Podcasts about perspektiv

I sommarnumret av Perspektiv tar vi pulsen på arbetsmarknaden. Vi ger oss ut i den verklighet man kan mötas av när man har en synnedsättning. Vi möter fyra olika personer och får höra deras erfarenheter och strategier. Vi kikar på diskriminering och bemötande från arbetsgivare. Vi får också inblick i det EU-finansierade projektet Rehabilitering till arbete, som sänker tröskeln för många som står långt från arbetsmarknaden. Det blir allt viktigare att skydda sig från dataintrång och värna om sin digitala säkerhet. Läs våra bästa tips! Vi sätter även luppen på Metas smarta glasögon och vad man ska tänka på för att skydda sin integritet. Trevlig läsning! Ur innehållet 5 tips – Så blir du säkrare på nätet Succé för SRF:s digitala barnbarn När färdtjänstfrågan drog ut på vägarna Ta makt över dina smarta glasögon Tema arbete – Vi tar pulsen på arbetsmarknaden för synskadade Du kan hoppa i innehållet i tidningen! Leta efter kapitel eller chapters i din podcastapp. Andra sätt att läsa Perspektiv finns även som e-tidning. Du hittar den där appar finns under namnet Synskadades Riksförbund, samt på webben på alltom.srf.nu. Du kan ladda ner tidningen i Wordformat eller som ljudfil via länken nedan där du också kan lyssna direkt på tidningen: www.srf.nu/helaperspektiv Vill du få tidningen direkt i din Daisyspelare eller Legimusapp? Mejla till perspektiv@srf.nu 

Hvordan lever man sin tro, når det ikke er let? I denne prædiken fra Trinitatis søndag taler Jóannis Fonsdal ud fra Matt 28,16-20 om at være sendt med Kristus – ikke kun i medvind, men også i modvind. Du vil høre om Jesu løfte om at være med, også dér hvor troen møder modstand. Du får også et indblik i den forfulgte kirke i dag – og hvordan deres situation fungerer som et spejl, der kalder os til ansvar, især i bøn. Denne episode giver dig: - En tydelig påmindelse om Kristi nærvær i modgang - Perspektiv på tro under pres - En invitation til at stå sammen med andre kristne – i bøn

Bilderboken Någons bror har tonsatts och blivit ett körverk. Möt författaren Viveka Sjögren och tonsättaren Tobias Helldin som skildrar gängvåldet och skjutningarna ur de ungas perspektiv. Reporter: Jenny Teleman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Faith in the Field...Hvad vil det sige at tage din tro ud i feltet? Hvad er 'mission' og 'missionsrejser', og hvorfor er de vigtige?Lyt med, når Anna, Rebecca og Maysie fortæller om SABUS' missionsrejse til Serbien i efteråret 2025. De deler, hvad de lavede, sjove historier fra turen og de oplevelser, de tog med sig hjem og hvordan det har påvirket deres syn på både sig selv og missionMedvirkende: Maysie Keye (afd.-leder for Teens), Anna Øster ('Et-år-for-Herren') og Rebecca Taylor.

Världsmästerskapen i bänkpress drar igång imorgon 23 maj! Sverige har en stark trupp som alltid och blad dessa Josef Eriksson och flera han tränar. I detta avsnitt berör Josef sin vy på VM och hur något som började som att bänka i garaget för snart 20 år sen grenat ut i att åka på världsmästerskap med ett stort team under sina vingar. Mer info kring VM för Josef och hans atleter här Info kring VM i stort här Om podden Tyngre Kraftsport är en extra stark podcast, specifikt för dig som är nyfiken på bänkpress, styrkelyft eller strongman. Din värd är världens bäste Josef Eriksson, som varje fredag möter spännande och inspirerande gäster. Du som lyssnar får gärna betygsätta podden på Apple Podcasts eller där där du lyssnar på den – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värden blir glad.

"Psycho" gefilmt aus der Perspektiv vum Duschrideau: Dat ass ee vun de villen zitatwierdege Sätz aus der Jane Schoenbrun hirem verréckte Metaslaher "Teenage Sex and Death at Camp Miasma", ma vläicht och eng gutt Manéier, de Metakino, deen oft zu Cannes leeft, op ee gemeinsamen Nenner ze bréngen. Well gëschter Feierdaag war, de Festival de Cannes awer keng Paus kennt, ënnerhalen sech de Jeff Schinker an de Marc Trappendreher haut direkt iwwert eng ganz Partie Filmer: nieft der Jane Schoenbrun hirem Metahorrorfilm hëlt de Jeff Schinker déi zwee éischt Wettbewerbsfilmer "Nagi Notes" vum Koji Fukoda an "La vie d'une femme" vun der Charline Bourgeois-Taquet ënnert d'Lupp, wärend de Marc Trappendreher eis Spannendes aus de Masterclasses vum Peter Jackson an der Claire Denis bericht.

Hur har kyrkan erhållit den mark som förvaltas i Sápmi? Kyrkohistorikern Urban Claesson samtalar med Carola Nordbäck om hur samers markrättigheter successivt urholkades under 1700-talet och framåt samt hur ecklesiastika boställen växte fram på samisk mark. Hans forskningsrapport har finansierats av Svenska kyrkan som ett led i försoningsprocessen med det samiska folket. 

Hårdrocken kan vara konservativ. Den absoluta majoriteten av artister är män. Varför är det så, och behöver det vara så? Vi tar ett helhetsgrepp kring frågan och diskuterar fenomenet. Vi lyfter historiska exempel på kvinnliga band som gjort avtryck och analyserar vilka som finns idag. Ett outtömligt ämne förstås men icke desto mindre intressant.

Simon Johansson predikar om Kristen, Guds perspektiv under söndagens Gudstjänst i Metsku.

Fredrik Albin Svensson inleder diskussionen om perspektiv för den svenska revolutionen på Revolutionära kommunistiska partiets tredje kongress i april. Vi är i början på den mest turbulenta perioden i världshistorien. Den svenska arbetarklassens och ungdomens medvetande formas inte bara av vad som händer här, utan minst lika mycket av vad som händer i USA och på världsskala. Kombinationen av årtionden av försämringar och den globala krisen för kapitalismen skapar en allmän känsla av samhällelig upplösning. Mindre än en femtedel av svenskarna tror att nästa generation kommer att ha det bättre än de själva. Nästan hälften håller med om att vi “lever i en tid av oro och osäkerhet som kan leda till ett sammanbrott redan inom de närmaste 10 åren”. Frågan är inte om – utan när det bryter ut stora klasstrider i Sverige.

Detta avsnitt är ett föredrag som Daniel Johansson höll på FFG:s bibelkonferens 2026, med titeln: ”Det finns vid Fårporten i Jerusalem en damm …”: Arkeologiska perspektiv på Johannesevangeliet. Efter föredraget har Kristoffer Helle ett eftersnack med Daniel tillsammans med Timo Laato. Daniel och Timo är lektorer i NT på FFG. Vill du stödja FFG-podden med […]

I detta avsnitt får vi höra om hur en vindkraftsetablering påverkar och hanteras i den lokala demokratin. Martin Westin och Alexander Hellquist har studerat ett exempel på hur en fråga kan utveckla den lokala demokratin. Det handlar om hur påverkansgrupper startar och tas upp av det etablerade partisystemet, om hur oklara spelregler och förutsättningar skapar otydlighet lokalt och leder till svåra avvägningar i komplexa frågor. Medverkande: Martin Westin, Docent SLU och Alexander Hellquist, Expert Uppsala Universitet.  Samtalsledare: Nils Munthe, SKR

Avsnitt 316. Minst 170 franska författare lämnar ett av Hachettes mer prestigefulla imprint i protest mot Hachettes ägare.En ägare som sparkade förlagschefen i förlaget. Av politiska, högerextrema, skäl anser författarna. Förläggaren funderar över hur marknaden förändras sett ur det egna förlagets perspektiv – vad som säljer, hur det säljer, Spotifys oväntade tillväxt och vad vi kan förvänta oss framöver. Albatros Agency rensar bland anställda och i sitt författarstall men vill få det att se ut som något helt annat. Vi blir så klart nyfikna och frågar oss vad som ligger bakom.   00 27         Franska författare protesterar mot högerextrem ägare 06 28         Förläggaren gör en aktuell analys av branschen 30 57         Albatros Agency gör sig av med ett stort antal författare

Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra att täcka kostnaderna? Bli månadsgivare för 99kr i månaden. https://www.filadelfiakyrkan.se/online#signuptoday Engångsgåva. Swisha: 123 311 76 94 https://www.filadelfiakyrkan.se/bidra

Veckans gäst är Soheyla Yazdanpanah, lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola, som ger en både personlig och vetenskaplig bild av det komplexa Iran. Med start i revolutionen 1979 och ända fram till dagens brinnande krig: Vad kan tänkas hända nu? Kommer regimen bita sig fast? Vilka källor kan vi lita på? Hur drabbas befolkningen – i stad och land – och i exil? Är kvinna, liv, frihet fröet till en demokratisk utveckling och hur stor är den sekulära befolkningen, egentligen?

Podkasten er produsert av P7 Kristen Riksradio

Craftbier-Kultur: Alkoholfrei und innovativ Die Folge startet wie gewohnt mit zwei Glas in der Hand: Wir verkosten ein alkoholfreie IPA von Fuerst Wiacek und dem Flensburger Strandlager - zwei Versuche, die Bierkrise zu überstehen, als Crafter und als Traditions-Brauerei. Faktencheck, Medien und KI-Redaktionen Ausgehend davon, dass der #vzzzPodcast grundsätzlich keine verlässlichen Fakten liefert, sondern für starke Thesen und unsichere Aussagen steht, diskutieren wir, wie sinnvoll nachgelagerte Korrekturen sind – und wo sie zur Kapitulation der Argumentation verkommen. Wir skizzieren das Ideal einer laufenden Faktencheck-Redaktion, die Debatten in Echtzeit prüft – und fragen, ob genau hier Künstliche Intelligenz helfen könnte. Smart Country Convention: Mehr KI-Setup statt KI-Glaube? Ein zentraler Part der Folge sind die Erlebnisse auf der Smart Country Convention in Berlin, einer Messe rund um Digitalisierung von Staat und Verwaltung. Hier gab es einen inspirierenden Workshop zum Einsatz von KI. Wir diskutieren Prompt-Bibliotheken, Unternehmens-Policies, Datenschutz und die Frage, ob sensible Verwaltungs- oder Firmendaten wirklich bei US-Techkonzernen gut aufgehoben sind. Und dann sind wir schon wieder drin im KI-Thema: Nimmt uns die KI die Jobs weg – oder füllt sie nur Lücken, die der demografische Wandel ohnehin reißt? Wir sezieren Umfragen, in denen 25% Angst vor Jobverlust haben, und zeigen, wie wenig solche Prozent-Zahlen ohne Kontext aussagen. Ray Kurzweil, Singularität & Transhumanismus Wir beleuchten die Visionen von Ray Kurzweil und eine ganz andere Perspektiv die uns Yuval Noah Harari in seiner Buch-Reihe Unstoppable Us anbietet. Wie verändert KI unser Leben, und wo liegen die Grenzen der Technologie? Kurzweils Optimismus scheint grenzenlos: allgemeine KI, Verschmelzung von Mensch und Maschine, Pillencocktails zur Lebensverlängerung und die Hoffnung auf Unsterblichkeit. KI wie auch das ewige Leben entstammen einer Traditionslinie der Literatur, die beide mehr als Fluch, nicht als Heilsversprechen zeichnet. Geht dieser Optimismus hier nicht mit einem Mangel an historischer und literarischer Bildung einher? Harari hingegen beschreibt in seinen Büchern die „Superfähigkeit“ des Menschen, Geschichten zu erzählen – Mythen, Religionen, Ideen, Ideologien. Vom römischen Reich bis zu modernen Demokratien sind es Erzählungen, die Rechtsräume, Werte, Zugehörigkeit und Gesellschaften stiften. Dies ist eine Fähigkeit, die der KI bisher weder zugesprochen noch abverlangt wird. Daraus entsteht die tröstliche These, dass KI uns im Kern – als erzählende, mythenbildende Wesen – nicht völlig ersetzen kann. Ab ins Brain Gym! Aber wie sieht dann die Zukunft mit KI aus? Wenn früher Menschen bei ihrer Arbeit viel Muskelkraft brauchten, ist dies mit heutigen Maschinen nur noch selten nötig und die Muskulatur hat sich zurück gebildet. Untersuchungen zeigen, dass das Gehirn ähnlich funktioniert. Wer sich jahrelang nur mit Navi fortbewegt, verliert irgendwann sein innere Navigationsfähigkeit. Wer jahrelang die KI nutzt, wird wohl noch ganz andere kognitive Fähigkeiten abbauen. Wird es bald - wie die heutigen Fitness-Studios - auch Brain Gyms geben, die unser Gehlrn in Schwung halten? In dieser Episode erfährst du: Wie alkoholfreie Craftbiere die Bierkultur verschieben, warum KI nicht immer die richtige Antwort ist – und was das für uns bedeutet. Warum Ray Kurzweil und Yuval Noah Harari unterschiedliche Perspektiven auf die Zukunft der Menschheit bieten. Abonnier unseren Podcast hier oder auch auf Spotify, Apple oder YouTube. Teile diese Folge mit Freund:innen und erzähle uns auf YouTube oder auf Bluesky von deinen Einschätzung zur Zukunft der KI. Denn gute Geschichten beginnen beim Zuhören.

Christopher tror att Hanna är porrskadad, så undviker Zara Larsson att bli cancelled och vad betyder expedition Artemis II för mänskligheten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittsbeskrivning:Världen är upp och ner, alla tror på allt de ser i sociala medier och en högt uppsatt man inom FEMA (en amerikansk myndighet under inrikessäkerhetsdepartementet) menar att han teleporterats mot sin vilja till Waffle House.Hanna har aldrig sett två män visa ömhet till varandra förens en scen i SVT:s Hundarna men hennes kille och Christopher menar att hon bara är porrskakad.Vår populärkulturreporter Michelle Hallström om att Zara Larsson anklagas för att håna Taylor Swifts fans i en intervju och internet ”rasar”. Hur överlever man egentligen cancel culture idag?Nytt mänskligt rekord-alert! Igår befann sig nämligen astronauterna i expedition Artemis II längre bort från jorden än någon människa tidigare. Vad innebär det här egentligen för mänskligheten? Vetenskapsradions Björn Gunér förklarar.Skådespelaren Brian Cox har talat ut i en intervju och slänger kängor till höger och vänster till olika skådisar som han inte tycker om.Christopher har namngett ett nytt material efter att ha legat med en forskare.Kiss-is, hundarnas isglass.Christophers The Strokes-tribute.Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

I dag tittar vi närmare på den eskalerande konflikten mellan Iran, Israel och USA – en konflikt som under 2026 tagit ett språng in i öppet krig och samtidigt skakat energimarknader, sjöfart och cybersäkerhet.Martin tar hjälp av Patrik som är lite mer påläst i ämnet för att ta reda på vad som händer och hur det eventuellt kan påverka oss som vardagspreppers.Informationen i avsnittet bygger på öppet källmaterial och verifierade rapporter. Centrala referenser:Om 28 feb 2026‑offensiven och regionalt motanfall: Al Jazeera (tidslinje/analys), CFR (konfliktöversikt), Britannica (2026 års konflikt).Om skador och regional spridning: ABC News (satellitbilder Gulfbaser), The Independent (lägesrapport).Om oljepriser och Hormuz: CNBC (prisrusning), Al Jazeera (energimarknader).Om bakgrund och relationer: HistorySkills (Iran–Israel‑historik), AP (tidslinje).Om cyberdimensionen: CSIS (cyber i 2026‑offensiven), Flare (cyberaktivitet).Om Israels hotbild/IAEA‑insyn: IAEA (styrelserapporter), AP (tidslinje och kärnfrågor).Om Hezbollahs förmåga: ALMA Research (arsenalbedömning).Om Houthi/Röda havet: UK House of Commons Library (Red Sea‑översikt)Om ekonomiska följdeffekter och scenarier: Oxford Economics (initial bedömning 2026).

På 1600-talet revolutionerades vår förmåga att se saker i förstoring. Anna Blennow funderar på vilka perspektiv den inzoomande människan missar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Varje vintereftermiddag skedde samma spektakel. En flock pilfinkar kom till vår trädgård och åt frön ur fågelmataren. Men när skymningen föll, flög en efter en upp i den höga lönnen längst bort på tomten. Där satt de sedan vända mot den nedgående solen i väster, och just när den nådde horisonten lyfte de alla på en gång och flög ut över åkrarna mot sina fjärran boplatser. En dag kom en flock trastar på besök. De satte sig också i lönnen, men i stället vända mot månen, som skör och blek hängde högt på vinterhimlen. Jag riktade kikaren mot fåglarna för att kunna urskilja dem bättre, och sedan mot himlen. Jag såg det de såg, men förstod ändå ingenting av deras samtal med månen.Fågelungar lär sig redan i boet att observera Polstjärnans läge. Det hjälper dem att etablera den inre kompass de ska använda när de blir flygfärdiga. Och inte bara fåglar, utan också fjärilar kan navigera efter stjärnhimlen, upptäckte ett forskningsprojekt vid Lunds universitet nyligen. Om det råkar vara mulet använder fjärilarna i stället jordens magnetfält för att kunna hitta vägen till platser där de aldrig förut har varit. Till och med en jordbunden liten skalbagge kan orientera sig efter universum: dyngbaggen rullar sin boll av gödsel i raka linjer utefter solens och månens positioner, och kan också använda sig av Vintergatans ljus som kompass, har forskarna visat.När jag satt vid fönstret och iakttog pilfinkarnas rörelsemönster vid samma tid dag efter dag, uppenbarade sig ett mönster som sakta men säkert skapade kunskap, även om jag inte kunde förstå det på djupet. Men samtidigt lärde jag mig, precis som fåglarna, var solen gick ned och var månen steg upp vid olika tider på året, eftersom jag ständigt befann mig på samma plats under det föränderliga himlavalvet. Det behövde jag ingen kikare för att få syn på.Det var i början av 1600-talet som förmågan att observera revolutionerades. Förvisso hade sumerer, greker, araber och galliska druider redan sedan länge iakttagit himlen och utarbetat avancerade astronomiska teorier. Men nu skulle teleskopet och mikroskopet låta människan betrakta både det som låg oändligt fjärran och riktigt nära. En glasögonmakare i Nederländerna fick patent på det första teleskopet 1608, och snart kunde det användas av samtidens astronomer. Galileo Galilei iakttog Saturnus ringar och Venus faser; Jan Hevelius studerade kometer och solfläckar tillsammans med sin hustru Elisabeth. I stora, praktfullt illustrerade volymer spreds iakttagelserna till Europas bibliotek. Stjärnglober och månglober blev både vetenskapliga hjälpmedel och estetiska statusföremål.Den svenske ämbetsmannen och författaren Schering Rosenhane var en av de som fascinerades av sin samtids upptäckter. Till sina många bibliotek beställde han glober och vetenskapliga planscher. Den kända världens gränser hade vidgats, och vyerna över dessa nyerövrade riken skulle finnas där att vila blicken på när man för ett ögonblick lyfte ögonen från det mödosamma läsandet och skrivandet. Rosenhane ägde flera viktiga verk i optik och astronomi: Jan Hevelius undersköna ”Selenographia” med de första detaljerade avbildningarna av månens yta, och Christoph Scheiners ”Rosa Ursina sive sol” om solens märkliga fläckar.När Rosenhane som ung var ute på bildningsresa i Europa var det snarare poesi och hovkultur som stod på schemat. Men nu, trettio år senare, var spelplanen en annan. Hans son Johan hade tillsammans med sina bröder sänts ut på en Grand Tour kring år 1660 till Frankrike, Holland och Tyskland. Det var den ordningsamme och flitige lillebror Johan som fick ta emot faderns oändliga listor på föremål att sända till Sverige, helst det senaste inom astronomi, litteratur och trädgårdskonst. ”Alla dessa optiska instrument får det verkligen att vattnas i munnen på mig”, skrev Schering i ett brev, ”och jag skulle så gärna själv vilja se dem – hur lycklig är du inte, som får genomsöka och lära dig allt detta. Jag hoppas att du sänder mig något sådant till våren tillsammans med fröna jag ska så i trädgården.”I nästa brev skrev Schering entusiastiskt om en komet som varit synlig på himlen – har Johan och bröderna sett den? Vad anser man på kontinenten? – men beställde också ett par ”goda glassögon för een Man af 52 Ååhr”. Han hade börjat få svårt att läsa små bokstäver. Och så ville han att sonen skulle sända honom en stjärnkikare och ett mikroskop. Men den stackars Johan hade svårt att uppfylla faderns önskningar. Kikaren försenades i frakten. Mikroskopet anlände visserligen, men besvikelsen blev stor när det packades upp. ”Ingen som hittills varit här och sett mikroskopet har kunnat använda det”, klagar fadern i breven, och ber att Johans bröder ska ”informera sig uthi microscopio”, så att de ska kunna hjälpa honom vid hemkomsten. Och när kikaren till slut kom fram, tillstötte ytterligare missnöje: den ”behagar mig inthet synnerlig, äfther han ähr gammal, och kan föga contentement mig giffwa.”Men mikroskopets öde fick faktiskt ett lyckligt slut. ”Microscopium som alldraförst kåm från Hålland, höllt iag för alldeles förloradt, emädan ingen kunde thät bruka, dock när iag war i wärrket att läggia thät i lådan att sändas tillbaka igän, fans på båthen i lådan thet minsta glaasset som i lilla ändan skulle sittia och när det bleefh adhiberat, kåmmer heela instrumentet till sith rätha bruuk.”Vad Schering Rosenhane observerade i mikroskopet och kikaren får vi inte veta.Vad var det han riktade blicken mot? Vad var det han ville förstå? Kanske var det bara fascinationen inför hur ett flugöga i förstoring innehåller ett helt universum, eller hur månens yta förändrar karaktär och blir till en suggestivt detaljerad kartbild. För med förstoringen kommer inte alltid insikt och klarhet, utan i stället en ny förundran. Robert Musil skildrar i sin essä ”Kikare” hur objekt betraktade genom kikarens runda lins blir främmande och obekanta, isolerade som de är i ”okularets glasklara ensamhet”. Det vi plötsligt ser i närbild förlorar sina proportioner och sitt sammanhang, och vi förstår inte mer, utan mindre än förut.Trots naturvetenskapens enorma framsteg, inte bara under 1600-talet, utan ända fram till vår tid, är människan bara i början av sin kunskaps bana. Jämfört med fåglar och fjärilar blir våra tillkortakommanden tydliga. Utan karta, kompass och kikare navigerar de över kontinenter och besegrar tyngdlagen i sin flykt. Inte förrän helt nyligen lyckades forskarna förstå hur det går till. Och ändå skulle vi människor aldrig kunna göra detsamma utan kostsamma och klimatbelastande redskap och hjälpmedel. Men lyfter vi blicken från de vetenskapliga rapporterna kan vi se det ske med våra egna ögon: solen går ned, månen går upp, och fåglarna högt uppe i lönnen lyfter och flyger till platser långt bortom horisonten.Anna Blennowlatinist och poetKällorStephen T. Emlen, ”Migratory Orientation in the Indigo Bunting, Passerina cyanea” (Part I-II), The Auk. A Quarterly Journal of Ornithology, 1967.https://www.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompasshttps://www.sydsvenskan.se/skane/fyra-miljarder-fjarilar-styr-mot-bergen-med-hjalp-av-stjarnhimlen/Anna Blennow, ”Den gudomliga och mänskliga vetenskapens helgedom: Schering Rosenhane den äldres bibliotek”, i Från handskrift till digitalt kulturarv: Perspektiv på specialsamlingar, red. Henning Hansen & Peter Sjökvist, Uppsala universitet 2025, s. 35–64.Robert Musil: Kvarlåtenskap under levnaden. Översättare: Peter Handberg, Lind & Co 2026.

I del 2 med Benjamin går vi enda dypere inn i utfordringer i parforhold. Benjamin deler konkrete råd om hva du faktisk kan gjøre for å skape bedre kommunikasjon med partneren din. For er kjærlighet alene nok for at et forhold skal fungere? Og er det for sent å begynne å sette grenser hvis du har vært litt for “chill” i starten?Og kanskje det vanskeligste spørsmålet av alle: Når vet man at det er på tide å gi slipp, at man faktisk har prøvd alt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I årets första Perspektiv uppmärksammar vi att det var fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Många ukrainare har drabbats av synnedsättningar under detta fasansfulla krig. Här får du möta några av dem. Vi gör ett nedslag i säkerhetsläget i våra egna städer efter den uppmärksammande drunkningsolyckan i Stockholm i höstas och flera tidigare tillbud och vi reder ut vad som egentligen gäller kring tillgängligheten i landets skyddsrum. I mer hoppfulla ordalag besöker vi Kurt som ska fira sin 80-årsdag med att springa sitt 300:e maratonlopp. Vi bjuds på en syntolkad visning i det fantastiska Vatikanmuseet i Rom och vi får möta Jenny Ögren, som är rikskansliets nya kanslichef. Trevlig läsning! Ur innehållet ·        Lyudmila förlorade synen i Ukrainakriget ·        Efter dödsolyckan – organisationer vill se en säkrare stad ·        Regeringen slopar krav på tillgänglighetsanpassade skyddsrum ·        Det räcker inte längre att "laga LSS" ·        Teknikhörnan: Ny standard för åttapunktsskrift ·        Han firar 80-årsdagen med sitt 300:e maraton ·        En syntolkad visning av konsten i Vatikanen ·        Upptäck världen med resebyrån SRF Go          ·        Starta nätverk eller intressegrupp ·        Hallå där SRF:s nya kanslichef Jenny Ögren Du kan hoppa i innehållet i tidningen! Leta efter kapitel eller chapters i din podcastapp. Andra sätt att läsa Perspektiv finns även som e-tidning. Du hittar den där appar finns under namnet Synskadades Riksförbund, samt på webben på alltom.srf.nu. Du kan ladda ner tidningen i Wordformat eller som ljudfil via länken nedan där du också kan lyssna direkt på tidningen: www.srf.nu/helaperspektiv Vill du få tidningen direkt i din Daisyspelare? Mejla till perspektiv@srf.nu   

Perspektiv, debat og et stærkt journalistisk fokus er kernen i P1 Morgen. Her bliver du klædt på fra morgenstunden med nyheder fra indland, udland, erhverv og kultur. Og du får masser af baggrund, analyse og aktuel samfundsdebat med på vejen.

Vi båda har gjort årets första start och Johanna levererar en vinst med sin älskade Calle. Vi pratar om varför detta kändes som en så enorm vinst utöver resultatet.  Sen bad vi ju er att skicka in några meningar om vad ni önskar säga till erat barn/förälder men kanske inte uttryckt. Vi vill ägna detta avsnittet till att upplysa er vilka känslor man kan bära på som man önskar att ens team visste för att lättare bli förstådd. Vi hoppas ni lyssnar igenom detta oavsett om ni är förälder eller ryttare och tar med er lite extra förståelse för varandra. 

Hva kan skole- og utdanningshistorie fortelle oss om dagens skole? Hvordan endte vi opp med den skolen vi har idag, og hvilke ideer og politiske bestemmelser har vært med på å forme den? I de nye doktoravhandlingene til Simon Malkenes og Elise Djupedal, begge to avlagt ved NTNU i fjor høst, og som begge har fått langt mer oppmerksomhet i offentligheten enn hva en gjennomsnittlig doktoravhandling vanligvis får æren av, får vi mer innsikt i noen av de tema og debattene som har vært med på å prege den norske skolen.   Vi snakker om Elises arbeid med timetallsøkninger i grunnskolen, og om Simons utforskning av humankapitalteorier og deres innflytelse på norsk skolepolitikk.    Hva er det egentlig som skjer når skolereformer skal gjennomføres, hvor gjennomtenkt og planlagt er det hele, og hvorfor er det så vanskelig å frigjøre seg fra de reformer som allerede er gjort? Er det kraften i de bedre argumenter som får råde i skoledebatten, eller må vi litt dypere ned i de mer usynlige maktspillene for å forstå hva det er som foregår? Og hvorfor bør skoleforskningen begynne å fokusere mindre på de store reformene og utredningene, og mer på de mer anonyme men desto viktigere tekstene som det norske skolebyråkratiet produserer?   Vi snakker også om skoledebatten i etterkrigstiden, om sentralisering, fremskrittstro, forskjellene på bygdeskolene og byskolene, enhetsskolen og Forsøksrådet, Jens Bjørneboes Jonas, ulike kunnskapsformer og deres innflytelse på den norske skolen, om hvordan både Høyre og Arbeiderpartiet var med på å dra skolen i samme retning, men også uintenderte konsekvenser av politiske valg og stiavhengighet, leken og barndommens egenverdi, hvilke erfaringer de har gjort seg fra deltakelsen i den offentlige debatten om skolen, og mye annet.    Både Simon og Elise er tidligere gjester på podkasten, i henholdsvis episode 93 og 120. Da snakket vi om doktorgradsprosjektene deres i en tidlig fase av arbeidet, mens vi idag skal vi få høre om det endelige resultatet, og om hvordan det har vært å arbeide såpass intenst med disse tema i fire-fem år. Dette er dessuten første gangen de to opptrer sammen i en diskusjon av deres arbeider.      Tidligere opptredener her på podkasten:  https://larsogpaal.libsyn.com/episode-120-mer-og-mer-skole-med-elise-farstad-djupedal  https://larsogpaal.libsyn.com/episode-93-simon-malkenes-om-skole-humankapital-og-konomi    ---------------------------- Logoen vår er laget av Sveinung Sudbø, se hans arbeider på originalkopi.com   Musikken er av Arne Kjelsrud Mathisen, se facebooksiden Nygrenda Vev og Dur for mer info. ----------------------------    Takk for at du hører på. Ta kontakt med oss på larsogpaal@gmail.com   Det finnes ingen bedre måte å få spredt podkasten vår til flere enn via dere lyttere, så takk om du deler eller forteller andre om oss.    Både Lars og Pål skriver nå på hver sin blogg, med litt varierende regelmessighet. Du finner dem på disse nettsidene: https://paljabekk.com/ https://larssandaker.blogspot.com/   Alt godt, hilsen Lars og Pål

Varför tar det en vecka att skicka pengar internationellt, när pengar bara är information i en databas? Och hur kommer AI-agenter betala varandra i framtiden? I detta avsnitt dyker vi ner i tokenization – en teknologi som kan revolutionera hela det finansiella systemet. Vi går igenom grunderna: Vad betyder tokenisering? Vad är stablecoins? Och hur löser blockkedjan "double spending-problemet", så att värde kan överföras digitalt? I veckans avsnitt medverkar: - *Jacob Bursell* - Monopol media - *Hampus Brodén* - Medgrundare & VD Stabelo - *Viktor Fritzén* - Styrelseproffs - *Johan Isaksson* - Privatinvesterare --- ## TIDSSTÄMPLAR **00:00:00** - Intro: Apple Vision Pro och skidfilm i VR **00:04:00** - Viktor: Frälst av Claude i Excel – AI som analyst **00:07:00** - Småbolagsarmageddon fortsätter **00:09:00** - Larry Fink om tokenization på Davos **00:12:00** - Vad är tokenization? Grunderna förklarade **00:14:00** - Internationella överföringar: Varför tar det en vecka? **00:17:00** - HTTP 402: Internets värdeprotokoll som äntligen används **00:19:00** - Double spending-problemet: Hur blockchain löser det **00:22:00** - Aktiehandel: Hur komplext är det egentligen? **00:25:00** - T+2 settlement förklarad **00:28:00** - Stablecoins: Vad är skillnaden mot Bitcoin? **00:32:00** - Circle vs Tether: Vilken är säkrast? **00:36:00** - Kan man ge ut krediter i ett stablecoin-system? **00:42:00** - Narrow banking och Riksbanksreserver **00:48:00** - Pengar skapas "into existence" – även med krypto **00:54:00** - Base money vs penningmängd förklarat **00:56:00** - Hur använder man stablecoins idag? **00:58:00** - Vad mer kan tokeniseras? Aktier, fastigheter, fotbollsspelare **01:02:00** - Real World Assets (RWA) och likviditet **01:06:00** - Trust i systemet: Vem garanterar vad? **01:09:00** - Varför finns inga europeiska stablecoins? **01:12:00** - Existentiellt hot mot banker och clearinghus **01:14:00** - Europa vs USA: Reglering som bromsklos **01:17:00** - AI + stablecoins = framtidens betalningar **01:20:00** - Svenska banker vågar inte ens röra krypto **01:22:00** - Investeringsmöjligheter: BlackRock, Coinbase och Circle-trojkan **01:24:00** - Klarna och Paypal lanserar egna stablecoins **01:26:00** - Perspektiv: M2 i USA vs stablecoin-volymer **01:27:00** - Avslutning --- ## ÄMNEN SOM DISKUTERAS • *Tokenization grunderna* - Vad är det och varför spelar det roll? • *Stablecoins* - Circle, Tether, och skillnaden mot Bitcoin • *Internationella överföringar* - Varför blockchain är 100x snabbare och billigare • *Double spending-problemet* - Hur kryptografi löser det omöjliga • *Aktiehandel bakom kulisserna* - T+2 settlement och alla mellanhänder • *AI i Excel* - Claude som finansanalytiker på tio minuter • *Real World Assets* - Tokenisering av fastigheter, aktier och mer • *Penningskapande* - Hur krediter fungerar i både traditionella och kryptosystem • *Narrow banking* - Ett alternativt banksystem • *Regulatory arbitrage* - USA vs Europa i kryptorace • *AI-agenter och betalningar* - Google och Coinbase nya protokoll • *Trust och säkerhet* - Vem garanterar vad i decentraliserade system? • *Investeringsmöjligheter* - BlackRock-Coinbase-Circle-trojkan • *Europas innovation-gap* - Varför halkar vi efter igen? • *M2 vs stablecoins* - Perspektiv på tillväxtpotential --- ## OM PODDEN Marknaden består av Jacob Bursell, Hampus Brodén, Viktor Fritzén, Johan Isaksson, Lars Jörnov och Petter Hjertstedt. Nu också på Youtube! Twitter: https://x.com/Marknaden_podd Kommentera och ge feedback – vi vill höra vad ni tycker! Mejla: jacob@monopolmedia.se --- #tokenization #stablecoins #krypto #blockchain #fintech #circle #tether #coinbase #ai #claude #finanssystem #investering #marknaden #podcast #svenska

Hva kan skole- og utdanningshistorie fortelle oss om dagens skole? Hvordan endte vi opp med den skolen vi har idag, og hvilke ideer og politiske bestemmelser har vært med på å forme den? I de nye doktoravhandlingene til Simon Malkenes og Elise Djupedal, begge to avlagt ved NTNU i fjor høst, og som begge har fått langt mer oppmerksomhet i offentligheten enn hva en gjennomsnittlig doktoravhandling vanligvis får æren av, får vi mer innsikt i noen av de tema og debattene som har vært med på å prege den norske skolen. Vi snakker om Elises arbeid med timetallsøkninger i grunnskolen, og om Simons utforskning av humankapitalteorier og deres innflytelse på norsk skolepolitikk.  Hva er det egentlig som skjer når skolereformer skal gjennomføres, hvor gjennomtenkt og planlagt er det hele, og hvorfor er det så vanskelig å frigjøre seg fra de reformer som allerede er gjort? Er det kraften i de bedre argumenter som får råde i skoledebatten, eller må vi litt dypere ned i de mer usynlige maktspillene for å forstå hva det er som foregår? Og hvorfor bør skoleforskningen begynne å fokusere mindre på de store reformene og utredningene, og mer på de mer anonyme men desto viktigere tekstene som det norske skolebyråkratiet produserer? Vi snakker også om skoledebatten i etterkrigstiden, om sentralisering, fremskrittstro, forskjellene på bygdeskolene og byskolene, enhetsskolen og Forsøksrådet, Jens Bjørneboes Jonas, ulike kunnskapsformer og deres innflytelse på den norske skolen, om hvordan både Høyre og Arbeiderpartiet var med på å dra skolen i samme retning, men også uintenderte konsekvenser av politiske valg og stiavhengighet, leken og barndommens egenverdi, hvilke erfaringer de har gjort seg fra deltakelsen i den offentlige debatten om skolen, og mye annet.  Både Simon og Elise er tidligere gjester på podkasten, i henholdsvis episode 93 og 120. Da snakket vi om doktorgradsprosjektene deres i en tidlig fase av arbeidet, mens vi idag skal vi få høre om det endelige resultatet, og om hvordan det har vært å arbeide såpass intenst med disse tema i fire-fem år. Dette er dessuten første gangen de to opptrer sammen i en diskusjon av deres arbeider.  Siden dette ble en lang prat så har jeg valgt å dele den opp i to. Her har du første del, og så kommer del to om en ukes tid.     Her er lenker til doktorgradene og disputaser:  Elises doktorgrad, prøveforelesning, disputas. Se mer infor på skoleforskeren.no  Simons doktorgrad, prøveforelesning, disputas   Tidligere opptredener her på podkasten:  https://larsogpaal.libsyn.com/episode-120-mer-og-mer-skole-med-elise-farstad-djupedal  https://larsogpaal.libsyn.com/episode-93-simon-malkenes-om-skole-humankapital-og-konomi    ---------------------------- Logoen vår er laget av Sveinung Sudbø, se hans arbeider på originalkopi.com Musikken er av Arne Kjelsrud Mathisen, se facebooksiden Nygrenda Vev og Dur for mer info. ----------------------------    Takk for at du hører på. Ta kontakt med oss på larsogpaal@gmail.com Det finnes ingen bedre måte å få spredt podkasten vår til flere enn via dere lyttere, så takk om du deler eller forteller andre om oss.  Både Lars og Pål skriver nå på hver sin blogg, med litt varierende regelmessighet. Du finner dem på disse nettsidene: https://paljabekk.com/ https://larssandaker.blogspot.com/   Alt godt, hilsen Lars og Pål

I detta avsnitt av Best Fitness Friend podcast diskuterar Kalle Solberg och Oskar Johed sina personliga framsteg och förberedelser inför The CrossFit Open.

Gott nytt år!

Menhammars Daniel Olsson kom förbi studion för att prata avel, Margaretas Tidiga Unghästserie, prissättning på avelshingstar, Prix d'Amerique och travsport i allmänhet.   Innehåll: 00.00 Ola Lernå är tillbaka 04.20 Vad gör Daniel på Menhammar? 08.16 Perspektiv på bra eller dålig stam 15.54 Historiens bästa svenska avelshingst 20.01 Margaretas Tidiga Unghästserie fyller tio år 28.52 Travets drottning 34.44 VOV – dyraste avelshingstarna 43.01 Veckans travnyheter – Oljerikedom i travsatsning? Ännu en Almhedensuccé, Prix d'Amerique och minnet med Wild Honey, Tomas Thell ur tiden. 55.20 Lackes luringar till V85 på Färjestad 1:01.40 Kasino och spännande gästspel på Solvalla 7 februari   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Gäster: Daniel Olsson och Lacke    Programledare: Markus Myron och Ola Lernå

I veckans avsnitt gästar den fantastiska Christer Olsson, inspiratör, coach och föreläsare. Samtalet kretsar kring tid, stress och varför upplevelsen av ständig brådska har blivit ett normaltillstånd i både arbetsliv och samhälle. Christer pratar om hur jämförelser och höga krav påverkar engagemang och självkänsla, och varför hållbart ledarskap handlar om att skapa riktning, framtidshopp och psykologisk trygghet, snarare än att öka tempot. 

I denne episode ser vi på, hvorfor nytårsforsætter så sjældent holder, og hvordan Enneagrammets personlighedstyper kan hjælpe os med at forstå vores automatiske mønstre. Vi tillader vores ører at vokse, og vi taler om, hvad der sker, når fundamentet under dit forsæt ikke er sat stabilt. Om de typiske faldgruber, og hvordan du i stedet kan arbejde med at lytte til dit kald.

Människocentriska och hästcentriska perspektiv - vad innebär det? I dagens avsnitt pratar Gaia, Karolina och Eva Bertilsson om den viktiga frågan “För vems skull?” både utifrån praktiska och mer filosofiska perspektiv. Hur balanserar man hästens önskan gentemot sin egen? Vi dyker ner i de svåra frågorna kring att våga se sanningen i ögonen och drömmer oss bort till praktiska lösningar som gynnar både människor och häst.Skriv till oss med idéer, tankar och förslag eller tagga oss i dina inlägg på Modern Hästträning (modern_hasttraning) på instagram och facebook!

Matt 6,5-13

Perspektiv, debat og et stærkt journalistisk fokus er kernen i P1 Morgen. Her bliver du klædt på fra morgenstunden med nyheder fra indland, udland, erhverv og kultur. Og du får masser af baggrund, analyse og aktuel samfundsdebat med på vejen.

Perspektiv, debat og et stærkt journalistisk fokus er kernen i P1 Morgen. Her bliver du klædt på fra morgenstunden med nyheder fra indland, udland, erhverv og kultur. Og du får masser af baggrund, analyse og aktuel samfundsdebat med på vejen.

Anders Lund Madsen har haft døden som sit stofområde i mange år. Allerede mens han er på Ekstra Bladet, efterforsker han de liv, der ligger bag dødsannoncerne 'pårørende søges'. Han er især optaget af at finde ud af, om folk har været ensomme, siden der ikke er nogen pårørende. Efter at hans bror er død, fylder døden endnu mere hos ham. Han ved, at han skal nå at lære at ryge pibe og betjene en lille motorbåd, inden det sker. Hvis du har tanker om selvmord, kan du kontakte Livslinien på 70 201 201. Vært: Anne Sofie Kragh Klipper: Leo Peter Larsen Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Research: Sarah BechSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Neonatal hälsa i världen – barnläkarnas berättelser från fältet.Vi tar dig med långt utanför Sveriges trygga neonatalvård och in i den verklighet som barnläkare möter runt om i världen. Våra gäster delar med sig av starka, berörande och ibland omtumlande upplevelser från sitt arbete i miljöer där resurserna är få, men engagemanget desto större.Hur skiljer sig vården av de allra minsta barnen mellan olika länder? Vilka likheter ser man – mitt i alla olikheter – när livet precis har börjat? Och vad kan vi i Sverige lära oss av arbetet som görs globalt? Det här är ett avsnitt som både inspirerar och väcker eftertanke, och som påminner om hur otroligt bra vi faktiskt har det i Sverige. Lyssna och få en unik inblick i neonatalvård världen över – genom ögonen på de som varit där. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer när du slutar leva i antingen eller – och börjar leva i både och? I det här avsnittet bjuder jag in dig till ett högre perspektiv på liv, ledarskap och kall. Vi pratar om: ✨ Hur gamla sanningar och begränsande tankar håller oss tillbaka ✨ Kraften i ansvar, förväntningar och våra inre bilder ✨ Varför kärlek inte är något vi sparar – utan något vi strösslar ✨ Hur du aktivt kan vara med och skapa en varm, modig och uppmuntrande kultur – både offline och online ✨ Tre avgörande egenskaper för dig som vill leva ditt kall fullt ut: integritet, kreativitet och nyfikenhet Du får också en konkret reflektionsövning där du får möta ditt ideala jag – den bästa versionen av dig själv, utan begränsningar. Vill du ta nästa steg? Beställ boken Ett större liv: https://ea-design.se/butik/ett-storre-liv/  Anmäl dig till min masterclass: Skapa ett helt års resultat på 77 dagar den 11/12 kl. 12.00 https://www.ledarskapsakademin.com/live-webinar/vtv77d/register Kliv in i något av programmen i Ledarskapsakademin: www.ledarskapsakademin.com Eller skriv till oss för personlig vägledning kring ditt nästa steg DM:a mig på @emmelialander (Instagram) eller hej@ledarskapsakademin.com så guidar jag dig. Vad tar du med dig från dagens avsnitt som du direkt vill implementera i ditt liv? Dela gärna med oss så firar vi dina steg tillsammans.

Anne Stærk Dickenson er autoriseret psykolog og optaget af de mekanismer, som gør sig gældende for alle mennesker.Vi taler om metakognitiv terapi, de tre principper, selvværd og hvad problemer egentlig er.Du kan se mere til Anne på hjemmesiden https://www.annestaerk.dk/ og på Instagram https://www.instagram.com/psykologannestaerk/Det spirituelle hjørne er en uafhængig podcast. Du kan støtte podcasten her: https://10er.com/detspirituellehjorne og med et engangsbeløb her: https://www.annasophiapetri.dk/podcastTak til dig der støtter! ❤️❤️Annasophia Petri Holm ©️ 2025 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige rustar upp militärt och är numera en del av Nato. Blir vi säkrare? Och vad är det vi försvarar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har inte lagt så mycket pengar på försvaret sedan kalla krigets dagar. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är Sverige nu fullvärdig medlem i Nato. Runt om i världen sker militär upprustning i takt med att den storpolitiska maktbalansen ändras. Blir Sverige och världen säkrare eller gör stridsberedskapen att det blir närmare till krig? Vilka alternativa vägar till säkerhet finns det för att stärka freden?Hotet från Ryssland beskrivs som ett existentiellt hot mot Sverige och Europa. Det är därför vi stöttar Ukraina, stärker våra gränser och rustar upp. Men vad är det vi försvarar? De territoriella gränserna, demokratin, Nato, folkrätten…?När Sverige efter över 200 år som alliansfritt går med i Nato förändras vårt lands identitet. Det neutrala Sverige självbild var en röst för fred och internationellt samarbete. Vad kommer Sveriges nya identitet vara? Kan ett stärkt försvar öka gemenskapen?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, Ulrika Möller, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Böcker:To run the world - Sergej RadchenkoHennes excellens Agda Rössel - Elin JägerströmSport:AikidoPsykoanalys:Jaqcues LacanBöcker och texter som nämns i programmet:Är Sverige säkert nu? - Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik - Redaktör Linus HagströmNational security as an ambiguos symbol - artikel av Arnold WolfersHell of Good Intentions - America's Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy - Stephen Walt

Dagens gjest er fastlege og universitetslektor Nick Faradonbeh. Med egne livserfaringer og en unik evne til å kombinere medisinsk kunnskap med menneskesinnet, deler han hvordan vi kan håndtere stress bedre i hverdagen.Vi snakker om hvordan stress setter seg i kropp og sinn og hvordan takknemlighet og kjærlighet for oss selv kan være et av de viktigste verktøyene vi har for å få et godt liv. Du får også høre mer om MAKT-metoden – en tilnærming Nick bruker for å hjelpe sine pasienter med å finne ro og frihet i en travel hverdag.For mer fra Nick:Podcasten vitenskap om velværeVil du teste BookBeat? Nå får du 60 dager gratis. Gå inn på bookbeat.no og bruk koden legeromlivet i et ord, eller gå inn på bookbeat.no/legeromlivet.Tusen takk til ukens sponsor IF forsikring, if.no/kritisksykdom.Ønsker deg en nydelig uke!AnnetteFølg meg gjerne på:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Donald Trump fik IKKE Nobels fredspris i år, men han fik i den grad en heltemodtagelse i Israel efter, at han har været med til at sikre en våbenhvile, en gidseludveksling og en fredsplan mellem Israel og Hamas i Gaza efter to års blodig krig. Er en fredsplan er lig med fred, og hvilken del af æren kan vi tildele Donald Trump? Og hvorfor er Trump vred på TIME Magazine, der ellers har skrevet en rosende artikel? Deltagere: Udlandskorrespondent Stéphanie Surrugue, kulturkorrespondent Sandra Brovall, international korrespondent Steffen Kretz og USA-journalist Lasse Engelbrecht. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen.

Donald Trump fik IKKE Nobels fredspris i år, men han fik i den grad en heltemodtagelse i Israel efter, at han har været med til at sikre en våbenhvile, en gidseludveksling og en fredsplan mellem Israel og Hamas i Gaza efter to års blodig krig. Er en fredsplan er lig med fred, og hvilken del af æren kan vi tildele Donald Trump? Og hvorfor er Trump vred på TIME Magazine, der ellers har skrevet en rosende artikel? Deltagere: Udlandskorrespondent Stéphanie Surrugue, kulturkorrespondent Sandra Brovall, international korrespondent Steffen Kretz og USA-journalist Lasse Engelbrecht. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen.

Local player Mitchel Polderman alias Stranger steps in the RYC mix series with a two-hour pumper of a set epitomizing the very trademark character of his productions: hard-hitting, dynamic, unfaltering. Trading heavyweight floor-busters via his own labels Self Reflektion, Paling Trax and Perspektiv, or through the likes of Monnom Black or Clergy, Stranger has cemented his reputation as a surefire big-room puncher, serving up frantic, utilitarian peak time grooves and hi-impact warehouse ordnance like one goes for a walk in the park. Expertly mixed and proper XTC-inducing, Stranger's mix vouches for the mad sound quality flowing in the veins of our beloved city. Reclaim. 

Nazanin er doula og ergoterapeut og lige nu i gang med at skrive speciale i pædagogisk atropologi. Hendes fokusområde er tro og spiritualitet – og hvordan vi praktiserer det.Du kan se mere til Nazanin på Instagram @moderkunstenDu kan finde Det spirituelle hjørne på Youtube her: https://www.youtube.com/@spirituellehj%C3%B8rneDet spirituelle hjørne er en uafhængig podcast. For at støtte podcasten kan du klikke her: https://detspirituellehjorne.10er.app/ Tak til dig der støtter

STRAT-DEFI - Et nyt forsøg er aktuelt ved at blive udrullet over hele danmark. Her skal vi test om alternative defibrilleringsstrategier ved præhospitalt hjertestop er bedre end den standad strategi vi anvender med anterior-lateral palcering. Vi har talt med 3 af forskerne i gruppen.