Podcasts about olja

Morgonens nyheter den 2 februari med Andreas Johansson

Jannis Moras mluvil s moderátorem řeckého původu, Sašou Michailidisem. Olga Vasinkevič v zjištovala, co obnáší práce umělecké ředitelky kabaret klubu, a to v rozhovoru s Ruskou Jelenou Tichomirovou. Moderuje: Tatiana Čabáková Připravila: Tajana Mančalová 

Jannis Moras mluvil s moderátorem řeckého původu, Sašou Michailidisem. Olga Vasinkevič v zjištovala, co obnáší práce umělecké ředitelky kabaret klubu, a to v rozhovoru s Ruskou Jelenou Tichomirovou. Moderuje: Tatiana Čabáková Připravila: Tajana Mančalová Všechny díly podcastu Mezi námi můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Petra Peršolja je pianistka, ki je doktorirala na Univerzi Kalifornije v Santa Barbari, danes pa s hčerko in možem, doktorjem fizike, živi in dela v San Diegu. Ko so ji ponudili delo v akademski in klasični koncertni sferi, je spoznala, da je dolg in naporen urnik nezdružljiv z življenjem mlade mame. Če bi se odločila za nastope klasične glasbe, bi bila na poti približno 38 tednov na leto, igrala pa bi zgolj dva programa letno. Mož Fernando jo je spodbujal, naj poskusi z nastopi v zabavni industriji. Poskusila je. Danes nastopa tudi večkrat tedensko, pravi, da razkošnih dogodkov, prireditev in porok v Kaliforniji nikoli ne zmanjka. Doma so trojezični, prvi jezik gospodinjstva pa je španščina!Foto: Jack Ma

USA:s militära operation i Venezuela, som ledde till tillfångatagandet av landets president Nicolás Maduro, skakade om hela regionen och utlöste starka internationella reaktioner. I dagens kommenterar diskuterar vi varför USA slog till just nu, vad man ville uppnå och vilka globala följder detta kan få. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lundsberg utan kamratuppfostran, cancellererade kollegor och millenial guilt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Det är ingen mer än Sverige som har tagit en Golden Globe! Maxwells sexappeal och det nationella projektet "att ramla". Margret tar oss igenom den nya manliga raggningstekniken som FUNKAR! Babs Drougge från P3 Nyheter rapporterar om upptrappningen av protesterna i Iran och om den nya vattendelaren i Lundsbergbråket. Vad är tempen på 2026 hittills? David är vår Steffo. Råvaruexperten Lars Henriksson nystar med oss i vad det är med Venezuelas olja som är så attraktivt. Lilla Aktuellts Lizette Edfeldt gästar i studion och pratar om hur man pratar med barn om hemska nyheter. I Babs (inspirerande) privata hål idag: den extra milen för att ta körkort.Tidpunkter i avsnittet:11.32 Nyhetsfördjupning: Upptrappningen av protesterna i Iran.18.21 Varför är USA intresserade av just Venezuelas olja?43.34 Nyhetsfördjupning: Lundsberg-bråket tar ny riktning.56.57 Babs privata hål.01.12.27 Hur pratar man med barn om hemska nyheter?Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Margret Atladottir.

Efter kidnappningen av Nicolás Maduro vill Donald Trump pumpa upp Venezuelas olja. Det kanske blir svårare än han vill tro. Detta och mycket annat när vi sammanfattar ett händelserikt jullov. Nyhetsbrev och prenumeration: https://www.monopol.se

Bombningar, en tillfångatagen president och kontroll över oljan. Kan USA:s attack på Venezuela rita om världskartan för det svarta guldet? Den nedgångna oljeindustrin ska rustas upp och USA ska göra jobbet, men det blir inte lätt enligt experter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När USA:s president Donald Trump höll sin presskonferens efter attacken mot Venezuela betonade han hur viktig oljan är. Han sa bland annat att de stora amerikanska oljebolagen ska gå in i Venezuela och satsa miljarder dollar.Oljans rollEn fråga man bör ställa sig, enligt Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud, är vem som tjänar på detta och påminner om tidigare möten mellan Trump och oljebolagschefer.”Ett ganska bra klassiskt latinskt uttryck är: Cui bono - till vems gagn? För det finns många gånger en ekonomisk vinning för Trump själv, hans närstående, hans vänner eller hans finansiärer när han beslutar om politiska handlingar”, säger han.En lång historiaVenezuelas oljeindustri har en lång historia tillsammans med amerikanska oljeföretag. Den venezuelanska staten gav de amerikanska bolagen utvinningsrättigheter. Med början redan under mellankrigstiden gjorde bolagen de stora investeringar som krävdes för att få upp oljan ur marken.”Det här har hela tiden varit uppgörelsen. Oljan har aldrig ägts av de amerikanska bolagen. Det har skett under koncessioner”, säger Fredrik Uggla, docent i statskunskap, Uppsala universitet och tidigare chef för Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.Sedan 1970-talet och framåt har sedan villkoren för utvinningen ändrats och den Venezuelanska staten har krävt att få en större del av de vinster som skapats. Men många personer med kunskap har flytt från Venezuela undan den politiska repressionen och oljeproduktionen har minskat kraftigt sedan glansdagarna.Priserna har fallitVärlden behöver inte mer olja just nu, enligt energimarknadsexperter. Det finns mer än vad som behövs på marknaden och priserna föll under förra året.”Förmodligen kommer vi se dem falla ännu mer”, säger Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis.Men han tror ändå att den tunga oljan från Venezuela kan vara användbar för att till exempel blandas med lättare olja från USA. Därför kan det finnas ett intresse för amerikanska oljebolag att komma tillbaka till Venezuela.Programledare: Anders Jelmin Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Alma SegeholmMedverkande och röster i programmet:Fredrik Uggla, docent i statskunskap, Uppsala universitetKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot Donald Trump, president, USAMike Wirth, vd, Chevron Samuel Ciszuk, energianalytiker, ELS AnalysisThina Saltvedt, energianalytiker, Nordeaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Olja Grubić je kostumografinja, scenografinja, vizualna umetnica in performerka, ki je iz konceptualizacije prostora diplomirala na Akademiji za vizualne umetnosti v Ljubljani (AVA). Njen primarni medij je sicer risba, vendar jo pogosto povezuje z mediji, kot so video, fotografija, instalacija in performans. Z umetnico smo govorili o osnovnih pogojih bivanja, goloti in hrani, temah, ki jih Olja Grubić izraža v svojem najnovejšem ciklu Extima. Vabljeni k poslušanju! na fotografiji: Extima#4: Življenjski prostor, foto: Marcandrea, vir: bunker.si

Nya verkligheten bakom sanktionerna. Så hämtas gängtopparna till Sverige. Misstänkt sexbrott bakom asylprotester. Därför sägs tjänstemän upp på Volvo. Och amerikansk politiker debatterade mot AI-demokrat. Programledare: Nathalie Rothschild.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Pjevač u noći je romansa s elementima sapunice, on the road i epistolarno-detektivskog romana, u kojoj se ljubav u doba kapitalizma i zaborava propituje, dekonstruira, a možda i ponovo izmišlja kroz imaginarni dijalog i citatne naklone slavnim i manje slavnim pretečama (pjesnicima, piscima velikih ljubavnih romana, performerima, uličnim umjetnicima, filozofima). Ovo je roman koji nosi tako rijetku nepatetičnu sentimentalnost koja bešćutne ostavlja posramljenima, a tankoćutne napada ravno u srce. Jezik Olje Savičević Ivančević spektakl je za sebe, gust i sabijen kao prasvemir, a njezine poetske kondenzirane refleksije zacijelo će se citirati i pisati po zidovima (Ljubav je jedini istinski spektakl koji se nudi, ako ne volite rat). Riječju, Pjevač u noći je romansa koja odnosi pobjedu nad zaboravom i smrti. Redateljica: Silva Ćapin, adaptacija za radio: kristina Kegljen, tonmajsotr: Katarina Račić, glazbeni dramaturg: Adriana Kramarić, glumili: Lana Barić , Filip Švagović, Paško Vukasović, Mirela Brekalo, Nedim Prohić, Rea Bušić, Romina Tonković, Amar Bujvić, Nina Violić, Helena Buljan i Asja Jovanović. Premijerno emtirano: 16.05.2022.

Pjevač u noći je romansa s elementima sapunice, on the road i epistolarno-detektivskog romana, u kojoj se ljubav u doba kapitalizma i zaborava propituje, dekonstruira, a možda i ponovo izmišlja kroz imaginarni dijalog i citatne naklone slavnim i manje slavnim pretečama (pjesnicima, piscima velikih ljubavnih romana, performerima, uličnim umjetnicima, filozofima). Ovo je roman koji nosi tako rijetku nepatetičnu sentimentalnost koja bešćutne ostavlja posramljenima, a tankoćutne napada ravno u srce. Jezik Olje Savičević Ivančević spektakl je za sebe, gust i sabijen kao prasvemir, a njezine poetske kondenzirane refleksije zacijelo će se citirati i pisati po zidovima (Ljubav je jedini istinski spektakl koji se nudi, ako ne volite rat). Riječju, Pjevač u noći je romansa koja odnosi pobjedu nad zaboravom i smrti. Redateljica: Silva Ćapin, adaptacija za radio: kristina Kegljen, tonmajsotr: Katarina Račić, glazbeni dramaturg: Adriana Kramarić, glumili: Lana Barić , Filip Švagović, Paško Vukasović, Mirela Brekalo, Nedim Prohić, Rea Bušić, Romina Tonković, Amar Bujvić, Nina Violić, Helena Buljan i Asja Jovanović. Premijerno emtirano: 16.05.2022.

Pjevač u noći je romansa s elementima sapunice, on the road i epistolarno-detektivskog romana, u kojoj se ljubav u doba kapitalizma i zaborava propituje, dekonstruira, a možda i ponovo izmišlja kroz imaginarni dijalog i citatne naklone slavnim i manje slavnim pretečama (pjesnicima, piscima velikih ljubavnih romana, performerima, uličnim umjetnicima, filozofima). Ovo je roman koji nosi tako rijetku nepatetičnu sentimentalnost koja bešćutne ostavlja posramljenima, a tankoćutne napada ravno u srce. Jezik Olje Savičević Ivančević spektakl je za sebe, gust i sabijen kao prasvemir, a njezine poetske kondenzirane refleksije zacijelo će se citirati i pisati po zidovima (Ljubav je jedini istinski spektakl koji se nudi, ako ne volite rat). Riječju, Pjevač u noći je romansa koja odnosi pobjedu nad zaboravom i smrti. Redateljica: Silva Ćapin, adaptacija za radio: kristina Kegljen, tonmajsotr: Katarina Račić, glazbeni dramaturg: Adriana Kramarić, glumili: Lana Barić , Filip Švagović, Paško Vukasović, Mirela Brekalo, Nedim Prohić, Rea Bušić, Romina Tonković, Amar Bujvić, Nina Violić, Helena Buljan i Asja Jovanović. Premijerno emtirano: 16.05.2022.

Pjevač u noći je romansa s elementima sapunice, on the road i epistolarno-detektivskog romana, u kojoj se ljubav u doba kapitalizma i zaborava propituje, dekonstruira, a možda i ponovo izmišlja kroz imaginarni dijalog i citatne naklone slavnim i manje slavnim pretečama (pjesnicima, piscima velikih ljubavnih romana, performerima, uličnim umjetnicima, filozofima). Ovo je roman koji nosi tako rijetku nepatetičnu sentimentalnost koja bešćutne ostavlja posramljenima, a tankoćutne napada ravno u srce. Jezik Olje Savičević Ivančević spektakl je za sebe, gust i sabijen kao prasvemir, a njezine poetske kondenzirane refleksije zacijelo će se citirati i pisati po zidovima (Ljubav je jedini istinski spektakl koji se nudi, ako ne volite rat). Riječju, Pjevač u noći je romansa koja odnosi pobjedu nad zaboravom i smrti. Redateljica: Silva Ćapin, adaptacija za radio: kristina Kegljen, tonmajsotr: Katarina Račić, glazbeni dramaturg: Adriana Kramarić, glumili: Lana Barić , Filip Švagović, Paško Vukasović, Mirela Brekalo, Nedim Prohić, Rea Bušić, Romina Tonković, Amar Bujvić, Nina Violić, Helena Buljan i Asja Jovanović. Premijerno emtirano: 16.05.2022.

Pjevač u noći je romansa s elementima sapunice, on the road i epistolarno-detektivskog romana, u kojoj se ljubav u doba kapitalizma i zaborava propituje, dekonstruira, a možda i ponovo izmišlja kroz imaginarni dijalog i citatne naklone slavnim i manje slavnim pretečama (pjesnicima, piscima velikih ljubavnih romana, performerima, uličnim umjetnicima, filozofima). Ovo je roman koji nosi tako rijetku nepatetičnu sentimentalnost koja bešćutne ostavlja posramljenima, a tankoćutne napada ravno u srce. Jezik Olje Savičević Ivančević spektakl je za sebe, gust i sabijen kao prasvemir, a njezine poetske kondenzirane refleksije zacijelo će se citirati i pisati po zidovima (Ljubav je jedini istinski spektakl koji se nudi, ako ne volite rat). Riječju, Pjevač u noći je romansa koja odnosi pobjedu nad zaboravom i smrti. Redateljica: Silva Ćapin, u glavnim ulogama Lana Barić i Filip Švagović

Ricinusovo olje je naravni eliksir s številnimi koristmi za zdravje, kožo in lase. Pridobiva se iz semen rastline ricinus (Ricinus communis) in je bogato z ricinolno kislino, ki ima močne protivnetne, antibakterijske in vlažilne lastnosti.Kako nam pomaga razstrupljati naše telo?Čiščenje črevesja – deluje kot naravni laksativ, pomaga pri zaprtju in spodbuja redno prebavo.Razstrupljanje jeter – obloge iz ricinusovega olja spodbujajo delovanje jeter in limfnega sistema. Izločanje toksinov – izboljšuje prekrvavitev in limfno drenažo, kar pomaga pri čiščenju telesa.Odlično pa se obnese tudi pri lajšanju bolečin v sklepih in mišicah – idealen je za masažo pri artritisu in pri menstrualnih krčih, ko obloge na trebuhu sproščajo mišice in lajšajo bolečino.Ste ga že kdaj preizkusili? Ana Plešeč nam je nedvomno predstavila novo učinkovino, ki jo je vredno imeti v domači lekarni.

Olga Vasinkevič si povídala s ruskou novinářkou Jekatěrinou Kanakovou, která pracuje pro Deník N a Forum24. Tatiana Čabáková zjišťovala, jak se v Praze žije a pracuje mladé vietnamské zubní lékařce Nguyen Thuy Linh.   Moderuje: Tatiana Čabáková Připravila: Tajana MančalováVšechny díly podcastu Mezi námi můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Olja är inte bara världens främsta energikälla. Den är också ett potent och fruktat vapen.

Dijelom roman ceste, dijelom priča o silom prilika raseljenima iz tzv. tranzicijskih zemalja, najvećim dijelom tekst o stjecanju samosvojnosti žene neminovno sputane brakom s dominantnim mužem. Majka joj kaže da najteže je prvih dvadeset godina braka, prijateljice je pokušavaju utješiti kad se žali da živi po hotelskim sobama i ne mora čistiti, kuhati. Privremeno se skrase u Londonu, pa koliko god da je grad osvoji, bježat će, vratiti se i napokon shvatiti što doista želi, naći „svoje“ ljude i krenuti na vlastitu stradu fortunatu. Na tom putu okućit će se u Zagrebu, sama i svoja, zadovoljna jer postala je: čuvarkuća-vagabund. Na cesti sreće. - piše Jadranka Pintarić u najavi ovoga romana koji je u vrlo kratkom vremenu od svejega izlaska osvojio publiku, kritiku te ušao u finale prestižne nagrade T portala za knjigu godine. U radijskoj adaptaciji samosvijest žene te uloga njezine obitelji i sredine u njezinu oslobađanju čine okosnicu interpretacije, a humor autorice izlazi na površinu. Režirala i za radio adaptirala: HANA VEČEK Igrali su: Petra Svrtan, Dado Ćosić, Gordana Gadžić, Doris Šarić Kukuljica, Frano Mašković, Zoran Čubrilo, Nikolina Prkačin i Maja Posavec. Tonmajstor: Tomislav Šamec Glazbeni dramaturg: MARO MARKET Urednica: NIVES MADUNIĆ BARIŠIĆ

Dagens ämnen: 0:00 Intro 6:04 Vad har vi handlat? 20:22 Arbetsmarknaden 26:44 SPACs 32:05 Krypto 33:34 Nya case 36:52 Olja 42:06 Index 45:57 Veckans Fill or Kill www.instagram.com/fillorkillpodden  Tack IG! https://upl.inc/ig_fillorkill  Tack RoboMarkets! http://gorobo.pro/2aue  @RoboMarketsSE

Centaur Fonders råvaruguru Torbjörn Iwarson som till vardags bor i råvarunationen Brasilien är på besök i Sverige. Han tittade förbi studion för att ge oss en uppdatering på råvarumarknaden. Hur påverkas den av tullarna och den svaga dollarn? Kommer guldpriset fortsätta stiga och hur påverkar det låga oljepriset världsekonomin? Sen är vi naturligtvis också nyfikna på om den ädla Arabicabönan som förgyller starten på dagen för de flesta av oss kommer att leta sig nedåt igen och göra kaffepriset billigare. För vilken gröda är det egentligen som konkurrerar med kaffebuskar och hur har priset på den utvecklats? För ett lågt pris på den grödan relativt kaffe gör ju att man hellre odlar upp kaffebuskar, där Brasilien är världens största exportör. Men hur lång tid tar det att odla upp kaffebuskar är då nästa fråga. Svaren och mer därtill i detta avsnitt.Delikat lyssning på dig,NicklasDe pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aujourd'hui, je vous propose de découvrir Katia qui a créé Olja, une marque de patrons de couture assortis pour femmes et enfants et qui est installée non loin de Grenoble. Olja, ce sont des patrons à la coupe intemporelle mais avec les petits détails qui font toute la différence, qu'on peut en plus coudre dans des beaux tissus durables quand on choisit la version coffret.J'ai connu Katia très récemment, quand elle m'a sollicitée pour voir comment on pouvait échanger ensemble autour d'Olja : je nous ai découvert plein de points communs quand on s'est parlé, en plus de nos montagnes grenobloises : elle est passionnée de couture, a deux filles et les valeurs de transmission et de sens ont une place fondamentale dans ce qu'elle entreprend. J'ai été donc ravie qu'elle choisisse de soutenir financièrement le podcast et ce nouvel épisode va sans aucun doute vous plaire. Vous le savez, je n'ai que deux sources de financement pour ce que je vous propose avec Fait Main : votre adhésion au Club Fait Main pour avoir des épisodes supplémentaires et les partenariats avec les marques créatives. Et je n'accepte que des partenariats qui font sens. La reconversion de Katia dans la couture est un peu différente de toutes les histoires que vous avez entendues ici. Dans la grande majorité du temps, les créatrices se sont lancées à 100 % après avoir mené de front leur activité pro et leur activité créative pendant plusieurs années. Katia nous explique les choix qu'elle a faits, avec un bilan de compétences, une rupture conventionnelle et un accompagnement par un réseau d'entrepreneurs. Son rêve est devenu réalité il y a un mois tout juste. Elle a travaillé quasiment un an à temps plein sur son projet avant de lancer officiellement Olja. Elle n'a donc rien laissé au hasard et c'est un projet entrepreneurial très inspirant qu'elle partage avec nous aujourd'hui. Avec Katia, on parle de sa recherche de qualité, de cohérence et de singularité dans un marché très dynamique avec une offre déjà assez large. Elle nous raconte aussi comment elle s'est entourée pour accélérer son lancement. Bonne écoute !Mélanie

Připravili a provázejí Iva Bendová a Mirek Vaňura.

U romanu je prikazan život žene rođene u glavnom gradu Crne Gore, od 80-ih godina prošlog stoljeća do danas, njezine traume od rane smrti majke, susreta sa svijetom prostitucije i droge do završetka u bračnom kavezu. U romanu je stvorena složena mreža odnosa, s nizom odlično karakteriziranih likova koji vode radnju u brojne odvojke. Olja Knežević, za rukopis "Katarina, velika i mala" dobila je V.B.Z.-ovu nagradu za najbolji neobjavljeni roman u 2019.-toj godini. Olja Knežević je rođena u Podgorici u Crnoj Gori, srednju školu pohađala u SAD-u, studirala je engleski jezik i književnost u Beogradu, magistrirala kreativno pisanje u Londonu, a živi i radi u Zagrebu. Ovo je njezina četvrta knjiga, nakon zbirke priča "Londonske priče juga" i romana "Milena & druge društvene reforme" i "Gospođa Black". Režija i radijska adaptacija: Hana Veček, tonmajstor: Dalibor Piskrec, glazbena dramaturginja: Adriana Kramarić, glumili su: Jadranka Đokić, Sara Stanić, Doris Šarić Kukuljica, Jasna Bilušić, Gordana Gadžić, Nikola Baće i Nikša Butijer. Premijerno emitrano od 21.-25.10.2019.

U romanu je prikazan život žene rođene u glavnom gradu Crne Gore, od 80-ih godina prošlog stoljeća do danas, njezine traume od rane smrti majke, susreta sa svijetom prostitucije i droge do završetka u bračnom kavezu. U romanu je stvorena složena mreža odnosa, s nizom odlično karakteriziranih likova koji vode radnju u brojne odvojke. Olja Knežević, za rukopis "Katarina, velika i mala" dobila je V.B.Z.-ovu nagradu za najbolji neobjavljeni roman u 2019.-toj godini. Olja Knežević je rođena u Podgorici u Crnoj Gori, srednju školu pohađala u SAD-u, studirala je engleski jezik i književnost u Beogradu, magistrirala kreativno pisanje u Londonu, a živi i radi u Zagrebu. Ovo je njezina četvrta knjiga, nakon zbirke priča "Londonske priče juga" i romana "Milena & druge društvene reforme" i "Gospođa Black". Režija i radijska adaptacija: Hana Veček, tonmajstor: Dalibor Piskrec, glazbena dramaturginja: Adriana Kramarić, glumili su: Jadranka Đokić, Sara Stanić, Doris Šarić Kukuljica, Jasna Bilušić, Gordana Gadžić, Nikola Baće i Nikša Butijer. Premijerno emitrano od 21.-25.10.2019.

Osmanska riket var en gång ett imperium som sträckte sig från Algeriet till Irak och från Ukraina till Jemen, ett välde som omfattade ungerska grässlätter, arabiska öknar, anatoliska berg och grekiska öar. Idag är detta imperium historia, men i över 600 år var det en realitet som alla grannar i Europa, Asien och Afrika måste förhålla sig till: Osmanska riket.När vi möter imperiet i historiska redogörelser brukar vi slarvigt tala om det som Turkiet och hänvisa till dess sultaner som turkar. Men då gör vi fel. I och för sig är dagens Turkiet en efterträdare till imperiet, rent geografiskt, men Osmanska riket hade föga gemensamt med den republik som idag har Ankara som huvudstad. Osmanerna var ett elitfolk som talade ett eget språk (som vanliga turkar inte förstod) och införskaffade sina medlemmar genom att ta kristna pojkar i skatt, försätta dem i slaveri, göra dem till muslimer, sätta dem i hårdträning, gifta bort dem med prinsessor och utnämna dem till generaler och guvernörer. Det var en regim som prioriterade duglighet och effektivitet och som såg sig som arvtagare till både profeten Muhammed och de romerska kejsarna i Konstantinopel. Genom att tillerkänna underkuvade folk långtgående självstyre och tillämpa religionsfrihet gjorde de sig dessutom populära både bland sjörövarhövdingar i Nordafrika och furstar i Ungern och Rumänien.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Osmanska riket, den muslimska världens mest glänsande stormakt under det senaste millenniet.Bild: Sultan Selim III håller en audiens framför Felicityporten. Hovmän är sammansatta i ett strikt protokoll. Olja på duk. Topkapı Sarayı Müzesi, Istanbul (Inv.17/163),Wikipedia, Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När passagerarfärjan Marco Polo gick på grund utanför Blekinges kust i oktober 2023 släppte den ut tonvis med olja som sedan dess förorenat stränderna. Nu börjar bilden klarna av utsläppets effekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det gick att bada på de flesta stränderna denna sommar, och ålfiskarna kunde gå ut som vanligt. Men i havets blåmusslor hittar man nu mycket av hälsovådliga PAH:er och i ett bäckområde är naturen ändrad, konstaterar Maria Granberg på IVL svenska miljöinstitutet, som undersökt effekter på miljön.Olja fortsätter att flyta in till land och sanering av stränderna pågår fortfarande. Samtidigt har fartyget åter tagits i drift och passerar som förut utanför den drabbade kusten – med samma typ av olja ombord.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Alla Větrovcová mluvila s manažerkou neziskové organizace Mariánskolázeňskou Janou Čížkovou o nabídce kurzu českého jazyka a pomoci v socializaci ukrajinským lékařům a pedagogům. Rena Horvátová točila rozhovor s profesorkou novořečtiny Ditou Vořechovskou, která vede jazykovou školu Řecký koutek. Připravila Tajana Mančalová, moderuje Iveta Demeterová.

Nahlédneme do dojemného vztahu bulharské chůvy a vietnamského chlapce v příspěvku Ngo Xuan Thanga. Poslechneme si rozhovor Tatiany Čabákové s řeckým historikem Konstantinem Tsivosem o jeho nové knize, ve které popisuje období dvanácti let po skončení druhé světové války, během kterých dosáhl stalinismus svého vrcholu a současně kulminovalo pronásledování jeho odpůrců, mezi které patřily i tisíce řeckých komunistů. Moderuje Tomáš Pilát.

Det Osmanska rikets mer än 600 år långa historia är tätt sammantvinnat med det kristna Europas historia. De osmanska härskarna betraktade sig själva som de gamla romerska kejsarnas arvtagare. Och både renässansen och reformationen påverkades av osmanernas existens.Det Osmanska riket växte fram ur nomadstammar i Anatolien på 1200-talet. Osmanerna erövrade Bysans år 1453 för att bli ett multietniskt imperium som sträckte sig över flera världsdelar. Riket var som störst när det misslyckades med att erövra Wien 1683. Osmanerna rörde sig från tolerans och integrering av andra folk och religioner till exkludering och folkmord. Från spillrorna ur det Osmanska riket växte dagens Turkiet 1923.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marc David Baer, professor i internationell historia vid London School of Economics and Political Science och en av världens främsta kännare av Osmanska riket. Han är aktuell med boken Osmanska riket.Osmanska riket, även känt som det Ottomanska riket, var ett mäktigt islamiskt imperium som styrde över stora delar av Sydosteuropa, Mellanöstern, Nordafrika och Mindre Asien. Osmanska riket grundades i västra Anatolien mot slutet av 1200-talet av en stam Oghuz-turkar som skulle bli imperiets aristokrati, kända som Oserna. Dessa förde med sig en stark dynasti, den osmanska dynastin, som var kärnan i den framväxande staten. Osman I, som riket är uppkallat efter, var rikets grundare och första ledare.En av de mest anmärkningsvärda egenskaperna hos Osmanska riket var dess kulturella och religiösa mångfald. Riket omfattade människor från olika etniska och religiösa bakgrunder. Sultanerna var toleranta mot olika religioner och tillät sina undersåtar att utöva sin egen tro. Kristna och judar hade sina egna lagar och institutioner och bildade slutna samhällen inom riket.Osmanska riket hade både fredliga och konfliktfyllda relationer med olika europeiska länder. Å ena sidan var riket en viktig handelspartner och kulturell influens för västeuropeiska länder under renässansen. Å andra sidan var det också ett ständigt militärt hot och orsakade stor oro bland européerna. Rikets expansion och belägringar av europeiska städer som Wien skapade en stark europeisk identitet och en vilja att motstå det osmanska hotet.Rikets absoluta höjdpunkt nåddes under 1500- och 1600-talen under sultanen Suleiman den store. Dess största territoriella utsträckning nåddes dock år 1683 under sultanen Mehmet IV, då det sträckte sig från Wiens utkanter i nordväst till Aden längst ner på Arabiska halvön, och från Kaukasus i nordöst till Algeriet i sydväst.Belägringen av Wien 1683 var det sista osmanska försöket att på allvar hota det kristna Europa. Belägringen hävdes av en polsk-tysk armé som kom Österrike till undsättning. Detta satte gränsen för osmanernas fortsatta expansion norrut i Centraleuropa.Under 1800-talet och början på 1900-talet tilltog problemen då riket både utsattes för ständiga angrepp från yttre fiender och uppror inom rikets gränser. Stora landområden förlorades dels till nya stormakter som Österrike-Ungern och Ryssland, dels till folk inom Osmanska riket som, i den nya tidens nationalistiska anda, gjorde uppror och bildade självständiga stater.Bild: Sultan Selim III håller en audiens framför Felicityporten. Olja på duk. Topkapı Sarayı Müzesi, Istanbul (Inv. 17/163), Wikipedia, Public Domain.Musik: Dreaming Of Paradise av MoodMode, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Knarklangare skickar droger med posten ¤ Olja vid kusten efter fartyg som gick på grund ¤ Järva har också positiva nyheter säger Gia som jobbar där Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare Jenny Pejler, reporter Ebba Fors.

Religionsvetaren, författaren och forskaren Eli Göndör gästar gänget. Eli är doktor i religionshistoria med inriktning mot islamologi och Mellanöstern och är verksam vid Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet.Med rådande Israel-Palestina-debatt i åtanke väljer vi att tillgängliggöra avsnittet för alla. Vill du få tillgång till alla våra andra hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden.Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Inga avbrott eller reklam. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oljepriset har legat nära 100 dollar per fat under hösten, men nu blir det billigare – trots minskad produktion från Ryssland och Saudiarabien. Hur ser framtiden ut för historiens kanske viktigaste råvara? Av Johannes Stenlund Inläsare: Johan Rabaeus

Hedgefonden Antiloops Karl-Mikael Syding funderar över räntemotvindens effekter när 30-åringen i USA klev över 5%. Vad säger doktor Koppar, professor Olja, guldet, Bitcoin med mera om de underliggande trenderna för ekonomin (inte minst Kinas) och aktieköparnas iver att sätta pengar i arbete. /Antiloop

Vi diskuterar fritt kring börsen och makroläget framöver. Summering: Tankar om makroläget kommande månader. Blir det recession? Techbolag, Stock-based compensation (SBC) och operativt kassaflöde. Ofta felaktiga siffror i screeningvertyg. Techbolag med missledande redovisning som ej bryr ej om aktieägare. Match och Spotify som exempel. Oljebolag och Petrobras case. AI use-case och utveckling. Guldpriset klarade inte att hålla 2000 Valuta: Svag svensk krona VPN-tjänster och Kape PLC utköpt från börsen Bra likviditetsmått: Net Liquidity  > M2 12 minuter långt svar på en fråga från Finanskursen Plus live webinar