och röster - av historia, säger Bengt. Magnus Lind spelar "Grassible" på sitt meditativa dragspel. Producent är Martin Dyfverman, SR Örebro.
Bengt Berg är den värmländske poeten som har eget förlag med bokcafé och nu även sitter i riksdagen för vänstern. Han hörs under sammanlagt fem lördagskvällar fram till jul. Han berättar om en tid som rymde mycket på en liten yta, en tvåkilometers radie runt Torsby. Där köken var fyllda av röster och kaffedoft. Nu har golven glömt hur fötterna lät men den som vill kan fortfarande stå på tröskeln mellan det förflutna och det kommande. Som Bengt Berg gör. Han lyssnar, doftar och funderar. -I varje människa bor en skog, befolkad av liv och röster - av historia, säger Bengt. Magnus Lind spelar "Grassible" på sitt meditativa dragspel. Producent är Martin Dyfverman, SR Örebro.
-I varje människa bor en skog, befolkad av liv och röster - av historia. Så säger Bengt Berg, de värmländske poeten som har eget förlag och nu även sitter i riksdagen för vänstern. Han hörs under sammanlagt fem lördagskvällar fram till jul. Han berättar om en tid som rymde mycket på en liten yta, en tvåkilometers radie runt Torsby. Där köken var fyllda av röster och kaffedoft. Nu har golven glömt hur fötterna lät men den som vill kan fortfarande stå på tröskeln mellan det förflutna och det kommande. Som Bengt Berg gör. Han lyssnar, doftar och funderar. Magnus Lind spelar på sitt meditativa dragspel. Producent är Martin Dyfverman, SR Örebro.
Det är dags att välja gymnasium och ska du gå på ett riksidrottsgymnasium är det bråttom att välja. Vi har träffat en skidåkare som flyttade hemifrån när hon skulle börja på gymnasiet. Vad är ett idrottsgymnasium? Hur är det där? Vad gör de där? Juniorsporten den här veckan har besökt Torsby för att ge en bild av hur det kan vara att gå på ett riksidrottsgymnasium. Redaktör: Alexander Lundholm.
-I varje människa bor en skog, befolkad av liv och röster - av historia. Så säger Bengt Berg, de värmländske poeten som har eget förlag och nu även sitter i riksdagen för vänstern. Han hörs under sammanlagt fem lördagskvällar fram till jul. Han berättar om en tid som rymde mycket på en liten yta, en tvåkilometers radie runt Torsby. Där köken var fyllda av röster och kaffedoft. Nu har golven glömt hur fötterna lät men den som vill kan fortfarande stå på tröskeln mellan det förflutna och det kommande. Som Bengt Berg gör. Han lyssnar, doftar och funderar. Magnus Lind spelar på sitt meditativa dragspel. Producent är Martin Dyfverman, SR Örebro.
År 2010 åkte räddningstjänsterna runt om i landet ut på drygt 10 000 larm där människor fått hjärtstopp och ambulansen var för långt borta. Larmen kostade sammanlagt tio miljoner kronor. På några få platser i landet fungerar de här sk IVPA -larmen perfekt.Men på många andra platser får inte brandmännen åka. Där tjafsar poltikerna om vem som ska betala. I Västerås lever den 38-årige fembarnspappan Fredrik Eriksson. Han fick en hjärtattack i helt fel landsting. Men han är brandman och fick akuthjälp av kunniga kolleger, annars hade han inte levt idag. En som verkligen har tumme med Fru Fortuna är 38-årige fembarnspappan och brandmannen Fredrik Eriksson i Västerås. Trots att han bor i just Västmanland. Fredriks hjärta stannade i en hockeyrink i slutet av januari. han hade kunnat vara död idag men dom andra som var med och spelade var också brandmän som behärskade hjärt- och lungräddning. Nu finns det redan idag områden i landet där samarbetet mellan landsting, kommuner och räddningstjänst fungerar riktigt bra. Torsby i norra Värmland är typexemplet. Och Bengt Carlsson som just gått i pension efter tjugosex år som räddningschef där berättar att det fungerar därför att kommunen för tjugo år sen hade flest hjärtdöda i landet och då agerade kommunen. Det är landstingen och kommunerna och dess politiker som gör att det som går utmärkt på vissa platser är omöjligt på andra. Ordförande för paraplyorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting är moderaten Anders Knape.I Värmland åkte räddningstjänsten under 2010 på 1 415 hjärtstoppslarm, i Dalarna 1 604, på Gotland 398. De tre län i landet där räddningstjänsten är mest aktiv om vi ska ta hänsyn till antalet invånare. Tre glesbygdslän men det är inte alls förklaringen eftersom Norrbotten hade tre hjärtstoppslarm för räddningstjänsten samtidigt och Västmanland också bara tre.
Imorgon tävlar det här sköna gänget från Torsby i Globen med låten Baby doll
Det obligatoriska julbordet på julafton är på väg bort. Hittills har vi varit mycket traditionella när det gäller att duka bordet den 24 december. Korvar, skinkor, syltor, sill och julgröt har varit ett måste, men nu börjar det förändras. Vegetarisk och vegansk mat blir allt vanligare inslag i menyn och många försöker hitta hälsosammare alternativ. De olika dieternas genomslag styr också hur man väljer utbudet av julmat. Matetnologen Richard Tellström gästar dagens program och berättar om hur vi börjar överge gamla julvanor. Och så lär vi oss välja mat med tanke på hjärtat. Bengt W Johansson är hjärtspecialist och vill slå ett slag för maten som både ger njutning och förebygger åderförkalkning. Dessutom ger Kropp och Själ några hårda julklappstips och går igenom årets böcker. Nämnda böcker: Patrick - en verklighetsskildring av Mikael Nabrink, utgiven av Minak AB, Mellan liv och död, en kirurgs berättelse av Gabriel Weston, Alfabeta, Pandemi - myterna, fakta, hoten av Björn Olsen, Norstedts, Hjälp vem är jag? av Caroline af Ugglas och UKON, Piratförlaget. En vintrig kväll i värmländska Torsby kommer Birgitta till ABF-husets föreläsningssal. Hon har sömnproblem sedan flera år och kanske den här kvällen kan ge henne lindring. Dag Hultcrantz åker runt i Värmland och ger en alternativ behandling mot allehanda smärtor, rädslor och fobier. Det handlar om att sätta färg och form på sina känslor säger han. Kropp & Själs reporter Kicki Möller fick vara med på en demonstrationsbehandling av tankefältsterapi.
En morgon ringer två poliser på dörren för att hämta 11-åriga autistiske "Elias" i Torsby. Efter att skolans rektor sagt att skolan inte längre klarar av att ha kvar Elias har politikerna i Torsby bestämt att han måste flytta från kommunen och börja i en skola 35 mil hemifrån. Mammans "negativa eller i vart fall tveksamma inställning" till flytten gör att Elias tvångsomhändertas och nu får han inte ens komma tillbaka till Torsby på besök. Argumenten för tvångsvård är övertygande tycker de domstolar som fattar beslutet. Men är de sanna? Kaliber har granskat fallet och hittat en rad felaktiga uppgifter i den ansökan som låg till grund för tvångsflytten av Elias.