Podcasts about lundag

Skogsbränder, översvämningar, torka, smältande glaciärer, värmeböljor, plastöar i haven, stormar och orkaner – det låter dystopiskt, men det är verkliga konsekvenser av klimatförändringarna. Trots detta påstår USA:s president att allt är ett påhitt från Kina. Kina i sin tur släpper ut mer växthusgas än någonsin, och Indien fortsätter expandera kolindustrin. Samtidigt står generationen som ska leva med konsekvenserna på sidolinjen och ser hur beslutsfattare världen över stretar emot de förändringar som krävs.   För två år sedan klev Romina Pourmokhtari in i regeringen som Sveriges klimat- och miljöminister, och blev därmed Sveriges yngsta minister någonsin. En unik position att tala för unga svenskar, men med den följer också ett ansvar att leverera de förändringar som många unga efterfrågar. Pourmokhtari står för en liberal väg, där klimatmål ska nås med marknadslösningar och utan att offra ekonomisk tillväxt. Vad innebär det? Hur ska klimatmålen nås i praktiken? Finns det en risk att klimatfrågan nedprioriteras till förmån för andra politiska åtaganden? Är vi som väljare redo att göra de uppoffringar som krävs? Är Sverige en för liten aktör på den globala spelplanen för att åstadkomma verklig förändring? Men om vi inte gör vår del, hur kan vi då kräva att andra tar sitt ansvar?   Dessa frågor diskuterades under aftonen den tredje december då Romina Pourmokthari intog Sveriges friaste talarstol. Lyssna till en Studentafton modererad av Lundagårds reportrar om vägen till klimatmålen. 

Vad tyckte du om studentdemonstrationerna för Palestina? Israels krig i Gaza har pågått i tio månader och studentprotesterna i USA fortplantade sig till Europa och Sverige under senvåren. I Lund bröt polisen upp demonstrationslägret i Lundagård tidigt på morgonen den 30/5 och vi var där. I dagens Fontänbubbel pratar vi

Subaxnimadii saaka ayuu booliisku faaruqiyay xero teendho ah oo ku taal jardiinada Lundagård, halkaas oo mudaaharaad ka dhan ah Israa'iil uu ka socday tan iyo 16-kii May. Tan iyo markay shirkadda SJ la wareegtay maamulka tareennada dusha mara ee gobolka Stockholm, kalsoonidu aad ayay u korodhay, sida uu qoray wargeeyska Dagens Nyheter.

Damer, herrar och icke-binära! Veckans avsnitt handlar om Lars Gunnar Holmqvist (1930–1996), av nära vänner och hela svenska folket kallad Lasse Holmqvist. Han var en i alla bemärkelser stor tv-personlighet som rönte stora framgångar med Malmö som ständig bas. De flesta känner honom som programledare för Här är ditt liv, men var också chefredaktör för Lundagård, skrev ett tiotal böcker och startade fiasko-tv-kanalen Öresundskanalen.Patreon: https://www.patreon.com/adupoddSwish: 1230521088 (markera gåvan med A du! i) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför är tävlingssystemet i handbolls-EM så krångligt? Boris Johnson drömmer om en bro mellan Skottland och Nordirland - är hans visioner realistiska? Och hur tidig får bussen egentligen vara? Handbolls-EM är i full gång i Sverige, Norge och Österrike. Men mästerskapets upplägg, med gruppspel, mellanrunda och slutspel, har kritiserats för att vara svårbegripligt. Vad är poängen med att ha ett system som folk inte förstår sig på, och hur fungerar det egentligen? En av världens bästa handbollsspelare genom tiderna, Magnus Wislander, hjälper oss att reda ut det hela. Boris Johnson vill bygga en bro mellan Skottland och Nordirland, men både prislappen och placeringen ifrågasätts. Tillsammans med Sveriges Radios Londonkorrespondent Daniel Alling och John Leander, docent i brobyggnad, nystar vi i Boris planer på att binda samman de två öarna. Är det en god idé? Och hur ser den politiska aptiten ut för att dra igång ett sådant här mastodontprojekt? Hur tidig får bussen egentligen vara? Thomas har länge irriterat sig på bussar som åker för tidigt från hållplatsen. Det spelar ingen roll att han är i tid, han missar bussen ändå. Vi gästas av tidningen Lundagårds Ebba Frid, som lyft samma problem i en krönika, och Fredrik Schell från Skånetrafiken. Dessutom: kulturministern har inte sett en enda av de Guldbaggenominerade filmerna. Har hon gjort sitt jobb? Hur skulle en lekplats för vuxna se ut? Och vad händer härnäst i den amerikanska politiken? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jakob Runevad Kjellmer Redaktör: Elina Perdahl

När arbetarkillen Lars undervisade på universitetet kallades han plump av en elev från övre medelklassen vilket gjorde honom rejält förbannad. Möt Lars och andra i uppföljningen av Akademikerjävlar. Jag försöker att göra upp med mitt eget klassförakt, säger studenten Filippa när Mia ringer upp. Min artikel Pöbelföraktet i studentbubblan, som tog upp dina radio-program om klass var förra årets mest lästa krönika i tidningen Lundagård. Jag tror att anledningen till det var att studenter här i Lund kände igen sig. Jag och andra här har nämligen en tendens att se ner på människor som inte pluggar eller tar tag i sina liv på det sätt som vi anser vara rätt och riktigt. När jag hade hört dina program så började jag fundera på vilken klass jag själv tillhör, berättar Lena. Och jag kom fram till att jag och min man tillhör de lägre klasserna om man ser till våra utbildningar. Men jag är duktig på mycket, smart och intelligent och det ska fan ingen komma och sätta sig på. Möt Lena, Filippa och Lars i det första programmet i serien Akademikerjävlar Uppföljningen där Mia Blomgren tar kontakt med människor som hörde av sig till henne efter programserierna Akademikerjävlar som i sin tur är en fortsättning på Dom kallar oss white trash. I flera år har jag hållit på med ett programbygge som går under arbetsnamnet Klasskampen, berättar Mia. Det har nu blivit sammanlagt 12 program där människor från alla samhällsklasser funderar kring klassresor, klasstillhörighet och hur andra ser på dem. I min nya serie följer jag återigen upp lyssnarnas funderingar och ämnet är klasshat. Programmet är gjort 2018 av Mia Blomgren. mia.blomgren@sverigesradio.se

När arbetarkillen Lars undervisade på universitetet kallades han plump av en elev från övre medelklassen vilket gjorde honom rejält förbannad. Möt Lars och andra i uppföljningen av Akademikerjävlar. Jag försöker att göra upp med mitt eget klassförakt, säger studenten Filippa när Mia ringer upp. Min artikel Pöbelföraktet i studentbubblan, som tog upp dina radio-program om klass var förra årets mest lästa krönika i tidningen Lundagård. Jag tror att anledningen till det var att studenter här i Lund kände igen sig. Jag och andra här har nämligen en tendens att se ner på människor som inte pluggar eller tar tag i sina liv på det sätt som vi anser vara rätt och riktigt. När jag hade hört dina program så började jag fundera på vilken klass jag själv tillhör, berättar Lena. Och jag kom fram till att jag och min man tillhör de lägre klasserna om man ser till våra utbildningar. Men jag är duktig på mycket, smart och intelligent och det ska fan ingen komma och sätta sig på. Möt Lena, Filippa och Lars i det första programmet i serien Akademikerjävlar Uppföljningen där Mia Blomgren tar kontakt med människor som hörde av sig till henne efter programserierna Akademikerjävlar som i sin tur är en fortsättning på Dom kallar oss white trash. I flera år har jag hållit på med ett programbygge som går under arbetsnamnet Klasskampen, berättar Mia. Det har nu blivit sammanlagt 12 program där människor från alla samhällsklasser funderar kring klassresor, klasstillhörighet och hur andra ser på dem. I min nya serie följer jag återigen upp lyssnarnas funderingar och ämnet är klasshat. Programmet är gjort 2018 av Mia Blomgren. mia.blomgren@sverigesradio.se

När arbetarkillen Lars undervisade på universitetet kallades han plump av en elev från övre medelklassen vilket gjorde honom rejält förbannad. Möt Lars och andra i uppföljningen av Akademikerjävlar. – Jag försöker att göra upp med mitt eget klassförakt, säger studenten Filippa när Mia ringer upp. Min artikel Pöbelföraktet i studentbubblan, som tog upp dina radio-program om klass var förra årets mest lästa krönika i tidningen Lundagård. Jag tror att anledningen till det var att studenter här i Lund kände igen sig. Jag och andra här har nämligen en tendens att se ner på människor som inte pluggar eller tar tag i sina liv på det sätt som vi anser vara rätt och riktigt. – När jag hade hört dina program så började jag fundera på vilken klass jag själv tillhör, berättar Lena. Och jag kom fram till att jag och min man tillhör de lägre klasserna om man ser till våra utbildningar. Men jag är duktig på mycket, smart och intelligent och det ska fan ingen komma och sätta sig på. Möt Lena, Filippa och Lars i det första programmet i serien Akademikerjävlar – Uppföljningen där Mia Blomgren tar kontakt med människor som hörde av sig till henne efter programserierna Akademikerjävlar som i sin tur är en fortsättning på Dom kallar oss white trash. – I flera år har jag hållit på med ett programbygge som går under arbetsnamnet Klasskampen, berättar Mia. Det har nu blivit sammanlagt 12 program där människor från alla samhällsklasser funderar kring klassresor, klasstillhörighet och hur andra ser på dem. I min nya serie följer jag återigen upp lyssnarnas funderingar och ämnet är klasshat. Ett program från 2018 av Mia Blomgren.

2017 utsåg Humanistiska och teologiska fakulteterna sex stycken hedersdoktorer. I anslutning till promotionen den 2 juni hölls ett antal föreläsningar och samtal där hedersdoktorerna stod i centrum. Allt spelades in och presenteras här som poddar. Del 1 av 6: en hedersdoktorsföreläsning av Per T Ohlsson. Per T Ohlsson är journalist och författare, och senior columnist i Sydsvenskan, där han varit medarbetare i många år. Han har ett förflutet i Lund, han var student vid Historiska institutionen, och under sin tid i Lund var han redaktör för tidningen Lundagård. Ohlsson har skrivit ett flertal historiska böcker, och refererar även i sina tidningskrönikor till aktuell forskning och avhandlingar, ofta inom just historieämnet. I motiveringen till hans hedersdoktorat skriver fakulteten att "I en tid då medierna visar allt mindre intresse för humanistisk forskning och spaltutrymmen krymper gör Ohlsson en enastående insats." Per T Ohlssons hedersdoktorsföreläsning heter "1918: Året då Sverige blev Sverige", vilket också är titeln på hans kommande bok. Inspelningen är gjord den 31 maj 2017, på LUX i Lund.

I veckans avsnitt grottar vi ner oss i senaste numret av Lundagård där vi hittar stoff som leder oss in på diskussioner om House of Cards, sidospår om Remis kissa-i-kopp-förtjusning samt Fridas milda hypokondri. Med mera - som sig bör!

I Klassresans 22:e avsnitt får ni träffa den fantastiska berättaren Rakel Chukri, Sydsvenskans kulturchef. Rakel tar oss med på sin klassresa från uppväxten Jönköping även kallad Sveriges Texas, med drömmar att bli EU-byråkrat, till att bli rekordung kulturchef på en av Sveriges större tidningar. Vi pratar präktiga barn, assyriska kvinnor, att växa upp med många syskon och 20-årsplanen. Vidare pratar vi om tiden på den legendariska tidningen Lundagård. Rakel berättar om tiden i Malmö när den nya lasermannen Peter Mangs härjade och vilka frågor som lyfts för lite i media. Vi avslutar med att prata om tidningsbranschens framtid och vad Rakel ska göra till hösten. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Fredagsshowen denna vecka var det fullt ös. Vi pratade med arrangörerna bakom Snowfest i Lundagård, Lunds Extremsportarsällskap. Utöver detta var alla gamla quiz och tävlingar med. Vi snackade även en kortis med Västgöta Nation och vad deras Professor Pong är.

Många lyssnare har hjälpt till att ta fram ursprunget till den dagen-efter-känsla som kallas 'ågren' - bokstavsomkastningen från 'ånger' till 'ågren', fast dagens betydelse väl gränsar till 'ångest'. I veckans program reder professor Lars-Gunnar Andersson också ut en gammal gångart: att gå i strumplästen, strumpfoten eller strumpsockorna. Vidare besöker vi Öckerö skärgård i södra Bohuslän, där tio bebodda öar ibland har olika ord för samma betydelse. Veckans alla lyssnarfrågor: - Ågren , först belägg från sena 20-talet, i studenttidningen Lundagård - olika ord för dåligt fotbollslag: brögäng i Stockholm, Mälardalen och lite norrut, bonkegäng i Göteborg och Västergötland (bonkargäng i Värmland), ängagäng i södra Sverige - en räl är ett ord som fortfarande används, påminner många jänrvägare - en personal, numera är accepterat av ordlistor, om än ej av alla språkbrukare. Men hur är det med en allmänhet, i betydelsen en enda person? - går man i strumplästen eller strumpsockorna? - när började man cykla i stället för att hjula? -vad betyden grann som i noggrann, grannlaga, grannlåt - varför säger man svinkallt?