Podcasts about dikt

V novej epizóde relácie Za hranicou bol hosťom podplukovník v zálohe Vladimír Koláček. Témou bolo porovnanie vojny na Ukrajine s vojnou na Blízkom východe. S hosťom sme prebrali najmä príčiny a ciele týchto vojenských konfliktov. Venovali sme sa tiež propagande, ktorú môžeme vidieť v oboch vojnách. Reč však bola aj o Západe, NATO, Izraeli či americkom prezidentovi Donaldovi Trumpovi.

Vi kommer ikke utenom VM. Men i tillegg: Topp tre kjendiser fra Bryne, kunsten å dingle mellom yte og nyte i ferien, og et dikt om akkurat det.

Tekstbehandlingsprogrammet har besøk! Igjen! Gjengen fra The Language Cafe skal igjen gjeste programmet vårt og kose seg med bøker. Lytt da vel :)

Oda har invitert sine tre musketerer til årskavalkade! Bedre lykke neste år og god sommer! I studio var Her mann, Tønnese, Taib og Oda Synnøve Husby. 

“Encyklika hovorí o integrálnom, teda celostnom rozvoji človeka. Umelá inteligencia vytvára modlu výkonu a účinnosti. Ľudia, ktorí nespĺňajú kritériá efektivity, môžu byť považovaní len za štatistickú chybu, ktorú treba eliminovať”, hovorí teológ Juraj Vittek. “Technológia sa tak nestáva pomocníkom, ale diktátorom. Otázka nestojí tak, či technológiu chceme alebo nie. Otázka je, či bude technológia slúžiť rozvoju ľudskosti, alebo po nej bude šliapať”, dodáva.Po priemyselnej revolúcii a dôstojnosti robotníkov a ich práce prichádza reakcia na revolúciu, ktorú prináša umelá inteligencia. Na mušku si ju zobral pápež Lev XIV. vo svojej novej encyklike. Ak tá prvá z konca 19. storočia reagovala na svet parných strojov, tovární a položenia robotníckych más, tá aktuálna spred pár dní reflektuje svet algoritmov, dát a umelej inteligencie.Ak sa Lev XIII. pred 135 rokmi postavil na stranu človeka a jeho dôstojnosti vo svete tovární a kapitálu, jeho menovec Lev XIV. analyzuje dopady raketového nástupu AI, ktorá mení spôsoby, ako pracujeme, komunikujeme a ovplyvňuje aj rozhodovanie človeka.„Diktát rýchlosti“ ako nové otroctvo či ľudské limity ako obyčajná softvérová chyba, ktorú treba odstrániť.Sme ešte pánmi technológií či súčiastkami v rukách neviditeľných algoritmov v rukách ich tvorcov a správcov? Kde v tom má miesto „civilizácia lásky“, o ktorej hovorí pápež Lev?Téma pre teológa a publicistu Juraja Vitteka.Pripravil Jaroslav Barborák.

“Encyklika hovorí o integrálnom, teda celostnom rozvoji človeka. Umelá inteligencia vytvára modlu výkonu a účinnosti. Ľudia, ktorí nespĺňajú kritériá efektivity, môžu byť považovaní len za štatistickú chybu, ktorú treba eliminovať”, hovorí teológ Juraj Vittek. “Technológia sa tak nestáva pomocníkom, ale diktátorom. Otázka nestojí tak, či technológiu chceme alebo nie. Otázka je, či bude technológia slúžiť rozvoju ľudskosti, alebo po nej bude šliapať”, dodáva.Po priemyselnej revolúcii a dôstojnosti robotníkov a ich práce prichádza reakcia na revolúciu, ktorú prináša umelá inteligencia. Na mušku si ju zobral pápež Lev XIV. vo svojej novej encyklike. Ak tá prvá z konca 19. storočia reagovala na svet parných strojov, tovární a položenia robotníckych más, tá aktuálna spred pár dní reflektuje svet algoritmov, dát a umelej inteligencie.Ak sa Lev XIII. pred 135 rokmi postavil na stranu človeka a jeho dôstojnosti vo svete tovární a kapitálu, jeho menovec Lev XIV. analyzuje dopady raketového nástupu AI, ktorá mení spôsoby, ako pracujeme, komunikujeme a ovplyvňuje aj rozhodovanie človeka.„Diktát rýchlosti“ ako nové otroctvo či ľudské limity ako obyčajná softvérová chyba, ktorú treba odstrániť.Sme ešte pánmi technológií či súčiastkami v rukách neviditeľných algoritmov v rukách ich tvorcov a správcov? Kde v tom má miesto „civilizácia lásky“, o ktorej hovorí pápež Lev?Téma pre teológa a publicistu Juraja Vitteka.Pripravil Jaroslav Barborák.

Sommerferien er her! Hvertfall for våre tekstbehandlere Marie og Cassandra, som kommer med tips til både sommerlesing og sommerlesning. Med insider-informasjon fra bokhandelens verden, nyheter fra norske forlag og tips til lesestoff er dette en perfekt guide til deg som ikke helt vet hva du ønsker å lese denne sommeren. Guiden passer også til deg som ønsker å bli mer belest, men ikke vet hvor du skal begynne. Lytt helt til slutten for semesterets beste lesetips!I studio: Cassandra Caia Berg og Marie Askeland Lauvdal med Thien Quang Le på teknikk.

När korsfarare, sultaner och kalifer kämpade om makten i Mellanöstern växte en liten rörelse fram i skuggorna. Från bergsfästet Alamut byggde Hassan ibn Sabbah och hans anhängare ett nätverk av infiltratörer, agenter och lönnmördare som spred skräck genom hela regionen. Deras fiender kallade dem assassiner.I det här avsnittet av Historiepodden följer vi den verkliga historien bakom myten. Om attentat, korståg, propaganda och psykologisk krigföring i en medeltid där ingen kunde känna sig säker – inte ens kungar och sultaner. Och till slut: den katastrof som inte ens assassinerna kunde överleva. Mongolerna kommer.---Läslista (b la)Britannica. “Nizārī Ismāʿīliyyah.” Encyclopaedia Britannica. Senast uppdaterad 2 mars 2025. Hämtad 11 mars 2026.Jørgensen, Lise. “Fruktad lönnmördarsekt fick kämpa för livet.” Världens Historia, 2 augusti 2024. Hämtad 11 mars 2026. Kumm, Björn. Terrorismens historia. Lund: Historiska Media, 2006. Nordberg, Michael. Profetens folk: stat, samhälle och kultur i islam under tusen år. Ny utg. Stockholm: Pan, 2001.“Mordisk sekt spred skräck i Mellanöstern.” Världens Historia 1 (2007) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Celé PREMIUM VIDEO nájdeš tu

Hela innehållet finns här nedanför: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fem veckor in i kriget – oljeoro när Hormuzsundet står stilla USA har trappat upp angreppen mot Iran och oljefartyg ligger stilla i Hormuzsundet, med växande oro för en global oljekris. Samtal pågår om hur sundet ska kunna öppnas igen.Instängda i Hormuz – sjömännen och risken för ”tankfnatt” Stoppet i Hormuz driver upp oljepriset men slår också mot besättningar som sitter fast ombord på sina oljetankers under hård psykisk press. Sjöfolk och forskare beskriver riskerna med ”tankfnatt” när väntan blir utdragen.AI-propaganda i kriget – kampen om sanningen i sociala medier I krigets skugga sprids känslostyrd propaganda snabbt i sociala medier, ofta med oklara avsändare. AI gör det enklare att producera klipp som påverkar hur konflikten uppfattas.Dikt och dans – så lyfter kultur fotbollslaget Kultur har använts som verktyg i fotbollen, från Karin Boye-läsning i VM 1994 till dagens metoder i landslagsmiljö. Professor Thomas Götselius menar att kulturella inslag kan stärka gruppen och frigöra mod.Krönika av Katarina BarrlingHänderna är vårt viktigaste verktyg, men de håller på att trängas undan.Panelen om SD i regering, pressade bolån och nattöppet på krogen under fotbolls-VMHör Adam Cwejman, Göteborgsposten, Lisa Pelling Dagens Arena och Zina Al-Dewany, Aftonbladettimme 2:Ungern går mot ett ödesval – Orbáns makt utmanas på allvarOppositionsledaren Péter Magyar leder i flera mätningar och hotar Orbáns ställning för första gången på nästan två decennier. Samtidigt hårdnar tonen i valrörelsen och kampen om osäkra landsbygdsväljare avgör.Relationen mellan Ryssland och Kina i en orolig tidRysslands beroende av att sälja olja och gas till Kina har gett Peking ett tydligare övertag i relationen. Samtidigt hörs nationalistiska röster i Kina som vill återta historiskt omstridda områden eller återinföra kinesiska ortsnamn.Överbeskyddade barn – familjen som går mot trendenNär fler föräldrar blir mer överbeskyddande finns också de som väljer att träna barnens självständighet. I familjen Govik går barnen själva till skolan, något som väcker reaktioner.Satir med RadioskuggaVad Sverige kan lära av rysk valpåverkan i EuropaInför höstens val stärker svenska myndigheter arbetet mot utländsk påverkan och studerar ryska metoder i Europa. Fabricerade läckor och AI-genererat material används för att skapa misstro, och Myndigheten för psykologiskt försvar följer utvecklingen.Kåseri av Helena von Zweigbergk Om svenska påsktraditionerprogramledare: Cecilia Khavarproducent: Anders Diamanttekniker: Chrisitan Barter

Celé PREMIUM VIDEO nájdeš tu

Bylo to pár let po vzniku republiky, kdy se demokracie v Československu ocitla v krizi. Snažili se toho využít i nastupující fašisté, pod vlajkou nacionalismu namířeného jak proti německým, tak židovským spoluobčanům. Řešení na demokratickém půdorysu nejsou jednoduchá, možná o to svůdnější bývá volání po vládě „pevné ruky“. Ovšem jak už to bývá, ta lehká a zdánlivě jednoduchá řešení vlastně neexistují.Všechny díly podcastu Jak to bylo doopravdy můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.