Podcasts about fortfarande

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Insekter kan bland annat känna ett stort antal dofter och navigera efter stjärnorna, men frågan är om de kan uppleva känslan av att lida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i februari 2026. En debatt om insekters förmåga att känna lidande blossade upp när Jordbruksverket lade fram ett förslag 2025 om nya regler för att hålla sällskaps- och hobbydjur.Kognitionsvetaren Mathias Osvath menar att förlaget innehöll förhastade slutsatser om insekters förmåga att känna lidande. Han berättar om var forskningen står idag. Hör också om varför insekter måste använda varje hjärncell på ett mer effektivt sätt än vi människor.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Två dagar efter får Felix syn på två av de män som slog ner honom. Nu står han blåslagen framför dem. Vad ska han göra? Konfrontera eller förlåta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Leontine OlsbjörkProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV AVSNITTET:– Och jag kände först en ångest av att gå ut för att jag. Ja, jag har precis varit med om någonting väldigt traumatiskt och jag ser ut som jag gör. Men tänker väl ändå att det här ska jag ska inte skämmas eller jag ska väl inte behöva stanna inne för att jag har varit med om det här.Felix är blåslagen i ansiktet. Två dagar tidigare har han blivit misshandlad på en nattbuss.När han sa ifrån mot några unga män som uttryckte sig rasistiskt.– Jag står där och värmer mig vid en eld och ser då två av de här. Killarna kommer gåendes.jag säger då till min familj att där är de ju.Nu står han mitt emot två av dom unga män som misshandlade honom. Nu, ska han konfrontera killarna – och förlåta dem.***Första gången jag ser Felix är i TV4 Nyhetsmorgon. Jag står i green room och pillar nervöst på en kaffekopp. Om en liten stund ska jag intervjuas i direktsändning.Du kanske har hört min berättelse. För Verkligheten har jag berättat om när jag tog ett DNA-test och hittade över 30 halvsyskon. Och den här morgonen ska jag prata om det i Nyhetsmorgon. Det är december och i sminket pratas det om det stundande luciatåget. Framför mig sitter flera tv-skärmar uppsatta på väggen. I dem ser jag Felix.Han sitter i en soffa inne i studion. Drygt två veckor tidigare har han blivit misshandlad på en nattbuss, efter att ha sagt ifrån mot några unga män som uttryckt sig rasistiskt. Jag har fått pushnotiser om misshandeln tidigare, men nu ser jag Felix berätta om kvällen. Fortfarande med blåmärken under ögonen. Och det är en sak jag fastnar för. För Felix säger att han har förlåtit dem.Intervjun tar slut och innan Felix försvinner vidare genom korridoren och jag in i studionhinner vi hälsa snabbt. Men det är något som jag inte riktigt kan släppa.Några månader senare sitter jag på ett tidigt morgontåg norrut, mot Vännäs i Västerbotten. Jag ska träffa Felix, igen. Felix möter mig upp vid tågstationen– Här har vi Myranparken.Vi går genom den lilla bruksorten några mil utanför Umeå.– Min farfar bodde i det här gula huset där. Då såg parken lite annorlunda ut när vi var små.Felix och hans syskon brukade leka här som barn.– Det var ganska mycket mer växtlighet här, så man kunde klättra i några träd-ish buskar och sådär. Och så har man ett starkt minne av en rutschkana som var lite farlig, men det är lite andra regler idag.Han växer upp i en annan liten ort, Rundvik, men han var ofta i Vännäs som barn. Och som vuxen flyttar han hit.– Pappa var väl inget stort fan av Vännäs. Han sa till mig innan han gick bort till 2020. Han sa att du får fan inte flytta till Vännäs. Men då träffade jag en Vännäs-bo. Så han får vända sig graven om han vill.När Felix är liten separerar hans föräldrar. Hans pappa missbrukar och kontakten är sporadisk.– Han var också en klok man. Var också närvarande när vi väl var där. Mycket starka minnen om att vi hittade på saker. Så man såg upp det handeln då. Fick mycket från honom i just hur jag är som person. Väldigt, väldigt... Jag analyserar mycket, jag tänker, reflekterar. Och det har inte alltid heller varit lätt.Felix mamma är från Brasilien och familjen är den första med invandrarbakgrund i byn.– Man fick höra mycket när man växte upp. Väldigt mycket glåpord. Och i och med att min familj inte jobbade heller och skaffade många barn så var man ganska utsatt på grund av det. Det var många som visste vilka vi var utan att man hade pratat med dem. Och mycket fördomar.De har det tufft ekonomiskt. Felix och hans syskon går ofta klädda i ärvda kläder och det händer att dom går i fel kläder för säsong. De sticker ut.– ´Det var en inre stress hela tiden. Man skämdes för att vi hade så mycket syskon som levde om och inte kunde sköta sig. Enligt en själv då. Idag var ni ju barn så det är svårt att klandra dem. Men det var så man tänkte då i alla fall.På skolgården fortsätter fortsätter glåporden.– Men det var ju mycket på skolan. Man fick ju höra diverse. Allt från svartskalle till turkjävel.Ibland säger han ifrån och andra gånger skrattar han bara med– Men många gånger svalde man det också. Det var som att bita ihop och hantera det. Jag har svårt att använda ordet rasism. Jag vet inte varför. Men det var helt klart rasistiskt och det var helt klart okunskap.Felix känner sig utanför. I ett försök att passa in bleker han sitt mörkbruna hår.– Det slutade inte så bra för att det blev orange. Det var ytterligare en sak som var såsynlig att man gjorde ett försök som inte slutade bra.Hemma får Felix och hans syskon höra att det är viktigt att de sköter sig i skolan och bland vuxna.– Jag var väldigt mån om att följa regler och hjälpa till där det behövdes städa undan och respektera de äldre. Upplevelserna när jag var liten, det har ju absolut format mig idag. Jag har noll tolerans emot mobbning generellMen skolan var också en plats där Felix blev sedd och även om det stundtals var tufft hemma,så kommer han från en kärleksfull familj. Vi spolar fram till en fredagskväll i november förra året, då utanförskapet och hatet gör sig påmint igen. För Felix växer upp. Han är social och utåtriktad. Han brinner för barn och unga, jobbar på fritidsgård och som ungdomstränare. Han börjar plugga till lärare med hoppar av och börjar jobba inom skogsindustrin.– Jag hade precis varit på en AW.På en arkadhall i Umeå står Felix och hans kollegor bland blinkande pinball-maskiner och gamla retrospel.– Så jag hade bokat det och så hade jag fixat pizzor till alla och så där. Så vi hade varit där hela kvällen och umgåtts och haft jättekul.Det är en trevlig kväll. Men så börjar samtalen förändras.– En sak som som kom upp i samtalet där under kvällen var just politik. Där jag blev lite förvånad över folks åsikter och värderingar och så där. Men vi valde sedan att gå vidare då.AW:n fortsätter. Felix är på gott humör när han skiljs från sina kollegor. Han ska ta nattbussenhem till Vännäs och beger sig till busshållplatsen.– Jag hade börjat prata med två med två kvinnor där på busshållplatsen och skrattat och skämtat och haft kul. Men det där låg lite grann i bakhuvudet också, just över den politiska den diskussionen vi hade Det var väl därför jag kanske också initierade i det här samtalet med de här kvinnorna.Kvällens samtal gnager fortfarande i honom när han börjar prata med kvinnorna. De går på bussenoch sätter sig långt fram där fortsätter samtalen.– De sätter sig ganska nära mig så att jag vänder mig och börjar prata med de här två kvinnorna. Och ja, vi pratar om allt möjligt och jag frågar hur länge de har bott här i Vännäs och hur de ser på på klimatet här i kommunen. Vi delar lite åsikter och tankar och sådär då. Och vi sitter och pratar egentligen hela vägen från från Umeå till Vännäs by där de hoppar av.Men när kvinnorna kliver av bussen förändras stämningen snabbt Felix hör några killar längre bak i bussen prata han hör att de säger något som slår an i honom. De säger n-ordet flera gånger– Så jag går bak och sätter mig och sätter mig och sätter mig och sätter mig framför dem och hälsar och säger såhär till grabbar. Så här kan ni inte uttrycka er. Ni måste tänka er för på hur ni pratar och hur ni uttrycker det, för det här är inte okej. Jag blir väl bemött ganska ignorant, de tycker att de får säga vad de vill och de har inte sagt någonting som inte är lämpligt.Några säten längre fram sitter en kvinna och lyssnar. Hon vänder sig om.– Och också säger till den här kvinnan är ju då svart. Så hon har ju slutat höra på allt det här vad de har sagt, så hon vänder sig om också och säger, säger åt dem. En av de här personerna blir då ganska, störig. Han tycker, han försöker liksom provocera mig och så där. Och så efter lite, lite fram och tillbaka så är vi då framme i Vännäs näst sista hållplatsen och då säger de ”ska vi kliva av här”?Varför jag svarar ja, det kan vi göra.Felix reser sig upp och går mot bussens utgång.– Men då upptäcker jag att jag har glömt min väska på mitt säte.Han vänder tillbaka in genom bussen– Var på den här personen skriker “vad fan gör du” och tar stryptag på mig. Och jag ramlar som över honom där han satt och då slår han mig två gånger. Felix blir slagen med knytnävsslag i ansiktet. Han försöker hålla fast killen för att avvärja slagen och skydda sig. – Och jag säger till honom att att är det bra nu? Var på det någon bakifrån börjar slå mig. Och då tar jag tag i honom också och håller fast de två. Och så började en tredje slå mig. Ingen säger någonting. Jag blir slagen, slagen, slagen.Killarna fortsätter slå Felix medan bussen åker vidare mot ändhållplatsen– När bussen stannar så släpper jag sista personen som jag håller i. Killarna försvinner iväg. Felix halvligger över sätena längst bak i bussen. Ingen på bussen hjälper Felix. Och jag sätter mig upp och känner hur det rinner blod från ansiktet. Så till slut så ställer jag mig upp och tittar upp och då ser jag busschauffören stå där och han säger ingenting. Så jag kliver av bussen och bussen kör iväg.Skärrad och blodig står Felix på busshållplatsen mitt i natten. Han plockar upp sin mobil och slår numret till 112. Efter en stund kommer både polis och ambulans, polisen ställer frågor och ambulanspersonalen undersöker Felixs ansikte och hals. Han förs till akuten i Umeå. Samtidigt försöker Felix på tag på sin sambo, men hon svarar inte. – Så jag skickade en bild i en familjegrupp vi har. Och förklarade vad som hade hänt lite snabbt. och att de måste försöka få tag på henne. På bilden är hans högra öga igensvullet. Ansiktet är blodigt och rödflammigt.– Jag grät och jag fick panik. Hur ska jag berätta det här för min sambo? Mina barn ska se mig också.Felix har fått flera frakturer i ansiktet, i kindbenen och näsan. Först framåt morgonen får han tag på sin sambo.– Jag kommer ihåg att jag sa till henne att jag var på en säker plats och ändå mådde bra. Det gör det jobbigt nu också när jag säger det högt att jag inte kommer ihåg hur hon reagera.samtidigt går tankarna på högvarv.– Jag var också så chockad över att det var ett sådant våldskapital. Det är inte första gången jag sitter på den här bussen hem efter en utekväll och har haft samtal med diverse personer och stoppat bråk mellan andra personer. Jag brukar kunna se var saker och ting är på väg. Här hade jag ingen aning. Jag förstod mig inte alls. Jag kunde inte se det framför mig. Jag kände ingenting som att det skulle bli sådant här våld. och så tyckte jag synd om dem för just av den anledning, att det va var verkligen så oväntat så det gjorde ont i mig att unga människor är så arga.Det har gått två dagar sedan misshandeln. Det är skyltsöndag. Byn är full av människor. Det är ponnyridning, marknad och tomtebesök.– Jag kände först en ångest av att gå ut. Jag har precis varit med om något väldigt traumatiskt och jag ser ut som jag gör. Jag tänker att jag inte ska skämmas för att jag har varit med om det här.Trots att han är synligt blåslagen i ansiktet följer Felix med sin familj till byns torg.– Jag står där och värmer mig vid en eld och står och pratar med min mamma och min syster. Då ser jag två av de här killarna komma gående. De ser att jag ser dem och då vänder de ganska fort. Jag säger till min familj att där är de. Mamma säger åt mig att inte följa efter.Men Felix följer efter dem. De skyndar iväg till en parkerad bil.– De hinner sätta sig i bilen men jag går fram och knackar på förarfönstret. Jag sätter mig på huk och hälsar och säger hej känner ni igen mig Killarna nekar. Och Felix blir allt mer irriterad.– Så ni känner inte igen mig? Från bussen i fredags. Då säger de att, nej, vilken buss? Det här är samma attityd ni hade då som nu. Det är inte okej. Okej, ja, men hur ska vi lösa det här nu då? Jag säger något i stil att de ska se på mig och titta vad de har gjort med mig. Då mjuknar de lite och ber dem ursäkt för det de gjorde. Då säger jag till dem att de gärna får be sina kompisar ringa mig också. Jag lämnar mitt nummer och mitt namn. Sen kör de därifrån.Men Felix känner sig inte klar. Han söker på bilens registreringsnummer. han får fram adressen, men hejdar sig.– Jag kände att jag inte kan träffa honom eller dem ensamma. Det kändes inte bra. Istället tar han reda på var hans föräldrar bor.– Jag åker dit och parkerar bilen. Jag tänker nog inte så mycket på vad jag ska säga annat än att presentera mig och berätta vad som har hänt. Jag knackar på dörren och så öppnar en man.Det visar sig att mannen som öppnar är styvfar till en av killarna i bilen– Jag hälsar och säger hej. Jag heter Felix. Jag berättar att jag har blivit misshandlad på bussen denna fredags. Jag frågar om jag får komma in. Han bjuder in mig och vi sätter oss i deras vardagsrum.Det får han. Styvpappan bjuder felix på en kopp kaffe, och de sätter sig ned i vardagsrummetoch pratar.– Och jag säger väl att jag inte vet hur jag ska hantera det här på något annat sätt än vad jag gör just nu. Jag frågar om det var konstigt att jag var där och han tyckte att det inte var det. Vilket jag har varit tacksam för.En stund senare kommer mamman till en av killarna hem.– Hon frågar mig då om hon ska ringa hem grabbarna igen då. Så de kommer dit också.Nu möter Felix två av killarna igen. De sätter sig ned och pratar.– Jag ville visa att så här ser jag ut idag. Jag åkte dit av känslan att. Jag tänker inte gömma mig för det här. Utan personerna måste verkligen få se vad de har gjort och vad... Det finns en person på andra sidan här också. Och att saker får konsekvenser.Killarna ber om ursäkt igen och den här gången svarar han att han förlåter dem– Jag känner väl en sorg över att, att de valde det här, för det är också någonting de gjorde.Men att de inte har haft samma möjligheter kanske eller samma förutsättningar för att kunna reglera sig själv eller hantera sig själv. Eller fått stöd och hjälp i just känslor.– För jag har också varit i den åldern och jag var också ganska arg. Men jag var inte arg på... Men jag var mer arg på var jag kommer ifrån. Jag kommer själv från förhållanden som... Som har varit långt ifrån optimala. Jag kommer från ett kärleksfullt hem, absolut.Men jag kommer ifrån mycket och stora utmaningar.Felixs val att förlåta killarna tas emot med blandande känslor och en vän till honom är orolig att han inte kommer medverka i polisutredningen.– Och han har också sagt till mig rakt upp och ner. Att... Varför ska du vara så här för? Varför ska du... Varför ska du ens förlåta dem? Du är inte bättre än oss andra. Han har sagt. Och det är jag inte. Inte alls. Men sen kanske man också måste tillåta sig själv att få vara. Arg då eller ledsen eller sårad eller utsatt.Och såhär ett halvår senare märker han att misshandeln, precis som uppväxten, har satt sina spår– Och jag har ju fått frågan tidigare om jag kommer fortsätta ingripa och säga ifrån. Och jag har väldigt tryggt sagt ja, det här kommer inte förändra mig. Och ja, det har det gjort. Jag är mer osäker nu än tidigare. Att ha allt det där i ryggsäcken och så får man växa upp i en mindre ort med mycket fördomar och rasism. Det skapar ett annat förhållningssätt till livet än vad många här i Sverige kanske förstår.– Jag är supertacksam för det Sverige jag har växt upp i. Hela skyddsnätet som vi har haft är därför jag sitter här idag. Jag hade kunnat vara på en helt annan plats om jag inte hade haft det. Det måste vi värna om, att vi tar hand om våra medmänniskor som inte har allt på det torra.Efter misshandeln samlas människor i Vännäs i en manifestation mot våld och rasism. När de tågar genom byn hörs ropen: “Alla hjärtan har samma färg.”– All den kärlek och värme jag fick från hela Sverige, från olika människor. Det var personer som skrev brev till mig och personer som hörde av sig på alla möjliga olika medier. Och det visar ju på att det finns en kraft och att det finns människor där ute som på riktigt bryr sig. Och det är lätt man glömmer det, tänker jag. Det är lätt att man glömmer bort att det här berör så många. Det har jag inte tänkt på länge nu så det kanske jag ska försöka tänka på oftare. Just att den värmen och kärlek jag fick efter allt det här. Jag ska med mig det och att det kanske också kan få andra att agera i framtiden också. Om de ser eller hör eller upplever någonting.

VEM: Loa FalkmanYRKE: Artist/skådespelareAVSNITT: 740OM: Att vara 79 men inte känna sig som 79. Morgonstelhet. Minnet som börjar tappa klistret. Frun Rosys goda omdöme. Att få leka med pojkarna i Björnzone. Chess efter sommaren. Magkänslan som styr jobben. Överklassfördomarna. Stil och varför mode är för folk utan smak. Tacksamhet för symfonin. Operans framtid. Gentlemannaskapet. Jakten som meditation. Ica-Stig. Den bästa operan han medverkat i. Reaktionerna på Rosalía och Björcks operahit Berghain. Och en hel del om när frasen ”du är kanske bara är lite dum i huvudet?” gjorde honom till Sveriges mest hatade man. SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi lovade att dela med oss av om träningen efter våra avramlingar har fått våra polletter att trilla ner eller ej.  För en av oss verkar den ha trillat ner och för den andra är det ex antal polletter som är ute och svävar i luftrummet i detta nu.  Vi delar med oss av våra tankar om detta och blir till slut enade om att vi nog har precis samma problem. 

Erik Östman och Madeleine Larsson möter Stefan Lundin, chefsjurist på Visita, i ett samtal om besöksnäringen, Stockholms dragningskraft och varför hotell, krogar och upplevelser är mer än bara något man unnar sig på helgen.Vi pratar om hur Stockholm kan locka fler internationella besökare, varför flyg, infrastruktur och bättre marknadsföring spelar stor roll och varför staden har mer potential än vad som faktiskt syns i statistiken. Lundin beskriver också hur restaurangerna pressats av höga kostnader, tuff lönsamhet och regler som ibland verkar ha skrivits med mer kärlek till pärmar än till företagande.Samtalet handlar också om det avskaffade matkravet – en historisk reform som gör det lättare att öppna vinbarer, blomsterbutiker med servering och andra verksamheter som gör Stockholm lite roligare. För mindre krångel kan faktiskt betyda fler jobb, mindre svinn och fler ställen där människor vill mötas.Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på ⁠⁠Instagram⁠⁠, ⁠⁠Facebook,⁠⁠ ⁠⁠X⁠⁠ och ⁠⁠TikTok⁠.⁠Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på ⁠⁠stockholm@moderaterna.se⁠Ämnen: Besöksnäring, Restauranger, Hotell, Turism, Stockholm, Tillväxt, Jobb, Regelförenkling, Matkravet, Serveringstillstånd, Företagande, Infrastruktur, Flygplatser, Marknadsföring, Valet 2026

Fredrik snackar hastighet och kognitiv skuld med Benny Andrén och Jakob Wolman. Allt handlar inte om hastighet. Eller åtminstone inte om hastighet i de steg som språkmodeller kan göra snabbare. Vi diskuterar nya typer av teknisk skuld som lätt ökar extremt snabbt med språkmodeller, och nyttan med friktion. Friktion har sina stora poänger. Allt ska inte förenklas bort. Och vad gör vi här och nu? Mitt i alla förändringar? Från prisändringar till vad man tillåter och håller koll på det. Det går att göra väldigt många saker väldigt snabbt, men man måste ju hålla koll över tid också. Vi är fortfarande i hobbyfasen. Vad är internet för oss, som man undrade på nittiotalet. Likformighet - alla pratar om AI på ungefär samma sätt, alla känner att de måste springa åt samma håll lika snabbt. AI: inte ett verktyg för innovation? Som eftersnack: lite uppvärmda grafikkort och oväntat bra mikrofoner i hörsnäckor. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Benny Alla avsnitt med Benny Jakob Aller media Storytel Click Datastudion Datastudion 46, med Jakob Datastudion 49, med Martin Mazur Vattenfall Agila manifestet Lean Theory of constraints Spec-driven development Margaret-Anne Storey - legendarisk inom developer experience SPACE framework From technical debt to cognitive and intent debt - Margaret-Annes artikel om tre typer av teknisk skuld Your brain on Chatgpt - artikel som började diskutera kognitiv skuld Monkey island Civilization 1 Konsonans och dissonans Stöd oss på Ko-fi! Brädgårdschiffer ARC-AGI Øredev Bennys och Jakobs session på Øredev 2026 Odysseus - Pewdiepies nya stora språkmodell Titlar Vi måste spela in oftare Jag måste uppdatera min nuvarande position Det handlar aldrig om hastighet Låtsasutvecklare Nästa tillfälle för audiens Tre typer av teknisk skuld Den klassiska tekniska skulden Kognitiv teknisk skuld Kognitiv skuld Koll på specarna En ny raketmotor Fortfarande samma problem Sov på saken Det finns ett värde i friktion Uppmärksamhetshållare Livssnack Humor som gick mig helt förbi Friktion för friktionens skull Ett här och nu Vi ska ha en app! Tab-based development En lång mening på danska

Pojke inte längre misstänkt för skolhot i Borlänge / Anställd på UD åtalas för brott / Stockholm har fått lista på HVB-hem med koppling till kriminella / Fortfarande spår i Sverige efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl / Många äldre kvinnor tränar ofta Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Ett sekel efter hennes födelse är den amerikanska författaren Harper Lees debutroman från 1960 en nationalklenod i USA. Men själv trodde hon ingen skulle vilja läsa hennes bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2007 fick den amerikanska författaren Harper Lee ta emot presidentens frihetsmedalj av George W Bush. ”To kill a mockingbird är en roman som kommer att läsas för evigt”, sa han då. Och han verkar ha rätt.Harper Lee gav ut sin uppväxtskildring, som utspelar sig i den amerikanska södern, 1960. Snabbt blev boken, som skildrar rasism, könsfrågor och klasskillnader, både en Oscarsvinnande film och en amerikansk nationalroman. Fortfarande lär den sälja i en miljon exemplar om året. Och den anses fortfarande så provokativ att den toppar listor över de oftast förbjudna böckerna i amerikanska skolor varje år. Inte ens den omdebatterade och mycket oväntade uppföljaren har förstört romanens status.En klassiker av Lina Kalmteg. I inslaget hörs: Inspelning från mottagandet av presidentens frihetsmedalj 2007, radiointervju med Harper Lee 1964, nyhetsklipp från CNN 2015 och en dialog ur filmen ”To kill a mockingbird” med Gregory Peck.

Slitna hyreshus, mögel och fukt i lägenheterna, trasiga tänder och Sveriges högsta arbetslöshet. I Perstorp kämpar många i motvind och mot fattigdom. Men Doris Yang drömmer om något annat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter valet 2022 var politikerna i Perstorp överens: Fler i kommunen måste komma ifrån sitt bidragsberoende, och fler måste få jobb.Men det blev inte så.Fortfarande lever många på försörjningsstöd, är arbetslösa och har skulder till kronofogden.Inte råd att laga tändernaDe allra fattigaste i Perstorp har inte råd att gå till tandläkaren. Så är det för Björn. När han nyligen var på besök i en grannkommun började han tänka på hur han stack ut.– Alla var fina. Alla hade fina tänder. Sen när man kommer till Perstorp, och man själv har dålig munhälsa och allt, då känner man sig hemma, för i Perstorp är det jättemånga som har jättedåliga tänder, säger Björn.Mögel och fukt i lägenheternaNästan 450 lägenheter i Perstorp har ägts av fastighetsbolaget Kupolen. En del av husen är slitna, och både fukt, mögel och trasiga eluttag har dokumenterats av miljöförvaltningen.Här har också de som fått nej av andra hyresvärdar kunnat bo, eftersom Kupolen haft generösa uthyrningsregler. Personer som lever på försörjningsstöd har kunnat flytta hit, även från andra kommuner. Det leder till ökade kostnader för kommunen, enligt Ronny Nilsson, socialdemokratiskt kommunalråd i Perstorp, när socialtjänsten betalar ut försörjningsstöd.Men en del tycker att Kupolen gör något bra. Maria och hennes son Jimmie har flyttat hit från Orsa efter att tidigare ha levt i missbruk och kriminalitet.– Kupolen ger folk en chans, sådana som inte ens skulle fått hyra en hydda i skogen, säger Maria.”En misslyckad plats”Doris Yang har bott i Perstorp nästan hela livet, och minns när det var lätt att få jobb, och många jobbade på fabriken Perstorps AB. Nu sprider sig i stället en bild av hur dåligt det går för Perstorp, att det blivit ”en misslyckad plats”.Hon drömmer om att Perstorp ska bli den bästa platsen att leva på.Välkommen till Perstorp är ett program av Randi Mossige-Norheim från 2026.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Henke Henriksson

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I dagens avsnitt pratar jag om något som påverkar hela ditt liv – hur du ser på dig själv. Vad är egentligen skillnaden mellan självkänsla och självförtroende? Och varför kan du känna dig osäker, trots att du “gör rätt” och presterar? Jag reder ut begreppen självkänsla, självförtroende, självmedkänsla och självrespekt – och visar hur de hänger ihop med hur du tänker och känner om dig själv och hur du mår och lever ditt liv. Du får också konkreta insikter kring: ✨ varför det är lätt att lägga ditt värde i prestation och yttre bekräftelse ✨ vad som händer när det yttre försvinner – vem är du då? ✨ hur du börjar bygga en tryggare känsla i dig själv ✨ hur du kan ta tillbaka makten över ditt eget värde Det här avsnittet är för dig som: – känner dig stressad, vilsen eller otillräcklig – tvivlar på dig själv och ditt värde – vill känna dig tryggare i dig själv och börja leva ditt liv fullt ut.Du kommer få med dig både förståelse och konkreta nycklar för att börja bygga en starkare självkänsla – så att du kan känna dig tryggare, lugnare, friare och mer säker i dig själv.Varmt välkommen!

Älskar fotbollsexperten Alexander Axén att prata om att pedofiler minsann får det tufft i fängelset? Är hans favoritfågel örn? Och tror hans fru att han är på snarkutredning när han i själva verket sitter i baren på O'Learys med en stor stark och en skål jordnötter? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I ett specialavsnitt av Femme Plus möter Anna Rydén Sveriges nya lagkapten Stina Blackstenius. Hon berättar om att ta över bindeln, sin ledarstil – och vägen från blyg debutant till rutinerad i Blågult. Dessutom: tankarna inför de avgörande VM-kvalmatcherna.

Emil Millán De la Oliva slog igenom stort 2020 när han som 18-åring tog SM-guld på 10 000m under SM-helgen i Uppsala. Därefter följde svenska juniorrekord på 5000m (13.29), 10 000m (28.23)  och ett bejublat svenskt rekord på en-timmeslöpning vid Diamond league-galan i Bryssel (20.128m) där han på slutet tog självaste Mo Farahs rygg. Efter succéåret 2020 så har man sett Emil lite från och till men inte med samma frekvens. De senaste åren har det varit ganska tyst, men vid Warsawa Half Marathon så var Emil äntligen tillbaka. 62.44 och ett nytt personbästa på halvmaratondistansen. I veckans avsnitt berättar Emil om åren mellan 2020 och nu, hur han kämpat med motivationsbrist och hur träningen ibland har uteblivit. Nu har han siktet inställt på maratondistansen och kommer vid Köpenhamn Marathon gå för en tid som skulle föra honom långt upp på den svenska genomtiderna-listan. Fortfarande bara 24 år gammal och med en talang som få så ska det bli väldigt spännande att se vad han kan prestera.  John har satt de sista ordentliga maratonpasset inför Hannover och ska nu börja nedtrappningen. Endast två pass återstår. Manne har även han gjort ett mycket bra pass runt loopen i Långbropark och har siktet inställt på ett fint personbästa.  Veckans Sponsorer: Nomio  Löplabbet - Den 15 april samt den 22 april håller vi maratonpass tillsammans med Saucony och Löplabbet (I Stockholm respektive Uppsala) - länk till anmälan Event med löplabbet och Spring Snyggt Den 4/12-11/12 2026 åker vi återigen på träningsresa med Apollo till fina Fuertuventura. Anmälan ligger nu öppen - Löparresa med Spring snyggt-podden på Playitas Resort | Apollo Bli Patreon och ta del av veckoscheman för maraton och grundträning - https://www.patreon.com/c/Springsnyggt823

Hovreporter Sara Ericsson gästar studion och uppdaterar oss om det senaste inom det norska kungahuset. Vad sa Mette-Marit egentligen i den senaste intervjun och hur ser hennes framtid som landets drottning ut?

För några år sedan gjorde jag ett avsnitt om döda rockstjärnor. Fokus låg på de jag själv sett på konsert. Med åren blir raden tyvärr längre. Därför kände jag att det var dags att göra en uppdaterad version av avsnittet. Fortfarande med de artister som var med förra gången men nu också med flera namn. Således inget avsnitt i dur men ändå en betraktelse av tidens gång och livets förgänglighet. 

Nu blir det svårare att låna för att renovera. Nya regler påverkar både den som redan har en bostad och den som vill in på bostadsmarknaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fortfarande är det svårt att få nytt jobb efter 50 - vad krävs för att minska åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden? Odlingssäsongen är här – men behöver man lägga dyra pengar på speciella lampor för att få fart på växterna därhemma?Och kan man skriva i testamentet att en ärvd skog inte får avverkas? Juristen svarar på lyssnarnas frågor om arv och skilsmässor.Programledare: Anna BergProducent: Linda Aktén

Baran är tillbaka i studion – och den klassiska 4:an är tillbaka tillsammans!Vi snackar om:– Mbappé och vem som egentligen är världens bästa– Real Madrids “downfall”– Bruno Fernandes – Arsenal, PL-tabellen och hets– Allsvenskan & Svenska Cupen– Tar sig Sverige till VM?Det blir tjafs, skratt och ett avsnitt ni inte vill missa.Glöm inte att gilla, prenumerera & kommentera vad ni tyckte om videon! Socials:https://www.tiktok.com/@frirollstudion https://www.instagram.com/frirollstudionContact: frirollthepodcast@gmail.comCredits:Animation Video by Burak Kiraz from Pixabay.

Fredrik och Kristoffer snackar om konferensen Gleam gathering i Bristol. En liten och trevlig konferens för ett litet, stabilt och ganska färdigt språk. En konferens med fokus på saker folk byggt, snarare än obskyra delar av ett språk. Kristoffer berättar om känslan på konferensen, hur norska tåg kom in i bilden, och vilka språk han kan tänka sig att standardisera på. Kristoffer nämner också sitt hemliga projekt utan att avslöja det. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Gleam Gleam gathering Handdragna nudlar i Bristol Software you can love 2026 - konferens i Vancouver Zig Suse Goatmire Surtoget, om Sørtoget och Sørlandsbanen Mörk - Kristoffers Markdownbibliotek Glemplate Lustre Koncept i C++ Reflection ECMAScript 2015 och vårt avsnitt om det Eve online WASM HTMX Svelte Artikeln om saker som Chris Kiehl bytt åsikt om under tio år som utvecklare ML Titlar Snurrig nog som det är Ett stort konferensrum Ett track, en dag Färdigpubbad Hålla takten med britterna Redan supertaggad på Gleam Jag hänger mer i mejlcommunityt Alla var där Krig standard distribution Uppnå maskinnära prestanda Hur väl tågen går Validerad input Flera nivåer av escaping Gleam är stabilt Fortfarande inte kompis med Haskell

Hur får vi ett tryggare Sverige? Och varför är Sverige så annorlunda jämfört med både Norden och övriga Europa? Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige, gästar Bopolpodden för ett samtal om svensk brottsutveckling, politikens roll och varför naiviteten enligt honom fortfarande präglar viktiga beslut. Han pekar på flera historiska ”tipping points”: från storskaligt byggande och polisens centralisering till svag social kontroll. Och han argumenterar för en ny struktur med kommunal polis, tydligare krav i plan- och bygglagen och ett bredare grepp om skolan. Programledare: Anna Bellman, expertkommentator är Lennart Weiss.

Du gör allt rätt. Du vilar, planerar, säger nej, följer råden – ändå händer ingenting. Energin kommer inte tillbaka och känslan är att du står och stampar.I det här avsnittet pratar vi om varför återhämtning från stress och utmattning inte är en rak linje – och varför bakslag inte betyder att du gör fel, utan att du samlar information.Jag går igenom de vanligaste orsakerna till att det känns som att inget hjälper: underskattad belastning i vardagen, energiläckor som ligger och mal i bakgrunden, ångest som blivit “det normala” och tankar som tar mer kraft än man tror.Du får också förstå varför frågan inte är “Varför blir jag inte bättre?” utan “Vad är det som fortfarande tar min energi?” – och hur vi steg för steg kan hitta rätt område att förändra för att faktiskt få effekt.Ett avsnitt för dig som:– är sjukskriven för stress eller utmattning– har kämpat länge utan att få tillbaka energin– gör allt du vet att du ska göra men ändå inte kommer framåt– vill förstå vad som saknas i din återhämtningDet här är avsnittet som förklarar varför det känns som att du står still – trots att du kämpar.Prenumerera på podden för fler avsnitt om stress, ångest, ADHD och vägen tillbaka till energi.Mer stöd och kontakt: bjornrudman.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnitt 2 av AI och HR-podden delar vi våra reflektioner från en intensiv vecka fylld av kundmöten, utbildningar och IT-chefsnätverk. Samtalet kretsar kring den växande klyftan mellan vad AI-tekniken faktiskt kan idag och var de flesta organisationer befinner sig. Vi diskuterar frustrationen över att HR ofta står vid sidan av AI-frågan, varför det inte räcker att "vänta på Microsoft", och vad det innebär att agenter som OpenClaw och Claude Cowork nu kan agera som personliga assistenter med tillgång till mejl, kalender och proaktiva uppdateringar. Johannes delar sin erfarenhet med sin egen AI-assistent Winston, Sara berättar om sitt wow-ögonblick med Claude Cowork trots noll kodkunskap, och tillsammans landar vi i ett budskap: det är code red för HR-professionen. Fönstret att forma framtiden är öppet nu, men det stängs snabbt.För våra kurser: https://hrai.se/

Genom att använda skolan som ett levande laboratorium vill Karl Wennberg försöka göra gymnasievalet mer jämlikt och jämställt. För idag finns det brister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fortfarande spelar elevers sociala bakgrund stor roll för hur niondeklassare väljer gymnasieutbildning och hur de sedan tänker om fortsatta karriärer i vuxenlivet. Och i Sverige väljer vi också yrken mer könsstereotypt än i många andra länder.Karl Wennberg, professor i företagsekonomi, vid Handelshögskolan, driver tillsammans med forskare från bl a Stockholms och Lunds universitet, ett projekt där de använder niondeklasser i flera hundra skolor i Sverige som en sorts levande laboratorium.De gör helt enkelt en stor randomiserad studie, där olika niondeklasser får samma information om gymnasievalet, men på olika sätt. De vill undersöka hur de unga bäst tar till sig information om olika utbildningsval och karriärvägar. Är det via informationen i sig, eller spelar vuxna förebilder större roll?Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Insekter kan bland annat känna ett stort antal dofter och navigera efter stjärnorna, men frågan är om de kan uppleva känslan av att lida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En debatt om insekters förmåga att känna lidande blossade upp när Jordbruksverket lade fram ett förslag 2025 om nya regler för att hålla sällskaps- och hobbydjur. Kognitionsvetaren Mathias Osvath menar att förlaget innehöll förhastade slutsatser om insekters förmåga att känna lidande. Han berättar om var forskningen står idag. Hör också om varför insekter måste använda varje hjärncell på ett mer effektivt sätt än vi människor.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Gustaf Cederströms Karl XII:s likfärd stod klar 1878 och är en av Sveriges mest ikoniska målningar. Hur har den blivit så känd? Och likfärden, var det verkligen så här den gick till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den militärt intresserade och Karl XII-tokige målaren Gustaf Cederström målade många motiv ur krigarkonungens liv men det är en tavla som har gjort starkare avtryck än andra. Karl XII:s likfärd, där betraktaren möter tåget av sörjande soldater som bär hem sin fallne härförare på en öppen bår, över norska fjällen i kallt vinterväder.Martin Olin, forskningschef på Nationalmuseum, kallar målningen deras Mona Lisa, den tavla som besökarna ”bockar av” att de har sett.Hör också konstnären Ernst Billgren, som beundrar Gustaf Cederströms måleri och som har gjort sin egen tolkning av Karl XII:s likfärd.Men faktum är att det finns två versioner av Karl den XII:s likfärd, en på Nationalmuseum i Stockholm och en på Göteborgs konstmuseum. Hör varför i programmet.Hör också om hur svenskarnas firande av Karl XII:s dödsdag har sett ut genom historien och hur tavlan har fortsatt befinna sig i skottgluggen mellan politiska grupper på ytterkanterna.Märta Myrstener har gjort Klassikern om målningen Karl XII:s likfärd av Gustaf Cederström.Programmet innehåller klipp från podden ”Verket”, arkivklipp från Sveriges radio och Alternativ för Sveriges Youtubekanal.Musik som hörs i programmet:2 satsen ur Beethovens 7 symfoni (London Symphony Orchestra och Terry Davies),1 satsen ur Wilhelm Stenhammars Chitra (Sveriges radios symfoniorkester och Esa-Pekka Salonen), Kung Karl den unga hjälte av Otto Edvard Westmark och Esaias Tegnér (Orphei drängar), The threat of War av Alexandre Desplat (filmmusik ur the King's Speech),Recipe for Ms. Chalice av Kristofer Maddigan

Klippt av klipparpojken.Allt om och med oss: https://beacons.ai/haveristernaVinjett av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.comGrafik av Christoffer Svanströmer: https://www.instagram.com/csvanstromer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Partiklar som far rakt igenom en barriär. Och kan en katt vara död och levande samtidigt? Forskarna är ännu inte ense om hur kvantfysiken ska förstås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251103.I år är det precis 100 år sedan kvantfysiken revolutionerade fysikvetenskapen. Nya tankar från bland andra Max Planck, Niels Bohr, Werner Heisenberg och Erwin Schrödinger gav en helt ny syn på verkligheten – som inte var lätt att få ihop med den klassiska fysikens beskrivning.Det är fortfarande inte enkelt för vare sig fysiker eller andra att ta till sig sådant som att partiklar kan vara på två ställen samtidigt. Och än idag debatterar fysiker med varandra om en katt kan vara död och levande samtidigt – utifrån Erwin Schrödingers berömda tankeexperiment. Men kvantfysiken har blivit en del av vår vardag, samtidigt som tolkningarna av den går isär.I två program berättar Vetenskapsradion om kvantfysikens historia och vad den används till idag – och vad forskarna tror ligger om hörnet i en andra kvantrevolution.I det här avsnittet möter vi forskarna bakom teorin, och hör hur de krånglade sig fram till den märkliga beskrivning vi har idag av den riktigt lilla världen – som ju den värld vi lever i byggs upp av.Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Micke Cederberg serverar Svensktoppen när han vickar för Carolina Norén. Mätperioden täcker in jullåtarna men det är bara två stycken på listan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Micke Cederberg har varit Carolina Norén stadiga vikarie i Svensktoppen ända sen 2014 och han får sända både 2025 års sista lista men också 2026 års första lista.Några låtar har återvänt till listan men som vanligt är det även tre bubblare.I denna omgång så bubblar Per & Lena men även Lancelot och Greczula.Du kan se den aktuella listan som blir officiell varje söndag om du klickar här.Micke Cederberg, vik programledaremichael.cederberg@sverigesradio.se

I årets sista avsnitt reflekterar jag över livets mysterier (som vanligt ;)) och det faktum att ännu ett år har gått och jag kanske inte alls blivit klokare av det. Jag påminner mig själv och dig om att inte ta det hela på så himla stort allvar och passa på att njuta av resan, även om vi inte är där än. För vi blir inte klara och det är det som är poängen. Vill du haka på halvdagsretreatet i sista sekund eller göra det i egen takt: https://helenaonneby.com/se/shop/p/hejd-2023-vlkommen-2024-ett-halvdagsretreat-online-28-dec-1400-1800-mzjxkLäs mer om Det autentiska ledarskapet (early bird-priser tom 31 dec): https://helenaonneby.com/ledarskapLäs mer om mig och coaching: https://helenaonneby.comSprider du mitt arbete och är intreserad av att vara med i utlottningen för en coachingtimme, maila mig hur du sprider ordet på helena@onneby.comTesta Mindfully gratis i 30 dagar: https://mindfully.nu/det-inre-skiftetSigna upp dig för mina love letters: https://helenaonneby.com/subscribeFölj mig på Instagram: https://instagram.com/helenaonneby

Masada-klippan och den befästa fästningen där de judiska seloterna gjorde sitt sista motstånd mot Romarriket har en närmast mytologisk betydelse i dagens Israel. Fortfarande svär unga israeliska soldater sin trohet uppe på Masada – en plats som blivit en symbol för motstånd, offer och nationell identitet.Det judiska upproret, som inleddes år 66 e.Kr., blev en katastrof för det judiska folket. År 70 förstördes Jerusalem i grunden av romarna, och den sista fasen av upproret utspelade sig på Masada. Under åren 73–74 belägrades fästningen av den romerska armén i en militär operation som fortfarande imponerar historiker. Genom att anlägga en enorm ramp uppför berget och omringa platsen med ett system av läger och vallar tvingade romarna de judiska försvararna till ett sista desperat beslut.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved den dramatiska slutstriden vid Masada. Belägringen är inte bara central i berättelsen om de judiska upproren, utan även ett unikt exempel på romersk belägringsteknik. Rester av romarnas anläggningar – vallarna, lägren och framför allt den väldiga rampen – finns ännu kvar och ger oss en sällsynt inblick i antikens krigskonst.Den mest omdiskuterade aspekten av Masada är berättelsen om det kollektiva självmord som enligt den judiske historikern Flavius Josefus ska ha ägt rum, där seloterna valde döden framför romerskt slaveri. Men hur pålitlig är denna källa? Moderna forskare menar att berättelsen måste tolkas med försiktighet – det finns inga oberoende bekräftelser på att självmordet faktiskt ägde rum.Konsekvenserna av de judiska upproren blev ödesdigra. Det judiska folket skingrades, och en lång exil inleddes. Först mot slutet av 1800-talet väcktes idén om en återkomst till det historiska hemlandet, och det var först år 1948 som staten Israel grundades. Masada lever kvar – som symbol och myt, men också som ett fysiskt monument över romersk krigföring och judiskt motstånd.Bildtext: Masada är en symbol för judiskt motstånd och är mest känd för det romerska belägringsdramat år 73 e.Kr. Platsen är idag ett världsberömt arkeologiskt monument och ett UNESCO-världsarv. Foto: Andrew Shiva / Wikipedia. Licens: CC BY-SA 4.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är allt verkligen frid och fröjd i Tidögänget efter mötet hos statsministern i Strängnäs? Och använder politiker inbjudningar som ett vapen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Statminister Ulf Kristersson (M) bjöd nyligen in de övriga partiledarna i Tidösamarbetet till lunch och förhandlingar i sitt hem i Strängnäs. Gästerna åt mjuka pepparkakor, Jimmie Åkesson (SD) hade en ny jultröja och Simona Mohamsson (L) hade med sig väl avvägda presenter. Går det att kalla mötet för ett PR-jippo? Nej säger vice statsminister Ebba Busch (KD), men mycket pekar mot att det faktiskt var just ett PR-jippo. Mötet resulterade i ett kortare dokument, ”Strängnäspappret”. Är det dokumentet ett bevis på att regeringspartierna och Sverigedemokraterna är helt överens nu, eller finns det fortfarande gnissel i samarbetet? Enligt Simona Mohamsson har de lagt grunden för ett nytt Tidöavtal, stämmer det?Under hösten och vintern har ovanligt många politiker bjudit in sina motståndare till olika möten. Magdalena Andersson (S) vill ha en tioårspakt med Moderaterna, justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill träffa alla partier och Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist vill träffa statsministern i ”verkligheten”. Varför sträcker politikerna ut sina händer? Vill de verkligen träffa sina motståndare eller kan det handla om ett sätt att få de som tackar nej att framstå som bakåtsträvare. Är inbjudningar till och med ett politiskt vapen?Vad tycker Helena Gissén och Fredrik Furtenbach om politikernas klädsel under Nobelfesten? Och vad hände egentligen med vänsterledaren Nooshi Dadgostars Nobel-outfit som skulle vara utöver det vanliga?Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Jennifer Svedberg-Yen från Östersund hade aldrig skrivit för tv-spel nu har hon skrivit ett av årets mest hyllade: Clair Obscur: Expedition 33. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snart är det dags för The Game Awards – spelvärldens motsvarighet till Oscarsgalan.Ett av spelen som har chans på många fina priser, däribland det allra finaste Game of the Year, är det mörka fantasyspelet Clair Osbcur: Expedition 33.Spelet har hyllats rejält av kritiker, sålts i mer än fem miljoner exemplar och spelmanuset har skrivits av Jennifer Svedberg-Yen som bor i Östersund. Joakim Silverdal åkte hem till en nybörjare som skjutits rakt ut i spelvärldens stratosfär.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Partiklar som far rakt igenom en barriär. Och kan en katt vara död och levande samtidigt? Forskarna är ännu inte ense om hur kvantfysiken ska förstås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år är det precis 100 år sedan kvantfysiken revolutionerade fysikvetenskapen. Nya tankar från bland andra Max Planck, Niels Bohr, Werner Heisenberg och Erwin Schrödinger gav en helt ny syn på verkligheten – som inte var lätt att få ihop med den klassiska fysikens beskrivning.Det är fortfarande inte enkelt för vare sig fysiker eller andra att ta till sig sådant som att partiklar kan vara på två ställen samtidigt. Och än idag debatterar fysiker med varandra om en katt kan vara död och levande samtidigt – utifrån Erwin Schrödingers berömda tankeexperiment. Men kvantfysiken har blivit en del av vår vardag, samtidigt som tolkningarna av den går isär.I två program berättar Vetenskapsradion om kvantfysikens historia och vad den används till idag – och vad forskarna tror ligger om hörnet i en andra kvantrevolution.I det här avsnittet möter vi forskarna bakom teorin, och hör hur de krånglade sig fram till den märkliga beskrivning vi har idag av den riktigt lilla världen – som ju den värld vi lever i byggs upp av.Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Idag ska vi bege oss in i en värld av läder, latex och piskor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eller, rättare sagt – vi ska ta en titt på hur modet samspelar med den subkultur i vilken den typen av fetischer förekommer, BDSM. Inte minst tack vare just mode. Modeskapare som Thierry Mugler, Jean-Paul Gaultier, Versace, Helmut Lang, Alexander McQueen och – förstås – Vivienne Westwood är bara några som har inspirerats av själva stilen, och på så sätt bidragit till att göra den mer mainstream. På årets upplaga av filmfestivalen i Cannes höjdes till exempel ett och annat ögonbryn längs röda mattan när Alexander Skarsgård stövlade in i skjorta, kostym, slips – och lårhöga läderboots. Stövlarna (som även hade vissa likheter med de vadarstövlar som hobbyfiskare bär) kom från Saint Laurent. Att stövlarna var en direkt blinkning till den film han var där att göra PR för, ”Pillion”, var det ingen tvekan om. Skribenten, författaren och fetischisten Anastasiia Fedorova recenserar Skarsgårds BDSM-stil. Det finns de som menar att John Sutcliffe borde vara en minst lika berömd modeskapare som Mary Quant. För även han förändrade modet under 1960-talet i London. Hör om den bortglömda läder och latex-pionjären. När Amanda Romares självbiografiska bok, ”Halva Malmö består av killar som dumpat mig”, nyligen kom ut som tv-serie på Netflix, så syntes Amanda Romare, med sitt entourage, på bilder från premiärfesten hållandes i en liten ridpiska. Hör den verkliga berättelsen om hur det kom sig att piskan blev hennes favoritmetod för att ragga killar.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svensk ekonomi står och stampar. Nu hoppas regeringen få svenskarna att shoppa sig ur lågkonjunkturen. Andra tycker att det i stället är Riksbanken som ska göra jobbet. Men på sikt finns avgörande hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trög tillväxtHittills har det gått trögare än väntat att få de ekonomiska hjulen att rulla snabbare igen i Sverige. Lågkonjunkturen har blivit längre än vissa trodde och hoppades på. Fortfarande har inte konsumtionen tagit ordentlig fart och många är arbetslösa.Stora lån bromsar”Att det tar lång tid att få upp farten på ekonomin hänger förmodligen väldigt mycket ihop med att vi har en mer räntekänslig ekonomi än många andra länder. Hushållen har höga skulder och huvudsakligen rörliga räntor på sina bolån”, säger Martin Flodén, tidigare vice riksbankschef och professor i nationalekonomi.Budget och RiksbankenRegeringen gör nu satsning på 80 miljarder kronor i budgeten och hoppas att bland annat skattesänkningar ska få privatpersoner att konsumera mera och på så sätt öka farten i ekonomin. Samtidigt finns andra som vill att Riksbanken ska sänka räntan igen för att få fart på ekonomin.Svårt beslut”Jag skulle gissa att det är ett av de svåraste mötena de har haft under de senaste åren. Det speglas också av att om man frågar marknadsaktörer och olika bedömare så är det väldigt splittrat med åsikter om vad man tror och tycker att Riksbanken borde göra”, säger Flodén, om nästa räntebeslut.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet:Martin Flodén, tidigare vice Riksbankschef och numera professor i nationalekonomi vid Stockholms universitetKnut Kainz Rongerud, Ekots ekonomikommentatorÅsa Hansson, docent i nationalekonomi och skattexpert på Lunds universitetEmma Hernell, vd på HUIekonomiekotextra@sverigesradio.se

När den folkkära Pippi föddes för 80 år sedan beskrevs hon bland annat som vulgär och opassande. Vem är Pippi-figuren nu? P1 Kultur tar upp frågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pippi Långstrump är Astrid Lindgrens populäraste karaktär. Nu fyller hon år och firas på Skansen. Men hur mår egentligen Pippi idag? Enligt litteraturvetaren Louise Almqvist mår Pippi ”väldigt bra”.Kulturredaktionens kritiker Jenny Teleman menar att Pippi åldrats väl och kan tolkas på olika sätt. ”På något sätt passar hon in i Tiktokvärlden”, säger Jenny Teleman.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jenny har varit på Ellegalan samt känt sig lite extra existensiell.Victoria är FORTFARANDE sjuk - denna gång i en förfärlig bihåleinflammation som krävde en skurhink vid sidan av sängen. Och det var inte blommor längst ned...Veckans lyssnarfrågor handlar om hur man bekämpar lusangrepp på bougainvillea, vad man gör åt svartmyror i ett persikoträd, och om överblommade narcisser kan planteras ut i rabatten.Dessutom blir det kattkräk, ynklighet och Sigge Eklund.Hör gärna av dig till oss på: rodavitarosenpodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mein Kampf är ett förvirrat och ogenomträngligt verk som skrevs för 100 år sedan, men en av Adolf Hitlers insikter gäller även i dagens värld, skriver frilansjournalisten Thomas Wedérus. Inläsare: Staffan Dopping

Efter att Sydstaterna besegrats i ett blodigt inbördeskrig mellan åren 1861 och 1865 skulle unionen återupprättas. Sydstaterna delades in ockupationszoner som styrdes av Nordstatsarmén och civila befattningshavare som tillsatts av Nordstaterna ända fram till 1877.De tidigare svarta slavarna fick betala ett högt pris för de vita sydstaternas bitterhet över att de förlorat kriget. Övergrepp var vanliga och ett lapptäcke av delstatslagar gjorde det möjligt att förvägra de svartas sina rättigheter ända fram till 1960-talet.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om följderna av det amerikanska inbördeskriget. Detta är det tredje och sista, delen i vår serie om det amerikanska inbördeskriget. Första delen hör och andra delen du här.Fortfarande idag går det att skönja konfliktlinjer från det amerikanska inbördeskriget i det amerikanska samhället. Mordet presidenten Abraham Lincoln fem dagar efter krigsslutet kom bara att öka spänningarna. Och rasismen tog knappast slut med att slaveriet avskaffades.Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.Bild: The Peacemakers – målning från 1868 av George P.A. Healy, Wikimedia Commons. Skildrar William Tecumseh Sherman, Ulysses S. Grant, Abraham Lincoln och David Dixon Porter under ett strategiskt samtal på ångfartyget River Queen i krigets slutskede, mars 1865.Lyssna också på Monument och statyer – historien i det offentliga rummet.Musik: Blue Devils av Raighes Factory, Storyblock Audio.  (Detta är en nymixad repris) Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

7 januari. Det har gått tio år sedan terrorattacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo. Då var stödet för yttrandefriheten och rätten att skämta om religioner stort. Hur ser det ut idag? Nils Funcke, journalist och yttrandefrihetsexpert, diskuterar med Mattias Svensson och Andreas Ericson.

Nyheter och program på romani. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Årets sista Måndagsvibe är här och tjejerna planerar inför nyår, går igenom året som har varit och funderar hur 2025 kan bli det bästa året någonsin. Hanna och Lojsans vänskapsrelation sätts även på prov, och frågan är vad som krävs för att de hade gjort slut som vänner? Följ oss på instagram och Tiktok @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare" och skicka frågor, dilemman, am I the asshole och fuckboy or not till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

Calle shartade till Dire Straits. Lucas lever för samlag och alkohol. Dessutom The Bodycount. Välkomna. Lyssna på Mellan Himmel och Jord med JLC, helt utan reklam, på Podme. Signa upp dig på podme.com - de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner Podme-appen i Appstore eller Google Play.

Designerväskor är dyrare än någonsin. För en klassisk väskmodell som Chanels 2.55 får man betala över 100 000 kronor. Väskor från Hermès kan kosta ännu mer. Men vad får man egentligen för pengarna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fendis så kallade ”baguetteväska” blev startskottet för vad som kom att kallas för ”it bags” – eftertraktade designerväskor med namn som Lady Dior Bag och Balenciaga City Bag. Nya eftertraktade väskor tillkommer ständigt, trots att de är dyrare än någonsin.Hur originell eller spektakulär en väska än är så vet man inte på förhand om den kommer att funka. Den går inte att medvetet skapa, lika lite som en hitlåt – den måste också ligga rätt i tiden.Men att väskor har skyhöga marginaler är en av de minst bevarade hemligheterna i modevärlden. De har länge varit en sorts sedelpressar för modehusen, skulle man kunna säga. De ekonomiska framgångarna har fått många modehus att bli giriga, vilket har lett till högre priser – och sämre arbetsvillkor för dem som tillverkar väskorna. Och det har fått en hel del modehus att tulla ganska så rejält på kvaliteten.I veckans Stil möter vi Susan Szatmary, en svensk stjärna på den internationella väskhimlen som efter slitsamma år i London och Paris designar väskor under eget namn. Vi pratar också med Sigrid Ivo, ansvarig för den enorma väsksamlingen The Ivo Collection i Nederländerna, om hur samlingen uppstod. Journalisten Clara Popenoe Thor förklarar hur det svenska väskförbudet på evenemang påverkar besökare – kan ett förbud som riktar sig mot terrorister förändra modet?Veckans gäst är Alice Aveshagen, skribent med modeinriktning på Svenska dagbladet.