Podcasts about motst

I avsnitt 289 av Travpodden Gäst: Örjan Kihlström •⁠  ⁠Örjan Kihlström gästar •⁠  ⁠Elitloppet 2026 meter för meter •⁠  ⁠…bakom Allegiant •⁠  ⁠Så högt håller Örjan segern •⁠  ⁠Helgens toppstyrningar •⁠  ⁠Motståndaren han hyser respekt för •⁠  ⁠Tack för allt Önas Prince! •⁠  ⁠ATGs nya VD •⁠  ⁠Hur hanterades it haveriet? •⁠  ⁠…som kostade sporten 3,5 miljoner …och mycket mer! ---------- Missa inte sändningen på lördag, se den här! En podcast från gamblingcabin.se Besök gärna för mer trav och speltips! Gå med i vår Facebookgrupp för gott snack, speltips, tävlingar mm..

Vi måste göra motstånd. Samtiden präglas av sociala och ekologiska kriser och samhället vi lever i har visat sig oförmöget att möta dem. Därför utgör dessa kriser snarare öppningar, där en annan värld är möjlig.. Motståndets natur utforskar nya möjliga vägar framåt för en radikal miljö- och klimatpolitik. I detta avsnitt pratar Jakob med människorättsaktivisten Olivia om LKAB, grön kolonialism och Sveriges förtryck av samer. Tack till Gabriel Stenborg för jinglar.

❓

Var i livet lär vi oss att samverka och lösa problem tillsammans? Har vi blivit sämre på att organisera oss och inkludera andra i ideella sammanhang? Vilka effekter ger detta på vår förmåga att samarbeta i kriser och vår kapacitet för att bygga upp god hemberedskap i vårt samhälle? Shownotes och länkar på https://www.hemberedskap.se/avsnitt469 Stötta oss och lyssna på extra bonusavsnitt på https://www.patreon.com/hemberedskap

I det sista kunskapsavsnittet innan partiledarintervjuerna pratar jag om något som ofta beskrivs som “hård politik”: säkerhet, krig och motståndskraft.Kan jämställdhet påverka fred och stabilitet?Finns det ett samband mellan jämlika samhällen, tillit och motståndskraft?Och varför pratar forskare och myndigheter allt oftare om social sammanhållning som en del av nationell säkerhet?I avsnittet går jag igenom:• forskning om jämställdhet och fred• våldsnormer och maskulinitet• totalförsvar och samhällsmotståndskraft• varför säkerhet handlar om mer än militär styrkaDet här är det sista kunskapsavsnittet i valspecialen om jämställdhet innan intervjuerna med Sveriges partiledare börjar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans avsnitt gästas vi av psykologen Björn Hedensjö för ett samtal om resiliens – alltså vår psykologiska motståndskraft och varför vissa människor verkar kunna ta sig igenom motgångar bättre än andra.Vi pratar om:– varför vissa klarar stress, kriser och osäkerhet bättre– de 9 principerna bakom psykologisk motståndskraft– hur man blir bättre på ovisshet– varför mening och riktning i livet spelar större roll än många tror– konkreta övningar för att hitta mer mening i vardagen– varför dagens samhälle ibland gör oss mindre motståndskraftigaoch mycket mer.----Timestamps:00-06.21 intro06.21 - 08.00 varför klarar vissa motstånd bättre än andra?08.00 - 17.00 9 principer för att bli mer motståndskraftig17.00 - 28.00 Hur blir man bra på ovisshet?28.00  - 32.50  varför mening med livet är viktigt32.50 -  35.00  övningar för att hitta mer mening i livet35.00 - 40.00 varför samhället idag är lite missgynnande för resilians40.00 - 42.18 avslut -----Köp våra produkter på https://certan.se/Skriv även upp dig på vår VIP-lista och få tips på mailen om hur du på ett smart sätt kan optimera din träning, kost och hälsa. Som prenumerant på VIP-listan är du dessutom vara först på att få reda på när vi fyller på lagret och släpper nya produkter. Skriv upp dig här: https://certan.se/nyhetsbrev/Prenumerera i din favorit-podcast-app:Apple podcast: https://podcasts.apple.com/se/podcast/smartare-fitness-podden/id1515785181Spotify: https://open.spotify.com/show/1tmubjKyiXpvat6jZJJoCsFölj oss:https://www.instagram.com/certan.sehttps://www.tiktok.com/@certan.sehttps://www.facebook.com/certan.se

Det här är berättelsen om tonåringarna från Irland vars 90-talshit Zombie fick världen att chantea med och kastade dem in i den politiska hetluften. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Warrington, England. Den 20 mars 1993.3-årige Jonathan Ball och hans barnvakt är ute och shoppar. Det är mors dag, och de är på jakt efter ett mors dags-kort till hans mamma. Trots att det är helg är stämningen på Bridge Street långt ifrån avslappnad. Fyra dagar tidigare har en bomb exploderat i en gasturbin i stan. Ett dåd som terrorklassade IRA tagit på sig. Trots att allmänheten fruktar ytterligare en attack försöker stans invånare leva sina liv som vanligt.Klockan 12.25 den där marsdagen utsätts Warrington för ännu ett terrordåd när två bomber exploderar mitt i ruschen på det populära shoppingstråket . 56 personer skadas, två barn dör. Jonathan Ball firar aldrig Mors dag. Händelsen leder till att debatten om den blodiga konflikten i Nordirland och den republikanska paramilitära gruppen IRA:s brutala metoder för att ena Irland blossar upp med full styrka. Och på en turnébuss i England börjar en vitblonderad sångerska från Irland - skakad av två barns död - skriva på vad som ska bli hennes bands absolut största hit.Medverkande: Stephen Street, Thella Johnson och Anna Ternheim.Programmet gjordes och programleddes av Siri Hill våren 2026Producent Robin JonssonExekutiv producent Anna JohannessenSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från The Late Late Show (1999, 1994), BBC (1993), Rare & Enhanced (1994), MTV (1995, 1999), BBC Breakfast (2017), Daily Mail (2019) samt dokumentärfilmerna Wake up and smell the coffee (2002) och Love and rock n' roll (1999).

❓

Jag lever ett lugnt liv i närheten av tunnelbanan. Sonja Åkessons poesi har lästs självbiografiskt, men hennes dagbok säger något annat, menar Karin Brygger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Dagböcker är omgivna av ett hemligt, nästan heligt skimmer. Trots att vi lever i en samtid där privatlivet ohämmat skänks ut på sociala medier tycks vi ännu tro att dagboken är det ”äkta” lackmuspappret mot själen. Men på de tunna sidorna skriver dagboksförfattaren den verklighet som hon i samma ögonblick skapar. Dagboksforskningen understryker att det lika gärna kan vara önskade tankar, levnadsförhållanden, ja - fabricerade erfarenheter. Dagboken, menar litteraturvetaren Christian Lenemark, måste därför betraktas som både redigerad och tillrättalagd, styrd av ett antal motiv och intentioner.I dagboken arrangerar vi helt enkelt berättelsen om oss själva. Vi blir till, på egna villkor.Författaren Sonja Åkesson skrev dagbok under stora delar av sitt tjugo år långa författarskap, en framgångssaga som inleddes med diktsamlingen Situationer 1957 och avslutades med den magnifika Hästens öga tjugo år senare. Samma år som gick hon bort i levercancer blott 51 år gammal. Det blev ett kort liv för denna poet, en av Sveriges största. Hennes betydelse för den litterära strömningen nyenkelhet och vår samtids poesi går inte att överskatta. Under hennes storhetstid 60-talet revolterade poeterna mot 50-talets, som de menade, mer inåtvända attityd. Litteraturvetaren Eva Lilja pekar på att poeterna kände att det var dags att ta ställning, vässa argument och hållning.[2] Åkesson var som gjord för denna tid, med sin vardagsnära röst och teman som vem som helst kan identifiera sig med. Dessutom var hon en underbar stilist.Tidsandan präglades av kriser som Vietnamkriget och muren mellan Öst och Västtyskland. Mellan de radikala politiska krafterna och de litterära rösterna i samhället pågick dialog. Sonja Åkesson fick nu en plats på den poetiska parnassen och vann mark på att skildra kvinnors villkor i samhället med ironisk skärpa i dikter som ”Äktenskapsfrågan”. Och melankoliska betraktelser över en nyväckt sexualitet i dikter som ”Ett brev” eller relationsdramat ”Visst minns jag”, som frilägger kvinnans utsatthet.I början på 1970-talet förändras Sonja Åkessons dagbokspraktik. Från att ha fört anteckningar i fickdagböcker påbörjar hon den sorts dagbok som sedan 1800-talet utgjort vår mest kända ”dagboksdiskurs”: den introspektiva. På a-4 papper och i anteckningsböcker mejslar hon fram en berättelse om ett jag i världen. Hennes alltmer vacklande hälsa har en framträdande plats, så också dagboksskrivandet självt. I september 1972 skriver hon: Tänker mycket på den här dagboken som jag har ett nästan sjukligt behov av att skriva i, men som samtidigt – ja det är något som inte funkar, jag har koncentrationssvårigheter, förmiddagarna går åt till att sitta och röka, em är jag för trött. Är det här ett nytt sätt att skaffa mej skuldkänslor? Jag tycker inte jag behöver flera.”Sonja Åkesson föddes på Gotland 1926 och skildrar ön i sina första två diktsamlingar. Men volymerna är skrivna i Stockholm, dit hon ”flydde”, som hon menade. Flykten från det inskränkta var svår. Hon lämnade äktenskap och en dotter på ön, medan den yngre sonen följde med. Ett tredje barn bar hon i magen – ett barn vars gifta far inte ville veta av vare sig henne eller Rolf, som han fick heta, gossen som dog i cancer, bara några år gammal. Krisen var obönhörlig. Och troligen incitamentet till Åkessons skrivande liv.Genombrottet brukar dateras till 1963 och diktsamlingen Husfrid och nu tog de fatala självbiografiska tolkningarna av hennes poesi fart. Långdikten »Självbiografi» - som upptar sista delen av boken är ett flagrant exempel. Som Eva Lilja påpekar i sin monografi över Åkesson är den i själva verket en pastisch på beatpoeten Lawrence Ferlinghettis ”Autobiography”.I dagböckerna kommer Åkesson att göra motstånd mot andras projektioner. De ofta röriga anteckningarna skildrar en vilja till förändring. Samma vilja speglas i det fysiska livets rörelsemönster: hon flyttar till Halmstad! Bort från storfamiljen i kollektivet - som för övrigt stulit hennes matbord - och från äktenskapet med Jarl Hammarberg-Åkesson. Dagboken visar att den nya frihet gällande familjeformer och sexualitet som 60-talets revolution erbjöd inte var en lösning på vare sig existentiella svårigheter eller äktenskapliga slitningar. Det emancipatoriska projekt dagboken berättar fram tar alltså spjärn mot det röriga kollektivlivet. Hon ifrågasätter faktiskt hela projektet: hur kunde hon flytta från sitt eget hem till en storfamilj som inte alls kändes som hennes?Flykten därifrån placerar henne i ett ingenmansland. Hon saknar barnen. Men hon måste bli frisk från sin ångest, den förlamande oron. Själv undrar jag om hon någonsin var sjuk – var hon inte bara olyckligt kär, fattig och missbrukare? Det skapar just olycka, oro– ja vem som helst skulle bli sjuk!Under sjuttiotalet var det dock ute att se oro som kontextbunden. Det var det dåliga nervernas tidevarv. Den psykiatriska behandlingen i Halmstad, populärt kallad sömnkuren, som Åkesson satte sin tilltro till, innebar tung medicinering.I dagboken flimrar patienter och sjukhusliv förbi och en evig uppräkning av vad hon äter, dricker, hur hon försöker leva. Och misslyckas, försöker igen. Aldrig lägger hon ned pennan. Aldrig ger hon tappt.I Halmstad var Sonja Åkesson som författare fortsatt populär, bara inte vidare lycklig. Berättelser om olycka tillför oss dock viktig kunskap, inte minst om samhällets oförmåga att tillåta kvinnor att avvika från normen. Samtidigt kan man säga att Åkesson skaffat sig utrymme som poet, den konstnärliga identiteten garanterar viss frihet. Ändå undrar jag vad det betytt för synen på författarskapet och för Sonja Åkesson själv att sjukdomsidentiteten var så betydelsefull för henne? Innebar sjukdom frihet – om än illusorisk? Dagboken pekar mot en paradox.Med hänvisning till sjukdom kan hon rättfärdiga sin oförmåga att leva i ”den vanliga världen” men betalar samtidigt överpris. Dagboken blir – med sina svängningar mellan sjukdom och motstånd - till syvende och sist den mothistoria som alla sjukhistorier också innehåller. Den kan sammanfattas med två ord: Hon skrev. Och det är motsatsen till att vara deprimerad, döende, död. Att skriva är att leva.Karin Bryggerförfattare och kritikerLitteraturLenemark, Christian, Sanna lögner: Carina Rydberg, Stig Larsson och författarens medialisering. Halmstad: Gidlunds Förlag, 2009, 44.Lilja, Eva, Den dubbla tungan. Göteborg: Daidalos, 1991, 49.

Motstånd kan vara naturligt eller andligt, och många gånger både och. Men oavsett källan måste du stå emot och efterhand ta steg framåt, därför att alternativet är stagnation. Motstånd är jobbigt, ibland nästan outhärdligt, men det är också sant att du bara kan bli starkare om du tränar! Andliga motstånd utvecklar andliga muskler.Stagnation har en inre kraft att både rota sig och växa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Hyby, en liten ort i Skåne, kommer en muslimsk begravningsplats att anläggas. Kyrkoherden Mats Magnusson fick uppdraget att genomföra detta, men snart möttes han av protester. Salih kontaktade Mats Magnusson och satte sig ner med honom för att lyssna på hans erfarenheter av detta. Hans reflektioner. Hans historia.

Livepodd från Gräv 2026 i Kristianstad. Hör Ekots Anna Roxvall om när ministrar ljuger, Ystads Allehandas reportrar om att bli Säpoanmälda, DN om att inte få ut handlingar, och Expo om förtäckta hot från ministerns presstab.

I Elbilsveckans första specialavsnitt intervjuar vi German Bender – författare till boken Frontalkrock: Teslastrejken och kampen om framtiden. Innehåll:00:00 - Inledning12:07 – Därför blev det strejk16:24 – Att jobba på Tesla24:57 – Striden om verkligheten – vad är frivillighet?31:46 – Motståndarna till kollektavtal35:12 – Är vi fredsskadade?37:57 – Rena felaktigheter45:20 – Behövs ny lagstiftning?46:55 – Är kollektivavtal frivilligt?49:46 – Hur kommer strejken sluta? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Över tre miljoner människor i Sverige är engagerade i idrottsrörelsen. Anna Ivarsson, förbundsordförande för Riksidrottsförbundet, ger oss en inblick i hur Sveriges 18 000 idrottsföreningar varje dag bygger gemenskap, trygghet och motståndskraft – ofta utan att vi ens tänker på det. Anna trycker på kraften i folkrörelserna och varför det “stora sker i det lilla” – i mötet mellan ledare och aktiva på träningen, i engagemanget hos 850 000 ideella ledare och i föreningar som finns kvar när annat läggs ner. I en tid av oro blir det tydligt: gemenskap är inte bara något som känns bra. Den är en del av vår robusthet. Anna berättar också om hur idrottsrörelsen gick från ord till handling i sitt jämställdhetsarbete. När du har lyssnat kanske du ser på idrottsföreningen i ditt kvarter med nya ögon. Och funderar över var just du vill bidra. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

I veckans avsnitt gästar opinionsbildaren och entreprenören Henrik Jönsson podden för ett samtal om mediemakt, politik och Europas framtid.Vi börjar i hans egen roll i ett allt mer polariserat medielandskap. Han beskriver hur klyftan mellan traditionella redaktioner och nya digitala plattformar blivit en konflikt i sig – och hur han själv ofta hamnar i centrum för större debatter, snarare än att bedömas enbart utifrån sitt innehåll. Bilden av honom har förändrats i takt med att medielogiken hårdnat.Samtalet berör också uppmärksamheten kring att hans kanal pekades ut för ”suspekt finansiering”. Han menar att verksamheten finansieras av tittare och att anklagelserna paradoxalt nog gav ett PR-lyft. Det leder in på hans nya satsning “100 %”, med ambitionen att bygga en mer självständig plattform, mindre beroende av algoritmer och med tydlig ideologisk riktning. Han berättar även varför flera entreprenörer valt att stötta projektet anonymt och hur rädslan för drev påverkar det offentliga samtalet.Vi rör oss vidare till svensk politik: valår, regeringsalternativ och risken för låsningar. Energifrågan blir ett exempel på målkonflikten mellan elektrifiering, stabil elproduktion och motstånd mot ny kärnkraft. Även skatter och tillväxt diskuteras, där han argumenterar för marknadsekonomins fördelar framför politisk detaljstyrning.Avslutningsvis lyfter vi blicken mot omvärlden. Han uttrycker oro för turbulens i USA:s politiska ledning, men framför allt för kriget i Ukraina och Europas ansvar attstärka sin beredskap. Ett tankeväckande avsnitt om samtidens stora skiljelinjer – och vart vi är på väg.Följ Henrik här. Följ Henrik här.Läs mer om 100% här. Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt är Tobias Wikström från ledarsidan vikarie för PM Nilsson som åker skidor i Dalarna. Tillsammans med Frida Wallnor diskturerar de att USA:s högsta domstol ogiltigförklarat delar av Trumps tullar. Frida tycker att det är lite av en skräll eftersom de konservativa domarna tidigare dömt i linje med Vita huset. Men den stora frågan är vad de nya tullarna faktiskt innebär. Sen pratar de om ”tonårsutvisningarna” och hur de nya migrationsreglerna slår mot företagarna. De konstaterar att signaleffekten kan bli negativ och påverka Sveriges ställning som ett attraktivt land för högutbildade med familjer att komma till.

Med ADHD hamnar vi lätt i att skjuta upp saker och att motstånd kan kännas som att bestiga berg. Hur kan vi se till att vårt liv och vårt hem innehåller så lågt motstånd som möjligt? Hur kan vi använda dopamin för att få saker gjorda?

Få filosofiska texter har ett så personligt tilltal och temperament. Torbjörn Elensky slår ett slag för renässansens manifest och dess upphovsman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det: All human beings are born free and equal in dignity and rights, vilket på svenska översatts till Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Ordet för värdighet har alltså översatts med värde. Spelar detta roll för hur vi pratar om människor och deras fri- och rättigheter? Är ett värde inte något annat än värdighet? Det förra är något man har i kraft av att bara vara människa. Mördaren och offret, civilisten och soldaten, det nyfödda barnet och 100-åringen har alla exakt samma, principiella människovärde. När något är så allmänt utbrett riskerar det att bli likgiltigt. Ditt värde kräver inget av mig. Värdigheten däremot är något som innebär ömsesidighet. Oavsett vem du är och vad du gjort kan du förtjäna att behandlas med värdighet. Men värdigheten är inget du har, det är något du gör, och jag, och vi tillsammans. Varför tycks det vara svårare på svenska att prata om människans värdighet än hennes värde? Beror det på att ordet låter föråldrat, att vi tänker oss att en värdig person är lite uppblåst, en farbror Blå med hatt och käpp? Eller beror just på att det kräver något av oss, att det snarare än en egenskap är en aktivitet?Det engelska dignity kommer från latinets dignitas. Från det kommer också orden dignitet, något som har en viss tyngd, och dignitär, högre tjänsteman, även denna med viss tyngd, i symbolisk mening naturligtvis. För romarna var dignitas både något man kunde inneha i kraft av sitt ämbete och ett inre värde i en person. Cicero använder det över tusen gånger i sina bevarade verk – vilket är hälften av samtliga förekomster av dignitas i romersk litteratur. Med kristendomen blev begreppet något för alla människor, som vi innehar i egenskap av att vara skapade efter Guds avbild. Dessutom användes det som beteckning på själens avspegling av treenigheten, för liksom den består av fadern, sonen och den helige ande, tre dignitates, värdigheter, i en Gud, består själen av tre värdigheter: intellekt, vilja och minne.Men den som gjorde värdighet till det begrepp det blivit idag var den italienske renässansfilosofen Pico della Mirandola. Han var 1400-talets filosofiska underbarn, vars ”Tal om människans värdighet” har kallats renässansens manifest. I det träder individen för första gången fram med alla sina rättigheter, anspråk och friheten som högsta värde och mål. Pico föddes 1463 i en furstlig familj och skickades som 14-åring för att studera juridik i Bologna. Men efter bara något år lämnade han universitetets begränsade miljö för att istället studera kabbala, judisk mystik. Han fortsatte till Florens där han läste Platon tillsammans med den några år äldre Marsilio Ficino, som höll på att översätta dialogerna till latin. På grund av sina språkkunskaper, filosofiska kommentarer och mångfacetterade lärdom betraktades ”Mirakelpojken” Pico redan som 22-åring som stor filosof och universalgeni. Men hans liv blev allt annat än en ordnad tillvaro vid något lärosäte. Efter en kort sväng till Paris, där Aristoteles fortfarande dominerade undervisningen, återvände han till Florens, rymde med en ung adelskvinna och åkte runt i Italien på flykt undan både rättvisan och pesten.Samtidigt med dessa äventyr fortsatte han med sina studier. Hans mål var att förena all kunskap han skaffat sig till ett enda system: inte bara europeisk filosofi, utan framför allt sådant som kyrkan förbjöd, som judisk mystik och arabiska tänkare. Han ansåg att eftersom sanningen är en, men spridd i flera olika traditioner, gällde det bara att kombinera dem för att förstå allt. När han var 24 år ville han ordna en konferens i Rom, där han skulle presentera sin syntes av all världens kunskap i 900 teser. Påven Innocentius VIII förklarade genast att 13 av teserna var kätterska och flera andra suspekta. Det var för mycket som utmanade kristendomen i Picos teorier. Dessutom ansågs han vara för ung för att kunna tas på allvar. Men han blev bara triggad av motståndet. Det var som svar på kyrkans förbud som han skrev det korta, kärnfulla och medryckande talet om människans värdighet. Inte heller det tilläts han framföra, men det trycktes och spreds och har fortsatt att inspirera ända sedan dess.Filosofin, skriver han i sitt tal, har lärt honom att lita på sitt eget samvete, inte på vad andra tycker. Han frågar: vad lönar det sig att bara läsa latinsk filosofi och utesluta grekerna och araberna, när allt från början kom från barbarerna? Det är en bildad och självsäker, utmanande 25-åring som talar, men också någon frustrerad av att inte bli tagen på allvar. Upprepat påpekar han att hans ungdom inte borde hållas emot honom, för han kan mer än de flesta andra. Få filosofiska texter från historien har ett sådant personligt tilltal och tydligt temperament som. Han är den ursprungliga förebilden för alltifrån revolutionärerna och poeterna under romantiken till James Dean i Ung rebell och rockens många frihetsälskande upprorsmakare.Människans värdighet bygger för Pico på hennes förmåga att välja sitt liv, något som skiljer henne från alla andra varelser. Djuren såväl som änglarna har i 1400-talets världsbild fasta egenskaper, i en orubblig hierarki som sträcker sig från de lägsta krypen hela vägen upp till Gud själv. De kan inte förändras. Människan däremot befinner sig i mitten av allt, utan några utmärkande egenskaper, men med intellekt och fri vilja. Människans värdighet består ytterst i hennes frihet.Pico är unik i det att han inte sätter det antika idealet främst, utan tar upp alla möjliga kunskapstraditioner. Han inleder sina 900 teser med att fastslå att han använder kaldeiska, arabiska, hebreiska, grekiska, egyptiska och latinska påståenden, utan inbördes rangordning, för att lägga ut texten, allmängiltigt och universellt, om dialektik, moral, matematik, metafysik, magi och kabbalism. När han i sitt tal säger att människan är fri att välja sig själv menar han det verkligen radikalt: sanningen tillhör inte någon viss tradition utan finns hos alla och är tillgänglig för alla.Det låter modernt. Men vi måste vara vaksamma. Det är alltid svårare än man tror att läsa historiska texter. Ord skiftar mening genom historien och vår vilja att spegla oss själva kan göra oss blinda för vad texten egentligen uttrycker. Pico della Mirandola var verkligen en renässansmänniska, med allt vad det innebär. Hans text är full av esoteriska referenser till magi, mystik och kabbalism som har lite med det vanliga, moderna livet att göra. Men ändå, vill jag påstå, återstår kärnan, och den är den mänskliga värdigheten: Här står en ung människa och vill bli tagen på allvar. Och är inte det vad den mänskliga värdigheten ytterst går ut på: att bli tagen på allvar, att bli lyssnad på, att bli respekterad. Och det är inte något man kan göra själv, utan något vi gör tillsammans för varandra.Torbjörn Elenskyförfattare och kritikerLitteraturOm människans värdighet, Giovanni Pico della Mirandola, 1486, på svenska i övers. av Rolf Lindborg, Bokförlaget Atlantis 2012Magic and the Dignity of Man: Pico della Mirandola and His Oration in Modern Memory, Brian P. Copenhaver, Belknap Press 2019

Under kalla kriget planerade Sovjetunionen att ockupera Sverige vid ett krigsläge. Hotet gjorde att regeringen 1949 startade en hemlig organisation som skulle evakuera nyckelpersoner till Storbritannien och organisera motståndet mot ockupationsmakten om det värsta skulle hända.Den svenska motståndsrörelsen, med kodnamnet Metro, var redo att slå tillbaka om kriget kom. Högt uppsatta politiker, direktörer och fackföreningsledare samarbetade i det fördolda för att säkra Sveriges självständighet – med stöd från både kungahuset och regeringen.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med Johan Wennström, statsvetare och forskare vid Försvarshögskolan, om Sveriges hemliga motståndsrörelse under kalla kriget. Han är aktuell med boken Sveriges sak var vår där vi får en samlad och väldokumenterad bild av den hemliga svenska Stay Behind-rörelsen.Sveriges motståndsorganisation Metro – i folkmun kallad Stay Behind – organiserades i strikt hemlighet från 1949 och framåt, med uppdrag att verka i det tysta efter en eventuell sovjetisk invasion. Dåvarande statsminister Tage Erlander utfärdade i juni 1949 fyra hemliga fullmakter för att planlägga en motståndsrörelse. Fullmakterna gavs till högt uppsatta personer inom näringslivet och militären – bland dem försäkringsdirektören Alvar Lindencrona och arméchefen Carl August Ehrensvärd. Verksamheten legaliserades formellt 1955 genom ett tidigare okänt konseljbeslut.På Fleminggatan 17 i Stockholm, bakom en anonym dörr märkt ”Driftbyrån”, dolde sig under kalla kriget en av Sveriges bäst bevarade hemligheter. Här utbildades utvalda svenskar i sabotage, konspiration och överlevnad – inte för att anfalla, utan för att göra motstånd vid en framtida sovjetisk ockupation.Organisationen var strikt hierarkisk, uppbyggd enligt principen om ”vertikal kontakt” – medlemmarna kände endast till sina närmaste över- och underordnade. Under täcknamn fick de utbildning i sabotage, spaning och hantering av cyanidkapslar, ofta i isolerade bås där de inte ens såg varandra.Forskaren Johan Wennström avfärdar övertygande att den svenska motståndsrörelsen inte var en NATO-filial. Till skillnad från andra europeiska Stay Behind-nätverk var den svenska rörelsen självständig, även om det fanns vissa kontakter med väst. Organisationen förberedde flyktvägar till Norge och Storbritannien, planerade för ett exilhögkvarter i England och tränade för sabotage- och partisankrig.En unik aspekt av Metro var samarbetet över klassgränser. Både LO:s ordförande Arne Geijer och SAF:s ledare Curt-Steffan Giesecke deltog i rörelsens ledning. Samarbetet speglade den så kallade Saltsjöbadsandan – ett svenskt försvar byggt på samförstånd snarare än konflikt.Organisationen finansierades med statliga medel och bidrag från näringslivet fram till 1992, men lades aldrig formellt ned. Under 1990-talet tog general Robert Lugn över ledarskapet – därefter blir spåren allt mer otydliga. Ingen vet säkert om rörelsen fortfarande existerar.Musik: The Last Stand av Jon Presstone, Storyblock Audio.Bild. Broschyren Om kriget kommer från 1952 från Kungliga Civilförsvarstyrelsen. Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Boken heter "Svensk bryggerihistoria - öltillverkning under 200 år" och gäst är författaren Peter Sanberg.När den bayerska lagerölen kom till Sverige vid mitten av 1800-talet blev den snabbt populär. Svenskarnas efterfrågan på öl växte i takt med industrialiseringen. Små bayerska bryggerier etablerades över hela landet – och snart hårdnade konkurrensen om vem som skulle släcka arbetarnas tröst. Samtidigt mobiliserade nykterhetsrörelsen ett allt kraftigare motstånd mot rusdrycker. Under 1900-talet fick bryggerinäringen först navigera genom snåriga regleringar, och senare uppleva mellanölets uppgång och fall. Genom uppköp och sammanslagningar under några dramatiska årtionden i mitten av 1900-talet blev bryggeridöden ett faktum och branschen stöptes om på ett radikalt sätt.Frågor som diskuteras i programmet är bl.a: Hur utvecklades ölbryggandets konst i Sverige? När började det produceras gott öl i Sverige? Hur såg utbudet ut under 1800-talet och början på 1900-talet? Motståndet mot alkoholhaltiga drycker - vilka aktörer var emot och vilka aktörer drev på för att ölbryggningen skulle fortsätta verka? Läs mer om alla avsnitt och sök i arkivet på hemsidan: https://larafranlarda.com/Instagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför funkar inte attraktionslagen utan karmalagen?Hur hanterar man det inre motståndet i mediumskapet?Vi pratar även om Shaolin herosLeva som man lär - kan man lära ut framgång om man själv misslyckats?Drömcollage, och att bygga en energisjäl för sammanbete inom magiÖnskar er en fin vecka!Camilla och Vivi Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ledarredaktionen hyllar regeringen för friare alkoholservering. Dessutom: vem är det egentligen som ser till barnperspektivet i rättspolitiken? Och har invandringsmotståndet gått för långt? Paulina Neuding, Peter Wennblad och Mattias Svensson står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Resiliens eller psykologisk motståndskraft, vad är det och hur bygger vi det? I det här avsnitt berättar psykolog Björn Hedensjö allt du behöver veta om det utifrån sin bok ”Resiliens - 9 nycklar för psykologisk motståndskraft”. Björn har tidigare gästat podden i avsnitt 211 där han pratade om att bli omtyckt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fred är temat för veckans Andakten i P1. Andakterna hålls av Gustav Ericsson, präst i Umeå Maria församling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gustav Ericsson pratar om den spretiga men viktiga församlingsgemenskapen som vittnar om att fred är möjlig.- I ett samhälle där många grupper av människor redan står mot varandra, är församlingens gemenskap en fredsövning. Att mötas över sociala och kulturella gränser inför samma altare är att träna på fred. Att knäppa händerna inför det altare som påminner oss om det stora vi:et - ett enda bröd, och en enda mänsklighet - det är att träna på Guds rike, säger Gustav Ericsson i andakten.TextApostlagärningarna 2:46MusikHärlig är jorden – Svenska psalmjazztrionProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Tidningen har anklagats för att sprida konspirationsteorier och ha slagsida till höger. Men vad ligger egentligen bakom anklagelserna? Och hur starka är kopplingarna till Falun Gong-rörelsen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Epoch Times startades år 2000, då för att sprida information om den kinesiska statens förtryck mot Falun Gong-rörelsen. 2006 kom den till Sverige, men levde länge en slumrande tillvaro - fram till för bara några år sen. Nu är det en 136 sidor lång papperstidning med tusentals prenumeranter. En offensiv reklamkampanj det senaste året både ute i landet och på sociala medier gör att ingen nog kan ha undgått Svenska Epoch Times och deras tagline ”Rena nyheter”. Men vilka är de egentligen? Medverkande: Vasilios Zoupounidis, chefredaktör för svenska Epoch TimesMarius Dragomir, chef för tankesmedjan Media and Journalism research centerThomas Mattsson, senior advisor på Bonnier NewsAlexis von Sydow, Kinanalytiker på Utrikespolitiska institutet, UILotta Gröning, opinionschef svenska Epoch Times Sarah Gotfredsen, undersökande journalist som har granskat Epoch TimesProgramledare: Freddi Ramel Reporter: Love Grunewald Producent: Erik Petersson

Finbesök till veckans Film och tv-cirkeln! Spoilerfri sådan.Kampaction i "One battle after another" och gripande hämndhumor i "It Was Just An Accident"! På tema motståndsfilmer kommer Guldbaggebelönade skådespelerskan Marall Nasiri, som vann filmpriset just för rollen i "Motståndaren" 2024.Paul Thomas Andersons "One battle after another" lyckas både spegla vår tid och vara tidlös, med liknelser till Trumps USA. Leonardo Dicaprio som nedrökt revolutionär och Teyana Taylor som explosiv ledare, men varför är Teyanas karaktär omtvistad och hur stör DiCaprios relationshistorik i hans filmer numera? Det och karaktärsgalleriet diskuteras, med bl.a. Sean Penn i en fascinerande fascistkaraktär, Regina Hall, Benicio del Toro och Chase Infiniti. Iranska regissören Jafar Panahis "It Was Just an Accident" vann Guldpalmen i Cannes och Marall berättar om mötet med Panahi i Stockholm under hösten, om filmen som blev till i största hemlighet efter att Panahi fängslats av iranska regimen i Evinfängelset. Marall Nasiri berättar om hur hon själv fängslades med mamman i just Evinfängelset som nyfödd, vad betyder det då att se den här filmen?Vi pratar om humorn och mellanmänskliga möten i Iran som filmen bjuder på, med Vahid Mobasseri som Vahid, och Mariam Afshari som Shiva. @_cirkelnpodcastKlippare: Mikaela ArnrothVinjett: Isak Jakobsson Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per Magnus Johansson talar med Mikaela Blomqvist, Claes Caldenby, Erica Lundqvist, Peter Missios, Ola Nilsson, Johannes Nordholm och Ola Sigurdson om senaste numret av Arche. Ulf Karl Olov Nilsson läser dikter av Emily Dickinson.   Inspelat på Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1B, fredagen 12/12 . Läs mer om Arche – en tidskrift för psykoanalys, humaniora, arkitektur och konst på hemsidan arche.se/arche.   Om nya numret:Arche 94–95 inleds med Ola Nilssons skönlitterära text om läsandet, skrivandet och transformeringen. Mats Leffler introducerar sin översättning av W.G. Sebalds ”Under vattnets spegel – Peter Handkes berättelse om målvaktens skräck”, som publiceras i föreliggande nummer och bland annat skildrar den psykiatriska patientens utsatthet. Johannes Nordholm knyter an till Göteborgs konstmuseums utställning "Apokalyps" och visar hur kraften att förstöra och förmågan att skapa kan leva sida vid sida. Pontus Kyander skriver om vattnet som omger oss och naturens och människans föränderlighet. I ”Om LAGUN”, bidrar Mikael Olofsson med en text född ur kärleken till Venedig, ackompanjerad av bilder. Claes Caldenby diskuterar stadsbyggnadens idéhistoria och riktar kritik mot projektet ”Göteborgs utvidgade innerstad”. Peter Missios skildrar arkitekten Uno Åhréns betydelse för bland annat Johanneberg. I anslutning till texterna om staden publicerar vi en översättning av Gilles Deleuzes ”Kontrollsamhällena”. Texten introduceras av översättaren Jon Arborelius. Ulf Karl Olov Nilsson och Jenny Tunedal introducerar Emily Dickinsons faskiklar och publicerar åtta dikter av den amerikanska poeten. Astrid von Rosen skriver om Robert Wilsons scenografiska originalitet och om uppsättningen "Motståndets melankoli". Jonas Gilbert analyserar Pier Paolo Pasolinis dramer. Per Magnus Johansson och Ola Sigurdson har under mer än ett decennium talat om frågor knutna till teologi, religions- och filosofihistoria, psykoanalys, universitetets förändrade roll och människans villkor i ett föränderligt samhällsklimat. Ett fragment av dessa samtal publiceras. I en efterföljande essä diskuterar Sigurdson förändringens utsatthet. Numret rymmer också ett samtal mellan Marguerite Duras och François Mitterrand om krig, död, mod och motstånd. Vi trycker också ett minne av Duras intime vän Yann Andréa liksom en kommentar av Mitterrands dotter, Mazarine Pingeot. Slutligen skriver Karin Brygger om förhållandet mellan bilden, kroppen och orden.   Foto: Parinazz Wennerholm.

I årets sista Makropodd summerar SEB:s ekonomer 2025 under ledning av chefsekonom Jens Magnusson – ett år präglat av geopolitisk oro, ekonomiska utmaningar och överraskande motståndskraft. Lyssna på insikter om världsekonomin, marknader, AI:s genomslag och vad som väntar 2026.

På engelska används uttrycken “musician's musician” och “comic's comic” för att beskriva någon som är högt respekterad bland sina likar. En musiker som andra musiker beundrar, eller den komiker som kanske inte är kändast, men andra komiker älskar. Dagens gäst är lite av politikens motsvarighet. Kanske inte så känd för den breda allmänheten, men däremot för oss som på olika sätt jobbar med eller skriver om politik. Simon Westberg är en sån där person man går till om man behöver förstå något på djupet, särskilt om allt som rör idéutveckling och ideologi. Sedan oktober i år är han statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch, och är nu aktuell med boken Västerlandets motståndsrörelse – Konservatismen - från Edmund Burke till Roger Scruton (Svensk Tidskrift 2025). Det är en bok jag önskar jag hade fått läsa för 20 år sedan, när jag läste statsvetenskap på universitetet. I sin bok har Westberg formulerat vad konservatismen faktiskt vill försvara. Den börjar inte i nostalgi utan i en människosyn: att vi är blandningar av gott och ont, oförmögna att skapa paradiset på jorden, men fullt kapabla att förstöra väldigt mycket om vi tror att vi kan börja om i ”år noll”.I boken beskriver han konservatismen som ett motstånd mot just den tanken, mot den revolution som går ut på att kasta ut allt det gamla för att föda det nya. Det är ett försvar av den västerländska legeringen av Aten, Rom och Jerusalem: det filosofiska sanningssökandet, rättsstatens ordning och den kristna människosynen.Och vi landar i frågan om vi verkligen lever i en konservativ tid, eller bara – som Simon Westberg uttrycker det – lyckades vinna i ruinerna av vår egen förlust.Här kan du köpa boken.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vissa kallar den stay behind-rörelsen, den hemliga svenska motståndsrörelsen, som sjösattes efter andra världskriget, för att i första hand hantera hotet från Sovjetunionen. Internt kallades den något helt annat, något vi får lära oss i avsnittet. Vår expert den här gången heter Johan Wennström. Han är fil. dr i statsvetenskap, säkerhetspolitisk kolumnist i Fokus och forskar sedan 2023 vid Försvarshögskolan. Just nu är han aktuell med den väldigt faktaspäckade och spännande boken ”Sveriges sak var vår”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto: Rickard L. ErikssonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans En grej till-avsnitt snackar vi Tidöregeringen som tuffar på med sitt dystopiska förslag om att börja fängsla 13-åringar. Men medan oppositionen är lam i sin kritik, kommer mer tydligt och välbehövt motstånd från en rad tunga svenska instanser. Vi pratar även om en av de många konsekvenserna av den ”strama migrationspolitiken”: utvisningen av den 22-årige basketcoachen Eric som tillbringat mer än halva sitt liv i Sverige och inte visste om att han var papperslös. I slutet snackar vi en story som flugit under radarn: planet med över hundra palestinier från Gaza som under mystiska omständigheter dök upp i Sydafrika. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges försvar står och faller med sin befolknings vilja att slåss, och försvarsviljan är låg i delar av den svenska befolkningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När man frågar svenska folket om de tycker landet borde göra motstånd vid en attack svara nästan 80 procent ja, men om man sedan frågar om man vill vara med i den kampen svarar många nej.Det är främst kvinnor och yngre personer som uppvisar lägre försvarsvilja, men någon riktigt bra förklaring finns inte - och i vid en attack är låg försvarsvilja ett stort problem menar vissa.– För ett land blir det naturligtvis ett bekymmer om tillräckligt många blir freeriders som överlåter ansvaret till andra och nånstans finns det en brytpunkt när det inte fungerar, säger Peder Hyllengren forskningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvar.Medverkande:Peder Hyllengren, Forskningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvarJohan Wenneström, statsvetare och gästforskare vid Försvarshögskolan och författare till boken ”Sveriges sak är vår” om den svenska Stay Behind-rörelsenTom Lillkrona, HemvärnsoldatProgramledare Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent Kalle GlasLjudkällor: MSNBC, SVT, Aftonbladet, NetflixText: Kalle Glas

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seVi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli …

Vi måste göra motstånd. Samtiden präglas av sociala och ekologiska kriser och samhället vi lever i har visat sig oförmöget att möta dem. Därför utgör dessa kriser snarare öppningar, där en annan värld är möjlig.. Motståndets natur utforskar nya möjliga vägar framåt för en radikal miljö- och klimatpolitik. I detta avsnitt pratar Jakob med marinbiologen Alexander om djuphavsgruvbrytning och behovet av en radikal politik för världshaven. Tack till Gabriel Stenborg för jinglar.

Den ungerske författaren László Krasznahorkai tilldelas Nobelpriset i litteratur 2025. Bokcirkeln expressläser hans novellsamling Den sista vargen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”För hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter”, lyder motiveringen från Svenska Akademien.László Krasznahorkai föddes 1954 i Gyula i sydöstra Ungern nära den rumänska gränsen. Han är mest känd för sina romaner, exempelvis Satantango, Motståndets melankoli, Seiobo där nere och Herscht 07769. Samtliga dessa titlar, även Den sista vargen, är översatta till svenska av Daniel Gustafsson. Krasznahorkai har även länge haft ett samarbete med filmregissören Béla Tarr, tillsammans har de gjort flera konstfilmer, som filmatiseringen av Satantango, Werckmeister harmonies och Turinhästen.Den sista vargen är en novellsamling bestående av tre berättelser. Den gavs ut som en volym på svenska 2020. Den första delen kom ut 2009, och de två kortare novellerna är skrivna på 1980-talet.Författarna Cilla Naumann och Mattias Timander har läst och samtalar om Den sista vargen med Marie Lundström. Hur skriver Nobelpristagaren? Vad fäster extra mycket i dessa tre berättelser? Hur tecknar han kvinnoporträtten?Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellTekniker: Nicola Pryke

Anna och Ylva är på besök hos Vendela i Malmö. De funderar över varför folk kallar sitt pyssel och hantverk för feministiskt. Och Vendela vill se en mindre slö debatt om gentrifieringen av Möllan. Dessutom: Måns-nytt, gelnaglar och kulturkanon. Stötta oss på Radio åt allas Patreon!

Dom är splittrade. Många har gått i exil eller sitter i fängelse. Ändå fortsätter Putins motståndare kämpa för ett annat Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ser motståndet mot Putins regim ut i dag när meningsmotståndarna till största delen tvingats i exil eller sitter i fängelse? Och går det i dag alls att vara kritisk mot Kreml om man fortfarande är kvar inne i Ryssland?Medverkande: Ksenija Fadejeva, rysk lokalpolitiker i Alexey Navalnyjs nätverk, Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Vika Privalova och Ljolja Nordik, ryska Feministiska Antikrigsmotståndsrörelsen, Alexey Karikh, ordförande för organisationen Ryssar mot kriget i Sverige, som är del av the Platform of anti-war initiatives, Julia, rysk aktivist kopplad till bland annat Free Russia Foundation, Olga Shkrygunova, pianist och barndomsvän till pianisten Pavel Kushnir som dog i ett ryskt häkte 28 juli 2023 mflReportrar: Johanna Melén, Fredrik Wadström och Maria Persson LöfgrenProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seTekniker: Lisa Abrahamsson och Calle HedlundProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Under stormaktstiden inlemmades flera tidigare danska, norska och tyska områden i Sverige. Svenska lagar och kyrkoordning infördes, samtidigt som nya städer, universitet och hovrätter etablerades. Motståndet var dock ofta mycket starkt: varken livländska aristokrater eller skånska präster ville underordna sig överheten.Försvenskningen skedde i olika faser och ledde till drastiska förändringar i kulturlandskapet. Det syns särskilt tydligt i Blekinge och Bohuslän, där städer som Ronneby och Kungälv utsattes för administrativ diskriminering och ibland hotades av utslocknande. Samtidigt grundades och utvecklades andra städer till nya regionala maktpunkter. Till exempel var Strömstad tänkt som en försvarsbas mot Norge, medan Karlshamn och Karlskrona skulle bli svenska fästen i sydöst. Karlskrona satsades särskilt stort på – på kort tid växte den nya marinbasen till en av Sveriges största städer.På ett annat plan visade sig försvenskningen långt svårare. Skånska kyrkoherdar motsatte sig envetet att överge sina gamla traditioner, exempelvis de danska gudstjänsterna. Svenska ABC-böcker och katekeser mottogs med tvekan. Även svenska handelsregler var impopulära bland bönder och borgare i de nyerövrade provinserna.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om försvenskningen av de nyerövrade provinserna på 1600-talet.Bild:1600-talskarta över Skåne, Blekinge och Halland av De Wit – med inramad delkarta över Bohuslän. Amsterdam, ca 1680. Källa: De Wit, Accurata Scaniae, Blekingiae, et Hallandiae descriptio, ca 1680. Public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från 2019. Ingenting går som polisen har tänkt sig när de slår till mot gaybaren Stonewall Inn i New York i slutet av juni 1969. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Motståndet från barbesökarna blir våldsamt och en uppretad folkmassa tar till stenar och tillhyggen. Den urartade polisrazzian blir starten på ett flera dagar långt upplopp.På årsdagen av händelsen vill aktivister högtidlighålla minnet av Stonewallupproret med en marsch genom staden. Manifestationen kommer att gå till historien som världens första prideparad och därmed bli en milstolpe för hbtqi-rörelsen, för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners rättigheter.Men snart uppstår en splittring som kommer att bestå i decennier.Medverkande:Karla Jay, författare och hbtq-aktivist.Mark Segal, författare och hbtq-aktivist.Robert Bryan, hbtq-aktivist som var med under upploppet.Anna-Maria Sörberg, frilansjournalist och författare.David Carter, författare som skrivit om Stonewallupproret.John O'Brien, hbtq-aktivist som var med under upploppet.Fler som hörs i programmet:Seymour Pine, Yvonne Ritter, Martin Boyce, Marsha P. Johnson, Sylvia Rivera och Jennicet Gutiérrez.En dokumentär av: Palmira Koukkari Mbenga.Producent: Jalal Lalouni.Programmet publicerades första gången 2019.

Det här är det sista avsnittet av Åsiktskorridoren. En extra stor panel pratar om Ulrica Schenström och hennes gärning, kampen mot den auktoritära högern och allt det som hänt under de 11 år podden har hållit igång. Med Anders Lindberg, Jonna Sima, Susanna Kierkegaard, Kalle Sundin, Ingvar Persson, Daniel Swedin och Anna Andersson.

När Ryssland invaderar Ukraina möts deras krigsfartyg av ett oväntat svar från en klippa i Svarta havet. En fras som sprids över hela världen – och blir en symbol för motståndet. Mannen bakom orden blir en nationalhjälte – tills han börjar ifrågasätta det egna försvaret. Programledare: Mårten Trofast. Med Anna-Lena Laurén, utrikeskorrespondent på DN. Producent: Sebastian Nowacki.

Vad får vi för samhälle om dödshjälp blir en accepterad lösning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vem bestämmer över döden?Frågan gäckade filosoferna redan under antikens dagar. Idag, när medicinsk teknik kan hålla kroppen vid liv även vid svåra sjukdomar och skador, är den kanske mer aktuell än någonsin. Allt fler länder runtom i världen legaliserar dödshjälp, och den senaste tiden har debatten trappats upp även i Sverige.Förespråkarna menar att det är en mänsklig rättighet, och en nödvändig utväg vid outhärdligt och obotligt lidande. Motståndarna varnar för ett farligt sluttande plan, och en värld där dödshjälp blir en snabblösning på hanterbara samhällsproblem.Om du mår dåligt och behöver prata med någon:Jourhavande medmänniska: Telefon: 08-702 16 80, chatt: https://www.jourhavande-medmanniska.se/Mind självmordslinjen: Telefon: 901 01 – Chatt: mind.se – även för närståendeHär finns fler telefonnummer och chattadresser hos 1177Om läget är akut, ring 112.

Tänk om det du upplever som ett bakslag just nu… egentligen är upptrappningen till ditt nästa genombrott? Emmeli pratar om The Upper Limit Problem, kontraster, tro och vikten av att våga stå kvar i visionen – även när det stormar. I det här avsnittet delar jag med mig av min egen resa – från vision och expansion till pullback och sjukdom – och hur jag lärde mig att tolka motstånd som en påminnelse om vad som är på väg att födas. Vi pratar om: The Upper Limit Problem (från boken The Big Leap) Kontrast som en nödvändig del i tillväxt Hur du står kvar i din vision – även när det blåser motvind Vikten av att leva som du lär – och vila när kroppen säger ifrån Att skapa med Gud och leda från insida till utsida Lyssna och bli påmind om att nästa nivå ofta föregås av stillhet, motstånd och mod att välja rätt perspektiv. För dig som vill följa ditt kall som en ledare, med hela dig – i tro, sanning och autenticitet. Lyssna med papper och penna i handen! ➔ Länkar till nästa steg med oss: event, guider och program:

När fascismen växte i Europa på 1930-talet hotades många minoriteter. I Finland blev fascismen aldrig en majoritetsrörelse, men finlandssvenskarna, som kämpade för sin kulturella existens i ett finskdominerat land, kände sig utsatta.Trots svenskans officiella status i Finland ökade trycket från finsknationalistiska rörelser, som såg svensktalande som en rest från det svenska rikets tid. Den finlandssvenska antifascismen var mångfacetterad och påverkades av klass, ideologi och minoritetsstatus. Motståndet sträckte sig från borgerlig kritik av fascismens rättsvidrighet till socialistiska och kommunistiska rörelser.I podden Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med historikern Anders Ahlbäck vid Stockholms universitet och litteraturvetaren Ylva Perera vid Åbo Akademi om den finlandssvenska antifascismen. De är aktuella med antologin Finlandssvensk antifascism – Politik, debatt och litteratur 1920–1950. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Fascismen är en ultranationalistisk, auktoritär ideologi som betonar statens makt och folkets homogenitet. Historiskt har fascistiska rörelser, som i Mussolinis Italien och Hitlers Tyskland, präglats av militarism och diktatur.Lapporörelsen var den mest framträdande finska fascistiska rörelsen och försökte eliminera vänstern genom kidnappningar, misshandel och påtryckningar. År 1932 kulminerade dess inflytande i Mäntsäläupproret, som misslyckades men visade styrkan i de auktoritära strömningarna.För finlandssvenskarna var Lapporörelsen ett dubbelt hot – dels mot vänstern, där många antifascister var aktiva, dels genom sin finsknationalism, som såg svenskspråkiga som en oönskad minoritet.Författaren Mirjam Tuominen använde litteraturen som ett antifascistiskt verktyg och såg fascismen som präglad av empatilöshet. Hon skildrade den inre kampen mot fascistiska impulser för att blottlägga dess mekanismer och väcka medkänsla.Finska nationalister ville språkligt och kulturellt homogenisera Finland, vilket hotade det svenskspråkiga Finland. För många blev antifascismen ett försvar av svenskans ställning.Den finlandssvenska pressen spelade en central roll i debatten om fascism. Tidningar som Hufvudstadsbladet, Svenska Pressen och Nya Argus gick från avvaktande till uttalad antifascism på 1930-talet, då minoriteters rättigheter hotades och Finland riskerade att bli en auktoritär stat. Arbetarbladet drev en konsekvent antifascistisk linje redan från 1920-talet.Bildtext: Den 4 juni 1930 misshandlas kommunisten Eino Nieminen brutalt av lappoanhängare utanför Vasa tingshus i samband med en rättegång mot Lapporörelsen. (Wikipedia, Public Domain).Lyssna också på: Så försvann Finland ur svensk historia.Musik: Dramatic Strings av Boris Skalsky, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trädgården är det egna paradiset, men också en miljöbelastande plats. Vad har vi att lära av trädgården? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trädgården har varit med människan genom historien, inte bara för odlingen skull utan också för att tänka och vara. Filosofen Epikuros anlade en trädgård utanför Aten för över 2000 år sedan för att undervisa i levnadskonsten. Trädgården är en plats där människan tuktat naturen, hämtat hem växter från andra delar av världen och skapat sitt eget paradis. Men vad är trädgården, är den konst eller natur eller något mitt emellan?Den amerikanska författaren Jamaica Kincaid skriver om hur hon tänker med trädgården. Genom sin vetgirighet upptäcker hon världen, den koloniala historien och sig själv. Trädgårdsarbetet innebär också en pågående process som hon inte fullt ut kan kontrollera. Vad kan vi lära oss om oss själva och världen genom trädgården?Idag är trädgården också en del av vårt konsumtionssamhälle. Vi köper mängder av, ofta importerade, växter i plastkrukor och köper nya när vi misslyckats med vårt odlande eller vill ha mer. Skapar medvetenheten om trädgårdens miljöbelastning nya tankar om trädgården?Medverkande: Sofia Cele, docent i kulturgeografi som forskar om människan relation till det gröna och författaren och trädgårdsentusiasten Amanda Svensson.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Trädgårdens natur - Lotte MöllerThe World-Ending Fire - Wendell Berry

I Teater är den nya hiphopen berättar Liban Abdule och Sharmarke Elmi om teatern som motståndskraft och dörröppnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vännerna och kollegorna Sharmarke Elmi och Liban Abdule delar med sig av sina erfarenheter och utmaningar i teatervärlden. I en ständig kamp mellan autenticitet och att bryta igenom kulturens stängda dörrar skildrar dokumentärfilmen den djupa förankringen det konstnärliga uttrycket har till deras somaliska kultur.

Vilken romantisk relation som helst utsätts för massor av prövningar, stora och små. I veckans avsnitt tar vi upp sju sätt att tänka och göra som bygger en mer livskraftig relation.Klipp:9.21 resilient - katy perry18.23 Don't Look Up32.00 Argument - Monty Python41.31 Building Your Character- Resilience - Health For KidsRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.