Podcasts about generellt

Malmö var Malmö igen och städade av HBK. Stort derbyfokus som tyvärr präglades av polisens offensiv. Bajens taktiska anpassning - rätt eller fel? AIK:s nya nivå i prestationerna och! Leach Holm om målformen och förskola Hisingen!TuttoSvenskan görs i samarbete med:Après - Den stora fotbollsresan:Ny styrka för er som vill ha starkare Après, Hypèr Strong finns i smakerna Cola, Spritz, Lemon Curd och Ice Tea Peach. Nu får du möjlighet att vara med om en oförglömlig fotbollsupplevelse i hjärtat av Napoli, Italien. Upplev fotboll i toppklass, gemenskap och exklusiva aktiviteter i den italienska värmen. För att fira vårt samarbete med Après ger vi dig och en vän chansen att vinna en plats på resan! Deltar gör du genom att använda koden "TUTTORESAN" när du handlar på https://apres.se/pages/tuttoresan – då får du också 15% rabatt på vår merch. Detta är ett meddelande riktat till personer över 25 år som redan brukar nikotinprodukter. Produkten innehåller nikotin som är ett mycket beroendeframkallande ämne.Golf Gamebook:Gör din golf ‍ännu roligare tillsammans med Golf Gamebook. En app där du har allt du behöver för att få ut det bästa av din golf, både på och utanför banan med enkelt scorekort och med live leaderboards blir rundorna både roligare och mer spännande för dig och dina vänner. Spela 20 olika spelformat, inklusive skins, matchspel samt flera lagvarianter som scramble och bästboll. Prova Gold-medlemskap gratis i 14 dagar och sen 599kr för ett helt år här: https://golfgamebook.go.link?adj_t=1nm4egxtTV4 Play:Se Allsvenskan via vår dunderdeal med TV4 Play! Via vårt samarbete med TV4 Play streamar du Allsvenskan, Superettan, Serie A, La Liga, Landskamper, Svenska Cupen och MYCKET annat för 249kr/mån (ord 349kr). Ni har erbjudandet här: https://www.tv4play.se/kampanj/tuttoATG:Läs om våra senaste tankar gällande spel på: https://www.atg.se/tutto. Upplev Elitloppet 2025 tillsammans med oss på TuttoSvenskan! Vi har styrt lite specialplåtar. Vi som står på dessa platser har tillgång till en egen bar, grymt häng och framförallt trav i världsklass. 24-25 maj smäller det och en plåt kostar 250kr per dag, kom ihåg limiterat antal platser så skynda er. https://secure.tickster.com/en/dr4lrywulx7rz5b/products?c=1b7hv4w18 år gäller för spel och stödlinjen.se finns om du upplever minsta problematik med spelande.MQ:Sommaren är runt hörnet, och då känns det helt rätt att Dobber hos MQ släppt en ny sommarkollektion. Det är snygga, avslappnade plagg som funkar oavsett om det är sommarkvällar vid Medelhavet, studentfiranden eller om du hänger kvar i stan. Vi vill slå ett slag för den kortärmade skjortan Fred – enkel men stilsäker, och Edmond-setet med overshirt och byxa som är klockrent för dom där sommarkvällarna. Just nu får du dessutom 20% rabatt med koden MQ20 – på MQ:s egna varumärken, både på dam och herr, online och i butik fram till 25 maj. Tack MQ för att ni gör sommaren lite snyggare!https://www.mq.se/inspiration/kampanjer/summer-classics-herr/utm_source=influencer&utm_medium=youtube&utm_campaign=cpc_tutto_campaign5-dam&utm_content=campaign5_tuttoSociala Medier:Instagram - TuttosvenskanTwitter - TuttosvenskanTikTok - TuttosvenskanTidskoder:00:00 Intro 03:30 Malmö 27:05 Händelserna innan derbyt26:00 Hammarby38:55 AIK54:55 Generellt om derbyt59:30 Samtal med Samuel Leach Holm1:14:45 Kvällens matcher 1:17:50 Avrundning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är en "familjecentral" och vilket syfte har den, undrar vi liksom många av er!?Johan möter pedagog Lena Johansson som är verksam på enheten "Livsfrö". Lena berättar att den första familjecentralen öppnades år 1974 i Flemingsberg utanför Stockholm. Men att tankarna på ett nära samarbete mellan medicinska, sociala och pedagogiska insatser för blivande föräldrar och för små barn och deras föräldrar fanns redan på 1960-talet. Vilka professioner som finns representerade på en Familjecentral kan skilja sig åt. Generellt så är det platsen, där kommunal och regional verksamhet samverkar för barns hälsa. Här kan exempelvis MVC och BVC, öppna förskolan och socialsekreterare ingå. Allt under samma tak för att enklare kunna stötta barn, föräldrar & familj. De arbetar mot Barnkonventionens mål, det vill säga att främja familjens livssituation genom samarbete och samordning för en gynnsam fysisk, psykisk och social utveckling för barnet. Den främsta vinsten med Familjecentraler säger Lena är, att tidigt upptäcka, tillgodose och skräddarsy lösningar för ett specifikt behov över gränserna.Avsnittet är i samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan läsningen av en dikt liknas vid matematiskt tänkande? Ulf Karl Olov Nilsson funderar över Emmy Noether, Jacques Roubaud och en tid utan tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Emmy Noether var en av det tidiga 1900-talets största matematiker, ibland kallas hon för den moderna algebrans moder. På hennes lika opedagogiska som briljanta föreläsningar på matematiska institutionen i Göttingen hände det att hon vankade fram och tillbaka med kritan i handen framför svarta tavlan, länge länge länge, och muttrade för sig själv, innan hon liksom ur intet, eller kanske snarare ur sitt inre, kastade fram en förtätad och nytänkande matematisk formel, ungefär som en fotograf framkallar en stillbild.Det så kallade Noethers teorem från 1918 var epokgörande. I teoremet sker ett slags abstraktion, ett åsidosättande av omständigheter och kontext; det förklarar vad det innebär att inte vara förankrad i vare sig plats eller tid och det kom att utgöra ett slags grund för vetenskaplig metod, användbar för kvantfysik, relativitetsteori och förståelsen av big-bang.Men bortsett från sin häpnadsväckande användbarhet beskrivs teoremet också som osedvanligt vackert; det är rent, det är abstrakt, det är symmetriskt. I två extremt förtätade utsagor uttryckta i ett par ynka rader, understödda av några siffror, parenteser och matematiska symboler kunde hon sammanfatta rent ofattbara saker: fysikens tidlöshet, naturlagarnas grundläggande villkor.Man undrar: Hur räknade hon ut detta? Hur går ett sådant tänkande till egentligen? Tänker man i siffror? Ja, hur?Jag läser om Emmy Noether i teknikhistorikern Julia Ravanis bok ”Emmys teorem” där populärvetenskapliga beskrivningar och fysikaliska utsagor varvas med kvinnliga erfarenheter ur Noethers och Ravanis egna liv. Noethers biografi var såklart – det är nämligen alla liv – präglat av konkreta livsomständigheter. I början på 1900-talet fanns det knappast några kvinnor i akademin. Och som judinna var hon tvungen att lämna Tyskland för USA på 30-talet. Å andra sidan ägde hennes existens också ett slags abstraktionsgrad; hon tycktes obekymrad om många traditionella jordiska värden såsom karriär, pengar, familj, formell akademisk status och hon gick konsekvent klädd i samma svarta klänningar. Det var på många sätt ett liv i algebrans tjänst. Men även om hon skandalöst nog aldrig utnämndes till professor var hennes informella status odiskutabel. Tidens alla viktiga matematiker insåg Emmy Noethers unika förmåga och hon hade en inte obetydlig skara lärjungar.Ja, hur gick hennes tänkande till egentligen? Julia Ravanis beskriver hur Noether inte gillade långa uträkningar, alltså där man kan följa hur matematikern sida upp och sida ned följer ett resonemang. Hon verkade således inte ha föredragit att tänka och arbeta diakront, alltså att hon räknade fram resultatet läng en tidsaxel. Istället – så uppfattar jag det – arbetade hon samordnat, synkront: hon tänkte så att säga alla siffror samtidigt; hon tänkte matematiken som fotografi snarare än film. Ravanis skriver: ”Om matematiken är ett landskap och beräkningen en väg sökte Emmy Noether fågelvägen.” Noether kunde alltså se hela det matematiska landskapet från en hög utkikspunkt, snarare än att hon arbetade sig fram längs en slingrande landsväg.Jag menar att vi kan finna en likhet mellan den riktigt abstrakta matematiken och en viss typ av poesi där båda tycks arbeta synkroniserat, liktidigt. Generellt sett och bara aningen förenklat så har ju varken matematiken eller poesin någon egentlig handling. Någon som tycks kunna stödja en sådant påstående var just både matematiker och poet, nämligen Jacques Roubaud, som för övrigt föddes den femte december 1932 och avled samma dag, synkront och symmetriskt alltså, den femte december 2024.2016 publicerade han den omfattande boken Poétique Remarques, alltså Poetik Anmärkningar. Den består av en stor mängd, ja faktiskt en fullkomligt enorm mängd, ytterst komprimerade aforistiska anteckningar, närmare bestämt 4755. I ett kort förord skriver Roubaud: ”Varje anmärkning är en bild och läsaren bör ta emot den som en sådan”. Han nämner att de är skrivna under halvsekel men varken daterade eller kronologiskt ordnade utan således tidlösa.Så här lyder den 773:e aforismen: ”En dikt säger inte 'jag är' utan 'är är' och ”jag jag.” Vad kan, undrar man, ett sådant märkligt påstående betyda?För mig visar det just på den synkrona sidan hos litteraturen, i motsats till den diakrona. Textens aspekt av samtidighet; när man läser en viss typ av dikt – företrädesvis en kort dikt – läser man inte nödvändigtvis en rad i taget utan liksom alla rader samtidigt. Alla bokstäver och ord står faktiskt där på en och samma gång.Om vi översätter resonemanget till musik så läser vi inte dikten som vore den en melodi, där en ton följer på en annan som följer på en tredje. Utan som ett ackord, en klang. Flera toner på samma gång. Eller ännu radikalare: tänk att höra alla toner av alla instrument i en pianokonsert av Mozart i ett enda stort ”plonk!” Eller hela sångslingan i en treminuters melodifestivallåt komprimerad till en enda sekundsnabb wailande kvidande utandning! För att sedan i efterhand i huvudet räkna ut hur melodin gick!Det vore som musik utan tid, utan hastighet. Det vore som musik som huvudräkning inuti den teoretiska fysikens tidlösa svarta hål.Ja, kanske Emmy Noether tänkte fram sitt matematiska teorem på det sätt världen var beskaffad före big-bangTiden före tiden. Det stora stillaståendet innan bilden exploderade i bitar och sekvenser.Jacques Roubaud igen, i anmärkning nummer 118: ”Att säga att dikten är 'nu', det är att säga att den presenterar sig för anden som ett föremål som i sin helhet är möjligt att uppfatta i en fullständig inre bild, vars slut går att föregripa redan innan den börjat.”Ulf Karl Olov Nilssonförfattare, psykoanalytiker och översättareLitteraturJulia Ravanis: Emmys teorem. Natur & kultur, 2024.Jacques Roubaud: Poétique. Remarques – Poésie, mémoire, nombre, temps, rythme, contrainte, forme, etc. Seuil, 2016.

Detta är avsnitt 3 av Deffserien, miniserien där vi lär dig allt du behöver veta för att rigga upp den perfekta deffen. Detta avsnitt handlar specifikt om hur du ska träna under en deff. Vi pratar om både styrketräning och konditionsträning. Om du inte lyssnat på avsnitt 1 (deffens grunder) och avsnitt 2 (om hur du ska äta under en deff), så gör detta innan du hoppar in i detta tredje avsnitt. Kapitel (0:00)-Intro och recap av del 1 & 2 (3:29)-Generellt om träning för att tappa fett (9:04)-Hur hårt ska du träna? RPE/RIR (17:17)-Hur mycket ska du träna? (Volym) (25:02)-Gör progression (33:25)-Kör kardio (39:15)-Sammanfattning Nämnt i avsnittet Artikel - Våra bästa tips för att bygga muskler Köp våra produkter, läs artiklar och hitta fler avsnitt på ⁠➡️ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://certan.se/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Följ oss även i andra kanaler! ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/certan.se/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠https://www.tiktok.com/@certan.se⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/certan.se/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://twitter.com/certan_se/

  Vad har jag lärt mig om relationer? – Del 1 Av Magnus    Viktiga lärdomar om relationer efter att ha gått Eva Berlanders grundutbildning – online  Nr 1: Den givna vägen framåt är att jag måste fortsätta att ”arbeta med mig själv.  Detta beror på att den viktigaste relationen du kommer att ha i ditt liv, är den du har med dig själv. Fungerar inte den så är det svårt att få andra relationer att fungera. Det är viktigt att du lär dig själv, accepterar det du ser och sedan gör någonting åt det du vill förändra. 5 lärdomar:  •    Vi är byggda för positiv kontakt! Kontakt är livsviktigt för alla människor  Hör mig, begrip mig och ge mig en respons  •    Vi är byggda för försvar. Vid upplevd fara – försvarar vi oss  Avsaknad av kontakt = värsta faran. Olika sätt att hantera fara, inget är bättre eller sämre, bara olika. Exempelvis sköldpadda & hagelstorm •    Vi är våra relationer och vi smittar varandra hela tiden. En relation är summan av allt den varit med om Det vi hört (eller upplevt att vi hört) tidigare, hör vi lättare igen, m.a.o. vi kan inte alltid lita på våra känslor.   Det är lätt at fastna i gamla hjulspår, att fastna i samma kamp. Öppna upp mottagarplats, ha en ”beginners mind”.  •    Kvinnor är ofta rädda för att bli ensamma, män för att inte räcka till.  Generellt sätt kan man säga att det värsta en man kan göra mot en kvinna är att få henne att känna sig ensam i en relation. Det värsta en kvinna kan göra mot en man är att få honom att känna sig otillräcklig, att han inte duger. Detta går tillbaka till vårt behov av kontakt och känna social gemenskap.  •    Vi kan inte ändra vår partner, bara oss själva.  90% av mannens problem med kvinnan beror på honom själv. 90% av kvinnans problem med mannen beror på henne själv. (Allt vi känner och tolkar säger mer om oss själva än om andra). Eva lägger till ytterligare en punkt.  •    Uppskattning förändrar världen När vi ser det bästa i oss själva och i varandra händer det magiska saker.   I morgondans avsnitt av Evas relationspodd möter Eva Berlander Magnus och tillsammans går de igenom de första tre lärdomarna. Nästa vecka får du höra ytterligare tre punkter.  Som vanligt ska du känna dig varmt välkommen att lyssna!     

Sömn är viktigt både för din fysiska och mentala hälsa. När du får tillräckligt med sömn är det enklare att hålla i dina bra beteenden och du både tänker och fungerar bättre. Sömn är ett beteende som många av oss skulle må bra av att prioritera. Utskrift av avsnittet Välkommen till monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I det här avsnittet ska jag prata om någonting som är grundläggande för såväl din hälsa som din förmåga att fungera och prestera bra. Jag ska prata om någonting som är ett måste för dig som vill bli mentalt starkare. Jag ska prata om sömn. I regel så försöker jag att förenkla så mycket det går. Ofta har vi en tendens i samhället att se ner på det som är enkelt. Det verkar som att om någonting ska vara viktigt så måste det vara komplicerat. Och om det inte redan är komplicerat så ser vi till att göra det så. Jag vet inte varför men jag anar att det beror, åtminstone till en del, på att det är svårt att ta betalt för någonting som är enkelt. Det är svårt att göra en hel industri av någonting som inte kräver några tillbehör. Ett bra exempel tycker jag är löpning. Egentligen krävs ju bara en t-shirt, ett par kortbyxor och två skor. Men när löpning började bli populärt så fanns det pengar att tjäna. Nu blev allt plötsligt komplicerat. Löparskor blev till en hel vetenskap och kläderna var tvungna att vara tillverkade i material framtagna i laboratorier. För att inte tala om pulsband, klockor, appar och ett oräkneligt antal magasin i ämnet. Löpning, något av det enklaste och mest grundläggande som finns, blev plötsligt till krångligt och svårt. Sömn är också något av det mest grundläggande som finns. Ändå pratar vi inte så mycket om det. Jag vet inte riktigt varför, kanske är det just det jag pratade om nyss, att det är svårt att tjäna stora pengar på människors sömn, om du inte jobbar inom läkemedelsindustrin förstås. Kanske är det för simpelt, för banalt, att rekommendera någon att sova mer för att må bättre. Men det är det jag tänker göra här. Om du sover mer är chansen stor att du också kommer att både må och prestera bättre. Sömn är en hörnstensvana. En hörnstensvana är en vana som är extra kraftfull eftersom den också driver andra beteenden. De här beteendena kan vara både positiva och negativa och precis så funkar sömn. Generellt sett sover vi för lite. Studier har visat att minst häften av alla svenskar borde sova mer. Sömnbrist har visat sig ha effekt på såväl vårt minne, vårt blodtryck och vårt immunförsvar. För att inte tala om vår prestation. En person som har sovit väldigt lite under en natt kör bil lika dåligt som någon som är påverkad av alkohol. Stress är också något som både påverkar och påverkas av sömn. När du lider av sömnbrist frigörs stresshormon och när du är stressad har du ofta svårare att sova, även om du är trött. Det skapas en ond cirkel som kan vara svår att ta sig ur. Och när du inte fått tillräckligt med sömn har du mycket lättare att falla in i andra beteenden som inte är bra för dig. Det var det här jag menade när jag pratade om att sömn är en hörnstensvana. Till exempel så är risken större att du äter sämre än vad du hade gjort om varit utvilad. Du känner säkert igen det själv, när vi är trötta orkar vi inte stå emot suget, vi vill ha socker. Sömn kan alltså ha stor effekt på din kost. Det är också svårare att dra på sig gymkläderna och dra iväg att träna. Och tanken på att vara social kan kännas allt för jobbig och ditt humör blir mycket mer ostabilt när du är trött. För att bara nämna några saker. Det finns massor av negativa effekter av för lite sömn, både fysiska och psykiska och både kortsiktiga och långsiktiga. Och det finns mycket att tjäna på att få sin sömn under kontroll. Underligt nog har det blivit lite av en statussymbol att säga att man sover lite. Det går ju som du kanske hört historier om stora ledare och hyllade genier som klarat sig med knappt någon sömn alls. Om det ligger någon sanning i det här, så gäller det inte för populationen i stort. Det är bara 1-3 procent av befolkningen som klarar sig på ovanligt lite sömn, vi andra dödliga behöver åtminstone sju timmar per natt. Och en sak som ofta glöms bort i artiklar om de här supermänniskorna som knappt behöver sova är att de allra flesta som konsekvent sover lite på natten kompenserar det med dagliga tupplurer. Tänk om något så enkelt som lite mer sömn skulle kunna öka din livskvalitet. Om du tycker att det vore värt att prova så föreslår jag att du prioriterar din sömn i två veckor. Schemalägg för åtta timmars sömn och om du märker att du oftast vaknar innan klockan ringer kan du justera ner den siffran lite. Om du märker att behöver ännu mer sömn kan du öka. Vissa vuxna behöver upp till nio timmars sömn. Att prioritera din sömn betyder att du skapar bästa möjliga förutsättningar för att kunna sova som du har planerat. Det handlar både om din inställning, dina förberedelser och din fysiska miljö. Stäng av alla skärmar minst en timme före du ska gå och lägga dig. Dämpa belysningen. Tillåt både kropp och sinne att börja varva ner. Ät inte för mycket för nära din sovtid. Exakt hur nära du kan äta behöver du själv pröva dig fram till men om du har för vana att äta en stadig kvällsmat och känner att din sovkvalitet kunde vara bättre kan det vara värt att se om det finns något samband mellan din sömn och vad du äter på kvällen. Om du har en smartklocka eller någonting liknande kan du ju kolla, hur låg blir min vilopuls, till exempel, under natten om jag äter fyra timmar innan läggdags jämfört med om jag äter en timma innan läggdags. För mig i alla fall, är skillnaden stor. Du sover bäst när det är tyst, svalt och mörkt och det finns hjälpmedel som kan hjälpa dig med det. Sovmasker och öronproppar kan göra underverk. Och för många av oss börjar tankarna snurra så fort vi stänger ögonen. Om sådant som inte hanns med idag, om sådant du behöver komma ihåg till jobbet i morgon. Ett enkelt men effektivt sätt att hantera det här är att skriva upp det som ligger och gnager. Ha en liten anteckningsbok på sängbordet och skriv upp sådant som du tänker på eller ältar. Då lämnar tankarna huvudet och sätter sig på pappret och möjligheten för att kunna komma till mental ro ökar. Den mentala träningen har förstås också betydelse. När du har gjort den mentala grundträningen och lärt dig slappna av, både fysiskt och mentalt, kan du använda det när du ska sova och då kommer det vara mycket lättare att koppla av. Och du som mediterar kanske också har upptäckt att regelbunden meditation kan vara till stor hjälp när det kommer till sömn. Många som börjar med meditation märker efter ett tag att de somnar mycket snabbare än vad de gjorde innan. Det var mina tankar om sömn och jag vill vara noga med att det här programmet vänder sig till dig som är frisk och kry i allmänhet. Jag har ingen medicinsk utbildning och jag förstår förstås att det finns dom som inte kan få bukt på varken sömn eller andra problem genom att bara börja prioritera sin sömn annorlunda. Så ta de här tipsen för vad de är, just tips och ett försök från min sida att skapa medvetenhet och ge lite inspiration. Det var allt för den här gången. Tack så mycket för att du har lyssnat. Vi hörs snart igen.

Sömn är viktigt både för din fysiska och mentala hälsa. När du får tillräckligt med sömn är det enklare att hålla i dina bra beteenden och du både tänker och fungerar bättre. Sömn är ett beteende som många av oss skulle må bra av att prioritera. Utskrift av avsnittet Välkommen till monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I det här avsnittet ska jag prata om någonting som är grundläggande för såväl din hälsa som din förmåga att fungera och prestera bra. Jag ska prata om någonting som är ett måste för dig som vill bli mentalt starkare. Jag ska prata om sömn. I regel så försöker jag att förenkla så mycket det går. Ofta har vi en tendens i samhället att se ner på det som är enkelt. Det verkar som att om någonting ska vara viktigt så måste det vara komplicerat. Och om det inte redan är komplicerat så ser vi till att göra det så. Jag vet inte varför men jag anar att det beror, åtminstone till en del, på att det är svårt att ta betalt för någonting som är enkelt. Det är svårt att göra en hel industri av någonting som inte kräver några tillbehör. Ett bra exempel tycker jag är löpning. Egentligen krävs ju bara en t-shirt, ett par kortbyxor och två skor. Men när löpning började bli populärt så fanns det pengar att tjäna. Nu blev allt plötsligt komplicerat. Löparskor blev till en hel vetenskap och kläderna var tvungna att vara tillverkade i material framtagna i laboratorier. För att inte tala om pulsband, klockor, appar och ett oräkneligt antal magasin i ämnet. Löpning, något av det enklaste och mest grundläggande som finns, blev plötsligt till krångligt och svårt. Sömn är också något av det mest grundläggande som finns. Ändå pratar vi inte så mycket om det. Jag vet inte riktigt varför, kanske är det just det jag pratade om nyss, att det är svårt att tjäna stora pengar på människors sömn, om du inte jobbar inom läkemedelsindustrin förstås. Kanske är det för simpelt, för banalt, att rekommendera någon att sova mer för att må bättre. Men det är det jag tänker göra här. Om du sover mer är chansen stor att du också kommer att både må och prestera bättre. Sömn är en hörnstensvana. En hörnstensvana är en vana som är extra kraftfull eftersom den också driver andra beteenden. De här beteendena kan vara både positiva och negativa och precis så funkar sömn. Generellt sett sover vi för lite. Studier har visat att minst häften av alla svenskar borde sova mer. Sömnbrist har visat sig ha effekt på såväl vårt minne, vårt blodtryck och vårt immunförsvar. För att inte tala om vår prestation. En person som har sovit väldigt lite under en natt kör bil lika dåligt som någon som är påverkad av alkohol. Stress är också något som både påverkar och påverkas av sömn. När du lider av sömnbrist frigörs stresshormon och när du är stressad har du ofta svårare att sova, även om du är trött. Det skapas en ond cirkel som kan vara svår att ta sig ur. Och när du inte fått tillräckligt med sömn har du mycket lättare att falla in i andra beteenden som inte är bra för dig. Det var det här jag menade när jag pratade om att sömn är en hörnstensvana. Till exempel så är risken större att du äter sämre än vad du hade gjort om varit utvilad. Du känner säkert igen det själv, när vi är trötta orkar vi inte stå emot suget, vi vill ha socker. Sömn kan alltså ha stor effekt på din kost. Det är också svårare att dra på sig gymkläderna och dra iväg att träna. Och tanken på att vara social kan kännas allt för jobbig och ditt humör blir mycket mer ostabilt när du är trött. För att bara nämna några saker. Det finns massor av negativa effekter av för lite sömn, både fysiska och psykiska och både kortsiktiga och långsiktiga. Och det finns mycket att tjäna på att få sin sömn under kontroll. Underligt nog har det blivit lite av en statussymbol att säga att man sover lite. Det går ju som du kanske hört historier om stora ledare och hyllade genier som klarat sig med knappt någon sömn alls. Om det ligger någon sanning i det här, så gäller det inte för populationen i stort. Det är bara 1-3 procent av befolkningen som klarar sig på ovanligt lite sömn, vi andra dödliga behöver åtminstone sju timmar per natt. Och en sak som ofta glöms bort i artiklar om de här supermänniskorna som knappt behöver sova är att de allra flesta som konsekvent sover lite på natten kompenserar det med dagliga tupplurer. Tänk om något så enkelt som lite mer sömn skulle kunna öka din livskvalitet. Om du tycker att det vore värt att prova så föreslår jag att du prioriterar din sömn i två veckor. Schemalägg för åtta timmars sömn och om du märker att du oftast vaknar innan klockan ringer kan du justera ner den siffran lite. Om du märker att behöver ännu mer sömn kan du öka. Vissa vuxna behöver upp till nio timmars sömn. Att prioritera din sömn betyder att du skapar bästa möjliga förutsättningar för att kunna sova som du har planerat. Det handlar både om din inställning, dina förberedelser och din fysiska miljö. Stäng av alla skärmar minst en timme före du ska gå och lägga dig. Dämpa belysningen. Tillåt både kropp och sinne att börja varva ner. Ät inte för mycket för nära din sovtid. Exakt hur nära du kan äta behöver du själv pröva dig fram till men om du har för vana att äta en stadig kvällsmat och känner att din sovkvalitet kunde vara bättre kan det vara värt att se om det finns något samband mellan din sömn och vad du äter på kvällen. Om du har en smartklocka eller någonting liknande kan du ju kolla, hur låg blir min vilopuls, till exempel, under natten om jag äter fyra timmar innan läggdags jämfört med om jag äter en timma innan läggdags. För mig i alla fall, är skillnaden stor. Du sover bäst när det är tyst, svalt och mörkt och det finns hjälpmedel som kan hjälpa dig med det. Sovmasker och öronproppar kan göra underverk. Och för många av oss börjar tankarna snurra så fort vi stänger ögonen. Om sådant som inte hanns med idag, om sådant du behöver komma ihåg till jobbet i morgon. Ett enkelt men effektivt sätt att hantera det här är att skriva upp det som ligger och gnager. Ha en liten anteckningsbok på sängbordet och skriv upp sådant som du tänker på eller ältar. Då lämnar tankarna huvudet och sätter sig på pappret och möjligheten för att kunna komma till mental ro ökar. Den mentala träningen har förstås också betydelse. När du har gjort den mentala grundträningen och lärt dig slappna av, både fysiskt och mentalt, kan du använda det när du ska sova och då kommer det vara mycket lättare att koppla av. Och du som mediterar kanske också har upptäckt att regelbunden meditation kan vara till stor hjälp när det kommer till sömn. Många som börjar med meditation märker efter ett tag att de somnar mycket snabbare än vad de gjorde innan. Det var mina tankar om sömn och jag vill vara noga med att det här programmet vänder sig till dig som är frisk och kry i allmänhet. Jag har ingen medicinsk utbildning och jag förstår förstås att det finns dom som inte kan få bukt på varken sömn eller andra problem genom att bara börja prioritera sin sömn annorlunda. Så ta de här tipsen för vad de är, just tips och ett försök från min sida att skapa medvetenhet och ge lite inspiration. Det var allt för den här gången. Tack så mycket för att du har lyssnat. Vi hörs snart igen.

Jerry är tillbaka och det diskuteras hejvilt om allt och vi vet ärligt inte hur mycket eller vad som spoilas, så Spoilervarning generellt!! då vi droppar info om allt möjligt och när som helst, pass på helt enkelt! Det diskuteras obehagliga scener i spel, Saw filmerna, skräckspel, Until Dawn blir film, vi går igenom xbox developer direct och mycket, mycket mer. Självklart blir det intressanta spelsläpp. I lirat så har Daniel kört primärt Prince of Persia och Jerry har startat upp Days gone. Tack för att ni lyssnar! Utan er hade detta inte alls varit lika kul! Puss på er!!! ➤ Stötta oss på Patreon! https://www.patreon.com/spelberoende ➤ YouTube https://www.youtube.com/channel/UCyZ1fqVi6OyLD9lY73QSmwQ ➤ Gå med i vår Discord! https://discord.gg/8kUna5C

Det här är överkursen i träning, det vill säga hela Emmas intervju med Jacob Gudiol som är legitimerad fysioterapeut med en master i sport science. Jacob berättar bland annat om varför juicefasta kan va en jättedålig idé, om det går att träna för mycket och vad han själv har för knep för att ta sig ur träningssvackor.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kattis gör Elin grön av avund när hon avslöjar att köket i missionshuset ska bli engelskt rött. Vilket blir startskottet på en intensiv diskussion om färg – och färgslag. För numera är traditionell linoljefärg och äggoljetempera naturliga (bokstavligen) delar av de flesta inredningsintresserades vokabulär. Krångligt? Kanske, men värt om ni frågar Kattis. Du behöver dock inte plocka fram penseln för att sätta färg på hemmet – den kan lika gärna sitta i detaljerna. Som på Elins otippade nya lila byxor som skräddarsytts till perfektion. (De kommer förresten att passa oväntat bra i @roslagshuset.) Generellt tycks framtiden faktiskt hittas bakåt. Elin har köpt en symaskin och efterlyser någon som kan hjälpa henne att uppdatera syslöjdskunskaperna. För draperier är något som de båda går igång på, både inom- och utomhus. Elin avslöjar trädgårdens fulaste hörn, men orkar faktiskt inte bry sig. Skönt, tycker Kattis. Dessutom malätna mattor, för små mattor och mattor som det ramlar pengar ur. Som vanligt står Jonas Sveningsson/Brandlinde för klippningen.Trevlig lyssning och tipsa gärna en kompis om du gillar podden! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 310 Det är stabilt i toppen och botten när resultatet av bilkonsumentundersökningenAutoIndex 2023 presenteras. Generellt har dock de svenska bilägarna blivitmindre nöjda med sina bilar under det senaste året. Är det ökade kostnadereller pandemieffekter som spökar? Volvo uppdaterar sina elbilar. Utsidan är densamma men underskalet har mycket hänt. Störst är att de tvåhjulsdrivna varianterna fått svansmotoroch bakhjulsdrift. Magnus provkör uppdaterade Volvo C40 Recharge och funderarpå om den är ett bra köp. Bilar från Saab blir allt mer sällsynta på vägarna när 15 000– 17 000 exemplar avregistreras varje år. Klas har besökt Vetlanda somblivit ett center för att bevara bilarna och minska utskrotningen. Han undersökerockså om det fortfarande går att köra Saab som bruksbil. Medverkande: Magnus Kvandal, Klas Skarin och TommyWahlström.

I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Vi vänder oss till alla som brinner för säkerhet och trygghet och som vill säkra verksamhetens affär. I det här avsnittet träffar vi en av Stockholm Lives två säkerhetschefer, Tobias Runnfeldt.    Tobias Runnfeldt arbetar på Stockholm Live sedan lite mer än ett år och arbetade innan dess först som säkerhetschef och sedan som avdelningschef för evenemang och säkerhet på Skansen i elva år.  Han beskriver sitt arbete som en ”diversehandel av rang” och berättar om säkerhetsarbetet inför och under såväl sport- som musik- och företagsevenemang. Den gemensamma nämnaren är att han vill vara med och bidra till olika typer av gästupplevelser.  Stockholm Live har 90-talet anställda och hanterar 3,5 miljoner besökare på 600 evenemang på sina olika arenor varje år. Tobias ”paradgrenar” är bland annat systematiskt brandskyddsarbete, skalskydd, krisledning, att bygga säkerhetsorganisationer och att göra säkerhetsrevisioner. Den största utmaningen är att ha en bra balans mellan strategiskt och operativt arbete. Tobias ger även en bild av åren på Skansen med de utmaningar som allsångskvällar, nationaldagsfirande, konserter och nyårsfirande medförde.  Själv tycker han att det är viktigt att förstå affärsutveckling och att säkerhet tillåts komma in i ett tidigt skede i olika projekt för att motverka överraskningar senare. Han drivs av att ha fungerande processer och att hitta systematik i komplexa sammanhang.  Generellt tycker han att en säkerhetschef ska vara nyfiken, lyhörd och lugn.  Podden produceras av Företagsuniversitetet i samarbete med Aktuell Säkerhet, Secnet och Qnet.  

"Generellt skulle jag säga att makaker är dåliga att hålla i handen när man är instängd i magen på en val."Sov Gott!Somna med Henrik är Sveriges största podcast för dej som har svårt att Somna. Lyssna gratis överallt där du lyssnar på poddar här: https://link.chtbl.com/zbm3jTtDHenrik Ståhl är skådespelare författare och poddare. Han har varit medverkande och medskapare i många av SVT:s barnprogram bland annat Pomos Piano och Supersnällasilversara och Stålhenrik och har även turnerat i hela Sverige med egenskrivna enmansföreställningen Henrik – en tönt som handlar om mobbning.Andra teveproduktioner han varit med i är Bella – bland kryddor och kriminella, Tevehuset, Salve, och 2009 års Julkalender i SVT kallad Superhjältejul.Henrik Ståhl driver sedan 2012 egna produktionsplattformen Kirinaja där han bland annat producerar podcasterna Fides Podcast, Fall Asleep with Henrik och Somna med Henrik samt skapar skruvat humoristiskt innehåll på Instagram, TikTok & Youtube.Orka Plugga Sömn, somna, sömn hypnos youtube, somna med henrik podcast.Mer om Henrik här... https://linktr.ee/Henrikstahl Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör hit alla spelsugna. Det finns många spel som är tillgängliga när man har en synnedsättning. Vi går igenom allt från brädspel och kortspel till Iphonespel, tv- och dataspel. Väck leklusten och följ med! I detta avsnitt fördjupar vi oss i spelvärldens många skepnader. Förutom de spel som redan är tillgängliga finns det många saker man kan göra själv med relativt enkla medel.  I Techpepp visar Claudio Quitral tillgängliga Iphonespel i tre kategorier: text- och frågespel, pussel och actionspel, där den sista kategorin kräver hörlurar eftersom det handlar om att förflytta sig i en ljudmiljö.  Vi flyttar oss vidare till tv- och dataspelsvärlden, där Robert Lindblom testar dataspelet Hogwarts Legacy och berättar om att tillgänglighetstesta God of War: Ragnarök.   5 tips för att tillgängliggöra ditt brädspel Använd reglett eller Perkins för att punktmärka kort. Det går att limma fast finkornig sand på pjäser eller andra föremål för att t ex. kunna skilja en färg från en annan. Om du är synsvag och har problem med att skilja på färger så går det utmärkt att måla om pjäser och brickor med exempelvis sprayfärg. För att kunna fixera spelpjäser och känna var de ska stå på spelplanen går det att använda genomskinligt kardborreband. Vaxsnören går att fästa på spelplaner för att få den mer kännbar. Sprayfärg, lim och sand finns att köpa på t ex. Panduro eller liknande pysselaffärer. Det går också att printa egna spelpjäser med 3D-skrivare. Det finns företag som kan hjälpa till för några hundringar. Projektet DOTS RPG har tagit fram 3D-modeller med punktmärkta tärningar. En del spel, t ex. Dungeons & Dragons, kräver tärningar med fler än sex sidor. Du kan beställa tärningarna via deras hemsida (https://www.dotsrpg.org/) eller ladda ner 3D-modellerna själv och skriva ut på en 3D-skrivare. Tillgängliga bräd- och kortspel MTM tillgängliggör kort- och brädspel, som sedan säljs hos Iris Hjälpmedel. Generellt handlar det om att visuell information som är avgörande även ska finnas taktilt, så att alla kan spela tillsammans oavsett synförmåga. Här kan du läsa om hur processen går till. Länk till artikel Tillgängliga spel hos Iris Hjälpmedel: https://www.irishjalpmedel.se/Spel-for-synskadade-sv-1333/pm Digitala spel En engelsk samlingsplats för ljudspel och spel som är tillgängliga för personer med synnedsättning: audiogames.net Iphonespel Dice World: Dice World® 6 Fun Games on the App Store (apple.com) Chess Wise: Chess-wise 3 on the App Store (apple.com) Doing it right: Doing It Right on the App Store (apple.com) Blackbox: Blackbox on the App Store (apple.com) SoundEcho: SoundEcho on the App Store (apple.com) Frekvens Saknad: Frekvens saknad on Apple Appstore Evidence 111: Evidence 111 on the App Store (apple.com) Blind Drive: Blind Drive on the App Store (apple.com) Feer: FEER on the App Store (apple.com) Fler lyssningstips Här kan du höra mer om spelutvecklaren Philip Bennefall: Avsnitt 131 av Podden Spelskaparna där Philip Bennefall medverkar: länk Intervju med Philip Bennefall från Läns- och riksnytt den 20 januari 2021: länk Programledare: Monica Walldén och Johan Häglerud Ljudtekniker: Johan Häglerud

"Generellt ska jag säga att jag föredrar att vara varm framför att vara kall. Om jag måste välja alltså..."Sov Gott!Somna med Henrik är Sveriges största podcast för dej som har svårt att Somna. Lyssna gratis överallt där du lyssnar på poddar här: https://link.chtbl.com/zbm3jTtDHenrik Ståhl är skådespelare författare och poddare. Han har varit medverkande och medskapare i många av SVT:s barnprogram bland annat Pomos Piano och Supersnällasilversara och Stålhenrik och har även turnerat i hela Sverige med egenskrivna enmansföreställningen Henrik – en tönt som handlar om mobbning.Andra teveproduktioner han varit med i är Bella – bland kryddor och kriminella, Tevehuset, Salve, och 2009 års Julkalender i SVT kallad Superhjältejul.Henrik Ståhl driver sedan 2012 egna produktionsplattformen Kirinaja där han bland annat producerar podcasterna Fides Podcast och Somna med Henrik samt skapar skruvat humoristiskt innehåll på Instagram, TikTok & Youtube.Orka Plugga Sömn, somna, sömn hypnos youtube, somna med henrik podcast.Mer om Henrik här... https://linktr.ee/Henrikstahl Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt åker Sussie och jag till Kroppefjäll där vi möter snart 31-årige Robin, som berättar hur hans inre resa började i samband med att han hade mycket ångest under tonåren. Så småningom hittade han harmoni och en mening med livet där Kroppefjäll har blivit en viktig plats för honom. Det var Robins mamma som introducerade olika alternativa verktyg i Robins liv. I dag är han driftansvarig för Kroppefjälls Bed and Breakfast, och jobbar även som coach inom PLC (Premium Lifestyle Club) som täcker alla delarna inom ett holistiskt koncept. Robin brinner för att förmedla hur viktigt det är att hitta lugnet inom oss för att komma i kontakt med oss själva och där Gong/soundhealing är ett underbart verktyg. en unik form av djupavslappning och där en självläkning sker med hjälp av det kraftfulla ljudet och vibrationerna från detta uråldriga instrument. I den egna firman: Hallsten Holistic Health erbjuder han kallbad, bastubad och avslutar med ett Gongbad. Under samtalet har jag Robins astrologiska karta framför mig och trots min mångåriga erfarenhet inom detta ämne, blir jag överväldigad av hur väl astrologin stämmer när Robin berättar om sin resa genom livet. Robins målsättning är att visa på det seriösa inom de alternativa metoder han förespråkar och där respekten för sig själv parallellt med respekten för de människor han möter är lika viktiga delar. Kroppefjäll fick även en stor betydelse för både för Sussie och mig redan för många år sedan. Efter ett extremt turbulent liv startade Sussies egen läkningsprocess just på denna plats. När min arbetsgrupp var i behov av personalvård 1997 vägleddes vi hit, på samma sätt som Robins personalgrupp gjorde 25 år senare.Det vi alla är överens om är att Kroppefjäll är en otroligt läkande plats.https://www.kroppefjall.comhttps://plclub.se/vart-team/Lyssna gärna på PLC-podden: https://podcasts.nu/poddar/plc-poddenRobins Facebooksida: Robin Christoffer HallsenUtdrag ur presentationen av Robin på PLC:s hemsida: "Min filosofi kring hälsa är att vi behöver komma tillbaka till enkelheten. Generellt sätt när det kommer till gemene mans hälsa i dagens samhälle så behöver vi inte lägga till mer, vi behöver skala bort och förenkla. Vi lever i ett samhälle som teknologiskt sett är väldigt framskridet men vi har kommit för långt ifrån vår mänskliga essens. Vi behöver inte mer, vi behöver mindre. Vi behöver inte mer dieter, piller, pulver, grunkor och mojänger som ska “optimera” vår hälsa. Vi behöver mer enkelhet, ekologisk mat lagad från grunden, mindre halvfabrikat och mer äkta vara. Vi behöver återkoppla mer till vår natur och knyta mer riktigt kontakt med varandra och spendera mindre tid stirrandes ner i skärmar och mer tid till att ta oss tid att mötas på riktigt. Vad jag bidrar till PLC är djupet och fokuset på den andliga och mentala hälsan, syfte är bland det viktigaste sakerna vi har, utan det blir livet tråkigt och meningslöst."

CEO för Growth Marketing, Jorge Castro, gästar podden Framtidens E-Handel och snackar framtidens SEO. Tidigare med i avsnitt 128!4:15 min - Vad tänker han om ChatGPT? Hur ser framtiden ut? Och hur kan man testa den själv?21:15 min - Hur kan vi konkret tillämpa den på bästa möjliga sätt? 24:45 min - Vad är meta taggar och hur jobbar man med dem, nu och i framtiden? Och vad är CTR?40:00 min - Vilka förändringar kommer vi att se i sökmotorerna?48:15 min - Hans bästa tips och verktyg.Här hittar du Jorge & Growth Marketing:https://www.linkedin.com/in/growthmarketing-se/?originalSubdomain=se https://growthmarketing.se/ Följ Björn på LinkedInhttps://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedInhttps://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida & Instagramhttps://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ Sponsorhttps://www.juni.co/framtidens Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag åt fantastiska (och fruktansvärda...) saker i Japan. Lyssna så får du veta.  Viktoria ❤️ japansk mat.   Sample of the transcript at the bottom! ⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀ Om du vill få alla transkript till de tidigare och till alla framtida avsnitt, och om du vill hjälpa mig och podden så kan du bli patreon

Maratonpoddens expertpanel besvarar dina frågor om träning, kost, idrottspsykologi, skador och annat. Den här gången besvarar vår nya panelmedlem, näringsfysiologen Kristina Andersson, en fråga om salt. Generellt äter vi ju för mycket salt i Sverige, men hur ska man tänka om svettas mycket, till exempel i samband med träning? Har du en fråga du vill få svar på, skicka ett DM till Maratonpoddens Instakonto eller mejla till maratonpodden@gmail.com.Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetraFacebook: https://www.facebook.com/petra.manstromLinkedIn: https://www.linkedin.com/in/petramanstrom Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Alltså i min fantasi... Det är svårt att förklara, men jag tror att jag har behövt det: Generellt i mitt liv har jag behövt platser att fly till, i huvudet eftersom mitt fysiska rum har varit invaderat och ja... Jag är hemskt glad över det."Sov Gott!Somna med Henrik är Sveriges största podcast för dej som har svårt att Somna. Lyssna gratis överallt där du lyssnar på poddar här: https://link.chtbl.com/zbm3jTtDHenrik Ståhl är skådespelare författare och poddare. Han har varit medverkande och medskapare i många av SVT:s barnprogram bland annat Pomos Piano och Supersnällasilversara och Stålhenrik och har även turnerat i hela Sverige med egenskrivna enmansföreställningen Henrik – en tönt som handlar om mobbning.Andra teveproduktioner han varit med i är Bella – bland kryddor och kriminella, Tevehuset, Salve, och 2009 års Julkalender i SVT kallad Superhjältejul.Henrik Ståhl driver sedan 2012 egna produktionsplattformen Kirinaja där han bland annat producerar podcasterna Fides Podcast och Somna med Henrik samt skapar skruvat humoristiskt innehåll på Instagram, TikTok & Youtube.Orka Plugga Sömn, somna, sömn hypnos youtube, somna med henrik podcast.Mer om Henrik här... https://linktr.ee/Henrikstahl Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag berättar om min resa till Cypern. Det bra! Det dåliga! Och allt annat. Patreons får bilder och videos

Jag berättar om min resa som jag och Matilda planerade i avsnitt 11! Så häng med och lyssna på allt bra, och allt negativt som hände! Och om du är Patreon så får du även se lite bilder och videos från resan!

Vad vi ska göra åt svensk fotboll! Usla, usla sistaplatsen! Generellt allmänna Håkan Sjöstrand! Stadiga Janne-båten!Inlägget 657. Allmän sekreterare dök först upp på Tutto Balutto.

Vad vi ska göra åt svensk fotboll! Usla, usla sistaplatsen! Generellt allmänna Håkan Sjöstrand! Stadiga Janne-båten! Inlägget 657. Allmän sekreterare dök först upp på Tutto Balutto.

Vad vi ska göra åt svensk fotboll! Usla, usla sistaplatsen! Generellt allmänna Håkan Sjöstrand! Stadiga Janne-båten!Inlägget 657. Allmän sekreterare dök först upp på Tutto Balutto.

Peter Blid, Strategic Advisor, Novus Novus har genomfört en undersökningen på uppdrag av organisationen Mitt Liv, som verkar för mångfald och inkludering på arbetsmarknaden. Syftet var att se hur många företag som bedriver ett aktivt arbete i frågan, förstå deras drivkrafter och utmaningar samt vilka verktyg de behöver för att öppna för fler talanger och perspektiv. En övervägande andel, 78%, anser att det är viktigt med ökad mångfald och inkludering på svenska arbetsmarknaden. Ännu fler, 83% av cheferna, ser frågan som en del av sitt chefsansvar. Samtidigt uppger bara hälften (49%) att företaget har en strategi och en knapp tredjedel (31%) har satt upp specifika mål. Få av företagen har dedikerade resurser i högsta ledningen. Endast 15% av de svarande uppger att det finns en mångfalds- och inkluderingsansvarig i högsta ledningen. Medan 60% av cheferna uppger att attrahera och behålla talanger är största vinsten med mångfald, så anger 37% att det största hindret är att personer som skulle bidra till ökad mångfald saknar rätt kompetenser eller helt enkelt inte söker de utlysta jobben (24%). Generellt har offentlig sektor och större företag kommit längre i arbetet för mångfald och inkludering. Det är en större utmaning för mindre och medelstora privata företag. Rapporten baseras på svaren från 544 chefer inom privat, ideell och offentlig sektor i företag och organisationer med fler än 25 anställda. Läs mer här: https://mittliv.com/media/nimf1ygl/mitt-liv-novus-rapport-2022.pdf Detta avsnitt är en del av symposiet Ett Inkluderande Sverige 2022 som hölls i mars 2022. Läs mer om Mitt Liv: www.mittliv.com Följ oss: https://www.instagram.com/mittlivab/ https://www.facebook.com/MittLivAB

Ny unisex-folkdräkt, förfalskade Basquiat-målningar, sommarpratare, nya mediestödet, boktips, och ska barn sjunga om mord på skolavslutningar? Nanna Hallberg och Donia Saleh går igenom veckans kulturnyheter. Viktiga frågor besvaras som: Vilka böcker ska man läsa i sommar? Hur tar man reda på om en tavla är förfalskad? Och är det bara stockholmare som bryr sig om mode på ett äckligt sätt?

Sista veckan i vanligtvis positiva april var intensiv, med en flod av rapporter som följdes av rejäla marknadsreaktioner. Generellt presenterades starka rapporter där många tas emot med kyla, medan andra följs av stora kursuppgångar.  

01:00 Sju procents rabatt på börsen i april 04:30 Tecken på högre styrränta 09:15 Inga alternativ till USD 13:30 Teknikbolagskrash igår... och Tesla 17:00 Bostadskalkyler 20:40 Generellt köpläge på börsen nu 24:00 Inflationen kommer fluktuera på hög nivå 26:25 Rookie numbers 27:10 Teaser inför gästen i avsnitt 82

Karl-Mikael Syding och Anna Svahn på hedgefonden Antiloop diskuterar mer eller mindre aktuella makrohändelser och börsrörelser. Idag är ämnena bostadspriser, styrräntor, valutor, inflation, kursrörelser i Microsoft, Alphabet och Tesla med mera. 01:00 Sju procents rabatt på börsen i april 04:30 Tecken på högre styrränta 09:15 Inga alternativ till USD 13:30 Teknikbolagskrash igår... och Tesla 17:00 Bostadskalkyler 20:40 Generellt köpläge på börsen nu 24:00 Inflationen kommer fluktuera på hög nivå 26:25 Rookie numbers 27:10 Teaser inför gästen i avsnitt 82

Ep. #6 - Min första kärlek   Idag tänkte jag berätta lite om min första kärlek, om den första killen jag blev kär i.   Sample of the transcript at the bottom! ⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀ Om du vill få alla transkript till de tidigare och till alla framtida avsnitt, och om du vill hjälpa mig och podden så kan du bli patreon

Många som någon gång har blivit lurade känner igen känslan av skam som infinner sig efteråt och som kan göra det svårt att berätta för andra vad man varit med om. Att bli lurad och bedragen kan ge djupa sår som tar lång tid att läka. Investeringsbedrägerier, romansbedrägerier eller otrohet. Man kan känna sig dum för att man litade på någon som man, med facit i hand, borde aktat sig för. Ett råd som många experter ger för att man ska undvika att bli lurad är att om det låter för bra för att vara sant, så är det oftast det. Det säger även bedrägeriexperten Nina Jelver. Generellt måste man vara försiktig. I alla bedrägerier använder de stress som en faktor, att det är väldigt bråttom att man tackar ja till exempel. Det man måste göra då är att be att få ringa tillbaka och lägg på luren. Man måste försöka att inte vara godtrogen och att inte ta folk på orden, säger hon.Det är skillnad på att bli lurad av någon man inte känner och av någon man känner väl, menar Philip Bäckmo som är parterapeut. Ju närmre man är, desto större svek. Tänk att du levt med någon i 30 år och plötsligt får du reda på att hen haft en relation vid sidan av och levt ett dubbelliv I en situation när man blir bedragen och det kommer som en fullständig överraskning, kan det bli en form av chocktrauma som vi vet kan lämna PTSD-symptom, säger han.Gäster i programmet: Philip Bäckmo, leg. psykoterapeut, Nina Jelver, bedrägeriexpert på Svensk handel, Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet och Görel Kristina Näslund, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

I det trettioandra avsnittet träffar jag Magnus Duvnäs. Han är en lärare och skolledare med lång erfarenhet från skolans värld. "Därför tycker jag att vårdnadshavare ska tänka till innan de byter skola för sina barn. Generellt gäller följande för kommunala skolor, vi gör ett bra jobb! Vi har engagerade, erfarna och kompetenta pedagoger som tar jobbet på fullt allvar. Vi kommer lägga varenda krona på utbildning och inget annat. Vi kommer göra allt för att eleven ska lyckas. Det är som en garant för din närmsta kommunala skola." Temat för dagens avsnitt: Skolledarskap

73 • Lärdomar av att hålla webinar • Utvärdering av mina 4 senaste webinar   Jag hade många funderingar innan jag drog igång min webinar-serie med 4 direktsända webinar under 10 dagar. Är vi så trötta på webinar efter den här pandemin att ingen kommer dyka upp.    Men min största lärdom är: Vi vill fortfarande vara med på webinar. Men vi kräver ännu mer. Vi anmäler oss inte till höger och vänster utan vi anmäler oss till det vi verkligen tror på.    Det här gör också att fler dyker upp på webinaret av de som har anmält sig.   Även om mängden anmälningar var jämnt mellan de olika dagarna så konverterar mina dagar väldigt olika bra. Det här följer ett mönster sedan ett par år tillbaka. Men det betyder inte att alla andra dagar är dåliga. Och det betyder inte heller att det ser likadant ut för dig.    Varje målgrupp är olika. Bara för att tisdagar och torsdagar konverterar mer för mig och de som är med på onsdagar ofta kommer tillbaka igen så betyder det ju inte att det ser ut så för dig. Eller hur?   Generellt kan man säga att allt över 40% i sk show up rate, dvs hur många av de som anmäler sig till ett webinar som verkligen kommer under livesändningen.  Genom att påminna strax innan och skicka länken så att det är enkelt för deltagaren att gå med så öka du den siffran! Dessutom verkar vi vara fler som verkligen dyker upp på det vi anmäler oss till nu.    Less is more.  Tryck inte in förmycket i ditt webinar! Du riskerar att prara för snabbt, hålla på för länge och få sämre engagemang i chatten om du har för mycket innehåll. Det gör också att deltagaren inte kan ta till sig allt. Så som så ofta: Less is more     LÄNKAR SOM NÄMNS I PROGRAMMET: Instagram: @Stockholm Pixelhouse https://www.instagram.com/stockholmpixelhouse/ LinkedIn: @heleneaberg https://www.linkedin.com/in/heleneaberg/ Facebookgruppen Pixelpodden - en podd om video https://www.facebook.com/groups/546006982744487 Webbutbildning Kommunicera med video i sociala medier • Filma som proffs med din mobil. https://bit.ly/infowebbutbildningvideo   Webbutbildning om livevideo Lyckas med Live & webinar. : https://bit.ly/infowebbutbildninglive   ÖVRIGA LÄNKAR :  Facebook: @Stockholm Pixelhouse Instagram: @Stockholm Pixelhouse  LinkedIn: @heleneaberg  TikTok: @heleneaberg  Youtube: Helene Åberg - Stockholm Pixelhouse Hemsida: www.pixelhouse.se   PÅVERKA INNEHÅLLET I PIXELPODDEN Vill du vara med och påverka vad jag tar upp i podden och diskutera video i sociala medier så är du varmt välkommen att gå med i Facebookgruppen Pixelpodden - en podd om video. Här kan du också ställa frågor inför kommande avsnitt i podden där jag kommer svara på dina och andras frågor.    TYCK TILL & PRENUMERERA  Å ingen blir förstås gladare än jag om du vill skriva en recension om podden på iTunes. Ju fler stjärnor, desto gladare blir förstås jag :-) Å extra glad blir jag ju förstås om du vill prenumerera på Pixelpodden så att du inte missar något avsnitt!  /Helene    

Gruppsändning för vår grupp Traders & Investerare. Vi pratar om hur ett kortsiktigt mindset/perspektiv ger dig fel information och varför man blir en strategihoppare. Strategihopp är förödande för en trader och är mer än frustrerande. https://www.facebook.com/groups/traderkanalen/ Gå med i vår FB grupp här för att delta live i nästa sändning och få tillgång till exklusivt material. Disclaimers Hypotetiska resultat Hypotetiska resultat har många inneboende begränsningar, av vilka några beskrivs nedan. Ingen representation görs för att något konto kommer eller sannolikt kommer att uppnå vinster eller förluster, som liknar dem som visas. I själva verket finns det ofta skarpa skillnader mellan hypotetiska resultat och de faktiska resultaten som uppnåtts efter ett visst handelsprogram. En av begränsningarna i hypotetiska resultat är att de generellt är förberedda med fördelen av efterhand. Dessutom innebär hypotetisk handel inte någon finansiell risk, och ingen hypotetisk handelspost kan helt och hållet redogöra för effekterna av den finansiella risken för verklig handel. Möjligheten att tåla förluster eller följa ett visst handelsprogram trots tanke på handelsförluster är emellertid viktiga punkter som också kan påverka verkliga handelsresultat negativt. Det finns många andra faktorer som är relaterade till marknaderna i allmänhet eller till genomförandet av något specifikt handelsprogram, som inte helt kan redovisas vid utarbetandet av hypotetiska resultat och allt som kan påverka handelsresultatet negativt. Framtida resultat Tidigare prestationer är inte nödvändigtvis ett tecken på framtida resultat. Det finns risker med terminer, optioner, aktier och valutahandel och det är inte lämpligt för alla. Risken för förlust i handeln kan vara betydande. Terminshandel har hög hävstång och kan vara illikvida. Användaren bör därför noga överväga om sådan handel är lämplig för denne, med tanke på Användarens ekonomiska situation, finansiella mål och behov, ekonomiska resurser och andra relevanta omständigheter. Konsultera med en registrerad finansiell rådgivare. Generellt utländska värdepapper, optioner, terminer och valutatransaktioner innebär exponering för en kombination av följande riskfaktorer: marknadsrisk, kreditrisk, avvecklingsrisk, likviditetsrisk, operativ risk och rättslig risk. Till exempel kan det finnas allvarliga marknadsstörningar, om de ekonomiska eller politiska eller andra oförutsedda händelser lokalt eller utomlands påverkar marknaden. Utöver dessa typer av risker kan det finnas andra faktorer såsom redovisning och skattemässig behandling som Användaren bör tänka på. Intradags handel kan vara mycket riskabelt. Intradags handel är i allmänhet inte lämpligt för någon med begränsade resurser och begränsade investerings- eller handelserfarenheter och låg risktolerans. Användaren bör vara beredd på att förlora alla de pengar som används för handel. Framförallt bör man inte finansiera handel med pensionssparande, studielån, topplån, krisfonder, fonder som avsatts för ändamål såsom utbildning eller bostad, eller medel som krävs för att klara sina levnadskostnader. Riskmedvetenhet Användaren ansvarar själv och ensamt för sin egen förståelse och för att vara medveten om ovanstående risker. Användaren är alltid ensamt ansvarig för sina beslut om handel som genomförs på Användarens konto och Psvan Invest AB eller dess representanter kan ej hållas ansvariga för skador eller förluster som uppstått vid användning av publicerad information. Psvan Invest AB eller dess representanter är ingen finansiell rådgivare och ingen information på plattformen ska tolkas som rådgivning.

Dagens avsnitt: Live intervju med grundarna av Edgewonk (Tradingjournal) Idag bjöd jag in grundarna av Edgewonk, Rolf och Moritz för att prata om ”The power of journaling”. Intervjun hålls på engelska och många guldklimpar delas här. Starta din journal med Edgewonk , Angekupongkod: TRADERKANALEN för att spara 10USD på din första period. Vad journalen bör innehålla Hur Edgewonk fungerar Vad en journal faktiskt gör för dig Förväntningar Och mer! Delta live i nästa sändning, inbjudan kommer direkt i vår FB grupp. Gå med i vår gratis grupp https://www.facebook.com/groups/traderkanalen Disclaimers Hypotetiska resultat Hypotetiska resultat har många inneboende begränsningar, av vilka några beskrivs nedan. Ingen representation görs för att något konto kommer eller sannolikt kommer att uppnå vinster eller förluster, som liknar dem som visas. I själva verket finns det ofta skarpa skillnader mellan hypotetiska resultat och de faktiska resultaten som uppnåtts efter ett visst handelsprogram. En av begränsningarna i hypotetiska resultat är att de generellt är förberedda med fördelen av efterhand. Dessutom innebär hypotetisk handel inte någon finansiell risk, och ingen hypotetisk handelspost kan helt och hållet redogöra för effekterna av den finansiella risken för verklig handel. Möjligheten att tåla förluster eller följa ett visst handelsprogram trots tanke på handelsförluster är emellertid viktiga punkter som också kan påverka verkliga handelsresultat negativt. Det finns många andra faktorer som är relaterade till marknaderna i allmänhet eller till genomförandet av något specifikt handelsprogram, som inte helt kan redovisas vid utarbetandet av hypotetiska resultat och allt som kan påverka handelsresultatet negativt. Framtida resultat Tidigare prestationer är inte nödvändigtvis ett tecken på framtida resultat. Det finns risker med terminer, optioner, aktier och valutahandel och det är inte lämpligt för alla. Risken för förlust i handeln kan vara betydande. Terminshandel har hög hävstång och kan vara illlikvida. Användaren bör därför noga överväga om sådan handel är lämplig för denne, med tanke på Användarens ekonomiska situation, finansiella mål och behov, ekonomiska resurser och andra relevanta omständigheter. Konsultera med en registrerad finansiell rådgivare. Generellt utländska värdepapper, optioner, terminer och valutatransaktioner innebär exponering för en kombination av följande riskfaktorer: marknadsrisk, kreditrisk, avvecklingsrisk, likviditetsrisk, operativ risk och rättslig risk. Till exempel kan det finnas allvarliga marknadsstörningar, om de ekonomiska eller politiska eller andra oförutsedda händelser lokalt eller utomlands påverkar marknaden. Utöver dessa typer av risker kan det finnas andra faktorer såsom redovisning och skattemässig behandling som Användaren bör tänka på. Intradags handel kan vara mycket riskabelt. Intradags handel är i allmänhet inte lämpligt för någon med begränsade resurser och begränsade investerings- eller handelserfarenheter och låg risktolerans. Användaren bör vara beredd på att förlora alla de pengar som används för handel. Framförallt bör man inte finansiera handel med pensionssparande, studielån, topplån, krisfonder, fonder som avsatts för ändamål såsom utbildning eller bostad, eller medel som krävs för att klara sina levnadskostnader. Riskmedvetenhet Användaren ansvarar själv och ensamt för sin egen förståelse och för att vara medveten om ovanstående risker. Användaren är alltid ensamt ansvarig för sina beslut om handel som genomförs på Användarens konto och Psvan Invest AB eller dess representanter kan ej hållas ansvariga för skador eller förluster som uppstått vid användning av publicerad information. Psvan Invest AB eller dess representanter är ingen finansiell rådgivare och ingen information på plattformen ska tolkas som rådgivning.

I dagens avsnitt, som är ett samarbete med Kollberg & Enqvist, intervjuar vi pensionsrådgivaren Anders Kollberg om framförallt uttag av pension, direktpension och olika pensionsförutsättningar. Anders, som svarar på era lyssnarfrågor, har arbetat som finansiell rådgivare i snart 30 år varav de senaste 11 åren i sitt eget bolag Kollberg & Enqvist. Avsnittet är en fortsättning på förra veckans avsnitt. Vi fick nämligen in så många frågor att vi fick dela upp avsnitten i två. Avsnitten är dock fristående. Det förra handlade mer om pension i allmänhet och tjänstepension i synnerhet. Några av de höjdpunkterna som vi tog med oss från dagens intervju är: - Man bör inte ta ut hela sin pension jämt livsvarigt, utan snarare försöka tänka att ta ut mer mellan 65-75 än mellan 75-85. Det är då man har mest nytta av pengarna. - Om du ligger under eller balanserar på statlig skatt, "smeta" ut det så att du ligger under den statliga skatten. - Generellt kan man säga att ta ut pengarna så tidigt som möjligt och investera dem själv om du inte använder upp dem alla. - Vi har många gånger svårt att förutsäga våra utgifter i 70-års åldern när vi är i 40-års åldern. - Direktpension kan ha sina fördelar, men är i de flesta fall en onödigt komplicerad konstruktion. - Om du är i behov av lån, börja fundera på det i tidiga 50-års åldern, det är svårt senare - Pensionsprognosen på minpension.se är tillförlitlig - Om man har jobbat utomlands kan man ofta få hjälp av pensionsmyndigheten. Ja, det är några av de guldkorn som jag tog med mig från intervjun. Du får gärna kommentera på andra som vi missat. Om du vill boka en egen konsultation om just din pension hos Anders, så kan du göra det via hans hemsida https://www.koen.se. Du kan även ställa frågor i forumet där vi diskuterar många av frågorna ovan. https://rikatillsammans.se/forum/​ Tack för den här veckan och så ses vi nästa! Hälsningar, Jan och Caroline Länkar ====== Anders hemsida: https://www.koen.se​ Artikeln på bloggen: https://rikatillsammans.se/pension-fragor-del2/ Pension på forumet: https://rikatillsammans.se/forum/c/spara-och-investera/pension-och-pensionssparande/17 Innehållsförteckning ====== 00:04:09 - Frågor om uttag 00:07:38 - Väldigt lönsamt att jobba några år längre 00:11:42 - Den mentala aspekten av att gå i pension 00:13:31 - Fråga om 4%-regeln 00:16:50 - Tidsgränser varierar mellan olika pensioner 00:20:25 - Hur vanligt är det med "fattiga pensionärer"? 00:22:56 - Många som får mer pension än väntat 00:26:17 - Frågor om uttag i samband med deltidsjobb 00:30:40 - Pension för de som jobbar utomlands 00:34:10 - Uppsagt skatteavtal med Portugal 00:38:12 - För- och nackdelar med direktpension 00:41:51 - Juridiskt alternativ till direktpension 00:45:26 - Ta lån innan du pensionerar dig 00:48:07 - Olika pensionsförutsättningar i ett parförhållande 00:52:31 - Pensionskonto istället för försäkring 00:56:40 - Hur tillförlitlig är pensionsprognosen? 01:00:42 - IPS, bodelning och överlåtelse av pension 01:04:04 - Par som vill pensionera sig samtidigt trots åldersskillnad 01:06:30 - Kan man komma ifatt med pensionssparandet? 01:10:35 - Boktips från Anders

Hur kan jag snabbt hitta ett jobb just nu? Och kommer jag att kunna gå tillbaka till mitt gamla jobb när pandemin är över? Vad är smart att satsa på? "Generellt kan man säga att den viktigaste faktorn är att skaffa sig en gymnasieutbildning. Så nu kan det vara ett bra läge att slutföra gymnasiestudierna om man inte har de med sig", säger Mahad Malingur från analysavdelningen på Arbetsförmedlingen. Han berättar också om att vi under pandemin har ändrat vårat beteende, till exempel inom handel där vi numer handlar på nätet. Men hur påverkar det framtidens jobb? I det här avsnittet tar vi reda på hur man ska tänka och vilka de bästa tipsen är för att vara beredd när pandemin vänder.

Löneförhandla, fråga om vad kollegan tjänar och ta pengatjafset med kompisen och partnern. Retorikexperten Sofia Kacim lär oss om argumentationteknikens ädla konst och slipar upp snacket om cash. För att prata pengar kan vara sjukt svårt. Hur snackar man ekonomi på ett snyggt sätt? Sofia Kacim är förutom retorikkonsult en av grundarna till nätverket Her Online Network, och vi passar även på att prata lite nätverkande.Hur bra är vi på att prata pengar i Sverige?– Ja, det är svårt för att vi gör det personligt. Det gör det svårt att prata om. Det är ett område många tycker är en utmaning. VI kan absolut bli bättre. Har man pengar ska man inte skryta om det, har man det inte vill man inte bli förknippad som det. Vi gör det personligt och kopplar det till oss själva. Mycket mäts i pengar. Därför tycker många att det är jobbigt att berätta hur mycket pengar den har eller vad den tjänar. Då börjar man ju mäta den personens jobb, prestation eller yrke, säger Sofia Kacim. – Generellt är det det blöta jantetäcket som ligger över i princip allt vi svenskar gör, inklusive hur vi pratar och för oss. Har du några generella retoriska knep?– Försök förstå situationen. Ofta kastar vi oss in i situationen där premissen är olika. Eller så är vi inte överens ens om situationen. Vi ser inte problemet ur samma perspektiv. Börja med att skaffa fakta om situationen, oavsett om det är med en partner, en kompis eller på jobbet. Analysera dig själv och situationerna man är i. Är det så att man blir väldigt nervös är det bra att ta tag i det. Ta reda på bakgrunden till ett möte, ta reda på vilka som kommer vara där. Vad kan man tjäna på att bli bättre talare och kommunikatör?– Att få sina tankar och sin vilja igen om på ett tydligare sätt. Alla har att tjäna på att bli bättre kommunikatörer. Många bråk, problem och missförstånd kommer från att man inte kommunicerat ordentligt eller tillräckligt mycket. Det är bättre att överkommunicera än att underkommunicera. En kompis bjuder aldrig tillbaka och man är trött på att alltid plocka upp notan, laga maten och betala biljetten. Hur tar man upp det på ett bra sätt?– Den här frågan får jag rätt ofta. Lägg fram fakta om situationen. Din kompis kanske inte ens vet om att det är ett problem. Försök skilja på person och problem. VI sammankopplar gärna ett problem med en person. Personen är snål, tänker vi. Men den kan också vara glömsk. När man ska ta upp en delikat fråga så är det bra att börja prata utifrån sig själv och tar upp något positivt. Till exempel att man tycker om att hänga men att man betalar 8 gånger av 10. Personen ska inte känna sig attackerad. Lägg sen fram olika lösningar. Ska vi börja splitta notan, ta varannan gång eller hitta på aktiviteter som inte kostar något? Skilj på problem och person, lägg fram fakta och något positivt och föreslå alternativ, säger Sofia Kacim. Hur frågar man kollegorna om deras lön och hur löneförhandlar man? Detta och mycket mer i Smarta cash #11 Prata pengar med Sofia Kacim. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur kan jag snabbt hitta ett jobb just nu? Och kommer jag att kunna gå tillbaka till mitt gamla jobb när pandemin är över? Vad är smart att satsa på? "Generellt kan man säga att den viktigaste faktorn är att skaffa sig en gymnasieutbildning. Så nu kan det vara ett bra läge att slutföra gymnasiestudierna om man inte har de med sig", säger Mahad Malingur från analysavdelningen på Arbetsförmedlingen. Han berättar också om att vi under pandemin har ändrat vårat beteende, till exempel inom handel där vi numer handlar på nätet. Men hur påverkar det framtidens jobb? I det här avsnittet tar vi reda på hur man ska tänka och vilka de bästa tipsen är för att vara beredd när pandemin vänder. Gäst: Mahad Malingur från Arbetsförmedlingen Programledare: Charlotte Lindman Tekniker: Per-Göran Nordström Skriv gärna till oss om vad du tyckte om det här avsnittet och berätta om du har idéer på vad du vill att vi ska prata om i podden: podcast@arbetsformedlingen.se. Anmälan dig till vårt nyhetsbrev HÄR

Micael Dahlén och Torbjörn Sjöström möts igen i årets första Novus Sanity Check. En inledning med tankar efter skiftet av den amerikanska presidenten trätt i kraft. Generellt om hur missnöjdhet över valresultat kan utspela sig. Om jobbet med att stärka demokratin. Retoriken under en valkampanj och hur kan den underminera det framtida arbetet. Micael Dahlén och Torbjörn kör spontan brainstorming både om hur de politiska makterna kan presenteras faktamässigt och representativt och idéer om vallöften som juridiskt bindande. Slutligen vad är den egna personliga stoppknappen? Här följer några länkar till sånt som refereras till i avsnittet: Jan Schermans debattartikel i Dagens Media. Länk: http://bit.ly/2YqgXbL Micael Dahléns filmtips: Wag the dog. Länk: http://bit.ly/2YaCe99 Micael Dahléns undersökning gjord tillsammans med Novus 2018 om hur missnöjda svenskar var efter valet. Länk: http://bit.ly/2Mrz3af

KBT-behandling vid Generellt ångestsyndrom (GAD) - Intolerance for uncertainty therapy (IUT)   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Bengt E Westling   Det här avsnittet är en favorit i repris    Detta är ett klipp från avsnitt 107. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Hur ser den oändliga kedjan ut för klienter med GAD? Hur skiljer man mellan hypotetiska och verkliga problem? Finns det goda skäl för att oroa sig? Och hur arbetar man med dessa antaganden? Vad är IUT?    Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Bengt E Westling Fil.dr. docent i klinisk psykologi, leg.psykolog, leg.psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och psykoterapihandledare (KBT).   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 107 publicerades första gången 8 juli 2019 i KBT-poddens arkiv

I dagens avsnitt möter vi en för många välbekant röst. Ordet som står i fokus i dag är ordet "men." Generellt sett ett negativt ord, men i Bibeln möter vi ett positivt laddat "men" som förändrar våra livsförutsättningar totalt. Kontakt: Mail: filip.boork@pingst.se Hemsida: www.Granopingst.se Podd-sida: eirene.podbean.com Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCVnSjIcbMRphbDp0NttiykQ

Tänk om syndromet -Generellt ångestsyndrom (GAD)   Detta är ett avsnitt från KBT-poddens julkalender 2018.   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Bengt E Westling   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare. Om du vill höra hela avsnittet kan du prenumerera på KBT-podden.  Du kan gå in och prenumerera på KBT-podden här.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Bengt E Westling Fil dr, docent i klinisk psykologi, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi, leg psykoterapeut, psykoterapihandledare (KBT) samt excellent lärare (Uppsala universitet).   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 61 publicerades första gången 2 december 2018 i KBT-poddens arkiv

KBT-behandling vid Generellt ångestsyndrom (GAD) - Intolerance for uncertainty therapy (IUT)   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Bengt E Westling   Detta är ett klipp från avsnitt 36. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Hur ser den oändliga kedjan ut för klienter med GAD? Hur skiljer man mellan hypotetiska och verkliga problem? Finns det goda skäl för att oroa sig? Och hur arbetar man med dessa antaganden? Vad är IUT?    Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Bengt E Westling Fil.dr. docent i klinisk psykologi, leg.psykolog, leg.psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och psykoterapihandledare (KBT).   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 36 publicerades första gången 29 januari 2018 i KBT-poddens arkiv

Lucka 16: Ansats till att placera Flashbacktråden “Böglyftet” i en estetisk-historisk kontext med förhoppning om att den därmed ska beredas plats i den kulturella kanon generellt och den konstnärliga kanon specifikt. Att historien om böglyftet inte lyfts som en kulturell gärning tycker vi är skamligt. Det är på tiden att böglyftet får ta den plats det förtjänar inom kulturen så vi drog vårt strå och outsourcade uppgiften på två new public culture management konsulter. Tack till: KonstAB - helhetslösningar inom kultursektorn Musikläggning och mastring: Jakob Bergman, Signatur och jingel: Martin Permer

I veckans avsnitt av Mediepodden går vi igenom hur lyssnandet på svenska poddar har utvecklats under 2020. Vi avslöjar hur mycket svenska poddar omsätter (241 Mkr i år) och att det är en ökning från 190 Mkr förra året.  Lyssnandet på poddar har Coronaåret 2020 ökat med 24%, vilket också är en förklaring till omsättningsökningen. Kostnaden för att annonsera i en podd ligger på samma nivå som för 2019. Fram till nu har efterfrågan på stora poddar varit större än utbudet, vilket bibehållit en prisnivå. Många poddbolag går back och flera nya större, välfinansierade aktörer på marknaden (Podspace, Podplay) visar att en konsolidering är på väg. Sveriges Radio fortfarande marknadsledande med nästan hälften av alla podd-lyssnare i Sverige. De har satsat på 11 nya dokumentär-poddar i år (P3 ID, P3 Nyheter Dokumentär, Besluten som format Sverige, Det perfekta Kina och Familjehemligheten). Generellt  är dokumentär-genren fortsatt stark med både starka poddar och mycket hög kvalitet, t ex Spotifys satsningar Sekter och Diktatorer eller PodMe:s nya serie Slutna sällskap. Vi tittar på de som ökat mest (t ex Vi Bilägare och Studio DN) och minskat mest (flera P3-produktioner). Vi analyserar sport-kategorin, där den största podden har tre gånger så många lyssnare som tvåan. Vi glädjer oss åt att nya poddstjärnor föds (som pangsuccén Ursäkta) medan det verkar svårare för andra att hålla i framgången (Värvet och Framgångspodden tappar). ... och så om poddarna som fortsätter år efter år, trots att nästan ingen lyssnar på dem (t ex Bettina och Alma och Kulturkommissionen). Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Stöd oss gärna på patreon.com/mediepodden

Det är en nöt som är rätt svår att knäcka. Generellt så föder bra människor få barn, och de som av olika anledningar kan anses sämre föder fler. Det är givetvis en grov generalisering och jag känner personligen många utmärkta människor som samlat på sig både tre och fyra knoddar. Det är glädjande att se, […] Inlägget Vi är på väg till idiokrati dök först upp på Radio Svegot.

Över 27 000 följare på Facebook, men han har aldrig tidigare intervjuats i riksmedia. Inne på Pär Olofssons kontor i Umeå samsas hans monstruösa skivomslagsbilder med actionfigurer och filmposters. Runt 200 skivomslag har det hunnit bli under de 15 år som han varit igång. Och alldeles nyss blev han för fjärde gången anlitad av det amerikanska death metal-bandet Abysmal Dawn. Det är en fortsättning på förra skivans tematik, lite insektstema kan man säga. Det är en figur som håller på att kläckas ur en kokong, den är uppkopplad till människor och suger musten ur dem, säger Pär Olofsson. Det är inte så ofta du gör omslag till annan typ av musik? Det är undantagsfall och det är helt okej med mig. Jag har svårt att se att dansband vill ha färgglada svamputväxter på en humanoid-monstergrej, säger Pär Olofsson och skrattar. Han har över 27 000 följare på sin Facebook-sida och han blir kontaktad av nya intresserade band och skivbolag fem gånger i veckan i snitt. På senare tid har han märkt ett skifte i vad banden vill ha på sina omslag. Nu ligger det lite grann i tidsandan att ha monster som äter upp städer eller människor som bor i städer. Någonting större än oss som vi inte har kontroll över, säger han och fortsätter: Generellt var dödsmetall mer fokuserat på död och förintelse och våld i allmänhet. Det känns som att det blivit lite mer politiskt nu. Det är till och med band som skriver att vi måste lugna ner oss och ta hand om planeten.

NY SESONG!Vi er endelig tilbake der vi skal være, sammen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2012 startade Kristoffer Triumf en av Sveriges första intervjupoddar som utvecklades till Sveriges största och mesta podcast. Idag har han gjort hundratals intervjuer och avsnitt med Sveriges elit inom artisteri, film, TV och media i allmänhet. Bästa och mesta Kristoffer Triumf, grundare av Värvet, gästar LoungePodden!   Kristoffer berättar om resan, hur livet ser ut idag, hur en produktion går till från start till slut, varför han tycker alla som startar med något nytt borde göra allt själv till en början, de speciella drivkrafter som ledde till att Värvet initierades. Taimaz och Kristoffer hinner också prata om David Sundin, wienerbröd, nostalgi, David Sundin, intervjutekniker, David Sundin, Converse-skor, David Sundin, lifehacks för hur man slutar röka och David Sundin. Spoler alert: Lifehacksen involverar löv och diskhandskar.   Ge oss gärna fem stjärnor och en snäll kommentar på Podcaster Appen om du gillar det vi gör

Ansiktsigenkänning: Matchning av biometrisk data. Att samla in unika avtryck från en persons ansikte, spara det i kod och sedan matcha det med nya data. Juridiskt sett är det behandling och sparande av personuppgifter. Effekten pratar med Fredrik Amréus Hammargården, från Indivd - ett företag som arbetar med anonymiserad ansiktsigenkänning. Vi pratar hot och möjlighet, företag och myndigheter, teknik och integritet, juridik och moral. OM AVSNITTETMålgrupp: it-folk, samhällsmedborgare, myndigheter, näringsliv, butiksägare, produktägare, människorLär dig: ansiktsigenkänning, face recognition, GDPR, ansiktsanonymiseringMer: alla avsnitt av Effekten EU har identifierat ansiktsigenkänning som ett särskilt riskområde inom AI. Det är helt naturligt eftersom mängder av kameror plus AI kan leda till en effektiv övervakningsstat med låg integritet. Det är lätt att måla upp en dystopi. Men som med alla verktyg kan tekniken brukas och missbrukas. Ett bekvämt användningsområde är att låsa upp telefonen eller att betala i en butik med ditt ansikte. Ett samhällsförbättrande område är att bekämpa kriminalitet. I England har man butiker med blacklist, för att stoppa kriminalitet. Generellt sett används ansiktsigenkänning för att effektivisera, förbättra nånting, t ex genom att samla in och analysera statistik. Om traditionell handel, butiker på stan, ska kunna konkurrera med e-handel måste man ha liknande villkor. När du shoppar i en webbutik berättar du vem du är, vilka varor som intresserar dig, ditt beteende och dina behov. När du går runt i en affär på stan har de ingen aning om vem du är. De kan inte rikta erbjudande, de kan inte spåra dina tidigare behov, ge dig en likvärdig kundupplevelse som på webben. Butiken tvingas att chansa vid sina inköp och chansa på kundernas behov. Det tar bara en halvdag att sätta upp tekniken och testa. Tekniken är redan idag träffsäker och kan leverera bra statistik. Du som funderar på att starta ett projekt med ansiktsigenkänning: Är det skäligt? Är det nödvändigt? Blir det så mycket bättre eller kan vi använda annan teknik? Ha koll på juridiken, hur man behandlar datan. Vad ger det för långsiktiga effekter? Är det positivt för oss, för människan? Fredrik Amréus Hammargården, Jonas Jaani (22:55) Länkar Fredrik Amréus Hammargården, Head of Commercialization på Indivd https://www.linkedin.com/in/fredrikhammargarden/ Indivd: https://www.indivd.com Individ på LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/indivd/ Individ på Instagram: https://www.instagram.com/indivd_ai/ Följ Individs utveckling https://www.linkedin.com/company/27478962/admin/ EFFEKTEN är digitaliseringens podcast. Finns där du hittar dina podcast tex Spotify Alla avsnitt (mer än 100 avsnitt om digitalisering) https://www.effekten.se/avsnitt/

Många människor älskar sina djur. Men älskar djuren oss? Och har de i så fall något val? Helena Granström funderar över maktrelationer medan hon matar sina killingar. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Från februari 2018. Fjärde, kanske femte gången jag försöker händer det: Den lilla munnen, som tidigare mest har gnagt på nappflaskans munstycke, börjar suga, målmedvetet och energiskt. Hennes skära tunga, skålad under nappen, arbetar plötsligt tillsammans med käken, rytmiskt och snabbt. På bara någon minut har flera deciliter av den vita, kroppsvarma vätskan försvunnit ned i hennes kropp. När flaskan är tom tittar hon upp på mig, jag tänker mig att det är förundran jag ser i hennes blanka, grågröna ögon; så tar hon några försiktiga kliv runt mig i halmen och nosar mig i rumpan. Det skulle hon också ha gjort om jag hade varit hennes mamma, och jag skulle ha nosat tillbaka. Det gjorde de förmodligen, hon och hennes mamma, innan vi skiljde dem från varann. Tycker de om mig? Det gör de kanske, men det förändrar inte det faktum att de aldrig skulle valt att tycka om mig om de inte hade varit tvungna. Normen för ekologisk, kravcertifierad mjölkproduktion är att lammet eller killingen får gå med sin mamma tre dagar innan de separeras. För kalvar är kravet endast 24 timmar eftersom, jag citerar ur KRAV:s regelverk, många djurhållare upplever att det skapar stress hos djuren när kalvarna skiljs från korna efter tre dagar, då det hunnit skapas starka band. Det kan man tro, och när killingarna knyter an till mig gör de det enbart eftersom jag inte gett dem något val; jag har tagit dem från deras mamma, och erbjudit dem en nappflaska med mjölkersättning fem gånger om dagen, istället för mammans varma kropp. När de har ätit färdigt ligger de kvar i mitt knä och låter mig stryka dem över raggen; en av dem reser sig på bakbenen och trycker ansiktet mot mitt, vilar klövarna mot mina axlar. Tycker de om mig? Det gör de kanske, men det förändrar inte det faktum att de aldrig skulle valt att tycka om mig om de inte hade varit tvungna. Vi skall, skriver skogvaktaren Peter Wohlleben i sin bok Djurens gåtfulla liv, inte inbilla oss något. Wohlleben, vars genombrott kom med en bok om träd och växters dolda förmågor och kommunikation, ägnar sig här både åt att lyfta fram belägg för en tänkande och kännande icke-mänsklig omvärld, och åt att ifrågasätta idén om djurets villkorslösa kärlek till sina mänskliga vårdare. Våra tamdjur kan tyckas tillgivna och sällskapliga, menar Wohlleben, men fick de bara chansen skulle de med största sannolikhet lämna oss. Om de ändå stannar kan vi inte vara övertygade om att orsaken är kärlek lika gärna kan den vara rädsla. Som Wohlleben konstaterar är de flesta djur, när de för första gången möter sin mänskliga ägare, både avståndstagande och vaksamma. Först efter ett tag hälsar de oss glatt när vi kommer in i hagen. Wohlleben liknar det vid en sorts Stockholmssyndrom, alltså det fenomen som observerades vid 1970-talets gisslandrama vid Norrmalmstorg. På samma sätt som en mänsklig gisslan av ren självbevarelsedrift kan börja känna sympati och lojalitet gentemot sin förövare känslor liknande de som ett barn hyser i relation till sin mor kan djuren genom en sorts psykisk försvarsmekanism börja ty sig till den som tagit dem till fånga. Om detta är fallet, menar Wohlleben, är det kanske det bästa alternativet: På så sätt accepterar de sitt öde, och upplever det inte som något obehagligt. De domesticerade djuren har sin underordning i någon bemärkelse inskriven i arvsmassan Kanske kan husdjuren katterna och hundarna, snarare än fåren och korna tyckas utgöra ett argument mot att tvång och rädsla skulle vara avgörande; det finns många exempel på hemlösa hundar och katter som mer eller mindre själva valt ut sina värdfamiljer, och därefter envist vägrat ge sig av. Men, man skulle lika gärna kunna säga att tvånget i deras fall når än djupare, ända ned till botten av den genetiska nivå som skiljer dem från deras vilda motsvarigheter. De domesticerade djuren har sin underordning i någon bemärkelse inskriven i arvsmassan, och faktum är att vilda djur, även när de likt tamdjur tas om hand och uppfostras av människor, i något skede kommer att få svårt att fördra dem. Det händer att mitt yngsta barn blir svartsjukt när jag matar killingarna mamma, jag vill också snutta och så sitter jag där med honom vid bröstet, flaskan i handen, en killing i famnen, och de andra två nafsande i tröjärmen. Killingen suger, min son suger, det är uppenbart att det finns en skillnad, men vari består den, och exakt hur stor är den? Generellt sett kan man säga att domesticering tenderar att reducera komplexiteten i djurs beteende och sociala relationer, så att det är hos de vilda djuren snarare än deras tama släktingar som man finner de främsta exemplen på djurs emotionella och intellektuella kompetens. Ändå förekommer också hos kött- och mjölkproduktionens tamdjur beteenden som är svåra att tolka som något annat än uttryck för en komplex inre verklighet. I detta inkluderas också självmedvetande, hävdar Wohlleben: Grisar har till exempel visats kunna orientera sig i rummet genom att skapa inre representationer av sin fysiska omgivning, de lystrar till egennamn och kan också liksom bland annat apor och delfiner klara det så kallade spegeltestet. Testet går ut på att djuret under nedsövning märks i pannan med en liten fläck, och när det vaknar upp placeras framför en spegel. De djur som då genast börjar gnugga sig i pannan anses av forskare besitta en form av medvetande om det egna jaget, eftersom de kan identifiera spegelbilden som sin egen. Det skulle min son, som nu snuttar förnöjt vid sidan om killingarna, inte ha klarat för ett halvår sedan, om man får tro forskarna. Trots det värderade vi också hans då bara sexton månader gamla liv avsevärt högre än livet hos de långt över en miljard grisar som slaktas årligen. En av killingarna får fortfarande inte till det, hon sväljer luft; när jag masserar hennes mage slipper den ut mellan hennes läppar med ett väsande ljud. När vi hämtade henne var hon en vecka gammal, då var hon välvuxen och stark, från sin mammas juver hade hon inga problem att dricka. Nu oroar jag mig för att hon inte får i sig tillräckligt; jag ringer till mjölkbonden som vi köpte henne av. Krafsa henne lite i rumpan, säger hon till mig, det gör deras mammor. Klappa och buffa henne i sidan. Stick in ditt finger i munnen först, det känns mer som en spene än nappflaskan gör. Den makt vi har över våra djur, ger oss också makten att definiera det som utspelar sig mellan oss och dem Axel Lindén, utflyttad akademiker och numera fårbonde, beskriver i anteckningssamlingen Fårdagboken sin relation till de djur han tar om hand: Hur hans känslomässiga engagemang riktar sig inte i första hand mot de enskilda djuren, utan mot flocken, mot själva värvet möjligen, kan man som läsare tillägga, också mot bilden av honom själv som djurhållande lantbrukare. Därför är hans förhållningssätt till de individuella djuren också synnerligen osentimentalt, de är i första hand produktionsenheter, och är därför inte i besittning av någon verklig identitet. När Lindén ser en nyförlöst tacka stöta bort sitt lamm blir han först upprörd, men lugnar sig snart: Man kan inte identifiera sig med de här djuren. De är helt olika oss. Som en fårklippare på besök uttrycker det har får bara tre saker i huvudet: Äta, pöka och hål i staketet. De är bara får. Skenbart upprymda över att de själva är, har blivit, den typ av människor som har sådana sms-konversationer äkta fårbönder alltså skriver Lindén och hans gårdskamrater till varandra: Jag ligger här och lyssnar på fåren, de brölar, de går utanför mitt sovrum. Varför låter de? Valde ut knivar från katalogen igår. Gör en beställning idag. Detta, mediterar författaren över sitt eget meddelande, är blodtörst och kärlek i samma andetag. Men han tycks inte på allvar ställa sig frågan vad innebörden av kärlek i detta sammanhang egentligen är, inte heller vad tagandet av liv eller avlägsnandet av lammet, killingen, kalven från dess mamma betyder. Den makt vi har över våra djur, ger oss också makten att definiera det som utspelar sig mellan oss och dem: Vi kan tänka på det som kärlek, eller låta bli. De är ju bara djur. Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematik Litteratur Peter Wohlleben: Djurens gåtfulla liv Kärlek. Sorg. Omtanke. Fantastiska inblickar i en sluten värld. Norstedts, 2017. Axel Lindén: Fårdagboken. Albert Bonniers förlag, 2017.

Den här veckan träffar vi Sverker och Gebe för att prata om matematikens betydelse i skolan! Generellt sett så sätts matematiken på en piedestal i skolvärlden, och pratas om som ett av de viktigare ämnen som vi lär ut. I det här avsnittet pratar vi om vad som funkar bra i undervisningen, och vad som funkar mindre bra. Vi berör också inlärningsteorier kring matematik som Sverker har visat på i många fall är efterhandskonstruktioner för att rättfärdiga att vi har så mycket matematik som vi har i skolan. Det är ett samtal med högt i tak, även om det i många fall blir lite dystert när vi ser på hur verkligheten ser ut i dagens skolor. Du hittar oss som gör den här podcasten på: Tankesmedjan Tillit: https://www.tankesmedjantillit.se/ Jens Peter: https://www.facebook.com/jensito Rebecka: https://www.facebook.com/rebeckakoritz/ Anna: https://www.facebook.com/AnnaDestonia... Helena: https://www.facebook.com/HelenaRothCh... Caspian: https://www.facebook.com/caspian.almerud Länkar till saker som omnämns i det här avsnittet: Sverkers texter: https://pedagogiskamagasinet.se/tag/sverker-lundin/ Studien som nämns i avsnittet: https://www.psychologytoday.com/us/blog/freedom-learn/201003/when-less-is-more-the-case-teaching-less-math-in-school

Ett urgulligt djur har dykt upp i skogen igen. En basketikon är tillbaka i högsta ligan. Och en komiker har laddat upp med nya skämt. Mina Benaissa presenterar Veckans ord. Det kan vara bland det gulligaste jag sett och den heter ganska exakt vad den är: mushjorten. Med sina stora blanka mörka ögon och sin lilla kropp. Korta mycket spinkiga ben. Vietnamesiska mushjorten Tragulus versicolor har sen 1990 varit uträknad, utdöd. Fram tills nu. Kameror har nämligen fångat den lilla skygga varelsen över 200 gånger i bergsskogen mellan Vietnam och Laos. Och i en tid då FN varnar för att en miljon arter riskerar att utrotas på grund av oss människor, så glittrar det självklart till i hjärtgropen vid åsynen av den lilla späda varelsen, som nu återupptäckts. Vi kan ju alltid stilla hoppas på liknande återkomster, även om det ser riktigt mörkt ut. Sporten däremot, den kryllar av comeback-historier. Vissa känns lite extra. I Dagens Nyheter läser jag om Nina Baresso, ett av våra allra största basketproffs. Även jag var basketspelare på 1990-talet, men inte som Nina Baresso. Hon blev nämligen stjärna. I intervju med tidningen berättar hon hur hon tog sig till och från träningarna själv under en särskilt mörk del av 90-talet. Hon sprang mellan lokaltrafiken och träningslokalen beredd att ducka  för att undvika lasermannens röda sikte. Hon trotsade sin rädsla, tog sig fram på och utanför plan, för hon älskade sin basket. Och det blev flera SM-guld och utlandskarriär. Nu, 44-år gammal gör hon också comeback i basketens högsta liga, i Alvik,  27 år efter debuten. Driven av vad som tycks vara ren lust. Hon kommer kanske inte vara snabbast på plan konstaterar hon. Men kanske kyligast och mest rutinerad. Glitterkonfetti och varmt välkommen tillbaka säger jag. Generellt, att välja att just komma tillbaka när man sagt hejdå, kräver sitt mod. Man vill väl ändå komma tillbaka som en ännu bättre version av sig själv? Eller som komikern Eddie Murphy, en av 1980-talets stora stjärnor,  uttrycker det i en intervju med New York Times nyligen:   "I'm still going to be what I was. And then some." "Jag kommer vara som jag en gång var. Fast ännu bättre. Appropå att han själv nu återvänder till både filmen och stand upen. I slutet av oktober släpptes den brett hyllade Netflix-komedin "Dolemite Is My Name", där Murphy spelar komikern  Rudy Ray Moore i 1970-talets Los Angeles. Han ska ha väntat på det rätta manuset. Det bästa manuset. Och sen bam, återvänt med en film som han själv uttrycker det påminner folk om att dom har tyckt om mig. Förövrigt dyker han i december också upp i Saturday Night som programledare, första gången sen 194. Hoppas det blir vad han föreställt sig, att återvända. Allt det här, en motsägelse i vår tid, att det kanske finns fler chanser. Att  inte vara rökt, borta, glömd, bortglömd. Att stå med foten i dörren. Att säga välkommen tillbaka till sig själv. Och för oss som någon gång varit bra, men nu inte är lika bra: det kanske bara är att återkomma? Lite senare. Med lite mindre att förlora. Mina Benaissa mina.benaissa@sverigesradio.se

Hur står det egentligen till med den finska skärgården, och hur skulle det se ut om SAAB tillverkade spionflygplan för stadstrafik? Många frågor får svar i veckans avsnitt, där vi även reder ut olika lastbilstyper, rövskägg på musslor en mängd andra mer eller mindre viktiga påstående! Välkommen att lyssna och ha en fantastiskt trevlig helg! […]

Joakim har varit på semester vid medelhavet medan Magnus skadat ryggen. Vi gnäller på elskoters, hyllar dig som lyssnar och försöker minnas vad plommon brukar heta i förnamn. I övrigt är det mesta sig likt. Så även vår tillönskan om en fantastiskt trevlig helg till er alla! Och glöm för all del inte att det […]

Att vara sjuk och inte kunna träna är sjukt frustrerande för den som är van att vara aktiv, men hur kan du tänka vid förkylning eller liknande och hur kommer du bäst tillbaka igen efter ett sjukdomsuppehåll? När man är sjuk och ska bli frisk sker är också kroppen nedbruten och behöver laga sig igen, och tar inte optimalt upp träningen om den ändå utförs. Skaderisken blir också större. I värsta fall kan träning vid sjukdom orsaka myokardit - hjärtmuskelinflammation, det är superallvarligt. Risken är inte enorm men om du kan undvika det så gör det! Vila när du är sjuk istället för att träna. Generellt kan man säga att om du orkar storstäda lägenheten och gå alla trappor upp i ett hus om inte hissen fungerar - då kan du träna. Du får helt enkelt lyssna på kroppen. Behöver du extra sömn, vila hemma och känner dig allmänt under isen - gör det inte. Hur mkt tappar du efter ett uppehåll? Du bibehåller utan att tappa muskelmassa 3-4 veckor, du kommer känna i styrkan men det kommer snabbt tillbaka Helt sängliggande tappar du muskelmassa på 2 veckor Forskning visar att på otränade och tränade personer att atrofi sker efter ca 3-4 veckor utan träning. Källa  Försök få i dig protein varje dag om du är en styrkeidrottare, så har du större chans att bibehålla muskelmassa. Avsnittet är 18 minuter.

Gratis guide! Generellt sett har vi mer kontroll över inledningen på dagen och över slutet på dagen än vad vi har över tiden däremellan. I det här avsnittet visar jag hur du kan skapa en bra dag genom att ta kontroll över morgonen. Hämta en gratis guide för AM och PM bookend på: monkeymindset.se/ampm

Gratis guide! Generellt sett har vi mer kontroll över inledningen på dagen och över slutet på dagen än vad vi har över tiden däremellan. I det här avsnittet visar jag hur du kan skapa en bra dag genom att ta kontroll över morgonen. Hämta en gratis guide för AM och PM bookend på: monkeymindset.se/ampm

Gratis guide! Generellt sett har vi mer kontroll över inledningen på dagen och över slutet på dagen än vad vi har över tiden däremellan. I det här avsnittet visar jag hur du kan skapa en bra dag genom att ta kontroll över morgonen. Hämta en gratis guide för AM och PM bookend på: monkeymindset.se/ampm

Generellt sett har vi mer kontroll över början på dagen och på slutet på dagen än vad vi har på tiden däremellan. Om vi vill optimera är det därför en bra idé att börja där vi kan påverka som mest. I det här avsnittet pratar jag om begreppen "AM bookend" och "PM bookend" och hur dessa håller den övriga dagen på plats.

Generellt sett har vi mer kontroll över början på dagen och på slutet på dagen än vad vi har på tiden däremellan. Om vi vill optimera är det därför en bra idé att börja där vi kan påverka som mest. I det här avsnittet pratar jag om begreppen "AM bookend" och "PM bookend" och hur dessa håller den övriga dagen på plats.

Generellt sett har vi mer kontroll över början på dagen och på slutet på dagen än vad vi har på tiden däremellan. Om vi vill optimera är det därför en bra idé att börja där vi kan påverka som mest. I det här avsnittet pratar jag om begreppen "AM bookend" och "PM bookend" och hur dessa håller den övriga dagen på plats. 

De flesta vill ha mer tid. Men det kan vi omöjligt få! Däremot kan vi vara smartare med NÄR vi gör saker och tajma rätt tillfälle. Det första vi kan behöva reda ut är vilken dygnsrytm vi har. I studier har man sett att det kan skilja upp till 20% i prestation beroende på när vi utför en uppgift. Lärka eller nattuggla? Man pratar ofta om "lärkor" och "nattugglor" även om de flesta hamnar någonstans däremellan. Men några av oss är typiska morgonmänniskor och känner oss igång och redo att jobba tidigare än nattugglor. En förståelse för vår så kallade "kronotyp" kan hjälpa oss försöka planera därefter. Eller bara vara lite snällare mot oss själva när vi inte känner oss helt igång. Gör krävande uppgifter tidigt Generellt är det så att svåra arbetsuppgifter passar bäst tidigare under vår dag. I studier har man sett att vårt humör också tenderar att bli sämre senare under dagen. Många yrken innebär ju skiftarbete där det inte går att lägga alla kritiska arbetsuppgifter på förmiddagen. Då blir det ännu viktigare med regelbundna pauser för att ladda hjärnan med kraft att fortsätta arbeta. På de arbetsplatser där det går att förändra både mötestider och när arbetsuppgifter utförs kan man både för egen del och för gruppen och teamets del hjälpas åt att skapa förutsättningar så att de mest utmanande arbetsuppgifterna kan genomföras med högsta energi. Jobba kreativt på eftermiddagen Utmanande, analytiska och komplexa arbetsuppgifter passar alltså för de flesta av oss bäst så tidigt på dagen som möjligt. De ger också ofta en bra känsla av att ha avbockade. Mer kreativa arbetsuppgifter kan passa bättre senare under dagen. Man kan se det lite som att "spärrarna släppt" litegrann då. Förbered dig smart För en person som känner sig på topp på morgonen men har ett möte på eftermiddagen där fokus krävs och man kanske vet med sig att man brukar vara lite seg kan det vara en lösning att förbereda sig just på morgonkvisten för att ge sig själv en liten skjuts in i mötet. Vice versa för en kvällspigg person som har ett morgonmöte - förbered dig kvällen innan! Se över kalendern Hamnar du ofta i ett läge där vissa arbetsuppgifter sackar efter och inte blir gjorda när du tänkt? Se över din kalender och se vad du kan göra för att förändra tajmingen. Mentalt bokslut sist på dagen Ett annat sätt att ta hand om tiden är att göra det möjligt att släppa jobbet både mentalt och praktiskt när vi går hem. Något som kan hjälpa är att ta några minuter i slutet av dagen och aktivt gå igenom det du gjort och kan bocka av. Till slut skriver du upp vad du ska göra för att sätta igång arbetsdagen igen nästa morgon. Vår samarbetspartner Twitch Health har hjälpt Länsförsäkringar med ett prisbelönt samarbete. 2018 fick Länsförsäkringar Nyckeltalsinstitutets pris för "Bästa hälsoindex". Några av de fördelar som Länsförsäkringar har genom samarbetet är Stöd till HR-avdelning med planering och genomförande av friskvårdsarbete Utvärdering av vilka insatser som får effekt Omvärldsbevakning för att vara aktuella och relevanta i sitt friskvårdserbjudande Läs mer om vad Twitch Health gör här.

I det här avsnittet ger studenter några guldkorn om generellt ångestsyndrom - GAD   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Medverkande Studerande på grundläggande psykoterapiutbildning 2018.   Detta är ett avsnitt från KBT-poddens julkalender 2018.   Om du vill höra hela avsnittet om KBT-behandling vid Generellt ångestsyndrom -GAD (avsnitt 36) kan du prenumerera på KBT-podden.  Genom att visa din uppskattning och börja prenumerera gör du det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll.   Här kan du starta din prenumeration: https://www.podbean.com/premium-signup/y2jei-1e1ed9/KBT-podden   Värd: Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi – KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå.     KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB Kontakt: info@blienbattrebehandlare.se  

Om Tänk om syndromet -Generellt ångestsyndrom (GAD)   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Bengt E Westling   Detta är ett avsnitt från KBT-poddens julkalender 2018.   Om du vill höra hela avsnittet om Generellt ångestsyndrom - GAD och KBT-behandling - Intolerance for uncertainty therapy (avsnitt 36) kan du prenumerera på KBT-podden.  Genom att visa din uppskattning och börja prenumerera gör du det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll.     Här kan du starta din prenumeration: https://www.podbean.com/premium-signup/y2jei-1e1ed9/KBT-podden   Värd: Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi – KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Medverkande: Bengt E Westling Fil dr, docent i klinisk psykologi, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi, leg psykoterapeut, psykoterapihandledare (KBT) samt excellent lärare (Uppsala universitet).    KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB Kontakt: info@blienbattrebehandlare.se   

Sandra och Mattias pratar om Generellt Ångestsyndrom.

"Så här i valtider slåss politikerna om vad exakt staten bör göra härnäst. Och det handlar nästan alltid om att stärka välfärdsstaten. Generellt sett ser ”högern” till hur systemet fungerar och föreslår att det ska effektiviseras så att färre resurser går till spillo (dvs vi får mer för pengarna). ”Vänstern”, å andra sidan, vill stoppa in fler resurser i maskineriet så att det blir mer ”ut” i andra änden. Bägge läger är med andra ord i någon utsträckning missnöjda med hur välfärdsstaten fungerar. Libertarianer utmärker sig genom att inte bara hävda att vissa delar av välfärdsstaten fallerar, utan att systemet som sådant inte fungerar (eller inte kan fungera) och är omoraliskt. Men det kräver ett specifikt perspektiv för att komma till sådana libertarianska slutsatser, ett perspektiv som få icke-libertarianer delar. En bättre analys utgår ifrån vad man faktiskt försöker åstadkomma med välfärdsstaten och, utifrån dessa mål, utvärderar den. Och då blir analysen faktiskt en helt annan. Medan riksdagspartierna käbblar om hur välfärdsstaten ska reformeras eller förstärkas så bör frihetsvänner istället påpeka att den fungerar – och dessvärre fungerar väl." Publicerades 2018-06-27, Av Per Bylund. https://www.mises.se/2018/06/27/valfardsstaten-fungerar/

Guess who are back. Back again. Juridikpodden is back. Tell a friend. Höstterminen kräva juridik! Vi talar sommarlovsjuridik - karteller! allemansrätt! Vi talar om juridik kring val. Får man köpa röster? Får man ljuga i valrörelser? Vad säger partierna. Och snart är allt hopp ute; juridikglosorna närmar sig alfabetets slut. 

I detta avsnitt presenterar vi den nya undersökningen från transforming.business som handlar om digital transformation i Sverige. Undersökningen som ligger till grund för avsnittet kan niladda ner via länken http://transforming.business/portfolio-items/undersokning-digital-transformation/ .Digital transformation enligt känd modellUndersökningen är upplagd efter de modeller för digital transformation som beskrivs i boken "Att leda digital transformation", skriven av Joakim Jansson och Marie Andervin. Vill du veta mer om vad boken handlar om så kan du lyssna på detta avsnitt som beskriver "the digital maturity Matrix"eller avsnittet där vi beskriver de 9 motorerna för digital transformation.Skillnader mellan olika typer av verksamheterDet finns flera intressanta slutsatser man kan dra av undersökningen men det är tydligt att olika typer av verksamheter har kommit olika långt. Generellt på en skala mellan 1 - 100 så anser svenska verksamheter att man kommit halvvägs på resan. Offentlig verksamhet ligger efter näringslivet och data och telecom har kommit längre än t.ex tillverkningsindustrin.De stora utmaningarna med digital transformationAlla är i princip överens om att de stora utmaningarna inte handlar om teknik utan att det mer är en fråga om kultur, organisation och ledarskap. Vi tror att pendeln håller på att svänga över till att fokusera mer på att ta hand om dessa aspekter efter att fokuset under en längre tid har legat på tekniken.CIO roundtable verifierar resultatetDen 25 maj genomförde byBrick Management ett CIO roundtable där undersökningen diskuterades. Deltagarna verifierar resultaten, det är tydligt att digital transformation ligger mycket högt på deltagarnas verksamheters strategiska prioriteringar.Vill ni ha stöd med digital transformation? Hör av er genom att fylla i formuläret i footern.

Lika många flickor som pojkar har ADHD – men flickornas upptäcks ofta för sent. Vi pratar med Svenny Kopp – pionjär för genusfrågor inom svensk psykiatri och expert på flickor med ADHD. Alla personer med ADHD har tre symptom: • överaktivitet, • brist på impulskontroll och • brist på uppmärksamhet. Generellt beter sig flickor och pojkar fortfarande olika – därför märks symptomen på olika sätt. I sociala sammanhang har flickor lärt sig att vara lugna, men hemma kan en flicka vara lika utåtagerande och destruktiv som en pojke. Skolan är nyckeln, där upptäcks de flesta med ADHD. Om man generaliserar kan man säga att pojkar upptäcks tidigt eftersom de stör ordningen i klassrummet och omgivningen, flickor upptäcks senare, ofta när deras skolresultat dalar eller de får problem med det sociala livet. Detta behöver vi ändra på för att ge flickorna bästa möjliga liv. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri och verksam vid Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Mer information om Svenny och konferencen ESSENCE hos Gillbergcentrum: www.gnc.gu.se Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Äntligen börjar podden sätta sig! Vi pratar i dagens avsnitt om det hetaste som hände i SSL i förra veckan, AIKs degradering och inte minst poängdrottningen Moa Tschöp. I veckans produktdel pratar vi om flexets påverkan på innebandyklubban och mot slutet av avsnittet kör Pinken, Pinkens punkt, som idag består av en tävling!

Många människor älskar sina djur. Men älskar djuren oss? Och har de i så fall något val? Helena Granström funderar över maktrelationer medan hon matar sina killingar. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Fjärde, kanske femte gången jag försöker händer det: Den lilla munnen, som tidigare mest har gnagt på nappflaskans munstycke, börjar suga, målmedvetet och energiskt. Hennes skära tunga, skålad under nappen, arbetar plötsligt tillsammans med käken, rytmiskt och snabbt. På bara någon minut har flera deciliter av den vita, kroppsvarma vätskan försvunnit ned i hennes kropp. När flaskan är tom tittar hon upp på mig, jag tänker mig att det är förundran jag ser i hennes blanka, grågröna ögon; så tar hon några försiktiga kliv runt mig i halmen och nosar mig i rumpan. Det skulle hon också ha gjort om jag hade varit hennes mamma, och jag skulle ha nosat tillbaka. Det gjorde de förmodligen, hon och hennes mamma, innan vi skiljde dem från varann. Tycker de om mig? Det gör de kanske, men det förändrar inte det faktum att de aldrig skulle valt att tycka om mig om de inte hade varit tvungna. Normen för ekologisk, kravcertifierad mjölkproduktion är att lammet eller killingen får gå med sin mamma tre dagar innan de separeras. För kalvar är kravet endast 24 timmar eftersom, jag citerar ur KRAV:s regelverk, många djurhållare upplever att det skapar stress hos djuren när kalvarna skiljs från korna efter tre dagar, då det hunnit skapas starka band. Det kan man tro, och när killingarna knyter an till mig gör de det enbart eftersom jag inte gett dem något val; jag har tagit dem från deras mamma, och erbjudit dem en nappflaska med mjölkersättning fem gånger om dagen, istället för mammans varma kropp. När de har ätit färdigt ligger de kvar i mitt knä och låter mig stryka dem över raggen; en av dem reser sig på bakbenen och trycker ansiktet mot mitt, vilar klövarna mot mina axlar. Tycker de om mig? Det gör de kanske, men det förändrar inte det faktum att de aldrig skulle valt att tycka om mig om de inte hade varit tvungna. Vi skall, skriver skogvaktaren Peter Wohlleben i sin bok Djurens gåtfulla liv, inte inbilla oss något. Wohlleben, vars genombrott kom med en bok om träd och växters dolda förmågor och kommunikation, ägnar sig här både åt att lyfta fram belägg för en tänkande och kännande icke-mänsklig omvärld, och åt att ifrågasätta idén om djurets villkorslösa kärlek till sina mänskliga vårdare. Våra tamdjur kan tyckas tillgivna och sällskapliga, menar Wohlleben, men fick de bara chansen skulle de med största sannolikhet lämna oss. Om de ändå stannar kan vi inte vara övertygade om att orsaken är kärlek lika gärna kan den vara rädsla. Som Wohlleben konstaterar är de flesta djur, när de för första gången möter sin mänskliga ägare, både avståndstagande och vaksamma. Först efter ett tag hälsar de oss glatt när vi kommer in i hagen. Wohlleben liknar det vid en sorts Stockholmssyndrom, alltså det fenomen som observerades vid 1970-talets gisslandrama vid Norrmalmstorg. På samma sätt som en mänsklig gisslan av ren självbevarelsedrift kan börja känna sympati och lojalitet gentemot sin förövare känslor liknande de som ett barn hyser i relation till sin mor kan djuren genom en sorts psykisk försvarsmekanism börja ty sig till den som tagit dem till fånga. Om detta är fallet, menar Wohlleben, är det kanske det bästa alternativet: På så sätt accepterar de sitt öde, och upplever det inte som något obehagligt. De domesticerade djuren har sin underordning i någon bemärkelse inskriven i arvsmassan. Kanske kan husdjuren katterna och hundarna, snarare än fåren och korna tyckas utgöra ett argument mot att tvång och rädsla skulle vara avgörande; det finns många exempel på hemlösa hundar och katter som mer eller mindre själva valt ut sina värdfamiljer, och därefter envist vägrat ge sig av. Men, man skulle lika gärna kunna säga att tvånget i deras fall når än djupare, ända ned till botten av den genetiska nivå som skiljer dem från deras vilda motsvarigheter. De domesticerade djuren har sin underordning i någon bemärkelse inskriven i arvsmassan, och faktum är att vilda djur, även när de likt tamdjur tas om hand och uppfostras av människor, i något skede kommer att få svårt att fördra dem. Det händer att mitt yngsta barn blir svartsjukt när jag matar killingarna mamma, jag vill också snutta och så sitter jag där med honom vid bröstet, flaskan i handen, en killing i famnen, och de andra två nafsande i tröjärmen. Killingen suger, min son suger, det är uppenbart att det finns en skillnad, men vari består den, och exakt hur stor är den? Generellt sett kan man säga att domesticering tenderar att reducera komplexiteten i djurs beteende och sociala relationer, så att det är hos de vilda djuren snarare än deras tama släktingar som man finner de främsta exemplen på djurs emotionella och intellektuella kompetens. Ändå förekommer också hos kött- och mjölkproduktionens tamdjur beteenden som är svåra att tolka som något annat än uttryck för en komplex inre verklighet. I detta inkluderas också självmedvetande, hävdar Wohlleben: Grisar har till exempel visats kunna orientera sig i rummet genom att skapa inre representationer av sin fysiska omgivning, de lystrar till egennamn och kan också liksom bland annat apor och delfiner klara det så kallade spegeltestet. Testet går ut på att djuret under nedsövning märks i pannan med en liten fläck, och när det vaknar upp placeras framför en spegel. De djur som då genast börjar gnugga sig i pannan anses av forskare besitta en form av medvetande om det egna jaget, eftersom de kan identifiera spegelbilden som sin egen. Det skulle min son, som nu snuttar förnöjt vid sidan om killingarna, inte ha klarat för ett halvår sedan, om man får tro forskarna. Trots det värderade vi också hans då bara sexton månader gamla liv avsevärt högre än livet hos de långt över en miljard grisar som slaktas årligen. En av killingarna får fortfarande inte till det, hon sväljer luft; när jag masserar hennes mage slipper den ut mellan hennes läppar med ett väsande ljud. När vi hämtade henne var hon en vecka gammal, då var hon välvuxen och stark, från sin mammas juver hade hon inga problem att dricka. Nu oroar jag mig för att hon inte får i sig tillräckligt; jag ringer till mjölkbonden som vi köpte henne av. Krafsa henne lite i rumpan, säger hon till mig, det gör deras mammor. Klappa och buffa henne i sidan. Stick in ditt finger i munnen först, det känns mer som en spene än nappflaskan gör. Den makt vi har över våra djur, ger oss också makten att definiera det som utspelar sig mellan oss och dem. Axel Lindén, utflyttad akademiker och numera fårbonde, beskriver i anteckningssamlingen Fårdagboken sin relation till de djur han tar om hand: Hur hans känslomässiga engagemang riktar sig inte i första hand mot de enskilda djuren, utan mot flocken, mot själva värvet möjligen, kan man som läsare tillägga, också mot bilden av honom själv som djurhållande lantbrukare. Därför är hans förhållningssätt till de individuella djuren också synnerligen osentimentalt, de är i första hand produktionsenheter, och är därför inte i besittning av någon verklig identitet. När Lindén ser en nyförlöst tacka stöta bort sitt lamm blir han först upprörd, men lugnar sig snart: Man kan inte identifiera sig med de här djuren. De är helt olika oss. Som en fårklippare på besök uttrycker det har får bara tre saker i huvudet: Äta, pöka och hål i staketet. De är bara får. Skenbart upprymda över att de själva är, har blivit, den typ av människor som har sådana sms-konversationer äkta fårbönder alltså skriver Lindén och hans gårdskamrater till varandra: Jag ligger här och lyssnar på fåren, de brölar, de går utanför mitt sovrum. Varför låter de? Valde ut knivar från katalogen igår. Gör en beställning idag. Detta, mediterar författaren över sitt eget meddelande, är blodtörst och kärlek i samma andetag. Men han tycks inte på allvar ställa sig frågan vad innebörden av kärlek i detta sammanhang egentligen är, inte heller vad tagandet av liv eller avlägsnandet av lammet, killingen, kalven från dess mamma betyder. Den makt vi har över våra djur, ger oss också makten att definiera det som utspelar sig mellan oss och dem: Vi kan tänka på det som kärlek, eller låta bli. De är ju bara djur. Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematik   Litteratur Peter Wohlleben: Djurens gåtfulla liv Kärlek. Sorg. Omtanke. Fantastiska inblickar i en sluten värld. Norstedts, 2017. Axel Lindén: Fårdagboken. Albert Bonniers förlag, 2017.

Ilska, sorg, humörsvängningar och självmordstankar är återkommande problem vid PMS och PMDS. Men hur kan man må så dåligt av sin egen menscykel? Jag får mycket ångest, blir ganska deprimerad, arg och ledsen, säger Kerstin som har PMS. Hon säger också att det kan vara svårt att berätta för omgivningen om hur hon mår en gång i månaden. Generellt känns det som att det finns en ganska liten förståelse för att man mår så när man har PMS. I jobbsammanhang är det nästa som att jag inte kan säga det, inte för att det är pinsamt utan för att det känns som att det är hittepå. 10 procent av fertila kvinnor har PMS, och 3-5 procent har PMDS. Sverige är ett av få länder där det sker forskning på området. Marie Bixo, professor i obstetrik och gynekologi vid Umeå universitet är en av de som forskar på orsaker till PMS och PMDS. Emmy Rasper träffar Marie Bixo som bland annat berättar om nedbrytningsprodukten allopregnanolon och GABA-systemet i hjärnan.

Superstringent avsnitt där vi både lyssnar på en hel del ny fin elektronisk musik men också samtalar om akustik och sublabels underfundiga namn. En podcast av och från Lamour Records inspelad i Gävle. Med primärt fokus på blandade moderna härliga sound och bra snack om elektronisk musik and beyond. Stort tack för att ni lyssnar. Med Viktor Zeidner & David Holm. Låtar från avsnittet: Robin Forest - Memories [Diskodans Recordings] Paolo Rocco & Pijynman - Numbers [Courtesy Of Balance] Djrum - Showreel, Pt. 2 [R&S Records] Jay Haze feat. Dexter - Can’t Forget (Fuckpony Discotech Mix) [Tuning Spork] Dan Fröberg - Nothing Tolouse [Not On Label] Maneten - Untitled 2018 [Work in progress] Camo & Krooked ft. Mefjus - Mandala (Malux remix) [FabricLive] Big Miz - Our House [Dixon Avenue Basement Jams] Här finner du Spotifyplaylisten med tillgängliga låtar som sänds i programmet, listan fylls på med nya låtar efter varje program. https://open.spotify.com/user/slimvic/playlist/7mWNSTXPvSuz1jvozLMc40?si=qc_ivyIrQrKqMdoYQ2KUuA

Generellt blir världen, ur ett hälsoperspektiv, bättre. Vi lever längre. Fler barn överlever. Och så vidare. Men samtidigt som till exempel infektionssjukdomarna blir färre så ökar istället välfärdssjukdomarna i världen. Därtill kommer alla nya hälsoutmaningar som vi ställs inför i samband med de rådande och kommande klimatförändringarna, som exempelvis ökad spridning av tropiska sjukdomar, svält på grund av uteblivna skördar, massmigration på grund av avsaknaden av vatten och mat, ökad risk för kolera i samband med skyfall, och så vidare. Sammanfattningsvis så går ett hälsosamt klimat och en god hälsa hand i hand. Och i detta podd-avsnitt så berättar Susanne Rautiainen, som jobbar på avdelningen för global hälsa på Karolinska Institutet, i ett uppfriskande och lärorikt samtal mer om hur vi alla kan bidra till en hälsosammare värld för både människan och planeten. Obs! På grund av lite tekniska problem blev första delen av podden något sämre i ljudkvalitén. Men det påverkar inte innehållet :) Signaturmelodi: Claes Bonde

Fredrik snackar med Emelie Dahlström, generalsekreterare på Kodcentrum, och Emil Robertsson, VD på Informator som i sin tur är en av Kodcentrums huvudsponsorer, om bland annat det nyliga beslutet att programmering ska läras ut i skolan. Vad betyder det, hur kan det fungera och vad kan en ideell organisation som Kodcentrum bidra med? Vi diskuterar också hur vi som programmerar till vardags kan bidra till att sprida kodkunskaper, oavsett om det finns en kodskola där vi bor eller ej, och allt man får ut av att engagera sig. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @iskrig och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Länkar Barnhacket och vårt avsnitt om det Regeringsbeslutet om att programmering ska in i skolan Kodstugorna Emil på Informator Vinnova - Sveriges innovationsmyndighet Lisa Söderlund - ansvarig pedagog på Kodcentum Kodcentrum på Github Karin Nygårds Programmera mera Agar.io Projektet Koda i skolan Paradox kodcentrum.se/volontar - surfa in och se hur du kan bidra! Kodboken - allt Kodcentrums material. Läs, testa, tipsa och sprid Koda med barn - nyhetsbrevet Stadshushacket Ann Hellenius Stockholms stads programmeringskommission Titlar Var är vi nu och vad har hänt sedan dess? Modigt att våga satsa Vi kan inte bara prata om programmering generellt Kompetenshöjande block En digitalisering av en sektor En oerhört spännande tid Vad är hygiennivån? Ett hjältetema Skapa förutsättningar för engagemang Anstormningen av 400 femteklassare 400 kodknackande kids på samma ställe Pixelpizzorna Ett stort steg tillsammans Vad är programmering, och hur är det relevant för mig?

Tyngre Träningssnack startar upp det nya året med en liten mer öppen diskussion kring viktkontroll och folkhälsa. Till sin hjälp av Wille och Jacob tagit med två av deras tidigare gäster, Daniel Berglind som forskar på fysisk aktivitet samt effekterna från fetmakirurgi, och David Jonsson som är nutritionist med djupa kunskaper kring tarmbiotan samt med en hel del praktisk erfarenhet från att ge råd till folk som vill gå ner i vikt. Ämnena i den här podden är väldigt många och det är både saker som berör på individnivå och på samhällsnivå. Då det är så många ämnen är det nog bäst att du tittar igenom hålltiderna här under för att få en överblick. Hålltider 00:03:30 Européer väger som mest efter jul och nyår 00:09:45 Vi beter oss olika kring mat 00:13:45 För många förblir vikten lite högre efter en längre festperiod likt jul och nyår 00:21:45 Finns det några skyddande faktorer som minskar risken för att man ska gå upp i vikt? 00:27:35 Många överskattar sin träning och underskattar energin i sina portioner 00:30:15 100 kcal per 100 gram dieten 00:32:05 Det svåra i att skapa nya vanor och en ny livsstil som man trivs med 00:38:15 Fungerar nyårslöften? 00:41:20 Försöka hitta det lustfyllda i en ny livsstil 00:44:45 Är en kalori alltid en kalori? 00:50:45 Alkoholens inverkan 00:51:50 Betydelsen av träning under helgerna när man äter mycket 00:56:10 Generellt sett ska man inte dricka sina kalorier 00:59:45 För bättre folkhälsa behöver vi börja förändra miljön folk lever i 01:02:55 Olika typer av fasta för hälsa och viktkontroll? 01:07:55 Du dör inte om du hoppar över en måltid! 01:10:50 Detox och problemet med super-shakes och liknande? 01:12:55 Dosen gör giftet! 01:17:45 De gränser som finns för tillsatser och "gifter" är satta med en väldigt god marginal 01:20:40 Hur påverkas ett livsmedel när det mixas eller behandlas på annat vis? 01:25:55 Det behövs saker på samhällsnivå för att försöka förbättra folkhälsan 01:28:45 Att vi har ett helt fritt val är en illusion

Denna vecka kollar vi in den nya filmen i J.K. Rowlings filmuniversum och undersöker var man egentligen kan hitta fantastiska vidunder. Dessutom blir det snack om Robert Zemeckis nya film ALLIED och Park Chan-wooks fenomenala THE HANDMAIDEN. Rösta gärna på oss i Svenska podcastpriset 2016! SHOW NOTES 00:06:37 - 00:26:58 - Viktor tipsar om bioaktuella ALLIED 00:27:13 - 00:51:05 - Om sydkoreanska mästerverket THE HANDMAIDEN 00:51:10 - 00:58:30 - Wes Anderson goes julfilm för H&M 00:58:37 - 01:34:35 - Generellt snack om FANTASTIC BEASTS 01:34:42 - 02:06:54 - SPOILERSNACK om FANTASTIC BEASTS Kontakt: filmmixern@gmail.com Stötta oss via Patreon!

I veckans avsnitt pratar vi om ljud- och bildmanipulation i samband med att Adobe presenterat sitt projekt VoCo. Vidare tittar vi på det uppsving som krypterade meddelandetjänster fått efter det amerikanska presidentvalet och hur vi ställer oss till sådana tjänster. Mobilsurfen har gått om desktopsurf men upplevelsen är i de flesta fall fortfarande usel på mobilen. Varför är det så? Dessutom noterar vi att Daytona slagit upp dörrarna till Svenska Podcastpriset 2016, så bege er dit och rösta - gärna på oss! Och missa inte att ta del av resultaten från vår stora lyssnarundersökning. Veckans sponsor HiQ: HiQ skapar en bättre värld genom att förenkla och förbättra människors liv med teknik och kommunikation. Veckans ämnen Johans armbåge Google Chromcast (affiliate-länk) Apple Airplay Websummit Rösta på oss i Svenska Podcastpriset 2016 Magnus slimmade HP Spectre Pro Skämskuddevideos Adobe: "Gather the crowd, shout it aloud, creative cloud!" Microsoft: "Developers, developers, developers, developers!" Adobe Project VoCo Rapper’s Delight Rapper's Delight prints Todd Terje "Terjade" bilder AI-skapad musik Rusning till krypterade meddelandetjänster iMessage WhatsApp Signal Messenger Allo Lösenordshanteraren LastPass är nu gratis ⅔ av världens internetanvändare lever under statlig censur Mobil surf slår desktop globalt för första gången Svenskar och Internet 2016 En poll om teknik Generellt, hur nöjd är du med dagens mobila surfupplevelse? Vår stora lyssnarundersökning 2016 nu sammanställd! http://enpoddomteknik.se/filer/undersokning2016.pdf Veckans sponsor HiQ: HiQ skapar en bättre värld genom att förenkla och förbättra människors liv med teknik och kommunikation. En podd om teknik Hemsida Skicka feedback En chatt om teknik Donera Köp snygga t-shirts med EPOT-tryck Om oss Social media En podd om teknik på Twitter En podd om teknik på Facebook Jezper på Twitter Johan på Twitter Magnus på Twitter Tommie på Twitter  

Vad har hänt med tomaterna? Daniel Öhman och Malin Olofsson är tillbaka med nya delar i den prisbelönta serien Matens pris och granskar hur nyttiga grönsakerna egentligen är. Skriv ut: Kylskåpsguide om frukt och gröntNyheter: Sämre skydd, Branschens svar, Kritik mot EUHör mer: P1-morgon, P4 ExtraI mataffären gör vi val nästan dagligen. Det är här vi alla hamnar i dilemman. Vad ska vi äta? Vad är bra för mig? För miljön? För djuren? Och vad har vi råd till?Maten är idag på allas läppar. Åsikterna är många: så ska vi äta för att bli snygga, så ska vi äta för att rädda planeten, så ska vi äta för att vara trendiga.Det är lätt att hamna i total matkoma.Det här programmet granskar hur maten blir till, vad som döljer sig bakom röda prislappar och produktionssystem. Och nystar i den politik som driver vår konsumtion.I det här första programmet av fyra ska vi titta närmare på grönsaker Vi äter faktiskt mer och mer grönsaker nästan dubbelt så mycket per person som vi gjorde 1990. Att vi äter mer beror kanske på att vi är mer medvetna hur nyttiga de är. Men också på för att de kommersiella växtförädlarna tagit fram nya sorter som växer snabbare och ger större skördar. Och då blir ju grönsakerna billigare.Men det är något som hänt med innehållet i grönsaker när de förädlats för att ge så stor avkastning som möjligt och det är det som vi ska granska nu.Vi reser några mil norr om Göteborg i det lilla samhället Spekeröd. Härifrån driver Johnny Andreasson och hans fru Barbro Aidelsson fröfirman Runåbergs fröer.Sen starten 1982 har de specialiserat sig på att leta upp gamla och ovanliga ekologiska grönsakssorter som inte går att få tag på hos de stora fröfirmorna.De visar upp ett litet växthus Ja, det är inte så stort kanske 40 kvadratmeter. Vi provar väldigt många sorter hela tiden både nya gamla sorter från stora delar av världen. Vet inte varför men jag har en vurm för gamla sorter.Fröodlingen ser inte så mycket ut för världen så här på senhösten när jag besöker den. Inne i växthuset kämpar några tomater fortfarande för att leva vidare. Utanför är det mesta visset. Men rotar man runt lite på marken hittar man märkliga skapelser som fortfarande håller på att utveckla sina frön. En squash stor som en fotboll tillexempel. Det är en vintersquash. Den kan du lagra på kökshyllan hela vintern. Får jag tag i någonting så provar jag det. Och om det fungerar så förökar jag upp det. Många sorter som vi säljer har vi fått från kunder som har det från sina gamla farmor eller mormor och skickar till oss för de tycker vi ska prova det så en del fynd har vi gjort den vägen.De senaste hundra åren har växtförädlingen av frukter och grönsaker gått i rekordfart. Merparten av de plantor som fanns för 100 år sedan är nu borta eller utrotningshotade och den kommersiella växtförädlingen har koncentrerats till ett fåtal företag.Har det försvunnit mycket som inte går att få tag på i dag? Oj, ja massor, man ser i gamla frökataloger från sekelskiftet så fanns det ett otroligt sortiment. Vi tror att vi lever i bästa av tider men när det gäller variation på grönsaker så är det inte. Tyvärr är det så att de stora fröfirmorna inte är intresserade av att hålla liv i de här gamla sorterna dels för att de för yrkesodlingen ger sämre resultat i kvantitet  Där har det vuxit gammal gotländsk haverrotHavrerot? Inte havre utan haver. Det är en vit rot påminner lite om morot i formen. Gulvit gräddvit. Den absolut godaste roten ändå finns inte att köpa konstigt nog, vi har blindtestat på barnen flera gånger de föredrar haverroten.Morotssmak? Nej Påminner lite om svartrot i smakenSer det ni som att ni försöker rädda sorter som är på väg att försvinna? Ja den här sorten är vi helt ensamma om i hela världen slutar vi med den så finns det ingen som har den alls.Då försvinner den? Ja då försvinner den.Och han har lagt märke till något som borde intressera många ekologiska odlare. De äldre sorterna har ofta den fördelen är anpassade efter jordbruk där man inte använder så mycket konstgödsel och bekämpningsmedel så de är ofta tåligare, tål mindre näringsnivåer och tål torkperioder.Med tiden har Johnny blivit allt mer övertygad om att många äldre grönsakssorter inte bara är tåligare utan också nyttigare än grönsakerna du hittar i affären. Och då menar han inte bara att hans älskade haverrot är nyttigare än en morot utan att äldre sorter av våra vanligaste grönsaker som tomater gurkor och tomater var nyttigare än de är i dag. Den moderna förädlingen har gått ut på att öka kvantiteten framförallt och få så stora och jämna växter som möjligt. De här hybriderna som är framtagna för stor kvantitet. Annorlunda celluppbyggnad de innehåller mer vatten. Näringsvärdet har sjunkit katastrofalt de senaste trettio åren.Om det Johnny säger verkligen stämmer så finns det alltså en motsättning mellan att plantorna ska vara så nyttiga som möjligt och att de ska växa fort.Och han hävdar alltså att de äldre mer långsamväxande plantorna som han odlar är både tåligare mot skadeinsekter och sjukdomar, och nyttigare för oss att äta men den ger en lägre skörd än de kommersiellt odlade sorter du hittar i affären.I vår matkorg har vi grönsakerna som vi köper allra mest av i Sverige. Oavsett årstid är det gurka, tomat, paprika, sallad, lök och morot. Johnny har verkligen en poäng. Det ser ut som ett berg av grönsaker här i butiken men kollar man statistiken så är det bara några få som står för den stora majoriteten av vad vi köper.Det ser väldigt lika ut i alla butiker, samma produkter, i princip samma grönsaker.Man blir ju nästan chockad när man är på en lokal marknad i Grekland till exempel. Böjda gurkor. Knöliga tomater.Det här beror på att några få företag kontrollerar fröförädlingen. Några få sorter, de som för tillfället ger flest frukter, eller grönsaker per satsad krona, hamnar här i butiken.Vi konsumenter vill ju att grönsakerna ska vara billiga. För grönsaker är ju bra för oss har vi hörtAtt äta mycket grönsaker och frukt är nyttigt. En massa bra grejer händer när man äter grönsaker. Ditt immunförsvar stärks, du får lättare att gå ner i vikt om du är övervikt eller att inte gå upp i vikt om du är normalviktig. Din mage fungerar bättre och du minskar risken för en rad cancersorter och hjärtkärlsjukdomar.En del av innehållet i grönsaker, vitaminer, mineraler och fibrer är välkänt för de flesta av oss. Det här är näringsämnen som vi behöver för att överleva. De finns i grönsaker men också i spannmål och animalier.Men grönsaker och frukt innehåller också någonting som är svårt att få i sig på annat sätt.Fytokemikalierna är en del av plantornas immunförsvar. De skyddar plantorna mot angrepp av insekter, svampar och sjukdomar. Ofta sitter de i skalet och är kopplade till olika färgämnen.Det finns tusentals sådana här fytokemikalier. Antagligen känner vi inte till alla.På Stockholms universitet på ett labb för molykylär biovetenskap är docent Siamak Haghdoost gruppledare och han har tillsammans med sin doktorand Ali Pour Khavari studerat några av de här fytokemikalierna närmare.Det visar sig att fytokemikalierna inte bara skyddar plantorna utan när vi äter dem så skyddar de också oss.För att bevisa vilken effekt fytokemikalierna kan ha har Siamak Haghdoost utvecklat ett rätt enkelt test och det är det som jag ska göra nuEn av de mest potenta och mest studerade fytokemikalierna heter Lykopen. Den finns i vattenmelon och några andra frukter och grönsaker men framförallt i tomater. Lykopen om man tar ungefär 10 mg om dagen ser man att den har en effekt mot bröstcancer, mot matstrupcancer, prostatacancer, hjärt och kärlsjukdomar och mot inflammation.Så en riktigt bra grej med andra ord.Jag får cykla på en träningscykel i 18 minuter till det jag ska kolla nu är hur kroppen svarar på den stress det blir när jag cyklar hårt. När man tränar hårt särskilt när man inte är van att göra det utsätts kroppen för en så kallad oxidativ stress. Det här kan man mäta i blodet eller saliven. Lykopen å vissa andra fytokemikalier kan neutralisera den här stressen. Ta bort den. När vi äter de här fytokemikaleierna som egentligen är lite toxiska reagerar kroppen genom att producera visa komponenter i kroppen som gör att vi också är redo att ta hand om näringsgiver bakterier och virus, så att kroppen blir starkare.Testpersonerna som gjort det här testet ha druckit mellan 1 och 2 dl tomatjuice i tre veckor. Sen har de gjort om cykeltesten. Då mätte vi de här stressmarköreran som vi utvecklat här på labbet, man ser att bara cyklingen om man inte tränat på länge och tränar hårt så får du så här mycket ökning av den här DNA-skada men dricker man lykopen tomat juice, så försvinner nästan allt. All stress som bildas av hård träning försvinner på en gång slutar man dricka och tränar igen så går den upp dricker man igen så går den ner.Själv dricker jag två deciliter och effekten har varit påtaglig. Den oxidativa stressen som cyklingen utsatte min kropp för minskade till en tredjedel efter tre veckors tomatjuicedrickande.Det finns Lykopen i tablettform, men det har inte gett alls samma effekt som tomatjuice. Lykopenet är ett rött färgämne som framförallt finns i och i närheten av skalet på tomaterna.Det blir lättare tillgängligt i kroppen när tomaterna värms upp och mixas som i tomatjuice.Det går att få i sig lykopen från färska tomater också. Men då gäller det att man väljer rätt tomater.I butiken får man inga ledtrådar, man får bara veta om grönsakens ursprungsland.Men det spelar en stor roll vilken tomat vi väljer visare det sig när vi tittar närmare på tomaterna.Jag har åkt till Susanna Anderssons tomatodling i halländska Bua. Ungefär två tredjedelar av tomaterna som säljs i butikerna är sådana vanliga runda tomater som hon visar mig i sitt stora växthus.Fytokemikalier finns i många olika frukter bär och grönsaker, som blåbär, hallon, havtorn broccoli grönkål, ja alla grönbladiga grönsaker, lök, vitlök och en massa frukter innehåller också olika fytokemikalier som stärker vårt immunförsvar och skyddar mot många dödliga sjukdomar.Men vi håller oss för enkelhets skull kvar vid tomaterna och lykopenet som ju är en av de mest potenta fytkomeikalierna. Till skillnad från de flesta odlare vet Susanna Anderssons en del om lykopeninnehållet i sina tomater. Det spelar roll vilken tomat man väljer.  I Flavance var det mer än två gånger så mycket lykopen, som i Arvento, det vill säga vanlig rund tomat som också är odlad här.Det är stora skillnader? Ja det är jättestora skillnader.När Susanne lät Siamak Haghdoost på Stockholms Universitet testa fyra av hennes tomater visade det sig att den stora runda tomaten som hon odlar allra mest av var den som innehöll minst lykopen. För att få i sig lika mycket lykopen som i ett glas tomatjuice, skulle man behöva äta ett kilo av de här tomaterna, om dagen.Men den andra tomaten som hade mer än dubbelt så mycket lykopen som de hon säljer mest av heter Flavance, det är en vanligt stor rund tomat. Fast med en ovanligt vacker röd färg. Susanne pratar gärna om resultatet på undersökningen. Hon skrev till och med ett pressmeddelande. Men hittills är det bara en torghandlare som nappat. Han gillade den röda färgen.  Flavance säljer vi som torgtomat. Och där har vi givetvis informerat om att det är mer lykopen.Så varför odlar hon inte mer av den undrar jag. Har det med smaken att göra? Smakar den illa? Vi ska skära isär dela på tomaterna så ser du skillnad.När jag testar tomterna utan att veta vilken som är vilken visar det sig att tomaten som innehåller mest lykopen också är den godaste.Susanna håller med. Jag tycker nog när jag smakar Flavancen så tycker jag den smakar mer.Trots att den alltså är både en godare och nyttigare så har hon bara ett par rader av den tomaten i sitt växthus.Vad hindrar dig från att bara sälja de där på stortomater? Vi måste hitta köpare som är beredda att betala merFör de kostar mer? JaFör att de ger mindre? Hur mycket mindre per kvadratmeter? 56 kilo mindre.Ett normalt år får Susanne ut 50 kilo per kvadratmeter av sin storsäljare. Den lykopenrika Flavancetomaten är alltså drygt 10 procent dyrare att producera. Och det vill kunderna inte betala för. Det är bara en bråkdel av odlingen vi har.Skulle du vilja odla mer? Ja skulle jag viljaKommer ni ihåg fröodlaren Johnny Andreasson som vi träffade i början av programmet. Han sa ju precis det här. Att vill man ha hög avkastning alltså mest grönsaker per investerad krona - så blir grönsakerna inte lika nyttiga. Och hög avkastning är det som gäller för den kommersiella grönsaksodlingen. När handeln inte vill betala mer för nyttigare grönsaker är det antal kilo per satsad krona som gäller.Susanna erkänner motvilligt att samma sak gäller för henne. Det är ju så att vi måste få ihop företagen för det måste ge kilo också.Hur upplever du prispressen, är den stark? Ja det är den.Liksom de flesta grönsaks och fruktodlare köper Susanna sina plantor från specialiserade växtförädlare i Holland, bland de mest populära finns dotterbolag till globala jättar som Monsanto och Syngenta. Plantorna som tagits fram i en noggrann vetenskaplig process där man korsat olika sorter med varandra för att få fram grönsaker som bäst motsvarar kraven hos de kommersiella växtodlarna.Då handlar det inte om mer näringsrika grönsaker med fler fytokemikalier, säger Irene Mattisson som är nutritionist på livsmedelsverket. Växtförädling har man ju inte tittat så mycket på näringsinnehåll ofta går det kring avkastning och hållbarhet, kunna transportera och så och de egenskaperna istället för näringsinnehållSå ur näringsinnehåll har man tittat på fel saker? Man har inte tittat alls på näringsinnehållet utan hoppats att det ska vara oförändrat på annat så på det viset kan man säga fel saker för det är inte det som varit i fokus för fokus har varit avkastning och hållbarhet.Resultatet av den här ensidiga växtförädlingen går tydligt att se i forskningsrapporter där man jämfört de kommersiellt odlade grönsakerna, frukterna och bären med äldre eller vilda släktingar. I forskningsrapport efter rapport visar det sig att man i jakt på högre avkastning och tåligare frukter förädlat bort många av de viktiga fytokemikalierna.Utdrag:Hallon: Vi upptäckte att det genomsnittliga innehållet av fenoler en fytokemikalie I vilda hallon var mycket högre än i de odlade varianterna.Grönkål: Det var framförallt de traditionella gamla sorterna som innehåll höga koncentrationer av flavonider, en annan fytokemikalie.Tomater: Vilda tomater innehöll högre konventrationer än odlade tomater.Äggplanta: Växtförädlingen har resulterat i en minskning av innehållet av fenoler och vilda släktingar har högre innehåll än i de odlade äggplantorna.Det verkar alltså som att det är vår växtförädling som valt bort de sorter som har högst halter av de viktiga fytokemikalier. De som ska skydda oss mot cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Förädlingen spelar stor roll. Det säger Marie Olsson professor på institutionen för växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Om man tittar på ett och samma växtslag, på broccoli eller olika typer av bär, så kan man nog räkna med att man har ett par hundra procent skillnad mellan de som är högst och lägst.Det är ju väldigt stora skillnader? Ja det är detMen behöver vi mer av de här ämnena då får vi inte i oss tillräckligt idag? Om man ser på de här medicinska undersökningarna när man jämför de som äter mycket och lite frukt och grönt och då ser man att de som äter mycket har en bättre hälsa och om man då tror att basen till det här åtminstone delvis är att man får i sig mer av de här ämnena så skulle det förmodligen innebära positiva effekter för folkhälsan om man kunde öka dem.När vi pratar med olika växtförädlare visar det sig att de är mycket väl medvetna om att de grönsaker och frukter de säljer inte är de nyttigaste. Men vissa av dem har faktiskt gjort försök att ta fram nyttigare varianter.Kommer ni ihåg den lykopenrika tomaten i Susanne Anderssons växthus. Flavance, den är framtagen av Monsanto ägda växtförädlaren De Ruiters.Det visar sig att De Ruiters, innan de köptes upp av Monsanto 2008, hade en liten satsning på tomater med mer lykopen.Men i dag tycks satsningen vara mer eller mindre nedlagd. Vi identifierade tomater som hade högre halt av lykopen, berättar Sharon Mac Gregor, en av Monsantos marknadschefer.Enligt henne lades satsningen ner för att man misslyckats att marknadsföra de lykopenrika tomaterna. Flavance finns inte en med i deras frökatalog. Vi upptäckte att vi inte kunde marknadsföra det till konsumenternaHon skyller på EU:s hårda regler, som gör det svårt att marknadsföra de lykopenrika tomaterna med hälsoargument om man inte kan bevisa det i dyra kliniska tester. Det är väldigt stränga legala riktlinjer om vad vi kan och vad vi inte kan säga och det är det största hindret.  Eftersom de lykopenrika tomaterna är dyrare blir det svårt för handeln att sälja dem. Handeln utövar högt tryck på hela leverantörskedjan på att leverera produkter som kostar lite. Och det kräver produkter med hög avkastning.Men hon säger också en annan sak, något som vi stött på tidigare i brunchen Det finns en fara. Om man hävdar att något är bra, så kan konsumenterna tro att de andra är dåligt även om det inte är det. Så det är alltid en fara, säger Sharon Mac Gregor.Jag berättar om de vetenskapliga studierna som visar att växtförädlingen gjort att grönsakerna inte är lika nyttiga som de är förr och undrar vilket ansvar Monsanto har för det här. Sharon har inte läst de här studierna men hon erkänner att det ofta finns en motsättning mellan högt näringsinnehåll och hög avkastning. Om en planta är särskilt näringsrik så kanske det kan innebära att den samtidigt har sämre avkastning och vara svårare att hantera.Det kommer alltid vara en kompromiss mellan näring och avkastning, säger hon.Men konsekvensen blir att det inte är de nyttigaste grönsakerna konsumenterna kan köpa i affären undrar jag? Det stämmer svarar Sharon MacGregor, på Monsanto.Vi är tillbaka på Johnny Andreassons gård i Spekeröd norr om Göteborg bredvid oss står en hög taggig växt, kardborrerot, smakar ungefär som kronärtskocka, ett gäng fåglar är där och pickar bort de mogna fröna.Det får de väl inte? Nej så jag måste nog ta dem innan de tömt dem.Att ändra på den moderna växtförädlingen skulle ha många fördelar inte bara för vår hälsa. Fytokemikalierna är ju som sagt en del av plantornas immunförsvar. Forskning har visat att högre halter av fytokemikalier ofta också betyder tåligare plantor, alltså att de klarar sig på mindre vatten och näring och utan bekämpningsmedel.Kanske är det därför som Johnny Andreassons gamla frösorter klarar sig så bra på hans ekologiska odling.Han tror det behövs fler oberoende fröodlare som han, annars är han rädd att de stora multinationella växtförädlarna kommer förstöra grönsakerna totalt i sin jakt på högre avkastning. Det är inte bra om all livsmedelsproduktion ligger i händerna på de företagenVarför är det så dumt? Därför att de har otrolig kontroll över hur vi ska leva och många anser att det vi är utsatt för nu är världens största biologiska experiment.Man skulle kunna tänka sig att fröodling är så långt i från aktivism som man kan tänka men det låter lite som du ser det som aktivistisk verksamhet? Man kämpar ju emot den stora överväldigande industrijordbruksgruppen.De tar ju över mer och mer det finns mycket revolutionärt att göra i odlingen också.Men vems fel är det här då?Frågar man de inblandade så skyller alla på alla, växtförädlarna som tar fram fröerna, odlarna som köper och odlar upp grönsakerna, grossisterna som köper av dem som sen säljer de till affärernaIngen anser att de har något ansvar egentligen.Sen till sist handlar det om de som har matkedjorna för det är de som bestämmer vilka produkter som ska finnas i butiken.Så vill de välja de nyttigaste grönsakerna så kan de det. Det kostar lite mer bara. Vårt ansvar är att se till att ha ett bra utbud av frukt och grönt att få upp konsumtionen av frukt och grönt det är vårt ansvar, säger Kristina Karlsson, dietist och Folkhälsoansvarig på Ica.Hon säger alltså att deras roll är att få folk att köpa mer frukt och grönt, helst så att alla äter ett halvt kilo om dagen. Att köpa in nyttigare grönsaker får bli en senare fråga. Det får vi göra när vi nått upp till 500 gram, men vi har långt dit kan jag säga.Liknande tankar har Anneli Bylund dietist och hållbarhetsstrateg på Coop. Det vi ska börja med är att äta 500 gram frukt och grönt varje dag. Det gör vi ju inte idag. Två av tio i Sverige äter så mycket, så om alla ökar lite granna så kanske vi inte skulle behöva ha superfoods. För det vi har här är bra.Daniel Månsson ansvarig för frukt och grönt på Axfood ser lite annorlunda på saker. Han tycker de fokuserat för lite på att köpa in de nyttigaste grönsakerna, och att de borde göra mer. Det skulle unna vara en förbättringspotential som vi borde titta över vissa sorter vet vi att de har lite högre lykopen och så där.Tror du konsumenterna känner till att det kan vara så stora variationer mellan sorter att det spelar roll vad vi väljer? Generellt sett tror jag inte det.Vems ansvar är det framförallt att se till att de grönsakerna vi konsumenter köper är de nyttigaste så att det inte är så att de blir mindre och mindre nyttiga för att man prioriterar hög avkastning? Det var en svår fråga. Vi är väl absolut delaktiga i det här och vi får väl titta på hur vi ska jobba med det här framöver. Malin Olofsson och Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se  

Det är den största riktade satsningen regeringen gjort mot ungdomsbrottslighet på många år - Sociala insatsgrupper för unga kriminella. När pilotprojektet avslutades förra hösten talades det om "remarkabla resultat" och att "nästan alla har ändrat sin livsstil". Kaliber har gått tillbaka och granskat vad projektet egentligen resulterade i. Det är den största riktade regeringssatsningen mot ungdomsbrottslighet på många år. Projektet med sociala insatsgrupper har framställts som en succé. Kaliber granskar och finner felaktiga siffror, bristfällig utvärdering – och tveksamma slutsatser.    – Känner du igen Fredrik här? – Du var i bibilioteket… – ”Bad boys, bad boys”… ”polis, polis, potatisgris”… – Snälla, du ska ju sjunga ”Ett, ett två – farbror blå, vad händer då” – 112 Aina ju, säger Fredrik Malm. Fredrik Malm är polis i området Vivalla i Örebro – ett av ställena som var med i försöket med sociala insatsgrupper – och ”på pappret ett problemområde”, säger han. I ett hörn av Vivalla centrum öppnade ett lokalt poliskontor för några år sen. – Jobbar man lokalt så är man inte bara polis – utan de säger mitt namn. För att kunna påverka måste man har relationer. Det räcker inte med uniformen för att få respekt, man måste visa vem man är. – I början kunde de få skit när jag gick runt i uniform och hälsade. Alla i sällskapet kanske inte pratade svenska,  – ”vad pratar de om, golar han eller?”.   Vi flyttar oss bakåt i tiden, till hösten 2012. Det är presskonferens på Rosenbad i Stockholm. Två ministrar, rikspolischefen och höga tjänstemän står på podiet inför församlade media. Beatrice Ask, justitieministern, inleder: – …ett arbete med det som vi kallar för sociala insatsgrupper, som handlar om konkreta insatser visavi ungdomar som riskerar rekryteras till kriminella nätverk eller har svårt att ta sig ur kriminella gäng. Men låt oss backa bandet ännu lite till. I Kaliber förra veckan kunde du höra om hur unga från runt 11-årsåldern utnyttjas för att göra äldre kriminellas grovjobb som stjäla, hota, förvara skjutvapen och stora mängder narkotika. Vår granskning visade att de så kallade ”springpojkarna” utgör en rekryteringsbas för kriminella nätverk – och att fenomenet är spritt i stora delar av landet. Och för att försöka hejda utvecklingen med kriminella gäng tillsatte regeringen en utredning som skulle föreslå åtgärder för att strypa rekryteringen. 5000 unga i Sverige – riskerar rekryteras till kriminella nätverk. Den bedömningen görs i utredningen.   Ur utredningen kom också idén med att bilda sociala insatsgrupper på lokal nivå av socialtjänst, polis och skola. Regeringen skriver på sin hemsida att projektet med sociala insatsgrupper är ”den största riktade satsningen mot ungdomsbrottslighet som regeringen gjort på många år”. Samarbetstanken är inte ny: sedan 1940-talet har olika regeringar pekat på att socialtjänst och polis bör jobba närmare varann med att förebygga ungdomskriminalitet. Men ett stort hinder är att det finns stark sekretess mellan myndigheterna. Det innebär till exempel att socialtjänsten inte kan säga till polisen vilka åtgärder de sätter in mot en ungdom. Det nya i SIG-projektet är att den som tackar ja går med på att sekretessen bryts mellan inblandade parter. Är man under 18 år ska föräldrarna också göra det. Rikspolischef Bengt Svensson på presskonferensen: – Det som är det annorlunda i det här är att man utgår från individen. Här är det explicit vad ”Kalle” behöver. Tillsammans med ungdomen ska polis och socialtjänst och eventuellt andra myndigheter som kopplas in komma fram till en åtgärdsplan – och vem som ansvarar för vad. En åtgärd kan till exempel vara att en ungdom inte ska röra sig ute efter en viss tid på kvällen, eller jobba med sitt bemötande mot polisen. I pilotprojektet, som riktade sig mot 15 – 25-åringar, var totalt ett drygt 90-tal ungdomar med. Försöket pågick juni 2011 till september 2012 på 12 utvalda platser, i Örebros Vivalla – men också från Boden i norr till Malmöstadsdelen Hyllie i söder. Ingen penningspåse följde med satsningen.   Maria Larsson, barn- och äldreminister: – Rikspolischefen uttryckte sig som ”banbrytande” när vi hade vår dragning här innan på förmiddagen. Jag tror att det kan bli det. Än så länge har det inte pågått så länge – ändå är det remarkabla resultat. Rikspolischef Bengt Svensson, intervjuas av Sveriges Radios Ekot samma dag: – Det har gått väldigt bra. Så långt som vi ser efter ett år har många brutit med sin kriminella bana. Nästan alla har ändrat sin livsstil – och väldigt, väldigt många har slutat begå brott. Justitieminister Beatrice Ask flaggar för att projektet kommer fortsätta: – Det blir en fortsättning, jag är oerhört engagerad i detta. Det visas statistik också, tårtdiagram. Projektledaren på Rikspolisstyrelsen tar upp Linköping som exempel. 17 deltagare var med i piloten. Under pilotprojektet har bara fem anmälts för nya brott, medan tolv inte gjort det, säger hon. I samband med presskonferensen om projektet har rikspolischef Bengt Svensson haft en debattartikel införd i Svenska Dagbladet. Rikspolischefen skriver att han vill att arbetet med sociala insatsgrupper sprids. Han tar – Linköping – som exempel och att statistiken visar att 12 av totalt 17 ungdomar inne projektet inte misstänkts för nya brott och de fem som gjort det – har märkbart minskat sina kriminella aktiviteter: ”Vi ser att vårt arbete har gjort skillnad. (...) Även om givetvis andra faktorer kan ha bidragit i dessa fall, tror vi oss ändå kunna påstå att de sociala insatsgrupperna har betydelse och ger effekt.” Återigen Linköping alltså. Såväl i presskonferensen som i debattartikeln refereras det till Linköping. Och alla tycks vara eniga – pilotprojektet med de sociala insatsgrupperna är en framgång. En kille vi kan kalla för ”Affe” är en av dem som det här verkligen handlar om. Han är 20-25 år gammal och har haft social insatsgrupp bara i några månader när vi träffar honom. Pilotområdena fortsatte att arbeta på det här sättet när projektet var över. Vi träffar honom i en svensk storstad. Han berättar att han kom in i kriminaliteten som 13-14-åring när han började sälja mindre mängder knark. – Såg man en jacka som kostade 500 så kunde man inte gå till föräldrarna för de hade det inte. Det var så det började. Med åldern blev allt tyngre, mängderna man sålde och fängelsedomarna blev tyngre. Sen tidiga tonåren har ”Affe” haft kontakt med socialtjänsten och han har dåliga efterenheter av bland annat ett ungdomshem som han menar var som en skola i brott. – De borde inte ha låst in mig när jag var 15 i tron att jag skulle komma ut som en bättre ungdom. För låser du in en ung kille med massa unga som har ett destruktivt beteende – inte fan kommer han bli bättre. ”Affe” avancerade i den kriminella världen. Tills det en dag bara tog stopp. Han avtjänade ett fängelsestraff när han fick ett religiöst uppvaknande. När han muckade hade han själv bestämt sig för att lämna det gamla livet bakom sig. Sen, efter att han kom ut och efter att han själv hoppat av gänget, kom han i kontakt med socialtjänsten och den sociala insatsgruppen. Eftersom han är så missnöjd med den hjälp han fått tidigare har han inte skyhöga förväntningar på sociala insatsgruppen. Men han vet vad han vill  hjälp med. – Från deras sida att kunna hjälpa med det man är hjälpt utav och inte vad de anser man är i behov av. Att de lyssnar och förstår vad man behöver hjälp med. Skulle det ha sett annorlunda om du inte haft den här kontakten? – Ja, det tror jag nog. Eftersom för att kunna nå dit jag nått nu, så först måste man ändra sin mentalitet. Alla gör det på olika sätt. För mig var det religionen som fick mig att ändra mitt levnadssätt. När man gjort det behöver man hjälp på många sätt. För jag vet inte hur man söker till utbildning till exempel, jag har aldrig gjort det. Ekonomi – hur fan klarar jag mig på en viss mängd pengar varje månad? – Generellt, är att det är segt i alla system. Men de gör sitt bästa. – Jag skulle säga att det är lite bättre trots allt. De är snabbare att hjälpa än vanliga soc. Har du fått mer insatser än vad du skulle haft annars? – Nja, vet faktiskt inte… Jag skulle säga att inte som det ser ut just nu har ingenting ändrats. Men eventuellt i framtiden. För att trots allt – det är ganska nytt ändå. Du lyssnar på Kaliber – om de sociala insatsgrupperna – den största riktade satsning mot ungdomskriminalitet som regeringen gjort på många år. Det här projektet som killen vi kallar ”Affe” hoppas ska hjälpa honom i framtiden – har politiker och Rikspolisstyrelsen, redan höjt till skyarna. Vi vill se vilka belägg som finns för framgångsbilden. Vi börjar med att titta närmare på siffrorna från Linköping, de som Rikspolisstyrelsen valt att lyfta fram flera gånger. Det som RPS presenterade då var att bara 5 av de 17 som deltog i projektet hade misstänks för nya brott under tiden de var med i pilotprojektet. Vi på Kaliber begär att Linköpingspolisen ska ta fram anmälningsstatistiken igen – fast åt oss. När vi granskar den ser vi att det är 10 av de 17 deltagarna som under pilotprojektet misstänktes för nya brott. Alltså inte fem som Rikspolisstyrelsen hävdade utan dubbelt så många. När vi borrar djupare visar det sig att förklaringen är att Rikspolisstyrelsen fått ut felaktiga siffror från pilotprojektet i Linköping. Och att Rikspolisstyrelsen inte dubbelkollat dem. RPS har stått på presskonferensen och pratat och Bengt Svensson har skrivit i Svenska Dagbladet – om siffror som var fel. Siffror som visade ett avsevärt tydligare – och bättre resultat än hur det verkligen ser ut. Men det slutar inte där. Rikspolisstyrelsen valde också att presentera siffror från endast ett av de 12 pilotområdena. Och innan de gick ut och berättade om resultatet, visar vår granskning, att de inte hade skickat ut nån förfrågan till alla pilotområden om liknande uppgifter. Så, det gör vi. Och när vi frågar tar fyra pilotområden till en jämförbar sammanställning åt oss. Låt oss påminna oss om vad rikspolischef Bengt Svensson sa: – Så långt som vi ser efter ett år har många brutit med sin kriminella bana. Nästan alla har ändrat sin livsstil – och väldigt, väldigt många har slutat begå brott. På de fem ställena vi haft möjlighet att granska har sammanlagt mer än hälften av deltagarna misstänkts för nya brott från att de gick med i social insatsgrupp och till då pilotprojektet formellt tog slut. Talen är så små att det är svårt att dra slutsatser av dem, men det är inte alls som de resultat Rikspolisstyrelsen presenterade. Vid presskonferensen har alltså Rikspolisstyrelsen har berättat om anmälningsstatistik som inte stämde och valt att inte ta med siffror från andra. En annan sak som man valde att inte ta upp under presentationen på presskonferensen är att Rikspolisstyrelsen faktiskt beställt en oberoende utvärdering. Ersta Sköndals högskola i Stockholm levererade den i god tid inför presskonferensen. Forskarna konstaterar att samarbetet mellan socialtjänst och polis har utvecklats i pilotområdena. Men att ”det är svårt att utläsa ett tydligt utfall för den sociala insatsgruppens påverkan på deltagarnas kriminalitet. De delgivna misstankarna pendlar upp och ned under hela uppföljningsperioden. Det går där med inta att koppla arbetssätt till utfall i kriminalitet” skriver de. I Vivalla i Örebro visar statistik över anmälningar vi begärt ut att efter att de kom med i en social insatsgrupp har alla de fyra deltagarna anmälts för nya brott – två av dem under pilottiden. Och Vivallapolisen Fredrik Malm är han inte nöjd med det. – Det konkreta resultatet – jag tycker kanske inte vi nådde fram till några bra för individerna då. Det mest positiva var att vi lyfte fram behovet att samverka mycket, mycket tydligare. Vi har ett bra samarbete med soc och skola, men måste kunna spetsa till det när det gäller de ungdomar som är kriminella. Han räknar upp en rad problem de stötte på: Polisen och soc hade olika syn på projektet, olika tidsperspektiv, både polis och socialtjänst hade hög personalomsättning. När det gällde deltagarna valde man i vissa fall ut fel personer. Och så har det varit vissa problem med att få folk att vilja gå med – att ge samtycke till att sekretessen bryts. – Det är klart att jag hade nog hoppats på mer. Man är obotlig optimist och att det här var lösningen – att får man bara komma med i SIG så går allt bra… men så enkelt kanske livet inte är alla gånger. Även om Fredrik Malm inte tycker de sociala insatsgrupperna har varit en succé här – så hoppas han det blir bättre med tiden. Efter att ha gått på sparlåga ett tag ska Örebro nystarta SIG nu till hösten i omstöpt form. – Jag tror på själva idén och ser inte hur vi skulle kunna göra på ett annat sätt. Beatrice Ask besökte ju Örebro. Varför skrattar du? – Ja, men det är ju så. Det är ju politik också… Hur framställdes projektet för henne? – Jo, men i det läget gick det ju bättre då. En kille från projektet var med och då gick det ju bra. När man räknar siffror och avhållsamhet från brott – det är väl en sanning med modifikation. Men som projekt och hur vi ville jobba och så – det kan jag väl var ärlig med tycker var bra. De involverade ministrarna och rikspolischefen var ju väldigt positiva. Minns du, kände du igen dig i den bilden? – Nej, det gjorde jag kanske inte utifrån det lilla perspektivet jag hade. Så att underlaget vi hade var nog för litet för att göra en jättebra bedömning på om själva projektidén är bra eller dålig.   Professor Johannes Knutsson har specialiserat sig på utvärderingar av polisens arbete. Han är i dag verksam vid Politihögskolen i Oslo. Och han är skarpt kritisk till att projektet med sociala insatsgrupper framställts som framgångsrikt. Det finns det nämligen inga belägg för, menar han. – Mycket av det här är någon form av ganska enkel retorik. Men vad är substansen i det hela? Enligt Johannes Knutsson går det inte med underlaget som finns att utvärdera om det är den sociala insatsgruppen som påverkat deltagare som inte begått brott under projekttiden. Man borde lagt upp det som ett experiment hos ett antal kommuner istället, menar han, med jämförelsegrupper som inte haft insatsgrupp. Enligt honom är det det enda sättet att ta reda på om en metod fungerar. Man har tagit upp Linköping som ett exempel… – Man kan inte dra slutsatser från sifforna. – Att skriva på det sättet, det är ju inte seriöst. Får jag läsa högt? Man skriver: ”Vi ser att vårt arbete har gjort skillnad. Bland de ungdomar som tackade ja till att delta finns flera som helt avhållit sig från kriminalitet under projekttiden”. Det är inte seriöst. De kan inte se det. Det är inte möjligt som det här är upplagt att säga någonting sånt. Alla verkar överens om att det är bra om polis och social samarbetar. – Ja, det är väl bra. Men fortfarande vet vi ju ingenting om substansen – samarbete är inget mål i sig, det är ju vad samarbetet utmynnar i som är det centrala. Det har beskrivits som en framgång av ministrar och rikspolischef? – Jag tror att skulle kräkas på mig själv om jag skulle säga någonting sådant efter att ha läst de här publikationerna. Jag kan inte se det vare sig när jag läser Rikspolisstyrelsens rapport eller Sköndalsrapporten. Det verkar ju finnas flera kommuner som är jättenöjda med det här arbetssättet? – Ja, men det är väl dokumenterat i forskningslitteraturen att upplevelser kan man inte lita på. Man måste ha mycket strikta bedömningskriterier för att kunna säga någonting. Vad har det här gått ut på? – Min tanke är att det var fråga om att skapa en slags positiv bild av att man gör något åt ett svårt problem. Det är ganska allvarlig kritik? – Ja. Du tycker att du har belägg för det? – Det är de tankar jag får när jag ser hur det här genomförts. Professor Johannes Knutsson tycker dessutom att det är ett stort problem med metoden att bara de som självmant gått med på att vara med i projektet omfattas av det. – Kriminalitet innebär att vi har människor som drabbas. Vi har offer, lidande, ungdomar med stor risk för socialt elände och förtidig död. Att vi inte har dokumenterade metoder att bryta det här tycker jag är väldigt allvarligt. I vår granskning kommer vi fram till att Rikspolisstyrelsen har dragit slutsatser på ett bristfälligt underlag och framställt projektet som en framgång. Och så var det ju det där med att siffrorna från den ort man valde redovisa inte ens stämde. Rikspolischefen Bengt Svensson vill inte ställa upp på intervju. Istället får vi prata med Anders Hall, som är chef för polisavdelningen som håller i projektet med sociala insatsgrupper. Bengt Svensson säger att väldigt väldigt många slutar med brott, är det så? –Av den rapportering vi fått från pilotområdena så är det så, eller låter så. Vad baseras det på siffror ni fått in från pilotområdena? – Nej, vi har inte begärt in siffror. Vi har frågat pilotområdena vad deras uppfattning är. Sifferunderlaget för att säga att väldigt väldigt många har slutat begå brott är inte så stort? – Nej, men det sifferunderlaget finns ju i så fall hos varje pilotområde. Varje pilotområde har ju förhoppningsvis en uppfattning om hur det gått hos dem. Då säger de till oss att ”vår uppfattning är att många minskat eller upphört med sin kriminalitet”. När vi får en likartad bild från alla pilotområdena så drar vi den slutsatsen. Men det behöver följas upp med en utvärdering med kontrollgrupp enligt konstens alla regler. Vi har ju kunnat begära in uppgifter från fler ställen. Hade inte ni kunnat göra det också? – Det var begränsat med tid som stod till vårt förfogande när vi skulle sammanställa rapporten Det var det sätt vi gjorde på då. Med det ni vet idag – är det så att väldigt väldigt många slutar med brott som rikspolischefen sagt? – Inte helt och hållet. Och det har inte föresvävat oss att så skulle vara fallet heller. Men han sa ju så? – Han sa inte att de för all framtid slutat att begå brott. Det här är en svårbearbetad… Jo, han säger att ”och väldigt väldigt många har slutat att begå brott”. – Så såg det ut på den tiden vi hade presskonferensen. Att de därefter begått brott – du kan inte begära att han ska ha kunskap om framtiden. Men han kanske ska ha belägg för det han säger då? – Det hade han också, det byggde på den bild vi hade fått från pilotområdena. Om det i efterhand framkommer information som ger en annan bild, så kan vi ju rimligtvis inte lastas för att vi inte kände till information som inte fanns.  Polisforskaren Johannes Knutsson ser det här som ett politiskt beställningsjobb. Har ni känt er pressade av regeringen att presentera goda resultat? – Nej. Anders Hall medger att de inte säkert vet om det är sociala insatsgrupperna som påverkar personer som inte anmälts för nya brott under projektperioden. Borde ni inte haft ett mer noggrant underlag sett i backspegeln? – Den helhetsbedömning vi gjorde grundade vi på de omdömen och de erfarenheter vi fått in från pilotområdena och den utvärdering vi fått in från Ersta Sköndals högskola. Sen använde vi i en debattartikel ett sifferexempel från Linköping, om det i efterhand visat sig att det fanns fel i det sifferexemplet så är det naturligtvis olyckligt.   Hur väl tycker du att de siffror ni redovisade beskriver hela pilotprojektet? – Jag tycker att de i allt väsentligt ger en rättvisande bild av pilotprojektet. Erfarenheten var att vi fick unga människor med en tungt kriminell historik att i bästa fall avstå från brott eller i annat fall minska sin brottslighet. Justitieministern, Beatrice Ask, var ju också med på presskonferensen i november och har besökt alla pilotområdena. – Det är ingen tvekan om att samhället måste bli bättre på att samordna insatserna. Vi kan inte ha det på det sättet att skola, socialtjänst, polisen och andra jobbar i liksom på sitt eget sätt och inte pratat med varann för det gör att vi misslyckas med de här ungdomarna. Det här kallas den största satsningen som regeringen gjort på många år mot ungdomskriminalitet. 5000 unga riskerar rekryteras in i kriminella nätverk och den här satsningen nådde ett 90-tal med varierande framgång. Vad ska ni göra åt problemet nu? – Vi har gjort väldigt många olika saker när det gäller ungdomar och ungdomskriminalitet. Men underskatta inte att man tar tag i problemet med de ungdomar som är allra mest riskbenägna. Vi måste hitta bättre arbetsmetoder och då måste man börja någonstans. För de här ungdomarna riskerar annars i längden en väldigt tråkig framtid. Kommer det här projektet verkligen åt de tyngsta, de som verkligen är på väg åt fel håll? – Ja, tillräckligt många för att vi ska ha fullt upp att arbeta med. Någonstans måste man börja.    Enligt Beatrice Ask förs konkreta diskussioner om att följa upp metoden mer seriöst som hon säger – hur ska hon återkomma till. Men innan dess – nu i september ska det hållas uppstartskonferens, ett 30-tal nya kommer och stadsdelar tar över projektet med sociala insatsgrupper.   Tillbaks till Vivalla och polisen Fredrik Malm. Det var stökigt här helgen innan och ungdomar kastade sten mot polisen, tände på bilar och en del av en skola. – Vårt nya fönster som kom. Håller det för sten nu? Jag har några inne på rummet så jag kan testa. – Det ska vara säkerhetsglas det här. Det kastades inte bara sten på polisens fönster – utan också mot Fredrik. Många kommer fram den här dagen och frågar hur läget är. – Träffa dom dig? – Nej, jag klarade mig. – Varför gjorde de så? – Slog de dig? – Nej, de träffade inte. Wallah, gud var med mig! Vad kände du då? – En stor ilska, jättearg, besviken, ledsen. Du sa själv att du är en romantiker? Hur är det att jobba här, är det lite tröstlöst ibland? – Jo, men ibland – man lägger ner engagemang och så går det ändå snett. Visst kan det kännas tröstlöst – men man får inte ta sig själv på för stort allvar heller. Hur många minuter i livet träffar vi de här ungdomarna? Det är bara att se till att de minutrarna blir positiva. Handlar det om brott ska de ingripandena var tydliga också. Det är det svåraste här – att skapa relation och sätta gränser. Det är att vara en tydlig vuxen egentligen. –  Tjenare! – Tja! – Ute och fingår? Reporter: Kina Pohjanen Producent: Lisa Helgesson Exekutiv producent: Eskil Larsson

Inlåsning utan att få en advokat, vagt motiverade beslut och ett klent barnperspektiv. Rättssäkerheten brister när ensamkommande barn förvarstas. Det visar en granskning som Kaliber gjort i samarbete med Skolministeriet från UR. Enligt lagen har barn som förvarstas rätt att få ett offentligt biträde. Men när Kaliber och Skolministeriet granskar det knappa 30-tal beslut om inlåsning som fattats under de senaste fem åren, visar det sig att hälften av barnen inte fått något ombud. Det visar sig också att många av besluten är otydliga eller helt saknar motivering till varför barnet ska låsas in. Dåligt motiverade beslut, bristande barnperspektiv och slarv med rätten till advokat. Kaliber tillsammans med Skolministeriet från UR granskar: Hur rättsäkert är det när ett ensamkommande asylsökande barn ska frihetsberövas. Långa korroidorer, dörrar med kodlås och förvaringsboxar i plåt för personliga tillhörigheter. Vi är i Gävle och har precis klivit in på en av Migrationsverkets fem förvarsenheter. – Det finns trettio platser, och jag tror nog att det kan vara antingen fullbelagt eller så gott som fullbelagt. Så nu går vi då in på själva boendet… Niclas Axelsson är Migrationsverkets sakkunnige i förvarsfrågor och visar runt. Ett förvar är en låst avdelning inom Migrationsverket där asylsökande som man misstänker ska hålla sig undan  placeras innan en utvisning. Finns det några barn här nu? – Vi kan se, jag tror inte det. Flera vuxna män möter upp vid dörren och vill berätta om sin situation. Och uppgivenheten och desperationen ligger som ett lock över rummet. Att ensamkommande barn blir inlåsta i förvar är ovanligt i Sverige och kraven på rättsäkerhet är höga. Enligt Utlänningslagen krävs det synnerliga skäl för att ta ett ensamkommande barn i förvar. Lagen preciserar inte vad ett synnerligt skäl kan vara, men däremot står det, att för att förvarsta ett barn, ska barnet tidigare har hållit sig undan en utvisning eller på ett uppenbart sätt ha visat att det kommer att avvika. Innan ett förvarsbeslut fattas ska dessutom andra metoder ha prövats, som till exempel att hålla barnet under uppsikt. Det här ställer höga krav på hur förvarsbeslutet ska motiveras, för att det ska anses vara rättsäkert. Så att inte barn riskerar att hamna i förvar på godtyckliga grunder. Men när Kaliber tillsammans med Skolministeret från UR har granskat de förvarsbeslut som har fattats de senaste fem åren, är det en annan bild som framträder. Ett av de barn som har suttit i förvar är 17 åriga Zaher. – Mitt hjärta blev krossat när jag hamnade i förvaret. Det var jättehemskt och fruktansvärt för mig. Och jag var ensam. Jag undrade hela tiden varför polisen var så våldsam med mig och hämtade mig här och bara lämnade mig här. Varför jag var med dom vuxna killarna. Det var fruktansvärt för mig och jättejobbigt. Och jag hade ingen person som satt med mig och var med mig att prata. Det är inte bra för ett barn. Zaher berättar att han har flytt från talibanernas våld i Afghanistan och började en strapatsrik och farlig flykt till Europa redan för flera år sedan. Han berättar om hur han på vägen har tvingats gömma sig i trånga källare, beskjutits av gränsvakter och levt som hemlös – allt det innan han hamnade på ett boende för ensamkommande barn här i Sverige.       Men en sen eftermiddag i december förra året blev han hämtad av civilklädd polis och bortförd med handfängsel för att tas i förvar och utvisas. – Jag hade ont mycket i huvudet, och tänkte hela tiden skada mig i det där rummet. Vad var din känsla? – Att jag skulle sluta livet. Jag tänkte på förvaret så. Och hela tiden tänkte att jag kom en lång resa till Europa och att mitt liv skulle bli bra och nu jag hamnade i fängelse och att ingen person lyssnade på mig. Jag var jättebesviken och jättearg. Jag bestämde att jag skulle skada mig. Det är bättre att man dör här. Ingen lyssnade på mig. Det är bättre att dö här, säger Zaher. I motiveringen till varför polisen tar Zaher i förvar står bara två rader, om att han i kontakt med Migrationsverket och polisen uttalat att han är emot att lämna landet. Och fältet där dom synnerliga skälen ska motiveras gapar tomt. Motiveringen i beslutet och Zahers egen berättelse, väcker många frågor. Vad krävs egentligen för att ett försvarsbeslut ska anses som välmotiverat? Vem tillvaratar barnets rättigheter i förvaret?  Och hur resonerar beslutfattarna om barnets bästa? Genom migrationsverkets statistik får vi veta att 2119 ensamkommande barn har utvisats från Sverige de senaste fem åren. Och fram till i maj i år är det totalt 29 som har tagits i förvar. Det är polisen som har fattat samtliga beslut och vi bestämmer oss för att titta närmare på hur besluten har motiverats. Som vi tidigare har slagit fast, krävs det uppenbara skäl för att ta ett barn i förvar. Men när Kalibier och Skolministeriet granskar besluten, upptäcker vi  att många är otydliga i sina motiveringar till varför barnet ska förvarstas. I ungefär hälften av besluten uttrycks att barnet tidigare har hållit sig undan en utvisning, vilket också är en grund för att ta ett barn i förvar. Men i resten anges bara att barnet på olika sätt har visat eller uttryckt att det inte vill lämna landet. De uppenbara skälen beskrivs inte närmare än så. Vi bestämmer oss för att ta med besluten till en advokat med lång erfarenhet av förvarsärenden, Enar Bostedt. – Generellt sett kan man säga att dom är, tycker jag, bristfälligt motiverade. Dom är ganska korta. Det står ju i förvaltningslagen, om det är i tjugonde paragrafen,  alla fall står det där att det krävs en motiveringsskyldighet. Det vill säga att man ska kunna berätta i ett beslut på vilka objektiva grunder som beslutet är fattat. Det anser jag väl brister i flera av de här förvarsbesluten som gäller barn. Typiska exempel är väl då i de fallen att ja barnet visar en vilja att inte vilja återvända. Man tolkar barnets kroppsspråk och så vidare. Eller kanske barnet till och med uttryckligen säger nej jag vill inte åka jag vill inte lämna Sverige. Och det är ju så att kommer man till Sverige och vill söka skydd, så är det självklart att man inte vill lämna Sverige. Men det är definitivt inte samma sak som att barnet tänker gömma sig och hålla sig undan. Men vad ska polisen göra då, för det finns ju barn som ska utvisas till ett annat land, måste inte polisen ta till de här metoderna? – Det måste den tyvärr, det står ju i lagtexten, man har att följa lagen. I dom lägena så är det väl ändå viktigt att besluten är välmotiverade och att det kanske  finns någon som kan tillvarata de här barnens rättigheter. Enligt barnkonventionen ska ”barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn”. I Sverige är ännu inte barnkonventionen lag, men frågan utreds just nu på regeringsnivå. Men det betyder inte att myndigheter kan bortse från barnperspektivet. För tre år sedan godkände riskdagen en strategi för att stärka barnets rättigheter, och här står bland annat att ”beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Advokat Enar Bostedt igen. – Besluten ska ju fattas i enlighet med barnets bästa. Och här märker man att det är lite rita gissa spring. Det är något man kryssar i.  I ett par så är det verkligen graverande tycker jag, men i samtliga ärenden hade det kunnat motiverats bättre. Det här verkar inte finnas några riktlinjer för utan det är något bara man kryssar för och drar till med. Men det borde finnas riktlinjer där man går igenom varför beslutet är till barnets bästa och på vilket sätt. Vi låter även andra ta del av besluten. Vi besöker Röda korset och Rädda barnen, som också ser bristande dokumentation i besluten. Och vi visar dem även för Niclas Axlesson, migrationsverkets sakkunnige i förvarsfrågor. – En del av de beslut jag har sätt lämnar väl övrigt att önska. Det här är min synpunkt och det här är andra myndigheters beslut och det är något som får stå för dom. Men jag vill nog att besluten som rör frihetberövande generellt och i synnerhet barn att dom är välformulerade att dom inte är så grunda. Utan man får verkligen motviera varför, varför ska det här barnet som vi tittar på, varför ska det tas i förvar, varför är det en sista utväg, varför kan vi inte överväga ett annat alternativ uppsikt till exempel. Sen har jag jobbat så pass länge att jag  vet att kvaliteten på besluten, det handlar kanske inte bara från polismyndigheten utan även våra beslut om förvar mer generellt sett, att det kan vara lite skiftande kvalitet. Bland besluten vi har granskat hittar vi barn från Ryssland, Syrien och Algeriet men majoriteten kommer från Afghanistan. En av dem är Zaher. Vi träffar honom första gången sent på hösten förra året, innan han blir tagen i förvar. Och vi kommer sen att träffas flera gånger under det närmaste halvåret. Just den här dagen spelar Zaher fotboll med sina kompisar. I pauserna sitter vi på avbytarbänk och Zaher berättar  om flykten  till Sverige och båtresan över Medelhavet från Grekland till Italien. – Fem dagar var vi i havet, några barn dog i båten, små, små barn. Det var katastrof och ibland jag drömmer om den resan. Den båten och när jag vaknar mitt i natten är jag svettig, rädd mycket. Zaher säger att han har varit med om mycket i sitt liv, men att sitta inlåst i Förvaret i väntan på utvisning är något av det värsta han varit med om. Känslan av övergivenhet och maktlöshet, och så kränkningen att sitta inlåst som en brottsling. Zaher är ett så kallat Dublinärende. Det därför måste han söka asyl i det första land i Europa där han lämnade sitt fingeravtryck Men där berättar Zaher, utsattes han för ett övergrepp i ett flyktingläger. Han beskriver hur han en natt övermannades och våldtogs av flera vuxna män. Men det anser inte migrationsverket vara skäl nog för att få söka asyl i Sverige. Och därför kommer gränspolisen den där sena eftermiddagen i december för att ta honom till förvaret. – Jag var jättemycket rädd. Mitt hjärta var krossat då. Att jag var i bilen och grät mycket. Jag tittade på kompisarna och på personalen. Jag hade ingen tillåtelse att gå ut från bilen och krama dom och säga till dom… – Det är jobbigt. Att säga hej då till dom. Du fick ingen möjlighet att göra det.   Bredvid sitter Ella Lundgren, som är Zahers godman. Alla barn som kommer ensamma till Sverige har rätt till en god man som kan företräda dem i ekonomiska och personliga frågor. – Jobbigt. – Det är jobbigt ja, du visste ju inte om  ni skulle få träffas igen. Det var ju bara som ett sista… det var ju bara att du skulle iväg. Det var ju det här som var fruktansvärt. Du får inga avslut, du får ingen möjlighet att välja. Och det är ju såna här saker som sätter ärr i själen. Du har haft så många avsked i ditt liv. Mycket som har hänt. Och så blir du behandlad på det här sättet i Sverige. Kunde vara lite humanare att du får säga hej då. Inte ens det får du göra. Det är fruktansvärt. Det är det. – Dom bara lämnade mig i Migrationsverket och sa hej då och lycka till. Sen jag frågade vad händer här, vad vill ni göra med mig. Dom sa att imorgon bitti klockan fyra du ska åka till Italien. Jag var jätteledsen. Jätteledsen. Kaliber och Skolministeriets bild av att polisens förvarsbeslut är dåligt motiverade, stämmer väl överens med en rapport som presenterades av Röda korset förra året. Här har man granskat nära tusen beslut och domar som rör frihetsberövande av asylsökande, mest vuxna. Och precis som vi, hittar de brister i beslutsmotiveringarna. Maite Samacona Aguirre, är rapportförfattare och är överhuvudtaget kritisk till att asylsökande barn sätts i förvar. – En sak vad gäller ensamkommande barn så är Svenska röda korset ganska tydlig med att det borde införas en bestämmelse som uttryckligen visar att ensamkommande barn inte får tas i förvar.  Vilka konsekvenser kan det få för ett barn att bli satt i förvar? – Det finns flera rapporter som visar att människor mår väldigt dåligt och far illa, det är många som skadar sig själva när dom sitter i förvar. Så det kan ha absolut stora konsekvenser för barn. Och sen vet vi att många av dessa barn har varit utsatta för väldigt mycket innan dom kom till Sverige eller under resvägen beroende på om dom är Dublinbarn eller inte. Och det gör att om det är en människa som redan är traumatiserad kan ett frihetsberövadeha enorma konsekvenser för deras hälsa, minst sagt. Och det är ju många i vårt samhälle som inte vet att förvarsinstitutet finns. Och att människor som inte begått något brott, inte alla, men majoriteten är inlåsta. Även om det är ovanligt att ensamkommande barn sätts i förvar i Sverige, kan man se en ökning de senaste åren. Och även  om  detta  måste sättas i relation till att antalet ensamkommande också har ökat, är det ett trendbrott. Vi har tagit del av Migrationsverkets statisk fem år tillbaka i tiden, och kan se att de första två åren satt inget ensamkommande barn i förvar. 2010 och 11  fattades 4 respektive 5 förvarsbeslut. Och förra året var vi uppe i fjorton . Och ökningen tycks hålla i sig – redan i maj i år har åtta ensamkommande barn suttit i förvar. Säkerhetsklassade fönster, personal utrustad med larm och en gård för utevistelse. Vi är tillbaka i förvaret i Gävle och fortsätter rundvandringen. – Så när man kommer till förvaret kommer man in här… Och det är oftast antingen Kriminalvårdens transporttjänst eller polisen som kommer med den person som ska förvarstas. Det är personal från förvaret som läser upp beslutet och oftast har man då telefontolk och sen vill man verkligen vinnlägga sig om att personen förstått beslutet så personen vet varför man är här. Men hur kan så allvariga ingrepp som att låsa in ett barn vara så dåligt motiverade? Vi tar med oss besluten till polisen. – ”Avvek efter att migrationsverket beställt resa för överföring” men då har ju barnet visat att han vill inte. Så då finns det grund för ett förvar så då är det motiverat. Uppgivit också att han inte vill överföras till England i det här fallet. Sven-Åke Eriksson är poliskommissarie i Stockholm och är en av dem som arbetar med förvarsbeslut i gränspolisärenden. – Bara ”motsätter sig att bli överförd till Italien” men det framgår inte riktigt om han avvikit eller någonting här. Står bara att han motsätter sig. Lite dåligt motiverat och inget ombud där… Sven-Åke Eriksson tycker att en del beslut är bra och andra mindre bra. Men han återkommer till en sak. Att även om besluten brister i sina motiveringar, kan man inte utgå från att något fel har begåtts i praktiken. För att göra sig en bild av det, måste man gå tillbaka och granska den dokumentation som har föregått det här beslutet. Men i det här reportaget har vi valt att titta på bara besluten, eftersom lagstiftningen kräver en skriftlig motivering till varför det finns synnerliga skäl att ta barnet i förvar. – Jag får en lite skev bild bara. Det kan vara mycket som finns i beslutet men som inte syns. Borde det synas i beslutet? – Ja det blir ju ja på den frågan. Visst är det det. Och det är ju det som jag reagerar på. Jag ser bara några meningar här där man sammanfattar något som är ett stort ingrepp i ett barns liv? – Absolut. Det håller jag med om. Vi måste ta hänsyn till det här men vi måste också få lite riktlinjer uppifrån. Vad vill våra lagstiftare med det här? Vad vill rikspolisstyrelsen? Men det handlar ju om barn och det ska krävas synnerliga skäl? – Ja, det är helt riktigt. Ändå sitter vi och spekulerar i vad dom här formuleringarna bottnar i… – Ja, tack vare att i den här lagstiftningen, svensk utlänningslag finns det inte så mycket matnyttigt i kommentarerna. Det är det som gör det här så svårt. Det här är en av dom svåraste lagstiftningarna att jobba med. Men borde det inte ställa ännu högre krav på  motiveringsskyldigheten? – Jo, absolut va. Det är ju en sak som måste komma uppifrån våran ledning.  Från rikspolisstyrelsen, från departementet. Att vi är inte nöjd med den här motiveringen utan vi måste förändra oss på ett sätt. Och kanske ta fram ett mönster för att bli bättre på det här.  Det kanske är tid nu när ni granskat det här. Det ligger ju något i det här, många av dom motiveringarna som jag tittat på här är inte fullödiga och inte bra och då måste vi kanske göra något åt det. Nationellt. När vi fortsätter granska förvarsbesluten uppkommer ett annat frågetecken. Enligt utlänningslagen har ett förvarstaget barn alltid rätt till ett offentligt biträde, en person som kan tillvara ta barnets intressen och bevaka att förvaret sköts enligt lagar och regler. Men i många av de beslut vi tittat på, saknas information om barnet har haft det eller inte. Poliskommissarie Sven-Åke Eriksson igen. – ”Offentligt biträde…ja”. Det ska fyllas i ett ”ja” där och så ska det på baksidan vara ett namn på det offentliga biträdet. Det ska ju fyllas i. Men så ser det inte ut på dom här blanketterna till stor del? – Nej, här har vi ett så där oklart. Det är inte kryssat någonting och inget offentligt biträde där. Nej jag kan inte svara på varför dom inte gjort det. Det är ju det lagen säger. Vad säger du om att det ser ut så här då? – Ja, okunnighet eller slarv. Det är vad jag kan säga. Kan det vara så att dom har fått ett ombud fast det inte syns på den här blanketten? – Det kan vara så, att handläggaren har glömt att fylla i det bara. Men det ser man ju i själva ärendet i så fall. Och när Kaliber och Skolministeret går tillbaka i dokumentationen i varje beslut, visar det sig att av 29 ärenden har bara 15 fått offentligt biträde. Tre av barnen som inte fick ett biträder blev först inskrivna som vuxna, men släpptes senare ur förvaret när åldern korrigerats. – Du kommer ihåg att du har fått en fullmakt utav mig och nu vill jag att du hjälper mig… När 17-årige Zaher sattes förvar, blev han tilldelad ett offentligt biträde. Men eftersom det var så sent på kvällen, hade ombudet stängt kontoret. Och när vi talar med ombudet får vi veta att han först nästa dag hade möjlighet att ta del av informationen i Zahers ärende, eftersom han inte jobbade på kvällen och natten. Så Zahers godeman Ella Lundgren, som tillvardags arbetar som stressterapeut, fick så gott hon kunde försöka hjälpa Zaher på egen hand.   – Jag är ju inte utbildad jurist, och jag kan bara söka hjälp hur jag ska formulera och hur jag ska skriva för att överklaga. Men det är som jag säger att jag trodde inte det var den godemannens uppgift att göra såna saker. Men jag lär mig under tiden. Och det gäller bara att hitta utvägar hela tiden. Visst har det varit jobbigt många gånger och man har legat sömnlös på natten och undrat hur man ska skriva och hur det ska bli rätt, att det ska bli bra. Har du en jurist så sköter dom ju alla dom här frågorna och dom har kontakten och hjälper barnet att leta vilka vägar du ska gå vilka möjligheter du har. Kalibers och Skolministeriets granskning visar att bara 15 av dom 29 ensamkommande barn som förvarstagits har haft ett offentligt ombud. Och genom Zahers historia vet vi också, att även om barnet har fått ett offentligt biträde, är det inte är säkert att biträdet hinner göra något i praktiken. Sören Clerton är chef för den centrala gränskontrollenheten vid rikskriminalpolisen i Stockholm som ansvarar bland annat för att ta fram föreskrifter och anvisningar om hur polisen ska arbeta. – Ja, har dom inte fått ett offentligt biträde så är det ju en brist. Dom har som du sa, dom har rätt att ha ett ombud, ett biträde, och det ska ju polisen också beakta och notera i sitt förvarsbeslut. Sen kan jag ju också inse att ibland så är det väldigt praktiskt svårt, det beror ju på vad det är för tid på dygnet och vilken veckodag och så vidare det är, men oaktat det så har ju barnet rätt till ett ombud och det är viktigt att polisen beaktar det. Kan det vara så att det slarvas med den här frågan? – Jag vet faktiskt inte. Jag kan inte svara på det för det är ingen fråga som vi särkskilt har undersökt. Det handlar om barn som har frihetsberövats? – Ja och just därför så är det viktigt att dom får ett offentligt biträde vilket dom har rätt till. Kan det här vara en signal om att det faktiskt skulle behövas gemensamma centrala riktlinjer när det gäller förvarstagande av barn. – Ja, det är möjligt det är det som vi får försöka bedöma nu. Det kan vara motiverat ha mer riktlinjer från centralt håll. Men jag vill också i sammanhanget understryka att det innebär inte att man kan dra slutsatsen att man inte har beaktat barnperspektivet till exempel och det regelverk som finns men att man inte har redovisat i den omfattning som är önskvärt. Borde det göra det då? – Ja det borde det naturligtvis göra. För att man ska ju kunna utläsa av ett beslut naturligtvis, motiveringen till det och en viss  bakgrund. Man kan naturligtvis inte skriva långa uppsatser, det är ju en begränsad blankett vi pratar om, men det finns ju utrymme för att utveckla det här mer. De här frågorna du ställer och det material du visat får ju naturligtvis anledning för mig och mina kollegor att titta närmare på det här. Och sen får vi se vilka slutsatser vi drar av det. Advokat Enar Bostedt igen. – Det är ju absolut inte bra, det handlar ju om barn och det är klart att frihetsberövande är en stor inskränkning av den personliga friheten för vem som helst men när det gäller barn bör man ju vara extra tydlig och noggrann naturligtvis så det är klart att dom bör få ett juridiskt biträde omedelbart. Tillbaka till Zaher i förvaret den där sena kvällen i december förra året. Och hans gode man Ella Lundgren  som, utan advokat, försöker upphäva förvarsbeslutet och utvisningen. Hon vet att Zaher har medicinska skäl som enligt smittskydslagen ger honom rätt till behandling i Sverige. Och efter många fax och samtal står det klart att utvisningen skjuts upp. Tidigt på morgonen, en halvtimme innan planet ska lyfta till Italien, och Zaher kan åka hem. Idag har migrationsverket beslutat att ta över Zahers asylansökan från Italien och han väntar just nu på besked. Reporter: Hanna Larsson Producent: Lovisa Haag Exekutiv producent: Eskil Larsson 

Livet - på egen risk. Lennars Sjöberg är professor i psykologi och har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt riskforskning. Generellt sett oroar sig kvinnor mer än män, och lågutbildade oroar sig mer än högutbildade. Redaktör: Ylva Carlqvist Warnborg.