Podcasts about riskerar

Varför tror vi inte på att vi kan lösa våra egna problem? Fredrik och Kristoffer börjar med att följa upp diskussionen om att skriva om för att förenkla saker och minska abstraktioner. Flera lyssnare har undrat: har man inte abstraktioner för att förenkla framtida förändringar och anpassningar? Riskerar man inte att fastna i ett lokalt minimum där ens lösning är alldeles för specifik för att kunna anpassas i framtiden? Fredrik undrar om vi låst in oss alldeles för mycket i ett tankesätt som landar i att vi aldrig kan veta något. Alla pratar om lösningar på problem man haft, ingen pratar om problem man haft? Vad är problemet man faktiskt löst? Och varför tror vi inte på att vi kan lösa vårt eget problem? (Och AI är motsatsen till att lära sig lösa problem.) Vi behöver mer Barry O'Reilly i branschen! Men det är en utmaning att förstå hans tankar. Sist men inte minst berättar Kristoffer hur han hittade Coolify och varför det tilltalar honom så mycket. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Mastodon-mastodonten Barry O'Reilly Kodsnsck 632 - avsnittet om att skriva om saker - skriv om när man förstår problemet Jeff Atwood Artikeln om Netscapes omskrivning och second system syndrome - av Joel Spolsky, inte Jeff Atwood Second-system syndrome Babel Platos grotta Stöd oss på Ko-fi! Helm CDK - genererar Helm-grafer Patterns Bottom-up och top-down Richard Feynmans problemlösningsalgoritm Strapi Kamal Coolify Caprover Docker swarm Docker stack Hetzner Milisav Radmanić - utvecklingschef på Hetzner Grug brained developer Forgejo Traefik Coolify cloud Reverse proxy Fastmail Cloudnet Titlar Kristoffer är med på länk Förändringsbart och förvaltningsbart Nu ska vi lösa ett generellt problem En generell transpilator Fokuserade för mycket på Platos grotta Man ser bara den perfekta stolen Mindre kapabel att hantera verkligheten Fastna i ett lokalt minimum Helt enkelt inte sant Lösa problemet här och nu Min rulle tejp En boll med tejp och legobitar Jätteabstraherade pusselbitar Rullar med tejp och legobitar Vi utgår från en lösning Kunskapen för att kunna bygga en lösning Rosenkvist till AI Plockepinn och cementblandare Lösningsorienterat Problemorienterat Kan vi glömma teknik Z för stunden? Allt jag kan se är tejp och legobitar? Deras problem är inte mitt problem Hybristoppen Tomt på bagage Se problemet med klarhet

Nyheterna Radio 11:00

En ledare med högt förtroende kan vara en styrka hos ett parti. Men det innebär också en risk om frontfiguren blir så dominerande att inga andra profiler kan växa sig starka och välkända i dess skugga. Socialdemokraterna ligger tidvis nära en skadlig personkult kring sin nuvarande partiledare, skriver Widar Andersson. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Emil är bara ett ynka borrhål ifrån att totalt förstöra sitt hem, Victors hem har plötsligt blivit alldeles för vackert för att kunna bo i, och Joels står inför stora högteknologiska problem.

När en vd för ett amerikanskt sjukförsäkringsbolag skjuts ihjäl på öppen gata på Manhattan i december 2024 väller sympatierna in. Men inte bara för offret - en del ställer sig på den misstänkte mördaren, 26-årige Luigi Mangiones, sida. På nätet hyllas han som hjälte. Varför har det blivit så? Det här avsnittet är en repris och sändes första gången i december 2024. Programledare: Evelyn Jones. Med DN:s USA-korrespondent Björn af Kleen. Producent: Linnéa Hjortstam

Nyheterna Radio 15.00

Nyheterna Radio 12:00

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratar vi först om det federala åtalet mot den misstänkte VD-mördaren Luigi Mangione. Samtidigt som vissa hyllat 26-åringen som en hjälte åtalas han nu för mord, och riskerar dödsstraff. Dödsstraff har också beskrivits som en del av Trumps nya krimpolitik. Mangione har tidigare nekat till brott.Lite senare blir det rymdnytt. Forskare har nämligen upptäckt det hittills starkaste beviset på liv på en planet utanför vårt solsystem.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Räntan har sänkts för bolånetagare, men samtidigt pågår en kraftig höjning av hyrorna. Förra året höjdes hyrorna med fem procent, den största höjningen sedan 1993, och det ser ut att bli ungefär lika mycket i år. Starta pressarna och Katalys gästas av Olle Bergvall, reporter på Dagens Arena för att prata om den pågående hyreschocken.

Det fortsätter storma kring nikotinpåsarna. Det nya förslaget till tobakslag har varit ute på remissrunda och förslaget är att smakerna mint och mentol tillåts, och att maxgränsen nikotin ligger på 16,6 mg. Nu vill folkhälsomyndigheter och föreningar förbjuda all smaksättning av nikotinpåsar och sänka nikotinhalten. Samtidigt blir vitt snus och vejpning allt mera populärt bland unga. Riskerar vi att skapa en ny generation som använder ännu mera nikotin än tidigare generationer? I debatten deltar Anders Norrback, riksdagsledamot (SFP), Elin Härmälä, styrelsemedlem för Finlands svenska socialdemokrater och Magnus Lundbäck, docent och nikotinforskare på Karolinska institutet. Mikaela Löv leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Läs mer om veckans ämnen:● Stor lista: Så mycket tjänar 137 vd:ar i detaljhandeln● Lanthandlarnas nödrop – riktar ilskan mot Axfood ● Därför satte Skatteverket stopp för Butterick's

Vilka av Trumps nominerade till kabinettet kan ratas i senaten? USA-kännaren Leo de Bruin diskuterar vem av Kennedy jr, Patel, Hegseth och Gabbard som ligger sämst till.

Nyheterna 15:00

Ska man förlåta någon som gör övertramp gång på gång? Riskerar man att bli en dörrmatta om man tror det bästa om människor? När ska man vara vara snäll och när är det dags att sätta gränser? Stora frågor om hur man ska vara här i världen besvaras i veckans avsnitt med en... matteformel (!) som visat sig funka nästan jämt och som mynnar ut i fyra livsregler.09:46 Kindess Is Cool - Stjärnklart16:35 What Game Theory Reveals About Life, The Universe, and Everything32:12 Challenge of the Masters37:21 Tit For Tat - Kushman, Tipsy, Gody Tenor50:05 The ShootistRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Georgien är igen i blickpunkten på grund av massiva demonstrationer efter parlamentsvalet i slutet av november. Ett val som kallats för ett ödesval, och avgör om Georgien vänder sig mot Ryssland eller EU. Partiet Georgisk dröm utropade sig till valvinnare, trots anklagelser om valfusk, och det Rysslandsvänliga partiet får fortsätta styra landet. Georgiens strävan efter att bli ett EU-land ligger också på is. Vad är det som händer i Georgien - och varför är det viktigt för oss? I debatten deltar Heidi Hautala, tidigare Europaparlamentariker och långvarig politiker för De Gröna och Dan Helenius, utrikesredaktör på Svenska Yle. Mikaela Löv leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Riskerar vi ett nytt Wuhan hos Parisa Liljestrand i Vallentuna? Och ska vi tro på att Paulina Brandbergs ministerkollega är “allergisk mot äpplen”? Veckans Politikrummet Extra tar ett brett grepp på politikveckan som gått – fågel, frukt och mittemellan. Med: Daniel Ingmo & Viktor Barth-Kron

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förra veckan flashade Expressen på uppgifterna: Misstänkt våldtäkt på Paolo Robertos restaurang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men ganska snabbt började rättelser läggas till och rubriker att ändras. Det var, visade det sig, inte Paolo Roberto som var ägare av restaurangen. Men det var inte det enda problemet. Den misstänkta våldtäkten hade, visade det sig, inte skett på restaurangen. En av de två misstänkta var däremot ”kopplad” till restaurangen. Ja, Paolo Roberto har i veckan rasat mot Expressens publicering och frågan är hur lös koppling man behöver ha till ett brott för att bli namnpublicerad av expressen? Reporter: Erik PeterssonGång på gång har frågan om yttrandefrihetens gränsdragningar aktualiserats på sistone - både globalt och här hemma i Sverige. Brasilien har nyligen stängt ner plattformen X i landet efter ett bråk med Elon Musk. I Sverige står Flashbacks grundare åtalad för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. I veckan delgavs SD-politikern Richard Jomshof misstanke om hets mot folkgrupp efter att ha delat satirbilder på X. För att nämna några exempel som ställt frågan om yttrandefrihet på sin spets. Handlar det här om enskilda tillfälligheter som råkar sammanfalla här och nu, eller är det så att yttrandefriheten sakta men säkert naggas i kanterna? Reporter: Alexandra SannemalmHormonvänlig mat, slowrunning, Meatfluencers. De traditionella medierna dignar av så kallade internetfenomen. För är det något som nyhetsjournalistiken fullkomligt älskar så är det att få mixa upp nyhetsflödet med snackisar från sociala medier. Varje vecka fylls diverse tv-soffor, radioprogram, poddar och tidningar med just det. Men vilken koppling har internetfenomen i själva verket till verkligheten? Vilken roll får medier att befästa något som en trend? Riskerar journalistiken rentutav att förstärka något som är en ganska marginell företeelse? Reporter: Martina Pierrou

Fredrik och Elena snackar igenom söndagens minibomb – att Alexander Axén kommer in och förstärker ÖSK. Riskerar det att bli en halvmesyr? Vad ska han göra egentligen? Vad betyder det här för Christian Järdler, och vad betyder det för framtiden? Varför vill han själv göra detta?

Principer och värderingar kan stå i konflikt med viljan att förstå. Lyra Ekström Lindbäck funderar över avsiktslöst tänkande i ljuset av tre personer: Hannah Arendt, Adolf Eichmann och Sokrates. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Den 12 december 1961 dömdes nazisten Adolf Eichmann till döden. Det var en väntad, rentav given, dom. Men rättegången hade ändå varit rörig. Eichmann hade svårt att minnas vissa saker, som viktiga datum i krigsutvecklingen.Vad han däremot mindes kristallklart var sin egen karriär: de exakta omständigheterna kring varje framsteg. Han hade varit i Slovenien, men kom inte ihåg på vilket uppdrag. Han mindes bara att han hade fått bowla med landets inrikesminister.I polisförhören förklarade han noggrant varför det inte hade varit hans fel att han aldrig nått en högre befordran. Han skröt med sin felfria yrkesutövning inför mannen som frågade ut honom: en tysk jude och förintelseöverlevare.Eichmann var, enligt filosofen Hannah Arendt som bevakade rättegången, inte dum. Inte heller var han ond, i bemärkelsen driven av en diabolisk anda. ”Förutom en extraordinär omsorgsfullhet vad gällde hans personliga avancemang”, skrev hon, ”så hade han inga motiv över huvud taget.”Eichmann var ideologisk antisemit och visste mycket väl att han skickade människor i döden. Men han reflekterade inte så mycket över det. Han koncentrerade sig på att vara en felfri byråkrat. Kan vi förstå att en människa kan agera så, utan att drivas av ett brinnande hat?Ett större mysterium, tycker jag, är Arendts egen brist på känslomotiv. Hon var själv tysk judinna. Hon hade arbetat för en sionistisk organisation, internerats i koncentrationsläger och osannolikt nog lyckats fly. Att hon överlevde Förintelsen var en lycklig slump. Att hon förlorade vänner och släktingar behöver knappast nämnas.Det hade varit så rimligt om hon hade drivits av hämndbegär. Om hon hade idealiserat den unga staten Israel och fallit in i kören som beskrev Eichmann som en djävul. Men hon hade ingen sådan agenda. Hon ville bara förstå.Detta motiv blev svårt för hennes samtid att svälja. När hennes rapporter från rättegången publicerades utsattes hon för dödshot. Hon anklagades för att vara antisemit: för att ha beskrivit de judiska organisationernas avgörande roll för massmorden och för att ha fokuserat på Eichmanns personlighet istället för att bara förklara honom omänsklig.Påbudet om blind fördömelse är en begriplig reaktion på fruktansvärda händelser. Men det finns en motsättning mellan att fördöma och förstå. Det menar den judiska filosofen Judith Butler. Efter Hamas terrordåd den 7 oktober 2023 insisterade Butler på att se händelsen i den historiska kontexten av israeliskt övervåld mot det palestinska folket. Kravet på fördömelse, menade hen, innebär ”en vägran att förstå, i rädsla för att kunskap bara kan relativisera och underminera vår bedömningsförmåga.”Butler blev hatad i sociala medier. Samma öde drabbade den rysk-judiska tänkaren Masha Gessen. Efter att hen hade utsetts till vinnare av Hannah Arendt-priset skrev Gessen en artikel som kritiserade hur den tyska minneskulturen tystar samtalet om övervåld i Gaza.”Det är oerhört svårt för människor att förstå att någon kan ha varit ens fiendes fiende men ändå inte en välvillig kraft. Ett offer men ändå en förövare. Eller vice versa”, reflekterade hen. I artikeln liknades situationen i Gaza vid ett ghetto. Stiftelsen som delade ut priset ville ställa in ceremonin. De tyckte att Gessen hade relativiserat Förintelsen.Jag undrar om Hannah Arendt själv hade kunnat vinna Hannah Arendt-priset under de premisserna.Men ändå. Är det inte farligt att tänka som Arendt gjorde, utan en tydlig agenda? Ska man inte hålla fast vid sina värderingar före allt annat? Riskerar man inte att bli som Eichmann annars, en samvetslös kugge i ett nazistiskt maskineri?Faktum är att Eichmann hade ett samvete. Han höll fast vid sina principer. De bestod i att utföra sitt jobb väl, lyda lagen, försörja sin familj och försvara sitt land. Han hade blivit övertygad nazist av karriäristiska skäl och förblev det av rådande samvetsskäl. Som Arendt skriver: ”Ondskan hade i Tredje riket förlorat den karaktär som gör den igenkännlig för de flesta människor: karaktären av frestelse.”Eichmann var, enligt ett halvdussin rättspsykiatriker, helt normal. Som de flesta andra sade han emot sig själv en del och pratade gärna i klyschor. Och som de flesta andra hade han inga problem med att utföra sina arbetsuppgifter utan att ifrågasätta dem. Snarare tvärtom.Problemet var bara att han inte tänkte i onödan.Men vad innebär det att tänka i onödan?Det är att tänka utmanande, obekväma tankar. Det låter väl bra, tycker de flesta. Men i praktiken vill många förbjuda sådana tankar. Enligt socialpsykologen Jonathan Haidt har motståndet mot så kallade ”kränkande” idéer vuxit på universiteten. Studenter vill slippa utsättas för sådant som kan klassas som rasism, sexism eller antisemitism.Haidt kallar den här inställningen för ”ett förkastande av arvet från Sokrates”. Sokrates beskrev sig själv som en bromsfluga på det atenska folkets feta hästkropp. ”Han ansåg det vara sitt jobb att sticka, störa, ifrågasätta och därigenom provocera atenarna till att tänka igenom sina nuvarande uppfattningar och förändra dem som de inte kunde försvara.”Sokrates ifrågasatte alla. Statsmän, retoriker, poeter och sofister. Han ville se om deras resonemang gick ihop. Det värsta som kan hända en människa, enligt Sokrates, är ”att hon hamnar i självmotsägelse och upphör att vara en enhetlig person”. Så formulerar den svenska filosofen Charlotta Weigelt det i sin rika bok ”Sokrates. Filosofens skepnader”.Att vara i samklang med sig själv är inget givet faktum, påpekar Weigelt. Människan är till sitt väsen splittrad. Det är därför vi kan tänka på våra egna tankar. Det är svårt att inse vad man redan tänker, men ännu svårare att förstå vad man inte tänker. Det är ofta det sista man vill tänka på.När Sokrates ställdes inför rätta försökte han begripa vad han egentligen åtalades för. Han erkände sig skyldig till att aldrig ha brytt sig om ”det som de flesta andra har brytt sig om, nämligen affärer, försörjning, militära uppdrag, politiska positioner och andra befattningar”. Han såg att hans motiv var helt obegripliga för vanligt folk. Varför hade han gått runt och stört alla sådär?Det är mycket svårare, insåg Arendt, att förstå vad som drev Sokrates än vad som drev Eichmann. Filosofen var exceptionell. Den nazistiska byråkraten, liksom rådet i Aten som dömde Sokrates till döden, var banala, helt normala. De fokuserade på sina egna liv och arbetsuppgifter. De glömde, eller orkade inte, tänka på något annat.Tänkande är ingen garanti för godhet. Tänkandet är rörligt, opålitligt och kommer alltid att väcka misstänksamhet. Som Arendt skrev om Sokrates: ”Eftersom han inte hade någonting att lära ut, ingen sanning att dela ut, anklagades han för att aldrig avslöja sin egen uppfattning.”Skillnaden mellan att sakna agenda för att man tänker, och att utföra någon annans agenda för att man inte tänker, kan tyckas vara hårfin. Men bara den senare kan se ett folkmord som en möjlighet för att bygga en fin karriär.Lyra Ekström Lindbäckförfattare, kritiker och filosofBibliografiArendt, Hannah. Eichmann in Jerusalem: A Report on the Banality of Evil. Penguin Classics, 2022.Arendt, Hannah. The Life of the Mind. San Diego, California: Harcourt Brace Jovanovich, 1981.Butler, Judith. “The Compass of Mourning”. London Review of Books. Vol. 45 No. 20 · 19 Oktober 2023.Gessen, Masha. “In the Shadow of the Holocaust”. The New Yorker. 9 December 2023.Haidt, Jonathan. Lukianoff, Greg. The Coddling of the American Mind: How Good Intentions And Bad Ideas Are Setting up a Generation for Failure. New York: Penguin Press, 2018.Platon. ”Sokrates försvarstal”. I Skrifter Bok 1. Översättning av Jan Stolpe. Stockholm: Atlantis, 2000.Weigelt, Charlotta. Sokrates. Filosofens skepnader. Stockholm: Bokförlaget Faethon, 2023.

De gjorde det till slut, McLaren. Ungerns Grand Prix blev loppet där deras övertygande fart slutligen gav full utdelning med en eftertrycklig dubbelseger. I kölvattnet efter Oscar Piastris första Grand Prix-triumf riktas dock ljuset mot den stallorder som Lando Norris till slut accepterade i demonstrativ stil. Vad var det egentligen som hände, och vad betyder det från och med nu för McLaren? Riskerar teamet rent av att implodera?Ett annat team med interna diskussioner framför sig är Red Bull, efter att Max Verstappen tjurat till rejält i Budapest. Världsmästaren var irriterad på det mesta och bad i princip allt och alla att dra dit solen aldrig skiner. Ett osnyggt beteende, tycker vi, samtidigt som kritiska röster höjs kring Verstappens nattliga gamingrutiner. En dubbel blev det också i Indycar-loppet i Toronto. I det sista racet inför seriens sommaruppehåll slog Andretti-stallet till med full kraft genom Colton Herta och Kyle Kirkwood. Marcus Ericsson gjorde tyvärr inte sina teamkamrater sällskap på pallen men hamnade istället i fokus för en incident med landsmannen Felix Rosenqvist. Vi tar en närmare titt på situationen, som hade kunnat sluta riktigt illa och som återigen lyfter diskussionen om förflyttning under inbromsning. Det var en tung helg även för Linus Lundqvist, och ännu mer för Alexander Rossi som bröt tummen i en träningskrasch. Hör mer om den osannolika resan över Atlanten när McLaren-stallet mot alla odds vaskade fram en ersättare i sista timmen - bokstavligen. Som vanligt alltså; välkommen till ett fullmatat avsnitt fyllt med världens häftigaste sport! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Runt om i Europa pågår debatten om familjer som åker på semester mitt i skolterminen, och allt fler rektorer får nog. I flera länder försöker man nu hindra skolket, med hjälp av polis på flygplatser och tågstationer. På en kvart får du veta varför det här har blivit en så brännande fråga - och vad som egentligen är problemet om barn missar någon vecka i skolan. Med Teresa Küchler, SvD:s korrespondent i Bryssel. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Moa Larsson Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: RTBF, IUTV, 5 News, Sky News Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Finns väl inget bättre sätt att tillbringa en sommardag än tillsammans med svensk fotbolls Plura, Bosse Andersson.Vi går igenom säsongen som varit och snackar vad Djurgården behöver göra för att kriga i toppen också under andra halvan säsongen.Det blir också en del om allt det andra han gör, med TV och kändisskapet.Dessutom får vi honom att (långsamt och tålmodigt) måla ett självporträtt i direktsändning.Och har Birro lämnat tillbaka matlådorna han fick med sig från hustruns lasagne förra sommaren och kommer han läsa och ens begripa biografi författarens nya diktsamling?Dessutom snackar vi om Allsvenskan med helikopterperspektiv och så binder vi kransen med ett stort antal lyssnarfrågor.Trevligt är bara förnamnet.In och lyssna du också.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier:Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Misslyckanden smittar. Väst bör hålla avstånd till Israel för att kunna vinna det nya kalla krig som delar världen, skriver Ola Wong. Inläsare: Mårten Barck

TV4 Nyheterna Radio 08.00

Nyheterna Radio 12:00

I Indien går den ekonomiska utvecklingen i rekordfart, samtidigt som demokratin är på tillbakagång. Nu är det dags för val. Varför är premiärminister Modi så stingslig? Varför slår han ned på oberoende media när han ändå har en så stor majoritet? Lyssna på Kalpana Sankar som tillsammans med Percy Barnevik utvecklade organisationen Hand in Hand och Jonas Hellman – författare till boken Indien är på väg. Jättestaden Mumbai har fler dollarmiljardärer än Tokyo och Los Angeles. Samtidigt har fattigdomen i Indien på några decennier minskat från 55 till 16 procent. Mellan 2005 och 202 har 400 miljoner lämnat fattigdomen bakom sig – en del med stöd av organisation Hand in Hand. Men alltjämt definieras fortfarande 200 miljoner människor som fattiga, varav 90 procent lever på landsbygden. Vad kommer att hända framöver? Kan fler lyftas ur fattigdomen. Och vad händer med demokratin och yttrandefrihet. Riskerar Indien att bli ett nytt Kina? Medverkande:  Kalpana Sankar, chef för Hand In Hand Indien och VD för mikrokreditinstitutet Belstar Microfinance Ltd.  Jonas Hellman, författare till boken Indien är på väg (Timbro) och tidigare ledarskribent i Svenska Dagbladet, som under åren 2012–2016 bodde i Mumbai. Programledare: David Isaksson.

Vilka är de stora hållbarhetstrenderna på global nivå just nu? Det samtalar vi om i veckans Hotspot som gästas av Jan Sturesson, internationell rådgivare till bland annat World Economic Forum och tidigare globalt ansvarig inom PwC. Boktips: ”COVID-19: The Great Reset” Klaus Schwab och Thierry Malleret (World Economic Forum) och ”Discreet Power: How the World Economic Forum shapes market”, Adrienne Sörbom och Christina Garsten (Stanford University Press) Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠

Metabolt syndrom är idag ett stort folkhälsoproblem. Varför har metabolt syndrom ökat så kraftigt under senare tid? Riskerar man andra sjukdomar när man lider av metabolt syndrom? Och hur många har metalbolt syndrom utan att veta om det? Dessa (och många fler) frågor svarar hälsoingenjören Ewa Meurk på. Första delen av intervjun kan du höra i avsnitt 315. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Metabolt syndrom är idag ett stort folkhälsoproblem. Varför har metabolt syndrom ökat så kraftigt under senare tid? Riskerar man andra sjukdomar när man lider av metabolt syndrom? Och hur många har metabolt syndrom utan att veta om det? Dessa (och många fler) frågor svarar hälsoingenjören Ewa Meurk på. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Runt om i Europa har rektorer fått nog av familjer, som åker på semester, mitt i terminen. I flera länder försöker man nu hindra skolket, med hjälp av polis på flygplatser och tågstationer. På en kvart får du veta varför det här har blivit en så brännande fråga - och vad som egentligen är problemet om barn missar någon vecka i skolan. Med Teresa Küchler, SvD:s korrespondent i Bryssel. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Moa Larsson Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: RTBF, IUTV, 5 News, Sky News Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den svenska EU-tjänstemannen Johan Floderus har suttit fängslad i det ökanda Evinfängelset i Iran i över 600 dagar. Cellen är belyst dygnet runt och han hungerstrejkar för att få ringa till sin familj hemma i Sverige. Han tros vara en bricka i ett politiskt spel och en iransk åklagare har nyligen yrkat på dödsstraff. Men varför fängslar Iran svenska medborgare? Programledare: Emma Lukins. Med DN:s tidigare mellanösternkorrespondent Erik Ohlsson. Producent: Linnéa Hjortstam.

Ryska oljelager brinner efter ukrainska drönarattacker när den asymmetriska krigföringen blir allt vanligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hur den ryska militären kan komma att påverkas av att flera ryska oljeanläggningar bombats av Ukraina, som den viktiga ryska exporthamnen vid Östersjön, Ust-Luga nära Sankt Petersburg. Gastankar exploderade och brandmän täckte stora cisterner i släckningsskum. Samtidigt kommer rapporter om att Ryssland ställer i ordning allt fler skyddsrum för befolkningen.Sanktionerna biter i Ryssland, men kryphål finns alltid. Hör om hur Ryssland tar sig förbi en del av sanktionerna men också tvingas använda gammal och misskött ammunition från Nordkorea.Moskva skakas av protester i Basjkortostan i sydvästra Ryssland, där röster höjs mot bland annat kriget och metoderna för rekrytering till den ryska armén.Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan.Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manusproduktion: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Den här veckan lotsar Lena er genom nya regler om tvångsmedel vilka rivit upp och skapat debatt. Har verkligen polisen fritt med resurser, behov och framförallt lagligt stöd att avlyssna, kameraövervaka och läsa dina mail? När får det egentligen ske och med vilket syfte? Riskerar vi en krock mellan fri- och rättigheter och brottsbekämpning eller ska vi sitta lugnt i båten? På slutet berättar Anna om en påhittad men ack så värdefull katt som förolyckats.

Den gröna industrisatsningen i norr har fått både näringsliv och politiker att jubla. Men jubel hörs också från kriminella som nu sätter kursen norrut. På en kvart får du veta vilka riskerna är när 11 hundra miljarder kronor nu ska investeras i norr. Med Jan Almgren, reporter på SvD Näringsliv.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Riskerar du att råka ut för en skada, sjukdom eller olycka i jobbet? Inom vården kan man riskera att smittas av sjuka patienter, andra arbetar på hög höjd och har kanske vara nära att ramla ner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hanterar du vassa verktyg i jobbet? Kanske tar du risker inom sjöräddningen, i brand eller har du ett ensamt nattarbeta där du riskerar att stöta på något hotfullt? Vilka utmaningar har du haft i riskfyllda uppdrag i tjänsten?Ring in och berätta på tel. 020 – 22 10 30.Telefonslussen öppnar på måndag kl. 21.Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du tala finska med programledaren.Skriv gärna också till oss på våra sociala medier;Karlavagnen på Facebook.Karlavagnen på Instagram.eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.seProgramledare: Pia HerreraProgrammet startar kl. 21:40 i P4 och i Sveriges Radio Finska.Producent: Maria RepitschAnsvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Studio Allsvenskan älskar måndagar. Full styrka i studion när vi går igenom helgens alla matcher.Vi startar med Hammarbys överkörning av Mjällby på Listerlandet. Vad händer med Mjällby på Strandvallen och vad har Cifuentes gjort för att få fart på detta Hammarby som tog sin andra bortaseger i går.Sedan handlar det om Värnamo och vi undrar om fokus ska ligga på att de inte gör särskilt många mål eller att de faktiskt inte släpper in särskilt många.Och Halmstad? Riskerar de att åka ur eller få kvala?Sedan blir det en lång och bitvis het diskussion om derbyt i Göteborg. Borde Häcken ha roterat fler spelare innan match? Hur är det möjligt att Blåvitt tillåts få köra över de regerande mästarna så enkelt?Med det sagt; mäktigt att se både Blåvitts OCH Marcus Bergs grymma nytändning.Det handlar också om psykologins betydelse i fotbollen.Vi hinner även med att dissekera Djurgårdens enkla överkörning av Degerfors med 4-1. Ryker Degen i år?Studio Allsvenskan publicerar ett nytt avsnitt varje dag.Gratis för alla.Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ANOM, en app som skapades 2018 i hemlighet av FBI, massövervakade miljontals meddelanden från tusentals svenska medborgare i Operation Trojan Shield. Ett par år senare avlyssnades över 100 miljoner meddelanden, hundratusentals bilder och 60 000 människor genom kommunikationstjänsten EncroChat. I samma veva avlyssnades den tredje kommunikationstjänsten Sky ECC i en massövervakning som har samlat så många skickade meddelanden, video, bilder och dokument mellan medborgare i Sverige och Europa att myndighetspersonal i hela EU inte kommer hinna undersöka materialet under en hel livstid.   Operationerna har nästan uteslutande beskrivits som framgångsrika kampanjer mot brottsligheten i Europa. Men hur har allting gått till när enskilda myndighetspersoner i Sverige har gett främmande stater fria händer att läsa svenska medborgares kommunikation? Var det lagligt? Har regler kringgåtts? Hur påverkar det oskyldiga människors integritet? Vilka är dom som har övervakats men inte åtalats? Har skyddade yrkesgrupper som journalister eller poltiker varit del av massavlyssningen? Och varför har operationerna inte granskats trots kritik från sakkunniga experter? Har det handlat om pragmatisk, inkompetens eller är andra makter i spel? Thomas har en uppfattning att det finns starka intressen som helst lägger locket på.   Thomas Olsson är en av Sveriges bästa försvarsadvokater och har haft några av landets mest kända fall senaste 30 åren som Thomas Quick, Al-Barakat, Fallet Kevin och Martin Schibbye & Johan Perssons i Etiopien. Thomas ingår i ett nätverk av europeiska advokater som kritiserat och undersökt lagligheten i operationerna. Han gästar loungen för att prata ingående om det och den missinformation som florerat i media kring tillvägagångsätten.   Just nu diskuteras också "Chat Control", ett lagförslag i Europaparlamentet, som kan möjliggöra den största massövervakningen någonsin på 500 miljoner europeiska medborgare. Om lagen vinner lagakraft skulle det innebära ett paradigmskifte i hur europeiska länder förhåller sig till människors personliga integritet och fri- och rättigheter på internet. Det väcker ytterligare frågor. Hur ska svenskar förhålla sig till detta? Hur påverkar det vanliga medborgares yttrande- och åsiktsfrihet? Riskerar det att öka journalisters, politikers, NGO:s, advokaters och forskares nivå av självcensur?   Ett otroligt intressant samtal med en av Sveriges vassaste advokater om ett ämne som blir allt viktigare i vanliga människors liv. Nu när meddelandetjänster, sociala medier, internet- och molnlagring, mobilen och AI blivit en oundviklig del av allas vardag.   Sprida gärna avsnittet okrypterat och okontrollerat, till vänner familj och okända, på alla sociala medier och meddelandetjänster du kan hitta.   Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A    

16 augusti. Riskerar myndigheternas opinionsbildning att kortsluta demokratin? Mattias Svensson och Andreas Ericson diskuterar med Hampus Brynolf, VD kommunikationsbyrån Intellecta, och Erik Lagersten, tidigare kommunikationsdirektör vid Västra Götalandsregionen.

Vad har Alexandra gjort för att riskera fängelse, och vad gäller egentligen när man lånar kläder av en kompis?Följ oss på instagram @ordochallavisor!‘Ord och alla visor' är producerad av Silverdrake Förlag via Acastwww.silverdrakeförlag.seKlippare:Patrik Sundén@patriksundenRedaktör:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeKoordinator: Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@silverdrakeforlag.se@victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Ryssland förlorar ett krig löper staten stor risk att kollapsa. Detta är ett återkommande historiskt mönster, skriver östeuropaforskaren Stefan Hedlund, som skisserar några tänkbara utfall av kriget. Detta är den första av två artiklar på temat, den andra publiceras i morgon. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 2022 genomförde Nordkorea rekordmånga robottester. Ledaren Kim Jong-Un har aviserat stora satsningar på försvaret även framåt. Vilket gör att Sydkorea svarat genom att kraftigt öka sin försvarsbudget. De här spänningarna mellan grannarna skapar ständigt nya oroligheter både på och utanför Koreahalvön. Exakt hur ansträngda är Nordkoreas relationer med omvärlden? Riskerar situationen att förvärras? Och varför visar Kim Jong-Un plötsligt upp sin dotter i offentligheten? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Niklas Swanström, Nordkoreakännare och chef på den fristående tankesmedjan ISDP (Institute for Security and Development Policy). Programledare: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Ruben Östlund regisserade publiken på Göteborgs filmfestival och så recenserar vi Jennifer Egans bok "Sockerhuset". Producent: Minna GrönforsProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Omkring 200 palestinier har dödats i Gaza och på Västbanken i år. Och våldet trappas upp även i Jerusalem som i slutet av november skakades av ett terrordåd av ett slag som inte setts på närmare tjugo år. På en kvart får du veta varför experter nu befarar en tredje intifada. Och vad det betyder att president Benjamin Netanyahu ska styra med högerextrema. Med SvD:s Mellanösternkorrespondent Jesper Sundén.

11 april. Hur snabbt bör och kan Sverige och EU avsluta sin import av gas och olja från Ryssland? Riskerar ett stopp här och nu leda till att vi skjuter oss själva i foten? Peter Wennblad diskuterar frågan med Arvid Åhlund, ledarskribent på Dagens Nyheter. Andreas Ericson ställer frågorna.