Podcasts about fortfarande

Partiklar som far rakt igenom en barriär. Och kan en katt vara död och levande samtidigt? Forskarna är ännu inte ense om hur kvantfysiken ska förstås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251103.I år är det precis 100 år sedan kvantfysiken revolutionerade fysikvetenskapen. Nya tankar från bland andra Max Planck, Niels Bohr, Werner Heisenberg och Erwin Schrödinger gav en helt ny syn på verkligheten – som inte var lätt att få ihop med den klassiska fysikens beskrivning.Det är fortfarande inte enkelt för vare sig fysiker eller andra att ta till sig sådant som att partiklar kan vara på två ställen samtidigt. Och än idag debatterar fysiker med varandra om en katt kan vara död och levande samtidigt – utifrån Erwin Schrödingers berömda tankeexperiment. Men kvantfysiken har blivit en del av vår vardag, samtidigt som tolkningarna av den går isär.I två program berättar Vetenskapsradion om kvantfysikens historia och vad den används till idag – och vad forskarna tror ligger om hörnet i en andra kvantrevolution.I det här avsnittet möter vi forskarna bakom teorin, och hör hur de krånglade sig fram till den märkliga beskrivning vi har idag av den riktigt lilla världen – som ju den värld vi lever i byggs upp av.Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I årets sista avsnitt reflekterar jag över livets mysterier (som vanligt ;)) och det faktum att ännu ett år har gått och jag kanske inte alls blivit klokare av det. Jag påminner mig själv och dig om att inte ta det hela på så himla stort allvar och passa på att njuta av resan, även om vi inte är där än. För vi blir inte klara och det är det som är poängen. Vill du haka på halvdagsretreatet i sista sekund eller göra det i egen takt: https://helenaonneby.com/se/shop/p/hejd-2023-vlkommen-2024-ett-halvdagsretreat-online-28-dec-1400-1800-mzjxkLäs mer om Det autentiska ledarskapet (early bird-priser tom 31 dec): https://helenaonneby.com/ledarskapLäs mer om mig och coaching: https://helenaonneby.comSprider du mitt arbete och är intreserad av att vara med i utlottningen för en coachingtimme, maila mig hur du sprider ordet på helena@onneby.comTesta Mindfully gratis i 30 dagar: https://mindfully.nu/det-inre-skiftetSigna upp dig för mina love letters: https://helenaonneby.com/subscribeFölj mig på Instagram: https://instagram.com/helenaonneby

Masada-klippan och den befästa fästningen där de judiska seloterna gjorde sitt sista motstånd mot Romarriket har en närmast mytologisk betydelse i dagens Israel. Fortfarande svär unga israeliska soldater sin trohet uppe på Masada – en plats som blivit en symbol för motstånd, offer och nationell identitet.Det judiska upproret, som inleddes år 66 e.Kr., blev en katastrof för det judiska folket. År 70 förstördes Jerusalem i grunden av romarna, och den sista fasen av upproret utspelade sig på Masada. Under åren 73–74 belägrades fästningen av den romerska armén i en militär operation som fortfarande imponerar historiker. Genom att anlägga en enorm ramp uppför berget och omringa platsen med ett system av läger och vallar tvingade romarna de judiska försvararna till ett sista desperat beslut.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved den dramatiska slutstriden vid Masada. Belägringen är inte bara central i berättelsen om de judiska upproren, utan även ett unikt exempel på romersk belägringsteknik. Rester av romarnas anläggningar – vallarna, lägren och framför allt den väldiga rampen – finns ännu kvar och ger oss en sällsynt inblick i antikens krigskonst.Den mest omdiskuterade aspekten av Masada är berättelsen om det kollektiva självmord som enligt den judiske historikern Flavius Josefus ska ha ägt rum, där seloterna valde döden framför romerskt slaveri. Men hur pålitlig är denna källa? Moderna forskare menar att berättelsen måste tolkas med försiktighet – det finns inga oberoende bekräftelser på att självmordet faktiskt ägde rum.Konsekvenserna av de judiska upproren blev ödesdigra. Det judiska folket skingrades, och en lång exil inleddes. Först mot slutet av 1800-talet väcktes idén om en återkomst till det historiska hemlandet, och det var först år 1948 som staten Israel grundades. Masada lever kvar – som symbol och myt, men också som ett fysiskt monument över romersk krigföring och judiskt motstånd.Bildtext: Masada är en symbol för judiskt motstånd och är mest känd för det romerska belägringsdramat år 73 e.Kr. Platsen är idag ett världsberömt arkeologiskt monument och ett UNESCO-världsarv. Foto: Andrew Shiva / Wikipedia. Licens: CC BY-SA 4.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är allt verkligen frid och fröjd i Tidögänget efter mötet hos statsministern i Strängnäs? Och använder politiker inbjudningar som ett vapen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Statminister Ulf Kristersson (M) bjöd nyligen in de övriga partiledarna i Tidösamarbetet till lunch och förhandlingar i sitt hem i Strängnäs. Gästerna åt mjuka pepparkakor, Jimmie Åkesson (SD) hade en ny jultröja och Simona Mohamsson (L) hade med sig väl avvägda presenter. Går det att kalla mötet för ett PR-jippo? Nej säger vice statsminister Ebba Busch (KD), men mycket pekar mot att det faktiskt var just ett PR-jippo. Mötet resulterade i ett kortare dokument, ”Strängnäspappret”. Är det dokumentet ett bevis på att regeringspartierna och Sverigedemokraterna är helt överens nu, eller finns det fortfarande gnissel i samarbetet? Enligt Simona Mohamsson har de lagt grunden för ett nytt Tidöavtal, stämmer det?Under hösten och vintern har ovanligt många politiker bjudit in sina motståndare till olika möten. Magdalena Andersson (S) vill ha en tioårspakt med Moderaterna, justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill träffa alla partier och Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist vill träffa statsministern i ”verkligheten”. Varför sträcker politikerna ut sina händer? Vill de verkligen träffa sina motståndare eller kan det handla om ett sätt att få de som tackar nej att framstå som bakåtsträvare. Är inbjudningar till och med ett politiskt vapen?Vad tycker Helena Gissén och Fredrik Furtenbach om politikernas klädsel under Nobelfesten? Och vad hände egentligen med vänsterledaren Nooshi Dadgostars Nobel-outfit som skulle vara utöver det vanliga?Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Mediebossarnas löner, Lundellgranskningen och EFN-bubblan. Några av grejorna på agendan denna gång. I det 205:e avsnittet av Publicistpodden gästas programledare Jonas Nordling av: Linnea Kihlström, Chefredaktör och utgivare för Dagens Media James Savage, publisher på The Local, samt ordförande för Sveriges Tidskrifter och Utgivarna samt nykomlingen Lisa Bjurwald, chefredaktör och utgivare för altinget.se. På dagordningen denna gång stod bland annat: SVT:s dokumentär kring Joakim Lundell Dagens Medias genomgång av mediechefers löner Expressen och Vietnam, del 2 EFN-bubblan som sprack Journalistens print-reträtt Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges Tidskrifter. Ansvarig utgivare är Kerstin Neld.

Jennifer Svedberg-Yen från Östersund hade aldrig skrivit för tv-spel nu har hon skrivit ett av årets mest hyllade: Clair Obscur: Expedition 33. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snart är det dags för The Game Awards – spelvärldens motsvarighet till Oscarsgalan.Ett av spelen som har chans på många fina priser, däribland det allra finaste Game of the Year, är det mörka fantasyspelet Clair Osbcur: Expedition 33.Spelet har hyllats rejält av kritiker, sålts i mer än fem miljoner exemplar och spelmanuset har skrivits av Jennifer Svedberg-Yen som bor i Östersund. Joakim Silverdal åkte hem till en nybörjare som skjutits rakt ut i spelvärldens stratosfär.

Det är ett bedrägeri så känd att det blivit en populärkulturell kliché. Om en affärsmodell går ut på att värva människor som ska värva människor så väntar finansiell kollaps. Ändå svämmat internet över av affärsupplägg som är, eller i alla fall ser ut att vara pyramidspel. Hur är det möjligt? Reporter Rebecca Asker spårar pyramidspelens ideologiska och andliga rötter och hittar 40 miljarder i gråskalor, digitala MacGuffins och kopplingar till några av världens mäktigaste familjer.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheterna Radio 14:00

I veckans avsnitt djupdyker vi i järnklubborna som format golfen de senaste 15 åren. Vilka modeller satte standarden för känsla, precision och spelbarhet och varför pratar vi fortfarande om dem idag? Vi listar våra favoriter, diskuterar vad som gjorde dem unika och vilka som faktiskt fortfarande står sig bra idag.

Partiklar som far rakt igenom en barriär. Och kan en katt vara död och levande samtidigt? Forskarna är ännu inte ense om hur kvantfysiken ska förstås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år är det precis 100 år sedan kvantfysiken revolutionerade fysikvetenskapen. Nya tankar från bland andra Max Planck, Niels Bohr, Werner Heisenberg och Erwin Schrödinger gav en helt ny syn på verkligheten – som inte var lätt att få ihop med den klassiska fysikens beskrivning.Det är fortfarande inte enkelt för vare sig fysiker eller andra att ta till sig sådant som att partiklar kan vara på två ställen samtidigt. Och än idag debatterar fysiker med varandra om en katt kan vara död och levande samtidigt – utifrån Erwin Schrödingers berömda tankeexperiment. Men kvantfysiken har blivit en del av vår vardag, samtidigt som tolkningarna av den går isär.I två program berättar Vetenskapsradion om kvantfysikens historia och vad den används till idag – och vad forskarna tror ligger om hörnet i en andra kvantrevolution.I det här avsnittet möter vi forskarna bakom teorin, och hör hur de krånglade sig fram till den märkliga beskrivning vi har idag av den riktigt lilla världen – som ju den värld vi lever i byggs upp av.Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Idag ska vi bege oss in i en värld av läder, latex och piskor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eller, rättare sagt – vi ska ta en titt på hur modet samspelar med den subkultur i vilken den typen av fetischer förekommer, BDSM. Inte minst tack vare just mode. Modeskapare som Thierry Mugler, Jean-Paul Gaultier, Versace, Helmut Lang, Alexander McQueen och – förstås – Vivienne Westwood är bara några som har inspirerats av själva stilen, och på så sätt bidragit till att göra den mer mainstream. På årets upplaga av filmfestivalen i Cannes höjdes till exempel ett och annat ögonbryn längs röda mattan när Alexander Skarsgård stövlade in i skjorta, kostym, slips – och lårhöga läderboots. Stövlarna (som även hade vissa likheter med de vadarstövlar som hobbyfiskare bär) kom från Saint Laurent. Att stövlarna var en direkt blinkning till den film han var där att göra PR för, ”Pillion”, var det ingen tvekan om. Skribenten, författaren och fetischisten Anastasiia Fedorova recenserar Skarsgårds BDSM-stil. Det finns de som menar att John Sutcliffe borde vara en minst lika berömd modeskapare som Mary Quant. För även han förändrade modet under 1960-talet i London. Hör om den bortglömda läder och latex-pionjären. När Amanda Romares självbiografiska bok, ”Halva Malmö består av killar som dumpat mig”, nyligen kom ut som tv-serie på Netflix, så syntes Amanda Romare, med sitt entourage, på bilder från premiärfesten hållandes i en liten ridpiska. Hör den verkliga berättelsen om hur det kom sig att piskan blev hennes favoritmetod för att ragga killar.

Nyheterna Radio 06.00

I det hundrade avsnittet av Starta pressarna välkomnar Katalys tillbaka det svenska ekonomiämnets stora nestor, Lars Calmfors. Vi pratar om läget i svensk ekonomi, den långa lågkonjunkturen och den höga arbetslösheten, om de låga lönerna och de höga kostnaderna, och vad man kan göra åt allt det här. Och om hur ska vi se på Trumps Tullar och alla påståenden om skuldkriser under uppsegling. Medverkande: Lars Calmfors, Elisabeth Lindberg, Max Jerneck & Daniel Suhonen.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svensk ekonomi står och stampar. Nu hoppas regeringen få svenskarna att shoppa sig ur lågkonjunkturen. Andra tycker att det i stället är Riksbanken som ska göra jobbet. Men på sikt finns avgörande hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trög tillväxtHittills har det gått trögare än väntat att få de ekonomiska hjulen att rulla snabbare igen i Sverige. Lågkonjunkturen har blivit längre än vissa trodde och hoppades på. Fortfarande har inte konsumtionen tagit ordentlig fart och många är arbetslösa.Stora lån bromsar”Att det tar lång tid att få upp farten på ekonomin hänger förmodligen väldigt mycket ihop med att vi har en mer räntekänslig ekonomi än många andra länder. Hushållen har höga skulder och huvudsakligen rörliga räntor på sina bolån”, säger Martin Flodén, tidigare vice riksbankschef och professor i nationalekonomi.Budget och RiksbankenRegeringen gör nu satsning på 80 miljarder kronor i budgeten och hoppas att bland annat skattesänkningar ska få privatpersoner att konsumera mera och på så sätt öka farten i ekonomin. Samtidigt finns andra som vill att Riksbanken ska sänka räntan igen för att få fart på ekonomin.Svårt beslut”Jag skulle gissa att det är ett av de svåraste mötena de har haft under de senaste åren. Det speglas också av att om man frågar marknadsaktörer och olika bedömare så är det väldigt splittrat med åsikter om vad man tror och tycker att Riksbanken borde göra”, säger Flodén, om nästa räntebeslut.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet:Martin Flodén, tidigare vice Riksbankschef och numera professor i nationalekonomi vid Stockholms universitetKnut Kainz Rongerud, Ekots ekonomikommentatorÅsa Hansson, docent i nationalekonomi och skattexpert på Lunds universitetEmma Hernell, vd på HUIekonomiekotextra@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi Britta Hermansson, pastor i Equmeniakyrkan. Temat för veckan är I ögonhöjd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Nu är det fredag. Det har blivit en dag när vi gärna arbetar halvdag, äter något gott till kvällen och har lite fredagsmys. Om du inte jobbar skift eller i kyrkan och ska tjänstgöra i helgen. Då får man hitta en annan kväll för ledighetsvilan. Så ser det ut där de flesta av oss finns, men några andas ut för att veckan som snart är bakom blev så tuff. Oron för världen, missförstånd på arbetet eller kämpigt få allt att gå ihop. Det är mycket som oroar. Ibland kan våra liv bli alltför ifrågasatta, kanske till och med hotade.Fortfarande kan en del känna starkt obehag i sitt eget hem eller på sin arbetsplats. Det finns många anledningar, men några kan handla om att inte få ta plats, bli lyssnad på, att bli överkörd eller ifrågasatt i alltför många viktiga beslut. Vägen vidare verkar ofta vara rakt igenom. Man kan komma långt genom att fly fältet, men ofta kommer det vi springer ifrån i kapp så småningom.Där du är just nu, där är Jesus. Ingen annanstans. Våga tro det när du möter din egen oro eller ensamhet. Det är inte alla som upplever en fredag som början på en vilsam helg. Det kan innebära många långa ensamma timmar innan vardagen tar vid. Lyft blicken och möt någon i ögonhöjd, i trapphuset, på gatan eller i de berättelser som säger att Jesus alltid möter på en nivå där vi orkar och kan ta emot.Text:Psaltaren 113:5-7 ur Bibel 2000Musik:Jésus Le Christ, Taizé-sång av Jaques Berthier. Här i arr för gitarr av och med Ulla KällProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

När den folkkära Pippi föddes för 80 år sedan beskrevs hon bland annat som vulgär och opassande. Vem är Pippi-figuren nu? P1 Kultur tar upp frågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pippi Långstrump är Astrid Lindgrens populäraste karaktär. Nu fyller hon år och firas på Skansen. Men hur mår egentligen Pippi idag? Enligt litteraturvetaren Louise Almqvist mår Pippi ”väldigt bra”.Kulturredaktionens kritiker Jenny Teleman menar att Pippi åldrats väl och kan tolkas på olika sätt. ”På något sätt passar hon in i Tiktokvärlden”, säger Jenny Teleman.

Astrid Lindgrens kanoniserade figur fyller 80 och behåller sitt grepp om de svenska barnen långt mer populär än Lindgrens övriga gestalter. Varför talar Pippi till vår tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen firas Pippis jubileum på Skansen – i P1 kultur frågar vi oss hur väl hon passar in i 2020-talet tillsammans med kulturredaktionens kritiker Jenny Teleman och litteraturvetaren Louise Almqvist.VILSE I VUXENBLIVANDET I KANDRES VÄRLDPå Malmö Stadsteater är det premiär för ”Vilse” av författaren Mare Kandre, som geniförklarades redan som 22-åring vid mitten av 80-talet. En pjäs om det skrämmande i att växa upp. Jenny Teleman och DN:s Kristina Lindquist diskuterar föreställningen, och litteraturkritikern Annina Rabe guidar till Mare Kandres litterära värld.SÅ BRA ÄR TOSCA PÅ FOLKOPERANPå Folkoperan i Stockholm har det varit premiär för Puccinis Tosca – med Eirik Stubø som återvändande regissör. Vad har Folkoperan tagit fasta på i denna thrillerartade berättelse om ett triangeldrama? Hör vår kritiker Thomas Nordegren.FÖRLÄGGARNA SOM FÖRÄNDRADE HISTORIENFörlagen Obelisk och Olympia press gav ut böcker ingen annan vågade röra. Några blev odödliga klassiker. Gabriella Håkansson berättar den vilda historien om Parisförlagen som förändrade litteraturhistorien, och vad som ledde fram till en av 1900-talets stora landvinningar: Avskaffandet av censur inom litteraturen, och den puritanism som präglade bokbranschen under flera hundra år.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö

Storytime podden är tillbaka! Idag berättar jag två skräckhistorier om att stöta på nånting när man är ute och kör , som sedan fortsätter följa efter en.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hjortar förorsakar varje år skador för miljoner euro och är igen ett hett debattämne då hjortjakten har startat. I Slaget på fredag medverkar Karin Cederlöf som vill stoppa hjortarnas framfart och Mikael Wikström från Viltcentralen som försvarar dess existens på våra vägar, i våra trädgårdsland och på sädesfälten. Kjell Ekholm leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

I helgen framförs pjäsen Fyrverkerier av dramatikern Dalia Taha, som en del av en temahelg om palestinska perspektiv i litteraturen. Vad kan scenkonst spela för roll i ett akut läge? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Balsam Karam har översatt pjäsen ”Fyrverkerier” och deltar i helgens samtal som anordnas av scenkonstplattformen Amfi i Stockholm. Möt henne i P1 kultur.25 ÅR BAKOM KLOSTRETS MURARI dokumentärfilmen ”Nunnan” från 2007 mötte vi den unga Marta som bestämde sig att gå in i ett av Sveriges strängaste kloster. I uppföljaren ”Nunnan – 25 år i kloster” får vi veta hur livet blev bakom murarna – och hur det gick för Martas strängt religiösa familj. Regissören Maud Nycander gästar P1 kultur.LIVET EFTER AUSCHWITZ I NY DOKUMENTÄRI dokumentärfilmen ”Bridgespelerskorna” möter vi fyra kvinnor som överlevde Förintelsen och sedan blev bästa vänner. Fortfarande träffas de varje vecka och spelar bridge tillsammans. P1 kulturs reporter Nina Asarnoj åkte hem till Elisabeth Masur, 97 år, en av huvudpersonerna, och träffade också regissörerna Bengt Bok och Alberto Herskovits.HANTVERKAREN SOM ÄLSKAR ALLT SOM GLITTRARI vår serie ”Hantverket” har turen kommit till Simon Liljeholm som fullständigt älskar glittrande ädelstenar - särskilt när han själv varit med om hela resan från att hitta stenen ute i naturen till att slipa den. Helene Alm möter honom i byn Lannavaara i nordligaste Norrbotten, där han numera arbetar som ädelsstensslipare.BOB HUND TAR FARVÄL AV SCENENPå lördag gör Bob hund det de kallar sin sista spelning på Zinkensdamms IP i Stockholm, i samma kvarter där allt började för 35 år sedan. De har kallats Sveriges bästa liveband – så vad är det för tomrum de lämnar efter sig? P3:s musikreporter Oscar Kangro gästar P1 kultur.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

Huvudvärk. Ont i magen. Tryck över bröstet. Kroppen försöker säga något – men du kör ändå. I det här avsnittet pratar vi om stressens fysiska språk, varför vi ofta ignorerar varningssignaler, och hur vi kan börja lyssna innan det går för långt. Ett avsnitt för dig som känner igen dig – och för dig som vill förstå. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dags för säsongens sista poddavsnitt! Till Louise stora glädje är Jocke tillbaka i studion efter både jurymedverkan i Draknästet och tre mils vandring i England. Sedan sist har det har minst sagt varit några händelserika veckor runt om i världen och det blir ett avsnitt om allt från konflikten mellan Israel och Iran till flygkrashen i Indien och Greta Thunbergs seglats. Följetongen Trump och Musk fortsätter men Jocke och Louise kan konstatera att man börjar tröttna på den duellen nu. Som vanligt blir det även en del börs också!

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jenny har varit på Ellegalan samt känt sig lite extra existensiell.Victoria är FORTFARANDE sjuk - denna gång i en förfärlig bihåleinflammation som krävde en skurhink vid sidan av sängen. Och det var inte blommor längst ned...Veckans lyssnarfrågor handlar om hur man bekämpar lusangrepp på bougainvillea, vad man gör åt svartmyror i ett persikoträd, och om överblommade narcisser kan planteras ut i rabatten.Dessutom blir det kattkräk, ynklighet och Sigge Eklund.Hör gärna av dig till oss på: rodavitarosenpodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vikarie Micke Cederberg redovisar veckans resultat av Svensktoppen där Meira Omar låg i topp senast. Ligger hon kvar eller kan KAJ har tagit tillbaka tronen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är det fortfarande Melodifestivalen som dominerar Svensktoppen eller har någon eller några av hitsen därifrån börjat dala?Lisa Nilsson och hennes Silverregn bubblar och med det så har Micke tagit en titt på regnlåtar som har en listhistorik på Svensktoppen.Bland veckans bubblare hörs Laleh, Simon Superti, samt Lisa Nilsson.Du kan se den aktuella listan som blir officiell varje söndag om du klickar här.Micke Cederberg, vik programledaremichael.cederberg@sverigesradio.se

Tamerinstitutet verkar i Astrid Lindgrens anda på Västbanken och i Gaza. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När barn i Palestina skriver och ritar kretsar texter och bilder ofta kring kriget. Men också av den vardag som kommit ur krigets konsekvenser: att alltid äta bönor, önskan om en sked, och saknaden efter familjemedlemmar.Palestinska Tamerinstitutet tog emot Astrid Lindgren Memorial Award 2009. Fortfarande i dag har bemärkelsen stor betydelse för dem.Renad Qubbaj, chef på Tamerinstitutet, berättar om hur organisationen jobbar med läs- och skrivfrämjande för barn på Västbanken och i Gaza.Reporter Anna-Karin Ivarsson.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är Klara Hammarström kvar som etta på Svensktoppen? Och hur går det för KAJ och de andra från Mello? Micke Cederberg är vikarie och redovisar listan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vinjetterna hörs i Svensktoppen som betyder både nykomling och någon som är tillbaka på listan.Micke Cederberg som är programledarvikarie gör också en djupdykning bland hitsen som Jimmy Jansson varit med och knåpat ihop som hamnat på Svensktoppen sedan hans Svensktoppsdebut 2005.Bland veckans bubblare hörs Peg Parnevik, Cazzi Opeia ihop med Eagle-Eye Cherry samt Laleh.Du kan se den aktuella listan som blir officiell varje söndag om du klickar här.Micke Cederberg, vik programledaremichael.cederberg@sverigesradio.se

Mein Kampf är ett förvirrat och ogenomträngligt verk som skrevs för 100 år sedan, men en av Adolf Hitlers insikter gäller även i dagens värld, skriver frilansjournalisten Thomas Wedérus. Inläsare: Staffan Dopping

Damerna har spelat, Årsredovisningen har redovisats, Spelare har köpts och Herrarna har spelat Svenska Cupen.Rykande färsk på pipan får ni Zander och Ekbergs tankar!

Efter att Sydstaterna besegrats i ett blodigt inbördeskrig mellan åren 1861 och 1865 skulle unionen återupprättas. Sydstaterna delades in ockupationszoner som styrdes av Nordstatsarmén och civila befattningshavare som tillsatts av Nordstaterna ända fram till 1877.De tidigare svarta slavarna fick betala ett högt pris för de vita sydstaternas bitterhet över att de förlorat kriget. Övergrepp var vanliga och ett lapptäcke av delstatslagar gjorde det möjligt att förvägra de svartas sina rättigheter ända fram till 1960-talet.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om följderna av det amerikanska inbördeskriget. Detta är det tredje och sista, delen i vår serie om det amerikanska inbördeskriget. Första delen hör och andra delen du här.Fortfarande idag går det att skönja konfliktlinjer från det amerikanska inbördeskriget i det amerikanska samhället. Mordet presidenten Abraham Lincoln fem dagar efter krigsslutet kom bara att öka spänningarna. Och rasismen tog knappast slut med att slaveriet avskaffades.Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.Bild: The Peacemakers – målning från 1868 av George P.A. Healy, Wikimedia Commons. Skildrar William Tecumseh Sherman, Ulysses S. Grant, Abraham Lincoln och David Dixon Porter under ett strategiskt samtal på ångfartyget River Queen i krigets slutskede, mars 1865.Lyssna också på Monument och statyer – historien i det offentliga rummet.Musik: Blue Devils av Raighes Factory, Storyblock Audio.  (Detta är en nymixad repris) Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid 82 års ålder så är Hollywood-legenden Harrison Ford fortfarande högaktuell. Han gör sin första Marvel-film och kan ses i två aktuella streamade serier. Björn Jansson har intervjuat Harrison Ford. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Captain America: Brand New Worls spelar Harrison Ford den nye presidenten i USA Thaddeus ”Thunderbolt” Ross, som när han pressas kan förvandlas till den röde hulken. Och han kan också ses i ”Shrinking” och ”1923”, två aktuella serier.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 januari. Det har gått tio år sedan terrorattacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo. Då var stödet för yttrandefriheten och rätten att skämta om religioner stort. Hur ser det ut idag? Nils Funcke, journalist och yttrandefrihetsexpert, diskuterar med Mattias Svensson och Andreas Ericson.

Nyheter och program på romani. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Årets sista Måndagsvibe är här och tjejerna planerar inför nyår, går igenom året som har varit och funderar hur 2025 kan bli det bästa året någonsin. Hanna och Lojsans vänskapsrelation sätts även på prov, och frågan är vad som krävs för att de hade gjort slut som vänner? Följ oss på instagram och Tiktok @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare" och skicka frågor, dilemman, am I the asshole och fuckboy or not till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

I dagens avsnitt av Rak höger pratar jag med Johan Ingerö om det amerikanska presidentvalet och vad resultatet säger om både USA och Sverige. Johan har lång erfarenhet inom politik och opinionsbildning – han var presschef hos Göran Hägglund, blev sedan partisekreterare för Kristdemokraterna, har tidigare varit välfärdspolitiskt ansvarig Timbro, sedan policyansvarig KD, och framför allt så har vi nästan varit kollegor på både Magasinet Neo och Svenskans ledarsida, men lyckades misslyckas med att överlappa. I dag är han seniorkonsult på The Labyrinth Public Affairs. Han har djup kunskap om amerikansk politik och är en av dem jag ofta vänder mig till med frågor i ämnet. Vi diskuterar varför valet inte var lika förutsägbart som tidigare, hur Donald Trump lyckades mobilisera nya väljargrupper och vad demokraternas förlust säger om deras strategiska misstag. Johan, som följde valet på plats i delstater som Georgia och Florida, delar insikter om varför republikanska budskap om ekonomi och trygghet har fått fäste hos väljare som tidigare stött demokraterna.Varför ser vi nu fler svarta och latinamerikanska väljare rösta republikanskt? Hur påverkar inflation och otrygghet valresultatet, och vad innebär det för framtiden? Vi diskuterar också hur Donald Trumps MAGA-rörelse har omformat det republikanska partiet och varför demokraterna riskerar att tappa ännu fler kärnväljargrupper om de inte omprövar sin politik. Är det fortfarande "the economy, stupid", eller har vi missat något fundamentalt?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Calle shartade till Dire Straits. Lucas lever för samlag och alkohol. Dessutom The Bodycount. Välkomna. Lyssna på Mellan Himmel och Jord med JLC, helt utan reklam, på Podme. Signa upp dig på podme.com - de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner Podme-appen i Appstore eller Google Play.

Designerväskor är dyrare än någonsin. För en klassisk väskmodell som Chanels 2.55 får man betala över 100 000 kronor. Väskor från Hermès kan kosta ännu mer. Men vad får man egentligen för pengarna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fendis så kallade ”baguetteväska” blev startskottet för vad som kom att kallas för ”it bags” – eftertraktade designerväskor med namn som Lady Dior Bag och Balenciaga City Bag. Nya eftertraktade väskor tillkommer ständigt, trots att de är dyrare än någonsin.Hur originell eller spektakulär en väska än är så vet man inte på förhand om den kommer att funka. Den går inte att medvetet skapa, lika lite som en hitlåt – den måste också ligga rätt i tiden.Men att väskor har skyhöga marginaler är en av de minst bevarade hemligheterna i modevärlden. De har länge varit en sorts sedelpressar för modehusen, skulle man kunna säga. De ekonomiska framgångarna har fått många modehus att bli giriga, vilket har lett till högre priser – och sämre arbetsvillkor för dem som tillverkar väskorna. Och det har fått en hel del modehus att tulla ganska så rejält på kvaliteten.I veckans Stil möter vi Susan Szatmary, en svensk stjärna på den internationella väskhimlen som efter slitsamma år i London och Paris designar väskor under eget namn. Vi pratar också med Sigrid Ivo, ansvarig för den enorma väsksamlingen The Ivo Collection i Nederländerna, om hur samlingen uppstod. Journalisten Clara Popenoe Thor förklarar hur det svenska väskförbudet på evenemang påverkar besökare – kan ett förbud som riktar sig mot terrorister förändra modet?Veckans gäst är Alice Aveshagen, skribent med modeinriktning på Svenska dagbladet.

Historieprofessorn Fredrik Charpentier Ljungqvist intervjuas av Henrik Höjer. Hur står det till i dagens Europa och åt vilket håll har världsdelen förändrats sedan millennieskiftet? Fredrik Charpentier Ljungqvist är också klimathistoriker och anser att klimatdebatten är alltför katastrofinriktad. Han noterar också att det ännu finns stora skillnader mellan olika länder – och de följer den forna järnridån.

Historieprofessorn Fredrik Charpentier Ljungqvist intervjuas av Henrik Höjer. Hur står det till i dagens Europa och åt vilket håll har världsdelen förändrats sedan millennieskiftet? Fredrik Charpentier Ljungqvist är också klimathistoriker och anser att klimatdebatten är alltför katastrofinriktad. Han noterar också att det ännu finns stora skillnader mellan olika länder – och de följer den forna järnridån.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I en tidigare version av inslaget sa vi att en halvering av flygskatten är ett av förslagen i budgeten men frågan splittrar Tidöpartierna. Det är fel. Rätt är att Tidöpartierna har öppnat för en halvering av flygskatten, men att frågan om att avskaffa den diskuterats i förhandlingarna inför budgeten. Rättelsen gjordes 22 augusti 2024.

Europa har genomgått många revolutioner och krig som påverkat kontinentens politiska och kulturella landskap. Två världskrig och det påföljande kalla kriget skapade djupa politiska, ekonomiska och ideologiska splittringar i Europa.Men Europas länder blir alltmer lika varandra ekonomiskt, medan värderingarna släpar efter. Kalla krigets gränser finns fortfarande kvar som tydliga skillnader i värderingar mellan länderna som hamnade på olika sidor om järnridån. Men spåren av trettioåriga krigets religionskrig är sedan länge borta.I detta avsnitt samtalar programledare Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi vid Stockholms universitet och aktuell med boken Europa i dag – Likheter och skillnader mellan länderna på vår kontinent.Europas karta har rivits upp otal gånger från att den europeiska kulturen etablerade sig i Grekland före vår tidräkning till att Kol- och stålunionen började integrera gamla fiender. Det romerska imperiet föll sönder i mindre kungariken och furstendömen. Upplysningen skiljde ut Europa från övriga världen. Första världskriget blev slutet både för Habsburgska dubbelmonarkin, det kejserliga Ryssland och det ottomanska riket. Sist ut har vi järnridån som delade Europa i en västlig och östlig del under nästan femtio år.Europa är en kontinent med suddiga gränser där EU bara omfattar 27 länder, medan fotbollens UEFA inkluderar 55 nationella fotbollsförbund. På geografiska kartor brukar gränsen dras vid Uralbergen och Bosporen i öst och Atlanten i väst. Europa, som nämns av Homeros, började användas som ett samlande begrepp efter Konstantinopels fall 1453. Det representerade en kristen och kulturell gemenskap, trots betydande judiska och muslimska minoriteter. Under renässansen och reformationen breddades begreppet och användes mer allmänt.Dessa gränser och förändringar har skapat och vidmakthållit skillnader mellan Europas länder. Även om religionen slutat att fungera som skiljelinje i Europa finns det helt klart stora skillnader mellan nord och syd. Och Norden sticker ut på mer än ett sätt.Europeiska unionens ekonomisk integration och politisk samverkan har främjat fred, stabilitet och ekonomisk tillväxt bland medlemsländerna. Denna union har också spelat en central roll i att forma likheter och skillnader mellan länderna genom gemensamma lagar, politik och värderingar.Norden som en ekonomisk, politisk och värderingsmässig enhet går att ifrågasätta då Danmark hamnar utanför Norden vid en statistisk klusteranalys av Europas länder, medan Schweiz och Österrike grupperas tillsammans med Norden utan Danmark.Bild: Avbildning av Europa regina ('Drottning Europa') 1582 av Heinrich Bünting, Wikipedia, Public Domain.Musik: Ludvig von Beethoven, nionde symfoni, Boston Symphony Orchestra, 1948, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Kartornas historia från Babylon till 1:a världskrigetKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fortfarande har vi med oss Marknadsförings, PR och Event-experten Fredrik Toreskog från ESS Group.Denna fortsättning inkluderar:Blir det Jazz så fort man går ut comfortzonen?Vad är skillnaden på PR och Reklam?Eller Brandformance och Performance marketing?Varför skall vi fira med Bubbel på vardagar,och om att våga ställa fler frågor till den du möter,än att prata om dig själv.”10 snabba” kommer också… med ny Ai-jingel.Queen who!?En oerhört sympatisk människa som delarfrikostigt och frimodigt ut massa tips, som vislickar i oss utan tveksamheter.Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss! Musiksnacket@iwm.seVarmt välkomna!Studio, Artist, Live, Musiker, Scen, Låtskrivning, Ai, AI,Musik, Kultur, TikTok, Instagram, Facebook, Youtube, Billboard, Hip Hop, Rock, Soul, Jazz, Gospel, Pop. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.