Podcasts about oavsett

En kuperad trädgård kan vara en riktig tillgång, men man behöver tänka till! Lär dig fixa din slänt, med de bästa tipsen från John och Pernilla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tips om terrasser och trick för en användbar släntÄr din trädgård brant som en hoppbacke, eller lutar den bara lite grand? Oavsett så kommer John Taylor och Pernilla Månsson Colt att ge dig tips på hur du kan få det fint och faktiskt glädjas åt att ha en slänt.Du får veta hur man gör den lutande trädgården mer lättskött, vad som får jorden att stanna kvar, vilka växter som trivs där vattnet rinner undan och som kan bromsa erosionen.Avsnittets lyssnarfrågor handlar om att använda gåsbajs som gödsel, goda vindruvor och om det är lämpligt att plantera om sparris.Har du en fråga om odling och trädgård? Skriv till tradgarden@sverigesradio.se. Var gärna någorlunda kortfattad och tydlig med vad du undrar över!Producent och redigering: Anna LandeliusRedaktör: Eva RobildLjud och efterbearbetning: André Ljungberg

Härliga ljumma kvällar eller ösregn och kyla. Oavsett hur vädret blir är konsertsommaren igång. Flera världskändisar kommer till Sverige i sommar och även svenska större artister spelar på stora arenor. Vad får vi inte missa? Hur får man tag i biljetter om konserterna är slutsålda? Och hur är det med väskförbud och liknande, vad gäller på plats? Gäst: Markus Larsson Aftonbladets musikrecensent. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: News nation, BBC. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

PCOS är ett av de vanligaste hormonella tillstånden hos kvinnor i fertil ålder – men också ett av de mest missförstådda.På sociala medier diskuteras insulinresistens, viktuppgång, fertilitet, kost och träning i samband med PCOS. Samtidigt har diagnosen nyligen bytt namn till PMOS, något som väckt både frågor och förvirring.I veckans avsnitt av Smartare Fitness gästas David Haroun återigen av Staffan Jannesson Billing – överläkare inom gynekologi och obstetrik samt legitimerad fysioterapeut.Tillsammans reder de ut vad PCOS egentligen är, varför diagnosen bytt namn till PMOS och hur tillståndet diagnostiseras idag. De diskuterar även sambandet mellan insulinresistens och PCOS, om atletiska kvinnor oftare får diagnosen, vilka läkemedel som används vid PCOS/PMOS samt om träning och kost faktiskt behöver anpassas vid PCOS. Utöver det går de igenom vad forskningen säger i dagsläget och vilka förbättringar som behövs inom vården framöver.Oavsett om du själv har PCOS/PMOS, möter patienter i vården eller bara vill förstå ämnet bättre är detta ett avsnitt fyllt av praktiska råd, nyanser och vetenskaplig förankring.----Timestamps:00-04.00 intro 04.00- 12.00 vad är PCOS och varför har det bytt namn?12.00 - 13.40 samband mellan atletiska kvinnor och PCOS13.40 - 20.11 insulinresistens och PCOS/PMOS20.11 - 25.29 läkemedel i samband med PCOS/PMOS25.29 -  30.36 Träning och livsstilsförändringar för dig med PCOS/PMOS30.36 - 33.43 diagnos av PCOS/PMOS33.43 - 35.48 forskningen kring PCOS/PMOS i dagsläget35.48 - 38.34 vad behöver bli bättre inom vården kring PCOS/PMOS?38.34 - avslutande tankar#hälsa #styrketräningFölj oss här på Youtube för mer ➡️ @certan_seKöp våra produkter på https://certan.se/Skriv även upp dig på vår VIP-lista för mailutskick om hur du på ett smartare sätt kan optimera din träning, kost och hälsa.Som prenumerant på VIP-listan kommer du dessutom vara först att få reda på vi när vi fyller på lagret och släpper nya produkter.Skriv upp dig här: https://certan.se/nyhetsbrev/Prenumerera i din favorit-podcast-app:Apple Podcastshttps://podcasts.apple.com/se/podcast/smartare-fitness/id1515785181Spotifyhttps://open.spotify.com/show/1tmubjKyiXpvat6jZJJoCs?si=-UZFV2niQQmVzCbj6CH14wFölj oss:https://www.instagram.com/certan.se/https://www.tiktok.com/@certan.sehttps://www.facebook.com/certan.se

Skapa goda vanor som förälder och bryt de dåliga – hur håller du fast vid din valda linje? | Paulina Gunnardo & Nina Campioni | Barnet GårNya tag, nya vanor – men hur gör man egentligen för att få dem att hålla? I veckans Barnet Går blickar programledare Nina Campioni och poddexperten Paulina Gunnardo framåt och tar sig an en av föräldraskapets mest utmanande frågor – hur skapar man goda vanor för sig själv och sina barn, och hur håller man fast vid dem när vardagen tar över?I avsnittet går vi igenom:

Vätternrundan närmar sig och i det här avsnittet går vi igenom allt vi själva hade velat veta inför 31,5 mil på cykel. Vi pratar om energiplanering, vätskeintag, koffein, nattcykling och hur du undviker de vanligaste misstagen som kostar både tid och välmående. Du får konkreta exempel på hur man kan bygga upp sin nutrition, varför energi och vätska bör separeras och hur man kan minimera onödiga stopp längs vägen. Vi diskuterar också trötthetsdippar mitt i natten, illamående, fast föda kontra sportdryck och hur mycket vätska man faktiskt behöver. Oavsett om målet är sub-10 eller att njuta av upplevelsen runt Sveriges största ultra finns här massor av praktiska tips för en bättre dag – och natt – på cykeln.           Tidsschema   00:00 Inspelningsmissen & andra försöket 01:00 Veckans ämne: Vätternrundan för vanliga motionärer 03:00 Väder, temperaturer och förutsättningar runt Vättern 06:40 Den typiska 12-timmarscyklisten – vad väntar? 07:20 Nattcykling, sömnbrist och trötthetsdippar 08:00 Energiintag: därför bör du separera energi och vätska 10:00 Hur du bygger en energiplan som håller hela vägen 12:30 Softflaskor, koncentrat och smart logistik vid depåerna 15:00 Smaktrötthet, gels, bars och nödraketer i bakfickan 17:20 Stopp kostar mer tid än du tror 18:40 Koffeinstrategier för natten 23:40 Fast föda eller flytande energi? 27:40 Vätskeintag – drick efter törst eller efter plan? 29:40 Hur mycket behöver man egentligen dricka? 33:00 Exempel på en komplett Vätternrundan-plan 35:30 När målet är upplevelsen snarare än sluttiden 38:00 Klungkörning, drafting och enorma energibesparingar 43:00 Sista tipsen inför start 45:00 Den kanske viktigaste rekommendationen: separera energi och vätska 46:00 Lycka till runt Vättern!       Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Hur såg din lunch ut idag? Oavsett om det var uppvärmda makaroner och falukorv, fläsk med surkål eller tre olika ostar säger lunchmaten något om oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fransmän sägs äta långsamt, njuta av maten och lämna bordet lagom mätta. Men hur mycket handlar om verklighet och hur mycket är våra egna föreställningar om det goda livet och en romantiserad kultur?Den här veckan handlar om matlådor, måltidsmyter och framtidens ätande. Vi undersöker hur idéer om mat sprids mellan länder och generationer, hur vår smak formas av traditioner och trender och varför vissa sätt att äta idealiseras och romantiseras. Vi besöker också Paris för att ta reda på hur den franska matkulturen ser ut i dag.Medverkande:Nicklas Neuman, universitetslektor och docent vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet, Björn Werner, författare och journalist, Marcus Adevi Klasson, mat- och konsumentforskare vid enheten Hållbar livsmedelskonsumtion på RISE. Vi hör också etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström och måltidskreatören Hanna Olvemark.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Olivia Sandell

SFI, Svenska för invandrare, har varit ständigt återkommande i den politiska debatten under lång tid. Oavsett om det är språkkrav, villkor, rättigheter eller skyldigheter, huvudmän eller deltagare tycks alla ha en uppfattning om vad SFI ska göra, hur de ska göra det och vad det ska resultera i. Maria Fredriksson har arbetat som lärare under samtliga upplåtandeformer och menar att villkoren är orimliga – för alla inblandade. Vi får också höra hur det gick när Göteborg försökte ta över huvudmannaskapet, och frågar oss om det är meningen att några elever ska klara de nya kraven som ställs över huvud taget?

Vad är det egentligen som gör pelargoner så oemotståndliga? I veckans avsnitt dyker Hanna och Rebecca ner i blomman som aldrig går ur tiden – från sticklingar och skötsel till personliga favoriter och oväntade tips. Oavsett om du redan är en inbiten pelargonfantast eller som Hanna och Rebecca, beredd att ge denna mormorsväxt en chans, är det här avsnittet fullt av inspiration, skratt och gröna insikter. Lyssna nu och låt dig smittas av pelargonfebern!

Den tidiga medeltiden ligger mer än ett millennium bakom oss, och för många nutidsmänniskor är det en svårgripbar era, men än idag finns det gott om museer och platser där vi kan komma epoken nära. Oavsett om vi håller oss till Sverige eller om vi söker oss mot kontinenten eller brittiska öarna är det lättare än vi tror att komma perioden mellan romarrikets fall och vikingatiden in på livet. I detta highlights-avsnitt rör vi oss från Hagia Sofia och Yerebatan Saray i Istanbul över de mosaikklädda kyrkorna i italienska Ravenna och de visigotiska votivkronorna i Spanien till fascinerande platser i Nordeuropa, som irländska Skellig Michael, Björketorpsmonumentet i Blekinge och bildstenshallen i Gotlands museum. Vi bekantar oss med intakta verktygslådor från södra Norrland, en Buddhaskulptur från Helgö i Mälardalen, den karolingiska klosterporten i tyska Lorsch, Sutton Hoo-fynden från England och de undersköna bokilluminationer som kan beskådas i montrar i Dublin och London.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om lämningar efter tidig medeltid och järnålder i dagens Europa, med djupdykningar om många föremål och platser.Bild: Yerebatan saray, eller Basilikacisternen, efter restaurering. Fotografi av Kurmanbek (2022). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

❓

Hej Somna. Är du en sån som lyssnar på hela avsnitten, eller en sån som somnar? Jag gillar att det finns båda. Jag har suttit och bölat så som ett litet barn bakom ratten på min svarta Peugeot. Jag är i den perioden i mitt liv just nu när jag sitter i bilen, skruvar upp någon låt på hög volym, sjunger med och grinar. Det har varit mycket sånt på sistone.Det finns en aria som inleder Händels Xerxes och som jag har lyssnat sönder de senaste dagarna. Det är en persisk kung som börjar hela operan med att sjunga till ett träd, en platan, och om hur fin och skön skuggan var under det. Vet du vad en kastratsångare är? Vi pratar om den fruktansvärda och fascinerande traditionen kring kastraterna. Det är någonting med att den där ljusa rösten var den yttersta maskuliniteten i en annan tid. En kastratsångare var det manligaste av det manliga, och så sjunger han om ett träd, så ömsint. Det är lite sorgligt att flera stycken är skrivna för en rösttyp som är borta. Som ett sorgset eko från denna tragiska passage i kulturhistorien.Jag funderar över att min förmåga att känna djupt har återvänt, sakta, sedan jag slutade med antidepressiva. Förstå mig rätt, tycker att antidepressiva är en bra lösning, men det tar även udden av känslorna. Oavsett tragiken i att jag sitter och gråter högt, så är det en väldigt helande grej att göra.Jag har börja köpa instrument. Det började när jag flyttade in i lägenheten. Bland annat en fiol som hänger på väggen där hemma. Jag tar ned den ibland och försöker spela låtarna jag lärde mig som barn. Jag vill fylla mitt liv med klang. Godnatt Somna.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du briljanta drömmar och idéer som… det liksom aldrig riktigt blir någonting av? I veckans avsnitt är Lotta på lite välförtjänt ledighet och Sara Rönne (tidigare känd som poddens ständiga vikarie) hoppar in och pratar framgång. Ett ämne som ligger henne mycket varmt om hjärtat! Oavsett om framgång för dig handlar om att tjäna massor av pengar, att klättra på karriärstegen, få mer tid över till barnen eller att kunna bestämma fritt hur just dina dagar ska se ut så är detta ett avsnitt du inte vill missa! För hur får du din dröm, affärsidé eller livsvision att bli en framgångssaga för just dig? Sara (Och Katta för den delen) delar med sig av sina bästa tips och iakttagelser. Dessutom pratas det mental spänst och om Saras nya odlingspersona (mycket glädjande tycker Lotta). Allt detta får vi njuta av till ljudet av forsande älv, nykokt kaffe och goda bullar från Majas skafferi. Vilken framgång ändå! ---- Nytt event! Lördagen 13 juni 11-15 välkomnar vi dig till Lottas Sollerön och Silwagården för en halvdagsworkshop i livsdesign: hur du skapar din bästa vardag. Det kommer bli så himla mysigt! Kom och reflektera i fin skrivbok med vår guide Skapa din bästa vardag, få nya vänner, njut av vackert trädgårdscafé med hemlagad lunch och fika, häng med Katta och Lotta (Och lite med Bella som driver caféet), spana in Lottas nya antikbod som hon driver där och kom hem fylld av energi, pepp och med en konkret handlingsplan för att göra just ditt liv lite härligare! Boka nu på www.bortomekorrhjulet.com! ---- Tack till Ida på Dagny Records som klippt avsnittet, till Sara som gästat, till Sven Karlsson för musiken och såklart till dig som lyssnar! Gillade du avsnittet så får du gärna dela det med en vän.

Paranoian sprider sig i Kreml och Rysslands president uppges vara rädd också för den egna kretsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt en underrättelserapport från ett icke angivet europeiskt land och som citeras av bland andra CNN och Financial Times räds Vladimir Putin ett myteri. Tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu pekas ut som möjlig upprorsmakare.Oavsett om uppgifterna stämmer är det tydligt att Vladimir Putin tänker alltmer på sin säkerhet, säger radions Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström. Det inte minst efter USA:s och Israels attacker mot Iran som visade hur oskyddad landets högsta ledning var.I veckans avsnitt tittar vi också närmare på tillståndet för den ryska ekonomin. Trots ett skyhögt oljepris ser läget bekymmersamt ut. Samtisigt ska EU:s utlovade miljardstöd till Ukraina börja betalas ut. Hur avgörande är de pengarna för landets möjligheter att fortsatt försvara sig mot Ryssland?Veckans gäster är Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Vad händer med DyssePodden nu när vi finns hos Dyslexiförbundet? Och vad kan de ge för stöd? I detta avsnitt möter vi Helene Kindstedt, rådgivare och kanslichef på Dyslexiförbundet. Hon berättar om förändringen, samt vilket stöd personer med dyslexi och dyskalkyli kan få genom hela livet. – Oavsett om man har dyslexi eller dyskalkyli eller […]

Vårtidens budskap om nytt liv och gemenskap pratar Conny Årlind om i dagens andakt. Han är katolsk präst i Stensele, Lappland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Conny Årlind pratar i andakten om tiden mellan påsk och pingst – både i naturen och i kyrkoåret.- Oavsett om jag kan glädjas och njuta av vårens framfart eller om den gör mig mörk i sinnet, så blir jag under påsktiden påmind om att jag inte är ensam. Jesus vill vara med mig och han är med mig, i mörka och ljusa dagar, säger Conny Årlind i andakten.TextJohannesevangeliet 14:18MusikMorgonstämning av E Grieg – Berliner PhilharmonikerProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Vi gör en djupdykning i rockhistoriens mest ikoniska attribut: Gitarrsolot. Vi rör oss från 1930-talets jazzpionjärer hela vägen till de glittrande arenornas giganter för att förstå varför solot blev rockens heliga graal. Men vi stannar inte vid historien. Vi tar fram skalpellen och dissekerar fem legendariska solon från KISS massiva katalog: Love Gun: Ace Frehleys råa adrenalinkick – hur skapar man perfektion på golvet i en studio? War Machine: Vinnie Vincents atonala kaos – ett krigszonssound som delade fansen i två läger. I've Had Enough: Mark St. Johns mytomspunna speed-demo – när KISS blev snabbare än sin egen skugga. Crazy Nights: Bruce Kulicks melodiska precision – konsten att spela snabbt men ändå få hela världen att sjunga med. Hell or Hallelujah: Tommy Thayer och den moderna förvaltningen – är cirkeln sluten nu? Vi debatterar känsla kontra teknik, vi utser en vinnare i den prestigefyllda kategorin "Luftgitarr-faktor". Oavsett om du är en "Ace-purist", en Kulick-älskare eller bara vill veta varför en elgitarr kan låta som ett rymdskepp, så är detta avsnittet för dig. Vilket solo får ditt hjärta att slå i 120 bpm?

Jajemen dags för den naturliga förlängningen från förra avsnittet - nu ska vi snacka småbarn, knattar, toddlers, knoddar VAD KALLAS DE ENS när de slutar ligga still och mest jollra som en gullig potatis? Oavsett: här kommer ett fullmatat avsnitt om prick det!Tips:Filtträning: https://www.youtube.com/watch?v=-H2HlSTmMQY På egen tass: https://www.instagram.com/p/DUtbwRliIY7/?img_index=5♡Följ oss gärna här också♡Poddens instagram: ⁠⁠⁠https://www.instagram.com/poddenhundsnack/⁠⁠⁠ Poddens fb-grupp: ⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/119327454390683⁠⁠⁠   Hannas instagram: ⁠⁠⁠https://www.instagram.com/hundhanna_/⁠⁠⁠ Lillys instagram: ⁠⁠⁠https://www.instagram.com/hundtranarlilly/⁠⁠⁠ Lillys youtubekanal: ⁠⁠⁠https://www.youtube.com/channel/UCdyGBKuQSIgRKzdm1e7naVg⁠⁠⁠ TikTok: ⁠⁠https://www.tiktok.com/@hundsnack_hannaochlilly⁠⁠

Kvinnan går längs trottoaren, försjunken i sina egna tankar. Hon märker inte bilen som sakta rullar upp bakom henne. Sedan går allt väldigt fort. Ett slag mot huvudet, händer som sliter in henne och sedan är bilen borta.Hemma går en mamma och väntar på sin dotter, men den väntan ska visa sig vara förgäves. Snart tvingas mamman börja leta. I en farlig värld där människor försvinner spårlöst. Där ingen vill prata. Och där fel fråga kan kosta dig allt. Men hon backar inte. För någon tog hennes dotter. Och hon tänker få tillbaka henne. Oavsett vad det kostar.Det har blivit dags för den undre världen. Fall: Marita Verón & Susana Trimarco[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmen Källor: https://www.spoktimmen.se/219KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt av IG Börssnack djupdyker vi helt i kryptovärlden. Tillsammans med gästen Marco Poblete reder vi ut vad som egentligen driver utvecklingen just nu och vad investerare bör ha koll på framöver.Vi pratar om de största trenderna inom krypto, vilka risker som många underskattar och var de mest intressanta möjligheterna kan finnas just nu. Är vi i början av en ny uppgångsfas eller finns det skäl att vara försiktig?Marco delar med sig av sina insikter, erfarenheter och konkreta tankar kring hur man kan navigera i en snabbt föränderlig marknad.Oavsett om du är nyfiken nybörjare eller redan insatt i krypto är det här ett avsnitt du inte vill missa.

Oden, Tor, Frej och Freja är färdiga gestalter i de isländska sagorna – med hemvister, släktband och ett kosmos där allt tycks ha sin givna plats. Men den nordiska gudavärlden var inget färdigt ”system” som någon en gång uppfann. Den är ett lager på lager av berättelser, kultbruk och politiska behov som formades under årtusenden.Asarna gudavärld byggde på muntliga traditioner där variation var normen. Därför hade en bonde i de norska fjällen, en krigare i en dansk kungshall eller en nybyggare på Island inte nödvändigtvis samma bild av kosmos eller samma prioriteringar i sin kultutövning.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen och författaren Jonathan Lindström om den förkristna nordiska kosmologin.Den vetenskapliga förståelsen av fornnordisk religion har under de senaste decennierna genomgått ett grundläggande paradigmskifte, där Terry Gunnell, professor i folkloristik vid Islands universitet, har omdefiniera religionen som en levande, muntlig tradition snarare än en fixerad textbaserad dogm.Om vi backar till stenåldern som i Norden sträcker sig från istidens slut till bronsålderns början möter vi inte “Oden och Tor”, utan något äldre och mer lokalt: en platsreligion. Människor band sin trygghet till jaktens djur, fiskevattnens rytm, gravarnas närvaro och landskapets farliga gränser. Religion var inte främst tro på berättelser, utan handlingar som gjorde världen hanterlig: gåvor, förbud och ritualer kring död och övergångar.I bronsåldern blir Norden tätare kopplat till långväga utbyten och en mer hierarkisk social värld. Det syns i praktfulla gravar och i bildvärldar där skepp, solen och rituella färder återkommer. Oavsett om vi tolkar allt som “solkult” eller inte pekar materialet mot en religion som i högre grad iscensätter ordning i stor skala: årstider, resor, fruktbarhet och social rang.Kring 500-talet växer en krigararistokrati fram i södra Skandinavien. Den behöver lojalitet som sträcker sig bortom klangränser och blodsband. Hallen blir centrum: där knyts följen, där delas gåvor, där formas minnet av vilka som hör till “vi”.Samtidigt inträffar den kraftiga klimatstörningen 536/540 e.Kr., kopplad till stora vulkanutbrott, med nedkylning och samhälleliga omvälvningar som diskuteras i både naturvetenskapliga och arkeologiska studier.I en sådan tid blir det begripligt att religionen skiftar från fruktbarhetsorienterad trygghet (få året att bära) till ödesmättad krigarideologi (få döden att bära mening).I eddadiktningen ser vi Oden som strateg, poet, magiker och dödsgud, men Gunnells poäng är att vi inte ska ta Snorres system (Allfader, ordnat panteon) som en neutral spegling av äldre tro. Snorre skriver i en kristen lärdomsmiljö och fogar samman fragment till en helhet som lätt kan uppfattas som en “nordisk bibel”.Arkeologin visar att religion inte bara bodde i ord och minnen, utan också i rum som byggdes, byggdes om och laddades över generationer. Vid centralplatsen Uppåkra i Skåne har en ceremoniell byggnad tolkats som ett kulthus med lång kontinuitet, och arkeologen Lars Larsson har argumenterat för att Uppåkra är en av de tydligaste kandidaterna i Skandinavien för en byggnad som faktiskt kan kallas “tempel”.Bild: Titelsida ur det isländska 1700-talsmanuskriptet ÍB 299 4to (1750) av Snorres Edda/Prosa-Eddan, med Oden, Heimdall och Sleipner samt andra gestalter ur nordisk mytologi. Public domain via Wikimedia Commons. I montage med illustration av världsträdet Yggdrasil ur det isländska 1600-talsmanuskriptet AM 738 4to (ca 1680), med örnen Viðofnir och höken Veðrfölnir överst, hjortarna Dåin, Dvalin, Dunöyr och Duratro i kronan, ekorren Ratatosk samt ormen Nidhogg nederst.Musik: Electra To The Baltic Sea Full av Giuseppe Rizzo, Storyblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mer än 100 år efter Processen gavs ut har informationssamhället tvingat oss till en Kafkaartad tystnad. Ska vi bara gilla läget? Det undrar Henrik Sahl Johansson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När jag stöter på begreppet ”Kafkaartad” tänker jag på tillfället när jag försökte ta tåget från ukrainska Lviv till Kraków i Polen. Jag befann mig i vänthallen på Lvivs vackra tågstation, framför en solfjäder av identiska biljettluckor.Vid en av dem bad jag, på mycket enkel polska, om en biljett med det tåg som skulle gå till Kraków samma eftermiddag. ”Då får du gå till kassa 16”, svarade kvinnan framför mig. Jag såg mig omkring. Biljettluckorna var numrerade från 1 till 15. ”Var någonstans?”, frågade jag dumt, men kvinnan bara skakade på huvudet och bad mig stiga åt sidan. I luckan bredvid fick jag samma svar: ”Så du ska resa till Polen? Gå till nummer 16, den internationella kassan. Där får du hjälp.”Jag vandrade planlöst omkring på stationen i någon timme. Oavsett vem jag frågade fick jag samma kortfattade svar: biljetter till Kraków såldes i kassa 16, bara där kunde man boka resor till utrikesdestinationer. Och var låg den mystiska kassan? Det ville ingen avslöja.Jag sökte mig längre och längre in i stationshuset tills jag slutligen, längst bort i en övergiven passage, fick syn på en pil mot den internationella kassan. Jag följde den dunkla korridoren till sitt slut, gick upp för en lång trappa, och möttes till sist av en dörr där någon hängt en skylt med talet ”16”. Dörren var igenbommad. Av allt att döma hade den varit det under lång tid.Situationen på Lvivs järnvägsstation bär många av de kännetecken vi förknippar med Kafka: den övergripande bristen på förståelse, de invanda hänvisningarna till något onåbart, känslan av främlingsskap och maktlöshet. Men där fanns också den aspekt som är unik och helt bärande för begreppet: känslan av att vara fullständigt ensam inför det främmande, att inte dela oförståelsen med någon annan.I Kafkaartade sammanhang är man isolerad med sina besvär. Man svävar i ovisshet, samtidigt som folk runtomkring tycks förstå precis vad som gäller. För trots att vi borde ha varit många som försökte ta tåget till Kraków den dagen såg jag inte en själ omkring mig som likt jag var på jakt efter lucka nummer 16.Alla andra fortsatte som vanligt, som om de i tyst samförstånd löst gåtan med den icke-existerande internationella kassan. De gjorde sig redo för avfärd. När tåget väl anlände steg de på som om det inte vore mer med den saken.Kanske är det på grund av den här grundläggande existentiella avskildheten begreppet Kafkaartad har klarat sig så bra under årens lopp. Andra litterärt förknippade fraser, som moment 22 eller jante, har med tiden fått något dammigt över sig, förankrade som de är i sin egen tid. Inte Kafkaartad: det känns fortfarande splitternytt, som om det hade en förmåga att ändra sig efter samhällets förändrade förutsättningar.Veckan då jag skriver den här essän förekommer dess engelska motsvarighet, ”Kafkaesque”, exempelvis i tidningstexter om så vitt skilda ämnen som användningen av bekämpningsmedel i EU, belgiska visumregler och Mexikos förändrade domstolsväsende.Under 1900-talet, när staten utövade stor makt över medborgarna, lämpade sig uttrycket väl för att beskriva individens kamp mot labyrintiska administrativa system. I dag passar det lika bra för att beskriva vår upplevelse av att vara beroende av dimhöljda företag som styr över vår tillvaro via algoritmer. Graciöst antar ordet en något skiftande betydelse i takt med att verkligheten förändras.Så är fenomenet också betydligt äldre än Kafkas romaner. En av de tidigaste förlagorna till okunskapens problem finns i Gamla testamentets berättelse om Job, den rättrogne bonden som plötsligt drabbas av en rad oförklarliga olyckor. Trots att Job förlorar såväl sina barn som sin hälsa och sitt uppehälle vacklar han inte i sin tro. Han härdar ut. Men när hans vänner försöker få honom att rannsaka sig själv och inse sina uppenbara synder blir han alltmer förbittrad.Slutligen riktar Job sin klagan direkt mot Herren. Hur kommer det sig att han, som alltid varit gudfruktig, måste lida sådana kval? Varför måste han straffas, när syndiga människor slipper undan? Det svar han får är gåtfullt, ihåligt i någon mening.När Herren talar till Job är det inte för att beröra frågan om hans skuld eller förklara varför han tvingats lida – snarare för att påminna om att det finns en mycket större bild, där Job blott är en liten del. ”Vill du sätta min rättvisa i fråga,” undrar Gud, ”förklara mig skyldig för att själv bli frikänd?” Med andra ord, om Job inte fattar så fattar han helt enkelt inte. Det är bara att gilla läget.Svaret skulle förstås lika gärna kunnat uttalas av den namnlösa makt som söker åtala den stackars Josef K, huvudgestalten i Franz Kafkas ”Processen”. Likt Job famlar banktjänstemannen Josef K efter svar under romanens gång; han står åtalad, men lyckas aldrig förstå vilket brott det rör sig om eller hur han ska gå tillväga för att få upprättelse. Han får kort sagt ingen bra förklaring, vem han än frågar.Det uppseendeväckande med Kafkas berättelse är att någon rättegång aldrig tar vid, att han aldrig får möjlighet att försvara sig mot anklagelserna, vilka de än må vara. Och samma sak sker egentligen i Jobs fall. Han tiger slutligen, förstummad av Herrens ord. Hans boskap och barn ges tillbaka till honom, men han förstår aldrig varför han varit tvungen att lida så fruktansvärt längs vägen.För vilket brott ska Josef K ställas inför rätta? Varför ska Job straffas trots att han aldrig velat annat än gott? Varför ska jag själv inte tillåtas stiga på tåget till Kraków när jag gjort allt för att betala för mig? Ingen vet.Och ett drygt sekel efter att ”Processen” gavs ut kan vi kanske konstatera att vi mer än tidigare finner oss i Kafkaliknande situationer, helt enkelt för att våra liv till så stor del bygger på tillgång till information.Vi är ständigt på jakt efter svar på hur vi bäst bör leva, hur vi ska bli lyckliga, friska, rika och så vidare. Men inga svar ges oss – eller rättare sagt, vi får en mängd svar, men de är nyckfulla och svåra att förstå. Och vår strävan efter förståelse slutar alltsomoftast i Josef K:s eller Jobs märkliga tystnad – vi tillåts gilla läget, efter bästa förmåga.Hur det gick för mig i Lviv? Det slutade med att jag gav upp och i stället för att ta tåget reste med buss till gränsövergången vid Przemyśl, där jag i gassande solsken väntade med tusentals andra på att få komma in i Schengenområdet.När jag väl, långt in på eftermiddagen, stod längst fram i kön skrattade tulltjänstemannen åt mig. Varför hade jag inte bara tagit tåget eller flyget, som andra EU-medborgare? Jag hann inte svara, men om jag gjort det hade jag försökt förklara att det var exakt som i Kafkas novell ”Framför lagen”: att hela den där passexpeditionen vid gränsen på sätt och vis fanns till blott för min skull. Att det var mig alla hade väntat på där i värmen.Henrik Sahl Johanssonlitteraturkritiker

Magnus Palmbäck, skatterådgivare SEB, gästar podden Framtidens E-Handel och reder ut de genomgripande förändringarna i 3:12-systemet som trädde i kraft den 1a januari 2026. Vi går bortom rubrikerna och analyserar det nya grundbeloppet, hur slopat lönekrav påverkar din likviditet och varför ditt aktieägaravtal plötsligt blivit en skattefråga. Oavsett om du driver en nystartad e-handel eller planerar för en exit på en halv miljard, är detta den definitiva guiden för att säkerställa att du betalar rätt skatt, och inte en krona mer.02:52 - Skatteoptimering kan sänka din skatt från 56% till 20%05:54 - Verksamma delägare styrs av det komplexa K10-regelverket07:43 - Holdingbolag skapar skattefria utdelningar mellan bolag i strukturen10:30 - Från 2026 ersätts två beräkningsregler av ett enhetligt system12:51 - Varje ägare får grundbelopp på fyra inkomstbasbelopp årligen17:15 - Det absoluta lönekravet försvinner men viss lön krävs fortfarande18:14 - Ett obligatoriskt schablonavdrag görs nu från totala löneunderlaget21:49 - Kravet på 50% ägande i dotterbolag ersätts av beslutsrätt26:13 - Styrelsens sammansättning blir avgörande för att nyttja lönebaserat utrymme30:42 - Kravet på minst 4% ägande för löneunderlag tas bort31:41 - Sparat utdelningsutrymme kan ackumuleras inför en framtida exit38:10 - Karenstiden för träda sänks från fem till fyra år51:33 - Glöm inte att skriva äktenskapsförord vid varje ny omstruktureringHär hittar du Magnus:https://www.linkedin.com/in/magnus-palmb%C3%A4ck-521a531/ Sponsor:https://ondigital.io/sv/ https://www.ohjay.co/ Framtidens Berns Event:https://framtidensehandel.se/products/roast Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är många som är ute och far nu under påskhelgen. Här berättar lyssnarna om musiken de helst väljer när de är på väg någonstans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Påsken är en av de tider på året då vi svenskar reser som allra mest - och vad gör en lång resa både roligare och lite härligare? Jo, favoritmusiken såklart! Oavsett om det handlar om en spellista som boostar energin eller en gammal fin favoritlåt som väcker minnen till liv.I det här avsnittet berättar lyssnarna om musiken som sätter guldkant på tillvaron och som får resan att glänsa och glimma lite extra mycket när de sitter i bilen, på tåget, på färjan, i flygstolen, eller kanske gör en inre resa med musiken som hjälp.Musiken som boostar mina resor, med Magnus Broni i KarlavagnenRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook eller Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar ca kl 22:05.

UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-10")); Hej kära läsareDå var det dags att dela med mig av lite tankar igen. I mitt fall så hoppas jag ju att du ser något verkligt nytt som trillar ner bakom intellektet och gör skillnad på riktigt. För det är vad jag ser oavsett om det är när jag coachar en chef på globalt företag eller om det är med en idrottsman på världsnivå som Viktor Gyökeres. Det är när men ser något nytt som man inte riktigt sett förut som det blir äkta impact. Skulle du vara intresserad av det på en djupare nivå kan du ta en titt på en gratis video som jag har spelat in. Hoppas att den kan ge något för dig direkt. Du hittar den HÄR. Den här veckan tar jag annars en titt på ett oskyldigt missförstånd. Nämligen hur vi definierar fantasier och vilken skillnad det för oss om vi upptäcker ett oskyldigt missförstånd i vår förståelse. Vågar utlova att det är värt några minuter av din tid att läsa, reflektera och vara nyfiken på att se något du kanske inte sett förut… Fortsätt läsa… Ditt liv är ett Mästerverk, Anders Haglund Alla Veckobrev Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-11"));Veckans citat ”Orsaken till de största problemen i världenkommer från skillnaden mellan hur världen faktiskt fungeraroch hur människor tänker att den fungerar.”- Gregory Bateson UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-12"));Användbara fantasier?UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-13"));Har provat att ta ChatGPT till hjälp för att skriva coachbrev. Hur jag än försöker så blir det aldrig riktigt bra. Det är korta, staplade meningar som levererar men ändå känns själlöst. Dessutom hallucinerar den fakta, siffror och statistik som inte stämmer. Till slut sitter jag då här och skriver själv. Det är väl också på något vis som det ska vara. När AI väl är så bra att den helt ersätter även känslan bakom, så har vi förmodligen större utmaningar att hantera. Men just det här med hallucinationer, som det kallas när AI självsäkert hittar på, är det ju svårt att klandra den för. Vi är ju minst sagt själva benägna att göra det samma. Med lika goda intentioner. Eller hur? Om vi inte sitter på någon form av anstalt så kallar vi det ju inte hallucinationer. Vi fantiserar, överdriver och underdriver (förmodligen inte ett ord ur svenska akademins ordlista, men du vet vad jag menar) Kanske bedömer vi att andra ljuger, medan vi själva råkade använda lite mer oskyldiga ”vita lögner”. Oavsett, så har vi alla upptäckt hur vi, efter att upprördheten ebbat ut och vi lugnat ner oss, hur vi plötsligt inte kan förstå hur vi gjorde så stor sak av ”det där lilla”. Som barn kanske vi skrämde upp oss själva med tankar om mörker, hemska clowner, mördare … Till slut fick minsta ljud oss att hoppa till av rädsla. Kanske ler du lite åt ett barns naivitet här, men det är ju inte som att man inte som vuxen gör samma sak. Det ser lite tomt ut på kontot, räkningarna hopar sig och plötsligt så har man fantiserat ihop hur barnen vare sig kommer få julklappar eller födelsedagspresenter. Lite vuxen variant av mörkräddhet senare, så är man en hemsk känsla som får en framtid av bli avskedad, utkastad på gatan och lämna hus och hem att se väldigt verklig ut. Paniken över ”bara tanken på det” får det att knyta sig i magen ytterligare … Problemet med att fantasin tar över på det där sättet är att våra sinnen är direktkopplade till våra tankar. Det innebär att vi upplever det vi tänker som om det verkligen hände. Ganska trevligt när man tänker på någon man är kär i eller när man ser sig själv gå vinnande ur något, men tämligen horribelt när vi funderar på hur det skulle vara att leva på gatan. För vi kommer må på insidan som vi tänker i ögonblicket. När vi lär oss känna igen känslan av att vi använder vår fantasi på ett mindre användbart sätt, så kan vi klippa av tankekedjan i starten. Det räcker att vi ser att våra osäkra tankar alltför lätt slår sig ihop med vår kreativa fantasi, så behöver vi inte längre ledas runt i ett känslomässigt koppel av den. En insikt om att vi inte behöver respektera våra tankar bara för att just vi har tänkt dem. Speciellt då när känslan är låg. För när vi använder vår underbara fantasi för sig självt då är den som Einstein en gång sa det viktigaste vi har. För kan man tänka sig rädd, osäker och stressad – ja, då kan man ju även tänka sig lugn, harmonisk och mentalt klar. Men om det nu är så lätt, varför faller så många ändå för sina osäkra fantasier? Enligt mig handlar det om hur de flesta definierar fantasi. För de ser fantasi som något orealistiskt man tänker som inte kan eller kommer att hända. Så om jag föreställer mig att min bil kan flyga ut i rymden och parkera på månen, då är det rena fantasier. Små, osynliga gröna troll som tog fälleben och gjorde så att jag ramlade. Fantasier. Men med den definitionen så har få problem med sina fantasier, för de vet att de hittar på och det skyddar dem från att ställa sig bakom sitt ”tänk”, ta det på seriöst allvar och bli skrämda av det. Problemet som jag vill ta upp här, är att med den definitionen så är allt som jag själv bedömer som mer realistiskt – inte fantasier. Vilket öppnar dörren för en massa otrevliga upplevelser som oro, ångest och stress. Ser du det? För om jag sitter och funderar på om min bil ska starta när jag ska till flygplatsen, funderar på vad jag gör om den inte startar och taxin inte hinner komma i tid, hur 300 personer sitter och väntar i en konferensanläggning och min faktura för föreläsningen får återbetalas, hur ingen annan vill boka mig …. Då är det ju det inte fantasi enligt definitionen. För det skulle ju kunna hända. Jag oroar mig inte, jag stressar inte upp mig i onödan. Jag är bara realistisk. Vilket gör att oro, press och stress blir en funktion av hur bra jag kan subjektivt rättfärdiga det jag tänker i stunden. Så din definition av fantasi avgör hur mycket rädsla och oro du går omkring med i vardagen. Är du med? Bra, för den definition jag istället vill föreslå här är att allt tänkande som är utanför nuet är fantasi. Så om jag sitter och funderar på om bilen ska starta, så fantiserar jag. Inte för att det är orimligt. Utan för att det inte händer just nu. Därmed kan jag ta det på mindre allvar. Självklart är det bra att planera, förbereda sig och lära av det som hänt. Men det är skillnad när du ser att det är vad gör när du tänker utanför nuet. Och är mitt tänkande utanför nuet så är det fantasier. Måhända användbara fantasier, men fortfarande fantasier. Den insikten gör dig mindre rädd för dina egna tankar. Det blir då mer som vad Einstein kallade ”tankeexperiment”, vilket är användbart på många sätt. Men, du vet nu att det du tänker utanför nuet är fantasier. Och i det ligger något ganska stillsamt. Att allt som inte händer i det här ögonblicket… inte heller är på riktigt just nu. Och att det enda stället livet faktiskt pågår… är här … i detta ögonblick. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-14"));Veckans BoktipsUNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-15")); Köp BokenLose Your Mindav Josh Pais Blev fascinerad av författarens bakgrund där pappans kontakt med Einstein blandas med mammans artisteri och hollywood. Tycker ju ofta att det är just i en persons skärningspunkt som man hittar magi. Det här är inget undantag. Riktigt bra skriven och lätt att läsa är den här boken både underhållande och tankeväckande. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-16"));Lyssna på CoachbrevetSpotify Apple Podcast UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-17"));DelaDela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna.Copyright©Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-18")); Prenumerera Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här. E-post Förnamn Efternamn UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-19"));

Vi glorifierar att sova lite. "Jag kör på fyra timmar" låter nästan som en merit – till och med coolt eller tufft. Men vad händer egentligen i hjärnan när du sover – och vad förlorar du varje gång du inte gör det? I det här avsnittet möter vi Frida Rångtell, sömnforskare med PhD från Uppsala universitet och erfarenhet från forskning i Boston. Vetenskapligt baserad kunskap – inte känslor eller tyckande. Vi pratar om varför sömnbrist kan vara den mest underskattade risken i både idrott och näringsliv, hur sömnen påverkar allt från beslutsfattande och kreativitet till hunger och junk food-sug, hur mycket ska man sova, kan man påverka sin biologiska sömnklocka – och varför koffein kanske inte påverkar om du somnar, men definitivt kvaliteten på din sömn. Kan skillnaden mellan medalj och ingen medalj handla om sömn? Är sömnbrist en dold risk inom näringslivet när pressen är stor? Och varför börjar hjärnan alltid tänka som mest exakt när du ska sova? Oavsett om du är idrottare, ledare eller bara någon som vill prestera bättre och må bättre – det här avsnittet är för dig.  Ta kontakt med Frida på frida@slumra.nu eller kolla in www.slumra.nu om du är nyfiken.   #snabbanan #prestation #winning

Signalbaserad försäljning – det nya svarta? Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick.  Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld. Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin. Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt. Viktiga insikter: Signalbaserad försäljning använder AI och omfattande data för att träffa rätt i rätt ögonblick, vilket gör den mycket mer effektfull än traditionella metoder. Det är avgörande att skilja på listbaserad prospektering och signalbaserat arbete för att lyckas med automatisering och kontextuell kommunikation. Beteendeförändring och snabbhet är nycklar för att omsätta insikter till handling – att testa, justera och kontinuerligt förbättra är OERHÖRT viktigt. Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen. Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta. Läs transkribering Anders Hermansson (02:05.403) Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden! Niklas Gustavsson (02:09.742) Ja men tack så mycket! Anders Hermansson (02:11.739) Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning. Niklas Gustavsson (02:23.918) Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen. Anders Hermansson (02:33.371) Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret? Niklas Gustavsson (02:50.798) Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation. Anders Hermansson (03:13.561) Okej. Niklas Gustavsson (03:19.63) Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte. Anders Hermansson (03:42.105) Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir. Niklas Gustavsson (03:47.886) Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation. Anders Hermansson (03:59.257) Exakt. Niklas Gustavsson (04:17.454) funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång. I samband med det så hittade vi också Play. Anders Hermansson (04:54.873) Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan? Niklas Gustavsson (05:18.126) Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel. eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller agenter som agerar på de signaler som kommer in. Anders Hermansson (06:20.568) Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för. Niklas Gustavsson (06:51.214) Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant… på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist. och prata med kunderna senare i beslutsprocessen. Anders Hermansson (07:54.072) Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt. Niklas Gustavsson (08:25.102) Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller Anders Hermansson (08:57.494) Jag fattar. Niklas Gustavsson (09:24.302) Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo. Anders Hermansson (09:28.95) Nej. Anders Hermansson (09:33.75) Ha! Niklas Gustavsson (09:53.998) Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor. Anders Hermansson (09:56.822) Och ställ dig ut på mässor. Niklas Gustavsson (10:23.854) är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP. Anders Hermansson (10:28.054) Fattar. Anders Hermansson (10:37.462) Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på. Niklas Gustavsson (11:06.51) Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de Anders Hermansson (11:15.446) Ja, just det. Anders Hermansson (11:26.869) Just det. Niklas Gustavsson (11:35.022) de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM. Anders Hermansson (11:45.142) Mm. Anders Hermansson (12:03.253) Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna? Niklas Gustavsson (12:14.19) Ja, dels så… Niklas Gustavsson (12:20.622) Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej. Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån. Anders Hermansson (12:56.245) Mm-hmm. Anders Hermansson (13:14.389) Mm. Niklas Gustavsson (13:16.686) Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här. Anders Hermansson (13:25.013) Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM? Niklas Gustavsson (13:43.534) Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att… Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns. Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram. Anders Hermansson (14:35.157) okay. Anders Hermansson (14:43.381) Just det. Niklas Gustavsson (15:03.598) eller på dem som man redan har. Anders Hermansson (15:05.972) Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar. Niklas Gustavsson (15:24.398) Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden. Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom… Anders Hermansson (16:11.604) Ja. Niklas Gustavsson (16:20.75) Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt. Anders Hermansson (16:24.02) Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här? Niklas Gustavsson (16:36.654) Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det. Anders Hermansson (16:45.78) Mm? Mm? Niklas Gustavsson (17:06.574) som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte… De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan Anders Hermansson (17:47.924) Mm. Niklas Gustavsson (17:55.47) Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker. Anders Hermansson (18:26.802) Nej jag fattar. Niklas Gustavsson (18:52.366) Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting Anders Hermansson (18:56.914) Mm-hmm. Mm. Anders Hermansson (19:09.841) Jästa. Niklas Gustavsson (19:21.294) i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning. Anders Hermansson (19:28.177) Hysta. Anders Hermansson (19:44.146) Mm. Anders Hermansson (19:49.841) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (19:50.446) Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation. Anders Hermansson (20:12.369) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (20:17.902) Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text. Anders Hermansson (20:42.961) Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer? Niklas Gustavsson (20:55.342) Mm. Niklas Gustavsson (21:10.926) Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb. Anders Hermansson (21:17.552) Mm. Anders Hermansson (21:22.576) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (21:40.366) Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en. Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden. om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster. Anders Hermansson (22:40.079) Hej då! Anders Hermansson (22:51.023) Han fattar, okej. Anders Hermansson (23:02.927) Ja, det det. Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är… Niklas Gustavsson (23:25.006) Nu. Anders Hermansson (23:35.503) Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det? Niklas Gustavsson (23:39.598) Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen. Anders Hermansson (23:44.464) Mm. Anders Hermansson (23:54.255) Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte. Niklas Gustavsson (23:59.726) Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med. och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den. Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag. Anders Hermansson (25:28.398) Mm. Anders Hermansson (25:46.509) Mm. Niklas Gustavsson (25:47.822) Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y. Anders Hermansson (25:56.237) Jästa. Anders Hermansson (26:03.117) Mm-hmm. Anders Hermansson (26:11.661) Ja, det. Niklas Gustavsson (26:13.006) Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela Anders Hermansson (26:21.901) Hej. Niklas Gustavsson (26:40.494) Allt har skapats utifrån promptningen. Anders Hermansson (26:44.365) Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen? Niklas Gustavsson (26:54.286) Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre. Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail. Anders Hermansson (27:25.741) Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för. Niklas Gustavsson (27:49.326) Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det. Anders Hermansson (28:07.916) Ja. Anders Hermansson (28:15.948) Mm. Niklas Gustavsson (28:19.534) Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak. Anders Hermansson (28:35.629) Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej. Niklas Gustavsson (28:38.446) Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot. Anders Hermansson (28:52.044) mer statiska. Niklas Gustavsson (28:52.43) Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna. Anders Hermansson (29:11.532) Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga? Niklas Gustavsson (29:30.606) Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att… Anders Hermansson (29:36.204) Exakt. Niklas Gustavsson (29:58.03) bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man. Anders Hermansson (30:11.148) Mm, exakt. Anders Hermansson (30:19.372) Åh, åh. Anders Hermansson (30:26.764) Exakt. Niklas Gustavsson (30:27.534) att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är. Anders Hermansson (30:35.98) Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet? Niklas Gustavsson (30:48.334) Ja, alltså… Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt. Anders Hermansson (31:06.251) Mm. Niklas Gustavsson (31:26.158) Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att Anders Hermansson (31:32.107) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (31:55.79) att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att Anders Hermansson (32:04.971) Mm. Anders Hermansson (32:18.986) Alla öster. Niklas Gustavsson (32:24.814) Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet. Anders Hermansson (32:52.202) Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så. Niklas Gustavsson (32:57.934) Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att Anders Hermansson (33:06.218) Just det. Anders Hermansson (33:25.739) Öster. Niklas Gustavsson (33:27.822) att informera om möjligheter. Anders Hermansson (33:32.522) Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information. Niklas Gustavsson (33:46.446) Ja. Anders Hermansson (34:02.218) som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här? Niklas Gustavsson (34:03.47) Nej. Nej precis. Niklas Gustavsson (34:15.726) Så är det absolut. Niklas Gustavsson (34:33.773) Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat. Anders Hermansson (35:02.473) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (35:02.862) En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast. Anders Hermansson (35:11.209) Ja. Niklas Gustavsson (35:31.246) Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet. slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul. Anders Hermansson (36:57.32) Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den. Niklas Gustavsson (37:20.814) Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul. Anders Hermansson (37:45.831) Just det. Så är det ju. Niklas Gustavsson (37:48.494) Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren. Anders Hermansson (37:52.039) Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial. Niklas Gustavsson (37:55.694) Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag. Anders Hermansson (38:37.927) Just det. Niklas Gustavsson (38:49.71) Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet. Anders Hermansson (38:59.751) Ja, just det. Anders Hermansson (39:04.616) Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att… ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här. Niklas Gustavsson (39:36.27) Vad är det för smut? Niklas Gustavsson (39:42.894) Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100 Anders Hermansson (39:51.783) Exakt. Anders Hermansson (39:59.111) Just det. Niklas Gustavsson (40:11.758) 100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt. Anders Hermansson (40:13.511) Ja, just det. Niklas Gustavsson (40:41.422) att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler. Anders Hermansson (40:47.014) Exakt. Anders Hermansson (40:51.046) Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna. Niklas Gustavsson (40:58.99) Mm. Niklas Gustavsson (41:18.126) Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg. Anders Hermansson (41:31.75) Ja, exakt. Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte? Niklas Gustavsson (42:00.43) Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu. Anders Hermansson (42:08.902) Gör något. Niklas Gustavsson (42:27.694) Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster. Anders Hermansson (42:39.301) Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis? Niklas Gustavsson (42:58.094) Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om. Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter. Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna? Anders Hermansson (43:59.14) Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig? Niklas Gustavsson (44:20.974) Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans. Anders Hermansson (44:24.164) Hallå? Det där vi hänger. Anders Hermansson (44:35.524) Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden! Niklas Gustavsson (44:41.774) Hallå? Niklas Gustavsson (44:47.758) Ja, men tack själv. Anders Hermansson (44:49.764) Hejdå! Niklas Gustavsson (44:51.246) Hejdå! The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.

Jeg møtte Simon første gang da han og kona gjennomførte sin 3-4 flipp. Siden har de gjennomført 10 totalt på siden av druider, jobb og stifter familie.   Vi snakker om hva som gjør en god deal, flipp og hvor viktig det er å fatte raske beslutt. De har bodd i alle sine prosjekt og det har vært noen tøffe valg som det har klart av å gjøre.  Veldig imponert over deres vurderinger og hva de fått til. NO Bolig   —- du drive med eller driver du med eiendom fra 0-300 millioner? Da er Propnordic plassen for deg.   Bli med i Nordens nye samlingsplass for små og mellomstore eiendomsinvestorer.  Community. Kurser. Coaching. Konsulter. Muligheter. Kapital.  https://www.propnordic.com Propnordic är Nordens nya kunskaps och samlingsplats för små och mellan stora fastighets investorer. Oavsett om du är i starten av din karriär och behöver mentorer och kurser för svenska, norska och finska marknaden eller om du är längre fram och söker investorer,  konsulter eller likasinnade att sparra med i din lokale stad så hittar du allt hos Propnordic. Bli medlem i vårat community. https://www.propnordic.com/ Sociala medier/ Instagram: @Propnordic     Kursene retter seg til deg som er helt ny eller vill komplettere din eksisterende kunskap i en annen vertikal.   ———-   Kontakta Fastighetsprinsen   Instagram: @fastighetsprinsen: https://www.instagram.com/invites/contact/?i=10wehanqfqq7n&utm_content=l1clrcq   LinkedIn:   https://www.linkedin.com/in/daniel-hallin-7b35a18b Facebook: https://www.facebook.com/daniel.oberghallin Mail: hkh@fastighetsprinsen.com Telefon: +47 4832 8587     Podcast eiendom fastigheter investera ekonomiskfrihet investering eiendomsinvestering økonomiskfrihet Bygge hus Bolig utveckling utvikkling      

En av de vanligaste strategierna i aktiemarknaden är Covered Call, där du säljer rätten till någon annan att köpa dina aktier. Ofta till ett pris som ligger lite över dagens aktiekurs. Men vad händer om du istället justerar lösenpriset - och accepterar att sälja dina aktier till ett lägre pris än idag? Kan det verkligen vara en bra affär? Det kan det faktiskt vara. Särskilt i tider när börsen är orolig och osäker, och du vill få bättre skydd mot nedgångar - samtidigt som du får betalt. Det handlar om samma strategi, men med en liten, genomtänkt justering som förändrar hela utfallet. Hur det fungerar, och hur du kan tänka kring det berättar vi alldeles strax.

Brudar & Business – där pepp möter entreprenörskap i skärgårdsluften I det här avsnittet dyker vi rakt in i världen bakom Brudar & Business – nätverket som samlar kvinnor med driv, hjärta och en stor dos glädje. Här handlar det om mer än bara business: det är systerskap, bubbelkänsla och massor av möjligheter i en och samma skärgårdssolnedgång. Vi pratar om hur Evelina Menning och Caroline Ahlf byggt en plats där kvinnor kan växa, inspireras och ta sina idéer från ”kanske sen” till ”nu kör vi!”. Oavsett om du är entreprenör, nyfiken på att starta eget eller bara vill hitta fler likasinnade att skratta, jobba och utvecklas med – här finns en dörr som alltid står öppen. Från co-working och föreläsningar till AWs, aktiviteter och härliga träffar på Vaxholm och Rindö – Brudar & Business handlar om att skapa relationer, stärka varandra och ha riktigt kul på vägen. För hos dem är resan lika viktig som målet.  Följ med i samtalet om mod, gemenskap och varför skärgården är den perfekta platsen för att bygga både företag och vänskap.   För kontakt och mer info: https://www.brudarochbusiness.se/ https://www.instagram.com/brudarochbusiness/  

Från skepsis till hypnobirthing-expert – Frida Detters inspirerande resa i samtal med Nina Campioni (repris)Vad händer när en djup skepsis förvandlas till en livsförändrande övertygelse? I det här avsnittet möter vi Frida Detter som berättar om sin personliga resa – från att tvivla på om hon ens kunde föda själv, till att idag hålla kurser och föreläsa om hypnobirthing. Programledare är Nina Campioni.I avsnittet pratar vi om:

Britta Hermansson, pastor i Equmeniakyrkan, berättar om kornet som gror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Evangeliets starkaste berättelse, själva förutsättningen för den kristna tron, handlar om detta. Vetekornet som faller i jorden och dör. Då är det verkligen borta. Inget som syns, hörs eller ens verkar finnas kvar. Det är evangeliernas vittnesbörd om Jesu död och uppståndelse. Han dör. Kornet faller i jorden. Allt som är sagt verkar dö med honom. Det blir bara mörker och avgrundsdjup sorg kvar.Men så finns den där lappen, en anteckning, sångstrof eller ett enda ord som får liv. I mig. Det är hoppet som spirar rakt in i mörkret och allt som ibland blir nattsvart.Vårens hälsning i vår del av världen berättar om ett envist hopp, år efter år. Det syns tussilago i dikena, snödropparna har redan berättat att efter vinter kommer vår. Så sjunger vi. Men vi fortsätter i nästa andetag att också sjunga om Andens rike.Det är annorlunda. Och ändå så tydligt i vårens ankomst, varje vår. Oavsett. Våren kommer. Efter vinter kommer vår, också i Andens rike.Musik:Things you remember av och med Ulla KällProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

I det nya avsnitt av Hannas och Rebeccas trädgårdsliv pratar de om hur du bygger upp en köksträdgård från grunden – steg för steg. Hanna och Rebecca delar med sig av sina bästa tips kring placering, hur du skapar levande och näringsrik jord, smart gödsling och vilka grönsaker som är allra lättast, och svårast, att lyckas med. Oavsett om du har en stor trädgård eller en liten plätt att odla på får du inspiration, konkreta råd och massor av odlingspepp. Nu sätter vi spaden i jorden och drömmer om sommarens skördar tillsammans!

Claes Hemberg växte upp på 70-talet i oljekrisens skugga. Pengarna räckte inte alltid till hemma och föräldrarna jagade röda prislappar. Det var då han för första gången upptäckte ordet ekonomi och att ekonomi handlar om att välja.Det gjorde också att han många år senare blev folkbildare i hur man hanterar pengar. Oavsett om det gällde löner, räntor eller pensioner så dök Claes Hemberg upp i TV-rutan med pedagogiska förklaringar. Alltid iklädd hängslen.Numera ägnar han sig åt att förklara hur vi kan kapa våra elkostnader. Som att det är viktigare att välja rätt app än rätt elbolag och att du kan sluta skälla på dina tonårsbarn som står länge i duschen. Det som spelar roll är när värmepannan går och när du laddar bilen.Vi pratar naturligtvis mycket om elstress, solpaneler, fluktuerande elpriser, nätbolagens feta kassor och om man skall köpa batterier till hemmet. Men vi diskuterar också om varför han blev löpare, hur han gjorde sina egna skolböcker, oron för bilindustrin, om el blir gratis och hur det kom sig att han adopterade en rysk farfar.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En av de vanligaste frågorna ledare ställer idag är: "Vad säger forskningen – funkar hemarbete eller inte?"Svaret är frustrerande: Det pekar åt två håll samtidigt. Individer mår ofta bättre av autonomin, medan organisationer riskerar att tappa kultur och innovation.Är det en paradox? Nej, det är ett designproblem.Jag pratar om varför vi måste sluta behandla arbetsplatsen som en policyfråga ("3 dagar här, 2 dagar där") och istället fokusera på kärnan: Ledarskapet. Vi diskuterar varför hemarbete kräver starka relationer, varför kontoret kräver tydligt syfte och varför tillit alltid slår kontroll.Ur innehållet:Forskningens dubbla budskap: Varför individen blomstrar men "vi-känslan" utmanas.Designproblemet: Varför policyer om antal dagar ofta missar målet.De tre sanningarna: När funkar hemarbete? När funkar kontoret? Och när fallerar båda?Från produktivitet till energi: Varför vi måste byta mätpunkt för att skapa hållbarhet.Meningsfull närvaro: Att skapa en känsla av att vara tillsammans, oavsett var vi sitter.Citat från avsnittet:"Vi behöver inte få folk att vara mer på kontoret. Vi behöver få folk att vara mer tillsammans. Oavsett var vi sitter."

Oavsett budskap är det lätt att bli stressad när man har eller får känslan av att tiden är knapp. Att prata fort är ett sätt, att ta med det viktigaste är ett annat. Vi behöver kanske reflektera över hur vi pratar och låter för att kunna utveckla och förbättra vår kommunikation – vad säger du?   

Terje forteller om reisen fra megling og eiendomsutvikling til et brutalt krasj i 2021, der han selger ned miljard porteføljen og går inn i et mørkt år. Deretter gjør han comeback med et nytt meglerkonsept i Oslos raskest voksende kvalitets segmet, sammen med samarbeidspartneren Sara, bygger sterk kultur og vokser raskt fra 2 til 27 ansatte. De snakker også om Terjes kjøp av en tidligere militær fjellhall på Andøya og hvorfor området blir strategisk viktig igjen. Til slutt deler han syn på boligmarkedet, der Oslo har vært tregt, og hvorfor utleie kan bli attraktivt igjen når renten faller og leieprisene fortsetter å stige. https://tinholt.no/ -------------------   Vill du drive med eller driver du med eiendom fra 0-300 millioner? Da er Propnordic plassen for deg.   Bli med i Nordens nye samlingsplass for små og mellomstore eiendomsinvestorer.  Community. Kurser. Coaching. Konsulter. Muligheter. Kapital.  https://www.propnordic.com Propnordic är Nordens nya kunskaps och samlingsplats för små och mellan stora fastighets investorer. Oavsett om du är i starten av din karriär och behöver mentorer och kurser för svenska, norska och finska marknaden eller om du är längre fram och söker investorer,  konsulter eller likasinnade att sparra med i din lokale stad så hittar du allt hos Propnordic. Bli medlem i vårat community. https://www.propnordic.com/ Sociala medier/ Instagram: @Propnordic     Kursene retter seg til deg som er helt ny eller vill komplettere din eksisterende kunskap i en annen vertikal.   ———-   Kontakta Fastighetsprinsen   Instagram: @fastighetsprinsen: https://www.instagram.com/invites/contact/?i=10wehanqfqq7n&utm_content=l1clrcq   LinkedIn:   https://www.linkedin.com/in/daniel-hallin-7b35a18b Facebook: https://www.facebook.com/daniel.oberghallin Mail: hkh@fastighetsprinsen.com Telefon: +47 4832 8587     Podcast eiendom fastigheter investera ekonomiskfrihet investering eiendomsinvestering økonomiskfrihet Bygge hus Bolig utveckling utvikkling      

Så håller du relationen vid liv när livet känns som mest kaotiskt – med Maya Maria BrownSömnbrist, hormonkaos och livets tuffaste perioder kan sätta även den starkaste parrelation på prov – rejält. Men det finns sätt att ta sig igenom det tillsammans. I det här avsnittet gästar relationsexperten och parterapeuten Maya Maria Brown för ett ärligt och hoppfullt samtal om hur du och din partner kan vårda er relation även när vardagen känns helt övermäktig.Tillsammans med programledare Nina Campioni pratar de om:

Steppe Gold: Det är kortsiktigt ett bättre läge nu (ungefär kommande tolv månader) än vid det förra avsnittet, tack vare en mycket stark Q4 rapport som presenteras i april 2026.OBS: Finanskursen.se startar 8 mars. Gör en tidig ansökan nu (gratis såklart) för att garantera en plats.Men investeringsläget för Steppe är faktiskt något sämre på lite längre sikt (sett över 3-4 år) pga fördröjd ATO-2-gruva. Notera även felsägningen angående Q4 2025****.B2Gold: Bolaget går ungefär i enlighet med vårt tidigare avsnitt om företaget.Den stora uppgången torde börja från och med nu (dvs Q4, februari 2026), i och med att den kanadensiska gruvan, Goose, börjar producera.Alternativt startar uppgången senast efter Q2 2026, dvs om ca 6 mån (cirka augusti 2026), när den första hedgen på $2000 guld släpps. Oavsett så kommer B2Gold redovisa stigande omsättning och kassaflöden för varje kvartal, från och med nu och under de kommande tre åren.OBS, inget i avsnittet utgör eller ska tolkas som investeringsrekommendationer.****FELSÄGNING: Bolaget sålde 37koz guld i Q4, inte 30koz...Det blir därmed ändå alltså omkring 160 MUSD i intäkt och cirka 120 MUSD i EBITDA i runda tal, precis som Ludvig sade i avsnittet. Det bygger då på 37 koz i guldförsäljning, dvs inte de 30koz, som Ludvig råkade säga.FRÅN BOLAGET: "Company 2025 fourth quarter gold production was 29,280 oz, higher than updated guidance of 23,000 oz. Unaudited gold sales for the quarter was 37,357 oz. As a result, full year unaudited sales and production for the Company and its subsidiaries (the “Group“) was approximately 76,000 oz."

Tredje trimestern – vila eller maxa innan bebis?Den tredje trimestern. Tiden då man borde vila, äta glass och andas profylax… eller jobba järnet för att kunna vara ledig sen? Oavsett strategi kan den sista delen av graviditeten kännas både svinjobbig och oväntat mysig på samma gång.I detta avsnitt funderar Nina Campioni över förväntningarna på den tredje trimestern – och ställer den stora frågan: bör vi verkligen fokusera så mycket på det där beräknade datumet?Ett avsnitt fullt av igenkänning för dig som är höggravid eller minns exakt hur det kändes.

Storebror, lillasyster, mellanbarn. Ett syskon är kanske ditt livs längsta relation och den kan vara nära, sårig, värmande, tävlingsorienterad och speciell. I Karlavagnen pratar vi om hur det är att ha syskon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Helsyskon, halvsyskon, bonussyskon, det är något alldeles särskilt med systrar och bröder. Med dem har man ofta en helt annan relation än med vänner, partners, föräldrar. Oavsett om man träffas jämt eller nästan aldrig.I veckan avled den andra av kungens fyra systrar, prinsessan Desirée. Hon blev 87 år så de fick leva med varandra ganska länge. Och så är det ju, ett syskon är kanske för många livets längsta relation.Bröder och systrar kan kännas nära på ett väldigt speciellt sätt fast om de gör något som du tycker är knäppt, då kanske du blir mer galen på dem än du någonsin skulle bli på någon annan. Och det händer ibland att syskon bryter med varandra - och hur gör man då för att hitta en väg tillbaka till sin syster/bror?Och det här med position i syskonskaran är ju också ett spännande kapitel. Är du 80 år men behandlas fortfarande som en lillasyster som storasyskonen måste ta hand om? Är du mittenbarn och har alltid försökt hävda dig och bli bäst på allt? Eller är du storebror som ständigt axlat ansvaret för dina syskon?Vi är helt enkelt nyfikna på hur din relation med dina syskon är, hur den påverkat dig och hur den förändrats genom åren.Om syskon i Karlavagnen med Li SkarinRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.seeller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21.40

Välkommen till dagens poddavsnitt! Idag samlas vi tre glada samtalspartners – Lena, Lars och Mats – för att tillsammans dyka ner i ett ämne som är både aktuellt och avgörande för alla som arbetar med strategi och ledarskap: omvärldsanalys och omvärldsbevakning. Vi reflekterar över varför det är så viktigt att förstå vad som händer runt omkring oss, och hur man konkret kan arbeta med att analysera omvärlden. Med utgångspunkt i personlighetstyper, egna erfarenheter och klassiska verktyg som PEST-analysen, diskuterar vi hur företag och organisationer kan hålla örat mot rälsen och snabbt anpassa sina strategier när världen förändras – vare sig det handlar om teknikskiften, pandemier eller nya trender. Du får konkreta tips, historiska exempel och tankar om hur AI kan hjälpa till att hålla koll på omvärlden. Oavsett om du sitter i en styrelse, ledningsgrupp eller projektteam hoppas vi att du inspireras till att jobba mer strukturerat och regelbundet med omvärldsanalys. Så luta dig tillbaka, häng med oss och låt dig inspireras till att ta din omvärldsbevakning till nästa nivå! #Omvärldsanalys #Omvärldsbevakning #Strategi #Ledarskap #PESTanalys #affärsutveckling

Rubriker från sporthelgen som gått. Lasse Granqvist bilrapporterar på väg hem från Leksand efter att SHL-bottenlaget gått från hopp och publikeufori till förlust mot Färjestad.Tommy Åström om fortsatta VM-succén i dart för "Dirty Harry" och om pågående JVM-ishockeyn: "Oavsett hur det går för Juniorkronorna, är svensk hockey den stora talangfabriken i Europa."Jens Fjellström jämför Sverige med Norge i Premier League: "Gyökeres är en halv Haaland." Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hundar väcker ofta starka känslor. Trygghet liksom glädje. Men också rädsla, oro och frågor – särskilt när man är gravid eller har små barn.I det här avsnittet pratar vi om hund i vård, hundrädsla och pälsdjursallergi tillsammans med Maria Lindström Nilsson, som är disputerad inom området.Hur kan hundar användas i vård – och för vem passar det? Vad gör man om ett barn (eller en vuxen) är hundrädd? Hur ska man tänka kring pälsdjursallergi i familjen – vad säger forskningen egentligen? Ett nyanserat, tryggt och kunskapsbaserat samtal för dig som vill förstå mer – utan pekpinnar. Oavsett om du älskar hundar, är tveksam eller behöver ta hänsyn till allergi. Lyssna på avsnittet och få svar som hjälper dig att fatta beslut som känns rätt för just din familj. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det blir uppföljningar från Karlavagns-året som gått och inringare från hela landet som förbereder sig inför dopparedan och så gästas vi av prästen Maria Bergius. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är det stress in i det sista? Eller firar du inte jul över huvudtaget? Är du förväntansfull och peppad eller tycker du att julen är några av årets jobbigaste dagar?Oavsett hur du känner håller Karlavagnen dig sällskap kvällen före julafton, vi börjar redan kl 21.Uppesittarkväll i Karlavagnen med Sarit MonastyrskiRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 20:55.

Medverkande i detta nyårsavsnitt är: Fredrik, Poki, Matte och Ice!Underhållningens tecken är åter i zenit, när vi denna gång låter Ice gissa kring vad 90-tals prylar är - och vad de gör!

Lucia och musik hör ihop. I Karlavagnen berättar lyssnarna om sina bästa luciaminnen och vilken musik som hör till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Somliga tänker levande ljus och julsånger medan andra siktar in sig på en utekväll med livekonsert. Vissa fördrar luciarock, andra väljer barnkör.Oavsett vilket vill höra ditt bästa luciaminne. Var det framför tv:n eller på förskolan? Änglalik barnkör eller heavy metal? Säg det med en luciasång!

I det här avsnittet om vår relation till Astrid och hennes universum. Hur det kommer det sig att hon fortsätter betyda så mycket för så många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ja, hur ser våra känslor för Astrid ut nästan 25 år sedan hon gick bort. Vår personliga relation till karaktärerna genom dina barnögon eller kanske som förälder eller mor eller far-förälder idag. Hur fortsätter hennes universum påverka dig idag?Att Astrid Lindgren fortsätter engagera visar ju debatten efter premiären av nya Saltkråkan inte minst. Oavsett om man är för eller emot att en ”ny” familj Melkersson flyttar in i Snickargården så väcker det något inom oss.Olof Wretling om känslorna för AstridRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl. 21:40.

Som 15-åring började Greta Thunberg återkommande att sittstrejka utanför riksdagen och skapade genom sitt engagemang en global rörelse. Hon blev uppmärksammad av världsledare, tilldelades priser och utmärkelser – men fick också många fiender. När kriget i Gaza bröt ut skiftade Greta Thunberg fokus och protesterar och agerar nu mot Israels politik. Oavsett ämne skapar hon stora rubriker. Hur kommer det sig? Varför väcker hon starka känslor – åt precis alla håll? Och vad ska hon göra härnäst? Gäst: Eric Rosén, biträdande kulturchef på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Romarrikets växande armé och slaveriet hade eroderat den fria bondens ställning i samhället – och därmed också grunden för republikens stabilitet. Därför ville bröderna Tiberius och Gaius Gracchus stärka de fria bönderna med jordreformer. Men resultatet blev våldsamma konfrontationer, politiskt kaos och de första politiska morden i Roms historia.I eftervärlden har bröderna Gracchus beskrivits både som modiga reformatorer och farliga agitatorer. Oavsett tolkning blev deras reformförsök en vändpunkt i Roms historia. De inledde ett århundrade av våld och inbördeskrig.Detta är det andra avsnittet i Historia Nu:s sexdelade serie om Romarriket, där programledare Urban Lindstedt samtalar med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Tiberius (ca 163–133 f.Kr.) och Gaius (ca 154–121 f.Kr.) Gracchus föddes i en familj med både politisk makt och moralisk prestige. Deras mor, Cornelia Africana, dotter till den legendariske fältherren Scipio Africanus, fostrade dem i klassiska dygder, bildning och republikansk idealism. Hon blev under sin livstid en symbol för kvinnlig dygd och inflytande i Rom.När Tiberius valdes till folktribun 133 f.Kr. var republiken i kris. Det fria bondeståndet hade utarmats och ersatts av latifundier – stora gods ägda av aristokrater och brukade av slavar. Tiberius föreslog en reform som begränsade den offentliga jord (ager publicus) en individ fick bruka till 500 jugera (≈125 ha), med överskottet fördelat till jordlösa medborgare.Syftet var att återställa den självförsörjande bonden och stärka arméns rekryteringsbas. Reformen hotade dock den mäktiga jordägande eliten. När Tiberius försökte bli omvald, i strid med politisk sedvana, svarade senaten med våld. Under upplopp på Capitoleum dödades han och hundratals anhängare.Tio år senare, 122 f.Kr., valdes Gaius till folktribun och lanserade ett ännu mer ambitiöst reformprogram. Han återupplivade jordreformerna, grundade kolonier och införde subventionerat spannmål till Roms fattiga. Han minskade senatens makt över rättsväsendet och föreslog medborgarrätt för Roms italienska bundsförvanter – ett särskilt kontroversiellt förslag.År 121 f.Kr. kulminerade motståndet i blodiga upplopp på Aventinen. Gaius tog sitt liv för att undvika fångenskap.Omslag: Montage med bröderna Tiberius och Gaius Gracchus som var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock Audio.Lyssna också på Kvinnorna i Rom som utmanade makten.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mathilda är i Italien och Andrea är... någonstans! Oavsett vad så är vi lite lediga från liveuppdateringar i podden denna och nästa vecka, men vi kommer självklart släppa avsnitt ändå. I dagens avsnitt svarar vi på era frågor, högt som lågt. Hur skulle vi planera en möhippa i Stockholm med rimlig budget? Vad tycker vi om rappare som är dömda för brott? Tror vi att vi hade fortsatt vara vänner om vi inte hade haft podden? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.