Podcasts about kullahalv

Beslutet om gårdsförsäljning av alkohol är efterlängtat. Hos dryckesproducenterna har förberedelserna varit igång ett bra tag i väntan på riksdagens beslut. Men innan vi ger oss ut bland vinrankorna och bryggverken på skånska Kullahalvön så ger Land Lantbruks reporter Sofie Olsson en kort sammanfattning om vad som gäller. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

I doktor Allings väntrum smyger en vild puma in bland patienterna. Året är 1927 och doktorns nya husdjur får känslorna att svalla i skånska Höganäs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gustaf Alling från Höganäs skjuter en puma när han är på resa i Argentina. Puman visar sig ha ungar och Gustaf, som är bruksläkare på Höganäsbolaget och älskar djur, bestämmer sig för att ta en av dem med sig hem till Sverige. Pumaungen döps till Bob och får behålla sitt namn, trots att man senare upptäcker att det är en hona.I lilla Höganäs, ja på hela Kullahalvön, väcker Bob uppmärksamhet - inte minst när hon då och då rymmer från läkarvillans trädgård för att ge sig ut på jakt. En och annan höna får emellanåt plikta med sitt liv på bondgårdarna i nordvästra Skåne.Humoristen och normbrytaren doktor Alling Berättelserna om den färgstarke doktor Alling är många i folkminnet och i lokalhistorien - inte minst vad gäller hans hans stora hjärta för sina patienter och hans lust för att skämta med folk.– Farfar var ju en humoristisk person. Han tyckte det var roligt att skoja med folk, emellanåt driva med folk också för den delen, berättar Gustaf Allings barnbarn Christina Alling Linder. Skådespelaren och dragartisten Robert Fux är barnbarnsbarn till den färgstarke doktorn och säger att han själv nog har ärvt vissa drag av Gustaf Alling.– Det fanns ett medvetet normbrytande hos honom och det kan jag känna igen mig också i, det där att nämen... tänk inte hela tiden på vad andra säger och tycker. Gör nånting så att det händer nåt!Dragartisten Robert Fux identifierar sig med puman BobRobert Fux säger också att han själv identifierar sig som Bob ibland.– Jag tycker mycket om pumans läten. Det är precis som mina läten. Jag morrar, jag väser och jag skriker! – Och sen så är ju puman också en omskrivning för en brud eller en tjej. Och det var det ju också! Så att jag tänker också att Bob, som man trodde var då av hankön, som sen visade sig vara en hona, fick skifta identitet. Jag tänker Bob för mig är en förebild i att vara en sak, men uppfattas som en annan.Puman Bob levde till 1941 och står numera uppstoppad i en monter på Höganäs Museum. MedverkandeChristina Alling Linder, barnbarn till doktor AllingRobert Fux, barnbarnsbarn till doktor AllingLars Dahlbom och Torsten Loodberg, höganäsbor, kunniga om Höganäsbolagets och Höganäs lokala historiaHenry Svensson, överläkare Skånes Universitetssjukhus i Malmö, kunnig om doktor Allings forskningDennis och Evelyn Johansson, bor i läkarbostaden i HöganäsAnnika Malmgren, verksamhetschef Höganäs MuseumProgrammet är gjort 2025.Programmakare Lotta MalmstedtProducent Sofia KottorpSlutmix Christian Jangegård

Under en krispig vinterpromenad klädda i rock avhandlar vi bl a en grej som hände på Kullahalvön för ungefär 14 år sen samt en grej som hände i en rättssal på 1980-talet. Samt att vi dammar av det gamla uttrycket "skjort-i-byx". Väl mött!patreon.com/fyrameter(Och just det - det har smugit sig in ett jävla brus i det här avsnittet. Beklagar detta, vet i helvete hur man blir av med skiten) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En fältreporter vid restaurerade våtmarker på Kullaberg och lyckat ängshöksprojekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ska till Kullahalvön i nordvästra Skåne. Det senaste året har länsstyrelsen restaurerat tre av våtmarkerna här. Grävda diken har täppts igen och de blöta områdena har blivit större vilket man hoppas ska gynna många olika arter kärlväxter, fåglar, insekter och groddjur. Fältreporter Jonatan Martinsson och Pernilla Olsson, naturskyddshandläggare på länsstyrelsen, sänder från två av de nyrestaurerade våtmarkerna, Mölle mosse och Per Linds mosse. Vad har hänt? Och vilka arter trivs i de blöta områdena? Dessutom medverkar entomologen Linda Birkedal i programmet för att spana lite extra efter trollsländor som fyrfläckad trollslända, tegelröd ängstrollslända och den citronfläckade kärrtrollsländan. En ängshökshane far fram över alvaret med gnagarleverans till honan och ungarna. På Öland pågår, sedan tio år tillbaka, ett projekt för att öka antalet lyckade häckningar av ängshök och det har gett resultat. Lena Pettersson träffar Anders Åberg, projektledare för projekt Ängshök, och volontärerna Thomas och Jane Norlander som dagligen vaktar tre ängshöksbon.Ilon Dirdal åkte till Nordkoster på västkusten för att snorkla med förhoppningen att få se kantnålar. Väl i vattnet tog det bara nån minut innan en gulögd kantnål dök upp - och strax därpå massor med kantnålsbebisar! Hur många kan de få egentligen?Vi är framme vid den tid på året då den kanske somrigaste av alla våra fåglar – tornseglaren – lämnar oss och flyttar söderut. Som vanligt har vi fått en hel del frågor från lyssnarna om udda tornseglarbeteenden. Ekologiprofessorn och tornseglarexperten Susanne Åkesson är med och rätar ut frågetecknen.En tjock, grön larv kramar om nioårige Rasmus Lagrells långfinger. Larven har orangesvarta vårtor och mörka hårstrån som sticker ut lite här och där. Men vad ska den bli när den blir stor?Och i veckans kråkvinkel förklarar Helena Söderlundh sin kärlek och avundsjuka när det kommer till nördar.Programledare: Mats Ottosson

Uppläsning: Torsten Wahlund Önskad av: Lena Cronström, Kullahalvön i Skåne DIKTSAMLING: Svensk dikt. Från trollformler till Lars Norén. Red Lars Gustafsson (Wahlström & Widstrand 1978)MUSIK: Wilhelm Peterson-Berger: Vid Frösö kyrkaEXEKUTÖR Norrköpings symfoniorkester, Michail Jurovskij, dirigent

Skåne är inte det första som jag tänker på när ämnet "vandring" kommer på tal. Men tävlingar som exempelvis Kullamannen skvallrar om att det som många avfärdar som platt och tråkigt egentligen har en hel del drama och upptäckter att bjuda på. Jag blev inbjuden av Region Skåne för att smaka på Skåneleden.Som så många andra svenskar är jag nog fostrad till att tänka fjäll då man ska planera sin vandring - så denna inbjudan kom som en välkommen utmaning.Eftersom min fru är uppvuxen i Varberg brukar vi spendera några veckor varje sommar på västkusten med slagläge på Skåneleden. Då vi hade med oss Henry på två år valde ni de närliggande områdena Bjäre- och Kullahalvön där Henry även fick uppleva sin allra första tältnatt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 4 så besöker jag Kullahalvöns Vingård. Träffar Viktor och Frans, vi diskuterar vingårdens satsningar, framtiden kring gårdsförsäljning samt testar deras viner och cidrar.  Varsågoda!  //Sommeliern

I veckans program möter vi marinbiologen Johanna Stedt, 26 år. Hon är i början av ett förhoppningsvis långt forskarliv om tumlare, som reporter Björn Gunér fick en snabb glimt av i Skåne. Vi träffar henne i en båt vid Kullahalvön i nordvästra Skåne. Jacob Schenström som kör båten styr mot en flock fiskmåsar som kretsar ovanför vattenytan. Måsarna kan vara en signal om att här kan det finnas tumlare, eftersom de tycker om att äta samma fiskar.Men det krävs lite tur. Det är inte alltid man får se tumlare vid en tumlarsafaritur, även om det här nog är Sveriges bästa ställe för att se djuren.Vi får se uppåt 15 av de här små valarna som är väldigt lika delfiner men med rundad trubbig nos. De gör också korta besök vid ytan och visade oss snabbt bara en bit av rygg och fena.Johanna Stedt har sett många tumlare här, och även observerat dem med hjälp av särskilda undervattensmikrofoner, så kallade hydrofoner, i sitt masterarbete.Nu hoppas hon att kunna få fortsätta forskandet som doktorand för att ta reda på mer om var och hur tumlarna lever här i trakten. Sådan kunskap är viktig för att kunna skydda dem undan de hot som vi människor skapar.Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Lerjordar, regn, regn, regn och 12-gradig sommar kan man verkligen göra vin här? Victor Dahl och Åsa Lind är två av de som driver Kullahalvöns vingård i Höganäs i Skåne. En vingård som funnits i 10 år och som främst gör vitt vin, men även mousserande, rosé och rött. I området finns ytterligare tre vingårdar. Kalla klimat ger friska, fruktiga och nyanserade viner, säger Victor. Jag hoppas att vi om fem till tio år kommer att prata om Kullahalvön som en vinregion.Nyligen hölls en konferens om vinodling i kallare klimat, Cold Climate Wine Symposium, i Brighton i England. Det finns en stor framtidstro, berättar Lotta Nordmark från konferensen. Lotta arbetar med vin i kallare klimat på Sveriges lantbruksuniversitet. På konferensen fanns representanter från Nya Zeeland, Australien, Tasmanien, Kanada, England, Tyskland, Frankrike och södra Sydamerika. Platser som ser något positivt i den globala uppvärmningen nu går det att odla vin i dessa regioner. Samtidigt börjar de traditionella vinländerna få problem. Man konkurrerar inte med de viner som finns, utan man tillför något nytt, säger Lotta Nordmark. Jag tror att det är en framtid för svensk landsbygd. Vinet ger nya möjligheter.Meny provsmakar tillsammans med vinkritikern Marie Oskarsson några svenska viner och ett mousserande vin från England. Hur klarar de konkurrensen? Och är de prisvärda? Viner som testas:31084 Solaris Vingården Stora Boråkra 2015, 500 ml, pris 164 kr. Kommer från Karlskrona, vinmakare Staffan Ottosson.31054 Gutevin Solaris Cuvée, 750 ml, pris 159 kr. Halvtorrt. Kommer från Gutevin på Gotland, vinmakare Lauri Pappinen31096 Cox Orange Vin av Äpplen 2015, 750 ml, 134 kr. Kommer från Bedstekilde Vin av Äpplen utanför Kivik, Simrishamn.77971 Ridgeview Bloomsbury 2013, 750 ml, 284 kr. Mousserande från England, officiellt bubbel på 10 Downing Street.

I veckans program möter vi marinbiologen Johanna Stedt, 26 år. Hon är i början av ett förhoppningsvis långt forskarliv om tumlare, som reporter Björn Gunér fick en snabb glimt av i Skåne. Vi träffar henne i en båt vid Kullahalvön i nordvästra Skåne. Jacob Schenström som kör båten styr mot en flock fiskmåsar som kretsar ovanför vattenytan. Måsarna kan vara en signal om att här kan det finnas tumlare, eftersom de tycker om att äta samma fiskar. Men det krävs lite tur. Det är inte alltid man får se tumlare vid en tumlarsafaritur, även om det här nog är Sveriges bästa ställe för att se djuren. Vi får se uppåt 15 av de här små valarna som är väldigt lika delfiner men med rundad trubbig nos. De gör också korta besök vid ytan och visade oss snabbt bara en bit av rygg och fena. Johanna Stedt har sett många tumlare här, och även observerat dem med hjälp av särskilda undervattensmikrofoner, så kallade hydrofoner, i sitt masterarbete. Nu hoppas hon att kunna få fortsätta forskandet som doktorand för att ta reda på mer om var och hur tumlarna lever här i trakten. Sådan kunskap är viktig för att kunna skydda dem undan de hot som vi människor skapar. Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Oljeborrning i Arktis, debatt. Ozon kan minska behovet av bekämpningsmedel – Oljeborrning i Arktis är en riktigt dålig idé, säger Therese Jacobsson som är kampanjledare för havsmiljöfrågor på Greenpeace. Ekosystemen är mycket känsliga och det är svårare att sanera olja i sträng kyla. Förra veckan besökte hon Grönland när Sverige övertog orförandeskapet i Arktiska rådet. Greenpeace och Världsnaturfonen försöker påverka den svenska regeringen att försöka stoppa all ny oljeborrning i Arktis Rasmus Ole Rasmussen som är arktisforskare på Nordregio, Nordiska ministerrådets forskningsinstitution, håller inte med om att det skulle vara svårare att sanera olja när det är kallt. Tvärtom, hävdar han, är det lättare att sanera olja om det är kallt i vattnet, eftersom kall olja lägger sig i tjocka lager och då blir lättare att pumpa eller bränna.  Det finns en politisk grönländsk vilja att utvinna olja, men stödet för den strategin börjar minska, säger Therese Jacobsson. Rasmus Ole Rasmussen håller inte med om det heller. Hör debatten. Sannolikt är det få människor som vill ha bekämpningsmedel i maten. En del köper ekologiskt i hopp om att slippa sånt. Men det forskas också om andra sätt att minska behovet av kemiska bekämpningsmedel. En sådan idé är att använda gasen ozon för att bekämpa mögel och andra svampangrepp på frukt och grönsaker. Ozon används inte i Sverige i dag - men kanske i framtiden. Det hoppas Martin Engelbrekt som har en av Sveriges största äppelodlingar- på Kullahalvön i Skåne. Marie Olsson som är doktor i trädgårdsvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, hoppas också på ozontekniken eftersom den kan leda till att bekämpningsmedelsanvändningen därigenom skulle kunna minska, men det behövs mer forskning anser hon. Det är äänu oklart hur ozonet påverkar fruktens kvalité. Lars-Olof Börjesson som är chef för Äppelriket, en ekonomisk förening som organiserar äppelodlare, är hoppfull eftersom svampangrepp kan leda till stora förluster för producenterna. Nyhetssammanfattning av veckans vetenskapsnyheter med Lars Broström: Atomvinter, datorer som har svårt att granska bröströntgenplåtar, forskare som letar bombfabriker med specialutrustad bil i Stockholm, Kulturdepartementets förslag som kan förändra den svenska arkeologin - vi har läst remissvaren, det är svårt att slåss när man står på alla fyra - evolutionsforskning om varför vi går på två ben. Redaktör Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se