Podcast appearances and mentions of ulrika hjalmarson neideman

Vad är meningen med livet? Vad händer när man dör? Kropp & Själ-redaktionen ger svar på några av livets stora frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledaren Ulrika Hjalmarson delar ut frågor till sina medarbetare att besvara. Lyssnarna får följa med till obduktionsbordet, till litteraturen, till hälsoprofiler och in i hjärnan för få svaren på livets stora frågor:Vad är ont och gott? Vem är jag? Vad händer när man dör? Vad är meningen med livet?Medverkande: Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker och författare, Simon Kyaga, psykiater, Mattias Eilola, Maria Borelius, journalist och hälsoskribent, Eva Rudd, rättsläkare på Rättsmedicinalverkets avdelning i Stockholm, Redaktionen består av: Ulrika Hjalmarson Neideman, Ninos Chamoun, Gustav Asplund och Stina Näslund

Är förmågan att kämpa kopplat till en viss personlighetstyp eller är det något man lär sig längs vägen? Helt klart är i alla fall att ett skarpt läge kan ta fram oanade sidor hos en människa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Kampen som drivkraft ska vi titta närmare på vad människor klarar av att göra när de tvingas till det och träffa personer som behövt kämpa av olika anledningar och höra hur det påverkat dem. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Vinterns stora helg är proppfull av förväntningar som kan vara lite svåra att leva upp till. Hur får man till familjemyset? Kropp & Själ önskar God jul med en timmes feelgood. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om hur man försätter sig själv i helg-läge, tips om hur man småsnackar på mellandags-minglet, om hur man stressar ner genom att ta ton och hur man gör för att sprida glädje till sina medmänniskor. Dessutom en traditionsenlig framtidsspaning på hälsoåret 2025. God jul, kära lyssnare! Medverkar gör Maria Farm, psykolog och Ida Hult, framtidsetnolog. Författaren Moa Herngren och psykologen Jenny Richardsson hörs också i programmet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman och producent är Alice Lööf.

Ett underskattat sinne som påverkar oss mer än man kan tro. I vår visuella tid har luktsinnet hamnat i skymundan vad vinner man på att stanna upp och dofta på omgivningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utan luktsinne försvinner 95 % av smakupplevelser, personer som saknar förmågan att lukta blir oftare brandskadade och matförgiftade och lukten kan till och med hjälpa oss i valet av partner. Dofter är ett tvärsnitt mellan våra tankar och känslor, de är starkt kopplade till våra minnen, något man kan leka med som parfymtillverkare. Hur låter det t.ex med en parfym som luktar blod, krutrök, bandage och betong? Rumänska David-Lev Jipa-Slivinschi skapar dofter som sällan luktar gott, han vill att dofterna ska berätta en historia. Hör även luktforskaren Johan Lundström som digitaliserar dofter som i framtiden kan sippra ut från våra TV-apparater – och skickas till läkare vid digitala vårdbesök. Medverkar i programmet gör även Jonas Olofsson, professor i psykologi och luktforskare vid Stockholms universitet, Jenny Lantz, författare till boken Expedition parfym och Bill S. Hansson, professor i neuroetologi vid Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Jena. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf

Empatisk medmänniska eller sorgtjuv? Var gränsen går, när man ska visa sitt deltagande i sorgliga sammanhang, är inte alltid kristallklar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För sjuksköterskan Anneli blev de gula skyddskläderna en rustning när hon jobbade med Ebola-utbrotten i Liberia 2014. Hur hanterar man både att se många människor dö och möta deras anhöriga i sorg utan att själv gå under?Fanny och Alva sörjde i grupp när deras idol dog. I de lägena kan sorgen vara skön att dela.Men det finns också dem som tar sitt sorgdeltagande alldeles för långt. En fransk sorgbedragare nästlade sig in i en organisation för överlevande efter terrorattentaten i Paris 2015.Medverkar gör Allan Linnér, psykolog, David Waskuri, psykolog och Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi vid Uppsala universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf

Ångestklump i magen varje måndag eller lätta steg till morgonbussen? Jobbet är en central del i många människors liv, men hur ska man göra för att trivas? Och är det viktigt att det är meningsfullt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa människor tycker att arbetet är så pass meningsfullt att de inte kan sluta jobba. Sadelmakarmästaren Rolf Stenberg har jobbat i 75 år. Han fyllde 90 år förra veckan och har inga planer på att pensionera sig. – Ingen av mina jämnåriga kamrater finns längre. De gladde sig när de fick pension, tog det lugnt och nu är de borta, säger han till vår reporter vid ett besök i läderbutiken där han jobbar tillsammans med sin dotter. Det är förstås inte alla förunnat att känna samma arbetsglädje som Rolf, men en sund inställning till sitt jobb bidrar till en ökad livskvalitet. – Någonstans tycker jag i grunden att det är viktigt att man ska göra bra ifrån sig på jobbet. Men jag tycker men tycker det är viktigt med gränssättning, jobbet ska inte flyta ut över fritiden, men man är skyldig att göra sitt bästa under de timmar man är på jobbet, säger Nicolas Jacquemot, som skrivit boken Meningen med arbetslivet – handbok för dig som vill vidare.Medverkar gör Nicolas Jacquemot, aktuell med boken Meningen med arbetslivet – handbok för dig som vill vidare, Mats Ekdahl, författare som skrivit boken Jobbet och Roland Paulsen, sociolog vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Skäggväxt, mensrubbningar och svårigheter att bli gravid är alla symtom på hormonstörningen PCOS. Alla symtom förvärras av övervikt. Grundorsaken är oklar, men den drivande faktorn är höga nivåer av manligt könshormon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. PCOS står för polycystiskt ovariesyndrom. Diagnosen är också vanligare än vad man kan tro. Drygt en av tio kvinnor, mellan 10-15 %, har PCOS. En av dem är 23-åriga Louise.– Jag har fått oönskad hårväxt, på ställen där en typisk kvinna inte brukar få så mycket hår som syns, berättar hon. En PCOS-diagnos ställs utifrån tre kriterier varav två måste vara uppfyllda; rubbad menscykeln, förhöjda nivåer av manligt könshormon och ett speciellt utseende på äggstockarna. – Övervikt är också väldigt vanligt i den här gruppen, 50 % har fetma. Men det ingår inte som ett diagnosstörning, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi. Medverkar i programmet gör Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska institutet, Angelica Lindén-Hirschberg, professor i gynekologi, Karolinska institutet och Liselotte Videla, expertpatient med PCOS. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Att kräkas är en av kroppens viktigaste försvarsmekanismer den funktion som både larmar om att något är fel och som hjälper till att få bort det giftiga ur kroppen. Det kan framkallas av åksjuka, infektion eller graviditet varför spyr vi av så olika saker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Allt regleras i kräkcentrumet i hjärnan. Det verkar vara nästan samma reaktion i kroppen oavsett trigger, säger Lennart Svensson, professor i molekylär virologi.När signalerna väl kommit till kräkcentrumet talar nya signaler om för kroppen att den behöver spy. Reflexen går inte att stoppa. Det är nog ingen som tycker att det är härligt att kräkas. Men för vissa är motståndet så stort att det utvecklas till en fobi. Så blev det för Rebecca Ejdemo.– Jag började ifrågasätta allt jag åt och frågade ”är ni säkra på att det ni har lagat är bra?”. Och mina föräldrar blev ju så trötta på mig tillslut, säger Rebecca som lidit av kräkfobi, eller emetofobi, sedan hon var liten. Vi förstår att det kan ta emot att lyssna på ett helt program om illamående när man lider av kräkfobi. Därför har vi lyft ut Rebeccas historia ur programmet. Lyssna via klippet nedan. Medverkar i programmet gör Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet, Catarina Flink, mikrobiolog vid Livsmedelsverket och Liv Svirsky, psykolog och psykoterapeut.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Lasse hittar lyckan i sorgen efter sin dotters död, sorgen är som en portal till minnena. Anki fann kraft att starta Missing people efter att hennes styvson Tony försvann. Kanske är sorgen inte bara mörker vad finns egentligen att hämta där? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – För mig är sorgen en rätt komplex känsla. Men den är ren på så sätt att den får oss att tänka på vad som är viktigt i livet och sålla bort det oväsentliga, säger psykologen och psykoterapeuten Anna Kåver. – Det finns många som skäms över att de är glada ibland, samtidigt som de sörjer, och då kommer man in på det här med att sörja randigt, fortsätter hon. Uttrycket att “sörja randigt” brukar användas för att beskriva att man sörjer lite i taget. Att varken trycka undan känslorna eller att fastna och begravas i alla mörka känslor. – Evolutionärt sett är sorgen en biprodukt, som inte har någon given funktion, annat än att den hjälper oss att knyta an till varandra och skapa band mellan oss, säger psykologen Isabel Petrini. Medverkar i programmet gör Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, Isabel Petrini, psykolog och Elmir Omerovic, professor i kardiologi vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Locka, pocka eller bjuda in. Hur förför man någon i den digitala eran när de flesta tittar ner i mobilen istället för in i sin partners ögon? Och vilka hemliga fantasier finns därute? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Flera säger att det vackraste som finns är att bli förförd av en kvinna – att hon tar hela ansvaret, säger Åsa Kalmér, författare till boken Naket - hans mest intima, där hon intervjuat män om deras sexualitet. Samtidigt kan ordet förförelse låta tungt och prestationsfyllt, säger sexinspiratören Marika Smith. – På samma sätt som det kan vara lekfullt tror jag att många drar sig för att förföra, för att man tänker på stereotypen av en man som har en ros mellan tänderna, fortsätter hon. – Jag tycker man ska göra det på ett hederligt sätt, genom att bjuda in istället för att tänka att man ska lura någon att bli kåt.Gäster i programmet är Åsa Kalmér, författare till boken Naket - hans mest intima, Kalle Norwald, sexolog, Marika Smith, sexinspiratör och Stefano Foconi, författare till boken Om kärlekskonsten. Medverkar gör även författaren och journalisten Emil Åkerö, som skrivit boken Slampans död. En djupdykning i den sexuella lågkonjunkturen. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Skarven är en perfekt lucka att reflektera över tiden som går. Innan vi lämnar 2023 helt och hållet ska vi ta en titt i backspegeln och följa upp några ämnen som avhandlats i Kropp & Själ under året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkar i programmet gör: Sven Andreasson, professor på Karolinska Institutet och alkoholläkare på Mottagningen för alkohol och hälsa i Stockholm, Caroline Elmér, urolog, Thomas Lindegård, tennistränare och Ida Hult, futurist, framtidsetnolog och strateg. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är förinspelat.

Att ett glas rött om dagen är bra för din hälsa, har du väl hört? Det ska visa sig vara helt fel det finns inget hälsosamt drickande av alkohol. Ett glas rödvin om dagen kan motverka hjärt- och kärlsjukdomar, så har det låtit ett tag. Alkoholen som under stora delar av 1900-talet sågs som en samhälls- och hälsofara har alltmer kommit att ses som relativt ofarlig, så länge man dricker måttligt. – Det fanns en föreställning som växte fram för över hundra år sen att alkohol under en viss gräns var harmlös – en bild som förstärktes ju mer åren gick. Man menade att viss konsumtion till och med var nyttig, berättar professorn och alkoholläkaren Sven Andréasson. Särskilt rödvin har ibland lyfts fram som rik på nyttiga antioxidanter. Men nu tyder allt mer på att alkoholen, även i måttliga mängder, ökar risken för en rad folksjukdomar, inte minst cancer. Psykologen och alkoholforskaren Sara Wallhed Finn:– Det vi kan se vad gäller cancer är att för varje glas mer man dricker i veckan så finns det en ökad risk för vissa typer av cancer. Redan i höst kommer Socialstyrelsen gå ut med nya riktlinjer kring gränsen för skadlig alkoholkonsumtion. Så vad är det vi vet nu som vi inte visste tidigare? Och är det så att det bara är dåligt med alkohol? Gäster i studion: Emma Frans, epidemiolog och författare, aktuell med boken Expertparadoxen. Sven Andréasson, alkoholläkare och professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska Institutet.Sara Wallhed Finn, psykolog och alkoholforskare vid Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Reportage: Vår reporter Simon Sarnecki går ut bland uteserveringar och frågar folk hur de ser på sitt drickande och om de har ett hum om hur pass hälsoskadligt det är. En ny typ av nykter livsstil verkar ha kommit för att stanna. Det undersöker reportern Sebastian Hedlund när han träffar en person som valde nykterheten redan i tonåren. Vad var det med det nyktra livet som lockade?Producent, Shang Imam.

Inom den medicinska forskningen har AI länge varit illa ansett. Nu är t.o.m- pionjärerna förvånade över att det funkar så bra. Men skulle du vilja gå i terapi hos en AI-bot? Filosofen Jonna Bornemark menar att man måste se till människans förmåga att tillskriva föremål liv. Det gäller även när vi pratar om AI och och AI-terapi. Att personen som chattar med AI-terapeuten snabbt kan tillskriva boten mänsklighet.– Vi är inte som vi kanske vill tro mer rationella varelser idag, p.g.a. den tekniska utvecklingen. Vi ger redan som barn till exempel en nalle liv genom att vi pratar och delar våra hemligheter med den. Detsamma gäller med AI. Här finns inget levande eller sinnligt mottagande. AI-boten har inget självmedvetande. I den här typen av terapi måste vi vara medvetna om att den vi möter är oss själva. Den andra är en chimär.AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse som var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever. – Vi pratade inte om AI när vi skulle lansera maskinen 2016 för vi insåg snabbt att det skulle låta för futuristiskt vilket skulle göra personalen mer skeptisk. Men ändå hade man farhågor om att den här datorn skulle ersätta lärare och specialpedagoger. Det var det aldrig tal om, menar han. Nu hade man istället ett hjälpmedel och personalen kunde erbjudas ett till instrument i deras “verktygslåda”Även Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har upplevt rädslor och kritiska röster när man använt AI-teknik inom till exempel terapi. – Dels är det viktigt att veta vilken terapiform vi pratar om, dels måste vi berätta att det inte finns någon etablerad AI-terapi i Sverige idag. Men Carlbring ser stora fördelar med AI:s inträde inom terapin. Han menar att behandlaren skulle kunna med hjälp av AI få handledning i realtid. Men då pratar man om internetbaserade behandlingar som sker på distans. Med hjälp av AI kan terapeuten få en större överblick över hela personen och snabbt se mönster i hur personen utvecklas. Samtidigt, menar Karim Jebari, filosof, att AI-utvecklingen inte går lika snabbt som människor verkar tro och att vi därför inte borde vara oroliga.– Vi har länge varit i en hype-fas pådriven av managementkonsulter som menade att AI skulle lösa alla problem. Men där är vi inte på ett bra tag. Fortfarande kan inte en AI ersätta någon inom vården utan man kan i bästa fall se det som ett ”stetoskop”, ett verktyg, snarare än en biträdande läkare. Gäster i studion:Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet. Mattias Nilsson, forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum på Karolinska institutet. Jonna Bornemark, filosof, professor i filosofi och jobbar på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.Karim Jebari, filosof, forskare vid Institutet för Framtidsstudier vid Stockholms Universitet.Reportage: Våra reporter Sebastian Hedlund går i terapi hos en AI-bot, WYSA och träffar en mänsklig terapeut. Hur upplever han skillnaden. Och Simon Sarnecki tar oss på en historisk resan med AI för att se var vi befinner oss idag. Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent, Shang Imam

Trettio sekunders ögonkontakt leder antingen till våld eller sex, lyder ett känt citat från den amerikanska utvecklingspsykologen Daniel Stern. Vissa experter menar dock att det inte ens behövs så lång tid för att det ska bli obekvämt utan att det kan räcka med så lite som tre sekunder. Oftast är det tre sekunders ögonkontakt, sedan tittar vi bort, tre sekunders ögonkontakt sedan tittar vi bort, i ett vanligt samtal, säger Bo Hejlskov Elvén, psykolog. Men till personer vi har ett närmre förhållande till kan ögonkontakten givetvis vara längre än så, fortsätter han. Då gäller det ofta kärlekssituationer. När man raggar på krogen till exempel.  Jag kan nog uppfattas som flirtig mot personer som jag inte menar att vara flirtig mot, just för att jag tittar på folk så mycket generellt, jag kanske råkar titta lite för länge på någon till exempel, säger Malin*, som använder just blicken mycket när hon raggar. Hur gör du när du ser någon som du gillar? Då tittar jag lite mer intensivt på den personen, det blir som ett tyst hej kan man väl säga. Det är inte som att jag vänder bort blicken utan jag håller nog kvar blicken ganska länge, säger hon. Gäster i programmet: Jens Edlund, samtalsforskare vid KTH, som leder projektet Ögonkontakt i samtal, Kim Astor, doktorand i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet och Bo Hejlskov Elvén, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf*Malin heter egentligen något annat.

Det kan ta emot att lära sig något helt nytt, att släppa det bekväma lunket och kasta sig ut i det okända. Att vara nybörjare kan komma med en rädsla för att göra bort sig. Men vad kan man vinna om man skulle ha modet att testa? En nybörjare har massa alternativ, medan en expert bara har två eller tre, säger Per Holmlöv, 81 år gammal och ständig nybörjare nu senast inom måleri.  Jag är i slutfasen av mitt liv. Jag kan inte springa längre, jag kan inte klättra längre, jag kan inte vandra i fjällen längre, jag kan inte segla längre. Men då kan jag istället måla hästar, hundar, fjäll och hav och på så sätt återuppleva det, förklarar han. Ofta jämförs inlärning med stigar som blir till motorvägar i hjärnan, ju mer vi gör någonting.  Lär du dig nya saker under en längre tid modellerar du om hjärnan på sikt, säger Johan Mårtensson, neuropsykolog och hjärnforskare. Gäster i programmet: Johan Mårtensson, neuropsykolog och hjärnforskare, Ulrica Norberg, journalist och författare som skrivit boken Nyfiken Väck ditt inre geni och Tom Vanderbilt, som skrivit boken Nybörjare: kraften & glädjen i att lära sig nya saker.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf

Fram till ganska nyligen rådde det fettskräck i väst man skulle äta så lite fett som möjligt. Men så vände vindarna och fettet kom in i värmen. Vad är egentligen fördelarna med fett? Och vad händer när man enligt rådande ideal deffar eller bantar bort alla fettreserver? En vanlig kropp ser inte ut på det sättet.För Mikael Rydén är svaret tydligt. Han är professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning. Vi är utvecklade för att klara svält, vi måste ha ett lager av fettväv. Sedan är det olika var den sätter sig, till exempel kan kvinnor ha mycket fettväv på stuss och lår, men då är den mindre aktiv och mer godartad, den har inte samma negativa effekt på kroppens insulinkänslighet, säger han. Gäster i programmet: Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning på Karolinska institutet, Kirsty Spalding, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi på Karolinska institutet, Sarah Sjöström, simmare och Kristina Andersson, näringsfysiolog.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

Ibland säger munnen ja även fast hjärnan säger nej, när rädslan för att verka otrevlig och tråkig tar över. Det kan vara svårt att veta var den egna gränsen går på jobbet, i relationer till anhöriga och till och med till försäljare. Att jag blir lurad att köpa något som ville ha eller som jag tänkt att köpa. Vi 75-plussare har mycket prylar vi inte behöver, säger Bengt som sitter i solen på Liljeholmstorget i Stockholm. Tonen i rösten är glad, men det han pratar om är egentligen något allvarligt. Det handlar om att kunna säga nej, både för sin egen skull och vissa gånger även för andras. Jag tror man ska ha i åtanke att de allra flesta blir tacksamma om någon börjar säga i från i en obehaglig situation. Till exempel under ett möte på jobbet där alla tänker samma sak, då kan man bli tacksam om någon stiger fram och säger ifrån, säger Åsa Kruse, psykolog och författare till boken Att sätta gränser för sig själv och andra. Hon fortsätter: Men det är klart att det är en balansgång, man kan ju inte alltid sätta gränser i alla sammanhang. I bästa fall kan man göra det i samförstånd med andra.Gäster i programmet: Åsa Kruse, psykolog, David Waskuri, psykolog och Ida Flink, psykolog som forskar om sexuell smärta och har skrivit boken Du, jag och sex. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice LööfProgrammet sänds direkt.

En armhävning varje gång man gått på toaletten, femton minuters skärmfri tid direkt efter man vaknat eller ta en kort promenad när middagsdisken är klar. Det här är exempel på det som kallas för mikrovanor alltså små vanor, som kanske inte ger jättestor effekt omedelbart, men har större effekt på lång sikt. Plus är lättare att hålla. Detta i en kontrast till de senaste årens mer extrema hälsotrender som å ena sidan kan ge snabba resultat, men innebär vanor som är svåra att hålla i längden. Med de små vanorna menar vissa att man skapar hållbara vanor, utan att anstränga sig särskilt mycket. Den amerikanska samhällsvetaren och författaren BJ Fogg kallar det för mikrovanor. Det finns många människor som berättar att de har negativa tankemönster, att de säger till sig själva att de gör ett dåligt jobb och att de vill sluta med det, och frågar: Kan mikrovanor hjälpa? Och svaret är: Ja!, säger han.Anders Rosengren, läkare och författare till boken Hela livet är inne på samma spår. Med småvanor blir man mer och mer medveten om hälsan. Folk tycker det är stimulerande med stora, mer extrema projekt, och det kan funka för en del, men för många kan det leda till stor besvikelse att man inte lyckas uppnå målen. Problemet är att man då har större fokus på målet än att ändra sin kurs i livet. Och då gäller det att skifta fokus från målen till vilka värden som är viktiga för oss. Det är kombinationen mellan information om hälsa och existentiella frågor som är det centrala, visar vår forskning, säger Anders Rosengren.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.Programmet är en repris från den 14 september 2021.

Doften av nystekta pannkakor, sommarens första syrén eller smaken av kokt hummer. Vad väcker barndomsminnen till liv? Och vad betyder barndomsminnena för vårt vuxna jag? En som levt mycket i sina barndomsminnen är författaren Karolina Ramqvist, aktuell med boken Bröd och mjölk. Jag har tänkt att jag har haft bra minne, men däremot minns jag inte stora delar av livet som ung vuxen. Kanske är det så att mina starka barndomsminnen konkurrerar med de från vuxenlivet som då kändes mindre viktiga? säger hon.Ibland ställs man inför situationer där man minns samma händelse olika.Enligt psykoterapeuten Maria Yassa är det flera faktorer som spelar in i hur ett visst minne utformas. Till exempel påverkar dagsformen hur man minns någonting, säger hon.Och fortsätter: Inom psykoanalysen pratar man om efterhandsverkan, alltså när man är med om en sak, får en erfarenhet, men förstår den mer och mer varefter tiden går.Gäster i programmet: Karolina Ramqvist, författare, Görel Fred, psykoterapeut, Maria Yassa, psykolog och psykoanalytiker och Pontus Wasling, hjärnforskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet är en repris från 12 april 2022.

Livet på 2020-talet är sprängfyllt av val, bara att köpa bröd i matbutiken erbjuder en uppsjö av alternativ. Men det finns en sak vi inte kan välja, och det är vår kropp. Kropp & Själ den veckan är en tillbakablick över några reportage vi sänt under det gångna året som handlar just om vår relation till den egna kroppen. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman och Alice LööfProducent är Alice Lööf.Programmet är förinspelat.

För 20 år sedan skrattades det åt folk som pratade om ett evigt liv i dag börjar det mer och mer ses som en möjlighet. Om man optimerar, mäter och anpassar så verkar man kunna pusha fram dödsdagen med flera år. Men hur gammal vill du egentligen bli? Peter Ottsjö har ett svar på den frågan 123 år. Men egentligen skulle han vilja bli så gammal som möjligt, anledningen till att han svarar 123 år är att det dokumenterat äldsta människan som levt blev 122 år.  Det skulle vara roligt att slå det rekordet, säger han. Och fortsätter: Det andra skälet är att det skulle bli jämnt och fint, för jag fyller 123, år 2100, så det känns rätt passande. Äldreforskaren Ingmar Skoog vill även han bli så gammal som det går. Han säger att vi är dåliga på att föreställa oss hur vi kommer känna och må när vi når en viss ålder.  Om jag föreställde mig att jag skulle ha den konditionen jag har nu när jag är 68 år gammal när jag var 20, så skulle jag nog tänkt att jag inte skulle vilja leva nu, säger han. Gäster i programmet: Ingmar Skoog, professor och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet och Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.

Förväntar man sig att något ska göra ont, kan det göra ännu ondare. Tror man att man ska få biverkningar av en viss medicin, är det mer sannolikt att man får det. Är det vi som lurar oss själva? Nja, det är snarare kraften i placeboeffekten. Hjärnan är en slags maskin som hela tiden försöker förstå sin omvärld, säger hjärnforskaren Predrag Petrovic. Det är inte lätt för våra hjärnor att förstå all information som vi matas med hela tiden, och för att förstå omvärlden på bästa sätt är det optimalt om man vet hur omvärlden såg ut sekunden innan och sekunden efter.  Hjärnan skapar förväntan på olika vis, och det behöver inte ske medvetet. Till exempel om du tittar på en blå fåtölj och sedan tittar bort, så förväntar du dig när du tittar på fåtöljen igen att den ska vara blå, förklarar Predrag Petrovic. Det finns en rad områden där man testat placeboeffekten och sett hur kraftfull den kan vara läkemedel, biverkningar från läkemedel och till och med kirurgi. Men placebo funkar inte på alla åkommor.  Jag brukar säga att gränsen går vid sjukdomar som inte står under kontroll av det centrala nervsystemet, säger Karin Jensen, forskare som är aktuell med boken Hoppets anatomi.   Till exempel regleras inte benbrott av hjärnans processer, inte heller cancer. Och därför finns minimal chans att de ska påverkas. Däremot kan det ha effekt när det handlar om smärta och psykisk sjukdom. Det tycker jag är viktigt att förstå, för det tar död på oron att placebo skulle vara något mystiskt, säger hon. Gäster i programmet är Karin Jensen, smärt- och placeboforskare vid Karolinska Institutet, aktuell med boken Hoppets anatomi, Predrag Petrovic, hjärnforskare vid Karolinska institutet och Suzanne Gieser, leg. psykoterapeut och doktor i idé- och lärdomshistoria. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

Det rinner utmed ryggen, kladdar ner mobilen och formar LP-skivor under armarna - den varma årstiden är också fylld av svett. Den kroppsliga funktionen som varit avgörande för människan överlevnad, men som i dagens samhälle kan innebära ett stort lidande. Jag försökte alltid backa och säga att jag inte gillar att kramas. Och det tror ju många på, att jag inte gillar närhet. Så jag fick köra på det, säger Metha som lider av överdriven svettning, så kallad hyperhidros. Hon är ordförande för patientföreningen för hyperhidros och pratar gärna om skammen många känner för sin egen svett.  Man ska inte skämmas. Jag har förstått att det psykiska måendet är katastrof hos väldigt många på grund av att de svettas så mycket. Också hört historier om att folk inte vill gå ut på somrarna, de tycker att värme överhuvudtaget är fruktansvärt. Det blir ju som ett handikapp, säger hon. Gäster i programmet: Alexander Shayesteh, överläkare och biträdande lektor inom dermatologi på Umeå universitet, Niklas Dahl, överläkare och professor i klinisk genetik vid Uppsala universitet och Johan Lundström, luktforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf & Ninos Chamoun.

När det känns som om marken skakar under fötterna och hela ens värld känns överväldigande och stor är det lätt att en känsla av otrygghet smyger sig på. Men vad kan man göra för att lugna sitt oroliga inre? Vad gör du? Jönssonligan och havregrynsgröt, Ringer en vän, Kollar på rederiet och påtar bland mina växter. När vi frågade våra följare på Instagram vad de gör för att känna sig trygga fick vi väldigt många svar. Trygghet är en baskänsla, ett av våra basala behov vi har för att kunna må bra. Inom arbetslivet så pratar man ofta om comfort-zones eller bekvämlighetszoner på svenska. Då ofta i termer om att man ska lämna den, men hur gör man egentligen för att hitta den? Var känner du dig trygg? Med vilka? Med vilka aktiviteter? Vad känns som återhämtning? Efter vilka aktiviteter känner du att du får energi? Vad tar energi?, säger psykologen Oskar Henriksson, och fortsätter:  Jag misstänker att trygga aktiviteter och platser är sådana som återkommande varit positiva för en person utan ambivalens. En välbekant serie som Vänner är alltid trevlig. Men en ny tv-serie vet jag inte något om, den kanske har massa jobbiga dippar? Gäster i programmet: Oskar Henriksson, psykolog, Katarina Blom, psykolog och Richard Tellström, måltidsforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt. 

Ny teknik med gentestning har lett till etiska frågor. Vill man veta om man kommer utveckla en sjukdom eller inte? Detta dilemma berör bland annat den ärftliga sjukdomen Huntingtons. Någon som stått inför just den här frågan är Roland Brynjestål. Huntingtons sjukdom har funnits i hans släkt länge hans pappa dog i det, hans farmor också. I dag tror man även att hans gammelfarmor hade sjukdomen. Det var ju på 40-50-talet när man inte visste var det var. Så när hon var i fas fyra, som man kallar det, så gömde de mer eller mindre undan henne i någon gammal lada typ. Det låter ju sjukt, säger han.Huntingtons sjukdom är speciell på det sättet att det är en monogenetisk sjukdom. Om man har huntingtongenen så är risken 50 % att den förs vidare till ens barn.Roland har levt hela sitt liv med tron om att han kommer att utveckla sjukdomen. Först ville han inte testa sig. Men när han väl bestämde sig för att ändå göra det kom beskedet som en chock. Det var negativt.  Det var en väldigt konstig tom känsla. Mest tror jag att det var för att man levt så länge och sett anhöriga få sjukdomen, varför ska inte jag få den nu då? Det var väldigt jobbigt, också när alla runt omkring var så jublande glada, säger han.Gäster i programmet: Åsa Petersén, professor och överläkare i psykiatri vid Lunds universitet, Edvard Smith, professor i molekylär genetik vid Karolinska institutet och Martin Paucar, läkare och specialist i neurologi vid Karolinska universitetssjukhuset.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

Vi människor vill gärna kunna förklara varför saker är som de är hur våra kroppar fungerar och vad forskningen kommit fram till genom att undersöka världen. Men det finns fortfarande mycket som som vi inte kan förklara. Hur kan vi göra för att förhålla oss till det vi inte känner till? Kropp & Själ är på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, som i år har temat Det okända. Ett exempel på en mystisk, okänd sak som vi inte vet allt om än, är vårt medvetande. Det svåraste med medvetandet är hur vi ska få ihop det med vår materialistiska världsbild, menar filosofen Alva Stråge.Pontus Wasling, neurolog och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, medverkar också i diskussionen. Jag tror inte att vi alltid ska tro på vad vi ser och upplever, säger han.Gäster i programmet: Pontus Wasling, neurolog och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Alva Stråge, doktor i filosofi, Adrian Parker, professor i psykologi, Camilla Brudin Borg, lärare och forskare i litteraturvetenskap och Elias Mellander, lärare och forskare vid Handelshögskolan.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent är Alice Lööf.Programmet är förinspelat.

Att sörja en person som är här, men ändå borta. I våra grannländer Danmark och Norge säger man ventesorg om den känsla man som anhörig kan känna för en person som är obotligt sjuk, som psykiskt har försvunnit eller som är uppslukad av ett mångårigt beroende. Man skulle kunna ställa sig frågande till varför vi behöver ord att klä in alla tillstånd i. Men enligt filosofen Jonna Bornemark är det helt grundläggande. Det är viktigt att veta att världen är större än våra ord. Det finns alltid känslor som blivit underverbaliserad, säger hon.Psykologen Christina Fischler är inne på samma spår. Om man kan få en inramning på det som händer kan vi förhålla oss till det. Många patienter kommer till terapin med en stor resväska fylld med osorterad tvätt, och varje sak man tar upp och granskar kan man lägga i en viss hög och ju mer man kan lägga samman och säga det här hör ihop med det här, så det som känts obegripligt kan då brytas ner till mindre pusselbitar och bilda en helhet som man kan förstå, förklarar hon.En som känner igen sig i ordet väntesorg är Anna Pella. Hon skriver just nu en bok med det namnet som handlar om hennes dotter Agnes som föddes med en hjärnskada läkarna inte trodde hon skulle överleva.I dag är hon 18 år gammal, men familjen lever fortfarande med vetskapen om att hon inte kommer att leva så länge. Det har varit såhär från start, vi har aldrig haft det på något annat sätt med henne. Minsta förkylning kan bli livshotande. Varje morgon när vi går upp så vet vi inte hur det är, hennes andning blir sämre för varje dag som går.Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof, Christina Fischler, psykolog, Allan Linnér, psykolog och Anna Pella, journalist, författare och förälder till Agnes.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

Diarré, förstoppning, smärtor och gaser att ständigt ha problem med magen tär på personer med IBS, magsjukdomen som drabbar 10-15 procent av befolkningen, men som ingen vet vad den beror på. Jag behöver alltid veta var närmsta toa finns, och i vissa sammanhang som man är i så finns det ingen, säger Emelie Lundros som har diagnosen IBS-D, alltså IBS med diarrésymtom.Hon fick sin diagnos 2005, men det skulle dröja 15 år innan hon, genom att träffa en dietist, hittade en metod som hjälpte henne FODMAP-behandling. Men kosten är bara en del av det. Så stresshantering, sömn och vilken typ av träning du gör, allt sånt spelar också roll, säger hon.Kosten är en viktig komponent i att hitta en hållbar behandlingsform för personer med IBS. Länge har man pratat om den så kallade FODMAP-dieten,som går ut på att utesluta fermenterbara kolhydrater. Men nu har en forskningsgrupp vid Chalmers tekniska högskola genomfört en studie där resultaten pekar åt ett annat håll. Vi antog att personerna med IBS som deltog i studien skulle få olika typer av magproblem när vi provocerade dem med FODMAPS och gluten, men det blev inte så, säger Elise Nordin, som ligger bakom studien.Gäster i programmet: Greger Lindberg, överläkare och professor vid Karolinska institutet, Lisa Falk, leg. psykolog, Elise Nordin, doktorand vid avdelningen för livsmedelsstudier på Chalmers och Stine Störsrud, överdietist och medicinedoktor.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Har man en skyldighet att plugga till läkare om man är bra på naturvetenskap eller blir musiker för att man har absolut gehör? När OS-guldmedaljören i skridsko Nils van det Poel berättade att han väljer att lägga av med idrotten i karriärens absoluta peak var det många som blev förvånade. Har vi en plikt att göra det som vi är bra på? Personligen sympatiserar jag med den uppfattningen. Man ska ta tillvara på de talanger man har, säger Charlotta Weigelt, professor i filosofi. Talanger är gåvor som inte ska slösas bort, fortsätter hon. Är man priviligerad ska man göra sitt bästa.Psykologen Sofia Viotti håller dock inte med. Hon tycker att problemet i att när man satsar på det man är bra på så kan man tappa förmågan för återhämtning i det. Det måste man vara medveten om. Sedan är det inte alltid så att det man är duktig på är speciellt roligt, säger hon och fortsätter: Jag tänker att att vi nästan lurar in folk, i t.ex. gymnasieskolor, där man får välja exakt den inriktning man vill gå. Många är väldigt talangfulla inom kreativa saker, men det finns ju inte så många jobb inom det.Gäster i programmet: Charlotta Weigelt, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Sofia Viotti, psykolog och Göran Kenttä, idrottspsykolog vid GIH.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Doften av nystekta pannkakor, sommarens första syrén eller smaken av kokt hummer. Vad väcker barndomsminnen till liv? Och vad betyder barndomsminnena för vårt vuxna jag? En som levt mycket i sina barndomsminnen är författaren Karolina Ramqvist, aktuell med boken Bröd och mjölk. Jag har tänkt att jag har haft bra minne, men däremot minns jag inte stora delar av livet som ung vuxen. Kanske är det så att mina starka barndomsminnen konkurrerar med de från vuxenlivet som då kändes mindre viktiga? säger hon.Ibland ställs man inför situationer där man minns samma händelse olika.Enligt psykoterapeuten Maria Yassa är det flera faktorer som spelar in i hur ett visst minne utformas. Till exempel påverkar dagsformen hur man minns någonting, säger hon.Och fortsätter: Inom psykoanalysen pratar man om efterhandsverkan, alltså när man är med om en sak, får en erfarenhet, men förstår den mer och mer varefter tiden går.Gäster i programmet: Karolina Ramqvist, författare, Görel Fred, psykoterapeut, Maria Yassa, psykolog och psykoanalytiker och Pontus Wasling, hjärnforskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Hör om lyssnarnas tankar kring invasionen av Ukraina och om psykologernas tips för att må bättre. I torsdags vaknade vi till ett krig i Europa och och allt som tidigare känts som sannolikheter blev plötsligt verklighet. Den världsordning som vi känner den är nu rubbad - igen.För vi trodde ju att det var över nu, undantagstillståndet som vi lärt oss att leva med under två års tid. Under den här tiden sattes livet delvis satts på paus, mycket ställdes in men framförallt så har vi inte kunnat ta något för givet utan vi har hela tiden haft med i beräkning att allt kan närsomhelst ändras om vi kan åka till jobbet, när vi kan fira vår födelsedag eller om vi överhuvudtaget kan träffas utan risk för att smitta någon eller själva bli sjuka? Men nu sitter vi där igen med dagliga rapporter om dödstal på nyheterna   men nu handlar det om kriget istället.Men såväl då som nu så pågår ju det lilla livet, det som du kallar ditt liv. Barn föds, människor blir förälskade, skilsmässor går igenom och mjölken tar slut. Vi fylls av motstridiga känslor och och livet kan te sig nästan surrealistiskt när bubblande glädje och lycka trängs med ilska oro och maktlöshet alla de känslor som ett krig kan ge upphov till. Det uppstår ett slags känslovrål.I Kropp & Själ i P1 ska vi fånga upp just det här känslovrålet och vi vill höra ifrån dig som lyssnar. Vilka känslor har de senaste dagarna väckt hos dig? Hur påverkas du av kriget och all rapportering kring det? Och du som har erfarenheter av krig, vad väcker den stundande situationen i dig?Ring in till programmet i direktsändning för att prata om känslor i kriget : 08-215 216, eller skriv till oss på kropp@sverigesradio.se. Medverkande i programmet: Allan Linnér, fd Radiopsykologen.Reyhaneh Ahangaran, psykolog med fokus på barn och unga.Anna Bennich, psykolog.Anna Kåver, psykolog och författare till boken Oro att leva med tillvarons ovisshet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producenter är Shang Imam.Programmet sänds direkt.

Många som någon gång har blivit lurade känner igen känslan av skam som infinner sig efteråt och som kan göra det svårt att berätta för andra vad man varit med om. Att bli lurad och bedragen kan ge djupa sår som tar lång tid att läka. Investeringsbedrägerier, romansbedrägerier eller otrohet. Man kan känna sig dum för att man litade på någon som man, med facit i hand, borde aktat sig för. Ett råd som många experter ger för att man ska undvika att bli lurad är att om det låter för bra för att vara sant, så är det oftast det. Det säger även bedrägeriexperten Nina Jelver. Generellt måste man vara försiktig. I alla bedrägerier använder de stress som en faktor, att det är väldigt bråttom att man tackar ja till exempel. Det man måste göra då är att be att få ringa tillbaka och lägg på luren. Man måste försöka att inte vara godtrogen och att inte ta folk på orden, säger hon.Det är skillnad på att bli lurad av någon man inte känner och av någon man känner väl, menar Philip Bäckmo som är parterapeut. Ju närmre man är, desto större svek. Tänk att du levt med någon i 30 år och plötsligt får du reda på att hen haft en relation vid sidan av och levt ett dubbelliv I en situation när man blir bedragen och det kommer som en fullständig överraskning, kan det bli en form av chocktrauma som vi vet kan lämna PTSD-symptom, säger han.Gäster i programmet: Philip Bäckmo, leg. psykoterapeut, Nina Jelver, bedrägeriexpert på Svensk handel, Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet och Görel Kristina Näslund, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Stackars kroppen. Denna trotjänare som alltid ställer upp, men som får utstå så mycket kritik. Klämmas in i för tighta kläder, bli granskad med oförlåtande blick. Som inte får åldras och som ständigt ska optimeras och putsas. Bli lite snyggare, enligt samhällets omöjliga ideal. Det är dags att sluta fred och bli vän med våra kroppar. En uppmuntrande tanke i pratet om kroppshat är att det verkar som att den egna kroppsuppfattningen blir bättre med åldern. Det visar en studie från The University of Queensland.Samtidigt är mer än hälften av alla människor missnöjda hela livet.Men hur ska man då göra för att nå acceptans? Överviktsforskaren Erik Hemmingsson säger att det varken finns någon universallösning som passar alla, eller att det är lätt, men att det går. Att strunta i normerna kräver mycket styrka och trygghet. Man kan ta hjälp av sina vänner eller familj som kan spegla en och säga att det du håller på med inte är bra. Det kan hjälpa. Men att jaga samhällsidealen är helt befängt, och det viktigaste att komma ihåg är: Det är inget fel på din kropp, säger han.Gäster i programmet: Monika Björn, träningsexpert, Åsa Kalmér, debutförfattare till boken Naket, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och idrottshögskolan och Fiona Barlow, forskare på The University of Queensland.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Ska vi värna om den egna, fria viljan och tillåta dödshjälp eller beakta risken med att livet för människor med svåra och obotliga sjukdomar riskerar att värderas lägre om dödshjälp blir en möjlighet i Sverige? Diskussionen har återigen blivit aktuell och åsikterna är fortfarande många och starka, men tonläget verkar ha mjuknat. I januari publicerade Björn Natthiko Lindeblad ett inlägg på sociala medier, där han berättade att han gått ur tiden och att han fått hjälp att dö. Debatten lät inte vänta på sig.Argumenten mot handlar om rädslan för ett sluttande plan, alltså att allt fler med tiden skulle ha rätt till dödshjälp, Neuroförbundet lyfter fram oron för att man skulle sluta forska på t.ex ALS-patienter om alternativet med dödshjälp skulle finnas. Från Läkarförbundets sida är ett huvudbry i dag vem som skulle utföra dödshjälpen.Men faktum är att det verkar ha skett en förskjutning i attityder hos framförallt läkare gentemot dödshjälp under de senaste åren. I en undersökning gjord år 2020 var en större andel läkare positiva till dödshjälp än när en liknande undersökning gjordes 2007. Läkaren PC Jersild, som är för införandet av dödshjälp i Sverige upplever att debatten blivit mjukare. Jag tycker att Läkarförbundet har mjuknat, de var väldigt hårda motståndare fram tills för några år sedan. Det känns överhuvudtaget som att det blivit lättare att prata om de här frågorna, säger han.Gäster i programmet: PC Jersild, läkare och författare, Torsten Mossberg, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet, Anna Lindblad, etikforskare vid Karolinska institutet och Staffan Bergström, läkare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Här under listar vi tre organisationer där du kan få hjälp om du mår dåligt.  Självmordslinjen - Mind för psykisk hälsa Telefon: 90101 Chatt: chat.mind.se Mejl: info@mind.seDe har öppet dygnet runt, varje dag. Vid akut självmordsrisk bör du ringa 112.SPES - Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes StödSPES telefonjour: 020 18 18 00, alla dagar 19.00 22.00Erbjuder även samtalsträffar, mm. Mer info på spes.se1177 - Vårdguiden Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning.  Telefon: 1177 Webb: www.1177.se

Svettiga handflator, darrande knän och ytliga andetag. När nervositeten kommer krypande kan den vara svår att skaka av sig. Det kan kännas som om allt man gör för att bli kvitt den obehagliga känslan nästan gör den värre. Så hur ska man göra? Alla drabbas vi då och då av den förlamande känslan som nervositeten kan utgöra. Det finns då dem som vänder sig till det medicinska och väljer att ta en så kallad betablockerare från början en hjärtmedicin, men som också verkar lugnande på skakiga nerver.Men om man inte vill vända sig till betablockerare finns det några andra knep. Jan Marcusson är professor och överläkare vid Linköpings universitet och utbildar blivande kirurger om prestationsångest och nervositet. Det finns tyvärr ingen quick fix för att bota nervositet. Men en viktig aspekt är att ha god självkännedom, att veta vem man är och vilka resurser och begränsningar man har, säger han.Han fortsätter. Sedan måste man också normalisera att bli nervös. Man måste förstå att det inte är något konstigt att bli nervös i en situation man aldrig varit med om tidigare.Gäster i programmet: Jan Marcusson, professor och överläkare vid Linköpings universitet, Kata Nylén, psykolog och Mikael Wallsbeck, idrottspsykologiskt rådgivare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Nytt år, nya möjligheter. Ett årsskifte kan betyda stora planer på livsförändringar. Dricka mindre alkohol, banta eller klassikern börja träna. Det knepiga verkar vara att få nyårslöftet att hålla i längden, att inte ge upp efter första månaden. Så, hur gör man? Linda Bakkman, Örjan Ekblom och Sissela Nutley har tillsammans skrivit boken Hälsosegrar den vetenskapliga vägen till ett friskare liv och de menar att man måste förändra vanor i små steg. Och är målet att få ett mer hälsosamt leverne finns det fler aspekter att ta in än bara kost och motion nämligen hur hjärnan mår.Sissela Nutley forskar inom kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet och hon radar upp sju olika behov i det som hon kallar den mentala tallriksmodellen som är viktiga att tillgodose om man vill hitta ork och energi. Sömn, hjärnvila, relationer, aktiviteter, fokustid, chilltid och såklart även motion, där en av de viktigaste aspekterna faktiskt är sömnen. Vi sover mindre övertid nu än för 20-30 år sedan. Det är lite lurigt, eftersom vi kanske inte märker av förlorad sömn direkt, men det kan få stora konsekvenser övertid, säger hon.Gäster i programmet: Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap och doktor i fysiologi och Sissela Nutley, forskare på Karolinska Institutet som disputerat i kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

Den kognitiva beteendeterapins fader är död. Hans namn var Aaron T. Beck och han avled i november 100 år gammal. Slutet på en era till viss del, men KBT lever i allra högsta grad vidare. Metoden, som skeptiker i början jämförde med hjärntvätt, har blivit folklig. Anna Kåver har arbetat med KBT sedan 70-talet och hon beskriver attityderna då, jämfört med i dag, som natt och dag. När kom KBT in på marknaden uppfattades den av många som hård och mekanistisk. I början stod jag på barrikaderna och kämpade för den. Från det till i dag, när KBT finns på allas läppar, har steget varit jättelångt, berättar hon.KBT är under ständig utveckling. Det kommer hela tiden nya former så som ACT och Meta. Men Dan Katz, psykolog och psykoterapeut, tycker inte att man ska förhasta sig. Man får inte glömma bort vad forskningen har sagt, vilken metod som faktiskt har stöd. Det får inte bli en lekstuga utifrån vad behandlaren tycker är spännande. Det är lite av en psykologsjuka, säger han.En som har haft framgångar med alternativa behandlingssätt inom kognitiv beteendeterapi är Gerhard Andersson. Han har infört internetbaserad KBT. Det är 23 år sedan, vi började 1998. I början var reaktionerna positiva, men sedan blev man misstänksam mot om det verkligen kunde vara lika bra att gå ett självhjälpsprogram på nätet, som att träffa en terapeut. Men forskningsstödet är så starkt att det inte går att argumentera emot, säger han. Jag brukar säga att man ska tänka på internetbaserad behandling som ett komplement, att man kan blanda det med fysiska möten. I övriga samhället flyter det ju ihop, de digitala och de analoga tjänsterna.Gäster i programmet är Dan Katz, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, Anna Kåver, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och författare och Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet, leg. psykolog och leg. psykoterapeut.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

Vad är en vanligare källa till konflikt i en relation än just städningen? I Kropp & Själ den här veckan låter vi er som lyssnar ringa in och berätta om städningens plats i era relationer; bråk, känslor och lösningar. I studion för att diskutera detta är genusvetaren Fanny Ambjörnsson, som i boken Tid att städaundersökt hur det kommer sig att en syssla som uppstår så stor del av allas vardag är så laddad.   Det var spännande att se hur mycket man projiciera på städningen, både existentiella och kulturella frågor. Städningen är ett laddat stridsområde, som man ibland lyckats lösa genom att sätta upp olika scheman för vem som ska göra vad eller att man ger upp eller att man tillslut skiljer sig, säger hon. Gäster i programmet är även psykologerna Maria Farm och Björn Hedensjö. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf.

Vad är rättvisa? Vad händer när man dör? Varför har jag inga kompisar? Det kan ta emot att prata med barn om saker som vi själva upplever är svåra. I Kropp & Själ undersöker vi hur man ska ta de knepiga samtalen på bästa sätt. Att vi undviker den här typen av samtal kan grunda sig i en instinkt att skydda barnen, att inte väcka den björn som sover genom att ta upp saker som de själva inte börjat fundera över än, menar Maria Dufva, kriminolog och författare till boken Värsta bästa svårsnacket Om porr, sex & samtycke. Men om vi vuxna pratar om svåra ämnen är det en signal till barnen att vi kan ta sådana här samtal. Barn pratar med oss om det vi pratar med dem om, säger hon. Barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran menar att det är viktigt att man ser till att ha tid och att det inte känns stressigt. Sedan tänker jag att man får ha lite is i magen. Det kan vara så att barn orkar prata om det jobbiga en liten stund och sedan vill de leka, och då ska vi låta dem göra det. Vi vill ofta lösa problem, men barn behöver få gå lite ut och in i de här ämnena, säger hon. För lite mer än ett år sedan fick Hugo och Noas mamma Anna beskedet att hon hade en elakartad tumör bröstcancer. Anna valde att vara öppen mot barnen med sin sjukdom, men hon berättade inte allt. Det är onödigt att bygga upp skräckscenarier för barn, tycker jag, utan det är bättre att de får ta in det som är, säger Anna. Jag reagerade ledsamt, jag fattade först inte vad det var. Då tänkte jag liksom, kommer hon klara det här?, säger hennes son Noa, som idag är 8 år. Gäster i programmet är: Reyhaneh Ahangaran, barnpsykolog och författare till böckerna Känsloboken 1 & 2, Maria Dufva, kriminolog och författare, aktuell med boken Värsta bästa svårsnacket Om porr, sex & samtycke och Viktor Johansson, docent i pedagogik vid Södertörns högskola. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf.

En armhävning varje gång man gått på toaletten, femton minuters skärmfri tid direkt efter man vaknat eller ta en kort promenad när middagsdisken är klar. Det här är exempel på det som kallas för mikrovanor alltså små vanor, som kanske inte ger jättestor effekt omedelbart, men har större effekt på lång sikt. Plus är lättare att hålla. Detta i en kontrast till de senaste årens mer extrema hälsotrender som å ena sidan kan ge snabba resultat, men innebär vanor som är svåra att hålla i längden. Med de små vanorna menar vissa att man skapar hållbara vanor, utan att anstränga sig särskilt mycket. Den amerikanska samhällsvetaren och författaren BJ Fogg kallar det för mikrovanor. Det finns många människor som berättar att de har negativa tankemönster, att de säger till sig själva att de gör ett dåligt jobb och att de vill sluta med det, och frågar: Kan mikrovanor hjälpa? Och svaret är: Ja!, säger han. Anders Rosengren, läkare och författare till boken Hela livet är inne på samma spår. Med småvanor blir man mer och mer medveten om hälsan. Folk tycker det är stimulerande med stora, mer extrema projekt, och det kan funka för en del, men för många kan det leda till stor besvikelse att man inte lyckas uppnå målen. Problemet är att man då har större fokus på målet än att ändra sin kurs i livet. Och då gäller det att skifta fokus från målen till vilka värden som är viktiga för oss. Det är kombinationen mellan information om hälsa och existentiella frågor som är det centrala, visar vår forskning, säger Anders Rosengren. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf.

Pengar och privatekonomi är något som angår varenda en och något som vi alla måste förhålla oss till. Men alla klarar inte av det. Och även om många fixar att betala in hyran och räkningarna i tid, så skapar det ibland en hel del oro och ångest. Men varför är det så? Och kan man vara ekonomisk analfabet? Ekonomisk analfabetism utgår i från att man upplever att man har svårt att betala sina räkningar varje månad, att man saknar grundläggande kunskaper, t.ex att man inte kan räkna, att man inte sparar och att man inte vet vad en fond är. Det säger Charlotta Bay, lärare och forskare i företagsekonomi, som just nu forskar om hur människor förhåller sig till pensionen och det orangea kuvertet.   Jag tror att det finns en allmän uppfattning att ekonomi är något rationellt, något som man använder huvudet till, att man tänker fram ekonomi. Men pratar man med människor så märker man att det rör upp känslor som ilska, frustration, ångest, likgiltighet, eller glädje och lugn. Tydligt är att ekonomi nästan alltid framkallar känslor. Det är inte bara rationellt och intellektuellt utan i allra högsta grad emotionellt. Gäster i programmet är: Charlotta Bay, lärare och forskare i företagsekonomi, Patrik Wincent, beroendeterapeut och programledare för Lyxfällan och David Waskuri,  psykolog, specialist inom psykologisk behandling och psykoterapi, psykoterapeut vid Sveapsykologerna. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf.

Saker, prylar, ting, objekt kärt barn har många namn. Men vad är det med saker som gör att vi kan utveckla så starka relationer till dem? Och hur kan sakerna hjälpa oss genom livet? Det frågar vi oss i veckans Kropp & Själ. Saker är bärare av så mycket. Av klass, drömmar, längtan, tillhörighet, att särskilja sig och berätta saker om sig själv. Samtidigt så finns det i vår kultur i dag ett sånt prylförakt, säger Helena von Zweigbergk, som har skrivit boken Grejen med saker. Det är svårt att komma ifrån faktumet att våra saker betyder mycket för oss. Cecilia Fredriksson, som är professor i etnologi och konsumtionskultur menar att det som gör en pryl värdefull för oss inte sitter i själva saken utan inuti oss själva. Saker känns ofta väldigt direkta och vi har ett speciellt förhållande till vissa saker. Men de att representerar också vissa saker för oss. En pryl berör oss inte bara fysiskt utan känslomässigt, säger hon. Någon som verkligen vet vad prylar kan betyda är Mats Westerman. Han samlar på bilar, och inte vilken bil som helst, utan en Volvo P1800. Det är väl som när man blir kär i en tjej ungefär, det bara hugger till i hjärtat, det bara händer på en sekund, säger han. Men vad händer när det känslomässiga bandet till saker blir alldeles för starkt, och varje grej blir lika viktig? I programmet möter vi också Hanna Danmo, som lider av samlartvång och samlarsyndrom hon har svårt att slänga saker. Förutom tidningar och papper, så är det diverse prylar av olika slag, olika elektroniska saker, prydnadssaker. Det kan vara svårt att slänga mat och sådant också, även om den börjar bli gammal, säger hon. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf.

Tänderna är något som angår oss alla, men något som många kanske inte har så bra koll på är att munhälsan påverkar resten av kroppen och kan vara roten till en rad allvarliga sjukdomar, så som hjärtinfarkt och cancer. Om du slutar borsta tänderna blir du inte akut sjuk, utan det kan ta månader eller år innan skadorna upptäcks. Då kan det ha pågått länge utan att man märkt något eftersom de biologiska reaktionerna börjar väldigt snabbt, men det tar tid innan vi märker dem själva, säger seniorprofessor Björn Klinge. Tove Höglund är en av dem som haft problem med tandlossning. Hon hade skjutit upp tandläkarbesöket länge, mest på grund av ekonomiska skäl. Det drabbade henne hårt. Det var fruktansvärt. Jag har alltid tyckt att jag är söt i ansiktet, och sedan så tittade jag mig i spegeln och så ser jag anskrämlig ut. Alltså sådär så att folk tittar två gånger, berättar hon. I det här programmet öppnar vi också upp för lyssnarna att ringa in eller maila in sina frågor om tänder och munhälsa. Frågor som besvaras av experterna Björn Klinge, Margaret Sällberg Chen och Matilda Forsberg. Karies har vi ganska bra koll på i Sverige i dag, men däremot tror jag att det finns en del okunskap vad gäller inflammationer i tandköttet, säger Matilda Forsberg, som är tandhygienist vid Eastmaninstitutet. Gäster i programmet: Björn Klinge, seniorprofessor, Matilda Forsberg, tandhygienist och Margaret Sällberg Chen, tandläkare och professor i oral immunologi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Alla gör det, men få skulle erkänna det. Att skvallra om andra kan stärka gemenskapen, skapa intimitet och lära oss om gruppens informella regler. Men skvaller kan också såra när det används för att nedvärdera, frysa ut eller förminska. I vardagligt tal används ofta ordet skvaller som något negativt, men inom forskningen definieras det som informationsutbyte om personer som inte är närvarande. Det behöver alltså inte vara något negativt som sägs, utan kan även vara både positivt och neutralt.   Enligt studier så är det skvaller vi ägnar oss mest åt är neutralt, en del är positivt och en mindre del är negativt. Men det är det negativa vi tänker på när vi hör ordet skvaller, för det är det vi är rädda att bli utsatta för, säger Måns Svensson, rättssociolog som intresserar sig för skvaller. Mia-Marie Hammarlin, som bland annat forskat om mediedrev, instämmer i vad Måns Svensson säger. Vi uppmärksammar det negativa skvallret för att vi är problematiserande som art, de lätt pessimistiska individerna har gynnats evolutionärt, alltså vi som är lagom missnöjda, säger hon. Det hon reagerade på när hon forskade om just mediedrev, och kända personer som varit med om skandaler, var att personerna led av skandalerna längre än man kan tro. Som nyhetskonsument ser man drev som något som drar förbi, vi intresserar oss för det en stund och sedan glömmer vi det. Men jag förvånades över hur långt lidandet varit för de som varit utsatta, ibland hade det pågått i flera år och i mångt och mycket varit livsomvälvande. De som utsatts hade känslor av ensamhet, utfrysning och beskrev det som att telefonen tystnar. Gäster i programmet: Mia-Marie Hammarlin, universitetslektor och forskare inom kommunikation och journalistik vid Lunds universitet, Måns Svensson, rättssociolog vid Högskolan i Halmstad, Jenny Jägerfeld, psykolog och Kimmo Eriksson, professor i matematik, som lett en internationell studie om reaktioner vid normbrytande beteende vid Stockholms universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf Programmet sänds direkt.

Föreningsidrottandet bland barn och unga minskar. Vad får det för konsekvenser? Hur är man en stöttande idrottsförälder? Och spelar det någon roll senare i livet att vi en gång varit med i ett lag? Det frågar vi oss i dagens Kropp & Själ.   Ofta tänker jag, när man gör insatser för att främja föreningsidrottandet, att man når den gruppen som redan tycker om att idrotta. Man skulle behöva nå den gruppen av personer som till exempel inte är med på idrotten i skolan. Skulle man kunna få den gruppen att engagera sig skulle det bli en större samhällsvinst, menar Johan R. Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på Centrum för idrottsforskning. De senaste åren har det skett en successiv minskning i deltagandet i föreningsidrotten bland både barn och tonåringar, men en ny trend visar att den största minskningen sker bland killar som är mellan 7 och 12 år gamla. Enligt Barbro Sundberg, som skrivit boken Föräldrar för framgång Sätt guldkant på ditt barns idrottsupplevelse, har föräldrarna en väldigt viktig roll i att få sina barn att stanna kvar inom idrotten: Grundläggande är - låt barnet ha kul! Som förälder bör du inte fokusera på om ditt barn till exempel gjorde mål eller liknande, utan snarare fråga om barnet är nöjd med sin insats. Gäster i programmet: Barbro Sundberg, författare, idrottslärare och mental coach, Johan R. Norberg, professor i idrottsvetenskap på Malmö universitet och utredare på Centrum för idrottsforskning, Oskar Henriksson, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf. Programmet sänds direkt.

Efter reseförbud och restriktoner på hemmaplan är det många som längtar efter att resa. Vad betyder resandet, för livet, den personliga utvecklingen och synen på världen? Är det extraordinära platser och vyer eller mänskliga möten som gett minnena? Vi träffar äventyraren Philip som har rest runt i Asien och gör det årligen för att komma bort från sitt jobb och sig själv. Hör också om psykologen Oskar Henrikson experiment på sin resa till Japan med sina vänner för att undvika konflikter. Gäster: Per J Andersson, författare och grundare till resemagasinet Vagabond, Lars Olson, minnesforskare på Karolinska Institutet och Oskar Henrikson, psykolog. Vi sänder direkt och programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Ninos Chamoun

Hemmastittare är elever som mår dåligt av att gå till skolan. I brist på andra ord kallas dom hemmasittare. Vilka är dom och hur kan man vända utvecklingen kring frånvaro från skolan? Lova var Hemmasittare. Hon ville inte gå till skolan. Hon mådde fysiskt dåligt bara på tanken att gå dit. I boken hon kallades hemmasittare skriver Nadja Yllner om sin och sin dotters den tuffa resa. Hör deras historia om at ta sig ur en ond spiral. Vi möter också mamma Klara som har tre barn som alla haft svårt att vara i skolan i perioder. Alla tre har ADHD och två av dem har autism, vilket gör att de behöver anpassningar i skolan. Även hemma krävs strategier för att få vardagen att fungera. Allt från att äta frukost och klä på sig till att lämnas i skolan är utmaningar och för mamma Klara har barnens välmående blivit en heltidssysselsättning. Hur får Klara vardagen att gå ihop? Något har fallerat. Det är ett samhällsproblem. Det säger Malin Gren Landell, om frånvaroproblematiken. Hon leder en internationell forskargrupp som söker svaren på dom svåra frågorna kring varför inte barn kan eller vill gå till skolan. Gäster i programmet: Malin Gren Langell, forskare, psykolog, Nadja Yllner, författare och Diana Gustafsson, verksamhetschef för Hikikomori, som ger stöd till hemmasittande unga vuxna att bryta sin isolering. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Ninos Chamoun. Programmet sänds direkt.

Skilsmässorna har ökat hos dem som är över 60. Vilka möjligheter och svårigheter kan en skilsmässa senare i livet innebära? Och hur gör man för att träffa någon ny? Efter 45 år tillsammans skiljde sig Hedwig från sin man. - Jag härdade ut i många år, dels var jag feg och dels ville jag vänta tills barnen flyttat hemifrån. Jag kunde lika gärna ha det jobbigt lite till för deras skull, resonerade jag. Man kasar runt i den bekväma bubblan och glömmer lätt bort sig själv, berättar hon. Efter skilsmässan köpte hon en motorcykel, något hon drömt om i många år. - Jag ville till sist sätta stopp och faktiskt leva de åren jag har kvar, berättar hon. När man levt länge med en och samma person kan steget att träffa någon ny vara svårt att ta. Åsa har tagit det steget. När hennes livs kärlek gick bort för tio år sedan fick hon tipset att skaffa dejtingappar och det har lett till många nya möten. Men den relation hon söker idag skiljer sig från vad hon tidigare velat ha. - När man är 75+ som jag är, då vet man vem man är och vad man vill, jag vill inte flytta ihop och börja om familjelivet. Jag känner inte en enda kvinna som dejtar som tänker flytta ihop med någon, det gör vi bara inte längre. Vi vill inte anpassa oss en gång till. Jag är inte så intresserad av någon ny mans barn eller familj, det får han ta hand om, jag har mina. Det grundar sig inte i att man hade ett dåligt äktenskap, men nu vill vi inte det, nu vill vi inte börja om, berättar Åsa. Gäster i programmet: Allan Linnér, psykolog, Kristina Elfhag, psykolog och forskare vi Karolinska institutet, Peter Öberg, professor i socialt arbetet vid Högskolan i Gävle. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

Varför är makt så njutbart för vissa, hur känns makt i kroppen och vilken sorts makt är viktigast att ha för att må bra? - Om jag ska gå in i ett rum och utstråla makt, då måste jag fixera min blick och min kropp mot den jag pratar med. Jag kan inte börja kolla runt och tänka oj där är det kakel och där är det tapet. I sitt yrke som skådespelare har Alexander Salsberger behövt fundera på hur man gestaltar makt. - Det finns en del standardiserade tekniker att ta till, som att inte ha ett yvigt kroppsspråk. Jag fick lära mig på scenskolan att ska du ha status får du inte röra din kropp, du måste hitta din egen botten, ta långa pauser innan du pratar, var hellre fåordig än mångordig. Men det bygger också på en ganska schablonartad bild av makt, berättar han. Inom den sexuella praktiken BDSM* är makten central och något man förhandlar och kommunicerar om. Kennet utövar BDSM och han ser det som lek kring makt som sker i djupaste samförstånd. - Jag känner en tillfredsställelse av att ha kontroll. Den ordlösa kontakten mellan mig och den jag binder. Känslan av att kunna påverka, att det jag gör får någon slags effekt. Jag gör och hon reagerar på det jag gör, berättar han. - Jag har varit fascinerad av maktlekar och rep sen barnsben, tyckte att det var oerhört spännande att bli bunden och att binda redan då. BDSM är för mig ett lekland när det är som bäst, berättar Kennet. Alexi arbetar som domina, hennes kunder kontaktar henne för att de på olika sätt vill att hon ska dominera dem och förnedra dem. Vissa vill att hon ska förnedra dem offentligt, genom att spotta på dem eller tvinga dem att knyta hennes skor på öppen gata. - De vill känna sig som de gjorde när de var små och blev satta på plats, menar hon. Gäster i programmet: Henrik Fexeus, mentalist och författare, Charlotta Carlström, lektor i socialt arbete som forskat om BDSM, Sverker Sikström, professor i kognitiv psykologi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt. * BDSM är ett samlingsnamn för sexuella praktiker som kan inbegripa bondage, disciplin, dominans, underkastelse, sadism och masochism; ursprungligen en sammandragen initialförkortning av de engelska ordparen "bondage and discipline, dominance and submission, sadism and masochism.

Intresset för vad vi stoppar i oss har sällan varit större och de olika dieterna avlöser varandra i rampljuset. Men hur mycket kan man påverka näringsinnehållet i maten genom tillredning? Vad gör det för skillnad om jag äter min kokta potatis kall jämfört med om jag friterar den, hur får jag ut det mesta av min broccoli och vilket fett ska jag ha i stekpannan? Frågor som dessa får du svar på i programmet. Inom hemkunskapen har tillredningen av råvaror varit central. Från början handlade det om att kvinnorna skulle lära sig laga billig mat men också att de skulle kunna ta jobb och bidra till försörjningen. Men 1962 kom ämnet in i skolan och även pojkar fick lära sig laga mat. Fokus låg ofta på att tillreda för hållbarhet, det var vanligt med inläggningar och fermentering. Metoder som idag har fått ett uppsving igen. Gäster i programmet: Veronica Öhrvik, nutritionist och livsmedelsagronom, Malin Sandström, fysiker och vetenskapsskribent, Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.