Funk i P1

Nils-Tore vaknar varje morgon av att rösterna skriker i hans huvud. Att möta andra människor i grupp och dela med sig av sina rösterfarenheter kan hjälpa, att gå i en rösthörargrupp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nils-Tore presenterar sig inför de andra mötesdeltagarna. De är utspridda över landet och möts via länk. Alla bär de på olika historier men de har en sak gemensamt – de hör röster. För Nils Tore har dessa rösthörar-möten blivit en viktig del i hans liv. Han försöker göra det obegripliga lite mer begripligt genom att dela sina upplevelser av röster med andra med liknande erfarenheter.Nils-Tore har idag sjukdomsinsikt. Han får medicin regelbundet och när han känner att sjukdomen håller på att ta över så lägger han in sig i psykiatrin. Det brukar bli någon gång per år.Han lever med rösterna inuti huvudet, de blir han inte av med. Varje morgon när han vaknar skriker de i hans huvud. Från början uppfattade han att rösterna kom från nazister och från dåvarande sovjetiska säkerhetstjänsten, KGB. Men sedan förändrades rösterna. De blev politiska partier, som skriker i hans huvud. I den här serien berättar fem människor om sin verklighet, om hur det är att ha huvudet fullt av främmande röster som ingen annan kan höra. Rösthallucinationer är ett gemensamt symtom för schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar, men förekommer också hos de som inte har någon psykiatrisk diagnos. Det kan vara svårt att berätta om, risken är att man klassas som galen och onormal, kanske till och med otillräknerlig. I den här serien hör du människor som valt att berätta öppet om sina röster. Det är hemska röster som är elaka och trakasserande, men det finns också hjälpsamma röster som fungerar som livsguider eller kommer och tröstar på natten. Dokumentärserien görs av Stina Näslund och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.Medverkande i avsnittet:Nils-Tore KrusenbladÅsa Höij, deltagare i rösthörargruppenPredrag Petrovic, docent och överläkare i psykiatri vid Karolinska Institutet och Region Stockholm

Ibland är de flera och tycker olika. De lägger sig i mitt under ett samtal och kan påverka stämningen i rummet, berättar Annelie om sina röster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Annelie jobbar som journalist och bor i storstaden i en ljus trerummare. Här bor hon med sin tioåriga dotter och deras katt. Hennes ”vänröster” hjälper henne. De talar om vad hon ska skriva, sätter rubrik på artiklarna. De fungerar som livsguider och hjälper henne med vardagliga ting. Men så har det inte alltid varit. I 25-årsåldern fick Annelie en psykos, och hörde röster dygnets alla vakna timmar. Hon kände sig förföljd och styrd. Till slut blev hon inlagd och fick medicin. Numer lever hon ett bra liv, med jobb, familj och vänner. Medicinen gör att rösterna inte tar över och inte är lika hemska. I den här serien berättar fem människor om sin verklighet, om hur det är att ha huvudet fullt av främmande röster som ingen annan kan höra. Det är hemska röster som är elaka och trakasserande, men det finns också hjälpsamma röster som fungerar som livsguider eller kommer och tröstar på natten. Rösthallucinationer är ett gemensamt symtom för schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar, men förekommer också hos de som inte har någon psykiatrisk diagnos. Det kan vara svårt att berätta om, risken är att man klassas som galen och onormal, kanske till och med otillräknelig. I den här serien hör du människor som valt att berätta öppet om sina röster för att minska stigmat.Dokumentärserien görs av Stina Näslund och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1._______________________________________________

Rösterna är som värst på kvällarna, berättar Mats. Han stålsätter sig och lyssnar inte på dem. Om han lyssnar på rösterna kan det bli som för en av hans kompisar, som just nu ligger inlagd på psyket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Mats är 19 år gammal blir han deprimerad. Det känns som att allting håller på att gå sönder. Han stiger på tåget för att göra lumpen i Luleå när han hör den första rösten, som kommer genom tågväggen. Efter en vecka i lumpen har han fått sin första djupa psykos.Nu är det längesedan Mats hade en psykos. Han får hjälp av sin syster Åsa att medicinera och klara vardagen. Mats ser rösterna i huvudet och sjukdomen schizofreni som en del av hans kreativa sinne. Lidandet kan bli vackra målningar.Det kan vara svårt att berätta att man hör röster. Rädslan för att bli klassad som galen eller onormal är stor. Funk i P1 handlar denna säsong om just röster inuti huvudet och i den här serien hör du människor som valt att berätta öppet om sina röster. Det kan handla om hemska röster som är elaka och trakasserande, men det finns också hjälpsamma röster som fungerar som livsguider eller kommer och tröstar på natten. Dokumentärserien görs av Stina Näslund och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

För Carina är röster något som hör vardagen till. Hon är tacksam över det idag. Men så har det inte alltid varit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carina bor i en etta i stan men hennes lägenhet är full av djur och natur. Hon kallar sig shaman och upplever att hon har kontakt med avlidna personer. De kan till exempel komma till henne och ge tröst när hon behöver det. Men en gång blev det för mycket, hon fick hon en psykos och upplevelserna blev istället fasansfulla.Det är inte självklart att man vågar berätta om att man hör röster. Rädslan för att bli klassad som galen eller onormal är stor. Funk i P1 handlar denna höst om just röster inuti huvudet. Vi träffar människor som valt att berätta öppet om sina röster. Det kan handla om hemska röster som är elaka och trakasserande, men det finns också hjälpsamma röster som fungerar som livsguider eller kommer och tröstar på natten. I den här serien berättar fem människor om sin verklighet, om hur det är att ha huvudet fullt av främmande röster som ingen annan kan höra. Dokumentärserien görs av Stina Näslund och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

En kväll vinner de elaka rösterna över de goda rösterna. Julia är ensam hemma i lägenheten. Rösterna i hennes huvud säger åt henne att hon ska samla ihop alla vassa föremål och skada sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I flera år har Julia levt med en obehandlad psykossjukdom. Hon har glidit in i andra verkligheter och hört röster som ibland har varit fruktansvärt skrämmande. Rösterna kan uppmana henne till att skada sig. De får henne att tro att hon är förföljd. Först när Julia är 26 år gammal får hon hjälp, och hennes liv kan på riktigt börja. Idag är hon konstnär och författare.I den här Funk-serien berättar fem människor om sin verklighet, om hur det är att ha huvudet fullt av främmande röster som ingen annan kan höra. Rösthallucinationer är ett gemensamt symtom för schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar, men förekommer också hos de som inte har någon psykiatrisk diagnos.Att berätta om sina rösthallucinationer kan vara läskigt eftersom omgivningen kan döma ut en och klassa en som galen och onormal, kanske till och med otillräknerlig. I den här serien hör du människor som valt att berätta öppet om sina röster i huvudet. Det är hemska röster som är elaka och trakasserande, men det finns också hjälpsamma röster som fungerar som livsguider eller kommer och tröstar på natten.Den här säsongen av Funk i P1 går under rubriken Röster inuti huvudet och först ut är Julias berättelse – Rösterna hör till det sjuka.Dokumentärserien görs av Stina Näslund och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

När Ulf Karlsson var 22 år, miste han sin högerarm i en fartygsolycka. Det dröjde tills han blev 40 år, innan han kände sig hel igen, med en av världens första, viljestyrda robotarmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla säkerhetsåtaganden var gjorde men fartygets stora fläkt startade ändå av någon anledning när Ulf utförde underhållsarbete på den. Halva hans högra arm trasades under några sekunder sönder av de stora fläktbladen.Hans kollegor på båten gjorde vad de kunde för att stoppa blodflödet och han transporterades till ett sjukhus på land men Ulfs arm kunde inte räddas. Länge valde Ulf att leva vidare utan någon protes. Den han hade provat, var inte till någon större praktisk hjälp och Ulf kände sig mer bekväm att leva som enarmad. Men 2017 så fick han en chans att få ta del av en unik teknisk uppfinning - en robotarm som med avancerade operationer kan styras av Ulfs egna vilja. Ulf blev då en av fyra personer i hela världen med en sådan robotarm, ett hjälpmedel som kom att förändra allt för honom.En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.Tionde avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.

För fem år sen levde Emilia Dexhav sitt drömliv. Hon skulle starta företag och leva på hästar. Men så ändrades allt. I en bilolycka miste Emilia sitt högerben. Nu har hon istället fem olika ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.Nionde avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.När Emilia vaknar upp på intensivvården förstår hon först inte hur allvarligt skadad hon är. Men det är så illa att hennes högerben måste amputeras och plötsligt måste 19-åriga Emilia ställa sig en rad frågor om vad detta innebär för hennes drömmar och mål i livet. Emilias största intresse innan olyckan var att rida, skulle det ens vara möjligt nu? Hon bestämmer sig tidigt efter operationen att benprotesen ska bli hennes bästa vän och att amputationen av hennes ben inte skulle stoppa de mål hon har i livet. Och i dag rider Emilia dagligen med målet inställt på Paralympics.

När Greta bara var tio år gammal, vaknade hon av att hon fick en stroke. Vägen tillbaka har varit svår, och den pågår fortfarande. Men med den elektriska dräkten, hittar hon orken att kämpa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.Åttonde avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.Greta Svantesson fick en allvarlig stroke när hon var 10 år. Efter det så är livet sig inte likt. Greta har nu konstant huvudvärk och hjärntrötthet på grund av den hjärnskada som uppstod efter hennes stroke.”Det är som att någon hela tiden knackar mig i tinningen. Alla intryck blir för starka och jag kan sova hur länge som helst, liksom gå in i dvala.”Men när Greta är 13 år finner hennes pappa en forskningsstudie som söker efter personer som ska testa ett helt nytt hjälpmedel - en helkropps-dräkt med elektroder som stimulerar musklerna. Dräkten hjälper Greta och lindrar den konstanta huvudvärken. Hennes muskler kan, när hon har på sig dräkten, slappna av och hennes kroppsrörelser blir mjukare.

Linus Johansson, 23, har ungefär en procent syn kvar. Det kan komma en dag då han blir blind. Men det känns inte längre lika skrämmande, tack vare talsyntesen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.Sjunde avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.När Linus var 12 år gjorde han en skrämmande upptäck. Han kunde inte se någonting med sitt ena öga. Hans synnerv hade skadats så mycket på grund av grön starr att synen till slut försvann på hans vänstra öga. Det högra ögat kunde han fortfarande se med, fast våren 2023 blev även synen på det ögat kraftigt försämrat.Men när Linus kom i kontakt med hjälpmedlet talsyntes – förändrades allt för honom.”För mig betyder talsyntesen oerhört mycket. Jag orkar med betydligt mer om dagarna. Jag är liksom inte helt slutkörd på kvällarna efter att ha hållt på med telefonen hela dagen”, säger Linus. Talsyntes är namnet för tekniken som skapar artificiellt tal för att efterlikna människans röst skapat med datorer. Talsyntes kan implementeras både i programvara och maskinvara.

Malin Gerdle, 31, har en ovanlig sjukdom som gör att hon är i konstant, intensiv smärta. Men med sitt bästa hjälpmedel vid sin sida, smärthunden Melker, känns livet uthärdligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.Sjätte avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.När Malin Gerdle, 31, öppnar dörren till sitt hus, kommer en vitlockig spansk vattenhund inspringande i full fart. Han heter Melker, och sprudlar av energi.Men när Malin tar på honom hans arbetsväst, den gula där det står ”assistanshund” på, blir han genast helt stilla.”När han får på sig den så vet han vad det är som gäller”, säger Malin.Och vad som gäller? Det är att ha fullt fokus på Malin, för att kunna hjälpa henne att hantera sin smärta.För Malin har ont, konstant.”På natten och på dagen och... Jag får aldrig, aldrig, vila. Det är tufft”.Malin har en ovanlig diagnos som heter CRPS, komplext regionalt smärtsyndrom. Det är en sjukdom där ditt nervsystem signalerar till din hjärna att du har ont, oavsett om du är skadad eller inte.”Smärtan är oftast väldigt, väldigt intensiv. Men i perioder är den ännu starkare. När den är som allra värst så ligger jag ner och vet knappt vad det är för dag eller tid på dygnet. Jag kan få minnesluckor”.Och när man känner så intensiv smärta, alla timmar på dygnet och i flera år, blir man expert på att ignorera den. Det är här Melker kommer in.”Han hjälper mig genom att säga ifrån att 'nu har du för mycket smärta, nu måste du vila', och han säger det genom att luta sig mot mig. Om jag då lägger mig ner så kommer han och lägger sig på mig, vilket gör mig lugn. Och efter ett tag brukar smärtan lugna sig”.Men det fanns en tid, då Malin inte hade ont. Det hela började i gymnasiet då Malin tränade inför en halvmaraton. Hon fick ett löparknä, alltså, att utsidan av knät blir överbelastat. Det gör ont, men ska gå över efter ett par dagar.Men för Malin, slutar det aldrig. Istället eskalerar det, och börjar gå ut över jobb och livet. När hon är 24 år gammal får hon sin diagnos. Men det är för sent för att rädda hennes knä, CRPS, har gjort att vävnaden dog- och de måste amputera från knät nedåt.Det är också då som hennes läkare föreslår att hon borde skaffa hund. Hon får Melker, precis innan amputationen, och sen dess är de bästa vänner.Och efter fyra år tillsammans, beslutar hon sig för att utbilda honom till smärthund.Malin kommer förmodligen att leva med smärtan i resten av sitt liv, men med Melker vid sin sida, känns det hela mer uthärdligt.”Du betyder allt för mig Melker. Precis allt”, säger Malin och borrar ner ansiktet i den vitlockiga pälsen.

Matilda Ahdrian, 28, låg på dödens rand som sjuttonåring på sjukhuset. Hennes inflammerade tarm hade lämnat henne med sömn- och näringsbrist. Men med en stomipåse på magen, fick hon livet tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.Femte avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.28-åriga Matilda Ahdrian i Göteborg, har en påse, som sitter fast på magen. Tar hon av påsen, som sitter fast med ett klister, ser man en bit av insidan på hennes tunntarm.Hon har döpt honom till Gunnar.”Jo, men de själva min stomi, heter ju Gunnar. Sen så byter vi ju påse varje dag. I så fall är det uppe på Gunnar 3000… någonting.”, säger hon. En stomi är en slags operation, där man gör en öppning på magen där man för ut yttersta delen av tarmen och syr fast den. Sen fäster en påse över öppningen också går man på toaletten i påsen.Matilda har en stomi för att lindra sin sjukdom, som kallas Ulcerös Kolit. Det är en slags blödande inflammation i tjock- och ändtarmen och som man har resten av livet. Och hennes var så pass aggressiv att man tillslut opererade bort hela hennes tjocktarm. Och liksom, kopplade ur hennes ändtarm.Hon har haft ”Gunnar”, sen hon var sjutton år gammal. ”Men Gunnar har har gett mig mitt liv tillbaka. Hade jag inte fått den hade jag inte kommit ut ur sjukhuset levande”.Men Gunnar, som känns så självklar för Matilda idag, brukade vara helt otänkbar. När hon fick sina första skov som femtonåring, berättade läkarna att det var den allra sista utvägen. ”Men bilden man får av stomi när man får höra om det är, är mer såhär, okej, men där ska inte jag hamna”.Men efter två år av svåra magsmärtor, näringsbrist och sömnbrist, är hon på dödens rand på sjukhuset. Och när läkarna meddelar den då sjuttonåriga Matilda att de måste akut operera bort hennes inflammerade tarm och ge henne stomi, är det inte längre en sista utväg, det är en räddning. Matilda gråter tårar av lättnad under sjukhusfilten.När hon vaknar, har hon inte längre någon tjocktarm, och istället en påse på magen. ”Egentligen så fort jag vaknade från narkosen och då var det så här 'Den heter Gunnar', och då kan man inte ändra på det”, säger hon. På två år hade Matilda ätit 6726 medicintabletter för sin ulcerös kolit. Sen hon fick Gunnar på magen, har hon inte tagit en enda. ”Men Gunnar betyder ju egentligen att det är mitt kvitto på att jag lever och det är mitt namn. Det är min chans till livet”, säger Matilda.

Birgitta Strandberg, 68, kämpar med en sällsynt sjukdom där hennes kropp stelnar i ett extra skelett. Men hon är i konstant rörelse, tack vare sin specialbyggda rullator. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.Fjärde avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.I Liatorp, Småland, lyfts 68-åriga Birgitta Strandberg från sin specialbyggda stårullator, till sin specialbygga ståfåtölj. Birgitta kan inte sitta eller böja på sig, hon är fast i en stående position.”Jag är stel som en skyltdocka, det är en bra förklaring på mitt handikapp tycker jag!”Birgitta har en av världens mest sällsynta sjukdomar, som heter Fibrodysplasia Ossificans Progressiva (FOP). Där muskler, senor och ligament förvandlas till ben och kroppen låses i olika positioner. Processen kan triggas igång av så lite som ett myggbett.När hon var 50 år, stelnade Birgitta så pass att hon inte längre kunde gå. Och det var då som jakten började på rätt hjälpmedel.”Det har varit så mycket genom åren!”Efter många bortslösade timmar på britsar och liftar, insåg man tillslut att inget massproducerat kommer att passa Birgittas stela kropp. Det var då man byggde hennes specialgjorda stårullator.”Helt perfekt”.Den gör det lätt för att skjutsa henne såväl inomhus som utomhus- och utomlands.”Jag har varit på Teneriffa 39 gånger, det hade jag inte kunnat gjort utan den!”.Det är en vanlig rullator från början, där man byggt en bräda mellan hjulen och en båge runt höfterna, som hennes assistenter håller i för att skjutsa henne framåt.”Jag vill inte vara i stillhet. Och utan den hade jag inte kommit någonstans. Den betyder livet”.Dokumentärserien görs av Alice Edwards och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Chulle förklarades dövblind vid 27 års ålder. Men efter en operation med något som kallas kokleaimplantat, fick hon en ny hörsel och ett nytt självförtroende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln. Tredje avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.36-åriga Chuleekorn Kawinakevara sitter i sitt vardagsrum i Falun och lyssnar på hur hennes barn leker i rummet bredvid. Men för bara tre år sen, hade hon inte hört någonting av varken barnens lek, eller något annat. Chuleekorn, som kallar sig Chulle, föddes med skador på både ögonen och öronen. Ju äldre hon blev, desto sämre blev både hennes syn och hörsel. Inga hörselapparater eller ögonoperationer hjälpte. När hon var 27 år gammal, förklarades hon dövblind. ”Så det slutade med att jag liksom gav upp. Jag orkade inte bry mig. Det kändes som att jag var så utanför världen, vet ingenting vad som hände liksom”. Då började hennes läkare tjata på henne att hon skulle testa kokleaimplantat, CI.* Chulle säger ja. Efter operationen blir Chulle en del av den, ibland öronbedövande högljudda världen. Ljud hon aldrig förr har hört strömmar in från alla håll, och hon kan inte använda synen för att avgöra vad det är som låter. Men trots att hon nu kommer spendera resten av sitt liv med att lära sig ljuden runtom henne, så har hon också fått tillbaka sitt självförtroende. ”Jag kan kommunicera med mina barn, jag kan hänga med, jag kan gå på möte, jag känner att jag kan vara delaktig i kommunikationen. Jag vågar gå ut med, jag vågar träffa andra kompisar, jag skuggar mig inte för sociala livet”. Dokumentärserien görs av Alice Edwards och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Efter en rad livshotande och misslyckade operationer ska rullstolen, som varit med 39-åriga Anders Andrae sedan tonåren, få en helt ny betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln. Andra avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.Anders Andrae tar sig fram med sin rullstol i höstiga parken Tanto i Stockholm. Stigarna är leriga, men Anders är van vid att ta sig fram i svårt terräng. Han har tagit sin rullstol uppför berg och över fjällmarker.Men så har det inte alltid varit.Anders föddes med ryggmärgsbråck, och har använt rullstol sen tonåren. Det var inget han reflekterade närmare på, rullstolen var en självklar del av kroppen.Men hjälpmedlet och naturen ska komma att få en helt annan betydelse i hans liv. Det börjar med en rad misslyckade operationer, när Anders var 39 år gammal.”Magsystemet pajade totalt. Allting gick snett. Jag höll på att dö vid flera tillfällen. Jag blev deprimerad och började dricka alkohol”.Men Anders beslutar sig för att ta sig ur mörkret. Han går till en psykolog som ber honom sätta upp tre mål för framtiden. Ett av dem blev att ta sig upp för sydligaste toppen i Svenska fjällmassivet.Det var bara startskottet.Idag har han i flera år tagit ut människor med vitt skilda funktionsnedsättningar i fjäll och skog och jobbat på heltid med att få fler att våga mer.”Min relation till min rullstol har ändrats jättemycket. Den betyder allt för mig. Den gör att jag kommer ut i skogen, får frihet och gemenskap”.Dokumentärserien görs av Alice Edwards och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Sofia Karlsson, 39, kämpade länge med sin svåra diabetes typ 1. Men en dag så ska allt plötsligt ändras. Hon märker att hennes Chihuahua Vimpan reagerar på när hennes blodsocker svänger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Första avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv. I 39-åriga Sofia Karlssons lägenhet i Göteborg, står en liten guldig chihuahua som heter Vimpan- och stirrar på henne. I munnen håller han en lila fläta som han alltid har redo i sitt halsband. Han försöker visa Sofia, som har diabetes typ 1, att han har känt doften av att hennes blodsocker rasat.Och han har alltid haft rätt.”Och då kör vi godis, som vanligt. Bästa lönen om man är en matglad chihuahua”, säger Sofia och plockar fram burken.Sofia har alltid haft en svårhanterlig diabetes som lett till dåliga värden och en rad skador på kroppen. En dag, av en ren slump, märkte hon att Vimpan alltid reagerade på när hennes blodsocker svängde.”Man blir jättetaggad för man inser att det här går ju blir hur bra som helst!”Efter ett år blev Vimpan färdigutbildad, och Sofias liv har aldrig varit densamma.”Det har ju inte hänt nåt allvarligt sedan han kom. Mina värden har blivit bättre, mina ögon har blivit bättre. Det har inte behövts några ambulanser och jag klarar mig mer själv”, säger Sofia.”Vimpan betyder allt för mig. Han är en kär familjemedlem. Han är ett arbetsredskap. Vi har ett band som är svårt att beskriva”.Dokumentärserien görs av Alice Edwards och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

I volleybollspelaren Frida Salomonssons liv kretsar allt kring sport. Här finns allt hon älskar. Men en olycka sätter stopp för allt och i ett slag är hela hennes identitet borta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela Frida Salomonssons uppväxt präglas av sporten. Vardagen cirkulerar kring volleyboll-träningar och fotbollsmatcher. Sport är samtalsämnet vid middagsbordet hemma och hennes lagkamrater är de vänner hon umgås med jämt. Men när Frida är 15 år sker en bilolycka som ändrar allt. Hon blir förlamad och rullstolsburen och kan inte längre spela. I ett slag så förlorar hon det hon ser som sin identitet och att hitta en ny är allt annat än lätt, när allt omkring henne fortfarande kretsar kring sport.

När Tobias Forsberg får beskedet att han blivit förlamad, stänger han ner och vill inte ta in det. Men känslorna kommer så småningom ikapp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hockeyspelaren Tobias Forsberg gav allt för hockeyn och stannade sällan upp för att känna efter hur han mådde och att prata om känslor gjorde han knappt alls. 2018 går hockeykarriären bra och han och hans flickvän planerar sitt bröllop. Men på annandagen sker en olycka, inför en fullsatt arena skadar sig Tobias allvarligt och livet kommer aldrig mer bli sig likt. Det kommer också leda till att Tobias för första gången öppnar upp om hur han känner.

2016 skadas skicrossåkaren Anna Holmlund allvarligt under ett träningsåk i Italien. I ett slag förändras allt och hennes element kommer att byta form, från snö till vatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anna Holmlund satsade allt på skicross och tog sig ända upp på prispallen vid OS 2014. Men under ett träningsåk i Italien två år senare tappar hon balansen i ett hopp och skadar sig allvarligt. Efter flera månader i koma vaknar hon upp till ett liv som ser helt annorlunda ut än tidigare. Hon har nu allvarliga hjärnskador och ingen vet hur hennes framtid kommer att bli. 7 år har gått sen olyckan och Anna berättar själv om vad som hände och om sin kärlek till vatten.

Livet blev inte som skidåkaren Thomas Fogdö tänkt sig. Han stod på toppen av sin skidkarriär när han under ett träningspass skadar sig och bryter ryggen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med högt uppsatta mål och höga krav på sig själv har Thomas Fogdö tagit sig långt inom karriären som alpin skidåkare. 1993 vinner han världscupen i slalom men bara två år senare inträffar en olycka som kommer kasta om allt. Under ett träningspass går allt fel och Thomas bryter ryggen och blir förlamad från midjan och ner. Nu väntar ett liv där inget blir som han tänkt, men något annat.

Dressyrryttaren Annika Taesler är vid 24 års ålder med om en olycka som förändrar hennes liv. Inte minst hur människor, efter olyckan, bemöter henne i samhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stallet och hästarna har sedan barndomen varit en stor del av Annika Teaslers liv och identitet. Men en ridolycka förändrar allt och Annika blir förlamad. Hon som alltid varit självständig och mån om att klara sig själv, behöver nu assistans i vardagen. Assistansen är ett intrång i privatlivet men en förutsättning för att få livet att fungera. Livet kommer aldrig mer bli sig likt och inte heller andra människors sätt att se på henne, när fördomar skymmer folks sikt och dörrar plötsligt stängs.

Han tillhör eliten inom längdskidåkning och är bara i början av sin karriär när allt tar en grym vändning. En olycka gör att Christoffer Fernis måste ställa om men fortsätter söka adrenalinkicken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Christoffer Fernis är 18 och har en tydlig bild av hur han vill att framtiden ska se ut. Som längdskidåkare har han satsat allt för att ta sig mot toppen och tillhör nu junioreliten i Sverige. Han drömmer om medaljer i mästerskap och tränar intensivt för att nå sina mål. Men en oktoberdag 2005 förändras allt när Christoffer är med i en bilolycka och bryter nacken. Det står snart klart att han aldrig kommer kunna stå på ett par skidor igen och livet som han känt det vänds upp och ner. Med krossade drömmar börjar nu hans jakt efter nya mål och längtan efter kickar och adrenalin kommer att ta honom runt hela jorden, för att slutligen få honom att landa på en scen, i hopp om att få människor att skratta.

My ligger på vägen. Det rinner blod ur hennes mun och hon går inte att få kontakt med. My har slungats ut ur bilen när den voltade och har brutit ryggen hon kommer aldrig mer att kunna gå. Det är en perfekt sommarkväll när My, hennes kille Viggo och två vänner bestämmer sig för åka ut på vägarna och köra omkring, en bilpromenad. De spelar musik på hög volym och fönstren är nerdragna när Viggo plötsligt tappar kontrollen över bilen. Den voltar och i kraften kastas My ut genom framrutan. My var inte bältad.My förs omedelbart till sjukhuset och hon sövs ned i väntan på en operation. Ändå kan hon höra hur de gråter runt henne. Det är hennes föräldrar och syster men också pojkvännen Viggo. Nästa gång hon slår upp ögonen är det just Viggo hon ser. Han är förtvivlad och kan inte sluta gråta. Skulden tynger honom det var ju han som satt vid ratten. Operationen blir lyckad och My kommer att överleva, men hon har fått en komplett ryggmärgsskada. Hon är förlamad från brösten och nedåt vilket innebär att hon har varken känsel eller funktion i de kroppsdelarna. Och snart kommer sorgen över henne när hon verkligen tar in faktumet att hon aldrig mer kommer att kunna gå.My gråter och sörjer. Det gör även Viggo. Tills en dag. Mys tårar tar slut. Hon vill inte gråta mer, hon vill tillbaka till sitt liv, till det liv hon och Viggo är tänkte att leva. Men allt kommer att vara annorlunda. My börjar följa folk på sociala medier, som likt hon själv sitter i rullstol och är kvinnor. Blir inspirerad och upplyft av personer som får en förebildsliknande roll. Men vad hon inte vet är att just en av de som hon har börjat följa kommer att kontakta henne och bjuda ner henne till Jönköping där hon bor. Och det kommer att bli startskottet för gruppen Girls On Wheels.Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar  om kraften i gemenskapen. Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Kristin vaknar i baksätet med överkroppen böjd som en fällkniv över låren. Hon känner inte sina ben. Vad hon inte vet är att hon precis varit med om en bilolycka hon kommer aldrig kunna gå igen. Det är i skarven mellan vår och vinter och väglaget är halt när Kristin och hennes föräldrar kör hem från förlusten i basketmatchen i Örebro. Tjejerna har snackat ihop sig efter matchen och planerar att vinna nästa gång då tar de dem. Men vad ingen vet är att den 15-åriga Kristin aldrig mer kommer att spela basket. Den inbitna idrottstjej hon var kommer bara vara en skugga i det liv som väntar henne. Hon kommer undvika fotbollen, basket och löpningen. För hon kommer aldrig mer kunna använda sina ben. Den här matchen blir hennes sista. Men det är alla ovetandes om när hon och hennes föräldrar ska köra den dryga två timmars bilresa som det innebär att köra hem till Högboda i Värmland.Någonstans på vägen kommer en liten grön bil i motsatt körfält få sladd och köra rakt in i deras bil. Kristin som hade somnat i baksätet väcks av smällen. Något känns fel och hon ligger tryckt med huvudet mot underkroppen hennes rygg har gått av.Hon började åttan som gående och kommer in till sommaravslutningen i rullstol. Kristin tar aktivt avstånd från alla sammanhang som rullstolen erbjuder hon vill hänga med sina gående vänner. Rullstolen är ett nödvändigt ont som hon har nästan hatiska känslor mot. Det kommer dröja nästan femton år tills att Kristin närmar sig andra som sitter i rullstol. Varför tog det så lång tid och vad hade förändrats?Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar   om kraften i gemenskapen. Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Hade Helle landat någon meter åt ett annat håll hade hon förmodligen inte överlevt fallet. Hon föll från sjunde våningen och landade i en rabatt. Men hon bröt ryggen och kommer aldrig mer att kunna gå. Det är en försommardag för sex år sedan som Helle och hennes dåvarande kille grälar. Han vill kasta ut hennes saker och då tappar Helle fattningen. Det är nu hon upplever att hon inte kan kontrollera förloppet. Helle går nämligen ut på balkongen på sjunde våningen, klättrar över räcket och hänger sig på utsidan av balkongen. Det är först när hon hänger där som hon inser vad hon har gjort och får fullständig panik. Hon är ju höjdrädd och tänker att hon kommet att dö. Därefter släpper hon taget om räcket och faller. Att Helle inte dog den dagen liknar närmast ett mirakel. Hade hon fallit någon meter åt ett annat håll hade hon slagit i asfalt och sten, men istället föll hon ner i en rabatt. I fallet svimmade Helle av vilket gjorde att att hon föll mjukt.På sjukhuset sövs hon ner och vaknar först två dagar efter olyckan. Hon får då veta att hon har brutit ryggen, toralkota 12, och att hon aldrig mer kommer att kunna gå. Livet som hon känner till det kommer inte längre vara sig likt. Men hon skulle aldrig vilja spola tillbaka tiden.Istället för att gå kommer Helle att rulla och hon blir snabbt vän med rullstolen. Hon börjar plugga, hon tränar och hon är glad. För något inom henne är förändrat. De tidigare plågoandarna från uppväxten har nästintill försvunnit och hon känner att hon har fått en andra chans en möjlighet att leva ett nytt liv.När Helle lite senare blir erbjuden att komma till Jönköping för att träffa fyra andra unga kvinnor i rullstol tvekar hon inte en sekund. Men det hon inte vet än är att detta kommer bli startskottet för Girls On Wheels.Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar   om kraften i gemenskapen. Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

När Andrea vaknar upp på intensiven berättar en sjuksköterska för henne: Du har varit med om en tågolycka. Du har blivit påkörd av ett tåg. Andrea tänker Hur kan man överleva något sånt? En kall och regnig novembernatt ska Andrea hem från en fest. Hon är ledsen och har bråttom till att hinna med bussen. Hon vill gena över tågrälsen men träffas istället av tåget och slungas mot staketet. Hennes överkropp vrider sig ett halvt varv från underkroppen. Otroligt nog överlever hon olyckan men hon kommer aldrig mer att kunna gå.Andrea Rasmussen är 19 år gammal vid tillfället för olyckan. Den dramatiska händelsen blir en lokal nyhet och det börjar gå rykten om att detta var ett självmordsförsök. Andrea vill genast slå ner dessa osanningar. Men framför allt vill hon inte att hennes mamma ska tro något sådan. Hon skulle ju bara gena över spåren.Hennes vilja att klara sig själv är stark. Hon tar sitt körkort, får en egen lägenhet och går klart en utbildning för att bli behandlingspedagog. Men hon saknar fortfarande ett sammanhang. Plötsligt en dag blir hon kontaktad av en tjej som heter Louise som också sitter i rullstol. Hon vill dra ihop ett gäng, och skapa en grupp. Sagt och gjort.Inte långt senare bjuder Andrea hem tjejerna som kommer att bli kärnan i denna rullande grupp som får namnet Girls On Wheels. Runt hennes bord i Jönköping sitter egentligen fem främlingar med bara rullstolen gemensam, men det är som att de alltid har känt varandra.Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar   om kraften i gemenskapen. Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

När är en lämplig tid att berätta för någon att du aldrig mer kommer kunna gå? Aldrig, om du frågar Louise Linderoth, en av medlemmarna i Girls On Wheels. Hennes berättelse är först ut i serien om gruppen. Louise, tio år gammal, var på sommarkollo när hon till slut skickades hem med feber. Väl hemma stiger febern till 42 grader. Hon åker in på sjukhuset och blir inlagd i två veckor. Under lika lång tid ligger hon i sängen och tillfrisknar från viruset hon råkat ut för. Men när hon väl ska ställa sig upp så svarar inte benen.Det som började som en enkel förkylning visade sig ha varit ett virus som satt sig på ryggmärgen där nerver har kommit i kläm. Hon kommer aldrig mer att kunna gå. Nu börjar en lång och utmattande kamp för Louise att förneka faktumet. Hon har fått en rullstol av sjukhuset, men den vägrar hon använda. Medan rullstolen ligger och dammar i källaren häver hon sig fram på kryckor i över tio år. Tills en dag.Louise ber hennes mamma plocka fram den gamla rullstolen och inser vilket våld hon har gjort mot sig själv. Hur hon har förnekat sig själv genom att häva sig fram. Nu börjar resan mot en helt ny värld, full av frihet och rörlighet.Med sin nya blick på sin egen skada tar hon kontakt med andra i liknande situation unga kvinnor som sitter i rullstol. De samlas och tar ett namn, Girls On Wheels. Alla har en ryggmärgsskada som de har fått någon gång under livet en skada med följden att de gått från gående till rullande.Vad händer med en människa som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar   om kraften i gemenskapen. Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

När Reginas dotter föddes försvann hennes man och vänner. Dotterns cp-skada var ett straff, menade de, och Regina råddes att göra sig av med henne. I Kenya riskerar ett barn med funktionsnedsättning att stötas ut ur samhället, placeras på barnhem eller i värsta fall mördas.Precis som Regina Kawere Mucheke flyr många mödrar från mindre samhällen på landsorten till huvudstaden Nairobi efter att ha fått höra att barnet dragit skam och olycka över familjen eller är en förbannelse från Gud. Men utsattheten gör också att många av mammorna fattar beslutet att lämna bort sina barn.Hör Fatma Wangari Hadji, generalsekreterare för Kenya Association of the Intellectually Handicapped berätta om den svåra situationen barn med funktionsnedsättning riskerar att hamna i.  Funks reporter Emma Janke och den lokala journalisten Janice Mandu, tar också med oss till organisationen Action Foundation's lokalkontor i det utsatta området Kibera, Nairobi. Ett rehabiliteringscenter där barn med funktionsnedsättningar ges förutsättningar att börja i vanlig förskola.

Lennart, 67, har hjärtproblem och kraftig synnedsättning. Han drömmer om en spontan fika, eller att kunna simträna i den lokala simhallen. Men utan färdtjänsttillstånd är han fast hemma. Nyligen kom en uppmärksammad dom från Förvaltningsrätten i Stockholm där en 21-årig blind man man nekades färdtjänsttillstånd. Rätten ansåg att han borde kunna åka kollektivt istället. Högsta förvaltningsdomstolen prövade inte domen, vilket enligt forskare och funktionshinderorganisationer riskerar att få stora konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Nu har regioner börjat neka blinda och synskadade färdtjänst.Vilka blir konsekvenserna för den enskilde när rätten till färdtjänst stramas åt?Vi får också möta pianisten och läraren Micke, 36 som efter att ha drabbats av en hjärntumör och en stroke börjat jobba igen. Sen han fick sitt färdtjänsttillstånd indraget måste han ta sig till jobbet via kollektivtrafiken, ofta i rusningstrafik.Hör också Anna Quarnström, förbundsjurist på Synskadades riksförbund, Andreas Pettersson, lektor i offentlig rätt på Södertörns högskola och Tomas Eneroth, infrastrukturminister med ansvar för färdtjänsten.

Tänk dig att anlända en timme för sent till jobbet så gott som varje dag utan att det är ditt eget fel. Att se dina arbetskamraters missnöjda blickar. Bara för att färdtjänsten inte kom i tid. Läraren Kristina Helander Carayol är beroende av färdtjänst för att ta sig till jobbet. Under hösten har hon kommit ordentligt för sent i princip varje dag. När hon kommer till skolan har hennes lektion redan börjat."Jag mår psykiskt dåligt, jag gråter ofta på morgnarna", säger hon. Hör också 19-åriga Kerstin Benzinger som missat både lektioner och fritidsaktiviteter på grund av färdtjänsten.Varför fungerar inte den livsnödvändiga servicen för dem som behöver den?

Cirka 300 000 människor i Sverige har rätt till färdtjänst. Men för många är den livsviktiga rättigheten ett återkommande hinder i vardagen. Medborgare har rätt till personlig rörelsefrihet, det slår FN:s funktionsrättskonvention, som Sverige ratificerat, fast. Men hur ser det ut i praktiken? Funk tittar närmare på färdtjänsten. Tanja Persson har varit med om att chafförer ställt närgångna frågor om hennes privatliv, David anmälde en chaufför och blev då själv ifrågasatt.Andreas Pettersson, forskare i offentlig rätt på Södertörns högskola menar att bristerna inom svensk färdtjänst leder till allvarlig diskriminering.

Hur hanterar man att plötsligt inte längre kunna ta ett barréackord på gitarren, eller en långpromenad utan rullator? Catrine Lundell utforskar sin oro för förtidigt åldrande. Birgitta Andersson, före detta förbundsordförande för funktionshinderförbundet DHR och Petri Mykkänen, psykoterapeut berättar om sina erfarenheter om att kroppen åldras i förtid. Äldreforskaren Annika Taghizadeh Larsson, vid Linköpings universitet, avslöjar det säkraste sättet för en människa att fortsätta att känna sig ung. Programledare: Anna Bergholtz och Catrine Lundell Mix: Mikael Brodin Producent: Moa Larsson, Produktionsbolaget Ljudbang

Träning i förskolan kan göra underverk för barn med autism. Men föräldrar och forskare vittnar om att många inte får den hjälp de behöver. Asia kämpar för att hennes 4-åring ska få stöd i sin utveckling. Reporter: Johanna Langhorst Programledare: Catrine Lundell och Anna Bergholtz Tekniker: Mikael Brodin Producent: Moa Larsson, Ljudbang

Kim fick blackout framför ratten på motorvägen. 16-årige John har knappt varit i skolan på ett år. Karins pensionerade mamma får hjälpa henne med städningen. Hör tre personer med postcovid. Reporter: Johanna Langhorst Funk i P1 programleds av Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Producent: Moa Larsson Funk görs av produktionsbolaget Ljudbang

Kan det som ses som ett "handikapp" i själva verket vara en styrka? Och kan förlusten av ett sinne leda till att man vässar andra förmågor? 27-åriga Filip Reineby mobbades för sin stamning under uppväxten. Idag har han byggt en karriär på sin funktionsnedsättning. Som retorikkonsult anlitas han ofta av människor som vill komma över sin rädsla för att tala inför publik. Filip har insett att han kan dra nytta av sin funktionsnedsättning. Anna Bergholtz är också nyfiken på om hennes blindhet gjort att hon utvecklat sina andra sinnen? Hör hjärnforskaren Martin Ingvar på Karolinska institutet svara på frågor om vad som händer i hjärnan när man blir blind. Dessutom; vad vinner man på att tala om sin funktionsnedsättning som en styrka om det inte är så det känns? Anna och Catrine jämför sina synsätt. Programledare: Catrine Lundell och Anna Bergholtz Producent: Moa Larsson Funk görs av produktionsbolaget Ljudbang.

Hur orkar man fortsätta kämpa när kroppen mår sämre och motgångarna avlöser varandra? Catrine Lundell intervjuar författaren och psykologen Jenny Jägerfeld. I tio år åt Jenny Jägerfeld en medicin mot sin reumatism som fungerade. Sen kom symptomen tillbaka. Just nu känner jag lite så här: hur ska jag orka?, säger hon. Hur hanterar man livets motgångar och insikten om att kampen för att må bra och klara av vardagen kanske kommer pågå resten av ens liv? Jenny Jägerfeld tror att man måste tillåta sig att sörja när kroppen börjar fungera sämre. Varje förlust av en förmåga är en sorg som man måste få lov att vara ledsen för. Samtidigt har Jenny Jägerfeld faktiskt haft nytta av reumatismen i sitt skrivande. Det bästa med att vara författare är att all skit som händer kan man faktiskt använda. Programledare: Catrine Lundell och Anna Bergholtz Inslagsproducent: Laura Wihlborg Producent: Moa Larsson

Emma Forsberg och Therese Wappsell har båda gått ut gymnasiesärskolan. Hur ser arbetsmarknaden ut för dem? Emma Forsberg tog studenten för tre år sedan. Sedan dess har hon försökt få ett jobb. Hon har gjort flera praktiker, bland annat på förskola, ålderdomshem och hotell, men har ändå inte fått någon anställning. Jag vill jobba. Jag tycker om att jobba, och jag gör mitt bästa, men jag kan inte alltid hålla det tempo som krävs, säger hon. När Emma var liten hade hon epilepsi som gjorde det svårt för henne att hänga med i den vanliga skolan. Men i tonåren växte epilepsin bort och Emma tog igen mycket av det hon missat under uppväxten. Hon tycker att arbetsgivare dömer henne på förhand på grund av att hon gått särskola. De har redan bestämt sig för att de inte kommer att tjäna på att anställa mig, säger hon. Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning har varit konstant hög de senaste trettio åren. Allra längst i från arbetsmarknaden står personer som gått särskola. Therese Wappsell fick jobb efter fyra år inom daglig verksamhet. Hon vill visa att det är möjligt att få ett riktigt jobb efter särskolan. Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap vid Halmstads högskola menar att många länder runt om i världen lyckas bättre än Sverige med att inkludera personer med intellektuell funktionsnedsättning i arbetslivet. Varför är det så? Hör också Anna Johansson, (S) ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott ge sin syn på arbetslöshetssiffrorna bland personer som tagit studenten från särskolan. Programledare Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Producent och reporter: Moa Larsson. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang sommaren 2020.

Tekniska framsteg gör att gränsen mellan människa och maskin börjar suddas ut. Hur kan moderna innovationer förändra livet för personer med normbrytande funktionsvariation? Hilda Eriksson, 23 år, har diagnosen dysmeli och saknar höger underarm. När hon var liten använde hon protes men trivdes aldrig riktigt med den. - Det kändes som att det hängde en stol från min överarm när jag hade den på mig. Jag har nästan bara dåliga minnen av att använda protes, säger hon. En dag, för tio år sen, tog hon av protesen och har aldrig satt på sig den igen. Men idag utvecklas nya, smidigare och mer funktionella proteser än när Hilda var liten. Skulle hon börja använda protes igen om hon fick en av allra senaste modell? Vi hör även världsledande forskaren Max Ortiz Catalan som utvecklar tankestyrda proteser på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Och så besöker programledarna Catrine Lundell och Anna Bergholtz utställningen Hyper Human på Tekniska Museet i Stockholm för att ta reda på hur ny teknik kan komma att påverka funkisvärlden i framtiden. Avsnittet är producerat av Moa Larsson. Reporter: Laura Wihlborg. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang.

Funks programledare Catrine Lundell söker svar på varför hon alltid har velat klara sig själv till varje pris. Och Anna Bergholtz berättar om när hon förlorade synen. Ända sen Catrine var liten har hon hatat att be om hjälp. Det har ibland gått så långt att hon råkat skada sig själv för att hon envisats med att göra saker som hennes kropp egentligen inte orkar. Nu ringer Catrine upp psykologen Anna Österåker för att lära sig mer om de psykologsiska mekanismerna bakom det här. Går att öva sig på att be om hjälp? I det här avsnittet får vi också höra Catrines programledarkollega Anna Bergholtz berätta om när hon var 23 år och förlorade synen. Till att börja ville Anna klara sig själv och tackade nej till rehabilitering. Det beslutet ledde till flera livsfarliga situationer i vardagen och slutade med en utmattningsdepression. Hör också historikern Lars Trädgårdh som menar att oberoende är en av det svenska samhällets mest grundläggande värderingar. Programledare är Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Avsnittet är producerat av Moa Larsson. Reporter: Laura Wihlborg och Jenny Bergman. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang.

Är det svårare att träffa en partner om du har en funktionsnedsättning? Anna och Catrine delar med sig av sina erfarenheter. Hör också "Master Wheelchair" som vill visa att sex är till för alla. Stefan som har en cp-skada har haft svårt att träffa en kärlekspartner. Han vill göra motstånd mot avsexualiseringen av personer med normbrytande funktionalitet. I trettioårsåldern hittade han BDSM. Han blev "Master Wheelchair" en dominantor i rullstol. Vi pratar också med genusvetaren och etnologen Christine Bylund om det hon kallar "liggandets infrastruktur". Christine menar att politiska beslut om stöd och service kan avgöra ens chanser till relationer och familjebildande. Programledare är Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Producent: Moa Larsson Inslagsproducent: Jenny Bergman Programmet gjordes sommaren 2020 av produktionsbolaget Ljudbang.

Den psykiska ohälsan spås öka kraftigt i spåren av coronapandemin. Hur rustar samhället för det? Och kan man som funkis ha ett mentalt försprång när samhället krisar? Hur kan samhället tackla den psykiska ohälsa som befaras följa i kölvattnet av coronapandemin? Vi intervjuar Susanne Nordling (MP), regionråd med ansvar för psykiatrin Stockholm. Hör också 75-åriga Hans Bergström om att gå igenom covid-19-krisen med en psykisk skörhet, samt Tove Lundin, frilansjournalist och föreläsare om hur tidigare livskriser gett henne verktyg att möta motgångar.

Gymnasieskolorna har gått över till distansundervisning för att minska spridningen av covid-19 i Sverige. Hur går det för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar när rutiner rivs upp och mer ansvar för skolveckan faller på dem? Emilia Hansson går sista året på omvårdnadsprogrammet och skulle tagit studenten i juni. Nu är hon osäker på om hon kommer klara det. Hon har ADHD och sedan hennes skola började med distansundervisning har hon missat flera veckors studier. Det funkar inte med hemmastudier för alla och ingen har sagt hur man ska bära sig åt, säger hon.   Hör också utbildningsminister Anna Ekström om hur eleverna ska kunna ta igen det de missat. Programledare är Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Avsnittet är producerat av Emma Janke. Reporter Laura Wihlborg. Exekutiv producent Moa Larsson. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang i april 2020.

Hur vet man att andra håller avstånd när man inte ser? Går det att skydda sig mot smitta om man har personlig assistans? Catrine Lundell och Anna Bergholtz undersöker hur det är att leva under coronapandemin om man har en funktionsvariation. Sommaren 2019 undersökte Funk i P1 Sveriges krisberedskap för personer med funktionsvariation, eller snarare bristen på krisberedskap. Nu är krisen här, och det visade sig bli en pandemi. Catrine och Anna tillhör båda riskgrupper och sitter isolerade i sina hem. Är personer med funktionsvariation tillräckligt skyddade från smittspridning, och hur har svenska myndigheter levt upp till kravet om tillgänglighet under coronakrisen? Avsnittet är producerat av Jenny Bergman och Moa Larsson. Programmet gjordes i april 2020 av produktionsbolaget Ljudbang.