Podcast appearances and mentions of ida hult

Vinterns stora helg är proppfull av förväntningar som kan vara lite svåra att leva upp till. Hur får man till familjemyset? Kropp & Själ önskar God jul med en timmes feelgood. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om hur man försätter sig själv i helg-läge, tips om hur man småsnackar på mellandags-minglet, om hur man stressar ner genom att ta ton och hur man gör för att sprida glädje till sina medmänniskor. Dessutom en traditionsenlig framtidsspaning på hälsoåret 2025. God jul, kära lyssnare! Medverkar gör Maria Farm, psykolog och Ida Hult, framtidsetnolog. Författaren Moa Herngren och psykologen Jenny Richardsson hörs också i programmet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman och producent är Alice Lööf.

Hur kan vi lämna ekorrhjulet där vi bara gör mer av samma saker och istället bygga något bättre? Att tänka fritt låter härligt. Men det är lättare sagt än gjort. Vi styrs av tysta överenskommelser om vad som är rätt och fel. Därför fastnar vi lätt i att bara repetera den senaste mode-business-klyschan istället för att verkligen tänka fritt. Och nytt.Ida Hult är etnolog, strateg och föreläsare som har haft ledande roller och uppdrag för bolag som Ikea, If, Ericsson och Arla Foods. Ida har också skrivit boken Ärvda svar. Där drar hon ner brallorna på stora delar av arbetslivet som det ser ut idag. Vi jagar runt med fulla kalendrar och gör en massa saker, som att sätta ihop snygga presentationer fulla med buzzwords. Men många gånger leder det ingenvart.Tvättade budskap
Ett av många hinder för nytänkande är att nya idéer och insikter poleras och anpassas i sin väg uppåt i hierarkin. Då blir det svårt att få igenom budskap som sticker ut, som kanske utmanar och innebär risker. Bara det faktum att vi kallar problem för ”utmaningar” är ett slags tvättning. Det framstår inte som lika avgörande då. Udden försvinner.Tunna insikter
Många jobbar datadrivet idag och stoltserar gärna med det. Ida är kritisk till det hon kallar för ”tunna data” som bara blir ett ytskrap. Det kan vara målgruppsbeskrivningar baserade på ålder, geografi och ett antal gemensamma beteenden. Problemet är att tunna data ger tunna insikter, eller ”tunnsikter” som Ida kallar dem. För att få insikter med djup som hjälper oss att fatta beslut behöver vi oftare fråga ”varför”. Vi behöver också ge oss ut i verkligheten och undersöka hur saker och ting förhåller sig.Vi kan det förflutna men beslutar om det okända: framtiden
I sin bok skriver Ida Hult: “All vår kunskap handlar om det förflutna. Och alla våra beslut om framtiden. Vi kan inte göra framsynta framsteg genom att följa mallen.”
Hon konstaterar också: “Att vända blicken mot den vardag vi sitter fast i, och säga att detta är framtiden om vi inte förändrar något här och nu, är inget vi gärna gör.”Gör mindre, tänk mer
Så hur förflyttar vi oss till ett läge där vi kan släppa klyschorna och tänka fritt? Jo, vi borde göra mindre och tänka mer, säger Ida. Stanna kvar i problemen och utforska dem.
 Men hur bryter man med inbitna vanor i en organisation där det ofta premieras att snabbt hitta lösningar och börja agera?Den tionde kvinnan
Det gäller att inte åka med. Man måste tvinga sig själv att tänka nytt: kapa sin egen hjärna som Ida säger. Prova att utmana dig själv eller dina kollegor med greppet ”den tionde kvinnan”. Det betyder att vart tionde projekt ska göras på ett annat sätt än det vanliga. Den tionde personen i en dialog har ett ansvar att argumentera emot konsensus, och så vidare. Vi behöver hitta ”hjärnstopp” för att hjälpa oss själva att hitta en annan väg.Vår samarbetspartner motivation.se, Sveriges ledarskapssajt, är fullspäckad med artiklar om arbetslivet, organisationskultur och ledarskap. Den här veckan har vi valt en text som handlar om att kreativitet inte kommer på beställning. Att däremot skapa tid för att låta tankarna vandra, att dagdrömma helt enkelt, sätter igång kreativiteten. Intressant, tycker vi! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skarven är en perfekt lucka att reflektera över tiden som går. Innan vi lämnar 2023 helt och hållet ska vi ta en titt i backspegeln och följa upp några ämnen som avhandlats i Kropp & Själ under året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkar i programmet gör: Sven Andreasson, professor på Karolinska Institutet och alkoholläkare på Mottagningen för alkohol och hälsa i Stockholm, Caroline Elmér, urolog, Thomas Lindegård, tennistränare och Ida Hult, futurist, framtidsetnolog och strateg. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är förinspelat.

Man brukar skämtsamt säga att alla älskar förändring - så länge någon annan börjar! Det är både sant och inte sant. Vi förändrar oss ju på olika sätt hela tiden eftersom världen förändras - och vi med den.Men vi förändras inte alls lika mycket som vi talar om förändring. På alla arbetsplatser är detta ett ständigt aktuellt ämne. Saker ska omorganiseras, man ska ta nya tag, man ska agera annorlunda och på nya sätt.Ändå blir det sällan så. Vad är det egentligen med vår fäbless för förändring, eller i alla fall att tala om den? Både på jobbet och privat ägnar vi oproportionerligt mycket tid åt att prata om omvälvande förändringar som en gång för alla ska lösa det.En som funderat på det här är Ida Hult. Hon är etnolog och har verkat i näringslivet i många år där hon hjälpt organisationer förstå framtiden, men kanske allra mest: sig själva. För ett par år sedan kom hon ut med boken Ärvda Svar som handlar om gamla sanningar, slitna ord och redan tänkta tankar som hon menar håller oss fast när allt vi vill är att röra oss.Lyssna på avsnitt 143 av Vad Vi Vets allmänbildande podd “Perspektiv” för att höra mer om det förrädiska i att leva i känslan av förändring snarare än den faktiska förändringen och mycket mer. Bokrekommendationer:Kulturanalys - 1980-tal av Billy EngrenJa-sägarna:medlöpare och nickedockor kring Gyllenhammar, Karl XII, Kreuger och andra furstar av Åke ortmarkGood strategy bad strategy av Richard Rumelt“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan ni frigöra er från nuet och jobba mot den framtid ni vill ha? Framtidsetnologen Ida Hult gästar podden och pratar med Johan om hennes bok “Ärvda Svar”, som handlar om hur cementerade sanningar, arbetssätt och idéer håller oss tillbaka från att jobba med förändring. Hur utmanar ni dessa sanningar, för att ta er från det Ida kallar “gårdagsnuet” till “framtidsnuet”? Johan och Ida pratar om vad som sker när organisationer gör en “pre-mortem”, varför planer sällan fungerar som i heist-filmer och vad som händer när du går in och handlar i den “magiska affären”. Ladda ned vår guide till systematisk innovation: https://bit.ly/3sZSW9V Prenumerera på vårt nyhetsbrev: https://bit.ly/3yu2XwX

Varför har människor och organisationer en sådan motvilja till förändring? I det senaste avsnittet av podden Framtidens färdigheter intervjuar Futurions vd Ann-Therése Enarsson etnologen Ida Hult som hjälper företag att tänka nytt.

Hur kan vi lämna ekorrhjulet där vi bara gör mer av samma saker och istället bygga något bättre? Att tänka fritt låter härligt. Men det är lättare sagt än gjort. Vi styrs av tysta överenskommelser om vad som är rätt och fel. Därför fastnar vi lätt i att bara repetera den senaste mode-business-klyschan istället för att verkligen tänka fritt. Och nytt. Ida Hult är etnolog, strateg och föreläsare som har haft ledande roller och uppdrag för bolag som Ikea, If, Ericsson och Arla Foods. Ida har också skrivit boken Ärvda svar. Där drar hon ner brallorna på stora delar av arbetslivet som det ser ut idag. Vi jagar runt med fulla kalendrar och gör en massa saker, som att sätta ihop snygga presentationer fulla med buzzwords. Men många gånger leder det ingenvart. Tvättade budskap Ett av många hinder för nytänkande är att nya idéer och insikter poleras och anpassas i sin väg uppåt i hierarkin. Då blir det svårt att få igenom budskap som sticker ut, som kanske utmanar och innebär risker. Bara det faktum att vi kallar problem för "utmaningar" är ett slags tvättning. Det framstår inte som lika avgörande då. Udden försvinner. Tunna insikter Många jobbar datadrivet idag och stoltserar gärna med det. Ida är kritisk till det hon kallar för "tunna data" som bara blir ett ytskrap. Det kan vara målgruppsbeskrivningar baserade på ålder, geografi och ett antal gemensamma beteenden. Problemet är att tunna data ger tunna insikter, eller "tunnsikter" som Ida kallar dem. För att få insikter med djup som hjälper oss att fatta beslut behöver vi oftare fråga "varför". Vi behöver också ge oss ut i verkligheten och undersöka hur saker och ting förhåller sig. Lego tog sig tid att undersöka Ett positivt exempel är hur Lego vågade gå emot allmänt accepterade "tunnsikter" om att barn idag har kort uppmärksamhetsspann och ont om tid. De vågade stanna i problemrummet som Ida säger, gick ut i fält och följde lek hemma hos barnen. Då insåg de att även om 40% av barnen hade ont om tid så hade 40% av dem massor av tid. Lego bestämde sig för att rikta sig till de senare och kunde stå fast vid sånt de redan stod för, att bygga från början, istället för att förflytta sig mot mer färdiga leksaker. Vi kan det förflutna men beslutar om det okända: framtiden I sin bok skriver Ida Hult: “All vår kunskap handlar om det förflutna. Och alla våra beslut om framtiden. Vi kan inte göra framsynta framsteg genom att följa mallen.” Hon konstaterar också: “Att vända blicken mot den vardag vi sitter fast i, och säga att detta är framtiden om vi inte förändrar något här och nu, är inget vi gärna gör.” Gör mindre, tänk mer Så hur förflyttar vi oss till ett läge där vi kan släppa klyschorna och tänka fritt? Jo, vi borde göra mindre och tänka mer, säger Ida. Stanna kvar i problemen och utforska dem. Men hur bryter man med inbitna vanor i en organisation där det ofta premieras att snabbt hitta lösningar och börja agera? Den tionde kvinnan Det gäller att inte åka med. Man måste tvinga sig själv att tänka nytt: kapa sin egen hjärna som Ida säger. Prova att utmana dig själv eller dina kollegor med greppet "den tionde kvinnan". Det betyder att vart tionde projekt ska göras på ett annat sätt än det vanliga. Den tionde personen i en dialog har ett ansvar att argumentera emot konsensus, och så vidare. Vi behöver hitta "hjärnstopp" för att hjälpa oss själva att hitta en annan väg. Pre mortem - en framtidsspaning En annan utmärkt övning för att få syn på hur våra beslut idag formar framtiden är en så kallad pre-mortem. Post mortem är latin och betyder "efter döden". En post mortem-undersökning gör man av en död kropp om man till exempel misstänker brott. En pre mortem, däremot, är en övning där man förflyttar sig till framtiden och föreställer sig att det värsta har hänt. Företaget har gått i konkurs, till exempel. Man börjar i en negativ framtid och försöker hitta trådarna som löper till vår nutid. Vad skulle ha kunnat hända och vad skulle ha kunna orsakat den negativa utvecklingen? Övningen hjälper oss att identifiera frön till negativa resultat, innan något har gått fel, så att vi kan ändra på det vi gör idag. Eftersom ingen ännu sitter med skulden går det ofta att ha ett fritt och öppet samtal. Man kan också använda ett positivt framtidsresultat för att söka svaren på frågorna vad vi behöver göra och lära oss idag för att nå det önskade resultatet i framtiden. Vår samarbetspartner motivation.se, Sveriges ledarskapssajt, är fullspäckad med artiklar om arbetslivet, organisationskultur och ledarskap. Den här veckan har vi valt en text som handlar om att kreativitet inte kommer på beställning. Att däremot skapa tid för att låta tankarna vandra, att dagdrömma helt enkelt, sätter igång kreativiteten. Intressant, tycker vi!

Gamla sanningar, slitna ord och redan tänkta tankar håller oss fast även när vi vill förändra. Men vad kan vi egentligen göra för att utmana oss själva och väcka lusten att utmana ”business as usual”?Den som resonerar med oss om det här är Ida Hult, etnolog och strateg som jobbar med varumärken, produktutveckling och organisationsutveckling. Just nu aktuell med boken ”Ärvda svar”. Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Ida Hult: Peter Cederling See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Ida Hult – Den tionde kvinnan by Dagens Arena

Vad gör en framtidsetnolog på jobbet? Jo. En framtidsetnolog hjälper oss att titta längre fram. Men för att nå dit måste vi göra upp med våra ärvda svar.

Kropp & Själ blickar som vanligt tillbaka på året som gått och gör nedslag i några av de program vi sänt. År 2020 kommer för all evighet förknippas med den pandemi vi levt och lever i. Vi gör en återblick i dom program som, på ett eller annat sätt, formades av pandemin.  Och som tidigare år har vi bjudit in Ida Hult, framtidsspanare, för att sia om det kommande året. Vilka trender kommer vi se inom området träning och hälsa? I programmet kommer du få höra hur tankarna gick precis i början av pandemin, vad experterna sa då. Vi hanterar också frågor om hur man hanterar isolering, ensamhet, distansering och andra överlevnadsstrategier.  Det har varit en tuff tid för många, men för vissa har tandemin fört med sig något gott. Något som sker vid middagsbordet. Du hör bland annat:  Psykologerna Dan Katz och Sara Widén om behovet av rutiner när man jämt är hemma. Stefan Balogh, psykolog och sexolog om vad gör man istället för en kram när man inte får ta på varandra och Roland Paulsen, författare, om hur man hanterar ovissheten. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Kropp & Själ blickar tillbaka på året som gått och gör nedslag i några av de program vi sänt. 2019 var ett år då mycket fokus inom hälsoområdet låg på förändring. Vissa av oss har svårt med förändringar, de kan göra ont och krånglar till det.  Men även om vi på alla sätt och vis klamrar oss fast vid det vi känner till så går det ju inte att stoppa tiden, att undvika förändring. Och då är den andra taktiken att istället omfamna förändringen. Leta efter något nytt, fräscht och annorlunda i allt. Är förändring ett nödvändigt ont - eller det som gör oss till människor? Trendspanaren och framtidsforskaren Ida Hult avslöjar vilka trender vi kan vänta oss på hälsoområdet 2020. Gäst i programmet: Ida Hult, trendspanare och framtidsforskare. Programledare Är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Möt etnologen och framtidsstrategen Ida Hult i ett medryckande samtal om vikten av att ha roligt, vara sig själv, bryta kulturella tabun och att le stort. Varför är det skillnad på vad vi säger och vad vi gör, varför är det så svårt att slutföra det vi påbörjat och vad innebär ett modernt ledarskap i en värld där morgondagens konsumenter redan är här och många organisationer inte är redo?

Under det gångna året har det blivit tydligt att hälsa är en samhällsfråga. Kropp & Själ blickar tillbaka på året som gått och gör nedslag i några av de program vi sänt. Hur ska vården organiseras för att ge bästa resultat, hur stor del av budgeten kan läggas på behandlingar som bara berör få patienter och vem får vara sjukskriven? Hör om läkarna på Gröndals vårdcentral som fick nog. Försäkringskassan ifrågasatte deras bedömningar och de fick ägna sin arbetstid åt att pilla med formuleringar i sjukintyg istället för att stödja patienter i att bli friska. Spetspatienter  brukar de kallas, de patienter med kroniska sjukdomar som blir större experter på sin sjukdom än sin läkare. I april berättade vi om spetsanhöriga och intervjuade Johan som helt utan tillstånd från vården tog saken i egna händer när dottern drabbades av diabetes.  Kvinnlig könsstympning utförs fortfarande på en stor mängd flickor i vissa delar av världen och man tror att det finns minst 38.0000 könsstympadekvinnor i Sverige. Många lever i tysthet med stora besvär och smärta till följd av ingreppet. Vilken hjälp finns att få och hur ska vården hitta dem som vill ha hjälp men inte vet hur? Vilka strömningar kommer vi sen inom hälsoområdet nästa år? Omvärldsbevakaren Ida Hult berättar om vilka trender vi kommer se inom träning, kost och hälsa. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Vi på redaktionen önskar alla våra lyssnare ett gott nytt år!

Intresset för att äta veganskt ökar. Framförallt är det de unga som väljer bort köttet, var femte ung tjej mellan 16-25 år är vegan eller vegetarian. Det är inte bara av omtanke för djuren som människor väljer bort köttet. Många av dagens veganer har hälso- eller miljöskäl till sin kosthållning.  Dietisen och kokboksförfattaren Sara Ask guidar oss genom några av de köttersättningsprodukter som finns på marknaden. Hon berättar vad som är viktigt att tänka på om man vill sluta äta kött, ägg och mjölkprodukter. I studion medverkar också: Ida Hult, etnolog och trendanalytiker och Daniel Rydén, författare till boken "En fiende på tallriken.

Kropp & Själ blickar tillbaka på 2016 och ser vilka hälsotrender som hörts i våra program det gångna året. Och så skådar vi in i framtiden - hur vill vi leva, äta och träna 2017? Strävan efter att optimera sin tillvaro är ett tema som återkommit. Oavsett om det handlar om att maximera sina färdigheter i sängkammaren eller att effektivisera familjens vardagsschema.Kanske är det ett tecken i tiden, vi lever i en så ambitiös tidsanda med målet att hela tiden maximera effekten av våra ansträngningar. Men vad händer när för mycket fokus hamnar på just prestationen? Under året har vi även visat på ambitionens baksidor.Kärleksrelationen har vi på många olika sätt synat i sömmarna. Var går gränsen för otrohet och vilka utmaningar innebär det att leva i en relation med stor åldersskillnad? Är man osäker på hur bra man egentligen har det bör man kanske besiktiga sin relation, ungefär som man då och då måste göra med bilen. I alla fall enligt den danske psykologen Mattias Stølen Duve som utvecklat konceptet Parcheck.Och så finns trendanalytikern Ida Hult i studion och hjälper oss blicka in i framtiden. Hur vill vi leva, äta och träna 2017?Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanGott nytt år önskar redaktionen på Kropp & Själ!

På en av Stockholms klubbar har fredagskvällen precis börjat. Men det finns en sak som skiljer den här klubben från andra - ingen alkohol serveras. Undersökningar bland svenska ungdomar visar att alkoholkonsumtionen gått ner det senaste decenniet, veckans program handlar om trenden att säga nej till alkohol. De senaste åren har kändisar som Kim Kardashian och Jennifer Lopez har berättat om sina alkoholfria liv och det alkoholfria utbudet växer. Men fortfarande är normen att dricka och den som står över får räkna med frågor från omgivningen. Synen på nykteristen har förändrats genom historien, när det tidigare var fokus på moral, går dagens nykterhetstrend snarare att förklara genom ett starkt hälsotänkande, berättar historikern Lennart Johansson. Gäster i studion är också etnologen Ida Hult och Anna Englund från CAN, centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.