Podcast appearances and mentions of karl xii

Zum Abschluss unserer Reihe über den Großen Nordischen Krieg richten Moritz und Michi den Blick auf eine der schillerndsten Figuren dieser Epoche: August den Starken, Kurfürst von Sachsen und König von Polen. Bekannt für seine legendäre Körperkraft und seinen barocken Prunk, war August zugleich ein politischer Taktiker, der mit seinem Griff nach der polnischen Krone das Machtgefüge in Osteuropa entscheidend beeinflusste. Die beiden sprechen über seine Ambitionen, seine Bündnisse gegen Schweden, seine Niederlagen gegen Karl XII. und seine Rückkehr auf den Thron. Dabei geht es nicht nur um Militärpolitik, sondern auch um Hofkultur, Dresden als barocke Metropole und die Frage, wie viel Substanz hinter dem Mythos des „Starken“ steckte. Eine Folge über Machtstreben, Prestige und das große Finale eines Krieges, der Nordeuropa neu ordnete.

Zum Abschluss unserer Reihe über den Großen Nordischen Krieg richten Moritz und Michi den Blick auf eine der schillerndsten Figuren dieser Epoche: August den Starken, Kurfürst von Sachsen und König von Polen. Bekannt für seine legendäre Körperkraft und seinen barocken Prunk, war August zugleich ein politischer Taktiker, der mit seinem Griff nach der polnischen Krone das Machtgefüge in Osteuropa entscheidend beeinflusste. Die beiden sprechen über seine Ambitionen, seine Bündnisse gegen Schweden, seine Niederlagen gegen Karl XII. und seine Rückkehr auf den Thron. Dabei geht es nicht nur um Militärpolitik, sondern auch um Hofkultur, Dresden als barocke Metropole und die Frage, wie viel Substanz hinter dem Mythos des „Starken“ steckte. Eine Folge über Machtstreben, Prestige und das große Finale eines Krieges, der Nordeuropa neu ordnete.

In dieser Folge richten Moritz und Michi den Blick auf eine der prägendsten Figuren des Großen Nordischen Kriegs: Zar Peter I., besser bekannt als Peter der Große. Während Karl XII. militärisch brillierte, arbeitete Peter langfristig an einer radikalen Umgestaltung seines Reiches. Die beiden sprechen über Peters Jugend, seine Reisen durch Westeuropa, seine Reformen von Militär, Verwaltung und Gesellschaft sowie über den Aufbau einer modernen Flotte und die Gründung Sankt Petersburgs als „Fenster nach Europa“. Gleichzeitig geht es um die dunkleren Seiten seiner Herrschaft. Harte Repression, Zwangsarbeit und ein kompromissloser Regierungsstil. Eine Folge über Macht, Modernisierung und den Moment, in dem Russland endgültig zur europäischen Großmacht wurde.

In dieser Folge richten Moritz und Michi den Blick auf eine der prägendsten Figuren des Großen Nordischen Kriegs: Zar Peter I., besser bekannt als Peter der Große. Während Karl XII. militärisch brillierte, arbeitete Peter langfristig an einer radikalen Umgestaltung seines Reiches. Die beiden sprechen über Peters Jugend, seine Reisen durch Westeuropa, seine Reformen von Militär, Verwaltung und Gesellschaft sowie über den Aufbau einer modernen Flotte und die Gründung Sankt Petersburgs als „Fenster nach Europa“. Gleichzeitig geht es um die dunkleren Seiten seiner Herrschaft. Harte Repression, Zwangsarbeit und ein kompromissloser Regierungsstil. Eine Folge über Macht, Modernisierung und den Moment, in dem Russland endgültig zur europäischen Großmacht wurde.

Möt Adam Lundgren som spelar en tyngd far i Biodlaren. P1 Kultur gästas också av Alex Schulman som regisserar Mors dag på Dramaten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När den 49:e upplagan av Göteborgs filmfestival drar igång är det med en invigningsfilm som blivit färdig först i elfte timmen. ”Biodlaren” har inte visats för någon innan festivalpubliken bänkar sig för att se dramat om en far och en dotter i värmländska Åmotsfors. P1 Kulturs Emma Engström intervjuar Adam Lundgren, som spelar en av huvudrollerna i ”Biodlaren” och som också varit med och skrivit manus till filmen. Emma Engström rapporterar också om vad besökarna mer kan se fram emot under de kommande festivaldagarna. Och vilken är sanningen bakom årets glansiga och hyperrealistiska affisch? Har den något med krisen för svensk film att göra? Intervju med konstnären Lovisa Sköld.ALEX SCHULMAN REGISSERAR MOTVILLIG MODERPå lördag är det urpremiär för ”Mors dag” på Dramaten i Stockholm. Pjäsen handlar om tre söner som kommer för att fira sin mor. Ett firande hon inte önskar sig. Och sönerna är i olika grad rädda för henne. Huvudrollen spelas av Helena Bergström. Alex Schulman har skrivit och regisserat ”Mors dag” - och är gäst i P1 Kultur.SÅ BRA ÄR SUCCÉBOKEN ”JÄVLA KARLAR” PÅ SCENAndrew Waldens Augustprisvinnande roman ”Jävla karlar” har nu blivit en monolog på Scalateatern i Stockholm. Shanti Rooney gestaltar pojken som hade sju pappor under sin uppväxt. P1 Kulturs teaterkritiker Jenny Teleman var på premiären.KARL XII:S LIKFÄRD FORTSÄTTER PROVOCERAKlassikern handlar om Gustaf Cederströms stora oljemålning Karl XII:s likfärd. Det finns två exemplar av den, en på Nationalmuseum i Stockholm och en på Göteborgs konstmuseum. Den första är från 1878. Tavlan är ett av våra främsta exempel på historiemåleri och fortsätter alltjämt fascinera och provocera. Hur har den blivit så känd? Varför finns det två? Och likfärden, var det verkligen så här den gick till? Kulturredaktionens Märta Myrstener berättar.KULTURVECKAN – VAD TAR VI MED OSS IN I HELGEN?Kulturredaktionens Jenny Teleman och Nina Asarnoj sammanfattar kulturveckan som gått tillsammans med programledaren Roger Wilson.Programledare: Roger WilsonProducent: Anna Tullberg

Gustaf Cederströms Karl XII:s likfärd stod klar 1878 och är en av Sveriges mest ikoniska målningar. Hur har den blivit så känd? Och likfärden, var det verkligen så här den gick till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den militärt intresserade och Karl XII-tokige målaren Gustaf Cederström målade många motiv ur krigarkonungens liv men det är en tavla som har gjort starkare avtryck än andra. Karl XII:s likfärd, där betraktaren möter tåget av sörjande soldater som bär hem sin fallne härförare på en öppen bår, över norska fjällen i kallt vinterväder.Martin Olin, forskningschef på Nationalmuseum, kallar målningen deras Mona Lisa, den tavla som besökarna ”bockar av” att de har sett.Hör också konstnären Ernst Billgren, som beundrar Gustaf Cederströms måleri och som har gjort sin egen tolkning av Karl XII:s likfärd.Men faktum är att det finns två versioner av Karl den XII:s likfärd, en på Nationalmuseum i Stockholm och en på Göteborgs konstmuseum. Hör varför i programmet.Hör också om hur svenskarnas firande av Karl XII:s dödsdag har sett ut genom historien och hur tavlan har fortsatt befinna sig i skottgluggen mellan politiska grupper på ytterkanterna.Märta Myrstener har gjort Klassikern om målningen Karl XII:s likfärd av Gustaf Cederström.Programmet innehåller klipp från podden ”Verket”, arkivklipp från Sveriges radio och Alternativ för Sveriges Youtubekanal.Musik som hörs i programmet:2 satsen ur Beethovens 7 symfoni (London Symphony Orchestra och Terry Davies),1 satsen ur Wilhelm Stenhammars Chitra (Sveriges radios symfoniorkester och Esa-Pekka Salonen), Kung Karl den unga hjälte av Otto Edvard Westmark och Esaias Tegnér (Orphei drängar), The threat of War av Alexandre Desplat (filmmusik ur the King's Speech),Recipe for Ms. Chalice av Kristofer Maddigan

Im Schatten des schwedischen Königs Karl XII. und des russischen Zaren Peter des Großen stand ein weiterer Herrscher, der den Lauf des Großen Nordischen Krieges entscheidend mitprägte: Friedrich IV. von Dänemark und Norwegen. In dieser Folge schauen Moritz und Michi auf dessen politischen Ehrgeiz, seine frühen Niederlagen gegen Schweden, seine überraschende Rückkehr ins Kriegsgeschehen und die diplomatischen wie militärischen Strategien, mit denen Dänemark versuchte, seinen Einfluss im Ostseeraum zu sichern. Eine Episode über kluge Allianzen, gescheiterte Feldzüge und die Frage, ob Friedrich wirklich der stille Gewinner des Konflikts war.

Im Schatten des schwedischen Königs Karl XII. und des russischen Zaren Peter des Großen stand ein weiterer Herrscher, der den Lauf des Großen Nordischen Krieges entscheidend mitprägte: Friedrich IV. von Dänemark und Norwegen. In dieser Folge schauen Moritz und Michi auf dessen politischen Ehrgeiz, seine frühen Niederlagen gegen Schweden, seine überraschende Rückkehr ins Kriegsgeschehen und die diplomatischen wie militärischen Strategien, mit denen Dänemark versuchte, seinen Einfluss im Ostseeraum zu sichern. Eine Episode über kluge Allianzen, gescheiterte Feldzüge und die Frage, ob Friedrich wirklich der stille Gewinner des Konflikts war.

Im Zentrum dieser Folge steht eine der wichtigsten Wendepunkte im Großen Nordischen Krieg: die Schlacht von Poltava im Jahr 1709. Moritz und Michi zeichnen nach, wie es zur Konfrontation zwischen dem schwedischen König Karl XII. und dem russischen Zaren Peter dem Großen kam. Sie beleuchten die Vorgeschichte, die militärische Lage und den katastrophalen Verlauf der Schlacht für das schwedische Heer. Poltava bedeutete nicht nur das Ende von Karls Russlandfeldzug, sondern auch das endgültige Ende der schwedischen Großmachtstellung. Russland hingegen trat mit diesem Sieg auf die europäische Bühne.

Im Zentrum dieser Folge steht eine der wichtigsten Wendepunkte im Großen Nordischen Krieg: die Schlacht von Poltava im Jahr 1709. Moritz und Michi zeichnen nach, wie es zur Konfrontation zwischen dem schwedischen König Karl XII. und dem russischen Zaren Peter dem Großen kam. Sie beleuchten die Vorgeschichte, die militärische Lage und den katastrophalen Verlauf der Schlacht für das schwedische Heer. Poltava bedeutete nicht nur das Ende von Karls Russlandfeldzug, sondern auch das endgültige Ende der schwedischen Großmachtstellung. Russland hingegen trat mit diesem Sieg auf die europäische Bühne.

Den 1 februari 1713 stormade tusentals osmanska och tatariska soldater ett svenskt läger i det som idag är Transnistrien. Mitt i stridens centrum stod en sotig och blodig Karl XII, beväpnad och omgiven av en liten skara karoliner i desperat kamp mot övermakten.Kalabaliken i Bender under det stora nordiska kriget började som en diplomatisk kris, utvecklades till en våldsam konfrontation – och myntade ett nytt svenskt ord: kalabalik. Vad som skulle ha varit en kontrollerad eskort hem för den svenske kungen, förvandlades till en katastrof för både svenskarna och deras värdar. Kalabaliken i Bender formade bilden av Karl XII som en envist okuvlig monark – i Osmanska riket kallad Demirbaş, ”Järnhuvudet”.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som är aktuell med boken Kalabaliken i Bender. Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Efter kapitulationen vid Perevolotjna flydde Karl XII tillsammans med en liten svensk här och ett antal kosacker till Osmanska riket. I utkanten av staden Bender vid Dnjestrfloden beviljades han asyl av sultan Ahmed III och slog sig ned i vad som kom att kallas Karlopolis – en slags svensk koloni i byn Varnitsa.Trots exilens till synes säkra förhållanden blev Karl snabbt ett politiskt problem för osmanerna. Istället för att återvända till Sverige eller sluta fred, pressade han sultanen att gå i krig mot Ryssland. Under flera år försökte han övertyga Osmanska riket om att inleda ett gemensamt anfall mot tsar Peter I, tillsammans med Sverige och Krimkhanatet. Medan kungen väntade, växte frustrationen i Konstantinopel – både över kostnaderna för hans uppehälle och hans envisa diplomatiska agerande.Karl XII:s vägran att återvända hem, i kombination med hans aggressiva krav på militärt stöd, gjorde honom till en belastning för sultanen. När han inte accepterade erbjudandet om eskort hem – av rädsla för att bli utlämnad till sina fiender – fattade den osmanska ledningen beslutet att använda tvång. Seraskern i Bender fick order: kungen skulle gripas, men inte dödas.Karl, som fått kännedom om planerna, vägrade ge efter. Han lät befästa sitt läger och förberedde sitt lilla följe – omkring 1 000 karoliner – på strid. Hans trotsiga svar till sultanen var karaktäristiskt: om de inte gav sig av, skulle han "sveda eller skära skägget av dem". Situationen var laddad till bristningsgränsen.På morgonen den 1 februari 1713 inledde den osmanska styrkan sitt angrepp. Uppemot 10 000 turkiska och tatariska soldater omringade det svenska lägret och genomförde ett våldsamt stormanfall. Vad som var tänkt som en disciplinerad insats förvandlades snabbt till ett tumultartat slagfält.Karolinerna försvarade sig tappert från sina provisoriska befästningar, men var både numerärt och materiellt underlägsna. Inne i kungshuset försvarade sig Karl XII personligen, beväpnad, sotig och blodig. När han till slut omringades och tillfångatogs, fördes han till seraskerns residens. Trots sin fångenskap vägrade han visa underkastelse och lär ha yttrat det hånfulla ”Bravo! Bravo!” när han erbjöds en plats på en divan.Bild: Karl XII förs bort som fånge till Bender efter kalabaliken, med det brinnande kungshuset i bakgrunden. Målningen skildrar dramatiska slutscener ur Kalabaliken i Bender 1713, där den svenske kungen tvingades kapitulera efter flera års exil i Osmanska riket.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainMålning av Allan Egnell (1884–1960), olja på pannå, 29×52 cm. Källa: Metropol Auktioner. Licens: CC BY-SA 4.0. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under Ulrika Eleonora d.y korta tid som drottning år 1719-20 nyadlade hon 182 familjer och upphöjde 48 adelsmän till friherrar och 15 friherrar till grevar. Det var också under Ulrika Eleonoras korta regim som det kungliga enväldet avskaffades och frihetstiden tog vid.I avsnitt 68 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Joakim Scherp om massadlingen under Ulrika Eleonara d.y. korta regim. Joakim Scherp är tillsammans med Charlotta Forss aktuell med boken Ulrika Eleonora – makten och den nya adeln 1719-1720.Ulrika Eleonora d.y hade en nära relation med sin bror Karl XII, men det var ingen självklarhet att hon skulle ta över efter Karl XII:s död i Norge den 30 november 1718. Plågad av sorg efter en älskad bror tvingades hon i allra högsta grad engagera sig makten i en turbulent tid.I maktkampen efter Karl XII:s död var det möjligt att avskaffa det kungliga enväldet. Vid riksdagen år 1719 avskaffades enväldet, och en ny regeringsform gav stor makt åt råd och riksdag. Detta markerades ännu kraftigare 1720, då Ulrika Eleonora, som efterträtt brodern Karl XII, överlät kronan till maken, Fredrik av Hessen-Kassel (Fredrik I). Denna period när riksdagen fick stor makt kom att kallas frihetstiden.Men det mest bestående av Ulrika Eleonoras kort tid som regent var alla nya adelssläkter. Hon följde en tradition av nyadling som varit omfattande både under drottning Kristina och Ulrika Eleonoras far Karl XI. Skillnaden mellan Ulrika Elenora och tidigare regenter var att hon adlade så många under bara ett års tid.De många krigen samt den allt mer omfattande statliga byråkratin krävde nya adelsmän för att fylla behoven av officerare och ämbetsmän. Nyadling var också ett sätt att skaffa sig lojala män i regering samt ståndsriksdagen.Men svensk statsapparat var präglad av meritokrati och söner till grevar kunde få sig omsprungna av karriärssugna ofrälsemän som i klättringen mot toppen fick ett adelskap på vägen.Bildtext: Drottning Ulrika Eleonoras kröning i Uppsala domkyrka den 17 mars 1719, målad av Johan Henrik Schildt. Kröningen markerade början på hennes korta, men betydelsefulla regeringstid i en tid av politisk omvälvning i Sverige. Källa: Johan Henrik Schildt – Drottning Ulrika Eleonoras kröning i Uppsala domkyrka (1719), Museumslandschaft Hessen Kassel. Public domain.Musik: Gloria In D Major (Rv 589) – Qui Sedes Ad Dexteram Patris (Allegro), Soundblocks AudioBild Fredrik I, 1676-1751, konung av Sverige och hans gemål Ulrika Eleonora d.y., 1688-1741, drottning av Sverige, Konstnär: Georg Engelhard Schröder Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Im zweiten Teil über den Großen Nordischen Krieg begleiten Moritz und Michi den schwedischen König Karl XII. auf seinem verhängnisvollen Weg Richtung Russland. Was als brillanter Feldzug begann, endet in einer katastrophalen Niederlage bei Poltawa. Die beiden erzählen, wie sich das Machtgefüge Nordeuropas verschob, warum Schweden seine Großmachtstellung verlor und Russland zur dominierenden Kraft aufstieg. Sie werfen einen Blick auf die politischen Intrigen, militärischen Wendepunkte und das tragische Ende eines Monarchen, der nie aufgab und dabei fast alles verlor. Eine Folge über Ehre, Größenwahn und das Ende einer Ära.

Im zweiten Teil über den Großen Nordischen Krieg begleiten Moritz und Michi den schwedischen König Karl XII. auf seinem verhängnisvollen Weg Richtung Russland. Was als brillanter Feldzug begann, endet in einer katastrophalen Niederlage bei Poltawa. Die beiden erzählen, wie sich das Machtgefüge Nordeuropas verschob, warum Schweden seine Großmachtstellung verlor und Russland zur dominierenden Kraft aufstieg. Sie werfen einen Blick auf die politischen Intrigen, militärischen Wendepunkte und das tragische Ende eines Monarchen, der nie aufgab und dabei fast alles verlor. Eine Folge über Ehre, Größenwahn und das Ende einer Ära.

Zu Beginn des 18. Jahrhunderts entfesselt sich ein gewaltiger Konflikt im europäischen Norden: der Große Nordische Krieg. Schweden, unter der Führung des jungen Königs Karl XII., sieht sich einer mächtigen Koalition aus Russland, Dänemark und Polen gegenüber. In dieser ersten Folge zur Reihe widmen sich Moritz und Michi den frühen Erfolgen Schwedens, der Schlacht bei Narva, Karls Feldzügen gegen Dänemark und Polen sowie dem politischen und militärischen Umfeld, das zu diesen Auseinandersetzungen führte. Warum griffen so viele Mächte Schweden gleichzeitig an? Wie konnte ein 18-jähriger König sie zurückschlagen? Und was passierte, bevor er den verhängnisvollen Entschluss fasste, nach Russland zu marschieren?

Zu Beginn des 18. Jahrhunderts entfesselt sich ein gewaltiger Konflikt im europäischen Norden: der Große Nordische Krieg. Schweden, unter der Führung des jungen Königs Karl XII., sieht sich einer mächtigen Koalition aus Russland, Dänemark und Polen gegenüber. In dieser ersten Folge zur Reihe widmen sich Moritz und Michi den frühen Erfolgen Schwedens, der Schlacht bei Narva, Karls Feldzügen gegen Dänemark und Polen sowie dem politischen und militärischen Umfeld, das zu diesen Auseinandersetzungen führte. Warum griffen so viele Mächte Schweden gleichzeitig an? Wie konnte ein 18-jähriger König sie zurückschlagen? Und was passierte, bevor er den verhängnisvollen Entschluss fasste, nach Russland zu marschieren?

Under frihetstidens första decennier var det stor brist på män i Sverige. Över 200 000 svenska och finska män hade stupat i det stora nordiska kriget, och på många gårdar och gods var det kvinnorna som tog över ansvaret – inte av ambition, utan av nödvändighet. Sverige blev knektänkornas land. Bland dessa kvinnor fanns också driftiga och målmedvetna entreprenörer som byggde upp betydande jordbruks- och manufakturimperier. Ingen var mer framgångsrik än Christina Piper.Christina kom från en borgerlig uppkomlingsfamilj. Hon och maken Carl Piper hade rötter i borgerskapet, men tack vare begåvning och skicklighet avancerade båda till höga positioner vid Karl XII:s hov. Deras framgångssaga fick dock ett abrupt avbrott efter nederlaget vid Poltava 1709, då Carl tillfångatogs av ryssarna. Kvar i Sverige tvingades Christina ensam försvara och bevara familjens maktställning i en politiskt turbulent tid, omgiven av misstänksamhet och avund.Med imponerande handlingskraft och strategisk skärpa lyckades hon inte bara säkra familjens position utan också bygga ett omfattande företagsimperium. Hon investerade i gods och bruk, och i Andrarum i Skåne organiserade hon ett av Sveriges största och mest lönsamma företag – en industri för alunproduktion. Christina lät även uppföra och renovera flera slott, däribland det praktfulla Christinehof på Österlen, som fortfarande vittnar om hennes insatser. Hennes ättlingar förvaltar än idag stora markområden.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Christina Piper – det svenska 1700-talets mäktigaste företagarfurste.Bild: Grevinnan Christina Piper som ung, målad av David Klöcker Ehrenstrahl år 1698. Christina Piper (1673–1752) var en inflytelserik grevinna och affärskvinna under stormaktstiden, känd för sitt politiska nätverk och sitt omfattande byggande, bland annat av Christinehofs slott. Wikimedia Common, Public domain (CC0)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Petter konfronterar stora delar av Hollywoods ljudläggarkår via obehagliga DMs på Instagram. Charlotte pratar om nazisters bristande logik kring en av historiens mest framstående kungar.Veckans ord är ljudeffekt och Karl XII. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att det svenska stormaktsväldet fallit och Karl XII stupat år 1718 vid Halden i Norge, inleddes en ny epok i Sveriges historia. Kungens makt minskade drastiskt, och istället blev riksdagen den dominerande politiska kraften. Denna period har gått till historien som frihetstiden – syftande på friheten från det kungliga enväldet.Ur ett europeiskt perspektiv var Sveriges politiska system under frihetstiden anmärkningsvärt radikalt. Politikerna organiserade sig i två partier: ”hattarna” och ”mössorna”, som kämpade om makten med allt modernare metoder för varje riksdagsmöte. Under den senare delen av epoken infördes dessutom en banbrytande tryckfrihet och ekonomiska reformer som kom att förebåda den liberala ideologin.Det parti som för tillfället satt vid makten använde sig av så kallad licentiering – man avskedade ämbetsmän vars lojalitet ifrågasattes. Denna praxis liknar det vi idag kallar parlamentarism, ett system som inte blev norm i andra europeiska länder förrän långt in på 1900-talet.Rösträtten i Sverige var, med tidens mått mätt, förhållandevis omfattande. Myndiga kvinnor som uppfyllde vissa ekonomiska krav hade rösträtt både i lokala val och till riksdagen. Det är dock viktigt att inte försköna perioden. Hattpartiet förde en aggressiv utrikespolitik som ledde till två förödande krig, och både hattar och mössor präglades av den utbredda korruption som var typisk för 1700-talets politiska liv.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om frihetstiden – en epok av politiska experiment, ideologiska motsättningar och överraskande modernitet.Bildtext: Arvid Horn (1664–1742) av Lorens Pasch den äldre / Efter Georg Engelhard Schröder – Hans Thorwid / Nationalmuseum. Public Domain. Arvid Horn var en svensk statsman som spelade en central roll under början av Frihetstiden, efter Karl XII:s död. Han verkade för en mer fredlig och parlamentarisk politik och lade grunden till ett maktskifte från kungamakten till riksdagen.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Skogens konung är älgen, säger folk. De som säger det har uppenbarligen inte träffat mig: Douglas Hammar.”Douglas Hammar är en Östermalmskille som växte upp på Lidingö. Följ hans resa från idyllen till toppeliten bland Europas huliganer. Han är aktuell med boken ” Hur jag blev en huligan” en del av trilogin ”Kungens barn”Andra delen av Douglas Hammars trilogi. Det här är hans berättelse. ”Folk säger att älgen är skogens konung. De som säger det har uppenbarligen inte träffat mig: Douglas Hammar. Släkt med Karl XII och var ledare över Skogsligan, en av världens tyngsta fotbollshuliganligor.”I hans självbiografi får du följa med genom hans egna ögon, runt om i Europas skogar. Där dom likt krigare erövrar mark och städer . Hur en ny kultur tagits fram, från slagsmål inne på arenor till planerade illegala skogsfighter. Hur var deras livsstil och tankegångar? Hur resonerade dom? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kulknappen är den knapp som enligt en sägen användes som kula för att skjuta kung Karl XII. Hur uppkom denna teori? Och vad säger forskningen?Wikipedia säger sitt om kulknappen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För äldre generationer svenskar var ämnet historia ofta synonymt med berättelser om kungar och krig. Man fick lära sig om slaget vid Brunkeberg, drabbningarna vid Breitenfeld och Lützen, om Gustav Vasa, Gustav II Adolf och Karl X Gustav. Det fanns starka nationalistiska skäl till detta: det svenska folket skulle fostras till att känna stolthet över nationens militära förflutna. Men det fanns också ett annat skäl: krigen och drabbningarna var viktiga. Här avgjordes folks och staters öden.I det här poddavsnittet lyfter vi fram de två mest ryktbara slagen under det stora nordiska kriget – slaget vid Narva år 1700 och slaget vid Poltava år 1709. I den första drabbningen segrade Karl XII:s karoliner så övertygande mot ryssarna att tsar Peters krigsansträngningar tillfälligt lamslogs, och den svenska armén fick rykte om sig att vara den starkaste i världen. Nio år senare mötte samma karolinska armé tsarens reorganiserade styrkor – och nu blev utfallet det motsatta: efter en hård kraftmätning led svenskarna ett förödande nederlag och tvingades retirera, vilket några dagar senare resulterade i en oundviklig kapitulation.Men varför gick det som det gick? Hur kunde karolinerna triumfera år 1700 – och krossas år 1709? Hade historien kunnat ta en annan vändning?I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om slaget vid Narva och slaget vid Poltava – en av Sveriges största segrar, och ett av dess mest förkrossande nederlag.Bild: Segern vid Narva (1878) – Gustaf Cederström skildrar den svenska arméns dramatiska triumf över ryssarna år 1700, i början av Stora nordiska kriget.Källa: Nationalmuseum, www.nationalmuseum.se | Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingen svensk kung är lika känd och omdiskuterad som Karl XII. Ända sedan hans egen livstid har han varit föremål för stor internationell uppmärksamhet. Voltaire skrev en biografi om honom – där den bevingade sentensen "Detta skall hädanefter bliva min musik" myntades – och intresset har knappast svalnat sedan dess. Skrönorna om Karl XII, liksom både hyllningarna och fördömandena, är otaliga.Karl XII:s historia präglades i hög grad av det stora nordiska kriget, då Sverige tvingades försvara sig mot Fredrik IV av Danmark, August den starke av Sachsen och Polen samt tsar Peter den store av Ryssland. Alla tre gick till angrepp år 1700. Till en början framstod Karl XII som oövervinnerlig. Efter att ha tvingat både den danske och den polske kungen till fred var Sverige sannolikt mäktigare än någonsin tidigare i sin historia.Men snart vände utvecklingen. Efter nederlaget vid Poltava år 1709 rasade stormaktsväldet samman som ett korthus. Karl XII vägrade dock att kompromissa eller kapitulera. Om han inte hade stupat utanför Fredrikstens fästning i Norge 1718 hade kriget förmodligen fortsatt under lång tid. Just kungens död tillhör krigets stora gåtor: fälldes han av en norsk kula – eller mördades han av någon inom det egna ledet?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Karl XII – från kungens vilda ungdom på 1690-talet, via det stora nordiska krigets strapatser, till hans märkliga eftermäle under 1800- och 1900-talen, då han gick från att hyllas som hjälte till att bli nazistsymbol.Bild: Karl XII iförd sin soldatuniform år 1700. Målning (1706) av David von Krafft. Karl XII var kung av Sverige under den stora nordiska kriget (1700–1721) och är känd för sitt militära ledarskap. Tillskrivs: David von Krafft / Johan David Schwartz – www.nationalmuseum.se. Wikipedia, Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På nyåret 1719 frös över tretusen svenska soldater ihjäl i de jämtländska fjällen. Förutom vädrets makter orsakades tragedin av otur, bristfällig kommunikation och tvånget att lyda Karl XII och hans vilja att upprätthålla stormakten.Wikipedia säger sitt om Karolinernas dödsmarsch. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp (1636-1715) spelade en viktig roll i de svenska kungafamiljen. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto Sveriges första dam till sin död 1715. Som änkedrottning var hon medlem i både Karl XI:s och Karl XII:s förmyndarregeringar. Idag är hon mest känd som 1600-talets största slottsbyggare.Hedvig Eleonora från furstendömet Holstein-Gottorp giftes bort med Karl X som artonåring, men det harmoniska äktenskapet blev kort då kungen dog efter bara fem år. Som gift med Karl X, mor åt Karl XI samt farmor åt Karl XII arbetade hon för ett starkt kungahus under stormaktstiden. Sent i livet skulle hon för döva öron vädja till Karl XII att sluta fred med sina fiender.I denna repris av podden Historia Nu samtar programledaren Urban Lindstedt med Eva Helena Ulvros, professor emerita i historia vid Lunds universitet. Hon är aktuell med biografin Hedvig Eleonora och hennes tid.Hedvig Eleonora föddes 1636 på slottet Gottorp som dotter till hertig Fredrik III av Holstein-Gottorp och Maria Elisabeth av Sachsen. Hennes äktenskap med Karl X var rent politiskt som de flesta kungliga äktenskap vid denna tid. Hennes make Karl X Gustav dog redan i februari 1660. Ett dygn före sin död dikterade han sitt testamente för att trygga sin ”kära makas”, sin sons och sitt rikes framtid. Den döende kungen överlämnade riket till sin unga maka och en förmyndarregering.
Hedvig Eleonora har setts som svag i förmyndarregeringen för Karl XI, men hon hade en tydlig linje i utrikespolitiken där hon gärna främjade Hollstein-Gottorps intressen. Drottningen accepterade den makt som riksrådet erbjöd henne, men den unga Hedvig Eleonora hade svårt att hävda kungamaktens ställning gentemot aristokratin. Hon tog ganska ringa del i förmyndarstyret, och då Karl XI senare anklagade förmyndarstyrelsen för försummelse kom han att helt frikalla sin mor från ansvar. Förmyndarregeringen varade till 1672, då Karl XI blev myndig.
Hedvig Eleonoras praktfulla hov och intresse för kultur satte ett stort avtryck i landet. Änkedrottningens Drottningholm var under flera decennier i slutet av 1600-talet landets största slottsbygge. Slottbyggandet var för Hedvig Eleonora ett sätt att markera sin ställning gentemot den svenska adeln och samtida europeiska furstar. Drottningen ägnade sig gärna åt balett- och teaterföreställningar på slottet, som under hela hennes livstid var rikets kulturcentrum Den gamla änkedrottningen blev förmyndare för Karl XII och fyra år senare, 1697, åter medlem i en förmyndarregering. Nu var Hedvig Eleonora en erfaren kvinna som inte tyngdes av sina 61 år, och hon var aktiv i utrikespolitiken mot Danmark till förmån för Holstein-Gottorp. Hennes kontakter till det gamla hemlandet tilltog ytterligare när hennes sondotter Hedvig Sofia gifte sig med sin kusin hertig Fredrik IV av Holstein-Gottorp.
Bild: Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp porträtterad av David von Krafft. Nationalmuseet, Wikipedia, Public Domain. (beskuren)Musik: Henry Purcell (1659-1695) – In Nomine à7, Z.747 for Treble, Tenor & Bass Viols, Phillipwserna, CC BY-SA 4.0 , via Wikimedia Commons. Lyssna också på Gråkappan Karl XI – klämd mellan far och son. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det blev Katitzi, inte Karl XII. Pappaledighet, inte Ultima Thule. Vad hände egentligen med den sverigedemokratiska kulturkanon som så många varnade för på förhand? Viktor Barth-Kron lyfter frågan ihop med Victor Malm, kulturchef på Expressen.

Säsongspremiär för Kritcirkeln! Vi har gått på festivaler och sett scenkonst som föregriper regeringens kulturkanon. Det handlar om klonade krigarkungar, paljettdrakar, dasshumor, barocka parodier, skottkärror med potatis, Monty Python-mässig opera, yttrandefriheten i Kongo, Betty Ford och performancevrålande offerlamm i jordiga garage. Det blir en del diskussion om den tilltagande pottrenden på teatern, Loretto funderar på att byta karriär, och så har vi andats i takt med Bogdan Szybers och Allan Montans nya ljudkonstverk i en kyrka. Vid mikrofonerna som vanligt Loretto Villalobos och Cecilia Djurberg (prod & redigering) Föreställningar i detta avsnitt: The Dragon of Wantley av John Frederick Lampe. Gästspel av Boston Early Music Festival på Confidencen Opera and Music festival Karl XII - För Sverige i framtiden av av Maja Frykberg Andersson och Rasmus Gisby, Ledningen på Fri Scen, Kulturhuset Stadsteatern Laisse Moi Parler av och med Jacques Bana Yanga, gästspel från Demokratiska Republiken Kongo, Stockholm Fringe festival Spiritual Underground av Bogdan Szyber (Reich+Szyber) & Allan Montan (OONA), Stockholm Fringe Festival Betty av och med teatergruppen Ohlavaka, gästspel från Frankrike på Stockholm Fringe festival Agnus Dei av Amar Jašarević. The Void Club, med Arvid von Heland, regi: Jennifer Löfgren, på Stockholm Fringe Festival I avsnittet hörs ljudupptagningar från föreställningarna The Dragon of Wantley, Karl XII - för Sverige i framtiden, Spiritual Underground och Agnus Dei, använda med tillstånd av respektive upphovsman.

After the death of Karl XII, Swedish monarchs lost almost all their power. Instead, the Riksdag asserted itself as the most influential body in Swedish political life. Among bribes, personal vendettas and dreams of reestablishing the empire, two political parties emerged.

Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mumier har fascinerat mänskligheten sedan antiken. Under tre tusen år balsamerade egypterna sina döda, prydde dem med hundratals amuletter och statyetter och lade dem i konstfullt utsmyckade kistor för att förbereda sina anhöriga för livet efter döden.Vår fascination har var så stor att vi glömde bort att det handlade om mänskliga kvarlevor. Under flera århundraden var handeln med mumier varit omfattande. Vi använde malna mumier som en universalmedicin ända fram till 1900-talet. Och mumier har länge varit de största dragplåstren till muséer världen över. Förståelsen för att mumier handlar om mänskliga kvarlevor och att de bör behandlas med respekt är ganska ny.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mumier – Fakta, forskning, Fiktion.Detta är en nymixad repris.Mumifiering utvecklades under årtusenden till ett hantverk och skön konst. Den grekiska historikern Herodotos beskrev detaljerat hur processen gick till som innehöll både eteriska oljor, kåda, saltbad, uttag av inälvor samt lindning med linnetyger. Här ingick också otal amuletter och statutetter för att hjälpa den anhöriga till evigheten. Dödsböcker och inskriptioner var också viktiga för att hjälpa den döde vidare i dödsriket.De omsorgsfullt balsamerade mumierna har felaktigt fått oss att tro att de forntida egyptierna var besatta av döden. Avståndet i tid har avidentifierat mumierna och fått oss att glömma bort att mumier en gång var människor som även i döden bör visas respekt.Trots årtusenden av gravplundringar har välbevarade gravkamrar med mumier kunnat grävas ut och ställas ut på världens muséer. Missförstånd vid översättningar av arabiska medicinska handböcker fick européerna att ordinera nermalda mumier som medicin mot en rad sjukdomar.Tidiga europeiska resenärer i Egypten köpte gärna med sig en mumie hem och handeln med mumier var big business i Europa där mumier sålts som medicin från medeltiden fram till 1700-talet. Efterfrågan på mumier fortsatte, även efter att den medicinska effekten började ifrågasättas, till kuriosakabinett och som diplomatiska gåvor.Under 1800-talet dök mumierna upp i skönlitteratur och senare i spelfilmer. Fascinationen inför mumier har fått oss att glömma att det är kvarlevor från människor.Lyssna också på Karl XII:s intresse för mumier.Bild: Hunefers dödabok. Mittpunkten i den övre scenen är mumien av Hunefer, visad med stöd av guden Anubis (eller en präst som bär en schakalmask). Hunefers fru och dotter sörjer, och tre präster utför ritualer. De två prästerna med vita skärp genomför ritualen för att öppna munnen. British Museum. Wikipedia, Public Domain. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karl XII had failed to get the Ottomans to ally with Sweden in the Great Northern War, but that didn't mean he was willing to throw in the towel. As soon as he returned home, he decided to go back to fighting. This time, he had his sights on Sweden's traditional enemy–Denmark.

After the disaster at Poltava, the Swedish empire started to unravel. But instead of hurrying home to try and save what he could, Karl XII spent years in the Ottoman Empire. He wasn't enjoying an extended vacation in southern climes, though. He was trying to convince the sultan to attack Russia, thereby easing the pressure on Sweden.

När Skåne blev svenskt genom freden i Roskilde år 1658 inleddes en period av omvälvningar för Lund. Den tidigare Metropolis Daniae blev nu en del av den svenska stormakten.Försvenskningen av Skåne kom att genomföras genom både militära och kulturella insatser, där Lund spelade en central roll. Under denna tid grundades Lunds universitet, slaget vid Lund utkämpades 1676 och i början av 1700-talet blev Lund tillfälligt Sveriges huvudstad när Karl XII styrde riket härifrån.Detta är det andra av två avsnitt om Lunds historia. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern och museimannen Göran Larsson. Detta är ett betalt samarbete med Visit Lund.Efter Roskildefreden 1658 blev Skåne en del av Sverige, men den skånska befolkningen betraktades av de svenska myndigheterna som opålitlig och potentiellt lojal mot Danmark. Den svenska regeringen genomförde därför en omfattande försvenskningspolitik som syftade till att integrera landskapet i det svenska riket.Lunds universitet grundades 1666 som ett led i försvenskningen av Skåne och för att stärka den svenska närvaron i området. Det var Sveriges andra universitet efter Uppsala och blev snabbt ett centrum för utbildning och forskning i södra Sverige​. Universitetets första tid var dock svår. Det hade få studenter och begränsade resurser.Den 4 december 1676 utkämpades ett av de blodigaste slagen i Nordens historia norr om Lund, vid Vallkärra. Den svenska armén under Karl XI stod mot en dansk armé ledd av Kristian V. Slaget var avgörande för kontrollen över Skåne och slutade med en knapp svensk seger​. Slaget innebar stora förluster på båda sidor – uppskattningsvis 9 000 soldater dödades eller sårades. Trots segern förblev Skåne ett oroligt område under flera år, och de svenska myndigheterna vidtog hårda repressalier mot misstänkta dansksinnade skåningar.Under skånska kriget (1675–1679) tvingades universitetet tillfälligt stänga, och många av de tidiga professorerna lämnade Lund. Efter kriget återupptogs undervisningen, men det dröjde innan universitetet blev en betydande institution. Vid 1700-talets mitt hade det fortfarande bara omkring hundra inskrivna studenter per år​.Mellan 1716 och 1718 fungerade Lund som Sveriges inofficiella huvudstad när Karl XII valde att styra riket härifrån. Kungen hade återvänt till Sverige efter många års krig i Europa och valde att upprätta sitt högkvarter i Lund istället för i Stockholm. Orsaken var både strategisk och personlig – Karl XII ville vara nära Danmark och planerade ett nytt fälttåg mot Norge, samtidigt som han ogärna återvände till huvudstaden efter nederlaget vid Poltava​.Bild: Det danska cessionsbrevet gällande avträdelse av Skåne till Sverige, 1658. Riksarkivet. I samband med freden i Roskilde så avträdde Danmark bl.a. provinsen Skåne till Sverige. Bilden föreställer cessionsbrevet gällande avträdelse av Skåne till Sverige. Undertecknat 24 februari 1658 i Köpenhamn. Hämtad från arkivet Originaltraktater med främmande makter (traktater) som bevaras hos Riksarkivet. Wikipedia. Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi - Vespro della Beata Vergine (1610) - Antifona "Deus in adiutorium" Framförd av: Cantica Symphonia, dir. G. Maletto Liveinspelning, Kyrkan San Filippo, Turin i Italeien 3 oktober 2000. Wikimedia Common, Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Lyssna på Karl XII – okända sidor hos en välkänd kung.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

After defeating Denmark and Poland, Karl XII only needed to crush the Russians in order to declare victory in the Great Northern War. So as soon as he was done with his side quest in Saxony, he marched on Moscow to face the Final Boss, Peter the Great.

In the year 1700, Sweden was ruled by an autocratic teenager with impulse control issues. That could have been bad enough, but then Denmark, Poland and Russia declared war and attacked simultaneously. Karl XII was going to have to shape up, and fast, if he wanted to remain king of anything at all in the years to come.

Nivå: ~A2-B1 Karl XII (den tolfte) är en av de mest omdebatterade och kontroversiella figurerna i svensk historia. Ett av de mest framgångsrika militära genierna men också personen som gjorde att Sverige förlorade sin status som stormakt i Europa. Om du gillar historia måste du lyssna på det här avsnittet! --- Vill du leva ditt liv på svenska i 9 dagar i sommar? Vill du åka på en fantastisk semester till en av de svenskaste platserna som finns? Vill du få en upplevelse du aldrig kommer glömma och få självförtroende i svenska? Då är Language Lock In Boot Camp för dig! Anmälningarna är öppna - anmäl dig nu för att säkra din plats! Klicka här för mer info --- Transkript Tjena tjena! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag har vi ett intressant avsnitt. Det är ett avsnitt om svensk historia. Närmare bestämt om Karl XII (den tolfte). Karl XII är absolut en av de mest kända figurerna i svensk historia. Och kanske tillsammans med Gustav Vasa, den mest kända kungen som vi har haft. Så jag tänkte att det skulle vara kul att göra ett avsnitt om honom. För ja, det var en viktig del i svensk historia. Och jag tror att det blir ganska långt, det här avsnittet, så hoppas du uppskattar det. Innan vi börjar ska jag såklart tacka två nya patrons. Det är Hana och Stephanie. Tack för att ni stödjer den här podden. För alla som vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Och jag vill också, innan vi börjar, bara prata lite kort om någonting väldigt viktigt. För skulle du vilja leva hela ditt liv på svenska i nio dagar? Skulle du vilja ha ett intensivt språkbad för att bygga ditt självförtroende i svenska? Låter det intressant med en fantastisk semester och en stark upplevelse som du kommer att komma ihåg hela livet? Ja, då är Language Lock-in Boot Camp för dig. Och vi har öppnat för anmälningar så du kan anmäla dig till sommarens Language Lock-in Boot Camp som kommer att vara i augusti. Ja, en riktigt cool, häftig upplevelse att vara i den här villan i Dalarna, den här historiska villan i nio dagar. Så ja, gå till www.languagelockin.com och där hittar du all information och du kan se vad andra människor har sagt, du kan se videor från bootcampet och så vidare. www.languagelockin.com, så anmäl dig nu till det. Vi ska prata om Karl den tolfte. Han var en väldigt ung kung. Han var bara 15 år när han blev kung. Han spenderade större delen av sitt vuxna liv i det stora nordiska kriget. Det stora nordiska kriget var ett stort krig som hände i Norden. Han var huvudfigur i det kriget för Sverige. Han är en av de mest omdebatterade kungarna och en av de mest kontroversiella kungarna i svensk historia. Han är sedd som både en krigshjälte och ett militärt geni men också personen som förstörde stormakten Sverige. För på den här tiden så var Sverige en stormakt i Europa. En stormakt, alltså ett land med väldigt mycket makt. Och han är som sagt en av de viktigaste och mest intressanta personerna i Sveriges historia skulle jag säga. Så innan vi börjar prata om honom så vill jag ge lite historisk bakgrund. För det här hände i början på 1700-talet, alltså för 300 år sedan. Så lite historisk bakgrund på det. Så på 1500-talet, då blev det slut på Kalmarunionen och början på den moderna nationen Sverige, med Gustav Vasa. Och han startade en ny era i svensk historia när Kalmarunionen upplöstes. Och lyssna gärna på avsnitt 193. För där pratar jag om Kalmarunionen. Väldigt intressant också. Så det var på 1500-talet. Och sen då på 1600-talet, det var då som Sverige började bli en stormakt. Och ekonomin blev starkare och starkare och man byggde en stark militär också. För målet var att kontrollera Östersjön. Så Östersjön är ju det här havet mellan Sverige, Finland och Baltikum och ja, i söder, Polen. Så det här havet kallas för Östersjön. Och Sverige ville kontrollera hela Östersjön för att det var väldigt mycket fördelar med det, med handel och så. Och Sverige började erövra nya områden. Alltså innan det här så var Sverige, man kan säga, det som är Sverige nu minus de södra delarna. För att typ Skåne, Halland och Blekinge, det var fortfarande en del av Danmark på den här tiden. Så Sverige var det som är Sverige nu minus de södra delarna plus Finland. För Finland var länge, länge en del av Sverige. Men efter det 30-åriga kriget..det var en väldigt stor händelse i europeisk historia. Och det hände då på 1600-talet. Ett jättejättestort krig i hela Europa. Och Sverige var på den vinnande sidan. Och ja, så man tog de här delarna från Danmark som nu är Skåne, Blekinge, Halland och så. Man tog också Baltikum, och vissa delar av norra Tyskland faktiskt. Så att Sverige blev väldigt stort och Sverige blev faktiskt en så kallad stormakt. Tillsammans med Frankrike, Osmanska riket och England. Så de andra stormakterna i Europa kan man säga var Frankrike, Osmanska riket och England. Och Ryssland var liksom på väg att bli en stormakt. För att nu var det liksom Peter den Store som regerade i Ryssland. Tsaren Peter den store. Och (under) den här tiden så blev det lite som en kraftmätning mellan Sverige och Ryssland. För både Sverige och Ryssland var liksom på väg upp. På väg att bli stormakter. Och på 1600-talet så kan man säga att Sverige lyckades bli en stormakt. Medan Ryssland, ja, de blev det senare, nästa århundrade. Så det var lite historisk bakgrund, 1500 och 1600-talet. Jag har gjort ett avsnitt om Sveriges stormaktstid, avsnitt nummer 227. Så gå och lyssna på det också för att få ännu mer historisk bakgrund. ..för hela transkriptet - klicka här!

Slaget vid Poltava den 28 juni 1709 uppfattas av många som slutet på den svenska stormaktstiden. Den svenska fältarmén krossades vid det katastrofala svenska nederlaget vid Poltava.Karl XII:s ryska fälttåg har starka kopplingar till det dagsaktuella kriget i Ukraina. Nederlaget i slaget innebar inte att den svenska fältarmén krossades, utan även slutet för en period av vad man skulle kunna kalla ukrainsk autonomi i skepnaden av Mazepas hetmannafurstendöme. Det förflutna möter det förgångna på ett påtagligt sätt.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av de klassiska nederlagen i den svenska militära världshistorien.Slaget vid Poltava har intresserat och fascinerat många generationer av forskare och skribenter. Inte minst Peter Englunds skildring från 1988 har lästs av många som gripits starkt av dramatiken och brutaliteten i slaget. En hel armé gick under på bara några dagar. I själva slaget den 28 juni stupade eller tillfångatogs omkring 10 000 svenska soldater och de övriga kapitulerade några dagar senare vid Perevolotjna. Karl XII:s alla visioner om att kunna upprepa triumfen från Narva nio år tidigare krossades brutalt i Ukraina.Men slaget satte inte bara punkt för Karl XII:s försök att besegra Peter den stores ryska imperium utan med i fallet drogs även hetmannen Mazepa och drömmen om en ukrainsk autonomi. I avsnittet kopplas Karl XII:s fälttåg mot Ryssland 1708-09 till nutidens krig i Ukraina. Det finns otaliga paralleller som går att dra mellan det förflutna och nuet. Historien återupprepar sig själv. Kanske inte exakt men i ny skepnad.Den som vill fördjupa sig mer i Poltavadramtiken kan förutom att läsa Peter Englunds fantastiska bok Poltava (1988) även ta del av Peter Froms bok Katastrofen vid Poltava (2007) men även Gunnar Åselius utmärkta avsnitt i boken Svenska slagfält (2003).Lyssna också på 20 år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige och Den Gåtfulle Karl XII:s största misstag.Bild: Slaget vid Poltava. Målning (1727) av Pierre-Denis Martin. Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sannolikt någon gång klockan halv tio på kvällen den 30 november 1718 träffades Karl XII i huvudet av en kula som dödade den svenske kungen omedelbart. Platsen var en löpgrav utanför den norska fästningen Fredriksten utanför staden Fredrikshald.Händelsen innebar början till slutet på det långvariga stora nordiska kriget som i nästan två årtionden hade ställt det svenska riket mot en övermäktig allians av motståndarstater. Kungens plötsliga död har gett upphov till många spekulationer: en förlupen fiendekula eller ett statsmord?I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en klassisk händelse i den svenska militärhistorien: Karl XII:s död. Forskare har engagerat sig i vad som verkligen hände natten då kungen blev skjuten. Mordteorierna fick direkt fart efter kungens död som en del i det inrikespolitiska maktspelet. Kungens grav har öppnats ett antal gånger för att lösa gåtan. Den dominerande uppfattningen är idag att kungen föll för en norsk kula som sköts från någon fästningsvall.Belägringen av Fredrikstens fästning var en del av ett mycket större sammanhang. Den svenske kungens avsikt med att anfalla och ta Norge var att försvaga Danmark. Om det danska riket miste Norge som stöd antog kungen och hans närmaste att Danmark skulle kunna slås ut ur kriget och att kriget mot Sveriges fiender på längre sikt skulle kunna vändas till svensk fördel. Samtidigt som den svenska huvudarmén under kungens ledning anföll södra Norge gick en kår under generalen Armfelt mot Trondheim.Fälttåget i Norge 1718 innebar svåra logistikproblem som den svenska armén löste på ett nytt innovativt sätt. I podden diskuteras det svenska ”skorp-underhållet” som en del av en operativ plan för att besegra norrmännen. Händelserna 1718 avrundades på ett tragiskt sätt genom karolinernas dödsmarsch över Jämtlandsfjällen under reträtten från Norge efter det att fälttåget avblåst som en direkt följd av kungens död.Bild: Teckning från 1700-talet som illustrerade en av utgåvorna av boken "Histoire de Charles XII", av Voltaire. Upphovsman okänd. Wikipedia. Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Im Juni 1709 stehen sich bei Poltawa, in der heutigen Ukraine, russische Soldaten unter dem Befehl von Peter I. und schwedische Truppen unter Karl XII. gegenüber. Die Schlacht bei Poltawa war nicht nur die entscheidende Schlacht des Großen Nordischen Kriegs. Sie war eine Zäsur und prägte maßgeblich die Geschichte Europas in den folgenden Jahrhunderten. Wir sprechen in dieser Folge über den schwedischen König Karl XII., der das schwedische Großreich gegen eine Triple-Allianz aus Dänemark, Russland und Sachsen-Polen verteidigte, lange Zeit als unbesiegbar galt, einige Jahre im Osmanischen Reich verbrachte und dessen Tode bis heute Rätsel aufgibt. //Literatur – Jörg-Peter Findeisen, Karl XII. von Schweden – ein König, der zum Mythos wurde, 1992. – The death of King Charles XII of Sweden revisited, 2022: https://ouci.dntb.gov.ua/en/works/7P5b6RY4/ //Erwähnte Folgen GAG18: Wie Russland den Bart verlor – https://gadg.fm/18 GAG118: Ein Werwolf in Livland – https://gadg.fm/118 GAG139: Als Voltaire die Lotterie knackte und steinreich wurde – https://gadg.fm/139 GAG22: Vom Goldjungen zum Staatsgefangenen – https://gadg.fm/22 //Aus unserer Werbung Du möchtest mehr über unsere Werbepartner erfahren? Hier findest du alle Infos & Rabatte: https://linktr.ee/GeschichtenausderGeschichte //Wir haben auch ein Buch geschrieben: Wer es erwerben will, es ist überall im Handel, aber auch direkt über den Verlag zu erwerben: https://www.piper.de/buecher/geschichten-aus-der-geschichte-isbn-978-3-492-06363-0 Wer Becher, T-Shirts oder Hoodies erwerben will: Die gibt's unter https://geschichte.shop Wer unsere Folgen lieber ohne Werbung anhören will, kann das über eine kleine Unterstützung auf Steady oder ein Abo des GeschichteFM-Plus Kanals auf Apple Podcasts tun. Wir freuen uns, wenn ihr den Podcast bei Apple Podcasts oder wo auch immer dies möglich ist rezensiert oder bewertet. Wir freuen uns auch immer, wenn ihr euren Freundinnen und Freunden, Kolleginnen und Kollegen oder sogar Nachbarinnen und Nachbarn von uns erzählt! Du möchtest Werbung in diesem Podcast schalten? Dann erfahre hier mehr über die Werbemöglichkeiten bei Seven.One Audio: https://www.seven.one/portfolio/sevenone-audio

Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Säsongspremiären är här och vi är laddade för att dyka ner i ett historiskt mysterium. Vilka var egentligen medlemmarna av den anrika Rabbe-ätten och hur långt går den tillbaka i historien? Vi fokuserar på Nils Rabenius, kyrkoherde i Hedemora under karolinsk tid. Runt sekelskiftet 1700 tjänstgjorde han hos både Karl XI och Karl XII, han tacklade samtiden med muntert lynne och forntiden med stort intresse. Men eftervärlden har med stigande förvåning noterat att kyrkoherden levde ett slags dubbelliv. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Karl XII befann sig i Bender i nuvarande Moldavien skickade han iväg tre forskningsexpeditioner som skulle undersöka fornfynd i de bibliska länderna där Egypten och pyramiderna ingick.Orientalisten och prästen Michael Eneman, som varit med Karl XII vid Poltava, ingick i den andra karolinska egyptiska expedition under åren 1711-12. Eneman närmade sig pyramiderna i Giza som en praktisk vetenskapsman som mätte stenar och kröp in i pyramiderna.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet.För svenska bönder på 1600-talet var Egypten och historierna om Josef och Moses i allra högsta grad levande. I bibeln nämns aldrig pyramiderna uttryckligen, även om det talas om stora byggnader. Svenska vetenskapsmän började att intressera sig för pyramiderna redan på 1600-talet, men de utformades mer som stora ladugårdar än pyramider – ingen hade ju sett dem. Senare avbildas de både som spetsigare och ibland flackare än de är i verkligheten.Michael Enemans resa 1711-12 gick till Grekland, Konstantinopel, Israel, Arabien och Egypten där kanske Jerusalem var höjdpunkten för Eneman som skrivit två avhandlar om Kristi grav. När senare Michel Eneman återvände till Moldavien var Karl XII så intresserad att Eneman fick berätta om sin resa och sina upptäcker en timme per dag under två månader.Intresset för Egypten utmynnade också en omfattande internationell handel med mumier. Varav flera också hamnade i Sverige. Malda mumier såldes som ett universalläkemedel som kunde bota det mesta.Bild: Pyramider i Giza från 1735 av J Clark.Musik: Pyramids med Marcus Bressler, Soundblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mon, 12 Aug 2024 02:00:00 +0000 https://geschichteeuropas.podigee.io/359-359 3557ea6909a73cec5df9360f7105f116 N: Absolutismus und Aufklärung Verknüpfte Folgen Linksammlung folgt noch! Den Podcast unterstützen UNTERSTÜTZE DEN PODCAST BEI STEADY! Marlon unterstützt den Podcast seit März 2023 mit einem Betrag, der den monatlichen Hosting-Kosten entspricht. Dafür möchte ich ihm hier ganz besonders danken! EINZELSPENDE ÜBER PAYPAL SENDEN Feedback und Kommentare! Podcast-Blog mit Kommentarfunktion #historytelling - Netzwerk unabhängiger Geschichtspodcasts Schick mir Kommentare und Feedback als Email! Der Podcast bei Fyyd Folge mir bei Mastodon! Frag mich nach deiner persönlichen Einladung ins schwarze0-Discord! Die Episoden werden thematisch und nicht nach Erscheinungsdatum nummeriert. Für einen chronologischen Durchgang zur europäischen Geschichte sollten die Episoden nach Namen sortiert werden. schwarze0fm hatte als Hobbyprojekt begonnen - inzwischen habe ich aber durch Auftragsproduktionen und Crowdfunding die Möglichkeit gewonnen, mehr und bessere Folgen für Geschichte Europas zu produzieren. Das Prinzip "schwarze Null" bleibt - die Einnahmen werden verwendet, für mich Rahmenbedingungen zu schaffen, den Podcast zu betreiben und weiterzuentwickeln. In dieser Folge habe ich das ausführlich erklärt. This episode of "Geschichte Europas" by schwarze0fm (Tobias Jakobi) first published 2024-08-12. CC-BY 4.0: You are free to share and adapt this work even for commercial use as long as you attribute the original creator and indicate changes to the original. Der Podcast ist Teil des Netzwerks #historytelling und von Wissenschaftspodcasts.de. 359 full N: Absolutismus und Aufklärung no Schweden,Nordeuropa,Großer Nordischer Krieg,Frühe Neuzeit,Norwegen,Karl XII,Frieden von Nystadt,Friedensverhandlungen,Frieden,18. Jahrhundert

Kungar har länge varit en central del av både historieforskningen och populärhistoria. Men vilka kungar är svenska folket mest intresserade av? Historia Nu har analyserat vilka kungar som är de mest eftersökta i Google. Och vid sidan om topplistan hittar vi orättvist bortglömda kungar. Och vi diskuterar vem som är Sveriges bästa kung och naturligtvis Sveriges sämsta kung. Och vilka kungar i regentlängden har egentligen inte funnits. I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Petersson är historiker och författare som är aktuell med boken Karl IX – Kampen om kronan. Populäraste kungarna på GoogleGustav VasaDrottning KristinaKarl XIICarl XVI GustafGustav II AdolfGustav IIIKarl XIAdolf FredrikErik XIVGustaf VI AdolfKarl XVUlrika EleonoraMagnus LadulåsOscar IDrottning MargaretaKarl IXKarl XIV JohanMagnus ErikssonGustav VJohan IIIKälla: SEM Rush, 210609  Musik: Kungssången med Johan Forsell, public domain.Bild: Färglitografi, inramat kistebrev, "Sveriges regenter från Gustav Wasa till närvarande tid". Från Gustaf Vasa till Oskar I. Tryckt hos P. A. Huldberg Stockholm 1844-57. Från Hönebäck i Björkviks socken. Kistebrev var enklare tryck med religiöst, historiskt eller skämtsamt allegoriskt innehåll. De var avsedda för insidan av locket på allmogens kistor och kunde även sättas upp som tavlor på väggen. Namnet kistebrev är en senare beteckning för dessa enklare grafiska blad. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter det svenska nederlaget vid Poltava tog Sveriges fiender initiativet. Tsar Peter erövrade 1710 resten av Sveriges baltiska provinser. August II återtog sitt polska välde. Och på hösten 1709 landsteg en dansk armé i Skåne. Samtidigt härjade pesten i Sverige.Under denna svåra tid stannade Karl XII i det osmanska riket ända fram till 1714. Tillbaka i Sverige blev lösningen för Karl XII att invadera Norge vid två tillfällen. Vilket skulle bli det sista den enväldige monarken gjorde.Detta är den fjärde och sista delen om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.Karl XII var bara femton år när han tillträdde som enväldig härskare över stormakten Sverige som hade många revanschlystna fiender. Kungen skulle sluta sig inom sig själv och många gånger hålla fast vid felaktiga beslut. Historien har dömt Karl XII hårt för hans besatthet att besegra August II, valet att gå mot Moskva och slutligen att han stannade i det osmanska riket i flera år efter nederlaget vid Poltava.Under tiden kungen var i Turkiet, tog ryssarna vad som återstod av det svenska östersjöväldet. Åren 1713–14 sattes en stor rysk offensiv in mot Finland och hela landet intogs. Sverige led under denna tid av dubbelkommando. Rådet i Stockholm sökte ta sitt ansvar och fattade beslut, men ofta blev dessa beslut med mycket lång fördröjning desavouerade av kungen i Turkiet.Karl XII återvände till Sverige 1714. Med nästan hälften av den totala svenska armén förgjord bestämde sig Karl sig för att attackera Norge som erbjöd oväntat starkt motstånd, medan den svenska armén hade problem med försörjningen. Under belägringen av fästningen Fredriksten vid Fredrikshald 1718 blev Karl skjuten till döds. Trots kungens död skulle kriget fortgå tre år till.I freden i Nystad erhöll Ryssland 1721 delar av Viborgs och Kexholms län, Ingermanland, Estland med öarna Ösel och Dagö samt Livland. I freden med Danmark förlorade Sverige sin tullfrihet i Öresund. Preussen erhöll Pommern söder om Peene samt öarna Usedom och Wollin, och Hannover fick Bremen och Verden.Bild: Karl XII:s likfärd (1878). Gustaf Cederström - Egen avfotografering, Mattias Blomgren, 2013-05-18 16:09:42, Public Domain.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Nationalism under stora nordiska kriget – dödsdomen mot Fredrich Sahlgård.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karl XII har beskrivits som en fältherre som vann slagen, men förlorade kriget. Kungens bristande strategiska tänkande slutade i den största militära katastrofen i svensk historia – Slaget vid Poltava. Men frågan är vilka alternativ Karl XII hade?Efter att ha besegrat Sachsen vände sig Karl XII och hans armé mot Ryssland 1707. I stället för att försöka återta de svenska östersjöprovinserna från ryssarna, valde Karl att marschera mot Moskva. De hårda vintrarna i kombination med att ryssarna ödelade svenskarnas underhållsland tog ut oerhört högt pris. Vid avgörandets stund i Poltava i juni 1709 tvingades karolinerna att strida mot en tre gånger större rysk armé.Detta är den tredje delen av en serie om fyra avsnitt om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.När Karl XII varit sysselsatt i Polen hade ryssarna erövrat svensk mark i Baltikum och i Ingermanland hade tsaren 1703 låtit anlägga hamnstaden Sankt Petersburg. Peter visade därmed sin avsikt att öppna ett fönster mot väster vid Östersjön.Karl XII:s beslut att invadera Ryssland 1707 blev början på slutet för stormakten. Under denna tid hade Karl XII en total armé av cirka 50 000 män i Sachsen, Polen och Baltikum. De stränga ryska vintrarna, bristen på förnödenheter och ständiga mindre överfall ledde till svåra förluster för den svenska armén. I september 1708 mötte den svenska armén ett stort nederlag mot ryssarna vid Lesna. Efter nederlaget vid Lesna beslutade Karl XII att ändra riktning och marschera mot Ukraina. I Ukraina hoppades han hitta mat och förnödenheter för sina trupper. Han hoppades också på stöd från den ukrainska kosackhetmanen Ivan Mazepa, som planerade att göra uppror mot tsaren.Den 28 juni 1709 utkämpades Slaget vid Poltava. Av de 20 000 svenska soldater som deltog i slaget dog eller allvarligt skadades omkring 8 000. Tre dagar senare, vid Perevolotjna, kapitulerade resten av den svenska armén och blev fångar till ryssarna. Karl XII, som var sårad, lyckades fly till turkiska Bender precis i tid.Efter nederlaget vid Poltava kunde Sveriges fiender ta initiativet. Tsaren erövrade resten av Sveriges baltiska provinser medan August II återfick sitt polska rike. En dansk armé landade i Skåne, men besegrades av Magnus Stenbock vid Helsingborg 1710 och tvingades lämna landet. Ryssland hade nu blivit den dominerande makten i Östersjöområdet. Karl XII tillbringade de följande åren i exil i det Osmanska riket, innan han återvände till Sverige år 1715.Bild: Ivan Mazepa uppmanar Karl XII att sätta sig i säkerhet på andra sidan av Dnepr. Målningen från 1880-talet föreställer målaren Gustaf Cederströms nationalromantiska tolkning av det historiska förloppet. Wikipedia, Public Domain.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Slaget vid Poltava 1709 – Slutet på stormaktstidenKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige hade fört en expansiv politik sedan 1560-talet på sina Östersjögrannars bekostnad. När Karl XI dog år 1697 och en blott 15-årig Karl XII tillträdde som enväldig härskare över stormakten Sverige såg fienderna möjligheter att göra upp räkningen.Krigsutbrottet kom som en överraskning för Sverige. Men Karl XII lyckades snabbt besegra danskarna – som hotade kärnlandet. Nästa steg var att möta ryssarna vid Narva där segertåget fortsatte. Den taktiskt skickliga Karl XII med hjälp av karolinernas offensiva svenska manér verkade kunna besegra vem som helst.Detta är den andra delen av en serie om fyra avsnitt om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.Under mitten av september 1700 hade ryska trupper marscherat över gränsen med avsikt att inta en av det svenska rikets östligaste utposter, staden Narva i Estland. Den befästa stadens kommendant, överste Henning Rudolf Horn, lyckades emellertid försvara staden mot ryssarna. Svenskarna lyckades föra över sina trupper utan större förluster och fördriva ryssarna.Under krigets gång utspelades även flera inbördes stridigheter och politiska spel. I Polen kämpade svenska styrkor och rebeller mot kung August II och hans ryska allierade. I Sachsen inledde svenskarna en belägring av huvudstaden Dresden, som ledde till kung Augusts abdikation.Svenskarna lyckades driva ut Danmark ur kriget och besegra den ryska armén i slaget vid Narva, men de kunde inte förhindra att Ryssland under Peter den Store återhämtade sig och började erövra mark i Sveriges Östersjöprovinser.Bild: Slaget vid Narva av Gustaf Cederström, Nationalmuseet, Wikipedia, Public Domain.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Den gåtfulle Karl XII:s största misstag.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karolinerna, soldaterna med sina karaktäristiska blåa rockar som tjänade under Karl XI och Karl XII, har blivit symboler för Sveriges tid som europeisk stormakt. Deras offensiva stridstaktik, disciplin och moral gjorde armén till en av Europas bästa.Karolinernas stridstaktik var mycket offensiva med hårda närstrider med blankvapen. Disciplinen var sträng och soldaterna förväntades att upprätt under elden följa sina officerare i striden utan att klaga. Men den höga stridsmoralen skulle i längden inte rädda karolinerna från undergången.Detta är första delen av en serie om fyra avsnitt om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.Karolinerna, vars namn härstammar från det latiniserade formen av namnet Karl, bildades efter Karl XI:s reformation av den svenska armén och flottan med det yngre indelningsverket under 1682. Den enväldige Karl XI satsade på att förbättra Sveriges armé och flotta, dess utbildning och välstånd.Indelningsverket innebar att meniga soldaterna fick ett torp med ett stort kök som också blev sov- och vardagsrum. Ju högre rang man hade, desto fler rum fick man – en löjtnant hade exempelvis 3 rum och kök. Med torpet kom en åker, och ett ängstycke.I slutet av 1690-talet var indelningsverket infört i nästan alla de landskap i det svenska riket i vilket det skulle vara bas för rekryteringen. Vid krigsutbrottet 1700 kunde den svenska krigsmakten mobilisera 76 000 man, varav 14 000 man i Finland. Denna siffra var dubbelt så många i förhållande till folkmängden som något annat europeiskt land.Under slutet av 1600-talet hade en allians bildats mellan Danmark, Polen och Ryssland med målet att återerövra de landområden som tidigare varit under deras kontroll. Danskarna ville återta de förlorade landskapen kring Skåne och Holstein-Gottorp. Polackerna hade som mål att erövra svenska Livland och ryssarna strävade efter att erövra provinser i Baltikum.Kriget inleddes med en serie angrepp mot Sverige från olika håll. Sachsen invaderade Livland den 12 februari 1700 utan en krigsförklaring, följt av att danskarna i mars anföll hertigdömet Holstein-Gottorp, som var ett svenskt förbundet område styrt av Karl XII:s svåger Fredrik IV. Och den 20 augusti 1700 förklarade tsar Peter I av Ryssland krig mot Sverige. Ryssarna gick till anfall mot svenska Ingermanland.Bild: Vivat Carolus av Gustaf Cederström, Public DomainMusik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Kriget som avgjorde Skånes framtidKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.