Podcasts about olja

Aujourd'hui, je vous propose de découvrir Katia qui a créé Olja, une marque de patrons de couture assortis pour femmes et enfants et qui est installée non loin de Grenoble. Olja, ce sont des patrons à la coupe intemporelle mais avec les petits détails qui font toute la différence, qu'on peut en plus coudre dans des beaux tissus durables quand on choisit la version coffret.J'ai connu Katia très récemment, quand elle m'a sollicitée pour voir comment on pouvait échanger ensemble autour d'Olja : je nous ai découvert plein de points communs quand on s'est parlé, en plus de nos montagnes grenobloises : elle est passionnée de couture, a deux filles et les valeurs de transmission et de sens ont une place fondamentale dans ce qu'elle entreprend. J'ai été donc ravie qu'elle choisisse de soutenir financièrement le podcast et ce nouvel épisode va sans aucun doute vous plaire. Vous le savez, je n'ai que deux sources de financement pour ce que je vous propose avec Fait Main : votre adhésion au Club Fait Main pour avoir des épisodes supplémentaires et les partenariats avec les marques créatives. Et je n'accepte que des partenariats qui font sens. La reconversion de Katia dans la couture est un peu différente de toutes les histoires que vous avez entendues ici. Dans la grande majorité du temps, les créatrices se sont lancées à 100 % après avoir mené de front leur activité pro et leur activité créative pendant plusieurs années. Katia nous explique les choix qu'elle a faits, avec un bilan de compétences, une rupture conventionnelle et un accompagnement par un réseau d'entrepreneurs. Son rêve est devenu réalité il y a un mois tout juste. Elle a travaillé quasiment un an à temps plein sur son projet avant de lancer officiellement Olja. Elle n'a donc rien laissé au hasard et c'est un projet entrepreneurial très inspirant qu'elle partage avec nous aujourd'hui. Avec Katia, on parle de sa recherche de qualité, de cohérence et de singularité dans un marché très dynamique avec une offre déjà assez large. Elle nous raconte aussi comment elle s'est entourée pour accélérer son lancement. Bonne écoute !Mélanie

I detta avsnitt diskuterar Vanja och Svante en spännande hudvårdsingrediens – Succinic Acid, även kallad bärnstenssyra. Med sin milda men effektiva kombination av antimikrobiella och talgreglerande egenskaper är den ett utmärkt alternativ för dig med mild akne, oljig hud eller som söker en snällare syra i din rutin.De pratar om varför ingrediensen är en doldis på marknaden, hur den fungerar i produkter, och varför den kan bli din nya bästa vän för att hålla T-zonen matt och porerna rena. Dessutom delar de sina bästa produktrekommendationer – från spot treatments till fuktgivare.Mer info på @inyourfacepoddObvi klippt av @thepodfather_magnus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi summerar veckan och börjar med advokat Thomas Bodströms retoriska vändningar som utmanade Ian Lundin under den pågående rättegången om Lundinoil. (01:19-03:39). Vi pratar sen om den virala predikan av den amerikanske biskopen som väckt starka reaktioner. Brit ger nästan upp när hon scannat av motreaktionerna – hur kan man bli så arg över denna vädjan? Vi översatte hela krönikan och den slår trafikrekord. Och vad tror vi om Musk - heilade han eller inte? (11:27-32:00) 
Martin om senaste explosionen i Farsta, ännu en händelse som illustrerar hur gängkriminalitet och våld blivit vardag. (32:01-34:16). Rasmus hastar iväg för att bevaka demonstrationen vid Georgiska ambassaden och Brit vill ha fler följare på instagram (38:46-39:49). https://www.instagram.com/britstakston Blankspots redaktionspodd med Martin Schibbye, Rasmus Canbäck och Brit Stakston

Vi summerar veckan och börjar med advokat Thomas Bodströms retoriska vändningar som utmanade Ian Lundin under den pågående rättegången om Lundinoil. (01:19-03:39). Vi pratar sen om den virala predikan av den amerikanske biskopen som väckt starka reaktioner. Brit ger nästan upp när hon scannat av motreaktionerna – hur kan man bli så arg över denna vädjan? Vi översatte hela krönikan och den slår trafikrekord. Och vad tror vi om Musk - heilade han eller inte? (11:27-32:00) 
Martin om senaste explosionen i Farsta, ännu en händelse som illustrerar hur gängkriminalitet och våld blivit vardag. (32:01-34:16). Rasmus hastar iväg för att bevaka demonstrationen vid Georgiska ambassaden och Brit vill ha fler följare på instagram (38:46-39:49). https://www.instagram.com/britstakston Blankspots redaktionspodd med Martin Schibbye, Rasmus Canbäck och Brit Stakston

Připravili a provázejí Iva Bendová a Mirek Vaňura.

Připravili a provázejí Iva Bendová a Mirek Vaňura.Všechny díly podcastu O původu příjmení můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Příjmení Šolja se nejvíce vyskytuje v Chorvatsku, jeho původ bude tedy nejspíše právě tam. Vykládá se z apelativa šolja, což je označení pro nádobu na pití. Mohlo se tedy jednat o pojmenování pro někoho, kdo takové nádoby vyráběl, nebo snad přeneseně i pro pijana. V ČR ho nosí jen 4 muži a 1 žena.Všechny díly podcastu O původu příjmení můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

U romanu je prikazan život žene rođene u glavnom gradu Crne Gore, od 80-ih godina prošlog stoljeća do danas, njezine traume od rane smrti majke, susreta sa svijetom prostitucije i droge do završetka u bračnom kavezu. U romanu je stvorena složena mreža odnosa, s nizom odlično karakteriziranih likova koji vode radnju u brojne odvojke. Olja Knežević, za rukopis "Katarina, velika i mala" dobila je V.B.Z.-ovu nagradu za najbolji neobjavljeni roman u 2019.-toj godini. Olja Knežević je rođena u Podgorici u Crnoj Gori, srednju školu pohađala u SAD-u, studirala je engleski jezik i književnost u Beogradu, magistrirala kreativno pisanje u Londonu, a živi i radi u Zagrebu. Ovo je njezina četvrta knjiga, nakon zbirke priča "Londonske priče juga" i romana "Milena & druge društvene reforme" i "Gospođa Black". Režija i radijska adaptacija: Hana Veček, tonmajstor: Dalibor Piskrec, glazbena dramaturginja: Adriana Kramarić, glumili su: Jadranka Đokić, Sara Stanić, Doris Šarić Kukuljica, Jasna Bilušić, Gordana Gadžić, Nikola Baće i Nikša Butijer. Premijerno emitrano od 21.-25.10.2019.

U romanu je prikazan život žene rođene u glavnom gradu Crne Gore, od 80-ih godina prošlog stoljeća do danas, njezine traume od rane smrti majke, susreta sa svijetom prostitucije i droge do završetka u bračnom kavezu. U romanu je stvorena složena mreža odnosa, s nizom odlično karakteriziranih likova koji vode radnju u brojne odvojke. Olja Knežević, za rukopis "Katarina, velika i mala" dobila je V.B.Z.-ovu nagradu za najbolji neobjavljeni roman u 2019.-toj godini. Olja Knežević je rođena u Podgorici u Crnoj Gori, srednju školu pohađala u SAD-u, studirala je engleski jezik i književnost u Beogradu, magistrirala kreativno pisanje u Londonu, a živi i radi u Zagrebu. Ovo je njezina četvrta knjiga, nakon zbirke priča "Londonske priče juga" i romana "Milena & druge društvene reforme" i "Gospođa Black". Režija i radijska adaptacija: Hana Veček, tonmajstor: Dalibor Piskrec, glazbena dramaturginja: Adriana Kramarić, glumili su: Jadranka Đokić, Sara Stanić, Doris Šarić Kukuljica, Jasna Bilušić, Gordana Gadžić, Nikola Baće i Nikša Butijer. Premijerno emitrano od 21.-25.10.2019.

Pesnik Aleksander Peršolja se je rodil 20. decembra leta 1944 v kraju Neblo v Goriških Brdih tik ob meji z Italijo. Zdaj živi in ustvarja v Križu pri Sežani. Pesmi je začel objavljati v šestdesetih letih v reviji Perspektive, potem pa v drugih slovenskih literarnih revijah in literarnih zbornikih. Objavil je deset pesniških zbirk, prevode njegovih pesmi pa najdemo v publikacijah v več evropskih jezikih. Vida Curk se je s pesnikom Peršoljo pogovarjala leta 2004.

Olja a Palo sa po dlhom čase stretli v relácii a prebrali všetko možné aj nemožné.

Osmanska riket var en gång ett imperium som sträckte sig från Algeriet till Irak och från Ukraina till Jemen, ett välde som omfattade ungerska grässlätter, arabiska öknar, anatoliska berg och grekiska öar. Idag är detta imperium historia, men i över 600 år var det en realitet som alla grannar i Europa, Asien och Afrika måste förhålla sig till: Osmanska riket.När vi möter imperiet i historiska redogörelser brukar vi slarvigt tala om det som Turkiet och hänvisa till dess sultaner som turkar. Men då gör vi fel. I och för sig är dagens Turkiet en efterträdare till imperiet, rent geografiskt, men Osmanska riket hade föga gemensamt med den republik som idag har Ankara som huvudstad. Osmanerna var ett elitfolk som talade ett eget språk (som vanliga turkar inte förstod) och införskaffade sina medlemmar genom att ta kristna pojkar i skatt, försätta dem i slaveri, göra dem till muslimer, sätta dem i hårdträning, gifta bort dem med prinsessor och utnämna dem till generaler och guvernörer. Det var en regim som prioriterade duglighet och effektivitet och som såg sig som arvtagare till både profeten Muhammed och de romerska kejsarna i Konstantinopel. Genom att tillerkänna underkuvade folk långtgående självstyre och tillämpa religionsfrihet gjorde de sig dessutom populära både bland sjörövarhövdingar i Nordafrika och furstar i Ungern och Rumänien.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Osmanska riket, den muslimska världens mest glänsande stormakt under det senaste millenniet.Bild: Sultan Selim III håller en audiens framför Felicityporten. Hovmän är sammansatta i ett strikt protokoll. Olja på duk. Topkapı Sarayı Müzesi, Istanbul (Inv.17/163),Wikipedia, Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024.11.17 Jacob Orlenius - Sönderslagen och halvdöd, men Jesus häller olja i såren by Linneakyrkan

Azerbajdzjans president har valt en konfrontativ ton mot västvärlden under COP29. Presidenten anklagar väst för hyckleri kring mänskliga rättigheter och fossila bränslen, och menar att de länder som kritiserar Azerbajdzjan för olja och gasproduktion själva har velat köpa landets gas. Hör Rasmus Canbäck summera de första dagarnas rubriker från Baku. Vi diskuterar även Frankrikes klimatministers beslut att bojkotta konferensen på grund av Azerbajdzjans agerande, Rysslands stora delegation med politiska och ekonomiska aktörer, samt begränsningar på plats för medierna som bevakar.

Azerbajdzjans president har valt en konfrontativ ton mot västvärlden under COP29. Presidenten anklagar väst för hyckleri kring mänskliga rättigheter och fossila bränslen, och menar att de länder som kritiserar Azerbajdzjan för olja och gasproduktion själva har velat köpa landets gas. Hör Rasmus Canbäck summera de första dagarnas rubriker från Baku. Vi diskuterar även Frankrikes klimatministers beslut att bojkotta konferensen på grund av Azerbajdzjans agerande, Rysslands stora delegation med politiska och ekonomiska aktörer, samt begränsningar på plats för medierna som bevakar.

Na pogovor smo povabili rednega profesorja na Biotehniški fakulteti Univerze v Ljubljani, zaposlenega na katedri za tehnologije rastlinskih živil in vino Rajka Vidriha. Spregovoril in svetoval nam je na temo olj v prehrani.

Novo Nordisk har ett varumärkesproblem med Ozempic, berättar programledare Amanda Törner. Med en stor kampanjsatsning försöker läkemedelsjätten nu ändra på den saken. Reporter Alicia Price har blivit besatt av dvärgflodhästen Moo Deng, som sötchockar internet. Nu ser hon hur vissa varumärken försöker sko sig på det lilla djurets framgång. Redaktör Andreas Rågsjö Thorell har funderat på Ungdomsbarometerns senaste rapport om generation alpha. Vad innebär det egentligen att varumärken och konsumtion är så pass identitetsskapande för våra barn? Dessutom: Margot Robbie nytt ansikte utåt för Chanel no 5 och Prezzburoni nästa steg i Åkestam Holst uppmärksammade kanelbullekampanj.

Oljepriset rasar, men varför? Och hur hänger det ihop med det geopolitiska maktspelet mellan Kina, USA och Europa? Joakim Rönning är i högform, och bjuder in till en värmländsk lektion om det svarta guldet och dess historia. Jacob följer upp med den hemska historien om Disneys ofrivillige mellanchef.

HEJ! Nytt avsnitt. Vi pratar kaos och föreläsningar och vitlöksodling och om varför min potatisskörd är dålig och varför min majsskörd är KATASTROF. Sen om patricks jordkällarprojekt som inte är ett skyddsrum. Och om hur man långlagrar olivolja. Sen va det nära att vi pratade om kvadratodling men det får bli en annan gång.Puss och kramKalle Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Piše Miša Gams, bereta Jure Franko in Lidija Hartman. V romanu Sibirija Tanje Mastnak, doktorice umetnostne zgodovine, historične antropologije vizualnega, kustosinje, predavateljice in likovne kritičarke, ki na Gimnaziji Bežigrad poučuje likovno umetnost, spremljamo malce nenavadno odpravo, ki jo sestavljajo upokojeni profesor etnologije Karel, fotograf Gašper, knjižničarka Ada, ruski vodja odprave Viktor Aleksejevič, ruska kuharica Olja in prvoosebna pripovedovalka Zoja, ki kot urednica antropološke revije pripravlja tematsko številko o šamanizmu. Roman, ki se v podnaslovu opredeljuje za antituristični, je razdeljen na tri dele, ki jih avtorica spremlja s citati iz del Pascala Brucknerja, Jevgenija Vodolazkina, Mircee Eliadeja, Hafisa in Lawrencea Durrella. Prvi del romana se začne dobro desetletje po odpravi ob preučevanju fotografije, ki akademika Karla in urednico Zojo prestavi nazaj v čas med načrtovanje ruske ekspedicije za pridobitev dragocenega etnološkega materiala o šamanističnih obredih, ki bi jih člani ekspedicije vsak na svoj način predstavili v posebni tematski številki revije, ki pa zaradi kompleksnih okoliščin nikoli ne izide. Čeprav imajo za zahtevno pot po Sibiriji na voljo dobrega poznavalca tega področja, Viktorja Aleksejeviča, ki je vajen lovskih odprav v ta konec Rusije, jim vrsta nenavadnih dogodkov odpre nov pogled na ta del Azije, razgali pa jim tudi nove vidike odnosov in razumevanja samih sebe. Raziskovanje šamanizma se tako prelevi v raziskovanje lastnih želja, fantazem in iluzij, ki se druga za drugo razblinjajo ob stiku z ljudstvom, ki je v svojih pričakovanjih veliko bolj prizemljeno od “znanstvenikov” iz Evrope. Tako antropologinja Zoja, ki se nekje na polovici poti zaljubi v rdečelaso knjižničarko Ado, pri čemer se ne odreče avanturi z italijanskim lovcem in strastnim gozdarjem, ugotovi, da najstniške hčere in moža, ki ostaneta v domovini, pravzaprav sploh ne pogreša. Po seriji šamanističnih ritualov, ki se izkažejo za precej drugačne od evropske fantazme o poduhovljenih zdravilcih, Zoja ugotovi, da najbolj pogreša miren kotiček, v katerem bi našla notranji mir brez potrebe po nenehnem begu: “Morda je zelo preprosto – vedno sem si želela zadovoljstva v lastnem domu, družinske sreče, ljubezni, pa vsega tega nikdar nisem znala občutiti. Hrepenenje po nečem neoprijemljivem me je gnalo v iskanje zadovoljitve, ki se mi je izmikala, in zdelo se mi je, da se večno skriva nekje drugje. Sreče in zadovoljstva nikoli ni bilo tam, kjer sem bila tisti trenutek jaz. Zdaj pa se mi je prvič zazdelo, da vem, kje se nahaja. Neopazno, toda stalno. Tiho, mirno zadovoljstvo v zavetju udobnega bivališča nekje v srednji Evropi, v moji Ljubljani.” Medtem ko v prvem delu spremljamo člane odprave na poti od svetega drevesa do svete gore, se v drugem delu skupaj z njimi znajdemo v mestu Kizil sredi Sibirije, kjer se udeležijo obreda klicanja dežja, ženski članici ekipe pa zaideta še v šamansko kliniko in doživita neponovljivo izkušnjo. Zoja, ki je od začetka na preži tako za antropološkim gradivom kot za prebujeno senzibilnostjo, začuti v sebi preplet različnih svetov in nenavadno okultno izkušnjo: “Z noro tolkačko sem čutila nenavadno navezo. Tako se najbrž počuti žrtev morilca v zadnjem trenutku. Povezano s svojim rabljem. Kaj lahko dve osebi poveže bolj kot skrajna izkušnja življenja in smrti? Občutek, da divje sile švigajo skozi mene gor in dol, iz krvi v krokarja in do krokarja v podzemlje, me je totalno omamil. Občutek, da ne vem več, kateremu svetu pripadam, temu ali onemu drugemu, posmrtnemu, gornjemu, spodnjemu ali srednjemu, me je osvobodil vseh zemeljskih skrbi.” Tanja Mastnak razvija zgodbo na duhovit način s primesmi inteligentne ironije, jo v pravih trenutkih dramatično stopnjuje ter gradi nadvse kompleksne psihološke like, ki se izmotavajo vnaprejšnjim klasifikacijam in opredelitvam. Intelektualca Karla na primer prikaže kot navideznega akademika, ki se ob stiku z italijanskimi lovci prerodi v pravega plenilca, ki uživa, ko je na lovu za svojim plenom, čeprav na ta način zamudi pristno izkušnjo s šamani. Tudi knjižničarka Ada, ki na začetku romana deluje kot malce naivno in prestrašeno dekle, se na koncu izkaže za najbolj zrelo in poduhovljeno žensko, ki po iniciaciji v šamanizem, izjavi: “Nikoli nisem občutila moči, vedno samo strah in podrejenost. Zdaj pa imam moč, ki jo lahko uporabim, da pomagam tudi drugim. Vse se povezuje v neki cikel, kot v naravi, v kroženje energij. Nič ne gre v prazno, vse ima svoj smisel.” Največjo preobrazbo brez dvoma doživi glavna junakinja Zoja, ki se v tretjem delu romana odloči, da bo na lastno pest krenila za ugrabljeno Ado, pri čemer doživi raznovrstne ekstremne situacije – od skupinskega posilstva tamkajšnjih pastirjev in počasnega umiranja do rituala očiščenja telesa, s katerim zaceli svoje fizične in psihične rane ter nas seznani s svojim uvidom: “Šaman lahko postaneš samo, če se ti zgodi nekaj resnično groznega. Na primer, da se približaš smrti, pa vseeno ne umreš. Oni znajo prehajati iz tega sveta v onstranstvo in nazaj. Če imaš takšno moč, lahko počneš marsikaj.” Romana Sibirija ne bi mogli uvrstiti ne v popotniški oziroma turistični ne v antropološki žanr – njegova odlika je v tem, da prikazuje akademike, profesorje in urednice kot povsem vsakdanje ljudi, ki na poti raziskovanja šamanizma trčijo ob lastne predsodke in omejitve, ki jih prinaša racionalistično-mehanicističen model znanosti. Pisateljica Tanja Mastnak gre še korak dlje s tem, ko moške junake prikaže bodisi kot narcisoidne aseksualne samotarje bodisi kot nepremišljene zapeljivce z bizarnimi strategijami osvajanja. Zojo pogled na vase zaverovanega Karla, ki v šamanizmu ne vidi nič omembe vrednega, medtem ko z lovci doživlja vrhunec svojega življenja, le še bolj spodbudi k temu, da se posveti ženskam: “Prevzetni korenjaki so cepali en za drugim. En za drugim. Ni čudno, da so šamanke same ženske, tile mačoti ne bi zdržali niti minute soočenja z drugimi svetovi. Niti minute.” Bralec in bralka bosta v romanu Tanje Mastnak Sibirija vsekakor našla kaj zase, a če bosta pričakovala mistično razodetje, detajle iz življenja šamanov ali univerzalni recept za srečo, bosta globoko razočarana.

När passagerarfärjan Marco Polo gick på grund utanför Blekinges kust i oktober 2023 släppte den ut tonvis med olja som sedan dess förorenat stränderna. Nu börjar bilden klarna av utsläppets effekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det gick att bada på de flesta stränderna denna sommar, och ålfiskarna kunde gå ut som vanligt. Men i havets blåmusslor hittar man nu mycket av hälsovådliga PAH:er och i ett bäckområde är naturen ändrad, konstaterar Maria Granberg på IVL svenska miljöinstitutet, som undersökt effekter på miljön.Olja fortsätter att flyta in till land och sanering av stränderna pågår fortfarande. Samtidigt har fartyget åter tagits i drift och passerar som förut utanför den drabbade kusten – med samma typ av olja ombord.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Nyheterna Radio 15:00

Alla Větrovcová mluvila s manažerkou neziskové organizace Mariánskolázeňskou Janou Čížkovou o nabídce kurzu českého jazyka a pomoci v socializaci ukrajinským lékařům a pedagogům. Rena Horvátová točila rozhovor s profesorkou novořečtiny Ditou Vořechovskou, která vede jazykovou školu Řecký koutek. Připravila Tajana Mančalová, moderuje Iveta Demeterová.

Alla Větrovcová mluvila s manažerkou neziskové organizace Mariánskolázeňskou Janou Čížkovou o nabídce kurzu českého jazyka a pomoci v socializaci ukrajinským lékařům a pedagogům. Rena Horvátová točila rozhovor s profesorkou novořečtiny Ditou Vořechovskou, která vede jazykovou školu Řecký koutek. Připravila Tajana Mančalová, moderuje Iveta Demeterová.Všechny díly podcastu Mezi námi můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Åsskars dag börjar lite upp och ner fram tills Gabriel vrider honom på rätt håll igen och berättar om en chockerande nyhet om 850 ton choklad som måste slängas! Dom räknar ut hur högt ett 850 ton tungt kexchoklad-torn är och lär sig om hur mycket mat vi slänger i Sverige varje år. Åsskar förvånas över att det finns palmer i choklad och Gabriel förklarar vad det är för skillnad på olja och olja. Dom startar även sommarens utmaning, diskuterar kolets kretslopp och svarar på lyssnarinlägg om fotboll och att ramla. Dessutom visar sig Åsskar vara ett matematiskt geni! Dagens ord: olja Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

V zadnjem času sem imela priložnost srečati nekaj staršev, ki si za svojega otroka želijo boljše šole ali imajo željo po vpisu otroka v najboljšo šolo in imajo pomisleke o kakovosti javnih šol.

Mattkonnässören Niklas sågar RugVistas billiga mattor, Mange slänger kvalitetsbolaget Norbit under bussen, Fabian uppryms av de billiga multiplarna i oljebolagen i Kurdistan och gänget raljerar kring Storytels kassa sits i ljudbokssektorn.Detta, och mycket mer i veckans avsnitt av Market Makers!Tidsstämplar:07:36 Olja i Kurdistan $DNO $SNM $GKP24:00 Veckans sågning24:39 Storytel $STORY40:11 Norbit $NORBT51:50 Storytel forts.53:03 RugVista $RUG-----Twitter: https://twitter.com/marketmakerspod Kontakt: podcast@marketmakers.se Hemsida: https://www.marketmakers.se/ Niklas, Fabian och Magnus finns förstås också på Twitter:https://twitter.com/alden_niklas https://twitter.com/franzen_fabian https://twitter.com/analytikern1234 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nahlédneme do dojemného vztahu bulharské chůvy a vietnamského chlapce v příspěvku Ngo Xuan Thanga. Poslechneme si rozhovor Tatiany Čabákové s řeckým historikem Konstantinem Tsivosem o jeho nové knize, ve které popisuje období dvanácti let po skončení druhé světové války, během kterých dosáhl stalinismus svého vrcholu a současně kulminovalo pronásledování jeho odpůrců, mezi které patřily i tisíce řeckých komunistů. Moderuje Tomáš Pilát.

Det Osmanska rikets mer än 600 år långa historia är tätt sammantvinnat med det kristna Europas historia. De osmanska härskarna betraktade sig själva som de gamla romerska kejsarnas arvtagare. Och både renässansen och reformationen påverkades av osmanernas existens.Det Osmanska riket växte fram ur nomadstammar i Anatolien på 1200-talet. Osmanerna erövrade Bysans år 1453 för att bli ett multietniskt imperium som sträckte sig över flera världsdelar. Riket var som störst när det misslyckades med att erövra Wien 1683. Osmanerna rörde sig från tolerans och integrering av andra folk och religioner till exkludering och folkmord. Från spillrorna ur det Osmanska riket växte dagens Turkiet 1923.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marc David Baer, professor i internationell historia vid London School of Economics and Political Science och en av världens främsta kännare av Osmanska riket. Han är aktuell med boken Osmanska riket.Osmanska riket, även känt som det Ottomanska riket, var ett mäktigt islamiskt imperium som styrde över stora delar av Sydosteuropa, Mellanöstern, Nordafrika och Mindre Asien. Osmanska riket grundades i västra Anatolien mot slutet av 1200-talet av en stam Oghuz-turkar som skulle bli imperiets aristokrati, kända som Oserna. Dessa förde med sig en stark dynasti, den osmanska dynastin, som var kärnan i den framväxande staten. Osman I, som riket är uppkallat efter, var rikets grundare och första ledare.En av de mest anmärkningsvärda egenskaperna hos Osmanska riket var dess kulturella och religiösa mångfald. Riket omfattade människor från olika etniska och religiösa bakgrunder. Sultanerna var toleranta mot olika religioner och tillät sina undersåtar att utöva sin egen tro. Kristna och judar hade sina egna lagar och institutioner och bildade slutna samhällen inom riket.Osmanska riket hade både fredliga och konfliktfyllda relationer med olika europeiska länder. Å ena sidan var riket en viktig handelspartner och kulturell influens för västeuropeiska länder under renässansen. Å andra sidan var det också ett ständigt militärt hot och orsakade stor oro bland européerna. Rikets expansion och belägringar av europeiska städer som Wien skapade en stark europeisk identitet och en vilja att motstå det osmanska hotet.Rikets absoluta höjdpunkt nåddes under 1500- och 1600-talen under sultanen Suleiman den store. Dess största territoriella utsträckning nåddes dock år 1683 under sultanen Mehmet IV, då det sträckte sig från Wiens utkanter i nordväst till Aden längst ner på Arabiska halvön, och från Kaukasus i nordöst till Algeriet i sydväst.Belägringen av Wien 1683 var det sista osmanska försöket att på allvar hota det kristna Europa. Belägringen hävdes av en polsk-tysk armé som kom Österrike till undsättning. Detta satte gränsen för osmanernas fortsatta expansion norrut i Centraleuropa.Under 1800-talet och början på 1900-talet tilltog problemen då riket både utsattes för ständiga angrepp från yttre fiender och uppror inom rikets gränser. Stora landområden förlorades dels till nya stormakter som Österrike-Ungern och Ryssland, dels till folk inom Osmanska riket som, i den nya tidens nationalistiska anda, gjorde uppror och bildade självständiga stater.Bild: Sultan Selim III håller en audiens framför Felicityporten. Olja på duk. Topkapı Sarayı Müzesi, Istanbul (Inv. 17/163), Wikipedia, Public Domain.Musik: Dreaming Of Paradise av MoodMode, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SBS Radio correspondent in Malta Leonard Callus, reports on the saga concerning the Maltese hospitals concession with an appeals court having confirmed a decision to annul contracts concerning the concession and finding "collusion between Steward and senior government officials or its agencies." - Il-korrispondent tal-SBS f'Malta, Leonard Callus jirrapporta dwar il-kwistjoni tal-konċessjoni tal-isptarijiet Maltin li tinsab fl-aħħar stadju tagħha bil-qorti tal-appell issib kollużjoni bejn Steward Healthcare u uffiċjali għolja tal-gvern.

Knarklangare skickar droger med posten ¤ Olja vid kusten efter fartyg som gick på grund ¤ Järva har också positiva nyheter säger Gia som jobbar där Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare Jenny Pejler, reporter Ebba Fors.

Religionsvetaren, författaren och forskaren Eli Göndör gästar gänget. Eli är doktor i religionshistoria med inriktning mot islamologi och Mellanöstern och är verksam vid Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet.Med rådande Israel-Palestina-debatt i åtanke väljer vi att tillgängliggöra avsnittet för alla. Vill du få tillgång till alla våra andra hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden.Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Inga avbrott eller reklam. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oljepriset har legat nära 100 dollar per fat under hösten, men nu blir det billigare – trots minskad produktion från Ryssland och Saudiarabien. Hur ser framtiden ut för historiens kanske viktigaste råvara? Av Johannes Stenlund Inläsare: Johan Rabaeus

Hedgefonden Antiloops Karl-Mikael Syding funderar över räntemotvindens effekter när 30-åringen i USA klev över 5%. Vad säger doktor Koppar, professor Olja, guldet, Bitcoin med mera om de underliggande trenderna för ekonomin (inte minst Kinas) och aktieköparnas iver att sätta pengar i arbete. /Antiloop

Vi diskuterar fritt kring börsen och makroläget framöver. Summering: Tankar om makroläget kommande månader. Blir det recession? Techbolag, Stock-based compensation (SBC) och operativt kassaflöde. Ofta felaktiga siffror i screeningvertyg. Techbolag med missledande redovisning som ej bryr ej om aktieägare. Match och Spotify som exempel. Oljebolag och Petrobras case. AI use-case och utveckling. Guldpriset klarade inte att hålla 2000 Valuta: Svag svensk krona VPN-tjänster och Kape PLC utköpt från börsen Bra likviditetsmått: Net Liquidity  > M2 12 minuter långt svar på en fråga från Finanskursen Plus live webinar 

We spoke to Olja Knežević, author of Catherine the Great and the Small, about being the first woman writer to be translated into English, the influence of war on Balkan literature and culture, and the characters in the novel. Catherine the Great and the Small is translated brilliantly into English by Paula Gordon & Ellen Elias-Bursac, and Heather Craney's reading brings Catherine's world to life – but here Olja speaks in her own words about knowing and loving her roots. Listen to Catherine the Great and the Small on Spiracle now. https://www.spiracleaudiobooks.com/audiobooks/catherine-the-great-and-the-small

Lina Nielsen - Har du olja till din lampa? by Hillsong Church Sweden

Hur förändras relationen mellan Sverige och Norge när Sverige går med i Nato? Börjar det bli dags för Norge att gå med i EU? Och hur länge ska Norge pumpa upp ny olja och gas? Jonas Gahr Støre har varit statsminister i Norge sedan 2021. Han är partiledare för Arbeiderpartiet och leder en regering tillsammans med Senterpartiet. Tidigare har han bland annat varit utrikesminister i Jens Stoltenbergs regering. I Ekots lördagsintervju välkomnar Jonas Gahr Støre att Finland nu blir medlem i Nato efter Turkiets ratificering under torsdagen, och han tror att Sverige kommer att bli medlem till Nato-mötet i Vilnius i juli, eftersom Sverige uppfyller alla krav. ”Sverige och Finland uppfyller kriterierna, det är färdigpratat”, säger Jonas Gahr Støre.Ökat samarbete med Sverige När både Finland och Sverige gått med i Nato hoppas Jonas Gahr Støre att det militära, ekonomiska och politiska samarbetet mellan länderna kommer att öka, exempelvis när det gäller industrierna som ingår i den gröna omställningen i norr. "När Norge nu ser att vår grannrelation till Ryssland har kylts ned och kommer att ha låg aktivitet de närmsta åren så har min signal som statsminister varit att vi ska öka intensiteten i samarbetet med Sverige och Finland i norr", säger Jonas Gahr Støre. Europas största gasleverantör Under det senaste året har Norge fått en viktigare roll som gasleverantör till Europa, när de flesta länder stoppar eller begränsat sin gasimport från Ryssland. Norge gjorde enorma vinster på sin gas under 2022 eftersom priset steg kraftigt som följd av Rysslands krig i Ukraina. Nyligen kom FN:s senaste klimatrapport som visar att utsläppen av växthusgaser måste minska mycket drastiskt om världen ska ha möjlighet att nå klimatmålen i Parisavtalet. Hur länge tänker då Norge fortsätta att pumpa upp olja och gas? Ett par decennier till, är statsministerns svar, och det är inte aktuellt att sätta något slutdatum. Gäst: Jonas Gahr Støre, Norges statsminister och partiledare för ArbeiderpartietProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Carina Holmberg, Sveriges Radios korrespondent i Norge Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på Jonas Gahr Støres statsministerkontor i Oslo fredag den 31 mars 2023.

Multientreprenören Anders Sydborg har verkligen valt att gå sin egen väg i livet. Han blev känd som ”Skrotkungen” när han tjänade multum på att köpa och sälja skrot. Men nu har istället valt att lämna samhället som vi ser det – han har varken kontokort, swish eller mobiltelefon.Vi pratar mycket om Anders liv idag och hur han ser på det kontantlösa samhället. Vi pratar också om hans engagemang gällande strålning och vad det kan göra med oss, om alternativ medicin med CBD-olja och vad verklig framgång är. Tusen tack för att du lyssnar!Framgångspodden rekommenderar alla att alltid göra sin egen research och ta del av forskning kring ämnen som diskuteras i avsnittet. Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Multientreprenören Anders Sydborg har verkligen valt att gå sin egen väg i livet. Han blev känd som ”Skrotkungen” när han tjänade multum på att köpa och sälja skrot. Men nu har istället valt att lämna samhället som vi ser det – han har varken kontokort, swish eller mobiltelefon.Vi pratar mycket om Anders liv idag och hur han ser på det kontantlösa samhället. Vi pratar också om hans engagemang gällande strålning och vad det kan göra med oss, om alternativ medicin med CBD-olja och vad verklig framgång är. Tusen tack för att du lyssnar!Framgångspodden rekommenderar alla att alltid göra sin egen research och ta del av forskning kring ämnen som diskuteras i avsnittet. Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Regjeringen har delt ut nye tillatelser for å lete etter olje og gass. SV foreslår at funn av gass blir godkjent for utvinning, mens olja må bli liggende. Helt uaktuelt, svarer Arbeiderpartiet. Hør episoden i appen NRK Radio

Antiloops förvaltare Anna Svahn och Karl-Mikael Syding funderar på hur djup recessionen ska bli och om den redan är inprisad i aktiemarknaden. Vad säger VD-sentimentet och detaljhandelslagren om detta? Hur kommer inflations- och räntebanorna utvecklas under 2023? Vågar man hoppas på en rejäl omsvängning från Fed, och vad ska man egentligen köpa på börsen? Olja och bank ser fortfarande mycket attraktiva ut, kanske extra mycket så om energikrisen sprider sig till USA.

✓ U čemu je Tviter ipak dobar? ✓ Zašto je energija aktivacije bitna za kvalitet misli? ✓ Koliko je problem u Tviteru a koliko u nama?

Prořídlé ulice, vytapetované výlohy, prázdná křesla v holičstvích a ženy v dámských klubech. Jak se částečná mobilizace promítla do každodenního života v Moskvě, ilustruje reportáž deníku The New York Times. Páteční odpoledne v holičství Chop-Chop v centru ruské metropole bývala rušná. „Obvykle bychom teď měli plno,“ popisuje vedoucí podniku paní Olja. Mnoho klientů i polovina holičů, uprchlo z Ruska, aby se vyhnuli povolávacímu rozkazu.