Podcasts about digitalt

Digitalt vårdbesök kan räcka, enligt Socialstyrelsen. Familjen Trumps affärer i fokus under presidentens resa i Mellanöstern. Därför jublar österbottningar över Eurovisionfavoriten “Bara bada bastu”. Gérard Depardieus offer “nöjd” med filmstjärnans fängelsedom. Programledare: Staffan Dopping.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hans får inte betala sin sjuka hustrus räkningar digitalt trots att han har en framtidsfullmakt. Varför är det så krångligt att hjälpa sina anhöriga med banktjänster? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportage av Alice Edwards och intervju med Erik Slottner, civilminister, Liselott Björk, ordförande i Demensförbundet, och Caroline Törnquist, familjerättsjurist på Nordea.Dessutom, vad ska man göra när försäkringspremierna skjuter i höjden? Intervju med Håkan Carlsson, jurist på Konsumenternas försäkringsbyrå.Programledare: Anna BergProducenter: Linda Aktén och Erik Laquist

Digitalt kurs 26. april, kl. 15.00 (norsk tid):Kurs 26. aprilDigitalt kurs 30. april, kl. 19.30 (norsk tid)Kurs 30. aprilPasser ingen av datoene? Meld inn interesse for en ny dato her:Meld inn interesse (Google Forms)

Digital Live Course 26 April, 15:00 (Norwegian time): https://buy.stripe.com/00gbKZ9mwdftfZKaEFDigital Live Course 30 April, 19.30 (Norwegian time): https://buy.stripe.com/5kA9CReGQ3ETcNyaEGWant to join the course, but not available any of the dates or times? Fill out the Google Forms below:https://docs.google.com/forms/d/1K5cYCGuEd3T_7R74Ill07Lzm6OBsyX07MWlkM72-Sc8/

För trettio år sedan fick vanliga svenskar tillgång till internet, vilket lade grunden för ett kommunikationsskifte i klass med tryckpressens genombrott. Det tidiga internet präglades av frihet och en nyfiken upptäckarglädje på ett i huvudsak svenskt internet.Tio år senare kontrollerades de viktigaste internettjänsterna, såsom Google och Facebook, av en handfull män i Silicon Valley. Vårt informationsflöde styrdes av algoritmer präglade av amerikansk teknikdeterminism. När smarttelefonerna sedan slog igenom blev många människor algoritmernas slavar.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar historikern och förläggaren Hugo Nordland med journalisten och författaren Urban Lindstedt om den svenska internethistorien. Lindstedt är aktuell med boken Framtidslöftet: Historien om hur internet förändrade Sverige.Sverige, som redan på 1950-talet byggde några av världens främsta datorer, var en bördig grogrund för den digitala revolutionen. När persondatorerna på 1980-talet började ersätta stordatorerna experimenterade svenska datavetare med anslutningar till det amerikanska Arpanet, som senare skulle utvecklas till internet.I början av 1990-talet präglades Sverige av förändring. Efter kalla krigets slut och Berlinmurens fall dominerade nyliberala idéer både globalt och i Sverige. Offentliga monopol avskaffades, marknader avreglerades och den tekniska utvecklingen öppnade dörrar för entreprenörer att utmana gamla strukturer. Telekomsektorn avreglerades 1993, vilket innebar slutet för Televerkets monopol och banade väg för framväxten av kommersiella internetleverantörer som Swipnet.Internet slog igenom i Sverige under denna period av nyliberalism och teknikoptimism. Svenskarna lockades av löftet om nya möjligheter för den vanliga människan att göra sin röst hörd. Företagen verkade på en friktionsfri marknad där förmögenhet tycktes vara inom räckhåll utan större ansträngning. Sverige gick från en medievärld där två statliga tv-kanaler försökte informera – och ibland tråka ut – befolkningen till ett kaos av underhållning och desinformation. Att handla i fysiska butiker ersattes av omedelbar digital tillfredsställelse, skärpt av algoritmer.Under 2000-talet skedde ett paradigmskifte. Amerikanska tjänster som Google och Facebook introducerades och fick snabbt genomslag även i Sverige. Google, med sin enkla och kraftfulla sökmotor, gjorde det möjligt att på några sekunder hitta information som tidigare krävde timmar av research. Facebook, som slog igenom globalt runt 2007, förändrade hur svenskar kommunicerade, skapade nätverk och delade sina liv online.Bild: Sveriges digitala revolution – från de första internetanslutningarna på 1990-talet till dagens algoritmstyrda informationsflöde. Teknikoptimism, avreglering och globala plattformar har format hur svenskar kommunicerar, handlar och tar del av nyheter. DreamHack Summer 2008. Av Possan. CC BY 2.0Musik; Button Masher. Av Amber Waldron. Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Menn gjør det digitale husarbeidet. Kvinner står fremdeles i størst grad for det tradisjonelle husarbeidet.  Det digitale husarbeidet kan også representere kontroll over husholdningen, all den tid en person setter opp all teknologien, gir samtykker og gir seg selv tilgang til administreringen av smartdingsene på vegne av familien.  Og er egentlig digitalt husarbeid ekte husarbeid? Her er ikke alltid husholdningene samstemte heller.  Gjest i denne episoden er Helene Maria Fiane Teigen, forsker ved Forbruksforskningsinstituttet SIFO. Programleder er Pål Arne Kvalnes. Teknisk produksjon ved Stian Hübener og Morten Reksten.

No episódio #143 do HotmartCast, recebemos Vinicius Gambetta, fundador da Agência de Bolso, que compartilha sua expertise em marketing digital e o uso criativo da inteligência artificial. Se você busca entender como integrar automação, IA e criatividade para otimizar resultados em campanhas digitais, este episódio é para você! Gambetta fala sobre suas ferramentas preferidas para automatizar processos, como criar e-mails e podcasts automaticamente, além de compartilhar como otimizar textos e conteúdos usando IA.Gambeta também detalha sua experiência com automações criativas, como o uso de IA para gerar podcasts, otimizar storytelling e até mesmo criar um livro com a ajuda de ferramentas como o Canvas do GPT Plus. Ele destaca como essas ferramentas ajudam a economizar tempo e aumentar a eficiência no marketing digital, mas sempre com um toque criativo e pessoal. 

KI, kunstig intelligens, hjelper oss til å modellere vann og avløpsnettet vårt. Innovative løsninger gjør det mye enklere å identifisere med nøyaktighet punkter som lekker og som trenger vedlikehold. Marco fra Infotiles forteller oss på en enkel og forståelig måte hvordan dette blir gjort. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvordan møter vi fremtidens behov for elektrisitet i et digitalt og elektrisk samfunn? Energibruken endrer seg, med desentralisert produksjon, økt behov for fleksibilitet og smartere strømnett. Hva kreves av kraftsystemet vårt for å henge med i utviklingen, og hvordan påvirker dette oss som forbrukere? Sammen med Geir Horn fra UiO og Jun Elin Wiik fra The Norwegian Smartgrid Centre utforsker vi digitale løsninger og utfordringer på veien mot et mer bærekraftig kraftsystem. Programleder er Vebjørn Bakken, direktør for UiO:Energi og miljø.

Snart målgång för serien jag kallar digitala blandband. Serien där jag plockar ut tjugo låtar från en tidsperiod eller specifikt år. Det är nu dags för år 2022. Första året efter pandemin då världen öppnade upp igen. Turnéerna startade upp igen och festivalerna slog åter upp sina portar. Och det kom mycket bra musik som ni kommer att märka i det här avsnittet.

Regeringen vil give politiet mulighed for at skabe AI-generet overgrebsmateriale af børn. Politiet skal kunne dele overgrebsmaterialet i lukkede netværk, for at indfange mulige forbrydere. Men er det etisk forsvarligt, at politiet kan producere og distribuere AI-materiale af seksuelle overgreb mod børn? Risikerer man at seksualisere børn unødigt? Og hvor vide rammer skal politiet have i forsøget på at fange dem, der ser og deler seksuelt overgrebsmateriale med børn? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Bjørn Brandenborg, retsordfører, Socialdemokratiet, Jakob Agesen tillidsmand for NSK og medlem af Politiforbundet, Morten Bangsgaard, tidl. Etisk Råd, bestyrelsesmedlem i Tænketanken Prospekt, Ask Hesby, direktør i Digitalt ansvar, Rosa Lund, Retsordfører, Enhedslisten, Eva Flyvholm, medlem af Dataetisk Råd og tidl. MF, Enhedslisten og René Borg, Næstformand, Stabilt Demokrati og tidligere politibetjent. Vært: Oliver Breum. Producer: Camilla Michelle Mikkelsen. Tilrettelægger: Nina Lorenz Grimstrup.

Regeringen vil give politiet mulighed for at skabe AI-generet overgrebsmateriale af børn. Politiet skal kunne dele overgrebsmaterialet i lukkede netværk, for at indfange mulige forbrydere. Men er det etisk forsvarligt, at politiet kan producere og distribuere AI-materiale af seksuelle overgreb mod børn? Risikerer man at seksualisere børn unødigt? Og hvor vide rammer skal politiet have i forsøget på at fange dem, der ser og deler seksuelt overgrebsmateriale med børn? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Bjørn Brandenborg, retsordfører, Socialdemokratiet, Jakob Agesen tillidsmand for NSK og medlem af Politiforbundet, Morten Bangsgaard, tidl. Etisk Råd, bestyrelsesmedlem i Tænketanken Prospekt, Ask Hesby, direktør i Digitalt ansvar, Rosa Lund, Retsordfører, Enhedslisten, Eva Flyvholm, medlem af Dataetisk Råd og tidl. MF, Enhedslisten og René Borg, Næstformand, Stabilt Demokrati og tidligere politibetjent. Vært: Oliver Breum. Producer: Camilla Michelle Mikkelsen. Tilrettelægger: Nina Lorenz Grimstrup.

Regeringen vil give politiet mulighed for at skabe AI-generet overgrebsmateriale af børn. Politiet skal kunne dele overgrebsmaterialet i lukkede netværk, for at indfange mulige forbrydere. Men er det etisk forsvarligt, at politiet kan producere og distribuere AI-materiale af seksuelle overgreb mod børn? Risikerer man at seksualisere børn unødigt? Og hvor vide rammer skal politiet have i forsøget på at fange dem, der ser og deler seksuelt overgrebsmateriale med børn? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Bjørn Brandenborg, retsordfører, Socialdemokratiet, Jakob Agesen tillidsmand for NSK og medlem af Politiforbundet, Morten Bangsgaard, tidl. Etisk Råd, bestyrelsesmedlem i Tænketanken Prospekt, Ask Hesby, direktør i Digitalt ansvar, Rosa Lund, Retsordfører, Enhedslisten, Eva Flyvholm, medlem af Dataetisk Råd og tidl. MF, Enhedslisten og René Borg, Næstformand, Stabilt Demokrati og tidligere politibetjent. Vært: Oliver Breum. Producer: Camilla Michelle Mikkelsen. Tilrettelægger: Nina Lorenz Grimstrup.

Jag fortsätter med genomgången av musik kopplat till kalenderår. Det som jag valt att kalla digitalt blandband är som bekant en uppräkning av låtar som kan betraktas som ett greatest hits från den aktuella tidsperioden. Nu har tiden kommit för att gå igenom år 2021. Ett år då vi började vakna upp från pandemin och konserter återigen dök upp i arrangörernas flöden. det var som att något speciellt var på gång och det speglade sig inte minst i all fantastisk musik som kom under året. Här har jag som vanligt sammanställt tjugo låtar som fångar tidskapseln och visar upp hårdrocken i den glans den förtjänar. Tidsresan bakåt blir inte jättelång men en viss nostalgikänsla kan man ändå uppnå trots det korta tidsspannet.

Svensk matkultur bär med sig spår ända från medeltiden där viktiga skiften som reformationen, globaliseringen, upplysningen, det borgerliga samhällets framväxt, industrialiseringen och folkhemmet har bidragit till vad och hur vi äter.Men den viktigaste påverkan på den svenska matkulturen är vår korta odlingsperiod från maj till augusti, som tvingade människorna att konservera, lagra och hushålla för att överleva. Vår kärlek till såsen är en rest från vällingen och protestantisk fromhet har skapat en präktighetskultur kring maten.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med etnologen Richard Tellström, docent i måltidskunskap och aktuell med boken Varje tugga är en tanke – svensk matkultur under 800 år.Matkulturen i Sverige är präglad av ekonomiska, politiska och religiösa förändringar genom århundradena. Klimatet och landskapet dikterade vad som kunde odlas och samlas. Det var råg och korn, mjölkproduktion och en liten mängd kött, främst från grisar, fisk och vilt. Fisket var en viktig del av kosten, speciellt i kustnära områden där upp till 40 procent av kaloriintaget kunde komma från havet. Rökt och torkad fisk var vanliga konserveringsmetoder som tillät långvarig förvaring över de kalla vintermånaderna. Denna tid var också en era där hållbarheten var avgörande, och tekniker som fermentering och inläggning var essentiella för att bevara maten.Ärtsoppan är den enda rätt som överlevt från tiden före moderna ved- och elspisar när matlagning över öppen eld tvingade matlagarna att lägga allt i samma gryta. Fläsket kom först på 1800-talet med billigt importerat saltat fläsk.Fisk och skaldjur, särskilt sill och lax, har varit grundpelare i den svenska dieten fram till 1900-talet. Sillen har picklats och fermenterats sedan medeltiden, vilket var ett sätt att bevara fisken för lagring och transport. Denna tradition lever kvar starkt i Sverige, där inlagd sill är en stapelvara under nationella helgdagar som påsk, midsommar och jul.Rotfrukter som lök, kålrot och potatis har anpassats väl till det svenska klimatet och har varit viktiga på grund av deras förmåga att förvaras över långa perioder. Potatisen, som introducerades runt 1724, blev snabbt en grundsten i den svenska matkulturen och ersatte så småningom andra rotfrukter som den primära basprodukten.Det unika svenska smörgåsbordet är en vidareutveckling av brännvinsbordet där gäster bjöds på brännvin, bröd, smör, ost och korv innan middagen serverades. På julbordet, som är en variant av smörgåsbordet, hittar vi rätter från alla tidsperioder, där den forntida gröten samsas med medeltida korvar, saltad fisk som preparerats med ättika och industriellt framställt socker tillsammans med Janssons frestelse från 1900-talet.Bild: Dukade bord. Brännvinsbord från ca 1800, Fotograf: Mats Lundin, 2001, Nordiska museet, Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)Musik: Skräplandschottis med Michael Caplin, creative commons.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Digitalt liv i datorn. Du kopplar väl upp mot maskhjärnan?

Statens upprättande av våldsmonopol är grundläggande i alla samhällen. På medeltiden var polisiära uppgifter som att upprätthålla lag och ordning lokalt organiserad, med borgare som agerade stadsvakter i städerna och bönder som fjärdingsmän på landsbygden. När statsmakten stärkte sin ställning under den tidigmoderna tiden kom kungamakten att ta större ansvar för polisiära uppgifter även om det lokala inslaget fortsatte att vara dominerande.Den moderna specialiserade polisen som vi känner idag utvecklades först under 1800-talet och början av 1900-talet. Spänningen mellan kommunalt och statligt inflytande över polisen har funnits med ända tills polisen förstatligades 1965.I detta avsnitt av podden Historia.Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Josefine Berndt som doktorerade i historia med avhandlingen Polisfrågan i svensk politik - Reformer och institutionell förändring 1875–1965.Under medeltiden, då Sverige bestod av mindre samhällen och städer, var polisväsendet lokalt organiserat. Dåtidens ordningsmakt kallades fjärdingsmän, lokala förtroendemän som hade ansvar att bevaka ordningen inom deras socken. Dessa fjärdingsmän var både poliser och skatteindrivare och hade en djup förståelse för sina lokala samhällen. Under kungamakten fanns regionala makthavare som främst såg kungens intresse av ordning och skatteindrivning.På 1630-talet genomförde kungamakten en länsindelning med landshövdingar som i varje län var kungens högste tjänsteman. Landshövdingarna fick det yttersta ansvaret för lag och ordning i sina län. De fungerade då som chefer över landsfiskalerna och som åklagare i vissa mål.Under 1700-talet började tanken om en mer organiserad polisstyrka ta form. År 1776 inrättades Kungliga poliskammaren i Stockholm, och kung Gustav III utnämnde Henric von Sivers, adlad Liljensparre, till Sveriges förste polismästare. Nu kom polisen att alltmer förknippas med brottsutredningar. Denna nya position ledde till fler förändringar, och snart ersattes de frivilliga vakterna och borgarna som tidigare hade ansvarat för att upprätthålla lag och ordning med särskilt anställda stadsvakter.Under 1800-talet blev det allt vanligare att kommunerna tog över ansvaret för polisväsendet. Detta var en följd av kommunallagarna från 1862, som skapade en tydligare skillnad mellan städer, köpingar och landskommuner. I städerna överfördes ordningsmakten till borgmästaren eller magistraten, medan landsbygdens polisväsende fortsatte att skötas av fjärdingsmän och länsmän.Under 1900-talet blev det tydligt att det fanns ett behov av att omorganisera och centralisera polisväsendet. Från och med 1965 blev polisen i Sverige statligt styrd, vilket innebar en tydlig omorientering från en lokalt baserad poliskår till en centraliserad, statligt kontrollerad polis. Denna nationalisering markerade en viktig förändring i svensk polisens historia och speglade en generell trend i Europa.Bild: Troligen en arrangerad bild, som visar hur polisen föser in en fyllerist i "Svarta Maja" för transport till polisstationen, Kalmar läns museums fotoarkiv, Digitalt museum, Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM)Musik: Kvinnlig Poles av Birger Stenberg från 1921, Columbia (E7040), Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Värvade soldaters otacksamma roll under 400 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför ett skalbart digitalt entreprenörskap kan vara sättet du kan leva ut ditt kall, din passion och din vision på bästa möjliga sätt. Det är temat på den kostnadsfria föreläsning vi nu bjuder in dig till fredagen den 8e mars klockan 15.00. I dagens poddavsnitt hör vi Emmeli Ahlander berätta lite om hennes väg till digitalt entreprenörskap och hur det kan bidra till dig att skapa bästa möjliga sätt att förmera din potential och din vision med den passion och de gåvor du fått att förvalta och förmera. Oavsett om du tänker att det kan vara ett sätt att nå ut med din passion som en sidosyssla, kicka igång drömmen om ett företag, lägga till ett skalbart inkomstben i ditt befintliga företag eller använda dessa metoder till en annan typ av verksamhet. Det finns ingen bättre tid än nu! Din tid är nu! Vi ses, Emmeli Har du frågor maila oss: hej@ledarskapsakademin.com TA DEL AV MER GENOM LÄNKARNA SOM NÄMNS I AVSNITTET, HÄR NEDAN: FÖRELÄSNING: Bygg skalbart som digital entreprenör 8 mars kl 15.00 https://www.ledarskapsakademin.com/live-webinar/dea/register  

Aktiesparande omvandlades i Sverige under 1980-talet från en verksamhet för några få luttrade experter till en bred folksport. Aktiesparande kom i samklang med tidsandan när 1970-talets oljekris gick mot sitt slut. Börsen skulle växa kraftigt under hela 1980-talet.Tävlingen Aktie-SM lyckades sprida intresset för aktier i breda grupper, samtidigt som skattereformer gjorde aktiesparande mer förmånligt. Här samsades sömmersketips med expert-strategier. Det ryktades t.o.m om manipulation.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit artikeln Marknadsleken - Aktie-SM och populariseringen av aktiesparande i antologin Marknadens tid - Mellan folkhemskapitalism och nyliberalism av Jenny Andersson, Nikolas Glover, Orsi Husz och David Larsson Heidenblad (red).Aktiesparande var länge en verksamhet för ett fåtal. Den första auktionen vid Stockholms fondbörs hölls den 4 februari 1863. På denna tid var endast ett tiotal bolag föremål för handel, och denna skedde dagligen mellan klockan 13 och 14. Det var först på 1900-talet som genombrottet för aktiebolagsformen kom med en aktiv börshandel. Fornhistorien var 1895 års aktiebolagslag som hade undanröjt kravet att staten måste godkänna varje nytt aktiebolag.En milstolpe i breddandet av aktiesparande var framgången med Aktie-SM (Aktie-Svenska Mästerskapet) år 1981. Tävlingen gick ut på att placera 25 000 fiktiva kronor i fem olika aktier. Initiativet till Aktie-SM kom från Sparbankerna, tidningen Veckans Affärer och stiftelsen Aktiefrämjandet. Med attraktiva priser och lokala del-tävlingar ville man locka människor utan tidigare erfarenhet av aktiemarknaden.Det fanns organiserade intressen bakom ambitionen att sprida aktieägandet. Politikerna ville förbättra kapitaltillgången till företagen samtidigt som näringslivsorganisationer mobiliserade till strid mot löntagarfonderna som syftade till att socialisera storföretagen.Under 1980-talet ökade omsättningen på Stockholmsbörsen kraftigt, och aktiekurserna steg stadigt. Detta ledde till att fler människor blev intresserade av att investera i aktier och sökte sig till sparformen. Skattereformer som gynnande aktiesparande var viktigt för att popularisera aktiesparande.Bild: Börshuset i Stockholm 1957. FOTOGRAF: Ehnemark, Jan (Pressfotograf). Svenska Dagbladet, Stadsmuseet i Stockholm, Digitalt museum, Creative Commons.Musik: A Taste Of Eighties av bzur, Storyblock AudioLyssna också Finanskrascher och hyperinflation från Florens till Weimar.Källor: David Larsson Heidenblad: (2023) Marknadsleken - Aktie-SM och populariseringen av aktiesparande i antologin Marknadens tid - Mellan folkhemskapitalism och nyliberalism av Jenny Andersson, Nikolas Glover, Orsi Husz och David Larsson Heidenblad (red).Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ja, det handler om AI igen. Jeppe og Adam har været til arrangementer om AI og bringer perspektiver med sig hjem. Så DataSnak 188 kommer til at at handle om hvordan AI bliver brugt i store virksomheder, om digitaliseringen virkelig er rykker ind på bestyrelsesgangen, om Azure Prompt Flow og hvad sandhed egentlig er? Plus et eftershow om Threads, jul, nyhedsbreve, AI i Gymnasiet og Janus' rotter! Links: aiigymnasiet - Praxis Todai - AI ReDI School Digital Dogme Er Nordiske organisationer klar til AI? Tiprunde: Adam: Doctor Who: The Star Beast | Disney+ Jeppe: The Rest Is Entertainment on Apple Podcasts Praktisk Husk at du kan blive medlem af vores Discord-server på https://discord.gg/QJeXHAQNjF DataSnak har fokus på it-faglige og it-politiske emner, og nørder igennem med alt fra automatisering over sikkerhed til uddannelse i den digitale verden. Podcasten behandler også SAMDATAHKs relevante aktiviteter såsom kurser, faglige initiativer, kommunikation og værktøjer og tilbud, som man kan få, når man er it-medlem i HK. Formål er at gøre lytterne klogere på hvad der sker i deres arbejdsliv her og nu og i fremtiden, og gå i dybden med problemstillinger fra it-professionelles hverdag. Tovholderen på podcasten er it-faglig konsulent Jeppe Engell. Den anden vært er Adam Bindslev. DataSnak udkommer hveranden mandag. Tak fordi du lytter med! Får du lyst til at komme med ris og ros, kan du sende en e-mail til jeppe.engell@hk.dk - og hvis du har tekniske spørgsmål eller kommentarer kan de sendes til adambindslev@gmail.com   

Har du svårt att välja väg framåt? När du har flera saker du vill göra samtidigt så är det lätt att fastna. Veckans avsnitt ger dig rätt perspektiv och flera konkreta tips på hur du kan känna dig starkare. Lyssna, anteckna och gör jobbet!Det här avsnittet är en utvald favorit från en tidigare säsong.Mer från Johannes:

Det finns en anledning till varför en person är som den är. Till varför du är som du är. Smärta har format din personlighet och trauma har skapat distans. Du kan inte ändra din historia, men du kan kontrollera vad den får göra med dig.Det här avsnittet är till dig, som vill äga din historia.Mer från Johannes:

Varför är det så svårt att förändra vissa beteenden? Det spelar ju ingen roll vad du lär dig om du inte använder det. I veckans avsnitt får du lära dig mer om vanor, hur dom påverkar dig och var du ska ska börja för att förändra dom. Lyssna, anteckna och gör jobbet!Det här avsnittet är en utvald favorit från en tidigare säsong.Mer från Johannes:

Du saknar förebilder i din omgivning. Du har inga pengar för att skapa det du vill, och du ser egentligen inga förutsättningar för att lyckas. Men du har drömmar. Jag vill vara din förebild. Och om du bestämmer dig för att sätta igång och bevisar för dig själv att du kan, då blir du en vinnare.Det här avsnittet är till dig, som behöver en förebild.Mer från Johannes:

Många vill byta jobb men alldeles för få vågar ta steget och det är katastrofalt för självförtroendet. I veckans avsnitt tar du reda på om det har blivit dags för dig och får tydliga steg för hur du går vidare på ett bra sätt. Lyssna, anteckna och gör jobbet!Det här avsnittet är en utvald favorit från en tidigare säsong.Mer från Johannes:

Våra känslor driver, pushar och vägleder oss varje dag. Men dom bromsar, skaver och hindrar oss också. Du vill upptäcka dina känslor på riktigt. Du vill lära dig ta hand om känslor och förstå dina mönster och hitta vägar till starka känslomässiga tillstånd för att kunna göra det som är viktigt för dig.Det här avsnittet är till dig som, vill förstå dina känslor.Mer från Johannes:

Mod är en muskel som behöver utmanas och tränas. I veckans avsnitt kan du lyssna till 10 steg, som får ditt liv att växa. Lyssna, anteckna och gör jobbet! Det här avsnittet är en utvald favorit från en tidigare säsong.Mer från Johannes:

Vad älskar du att göra? Vad fångar dig på ett sätt som stannar tiden? Vad skulle hända om du hittade till det tillståndet oftare? Energi är inget du behöver när du börjar, det skapas när du sätter igång. Det är dags att sätta igång.Det här avsnittet är till dig, som vill skapa flow.Mer från Johannes:

Riksföreståndaren Sten Sture den yngre (1493-1520) spelade ett högt spel i maktkampen under Kalmarunionens sönderfall. I en tid när furstemakten stärktes använde Sten Sture d.y. sig av allmogens stöd i kampen mot oppositionen inom riksrådet. Hänsynslöst utnyttjade han förläningar för att stärka sina allierade och försvaga sina motståndare.Sten Sture d.y. kom att leda det militära motståndet mot den danska unionskungen Kristian II, men sårades dödligt av en kanonkula vid ett slag på sjön Åsunden 1520. Sten Sture den yngres liv och död ger en relief till historien om den uppåtstigande Gustav Eriksson Vasa. Hade Sten Sture överlevt skulle Gustav Vasa troligen aldrig blivit kung.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor emeritus i historia vid Försvarshögskolan och aktuell med biografin Sten Sture den yngre.Sten Sture den yngre föddes antingen 1492 eller 1493. Han tillhörde släkten Natt och Dag, och tog namnet Sture efter sin farfar Nils Bosson. Redan som ung pojke adlades han av unionskungen Hans under dennes kröning 1497. Sten Sture d.y. deltog i flera krigshandlingar mot Danmark. År 1510 utnämndes han till innehavare av Örebro slott och försvarade framgångsrikt Västergötland mot danskarna.Efter Sten Sture den äldres död 1503 uppstod ett maktvakuum i Sverige. Rådsoppositionen valde Erik Trolle till ny riksföreståndare, vilket ledde till spänningar med Sten Sture den yngre. Sten Sture tog dock snart över sin fars län och fick allmogen att ställa sig på hans sida. I januari 1512 utropade han sig själv till riksföreståndare efter att ha besegrat Erik Trolle i en maktkamp. Sten Sture fick stöd från allmogen, Stockholms borgerskap och vissa medlemmar i rådet.Sten Sture d.y. och ärkebiskopen Gustav Trolle hamnade i konflikt med varandra. Gustav Trolle försökte utöva sin makt och belägrade sig i Almarestäkets slott. Sten Sture tvingade Gustav Trolle att kapitulera. Han avsattes från sitt ämbete och Almarestäkets slott revs.Under denna tid var Sverige hotat av den danske unionskungen Kristian II, som försökte återta makten över landet. Kristian II sände en stark flotta till Stockholm som belägrade staden. Sten Sture och hans styrkor lyckades dock besegra danskarna i slaget vid Brännkyrka och tvinga dem att dra sig tillbaka. Trots framgången fortsatte hotet från Danmark, och Sten Sture ledde personligen försvaret av Västergötland mot danskarna.Sten Sture den yngre sårades allvarligt i slaget vid Bogesund 1520 när han träffades av en kanonkula. Trots skadorna fortsatte han att leda sina trupper till Tiveden, men han avled några dagar senare på Mälarens is på väg till Stockholm. Efter hans död kapitulerade Stockholm och Sten Sture den yngres änka, Kristina Gyllenstierna, försvarade staden. Kristian II återtog makten och genomförde i november det ökända Stockholms blodbad.Bild: Sten Sture den yngre. Kulturparken Småland. Digitalt museum, Erkännande (CC BY) samt Slaget vid Brännkyrka av Johan Gustaf Sandberg, Wikipedia, Public DomainMusik: kompositör: Josquin des PrezPerformer framförd av Kat Walsh, Producent: Gregory Maxwell, GFDL 1.2 , via Wikimedia CommonsLyssna också på Nytt ljus över antalet döda i Stockholms blodbad.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad skulle du göra mer av om du fick mer tid eller resurser? Vad händer i kroppen när du medvetet börjar säga nej till saker som du normalt säger ja till?I veckans avsnitt får Johannes dig att förstå att du har mer att ge av dig själv, när du själv väljer vad du lägger din tid på och skapar ett liv på dina egna villkor. Mer från Johannes:

Bär du på sorg och jobbiga känslor? Veckans avsnitt hjälper dig när du känner dig ledsen. Lyssna, anteckna och gör jobbet.Det här avsnittet är en utvald favorit från en tidigare säsong.Mer från Johannes:

Saknar du en förebild som visar vägen? Motivation för att komma igång, eller energi för att orka vidare?Det här avsnittet är till dig som söker inspiration.Mer från Johannes:

Vilka verktyg finns för att hantera panikångest som en konsekvens av utbrändhet? Vad gör man när flyktmekanismerna sätter igång i kroppen? Hur fångar man upp signalerna tidigt, och går det ens att förebygga?I det här avsnittet vägleder Johannes dig att hantera känslor, signaler och uttryck kring stress och panikångest och ger dig råd att både förebygga det som händer i kroppen.Mer från Johannes:

Har du svårt att behålla fokus? Veckans avsnitt hjälper dig att sluta springa på allt samtidigt, planera smartare och bli en person som går att leva med. Lyssna, anteckna och gör jobbet!Det här avsnittet är en utvald favorit från en tidigare säsong.Mer från Johannes:

Varför fastnar du och saboterar för dig själv? Varför känns det lätta så svårt? Har det till och med gått så långt att du står i vägen för dina egna drömmar och mål? I det här avsnittet hjälper Johannes dig att förstå hur din självbild begränsar dina möjligheter och ger dig konkreta steg för att påbörja en förändring.Det här är till dig som vill stärka din självbild.Mer från Johannes:

Hur vet man att man är på fel ställe? Säger känslan i kroppen att du ska flytta ifrån den plats du bor, men huvudet har argumenten som säger emot? Är det något som gnager i dig, men du vet inte riktigt vad?I det här avsnittet ger Johannes dig en kompass kring hur du ska tänka om du tvekar i var du hör hemma.Mer från Johannes:

Sitter du fast i ältande och destruktiva tankar? Veckans avsnitt är en käftsmäll som tvingar dig att lyfta blicken, se klart och hitta styrka i motgångar. Lyssna, anteckna och gör jobbet!Det här avsnittet är en utvald favorit från en tidigare säsong.Mer från Johannes:

Har du svårt att fatta vardagliga beslut och leder det till en känsla av ångest? Har du haft starka individer omkring dig genom livet som gärna tar beslut åt dig? Vänder du dig ofta till andra för att fråga vad de ska äta, vad de tycker om ditt karriärsval eller vilken typ av partner som passar dig?Oavsett vilken anledning du har till att känna ångest inför beslut, så är den inspirerande sanningen att det går att vända på det här beteendet.Det här avsnittet är till dig som har beslutsångest.Mer från Johannes:

Varför är det så svårt att säga till andra att du är bra på något? Känner du recenserande blickar när du vågar, och skapar det en oförtjänt osäkerhet i kroppen? Hur begränsar du dig själv för att passa in?I det här avsnittet förklarar Johannes att situationer vi varit med om i tidig ålder påverkar hur vi vågar stå upp för oss senare i livet. Han går också igenom olika sätt att hitta modet för att göra förändringen, och förklarar hur mycket du tjänar på att stå upp för dig själv.Mer från Johannes:

I veckans avsnitt tar jag dig bakom kulissen till The law of attraction. Du lär dig skillnaden på vilseledande barnslighet och smarta strategier för att uppnå dina mål. Lyssna, anteckna och gör jobbet.Det här avsnittet är en utvald favorit från en tidigare säsong.Mer från Johannes:

Känns livet som ett ständigt jonglerande av ansvar, deadlines och en konstant ström av intryck? Har du svårt att prioritera vad som är viktigt att lägga din tid på? Vill du ha lite mer ordning och reda, men vet inte var du ska börja?Det här avsnittet är till dig som vill bli mer organiserad.Mer från Johannes:

Är din lösning i jobbiga situationer, att du fokuserar framåt och springer vidare istället för att stanna upp och känna känslorna? Har du en forcerad drivkraft inom dig som gör att du alltid går all in i saker du gör? Hur kan man upptäcka vem man är och varför man beter sig på ett visst sätt?I det här avsnittet går Johannes på djupet kring vad en tuff uppväxt sätter för spår, hur du alltid prioriterar andra och får dig att fundera över varför du inte tar hand om dig själv.Mer från Johannes:

Veckans poddavsnitt innehåller bland annat en teaser från ljudboken Tough Love och lär dig vad du ska göra med andra människors åsikter. Lyssna, gör övningarna och känn hur det blir lättare att andas.Det här avsnittet är en utvald favorit från en tidigare säsong.Mer från Johannes:

Tvivlar du ofta på dig själv och blir stressad över vilka beslut du ska fatta? Låter du fel människor få inflytande över vad du vill göra? Ingen är immun mot andras åsikter, men det är otroligt viktigt att hitta din egen röst och våga stå bakom dina egna beslut.Det här avsnittet är till dig som lyssnar för mycket på andra.Mer från Johannes:

Sekunden du börjar göra något nytt så möter du motstånd. Red ut och bestäm dig för vilka åsikter som ska få ha betydelse för vilka beslut du fattar för din framtid.Det här avsnittet är en utvald favorit från en tidigare säsong.Mer från Johannes:

Hur hittar vi vår egna röst och hur vågar man lita på sig själv? Hur vet man om det är sin egen röst eller ett bra råd som någon gett? Hur tar vi ansvar själva utan att peka finger och gömma sig bakom vad andra sagt?I det här avsnittet vägleder Johannes dig genom intrycken av andras råd och röster och får dig att förstå att du genom livet kopierar andras röster för att hitta din egen. Det tar lång tid att medvetet hitta sin egna vilja och grund, men genom att ta ansvar och växa upp så hittar du till slut dit.Mer från Johannes:

I veckans avsnitt påminner jag dig om vad du behöver göra för att känna dig levande. Varför känns det som du står stilla eller tappar motivation? Hur gör du för att få tillbaka känslan av att du utvecklas? Lyssna, så får du svaren.Det här avsnittet är en utvald favorit från en tidigare säsong.Mer från Johannes:

Lever du med en oro som det är svårt att sätta fingret på? Vi har skakats om ett par gångar dom senaste åren med en global pandemi, en klimatkris och en inflation som anstränger vår ekonomi. Hur ska man hantera ångesten över alla ovissheter och utmaningar?Det här avsnittet är till dig som har ångest över krisen.Mer från Johannes: