Podcasts about nazar akrami

I det här avsnittet pratar vi om hur utrymmet för att uttrycka hot och hat i digitala miljöer har förändrats och riskerar att skapa en normativ förskjutning av det demokratiska samtalet. Medverkande: Lisa Kaati, filosofie doktor och universitetslektor vid Institutionen för data-och systemvetenskap, Stockholms universitet, Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet med inrikt¬ning på personlighets- och socialpsykologi och Daniel Lindvall doktor i sociologi vid Uppsala universitet och tidigare huvudsekreterare för ett flertal statliga utredningar. Samtalsledare: Anders Nordh, SKR

Innerst inne hyser vi alla fördomar om kön, etnicitet, ålder, vikt, sexuell läggning, nationalitet, hudfärg - enligt det implicita associationstestet (IAT), fritt för var och en att göra på nätet. Väldigt få människor kallar sig själva rasister eller sexister. Betydligt fler, mer eller mindre alla, verkar dock omedvetet hysa stereotypa känslor och attityder som mycket väl skulle kunna kallas både rasistiska och sexistiska. Fenomenet kallas implicit bias på engelska, ungefär implicit skevhet. Det verkar alltså föreligga en stor skillnad mellan hur vi uppfattar oss och hur vi verkligen är. Detta väcker såklart många frågor. Först och främst: stämmer testen? Är vi verkligen alla rasister och sexister? Och om vi djupt inom oss hyser stereotypa och fördomsfulla attityder mot vissa kategorier människor, innebär det också att vi diskriminerar dem, eller förmår vi helt agera enligt våra medvetna värderingar? Samtal mellan Katharina Berndt Rasmussen, filosof och Nazar Akrami, socialpsykolog, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Catrine är trött på tanklösa kommentarer. Henrik Lindberg från Föreningen för kortväxta berättar om en strategi som slog snett. Föreningen för kortväxta får ofta ta emot skamlösa förfrågningar om att uppträda på olika nöjesevent. För några år sedan fick de nog. De ville inte vara rekvisita i festsammanhang, men saknade strategier för att stå upp för sig själva. Istället för att ge svar på tal valde föreningen att sluta sig mot omvärlden och bojkotta media. Men resultatet blev inte som de tänkt. Vi träffar också Nazar Akrami, forskare i socialpsykologi som är expert på fördomar. Catrine ber Nazar om råd. Hur ska hon bäst bemöta människors kommentarer om henne? Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang. Inslagsproducent: Jenny Bergman Producent: Moa Larsson

Har du fördomar? Antagligen. Men varför? Och finns det något sätt att hantera dem? Docent Nazar Akrami berättar mer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om Charlottesville, den omedvetna rasismen och frågan ifall rasistiska idéer anno 2017 kan vara en framgångsrik politisk strategi? Dagens Konflikt ska med avstamp i det som hänt och händer i USA försöka förstå RASISMEN som politisk kraft. Det har ju länge funnits ett antagande att med historiens erfarenheter i ryggen och med vetenskapens framsteg som grund - så är rasismen en kraft som i politisk mening för en tynande tillvaro. Men stämmer det? Eller kan Donald Trumps förskjutning av dom politiska gränserna vara en framgångsrik strategi? Vi ska börja med att betrakta den här frågan med psykologins glasögon, för att förstå vem som är och kan bli rasist. Den psykologiska forskningen, inte minst i USA, har nämligen under dom senaste decennierna börjat tala om begreppet implicit bias, undermedveten fördomsfullhet. Vårt psyke styr oss automatiskt i riktningar som gör oss mer fördomsfulla. Det här tyder alltså på att det finns en liten rasist inom oss alla. Hör Marie Nilsson Boijs reportage där du bland annat får stifta bekantskap med självhjälpsgruppen Rasists Anonymous. Övriga medverkande: Jens Agerström, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, Nazar Akrami, docent i psykologi vid Uppsala Universitet och Reverend Nathan King, pastor i Trinity united church of christ i Concord North Carolina. Stephen Rappaport hade läst in 12-punktsprogrammet för Anonyma Rasister. Det brukar ju ofta sägas att rasismen är en kraft på dekis, på väg ut, otidsenlig. Stämmer det, i ett amerikanskt sammanhang? Stämmer det som den förra presidenten Barack Obama brukade säga, att historiens långa kurva sluttar mot rättvisan - och, med andra ord, bort från rasismen? Ivar Ekman ringde upp historikern Ibram Kendi, som är professor i både historia och internationell politik på American University i Washington DC och författare till den uppmärksammade och prisbelönta boken Stamped from the beginning- a definitive history of racist ideas in America. Och Ibram Kendi menar att tanken om framsteg i rasrelationerna i USA stämmer - men att det bara är halva bilden. Hur ser det egentligen ut för rasismens konkreta manifestationer på marken i USA? Hur går det för vit maktrörelsen och högerextremismen? Konflikts reporter Simon Moser, ringde upp Brian Levin vid Center for the Study of Hate and Extremism, vid California State University i San Bernadino, vars forskning visar att den stärker sina positioner. De senaste två åren har det sammanlagt varit fler vit makt-möten än under de tidigare 20 åren. Medverkar gör även Ruth Ben-Ghiat, professor i historia vid New York University, som menar att tonen i det offentliga samtalet har blivit råare. Gäster i programmet: Anderas Johansson Heinö, statsvetare som är förlagschef på den liberala, marknadsvänliga tankesmedjan Timbro och Christer Mattsson, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet, ett kunskapscentrum för förebyggandet av våldsutövande extremism. Kan Sverige dra några lärdomar från det amerikanska exemplet? Ivar Ekman träffade en av dom ledande aktivisterna i Black Lives Matter-rörelsen som var på tillfälligt besök till Sverige, juridikprofessorn Justin Hansford och resonerade med honom om rasismens allmängiltighet. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij

Alla har vi fördomar om andra grupper än den egna. Det har visat sig på ett omedvetet plan även gälla personer som medvetet arbetar för att vara fördomsfria. Nazar Akrami forskar om kopplingen mellan personlighet och fördomar, och menar att vissa föds mer benägna att vara fördomsfulla än andra. Men Akrami säger också att det går att ändra negativa attityder. Nazar Akrami är docent i socialpsykologi vid Uppsala universitet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vit fot mot svart ansikte på en balett-affisch. Gammal målning på barn i bastkjol och överdrivna ansiktsdrag. Makode Linde och n-ordet. Konsten måste vara fri, men vad betyder det egentligen? Här hittar du vårt dialogforum från sändningenDebatten har pågått i flera år. Tintin, Lilla Hjärtat, Blackfacetårtan är bara några exempel. Vi tar avstamp i vinterns konstbråk där Makode Linde döpte sin utställning till "Negerkungens återkomst" men där Kulturhusets ledning inte ville ha det som officiell titel i marknadsföring och kommunikation. Vi pratar om tolkningsföreträden och tabun, om konstens friheter och fallgropar och om bilden av den andre.  P1 Debatt på Kulturhuset i Stockholm med Alexandra Pascalidou som programledare.Deltagare i debattpanelenMakode Linde konstnär Nazar Akrami psykolog Araia Ghirmai Sebhatu debattör, kulturvetare och grundare av Black Coffee John Peter Nilsson chef för Malmö  Moderna Museum Christian Catomeris journalist och författare Amie Bramme Sey journalist Elisabeth Ohlsson Wallin konstnär och fotograf Lisa Wool-Rim Sjöblom serietecknare  Behrang Miri pedagog, artist, föreläsare Filip Yifter-Svensson kulturjournalist Anders Rydell författare, kulturjournalist Nathan Hamelberg aktivist och skribent Torbjörn Eriksson - presschef Kungliga Operan

Michel Issa knäckte koden för framgång. Att synas med framgångsrika personer gav hans egen karriär en skjuts. Det som ligger bakom är ett psykologiskt fenomen som kallas Haloeffekten. Omedvetet och automatiskt tillskriver vi personer som vi tycker är snygga, andra positiva egenskaper, som att de är smarta, roliga och mer intressanta. Samma sak händer när vi ser en person som vi inte gillar utseendet på. Vi tänker att de är dummare, latare och tråkigare. -Vi ger snygga människor en knuff och trycker tillbaka dem vi tycker är fula, säger psykologidocenten Nazar Akrami som forskar om fördomar och intryck. Faktum är att snygghet eller framgång hos en person också kan spilla över på en annan. Att synas på ett foto med en framgångsrik person, gör att man automatiskt associeras med de positiva egenskaperna och själv framstår som framgångsrik.  I det här avsnittet av Tendens hör vi Michel Issa, killen som startade på noll men sedan knäckte Haloeffektens gåda. Där en selfie med affärskvinnan Gunilla Von Platen blev nyckeln till framgång.  Programmet är gjort av Caroline Pouron caroline.pouron@sr.se

I veckans Popula snackar vi inte om Halloween utan något kanske ännu mer skrämmande: fördomar och stereotyper. I studion får vi besök av lyssnaren Minna som är trött på alla gamla bastufinnestereotyper. Dessutom forskaren Nazar Akrami som berättar mer om mekanismerna bakom fördomar. Vi vill veta varför dessa stereotyper fortfarande lever kvar? Tällä viikolla aiheena on ennakkoluulot ja stereotypiat, ja nimenomaan suomalaisiin kohdistuvat sellaiset täällä Ruotsissa. Mukana studiossa kuuntelija Minna joka on lopen kyllästynyt saunafinnekuvaan. Lisäksi tutkija Nazar Akrami joka kertoo lisää taustalla piilevistä mekanismeista.