Podcast appearances and mentions of johan perssons

I veckans avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om regeringens besked att en ny utredning om akademisk frihet ska tillsättas – och vad det egentligen är som hotar den. Är det staten, universitetsledningarna eller trycket inifrån lärosätena själva?Vi går igenom Johan Perssons presskonferens, genussekretariatets enkätundersökning och hur siffror om hat och hot snabbt får eget liv i debatten – trots låg svarsfrekvens och varningar om metodproblem. Samtidigt verkar minnet kort: vad hände med den tidigare kritiken mot jämställdhetsintegrering, obligatoriska perspektiv och ideologiska styrsignaler i forskningspolitiken?Och så handlar det om USA. Trumps hårdföra universitetspolitik används nu som varnande exempel – men också som bekvämt alibi för att ignorera eller tysta den kritik mot ideologisk styrning som många lyft. Vad betyder egentligen akademisk frihet när alla gör anspråk på den?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

ANOM, en app som skapades 2018 i hemlighet av FBI, massövervakade miljontals meddelanden från tusentals svenska medborgare i Operation Trojan Shield. Ett par år senare avlyssnades över 100 miljoner meddelanden, hundratusentals bilder och 60 000 människor genom kommunikationstjänsten EncroChat. I samma veva avlyssnades den tredje kommunikationstjänsten Sky ECC i en massövervakning som har samlat så många skickade meddelanden, video, bilder och dokument mellan medborgare i Sverige och Europa att myndighetspersonal i hela EU inte kommer hinna undersöka materialet under en hel livstid.   Operationerna har nästan uteslutande beskrivits som framgångsrika kampanjer mot brottsligheten i Europa. Men hur har allting gått till när enskilda myndighetspersoner i Sverige har gett främmande stater fria händer att läsa svenska medborgares kommunikation? Var det lagligt? Har regler kringgåtts? Hur påverkar det oskyldiga människors integritet? Vilka är dom som har övervakats men inte åtalats? Har skyddade yrkesgrupper som journalister eller poltiker varit del av massavlyssningen? Och varför har operationerna inte granskats trots kritik från sakkunniga experter? Har det handlat om pragmatisk, inkompetens eller är andra makter i spel? Thomas har en uppfattning att det finns starka intressen som helst lägger locket på.   Thomas Olsson är en av Sveriges bästa försvarsadvokater och har haft några av landets mest kända fall senaste 30 åren som Thomas Quick, Al-Barakat, Fallet Kevin och Martin Schibbye & Johan Perssons i Etiopien. Thomas ingår i ett nätverk av europeiska advokater som kritiserat och undersökt lagligheten i operationerna. Han gästar loungen för att prata ingående om det och den missinformation som florerat i media kring tillvägagångsätten.   Just nu diskuteras också "Chat Control", ett lagförslag i Europaparlamentet, som kan möjliggöra den största massövervakningen någonsin på 500 miljoner europeiska medborgare. Om lagen vinner lagakraft skulle det innebära ett paradigmskifte i hur europeiska länder förhåller sig till människors personliga integritet och fri- och rättigheter på internet. Det väcker ytterligare frågor. Hur ska svenskar förhålla sig till detta? Hur påverkar det vanliga medborgares yttrande- och åsiktsfrihet? Riskerar det att öka journalisters, politikers, NGO:s, advokaters och forskares nivå av självcensur?   Ett otroligt intressant samtal med en av Sveriges vassaste advokater om ett ämne som blir allt viktigare i vanliga människors liv. Nu när meddelandetjänster, sociala medier, internet- och molnlagring, mobilen och AI blivit en oundviklig del av allas vardag.   Sprida gärna avsnittet okrypterat och okontrollerat, till vänner familj och okända, på alla sociala medier och meddelandetjänster du kan hitta.   Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A    

Om dramat kring vårbudgeten, nya sätt för statsministern att närma sig Turkiet, om att det är inne att vara arg politiker och om partiledaren som fick flyga hem från sin smekmånad för trubbel i partiet. Det har varit budgetkaos i riksdagen. Ingen budget vann när det var omröstning, nått som aldrig hänt förut, och en regering som blev glad av att deras budget inte gick igenom. Kanske rörigt men vår inrikes politiska reporter Lova Olsson reder ut allt. Statsministern försöker närma sig Turkiet på nya sätt efter att Turkiet motsatt sig Sveriges ansökan om Natomedlemskap. Det senaste är att hon uttalar Turkiet på ett speciellt sätt.Moa Wallin, vår satiriker, har märkt att ilskan tagit över i politiken den senaste veckan, att alla är så arga på varandra, t ex statsministerns nya ton och Liberalernas partiledare Johan Perssons speciella metafor i kritiken mot Centerns Annie Lööf. Men överskattar politikerna ilskan som som metod? En av våra lyssnare, Sam, undrar hur det ligger till med ledamöternas ledighet. Vi får veta att de alltid är i tjänst. Annie Lööf fick t ex avbryta sin smekmånad i Thailand för att partiet kom med flera kontroversiella förslag under tiden hon var bortrest.David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Petrina Hinas

Styrningen av välfärden är inte vad den borde vara. Journalsystemen fungerar ibland inte. Då kan det vara bra med en fax. Och pandemin klarade vården just på grund av att politiken inte lade sig i. Det säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro. I april drog det fackliga samarbetet ”Facken i välfärden” igång med en debattartikel i DN. Bristen på välfärdspersonal har blivit kronisk i Sverige, menade sex fackförbund. Det handlar om ryckig finansiering och fel styrning, menar Sineva Ribeiro, som vill sätta välfärdsfrågorna på agendan i valrörelsen. Bäst blir vården när verksamheterna själva tar initiativet som inom hjärtsjukvården för barn, menar hon. Pekar det nya samarbetet på att välfärdsfrågorna inte får plats inom centralorganisationerna eller OFR? Och riskerar de andra fem förbunden i samarbetet att bli överkörda av Kommunal? Det är andra frågor i podden som dessutom diskuterar om riksdagsledamöter ska få äga aktier med tanke på Aftonbladets artiklar om Liberalernas partiledare Johan Perssons aktieinnehav i ett vaktbolag.

Denna torsdag pratar Reformistpodden lite kort om hur det går för Johan Perssons liberalerna, om vi ser en backlash till vänster i klimatpolitiken, om att det är viktigt att komma ihåg att alla inte har det gött på jobbet samt om de som kräver att socialtjänsten omhändertar barn på lösa grunder verkligen förstår vad de säger. Som vanligt är det Linn Svansbo och Sara Karlsson som tjötar.

Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Kodjo Akolor. I USA är sorgen och ilskan stor efter att minst 21 personer har skjutits ihjäl på en grundskola i Uvalde, Texas den dödligaste skolskjutningen i delstatens historia. Vi går igenom vad vi vet om dådet hittills samt reaktionerna efteråt.Sedan pratar vi om kritiken kring Liberalernas partiledare Johan Perssons bolagsengagemang. Aftonbladet avslöjade igår Perssons ekonomiska intressen i ett företag som erbjuder ordningsvakter samtidigt som han politiskt driver frågan om storsatsningar på just ordningsvakter.Till en början kunde Johan Persson inte uttala sig på grund av en "superfull kalender", men nu har han gett svar till de som undrar över om det här är ett sätt att tjäna pengar på partiets politik.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Hanne Kjöller, Erik Hörstadius och Nina Solomin om Finlands högst möjliga Nato-ansökan och vad detta betyder för Sverige, det rekordstora antalet dödsskjutningar i år samt Liberalernas nya partiledare Johan Perssons stora utmaning att rädda partiet kvar i riksdagen.

Poeten Caalaa satt i cellen bredvid journalisten Martin Schibbye på polisstationen i Addis Abeba. Han torteras dagligen. Caalaa flyr för sitt liv och hamnar ensam i ett vintrigt Hälsingland. Under Martin Schibbye och Johan Perssons tid i en cell på polisstationen i Addis Abeba kunde de en del dagar se hur fångar togs upp på rastgården från en underjordisk del av polisstationen. Fångarna kisade mot det starka ljuset och var i dåligt skick. På nätterna hörde man skrik från granncellerna.En av dem som skrek var Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket som fängslats och torterades för sina regimkritiska dikter. Martin kastade ett paket etiopiska Nyala-cigaretter till honom vid ett tillfälle och kommunicerade via handsignaler när vakterna inte såg dem.                  När Martin blev fri trodde han aldrig att han skulle se Caalaa igen. Men i december 2012 fick han en vänförfrågan på Facebook från ett flyktingläger i Sudan. Det var Caalaa som hade flytt.Situationen i lägret var fruktansvärd, vänner till honom hade dödats av etiopisk säkerhetstjänst och ligor med människohandlare opererade i lägren. Han fruktade för sitt liv och kände att han flytt ur askan i elden.I am coming to Sweden skriver han plötsligt till Martin en vårdag i maj. Han har blivit antagen som kvotflykting och han kommer att gå en kurs i Migrationsverkets regi för att därefter flyga till Sverige. När han landar på Arlanda möter Martin upp honom och har sedan följt Caalaas liv som kvotflykting i Färila i Hälsingland. Nu börjar hans verkliga utmaning.Dokumentären Grabben i cellen bredvid är gjord av Martin Schibbye.

Poeten Caalaa satt i cellen bredvid journalisten Martin Schibbye på polisstationen i Addis Abeba. Han torteras dagligen. Caalaa flyr för sitt liv och hamnar ensam i ett vintrigt Hälsingland. Under Martin Schibbye och Johan Perssons tid i en cell på polisstationen i Addis Abeba kunde de en del dagar se hur fångar togs upp på rastgården från en underjordisk del av polisstationen. Fångarna kisade mot det starka ljuset och var i dåligt skick. På nätterna hörde man skrik från granncellerna.En av dem som skrek var Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket som fängslats och torterades för sina regimkritiska dikter. Martin kastade ett paket etiopiska Nyala-cigaretter till honom vid ett tillfälle och kommunicerade via handsignaler när vakterna inte såg dem.                  När Martin blev fri trodde han aldrig att han skulle se Caalaa igen. Men i december 2012 fick han en vänförfrågan på Facebook från ett flyktingläger i Sudan. Det var Caalaa som hade flytt.Situationen i lägret var fruktansvärd, vänner till honom hade dödats av etiopisk säkerhetstjänst och ligor med människohandlare opererade i lägren. Han fruktade för sitt liv och kände att han flytt ur askan i elden.I am coming to Sweden skriver han plötsligt till Martin en vårdag i maj. Han har blivit antagen som kvotflykting och han kommer att gå en kurs i Migrationsverkets regi för att därefter flyga till Sverige. När han landar på Arlanda möter Martin upp honom och har sedan följt Caalaas liv som kvotflykting i Färila i Hälsingland. Nu börjar hans verkliga utmaning.Dokumentären Grabben i cellen bredvid är gjord av Martin Schibbye.

Vi snackar om Malmö resan och förlusten är allt Johan Perssons fel? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans avsnitt är som en buffé av spaningar från de senaste dagarnas aktuella händelser i webb- och kulturvärlden. Följ med Julia till bokmässan där hon nästan sålde slut på sin bok Kroppspanik och reflekterade över Martin Schibbye och Johan Perssons … Continue reading →

Jakten på Juholt Veckans stora mediehändelse är utan all konkurrens avslöjandena om Håkan Juholts bostadsbidrag och socialdemokraternas inre kaos. Men ganska snart kom kritiken om att medierna fått frispel och börjat hetsa för jaktens egen skull. Och Medierna har åkt upp på Aftonbladet, där allt började för en vecka sedan, och talat med Jan Helin. Medan vi väntar på intervjun hörs Jan Helin och en kollega diskutera. Vi hoppas att Juholt avgår idag, säger kollegan. Ja, säger Jan Helin innan han kommer in till intervjun. Där börjar vi intervjun om berättigade frågor, anonyma källor och journalister som jagar i varandras fotspår.Manipulerad film på etiopiensvenskarPå tisdag inleds rättegången mot de två svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Och ett viktigt bevismaterial kan bli de filmsekvenser som etiopisk polis tagit ur Johan Perssons kameror. Det är framförallt ett inslag i filmen som blivit omtalat . Kjell Persson, pappa till fångne fotografen Johan Persson, har talat om att det var sitt livs värsta natt när det visades upp av etiopiska regimen. Orsaken var bilderna på Johan med ett automatvapen i händerna. Vi har granskat hur de presenterats i etiopisk TV - och spritts över världen på nätet. Den etiopiska videon är hårt redigerad med pålagda skottljud.Hemligstämpel ska dölja pinsamhetI Sverige hemligstämplas tusentals myndighetshandlingar varje år. Det sker med hänvisning till sådant som "fara för rikets säkerhet" eller hänsyn till "Sveriges relation till annan stat". Men håller de motiveringarna? Oftast har den som vill se handlingen ingen aning - men någon gång ibland får journalister en inblick i hur myndigheter går loss med hemligstämpeln. Vi har talat med tre journalister som på olika sätt fått tag i sekretessbelagda handlingar. Håller myndigheternas motiveringar till hemligstämpeln?