Podcasts about klimat

Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Dlaczego czasem tak trudno jest Nam szanować przyrodę? Dlaczego tak wielu ludzi widzi w niej wyłącznie magazyn dóbr, które nigdy się nie wyczerpią? Co złego stało się z naszą łącznością z naturą? Jak wpływają na ten związek współczesne czasy i realia. Co możemy w tym kontekście naprawić i ile mamy na to czasu? Czy Polki i Polacy coraz częściej sięgają po naturalne metody leczenia i wspomagania zdrowia? Co wiedzą o ziołolecznictwie i zakładaniu ekologicznych ogrodów? Jak, domowymi sposobami, możemy wesprzeć walkę z suszą, która coraz bardziej nęka Polskę? Gościem Michała Poklękowskiego jest Agnieszka Waszak, wiedźma ziołowa, zielarka-fitoterapeutka, miłośniczka przyrody, edukatorka przyrodnicza prowadząca autorski projekt Kociołek Wiedźmy, architektka krajobrazu, autorka artykułów o przyrodzie, ogrodach i ziołach. Bajkopisarka, ilustratorka i malarka. Laureatka nagrody w kategorii “Aktywność społeczna” w Konkursie Kobieca Osobowość Roku 2024 Gminy Piaseczno.

Gośćmi Aldony Marciniak i Łukasza Kadziewicza w kolejnym odcinku "Misji Sport" będą Bartek Ignacik, Mateusz Leleń, Kamil Wolnicki i Łukasz Olkowicz. A porozmawiamy o tym, co przetacza się właśnie przez polskie skoki, o echach turnieju w Miami i o tym, jak przebiega współpraca Igi Świątek z Wimem Fisette a także o sytuacji w polskiej Ekstraklasie - czy ktoś jeszcze będzie w stanie zagrozić piłkarzom Marka Papszuna?

Z Kasia Dudzic-Grabińską rozmawiamy o książce Milo Janáča "Miło, niemiło". Polski przekład ukazał się niedawno nakładem Książkowych Klimatów. Niewielką objętościowo, ale gęstą opowieściami, humorem i językiem książkę, możemy czytać dzięki przekładowi Kasi. Zapraszamy!

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) om stödet till Ukraina, om upprustning och konkurrenskraft som ställs mot klimatpolitik och om Trumps tullar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under torsdagen möttes ett 30-tal regeringschefer och ledare för Nato och EU i Paris för att diskutera en fredsplan för Ukraina. En av frågorna som ”koalitionen av villiga” diskuterade var europeiska säkerhetsstyrkor på ukrainskt territorium efter ett eldupphör. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) säger att det handlar om att på olika sätt ge stöd till Ukraina:”Jag tror att i mångt och mycket kommer historien att döma Europa efter hur väl vi nu står upp för Ukraina och vad som är rätt. Och de här mötena handlar ju just om det, hur ska vi kunna stärka Ukrainas position inför en vapenvila och inför möjliga kommande fredsförhandlingar.”, säger Jessica Rosencrantz.Frankrike och Storbritannien ska leda koalitionen, Sveriges regering har ännu inte tagit ställning till om Sverige ska delta i eventuella säkerhetsstyrkor i Ukraina eller ej. Statsminister Ulf Kristersson har tidigare sagt att man först vill ha säkerhetsgarantier från USA, något USA inte gett. Betyder det att Sverige inte kommer att vara med om USA inte ger några garantier?”Vi utesluter ingenting i detta skede, men den här är en dialog som vi för med våra nära allierade, med våra partnerländer. Det är viktigt att diskutera hur ett europeiskt engagemang kan se ut för att ge varaktig fred och Sverige deltar i de diskussionerna. Men vi behöver få bättre klarhet i förutsättningarna, helt enkelt.”, säger Jessica Rosencrantz.Försvar och konkurrenskraft vs klimat?På grund av kriget i Ukraina och osäkerheten kring USA:s roll i Nato och Europa ligger stort fokus på försvar och säkerhet just nu inom EU. Finns det en risk att upprustningen tränger undan åtgärder mot klimatförändringen, den fråga som en majoritet av svenskarna tycker att EU-parlamentet bör prioritera enligt Eurobarometers senaste mätning?”Jag ser inget motsatsförhållande här, vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt, se att Europa står inför flera utmaningar. Det är helt uppenbart att vi behöver rusta upp vårt eget försvar, det har varit underinvesterat under lång tid. Det är av avgörande vikt att Europa nu verkligen kliver fram. Parallellt har vi ju en klimatutmaning som vi måste möta. Vi måste hålla i våra klimatmål och grunden i det som är EU:s klimatramverk med utsläppshandelssystem. Och avgörande för allt detta är att vi får den Europeiska ekonomin att växa.”, säger Jessica Rosencrantz.På senare år har Europas ekonomier halkat efter USA och Kina. Gapet mellan USA:s och EU:s BNP ökade från 17 till 30 procent mellan 2002 och 2023. Som ett svar på detta kom Dragirapporten förra året med en rad förslag som ska öka konkurrenskraften för Europas företag. Bland annat handlar det om att minska regelbördan för företagen, varav en del rör miljö och klimat och beslutades inom ramen för EU:s gröna giv under förra mandatperioden.Lättade klimatkravEn del av den gröna given är förbudet att sälja nya bensin- och dieselbilar från 2035. Redan i år skulle biltillverkarna minska bilarnas koldioxidutsläpp med en viss procent. Men i mars föreslog kommissionen att låta biltillverkarna få längre tid på sig att uppfylla det här delmålet. Det välkomnas av tyska och franska biltillverkare, men inte av Volvo Cars, som redan anpassat sig efter miljökraven. Och Jessica Rosencrantz säger att hon inte tycker att man bör mjuka upp kraven:”Vi är ju kritiska till detta, och det har vi också framfört. Vi tycker att vi ska stå fast vid målet att fasa ut fossilbilar till 2035.”, säger Jessica Rosencrantz. ”Vi vet också att företag som Volvo och andra som ställt om i god tid och gjort sin läxa skulle påverkas negativt av att man ruckar på den här typen av regelverk”Däremot är regeringen för flera av de andra uppluckringar som nu sker på klimatområdet i EU. Bland annat vill kommissionen sänka krav på bland annat hållbarhetsrapportering som beslutades under förra mandatperioden. EU-minister Jessica Rosencrantz tycker att det är rätt väg att gå. Hon utesluter inte heller att skjuta på EU:s redan beslutade koldioxidtullar, CBAM, som ska göra det dyrare att importera produkter med stora klimatavtryck. Både hennes moderata partikamrat Tomas Tobé och deras partigrupp i Europaparlamentet, EPP, vill skjuta på CBAM i två år.”Jag tycker att CBAM är ett bra verktyg, det jämnar ut spelplanen mellan europeiska företag och deras konkurrenter utanför Europa, men vi måste kunna lyssna på våra företag som skickar signaler till oss att det är väldigt betungande. Så den analysen gör vi nu, om det finns anledning att modifiera på något sätt.”, säger Jessica Rosencrantz.Gäst: Jessica Rosencrantz (M), EU-ministerProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Ci HolmgrenTeknik: Mikael SarabiProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på eftermiddagen fredag den 28 mars 2025.

Ring P1 från Göteborg om bland annat moms på livsmedel, klimatet kontra militären, och om chefers intresse för teknik och ingenjörskap. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det inre partiet reflekterar över hur det går för klimatet i det rådande klimatet. Hur många är det egentligen som sopsorterar sina trasiga strumpor rätt när ryssen står i farstun? Varför är så många åtgärder för klimatet helt verkningslösa? Och får en pansarvagn mer kamouflage om dess stål är grönt? Vi avslutar med att fråga oss hur vi så länge kunde anse satsningar på försvarsindustrin omoralisk, när de nu behövs för EU:s försvar. Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin

Margot Wallström, tidigare utrikesminister reagerar med oro på beskedet om en stor europeisk upprustning. Stärkt försvar behövs, men vi får inte tappa farten i klimatarbetet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är lätt att vi blir ensidiga i vår krishantering, menar Margot Wallström, socialdemokrat och tidigare Sveriges utrikesminister. Idag jobbar hon med att kartlägga Rysslands miljöbrott i Ukraina, och ser förödelsen som angreppet orsakar.Försvarsviljan är kopplad till mer än ett starkt militärt försvar. Klimat- och miljöarbetet är också en säkerhetsfråga. Satsningarna som görs nu behöver hålla flera bollar i luften samtidigt och inte göra avkall på klimatarbetet som ska säkra en hoppfull framtid för våra barn och barnbarn, menar Margot Wallström.I Klotet hörs: Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan, Olof Johansson Stenman, Professor i nationalekonomi och vice ordförande för Klimatpolitiska rådet, Annica Waleij, Riskanalytiker vid FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut, Margot Wallström, tidigare EU-miljökommissionär och svensk utrikesminister. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Skogsbränder, översvämningar, torka, smältande glaciärer, värmeböljor, plastöar i haven, stormar och orkaner – det låter dystopiskt, men det är verkliga konsekvenser av klimatförändringarna. Trots detta påstår USA:s president att allt är ett påhitt från Kina. Kina i sin tur släpper ut mer växthusgas än någonsin, och Indien fortsätter expandera kolindustrin. Samtidigt står generationen som ska leva med konsekvenserna på sidolinjen och ser hur beslutsfattare världen över stretar emot de förändringar som krävs.   För två år sedan klev Romina Pourmokhtari in i regeringen som Sveriges klimat- och miljöminister, och blev därmed Sveriges yngsta minister någonsin. En unik position att tala för unga svenskar, men med den följer också ett ansvar att leverera de förändringar som många unga efterfrågar. Pourmokhtari står för en liberal väg, där klimatmål ska nås med marknadslösningar och utan att offra ekonomisk tillväxt. Vad innebär det? Hur ska klimatmålen nås i praktiken? Finns det en risk att klimatfrågan nedprioriteras till förmån för andra politiska åtaganden? Är vi som väljare redo att göra de uppoffringar som krävs? Är Sverige en för liten aktör på den globala spelplanen för att åstadkomma verklig förändring? Men om vi inte gör vår del, hur kan vi då kräva att andra tar sitt ansvar?   Dessa frågor diskuterades under aftonen den tredje december då Romina Pourmokthari intog Sveriges friaste talarstol. Lyssna till en Studentafton modererad av Lundagårds reportrar om vägen till klimatmålen. 

W najnowszym odcinku: Rosja: nacjonalizacja przedsiębiorstw, flota cieni i pracownicy z Korei Północnej Klimat: pękający lód Grenlandii i zagrażające życiu upały Wyzwania humanitarne: utrata funduszy, zbrodnie i przemoc gangów Problemy gospodarcze Kanady, Niemiec i Chin Odporność na demencję i ultradźwięki przeciwko depresji Kobiety-twórczynie w sztuce: Afryka Zachodnia i szekspirowska Anglia Niezależność energetyczna, sojusz pronuklearny i „zielony” wodór Oburzenie we Włoszech i masowe groby w Libii

Gość: dr hab. Stefan Akira Jarecki Sposób organizacji transportu publicznego w państwie wpływa na jego bezpieczeństwo i konkurencyjność. Przez dekady kolejne polskie rządy prowadziły nieracjonalną politykę rozwoju systemu transportowego w kraju. Odwróćmy to – dla siebie i klimatu. Co łączy model organizacji transportu w państwie z bezpieczeństwem narodowym? Jak zmiana klimatu wpływa na infrastrukturę transportową? Dlaczego adaptacja i spowalnianie zmiany klimatu to długofalowo zwiększanie konkurencyjności polskiej gospodarki? Czym kolej wygrywa z autostradami?  Dlaczego dziś w Polsce mniej chętnie wybieramy pociągowe przewozy pasażerskie i towarowe niż drogowe? Jak to zmienić?

Jest środa, 22 stycznia – na codzienny podcast „Rzeczpospolitej” o gospodarce „Twój Biznes” zaprasza Bartłomiej Kawałek. Dziś przyjrzymy się raportowi EY, który ujawnia, że globalne korporacje ignorują zmiany klimatyczne, analizujemy pierwsze podwyżki cen aut spalinowych związane z nowymi regulacjami Unii Europejskiej, a także sprawdzamy, dlaczego Chiny ograniczają handel z Rosją. Najważniejsze informacje: Firmy wybierają zysk, a nie klimat EY przebadał 1400 firm z kilkunastu sektorów na całym świecie, by sprawdzić, które z nich rzeczywiście podejmują działania na rzecz walki ze zmianami klimatu. Wyniki nie są optymistyczne – jedynie 41% badanych firm wdrożyło konkretne plany ograniczenia emisji. Najlepiej wypadają przedsiębiorstwa z Wielkiej Brytanii i UE, gdzie odpowiednio 66% i 59% firm deklaruje proklimatyczne działania. Problemem są jednak najwięksi emitenci – USA i Chiny. W Państwie Środka jedynie 8% firm zadeklarowało plany na rzecz redukcji emisji. Auta spalinowe zaczynają drożeć Nowy rok nie przyniósł jeszcze gwałtownych zmian cen, ale pierwsze podwyżki już są zauważalne. Dane Instytutu Samar wskazują, że ceny nowych samochodów spalinowych rosną w zależności od marki – od kilku do kilkunastu tysięcy złotych. Przyczyną wzrostów są nowe regulacje Unii Europejskiej dotyczące emisji spalin, w tym tzw. normy CAFE, które szczególnie uderzają w SUV-y i inne wysokoemisyjne pojazdy. Chiny dystansują się od Rosji Kreml liczył, że sankcje Zachodu zostaną zrekompensowane przez wzrost handlu z Chinami. Jednak dane Instytutu Gajdara pokazują, że chińskie firmy coraz częściej odmawiają dostarczania Rosji zaawansowanych technologii. Mimo wcześniejszych zapowiedzi o zacieśnieniu współpracy, w 2024 roku nastąpiła stagnacja w obrocie handlowym, a import chińskich surowców energetycznych do Rosji praktycznie przestał rosnąć. Rosyjski eksport do Chin w kluczowych sektorach, takich jak ropa i gaz, osiągnął jedynie niewielki wzrost o 2%, a import węgla i gazu spadł. Dodatkowo, Chiny dywersyfikują swoje źródła surowców, uzgadniając budowę nowego gazociągu z Kazachstanem i zwiększając import węgla z Australii oraz Mongolii. Dystansowanie się Pekinu od Moskwy może oznaczać poważne problemy dla rosyjskiej gospodarki, która liczyła na chińską pomoc w omijaniu zachodnich sankcji. Cła Trumpa nie takie straszne? Donald Trump zapowiadał wprowadzenie 60-procentowych ceł na chińskie produkty, jednak z najnowszych przecieków wynika, że jego administracja może ograniczyć podwyżki do 5-15%. Jak zauważają analitycy XTB, taka zmiana oznaczałaby złagodzenie polityki handlowej wobec Chin i mogłaby stać się impulsem wzrostowym dla chińskiej gospodarki. Dodatkowo, Trump ogłosił zwiększenie wydobycia ropy i gazu, jednak według ekspertów realny wpływ na rynek energetyczny będzie widoczny dopiero po dłuższym czasie. Czy nowa polityka Trumpa okaże się korzystna dla amerykańskiej giełdy? Inwestorzy na razie reagują optymizmem, a rynki akcji odnotowują wzrosty.

Zapraszamy do wysłuchania audycji "Na Śląskiej Fali", jedynego śląskiego radia nadawanego z Chicago, na falach Polskiego Radia 1030 oraz 104.7FM i 107.1FM. W tę sobotę Halina Szyrzyna umili Wam wieczór najlepszą śląską muzyką, karnawałowym klimatem i porcją ciekawych informacji. Słuchajcie nas na żywo w aplikacjach mobilnych "Radio Na Śląskiej Fali Chicago". Dzwońcie do studia pod numer 224 224 0260 i zostańcie z nami przez te dwie godziny!

Ring P1 från Göteborg om bland annat vårdkostnader efter skidolyckor, klimatet apropå tillväxtmål och indraget medborgarskap vid brott. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Zapraszamy serdecznie do wysłuchania sobotniej audycji "Na Śląskiej Fali", jedynego śląskiego radia po tej stronie oceanu, nadawanego w Polskim Radio 1030 oraz 104.7FM. Startujemy o godzinie 18:00 i jesteśmy z Wami do 20:00!

Klimat- och miljöministern om att Sveriges utsläpp ökar snabbare än beräknat, samtidigt som kolinlagringen i skog och mark minskar kraftigt. Och om slopat förbud mot uranbrytning i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år väntas svenska klimatutsläpp öka kraftigt. Under det första halvåret ökade utsläppen från svensk ekonomi med sex procent enligt SCB:s statistik från det första och andra kvartalet. Enligt Eurostat är Sverige det EU-land där utsläppen ökade mest under det andra kvartalet. Under det första kvartalet har Malta och Litauen större utsläppsökning.Att utsläppen skulle öka i år var väntat eftersom regeringen kraftigt sänkte reduktionsplikten i januari, men nu visar statistik över bränsleleveranser under årets tre första kvartal att ökningen blir ännu större än regeringen beräknat. ”Det vi märker här är att det diffar lite. Vår bedömning var att det skulle öka förra året men det minskade. Och nu märker vi att det ökar mer än vi hade bedömt. Och skälen är att den höga inflationen är dämpad, svenska hushåll har mer pengar i plånböckerna, och att reduktionsplikten har sänkts temporärt.”, säger Romina Pourmokhtari (L).Klimatministern säger att även om Sveriges utsläpp skulle öka något mer än beräknat i år så kommer Sverige klara EU-målet för utsläpp från inrikes transporter, ESR-målet, eftersom det finns marginaler i regeringens prognoser. Den slutliga klimatstatistiken från Naturvårdsverket publiceras först i slutet av nästa år. I veckan publicerades 2023 års statistik som visar att utsläppen då minskade med knappt två procent. Förväntningarna var att utsläppen skulle öka något i fjol, men den ekonomiska lågkonjunkturen drog ner utsläppen, framför allt från industrin.Kraftigt minskad kolsänkaVäxande skog fungerar som en kolsänka som lagrar koldioxid som motverkar klimatförändringar. Enligt EU:s LULUCF-förordning behöver inlagringen av kol i svensk skog och mark öka med fyra miljoner ton till 2030 för att vi ska klara det klimatmålet. Men just nu går utvecklingen snabbt i motsatt riktning, mellan 2022 och 2023 minskade kolinlagringen i svensk skog och mark med hela sju procent.”Det är väldigt allvarligt. Vi har ju gjort upp en plan under många år i EU. Där utgår man ju från en viss nivå av tillväxt i skogen, en viss nivå av lagring i marken, och nu upptäcker vi att planeten och skogarna inte lagrar så mycket som vi bedömde.”, säger Romina Pourmokhtari (L).Slopat uranförbudI februari tillsatte regeringen en snabbutredning om att tillåta uranbrytning i Sverige. Nu är utredningen klar och regeringen går vidare med förslaget att ta bort det förbud mot uranbrytning som den förra regeringen införde 2018.Men klimat- och miljöministern kan inte ge besked om ifall det kommunala vetot ska vara kvar eller ej, hon säger att regeringen nu tittar på flera olika lagändringar och att det exempelvis är oklart hur man ska klassa uran som utvinns som biprodukt i gruvor där huvudsakligen andra metaller och mineraler utvinns.”Om man nu hittar uran när man har annan gruvnäring, då måste man idag hantera det som avfall och de är ju ett enormt resursslöseri, att om vi har gruvor i Sverige som bryter uran, då måste de hantera de som avfall och jag tycker inte att vi ska gör avfall av resurser som vi kan använda och det är därför också vi plockar bort den här lagen”, säger Romina Pourmokhtari.Gäst: Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Daniel VärjöTekniker: Susanne MartinssonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in torsdagen den 19 december.

18 december. I den energipolitiska debatten har kampen om historieskrivningen blivit allt viktigare. Vem är egentligen ansvarig för dagens situation? Simon Haikola, biträdande professor vid Linköpings universitet, och Simon Wakter, politisk sakkunnig på Klimat- och näringslivsdepartementet, diskuterar med Andreas Ericson.

Tång – en råvara som inte bara kan förnya våra matvanor utan också bidra till en friskare planet. Fler svenska tångodlingar växer fram, och forskare, entreprenörer och politiker ser en enorm potential i algbaserade livsmedel för både hälsa och klimat. I länder som Japan och Korea är tång redan en självklarhet på matbordet, så kan det bli vardagsmat även här? Och vad krävs för att göra havets superfood tillgänglig för alla? I detta avsnitt av podden medverkar tre personer som alla arbetar med just tångodlingar och tångprodukter, Kajsa Olsson, marknadschef på Nordic Seafarm, Trygve Zierul, medgrundare av KOASTAL och Cajsa Torell, VD för Kobb. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Världen samlar sig ovanligt mycket kring miljöfrågorna just nu. Efter klimatmötet i Baku som avlöste mötet om biologisk mångfald i Colombia, så pågår nu ett stort möte i Sydkorea om problemen med plast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekots Annika Digreus är på plats i sydkoreanska Busan och ger oss en rapport från det avgörande mötet för att få till det första globala avtalet om plast. Anders Wennersten, också miljöreporter på Ekot, har just kommit hem från klimatmötet COP 29 i Baku, Azerbajdzjan, där en överenskommelse nåddes till slut men en som många är besvikna över, särskilt i världens fattigare länder. Lena och Björn har inte varit på några stora miljömöten men istället tittat på danska klimatdramaserien ”En familj som vår” som går på TV4, och som med sedvanlig dansk dramabriljans kan väcka den som somnat från klimatfrågan.Medverkande: Annika Digreus och Anders Wennersten, båda klimat- och miljöreportrar på Ekot.Ljudtekniker: David HellgrenPoddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se

I studion: kirsty Armstrong, Marcus Thapper, Dessi Hietala, Fredrik Söderholm, August Bohlin, Cornelia MöllerIdag!Politik Panel med riktiga känslor! Godhetsknarkarna med Hundfoder-entreprenören Gurgin Bacirciugi och Klimat- granskaren och fd riksdagsledamoten Lorentz Tovatt! Förstärkt av skribenten och fd politiska högdjuret Ali Esbati! Komiker panelen med KIRSTY Armstrong & DESSI Hietala OCH Marcus Thapper VILKEN fest! LI Åslund i Psykakuten - om romansbedrägerier. Vi ringer Ingrid som blev lurad av en General från Damaskus! HELA avsnittet finns på patreon.com/gottsnack30 minuter eftersnack med KOMIKERPANEL PLUS PSYKOLOG LI OCH Ingrid knyter ihop säckenSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I studion: kirsty Armstrong, Marcus Thapper, Dessi Hietala, Fredrik Söderholm, August Bohlin, Cornelia MöllerIdag!Politik Panel med riktiga känslor! Godhetsknarkarna med Hundfoder-entreprenören Gurgin Bacirciugi och Klimat- granskaren och fd riksdagsledamoten Lorentz Tovatt! Förstärkt av skribenten och fd politiska högdjuret Ali Esbati! Komiker panelen med KIRSTY Armstrong & DESSI Hietala OCH Marcus Thapper VILKEN fest! LI Åslund i Psykakuten - om romansbedrägerier. Vi ringer Ingrid som blev lurad av en General från Damaskus! HELA avsnittet finns på patreon.com/gottsnack30 minuter eftersnack med KOMIKERPANEL PLUS PSYKOLOG LI OCH Ingrid knyter ihop säckenHELA avsnittet finns på Patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Tyskland pågår det en omfattande förändring i skogsbruket där granen fasas ut och användningen av hyggesfria metoder ökar. I podden berättar ATLs skogsreporter Ulf Aronsson om insikter från sin Tysklandsresa. Vi diskuterar också trädslagsval i såväl Tyskland som Sverige. I podden medverkar Ulf Aronsson, Birgitta Sennerdahl och David Larsson. Läs reportagen som diskuteras i podden: Hyggen och gran fasas ut i tysk klimatomställning De vill inspirera till klimatanpassning i skogsbruket

STHL(M)-podden gästas av Louise Stenberg, senior opinionsstrateg hos Moderaterna, för att djupdyka i eftervalsanalysen av EU-valet. Vi pratar om valresultaten där Miljöpartiet och Vänsterpartiet överraskade, och hur det gick för Moderaterna – särskilt i Stockholm där storstadstrenden och "den urbana huvudvärken" fortsätter. Louise bjuder på vassa insikter från eftervalsanalysen, listar de hetaste snackisarna för väljarna och berättar hur Moderaterna bland annat planerar att bredda sin klimatprofil framöver. Häng med för ett fullmatat avsnitt fyllt av insikter och framtidsspaningar!   Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook, X och TikTok Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.se.   Ämne: Eftervalsanalys, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Mobilisering, Stockholm, Väljare, Klimat, Miljö, Klimat, Framtid, Utmaningar

Architektura odpowiada za 40% emisji dwutlenku węgla do atmosfery. A samo tylko wytwarzanie cementu, generujące 11% emisji, obciąża środowisko bardziej, niż transport lotniczy i morski razem wzięte. Ale jaka jest świadomość tego problemu? Co stoi na przeszkodzie w zmianie myślenia architektów? Czy za 10 czy 20 lat architekci i architektki będą zajęci głównie projektowaniem infrastruktury, która pozwoli nam przetrwać konsekwencje zmian klimatu? O zmieniającej się roli architektury, patrzeniu na budynki nie tylko pod kątem ich etstetyki oraz o tym, dlaczego z większą uwagą warto patrzeć na rozwiązania architektoniczne w Afryce niż w Skandynawii rozmawiam z Filipem Springerem - fotografem i reporterem. Filip jest autorem książek reporterskich poświęconych między innymi architekturze i przestrzeni, jak "Miedzianka. Historia znikania", "Wanna z kolumnadą" czy "Źle urodzone". Był nominowany do najważniejszych nagród literackich w Polsce, a jego książki tłumaczone są na angielski, niemiecki, rosyjski, czeski, węgierski. Współpracuje z Instytutem Reportażu w Warszawie, jest też współtórcą festiwalu literackiego Miedzianka Fest i Miedzianka Po Drodze.  Mój podcast powstał z potrzeby mówienia o rzeczach ważnych i może istnieć dzięki wsparciu finansowemu słuchaczy. Jeśli więc uważasz tę audycję za wartościową, możesz wesprzeć mnie dowoloną kwotą w serisie Patronite lub jednorazowych wpłatach Suppi. Więcej szczegółów na ten temat znajdziesz na stronie www.patronite.pl/kamilakielar oraz www.suppi.pl/kamilakielar

Witamy, zapraszamy i jak zwykle odsłaniamy rąbka tajemnicy, co czeka Was w dzisiejszym odcinku: - Polskie matki, co kupują używane, markowe, papierowe torby, - Polski łyżwiarz, który pojechał na letnie IO, - Klimat, któremu pani minister nadała płeć, - Francuscy aktywiści, co żelazem się naznaczyli, - i wiele innych... Do usłyszenia, Bulwar Podlaski

W dzisiejszym odcinku Julia Cydejko i Robert Tomaszewski rozmawiają o amerykańskiej kampanii prezydenckiej, a dokładnie o jej wątkach energetycznych i klimatycznych. Zapraszamy!

Con un click puedes añadir todo tipo de información meteorológica a tus actividades de Strava. Así funciona Klimat.app - Este episodio cuenta con la colaboración de CRUZ ROJA y su Sorteo de Oro. Tienes todos los detalles en su web https://www.cruzroja.es/sorteodeoro/ -  Código descuento PALABRADERUNNER en Styrpe. Código descuento PDR10 en nutrición fanté. Libro de Pfitzinger https://pdrun.es/libromaratonpfitz -  Libro de Daniels https://pdrun.es/libroformuladaniels -  ⚡Instagram: https://instagram.com/palabraderunner - Seguro de viaje Intermundial para cualquier país (descuento PALABRADERUNNER) https://pdrun.es/segurodeviaje - eSIM de datos Airalo (descuento PEDRO1993) https://pdrun.es/airaloesim - eSIM de datos ilimitada Holafly (descuento PALABRADERUNNER) https://pdrun.es/holafly

[AUTOPROMOCJA] Pełnej wersji podcastu posłuchasz w aplikacji Onet Audio.  Całość TYLKO w aplikacji Onet Audio. Subskrybuj pakiet Onet Premium i słuchaj bez limitu. Z jednej strony zamach na premiera kraju jest czymś bezprecedensowym, ale wpisuje się to w pewien ciąg wydarzeń, który następuje po zabójstwie Jana Kuciaka w 2018 r. - powiedział w "Raporcie międzynarodowym" dr Krzysztof Dębiec z Ośrodka Studiów Wschodnich o zamachu na premiera Słowacji Roberta Fico. - Klimat debaty politycznej jest naprawdę bardzo brutalny i wulgarny. Na jednym ze spotkań przed wyborami parlamentarnymi wiceszef partii Roberta Fico wzywał tłum do skandowania wulgarnych słów prezydent Czaputovą - mówił analityk OSW. - Pani prezydent dostawała listy z pogróżkami. Od jednego sfrustrowanego emeryta otrzymała nabój. Policja doszła do tego, kto nim był. Okazało się, że nielegalnie posiadał broń - powiedział dr Dębiec. - Moim zdaniem Fico jest jednym z tych, którym należy przypisać bardzo dużą odpowiedzialność, dlaczego polityka słowacka jest tak brutalna i tak wulgarna - dodał. - Musimy sobie zdać sprawę, że Słowacja w przeciwieństwie do Węgier Viktora Orbana nie ma żadnych ambicji odgrywania roli jakiegokolwiek "hamulcowego", gracza regionalnego. Ona jest zajęta sobą i to jest jej priorytet - powiedział dr Krzysztof Dębiec. - Ficy bardzo nie jest na rękę wstrzymywanie wypłat z KPO, bo te fundusze europejskie są dla Słowacji potrzebne - dodał ekspert OSW. - Słowacja idzie w kierunku "orbanizacji". Jest dążenie do zabetonowania rynku medialnego, zarówno jeżeli chodzi o media publiczne, jak i prywatne - mówił ekspert OSW. - Po drugiej stronie jest bardzo podzielony obóz liberalno-centroprawicowy. To jest przekleństwem przeciwników Ficy, bo jeśli popatrzymy na dwa ostatnie okresy, kiedy centroprawica rządziła Słowacją, to za każdym razem dochodziło tutaj do przedterminowych wyborów. Ten obóz był bardziej rozsadzany od środka niż przez Ficę. Oczywiście Fico robił swoje, podkreślał spory w obozie rządowym, ale oni absolutnie wystarczali sami sobie, żeby swoją wiarygodność niszczyć - dodał. A jak wygląda sytuacja w Czechach? - Mamy Andreja Babisza i rządzącą centroprawicę, która w kontekście czeskiego pragmatyzmu jest dość nietypowo silnie ideologiczna. Centroprawica bardzo mocno akcentuje kwestie związane z moralnością w polityce międzynarodowej. To nie jest przypadek, że premier Słowacji się wahał i nie pojechał na Ukrainę, kiedy Kijów był oblężony, a premier Czech pojechał, bo uważał, że tak było trzeba. To nie jest przypadek, że pod przywództwem Czech jest inicjatywa amunicyjna, która stara się zidentyfikować źródła dostaw amunicji artyleryjskiej na rzecz walczącej Ukrainy - powiedział dr Dębiec. - Rząd Czech zrobił ogromnie dużo, żeby się uniezależnić od dostaw od rosyjskich surowców, ale zaniedbał swoje społeczeństwo, które w bezprecedensowy sposób zbiedniało - dodał.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Hon gick direkt från rollen som starkt klimatengagerad och SD-kritisk ordförande i Liberala ungdomsförbundet till en regering som sitter på Sverigedemokraternas nåder och med ansvar för en politik som vänt kurvan över svenska utsläpp uppåt. Hon har satts på många prov men tycks njuta av att vara i hetluften. Eller svider det mer än hon visar?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Hon gick direkt från rollen som starkt klimatengagerad och SD-kritisk ordförande i Liberala ungdomsförbundet till en regering som sitter på Sverigedemokraternas nåder och med ansvar för en politik som vänt kurvan över svenska utsläpp uppåt. Hon har satts på många prov men tycks njuta av att vara i hetluften. Eller svider det mer än hon visar?

Fackförbundet Vårdförbundet varnar för att sjuksköterskor kan strejka. Klimat och stöd till Ukraina viktigast för Socialdemokraterna. Risk för bränder i naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lätt svenska med Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

"Klimat się zmienia, ale oprócz działalności człowieka są dziesiątki różnych sytuacji, które wpływają na to, że tak się dzieje. Natomiast kilkadziesiąt dokumentów Zielonego Ładu nie ma nic wspólnego z ratowaniem planety" – mówiła w Popołudniowej rozmowie w RMF FM europosłanka Prawa i Sprawiedliwości, Anna Zalewska.

"My jesteśmy od tego, żeby ten rząd cywilizować i mam nadzieję, że to się uda. Ja głosowałam za tym paktem migracyjnym i uważam, że musimy mieć wspólne zasady, które nam pomogą w tym, żebyśmy potrafili wspólnie kontrolować napływ migrantów" - powiedziała Róża Thun, europosłanka z Polski 2050. Była ona gościem Tomasza Terlikowskiego w Popołudniowej rozmowie w RMF FM. Jak podkreśliła, "migracje się dopiero zaczynają". "Klimat się tak gwałtownie zmienia, że tych migracji będzie o wiele, wiele więcej. Musimy mieć strategie, jak to zrobić, żeby granice były bezpieczne, ale żeby tam ludzie nie ginęli" - zaznaczyła.

Miasta to dom większości z nas. Liczba mieszkańców miast w ciągu stu lat powiększy się o prawie 6 miliardów! Szacunki ONZ wskazują, że w 1950 żyło w nich 30% ludzi, obecnie ponad 55%, a w 2050 roku będzie to już 68%. Co pięć dni zabudowywany jest na świecie obszar wielkości Paryża. Nasz świat będzie tak "eko", jak proklimatyczne będą nasze miasta. Zapraszam na rozmowę z Ewą Całus, Pełnomocniczką Prezydenta Miasta Krakowa ds. Edukacji Klimatycznej o tym, czego możemy wymagać od miast. Jak tworzyć fajną do życia, zrównoważoną przestrzeń miejską odporną na zmiany klimatu? Czy możliwe są zielone miasta bez korków, hałasu i bilbordozy? Posłuchajcie! Lubisz ten podcast? Zapraszam do wsparcia:) Postaw mi kawę na https://buycoffee.to/odpowiedzialnamoda Dołącz do Patronite: https://patronite.pl/odpowiedzialnamoda Podcast Odpowiedzialna moda dostępny jest w aplikacjach: Spotify, Apple Podcast, Overcast, Pocket Casts, Radio Public i EmpikGo i na kanale YouTube#odpowiedzialnamoda #katarzynazajaczkowska #EwaCałus #centrumedukacjiklimatycznej #krakow #podcast

Evropa si začíná uvědomovat, že žít v míru není samozřejmostí. A data o klimatické krizi nám dávají tušit, že budoucnost nebude zrovna růžová. Která rizika podceňujeme? A zachrání nás nakonec technologie? Ve Studiu N live na olomouckém festivalu AFO jsme přivítali analytičku Klimatýmu Asociace pro mezinárodní otázky Kristinu Zindulkovou a odborníka na rizika a hrozby Jana Kulveita, který působí v Centru pro teoretická studia na Karlově univerzitě.

Hans tal om att det kan bli krig i Sverige blev en världsnyhet, och han säger att det är bråttom att rusta upp det civila försvaret. Så varför går det inte fortare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är den första ministern för civilt försvar sedan andra världskriget, och får mycket uppmärksamhet för sitt sätt att kommunicera. Nu ska det civila försvaret stå redo för en krig eller kris, men de stora satsningarna har fortfarande uteblivit jämfört med vad många menar behövs.KU-anmälan efter samtal med EnergimyndighetenEn kvinna tvingades sluta på sitt säkerhetsklassade jobb på Energimyndigheten efter att det kom fram att hon var med i klimatgruppen Rebellmammorna, vilket väckt en stor debatt om huruvida det var rätt eller fel. Kort därefter hörde Carl-Oskar Bohlin av sig till Energimyndigheten, vilket väckt frågor om hans inblandning i det enskilda fallet. MP och V har anmält honom till konstitutionsutskottet, inte minst för att Energimyndigheten ligger under ett annat departement.”Jag hade kontakt med klimat och näringsdepartementet som tillstyrkte att jag talade med deras generaldirektör”, säger han.Mindre pengar än vad som behövs enligt MSBMyndigheten för samhällsskydd och beredskap vill se satsningar på mellan 10 och 20 miljarder per år för att det civila försvaret ska fungera som det ska, vilket är långt mer än budgetens 5,5 miljarder, trots ytterligare 385 miljoner i vårändringsbudgeten. Men att det innebär att man väljer bort någonting av det MSB är inget han vill specificera.”Det vi gör är att arbeta brett över linjen för att öka förmågan i det civila försvaret, och man måste komma ihåg att det inte bara är staten som ingår i det civila försvaret, det är våra kommuner, det är våra regioner, men det är också näringslivet.””Förlegad lag” ställer till detMycket av det som enligt ministern och utredningar behöver göras, som trygghetszoner för el och värme, matförråd och säkra avloppssystem, är kommunernas ansvar. Men lagen som reglerar vad som staten ska göra, och vad som kommunerna ska göra, är förlegad, enligt ministern.”Det här är ett område där vi har en förlegad lagstiftning, den är tillkommen i en helt annan säkerhetspolitisk tid, den är från 2006, och här ser vi att vi behöver på ett tydligare sätt klarera ut ansvarsförhållandet mellan vad ska staten göra, och vad ska kommunen göra”, säger Carl-Oskar Bohlin.Gäst: Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Mats ErikssonTekniker: Christer Tjernell och Stina FagerbergProducent: Gustav FranzénIntervjun spelades in torsdag den 18 april 2024.

Ugens Radio Information handler om, hvordan vi i Vesten skal forstå Iran. Men også om vi danskeres evindelige brug af Sverige som skræmmebillede, og om EU's strategi for de næste fem år, der ser ud til at ignorere klimapolitikken Et lækket dokument fra EU-Rådet viser, at klima, biodiversitet og miljø står til at blive stort set usynligt i den ny overordnede strategi, der skal guide EU's arbejde og prioriteringer de næste fem år, den såkaldte Strategiske Dagsorden 2024-2029. Og det er kun seneste ekspempel på, at den grønne omstilling synes kraftigt på vej ned ad EU's prioteringsliste. Jørgen Steen Nielsen forklarer. Lasse Skou Andersen, redaktionens selvvalgte halvsvensker, undrede sig over, at den svenske statsminister Ulf Kristersson skulle havde betegnet situationen i Sverige som en borgerkrig, sådan som den danske justitsminister, Peter Hummelgaard (S), ellers hævdede på et pressemøde. Men det gjorde han heller ikke. Måske en ærlig sproglig misforståelse, men én der sker igen og igen, når danske medier og politikere bruger Sverige som skræmmebillede.   Og Rune Lykkeberg har optur over, at det er Joe Biden, der er præsident i USA for tiden, og at USA derfor afviste at deltage i et eventuelt gengældelsesangreb mod Iran fra Israels side. Men han giver ikke meget for Irans krokodilletårer over de palæstinenske lidelser. Lyt med sidst i programmet.

To ma być najcieplejsza Wielkanoc w Polsce od lat. Klimat się zmienia, ale my jeszcze ciągle żyjemy w powtarzającym się cyklu pór roku: w okolicach marca, kwietnia - ciemność i chłód ustępują miejsca światłu. Słońce w kilka tygodni zmienia barwy, zapachy, kształt przyrody i wygląd ludzi. Czasem nawet ich zachowanie – świecimy odbitym światłem słonecznym, niektórzy z nas przynajmniej: uśmiechamy się, w oczach pojawia się błysk, a w płucach więcej tlenu. Aby dostrzec zmianę i ją przeżyć trzeba się postarać: podnieść głowę znad telefonu, oczyścić umysł z nadmiaru złych wrażeń, które narzucają się nam zewsząd. Wojny, zamachy, spory polityczne, a przede wszystkim codzienne obrazy nieszczęścia ludzkiego, czasem skrajnego cierpienia oraz przejawów ludzkiego zła, podłości, okrucieństwa oraz - last but not least - kolektywnej i indywidualnej głupoty towarzyszą nam od rana do wieczora. Czy będzie jaśniej w nas samych, czy w ogóle stosowny jest postulat, by cieszyć się życiem, świętować zmartwychwstanie pewnej historycznej postaci sprzed 2 tysięcy lat o imieniu Jezus, gdy wokół nas tyle nieszczęść, od których nie da się uciec – to jedno z pytań, które padną w Wielkanocnym wydaniu Raportu o stanie świata Gość: o. Paweł Krupa Rozkład jazdy: (03:05) Rozmowa z o. Pawłem Krupą cz. 1 (36:15) Rozmowa z o. Pawłem Krupą cz. 2 (52:30) Rozmowa z o. Pawłem Krupą cz. 3 (1:13:28) Wszystkiego dobrego i dziękujemy! --------------------------------------------- Raport o stanie świata to audycja, która istnieje dzięki naszym Patronom, dołącz się do zbiórki ➡️ ⁠https://patronite.pl/DariuszRosiak⁠ Subskrybuj newsletter Raportu o stanie świata ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠➡️ ⁠https://dariuszrosiak.substack.com⁠ Koszulki i kubki Raportu ➡️ ⁠https://patronite-sklep.pl/kolekcja/raport-o-stanie-swiata/⁠ [Autopromocja]

Hur svarar Tidösamarbetet på Klimatpolitiska rådets brutala sågning? Är stridigheterna i L på väg att bryta ut igen? Och vad tycker egentligen partiernas väljare om varandra? Karin Olsson, Anette Holmqvist och Viktor Barth-Kron har svar.

Kiedy wyruszacie na wędrówkę szlakiem ultradługodystansowym, to przez wiele tygodni, a nawet miesięcy, żyjecie w pocztówce. Na dystansie 5000km, bo tyle mają szlaki, o których rozmawiamy, każdego dnia pokonujecie dystans maratonu – i to w najpiękniejszych górach na kontynencie. To oznacza, że widzicie spektakularne widoki w ilości tak dużej, że aż trudno je zapamiętać i przyswoić.W którymś momencie dostrzegacie jednak , że pocztówka zaczyna umierać na waszych oczach. I doskonale zdajecie sobie sprawę z tego, że za kilka lat świat wędrówek długodystansowych może przestać istnieć w formie, w jakiej dane było jej doświadczać wielu, w tym mnie.Amerykę pieszo przeszłam dwukrotnie, w sumie 10 tysięcy kilometrów, dwoma równoległymi pasmami górskimi biegnącymi przez kontynent. Zmiany klimatu odczuwa się w każdych górach, ale w USA najbardziej na zachodnim wybrzeżu, dlatego dziś skupię się na kultowym szlaku Pacific Crest Trail. Czy zmieniający się klimat może naprawdę wpłynąć na naszą wędówkę?Co dla hikerów naprawdę oznacza sezon pożarowy?Z czym muszą się w dziejszych czasach liczyć wędrowcy, co jeszcze 10 lat temu nie było w ogóle zmartwieniem?Czemu w przyszłości wędrówka PCT w kierunku z północy na południe może być niemożliwa?Jak naukowcy współpracują z hikerami, żeby monitorować zmiany klimatyczne na szlaku?

Frida är tillbaka från Maldiverna där hon varit med sin familj på en riktigt drömmig semester. Hon berättar i veckans avsnitt hur hon tänkte när hon packade ner olika SPF:s inför resan till paradiset. Vilka produkter visade sig funka bäst och vid vilka tillfällen? Vidare berättar Frida vad hon använt för ansiktsprodukter under solresan, för att bevara fukten. Det blir också tips på en beautyupplevelse, baserad på naturliga ingredienser, som inspirerade Frida under resan. Från tropikerna hamnar vi sen i fjället. Emma har nämligen varit i Åre. Även hon har varit en flitig användare av fukt och fett och berättar i veckans avsnitt vilka ingredienser och beautyprodukter som hon har satsat på att använda.Klipps av Gabriella Lahti.En podd från Aller Media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Warszawa, Kraków, Łódź, Rzeszów i Wrocław biora udział w europejskim porjekcie NEEST. Z Marcinem Grądzkim z Biura Ochrony Powietrza i Polityki Klimatycznej UM rozmawiamy o wpływie architektury na klimat i porowadzonych w ramach projektu analizach.

21 december. PM Nilsson är ny vd på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Med Andreas Ericson pratar han om frågorna han vill driva och vad en tankesmedja egentligen är för något. Miljö och städer står på agendan, och så menar han att fler förbud kan leda till ökad frihet.

Dammraset i Braskereidfoss i Norge i augusti berodde på brister i bemanningen, enligt en utredning. Vi har tidigare besökt dammen och träffat dem som var med, och undersökt hur dammar kan göras säkrare. (Programmet är en repris från oktober 2023.) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På morgonen den 9 augusti gick plötsligt inte dammluckorna att öppna på Braskereidfoss kraftverk. När personal nådde fram till den obemannade kraftstationen hade vatten redan forsat in i själva kraftverket och några timmar senare rasade själva dammen. --Vi kunde inget göra, säger teknikern Gunnar Skirbekk på kraftbolaget Hafslund Eco, som var en av de första på plats.Dammraset under ovädret Hans var ett bakslag för den norska vattenkraften men många av de över 200 riktigt stora dammarna i landet förstärks och renoveras nu för att möta framtidens mer extrema flöden. Ett exempel är Nesjön som ligger i Tröndelags fylke, inte alls långt från fjällmassivet Sylarna vid den svensk-norska gränsen.På tekniska universitetet NTNU:s vattenkraftslaboratorium i Trondheim ägnar man sig mycket åt experiment som ska öka förmågan att spilla vatten ur dammarna, alltså att släppa ut vatten utan att vattnet blir till el. --I en framtid där extrema flöden blir både värre och vanligare behöver man vara helt säker på att man alltid snabbt kan släppa förbi vatten, säger professor Leif Lia som är expert på dammsäkerhet.Det här är den första delen av två om dammsäkerhet i Norden. Nästa del handlar om läget i Sverige.Medverkande: Gunnar Skirbekk, underhållstekniker på kraftbolaget Hafslund Eco; Stig-Morten Löken, vice vd Hafslund Eco; Nils Magne Granmo, lokalhistoriker; Andreas Sylte kraftverkschef Statkraft; Leif Lia, professor vattenkraftskonstruktion vid NTNU Trondheim.Programledare: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Dziś w Radiu Naukowym młoda, prężnie się rozwijająca dziedzina: interdyscyplinarna historia krajobrazu. W Polsce badacze zajmują się nią od mniej więcej 10 lat, łącząc przeróżne ciekawe techniki, o których opowiadają prof. Michał Słowiński, dyrektor Instytutu Geografii i Przestrzennego Zagospodarowania PAN, oraz dr Tomasz Związek z tego samego instytutu (choć jest historykiem, swoją obecność wśród geografów potrafi uzasadnić!).Historia krajobrazu potrafi zrekonstruować dawny świat, dowiedzieć się jak wpłynął na niego człowiek, gdzie dawniej istniały osady. Jak więc wyglądała na przykład Polska jakiś tysiąc lat temu? – W zasadzie gdybyśmy się przenieśli w czasie o 1000 lat, to znaleźlibyśmy się w takiej Białowieży plus – odpowiada dr Związek. Otaczałby nas gęsty las, dużo bardziej liściasty niż te, które znamy z dzisiaj, pełen martwego drewna, innych zwierząt (tury!), bogaty ekosystem, w którym człowiek musi poświęcić mnóstwo energii na przeżycie w małej luce. Potrafimy nawet powiedzieć, jak wyglądała Polska po przejściu lodowca – w okolicy Warszawy rosły wtedy takie rośliny jak teraz na północy Norwegii.Ta dziedzina daje też pewne możliwości na snucie wizji przyszłości: – Wystarczy zostawić Europę samej sobie na 100 lat i wróci ten las – obiecuje prof. Słowiński.Dziedzina wymaga współpracy naukowców z różnych dyscyplin i wielu metod. Badacze porównują np. dane pozyskane ze skanowania LIDAR (skanowanie laserowe z powietrza, pozwala bardzo dokładnie odwzorować teren, również taki porośnięty drzewami), z zachowanych dokumentów (np. kontrakty osadnicze, dokumenty o wycince lasów, o handlu drewnem), a także relikty onomastyczne (czyli pochodzące z dawnych czasów nazwy miejsc, miejscowości) i tzw. archiwa natury – próbki osadów pobrane w przyrodzie. Świetnie się do tego nadają jeziora: opadające na dno pyłki roślinne odkładają się co roku jak słoje w drewnie i konserwują w beztlenowym środowisku. Naukowiec może z nich wyczytać, kiedy w danej okolicy pojawili się ludzie (bo pojawiają się pyłki zbóż), kiedy się wyprowadzili (bo powraca przewaga pyłków leśnych) albo na przykład kiedy był w okolicy wielki pożar (bo ślady makrowęglowe). Posłuchacie też o Olendrach zmieniających retencję wody w Polsce, o tym, dlaczego stare mapy kłamią, do czego przydaje się bałtycki węglan wapnia, jak stare są ślady ludzkiej aktywności w Białowieży i jakie drzewa wyrosną jako pierwsze w miejscu opuszczonym przez ludzi.

Cenu za komunikaci změny klimatu za rok 2023 získal Klimatým Asociace pro mezinárodní otázky. Jeho členové se snaží o práci na osvětě, kultivaci diskuse a přemosťování názorových rozdílů, které ve veřejném prostoru panují. „Klima není jenom o ochraně ledních medvědů, ale o našich každodenních životech,“ říká analytička Vendula Kazlauskas.