Podcasts about rasismen

USA lämnade inte sitt rasistiska arv när slaveriet officiellt avskaffades 1865. I Södern bytte förtrycket bara skepnad. Svarta män fängslades i stor skala för påhittade brott för att sedan hyras ut till arbetsgivare. Ku Klux Klans terror i form av lynchningar och mordbränder förhindrade svarta män från att rösta i Södern.Det offentliga rummet delades upp genom rena apartheidlagar – en segregation som, även efter medborgarrättsrörelsen på 1960-talet, har bitit sig kvar genom bostadssegregation.Detta är det andra avsnittet av två om rasismens historia i USA i podcasten Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten Martin Gelin, som bland annat har skrivit boken Den vita stormen – Rasismens historia och USA:s fall.Rasismen i USA är en central och djupt rotad del av landets historia, präglad av brutala system, kulturella stereotyper och en ideologi som syftat till att rättfärdiga ojämlikhet. Historien är fylld av exempel på våld, förtryck och systematisk exkludering, men också motstånd, kulturellt skapande och politiska framsteg som har format nationens utveckling.Efter slaveriets avskaffande fängslades svarta män för små förseelser eller påhittade brott för att sedan hyras ut till arbetsgivare. Fabriker kunde beställa fångar, som myndigheterna sedan försåg dem med.Massfängelsesystemet, som började ta form på 1970-talet, fortsätter att påverka samhället idag, där svarta amerikaner utgör en oproportionerligt stor del av fängelsepopulationen. Under 1980-talet intensifierades denna utveckling under Reaganadministrationen. Lagar som införde hårda straff för små narkotikabrott drabbade svarta samhällen oproportionerligt hårt. Detta förstärktes ytterligare av privata fängelseföretag, som ekonomiskt tjänade på denna systematiska diskriminering.En försvinnande liten andel av de svarta männen i Södern hade möjlighet att utnyttja sin rösträtt, då vita med hjälp av terror och administrativa åtgärder gjorde det omöjligt att rösta. Det var först på 1960-talet som svarta i Södern fick medborgerliga rättigheter.Det skulle dröja nästan ett sekel innan en ny våg av förändring svepte genom USA. Under 1960-talet, genom medborgarrättsrörelsen, utkämpades en ny strid för lika rättigheter. Martin Luther King Jr., Rosa Parks och andra ledde demonstrationer som utmanade de djupt rotade strukturerna av rasism. Voting Rights Act från 1965 markerade en seger – svarta amerikaner fick äntligen full tillgång till sin rösträtt.En vit backlash, där politiska och juridiska mekanismer användes för att undergräva dessa framsteg, blev snabbt en realitet. Genom strategiska reformer, såsom att försvåra röstning i svarta samhällen, förhindrades fortsatt förändring.Rasismen syns fortfarande i modern politik, särskilt inom det republikanska partiet. Genom att manipulera valkretsar och införa restriktiva vallagar har partiet funnit nya sätt att marginalisera svarta väljare.Bild: Skylt för det "färgade" väntrummet på en busstation i Durham, North Carolina, maj 1940. Jack Delano. Källa: Wikipedia. Public Domain.Musik: Feels Like Gospel Morning av Kana Kamitsubo, Storyblock Audio.Lyssna också på S:t Barthélemy – En skamfläck i Sveriges historia.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den amerikanska självständighetsdeklarationen från år 1776 har inspirerat frihetskämpar ända fram till vår tid. Men USA:s ideologiska fader, Thomas Jefferson, skrev de berömda raderna om att "alla människor är skapade lika" samtidigt som han utdömde piskstraff till 12-åriga slavar på sin plantage Monticello. Denna motsättning har USA aldrig kommit över.Trots att slaveriet förbjöds den 18 december 1865 genom det 13:e tillägget till konstitutionen tvingades tidigare slavar och deras ättlingar i Södern att fortsätta leva under slavliknande förhållanden, helt utan medborgerliga rättigheter, långt in på 1900-talet. Därför är det svårt att förstå dagens USA utan att ta med rasismen i analysen.Detta är det första avsnittet av två om rasismens historia i USA i podcasten Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten Martin Gelin, som bland annat har skrivit boken Den vita stormen – Rasismens historia och USA:s fall.Från slavhandelns grymheter till moderna former av strukturell rasism har förhållandet mellan ras och makt format USA:s identitet. Rasismen i USA är en central och djupt rotad del av landets historia, präglad av brutala system, kulturella stereotyper och en ideologi som syftat till att rättfärdiga ojämlikhet. Historien är fylld av exempel på våld, förtryck och systematisk exkludering, men också motstånd, kulturellt skapande och politiska framsteg som har format nationens utveckling.Den amerikanska rasismen började 1619, när det första slavskeppet anlände till Nordamerika med afrikanska slavar till Jamestown, Virginia – en brittisk koloni som behövde arbetskraft för att odla tobak och andra grödor. Dessa män och kvinnor tvingades in i ett brutalt system som skulle bli ekonomiskt fundamentalt för kolonierna, samtidigt som de amerikanska grundlagsfäderna byggde sina samhällen på principer om mänskliga rättigheter och frihet.Under den amerikanska revolutionen slog kolonisterna sig fria från brittiskt styre. De kämpade för sina rättigheter mot vad de uppfattade som tyranni – samtidigt som de själva upprätthöll ett system som förvägrade samma rättigheter till miljontals slavar. För Jefferson och andra slavägare som deltog i revolutionen var friheten reserverad för vita män.Afrikanerna sågs som underlägsna av de europeiska kolonisatörerna, vilket gav upphov till en rasistisk ideologi som rättfärdigade slaveriet. Denna ideologi genomsyrade inte bara samhällets lagar utan också dess kultur, religion och vetenskap.1861 bröt inbördeskriget ut, delvis som ett resultat av djupa motsättningar mellan nord och syd om slaveriets framtid. Nordstaterna, industrialiserade och mindre beroende av slavarbete, motsatte sig sydstaternas vilja att expandera slavsystemet till nya territorier. Abraham Lincoln, en frispråkig kritiker av slaveriet, ledde unionens kamp, men även han var medveten om frågans komplexitet.Kriget avslutades med seger för nordstaterna och avskaffandet av slaveriet 1865. Men svarta amerikaners frihet var långt ifrån säkerställd. Jim Crow-lagar, som infördes i slutet av 1800-talet, återinförde en form av slaveri i allt utom namn. Lynchningar, förnekad rösträtt och segregationslagar blev normen.Bild: Amerikanska slavar som väntar på försäljning: Richmond, Virginia , målning av Eyre Crowe baserad på en skiss gjord 1853 när han besökte USA med William Thackeray. Källa: Wikipedia. Public Domain.Musik: Louisiana Blues Slide Acoustic Guitar med Raighes Factory. Storyblock AudioLyssna också på Det amerikanska inbördeskriget – USA:s blodigaste krig.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Utvalda inlägg från Per-Anders Svärd Detta är en samling inlägg i form av en ljudproduktion. Inläggen är publicerade på Per-Anders Svärds blogg mellan 2005-2015 och är noga utvalda för denna produktion av projektet Ljud för djuren. Vissa inlägg har modifierats för att vara tidsaktuella även idag. Inspelningen av denna produktion har gjorts 2024. Inläst och redigerat av Markus Tufvesson. Inläsningen av denna produktion har gjorts ideellt och utan vinstsyfte. Projektet Ljud för djuren har läst in för att öka medvetenheten och kunskapen kring veganism och för att lyfta argumentationen och kommunikationen kring djurrätt och miljö. Per-Anders Svärd är doktor i statsvetenskap, och lektor i statsvetenskap på Södertörns högskola . Han är också Associate Fellow vid Oxford Centre for Animal Ethics och tidigare förbundsordförande i Djurens Rätt (2003–2007). I bloggen som dessa inlägg är publicerade på skriver Per-Anders oregelbundet om djurs rättigheter och vår speciesistiska kultur ur ett abolitionistiskt, poststrukturalistiskt och psykoanalytiskt vänsterperspektiv. Läs hans blogg på: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠peranderssvard.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Denna produktion har gjorts med tillstånd från författaren.

Mye har blitt sagt og skrevet om Durek Verrett. Hos «Stavrum & Eikeland» får vi høre Dureks egen historie, i Dureks egne ord om; oppveksten, hans turbulente forhold til moren, rasisme både i kongelige europeiske kretser og blant prinsesse Märtha Louises tidligere nære venner, hvordan han opplever oss nordmenn, bryllupet, hans nære og gode forhold til kongen, dronningen og kronprinsparet, den påståtte krisen i den norske kongefamilien, og ikke minst hvordan han vant sin prinsesse, det første stevnemøtet og hvordan han fridde.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Real Madrid-stjärnan Vinicius Junior bröt ihop i tårar under en presskonferens på en landslagssamling. Och berättade att han mer och mer tappar lusten att spela fotboll. Han berättade om sin kamp. En kamp han går igenom varje match, varje dag. Det här efter att han fått utstå rasism många gånger. Vad gör egentligen höjdarna inom fotbollen för att få bukt på det här? Och vad krävs det för krafttag för att få stopp på rasismen inom fotbollen? Medverkande: Makoto Asahara Programledare: Demir Lilja

En radiobrevväxling mellan Annika Lantz och Dilan Apak om ordet domänförlust, dokusåpor och domänförluster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

GIGWATCH JULKALENDER Julen smälter isen, en berättelse om arbete, teknik och vänskap. 4 avsnitt, ett varje advent! Una och Ragna firar att Ragna har blivit befordrad och att de har mer fritid nu när pysslingarna blivit anställda som nissarnas tjänstefolk. De letar efter Stolle för att dela glädjen, men hön har inte setts till på ett tag. Skriven och producerad av Felix i Gigwatch. Rollista: Meteorolognisse Roji: Rojin Pertow Stolle: Sophie Tunklev Brynolf och Una: Adam German Ragna och pysslingar: Mikaela Bergmark Tome och pysslingar: Louie Hasselqvist Berättarröst och Tomten: Felix Söderberg Övriga röster: Medlemmar i Gigwatch Stort tack till tidningen Arbetaren för lån av mikrofoner! Podden och julspecialen görs av Gigwatch, en ideell förening. Om du gillar det du hör, swisha gärna ett bidrag till 123 583 33 48 och märk betalning med"Jul". Alla bidrag går till Palestinagruppernas akutinsamling för Gaza.

Svenskfientlighet: Den godkända rasismenDet är dags att tala om svenskfientligheten. Igen. Det blir nämligen uppenbart att all annan form av "rasism" (må det vara det som kallas islamofobi, antisemitism eller vad som helst) behandlas på ett helt annat sätt än hatet, våldet och föraktet mot svenskarna. Vi ser det när regeringen skjuter till tio miljoner för att specifikt skydda judar, men inte lägger en krona på att bekämpa svenskfientlighet, men exemplen är så klart många fler.Vi tittar tillbaka på när svenskfientligheten första gången lyfter i Sveriges riksdag 2011, som viftades bort av dåvarande integrationsminister Erik Ullenhag (numer Sveriges ambassadör i Israel) som något ickeexisterande; ett påstående som följdes upp av Morgan Johansson så sent som 2022.Att hetsa mot svenskar är godkänt i Sverige, både av juridiken och politiken - Sverigedemokraterna undantaget. Så varför är det den enda godkända rasismen, och vad får det för effekter på samhället?HELA PROGRAMMET: https://www.svegot.se/s03e45Alla våra program finns på https://www.svegot.seOrganisera dig för en svensk framtid på https://www.detfriasverige.seTa del av den viktigaste kulturdebatten på https://www.sveating.seFölj oss på:X: https://www.twitter.com/radiosvegotTelegram: https://www.t.me/svegot

Det är dags att tala om svenskfientligheten. Igen. Det blir nämligen uppenbart att all annan form av "rasism" (må det vara det som kallas islamofobi, antisemitism eller vad som helst) behandlas på ett helt annat sätt än hatet, våldet och föraktet mot svenskarna. Vi ser det när regeringen skjuter till tio miljoner för att specifikt skydda judar, men inte lägger en krona på att bekämpa svenskfientlighet, men exemplen är så klart många fler. Vi tittar tillbaka på när svenskfientligheten första gången lyfter i Sveriges riksdag 2011, som viftades bort av dåvarande integrationsminister Erik Ullenhag (numer Sveriges ambassadör i Israel) som något ickeexisterande; ett påstående som följdes upp av Morgan Johansson så sent som 2022. Att hetsa mot svenskar är godkänt i Sverige, både av juridiken och politiken - Sverigedemokraterna undantaget. Så varför är det den enda godkända rasismen, och vad får det för effekter på samhället? Inlägget Svenskfientlighet: Den godkända rasismen dök först upp på Svegot.

Alexander pratar han om rasismen i branschen, att han skriver roller till sig själv och att hans ekonomi bara är 3+. Alexander Karim är skådespelare, regissör och författare, aktuell i en ny thriller-serie som har slagit tittarrekord i Europa.

Handbollslåten Stad i ljus, censurerad Narendra Modi-dokumentär, radiopratare tar över tidningarna, modeveckan i Paris, och: äntligen kom låten som förenar orten och glesbygden! Nanna Olasdotter Hallberg, Moa Wallin och Kristofer Andersson går igenom kulturveckan som gått.

Mellan 1933 och 1939 samlade den tyskjudiska journalisten och författaren Charlotte Beradt in drömmar. Drömmar som i detalj verkade berätta om fasorna som väntade, säger Maria Küchen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången i juni 2018.Drömmar har alltid ansetts vara profetior, budbärare eller existerande platser som människan uppsöker i sömnen. I bibeln finns hundratals referenser till drömmar, både som visioner av framtiden och som Guds anvisningar till människan:Josef i första mosebok drömde flitigt om sin egen kommande storhet. Hans elva bröder skulle underkasta sig honom, drömde han. Det irriterade dem så pass att de slängde honom i en brunn. Och i evangeliet flyr Josef och Maria till Egypten med det nyfödda Jesusbarnet på order från en ängel i en dröm.Shamanresor in i drömmar och syner ses i sina kulturella sammanhang som verkliga. För schamanen finns ingen gräns mellan sömn och vaka, vardag och syner. I det rationella sekulära samtida västerlandet drar vi däremot en gräns mellan dagens verklighet och nattens drömmar, men gränsen är flytande, otydlig och rörlig.'De som drömmer här', konstaterade hon, 'bearbetar inte privata konflikter.'Rörligheten sätts i skarpt ljus i tyska journalisten Charlotte Beradts bok Drömmar i tredje riket som gavs ut första gången 1963 och kom på svenska 2018 i översättning av Jesper Festin. Beradts skildrar människors drömmar i Tyskland från nazisternas maktövertagande 1933 och framåt hundratals drömmar som hon samlade in och skrev ner, innan hon 1939 tvingades lämna sitt hemland och fly till USA.Det rör sig om drömmar från den då ännu smygande regimens första tid, från dess urtillstånd.Och denna totalitära regim styr inte bara människors vakna liv, den styr med järnhand vad de drömmer.När Beradts först försökte strukturera sitt material, hade hon Freuds tankar om drömtydning i bakhuvudet. Freudianskt sett är det drömda privat. Och Beradts tidiga reflektioner om vad människor drömde i tredje riket handlade i Freuds anda om skam, rädsla och omedvetna önskningar. Men så småningom ändrade hon perspektiv.I första mosebok formulerade Josef sina maktanspråk i drömmar. Josefs och Marias flyktdröm i evangeliet räddade Jesus från kung Herodes politiskt motiverade massaker på småbarn. Och 1963 definierade Charlotte Beradts tredje rikets drömmar som en overklig mosaik, vars stenar består av element från den politiska verkligheten.De som drömmer här, konstaterade hon, bearbetar inte privata konflikter.Flykt var förstås ett vanligt tema. En ung kvinna med markant näsa, inte judinna, drömde flera år före raslagarna långa episka drömmar om näsor och papper. I drömmarna jagade hon attester och dokument, bar runt på mappar med alla sina släktpapper, ifrågasattes och förföljdes.Plötsligt ett skrik: de kommer. Flykt, flykt, flykt. Jag letar efter ett gömställe. Plötsligt ligger jag långt ner i en hög med lik äntligen ett bra gömställe. Ren och skär salighet där under likhögen, men mappen med papperen under armen.Detta drömde hon tio år innan massförintelserna inleddes och människor faktiskt gömde sig under högar av lik. Flera gånger återkommer Beradts till drömmarnas profetiska drag:Flera år innan skyltar om att judar inte är önskvärda börjar sättas upp på restauranger, drömmer en kvinna att hon sitter på en restaurang, under en skylt där det står Ut med skadedjuren.En annan kvinna drömmer om en maskin som kontrollerar tankar och beskriver den som elektrisk, ett virrvarr av trådar innan sådan elektronisk avlyssningsapparatur finns.Före koncentrationslägrens kollektiva bestraffningsmetoder drömmer en mörkhårig, ickejudisk kvinna om hur hon hindrar sig själv att göra saker som kan slå tillbaka mot min grupp, eftersom ju alla mörka bestraffas när en av oss gör något förbjudet.I drömmarnas mosaik används fragment ur verkligheten för att ge en bild av framtiden som sedan visar sig korrekt. Det drömda tycks faktiskt profetiskt. Men troligen är drömmarnas profetior inte mer ockulta än om någon som är vaken under nazismens första tid säger:Om några år sitter det skyltar på restauranger om att judar inte är önskvärda. Det kommer att sluta med att människor tvingas gömma sig i likhögar.I Tyskland på 30-talet drömde många att vardagsföremål vände sig emot dem. En kvinna drömde att en medlem i nazisternas paramilitära underorganisation SA öppnade luckorna till hennes kakelugn. Med skärande röst började ugnen upprepa varenda mening som vi yttrat mot regeringen, vartenda skämt som vi dragit.En annan kvinnas sänglampa gjorde samma sak. En grönsakshandlares soffkudde, ett skrivbord, ett påskägg, alla dessa ting blev angivare.Rasismen och antisemitismen har monterats in i de förföljda så att de i drömmarna förföljer sig själva.Dessa drömmar hade ett budskap inte från Gud, eller en ockult verklighet eller inifrån det egna psyket, utan från diktaturen: Ni ska vara rädda.Kan det finnas en nyttigare dröm för en totalitär regim? frågar Beradt retoriskt.Och ett annat återkommande budskap i drömmarna var: Ni ska vara tysta.En städerska börjar i sin dröm prata ryska, som hon inte alls kan, för att hon inte ska förstå sig själv om hon säger något förbjudet om staten.En kontorist drömmer att han ska lämna in ett skriftligt klagomål över det rådande tillståndet. I ett kuvert stoppar han ett blankt pappersark utan ett enda ord på och känner sig stolt över att ha sagt ifrån.De som drömmer i Beradts bok är kritiska till den nya ordningen och rädda för den. Ett eget avsnitt ägnas judarnas drömmar. En judisk ung kvinna drömmer att hon, precis som sina förtryckare, uppfattar judar som äckliga och fula. En judisk jurist drömmer att han i en park, i stället för att sätta sig på den gula bänken för judar, sätter sig på papperskorgen. En annan jurist drömmer att han kastas ner på marken av nazistiska vakter och säger: Jag kysser marken som ni kastar mig på.Rasismen och antisemitismen har monterats in i de förföljda så att de i drömmarna förföljer sig själva. Det framstår som en seger för det totalitära samhället.Beradt betraktar sitt dröm-material främst som en studie i totalitarism. Hon citerar Robert Ley, nazistisk riksorganisationschef, som sa att de enda som fortfarande har något privatliv i Tyskland är de som sover, och hon slår fast att han hade fel.Likheterna är stora mellan dröm-materialet Beradt har samlat ihop och Kafkas böcker. Även parallellerna med Becketts, Orwells och Huxleys verk är slående, och Charlotte Beradt ser de insamlade drömmarna som högst tidsspecifika. Drömmarna i tredje riket handlar inte om förtryck i allmänhet, utan om den paradoxala och säregna tillvaron under en totalitär regim på nittonhundratalet.Men förtryckta har förstås alltid drömt mardrömmar om förtryckarna, och härskare världen över i alla tider har frågat drömtydare om råd och om framtiden. Vad drömde de övertygade nazisterna på nätterna? Drömde de som gamla testamentets Josef, om sädeskärvar och stjärnor som bugade sig för dem och underkastade sig? Eller ångestdrömmar som alstrades av ett undanträngt samvete?Den frågan besvarar inte Charlotte Beradts. Nazisters drömmar hade hon inga möjligheter att samla in. Vad makthavarna i tredje riket drömde på nätterna, det återstår för skönlitteraturen att gestalta.Maria Küchen, författare LitteraturCharlotte Beradt: Drömmar i tredje riket. Översättning Jesper Festin, Ersatz, 2018.

60 år efter sin död är den danska författaren Karen Blixen högaktuell: ny TV-serie, nyutgivning av boken "Den afrikanska farmen", Bille Augusts film "Pakten"... Varför? Vi ger svar. Hör författaren och litteraturvetaren Moa Matthis om Blixens författarskap. Våra korrespondenter Samuel Larsson och Richard Myrenberg berättar om Blixens betydelse, status och ställning i Danmark respektive Kenya, och så återvänder vi till storfilmen från 1985, "Mitt Afrika". Kulturjournalisten Jenny Aschenbrenner har nyligen sett om den. Håller den för tidens tand?ASTA AUGUST OM ROLLEN SOM KARIN I "BRÄNN ALLA MINA BREV"På fredag är det biopremiär för Björn Runges film "Bränn alla mina brev", baserad på Alex Schulmans bok. Huvudrollen som Karin spelas av Asta August, och vår reporter Björn Jansson har träffat henne.HUR VET MAN NÄR MAN DELTAR I EN HISTORISK HÄNDELSE?Det undrar idéhistorikern Michael Azar i dagens radioessä från OBS-redaktionen, och tar avstamp i hur han själv som nittonåring var en av dem en iskall novemberdag 1989 var med och knackade hål i Berlinmuren.Programledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Lärarbrist i Arizona; Lori Lightfoot bussar vidare illegala till republikanska städer Illinois; Amerikansk vänsterelit hyllar drottning Elizabeth II:s bortgång; 21 år sedan 9/11 attacken; Kalifornien inför el-begränsningar; Rasismen mot vita fortgår; Demokraternas guvernörskandidat i Arizona vägrar debattera mot republikanen Kari Lake; Välgörenhetsorganisation vill nå minoriteter med CRT; Kathy Griffin säger att det blir inbördeskrig om folk röstar på republikanerna; Amerikansk kontra svensk dröm. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Utviklingen i USA går så fort at man ikke kan miste et taktslag. Tucker er den som er best på å vise og tolke det som skjer. En gjenganger er at økonomisk ødeleggelse og rasehysteri går hånd i hånd. Nå snakkes det om at USA risikerer diktatur fordi Demokratene ligger an til å tape stort i november. Norske medier er på samme vogna. Rasismen i USA brukes til alt, også til å forklare klimakrisen, slik AOC gjør. Pete Buttigieg mener på ramme alvor at rasisme ligger bak bygging av veier og broer. Tucker har funnet frem klipp av Biden som i valgkampen lovte dyrt og hellig å avskaffe fossil energi. Han har holdt sitt løfte og det er dette som ligger bak de høye drivstoffprisene, ikke krigen i Ukraina. Biden kunne for ett år siden ha reversert sin nedlukning av olje og gassfelt, men valgte ikke å gjøre det. Det var et helt bevisst valg. I stedet setter han Kamala Harris i spissen for en ny task force som skal håndtere hatepidemien på nett. Bidenregimet forverrer folks levevilkår og setter deretter inn sensur og kontroll mot menneskene som reagerer. Det er en oppskrift på konflikt. Hvis du setter pris på sendingene: Vipps oss på 63 89 41. Alle bidrag hjelper. Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Kjøp «Et varslet energisjokk» her!

Varannan utlandsfödd i Sverige har utsatts för rasism det senaste året. Det visar Expos stora enkätundersökning som 4000 svenskar svarat på och som presenteras i rapporten "Kampen om värderingarna" som släpptes i veckan. I datan som samlats in i undersökningen går svenska folkets attityder i frågor om bland annat invandring, integration och mångkultur att utläsa. Var i Sverige är vi mest inkluderande? Och är stödet för ett mångkulturellt samhälle bara något som människor i storstäder är för? Är alla SD-väljare rasister? Det ska vi prata om i veckans Studio Expo, som handlar om vår rykande färska och unika rapport "Kampen om värderingarna". Programledare: Anna Fröjd Medverkande: Sara Aarnivaara och Daniel Poohl Ansvarig utgivare: Daniel Poohl Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjande, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

PRIMECRIME:

Åsiktskorridoren av och med Ulrica Schenström, Susanna Kierkegaard, Anders Lindberg och Ingvar Persson

Carl von Linné har under århundraden hyllats för sitt arbete att kartlägga naturen. Redan på 1700-talet, när han systematiserade växter och djur, myntades frasen "Gud skapade och Linné ordnade". Men på senare år har hans delaktighet i statens kampanj mot samer och hans nedsättande beskrivningar av asiater och afrikaner fått uppmärksamhet. Han har kallats både rasismens stamfader och en av världshistoriens mest inflytelserika rasistiska ideologer. Hur såg Linnés liv ut? Och kan man verkligen kalla honom rasistisk?

Tjugofemte delen av vår samtalsserie Bakom kulisserna och vi klampar in i debatten om rasism, islamofobi och kulturell identitet. Finns det verkligen en rädsla för att prata om detta? Är det inte det alla gör hela tiden? Är samhällskontrakt något vi bör införa? Och hur ser representationen egentligen ut på

Vaksinetyranniet er et begrep som fester seg. Myndighetene går tilbake på løfter om ikke å innføre tvangsvaksinering og vaksinepass. Det amerikankse justisdepartementet har nettop bestemt at krav om vaksine ikke er lovstridig. Dette er ikke det samme som tvangsvaksinering, rent fysisk. Men det er et stort skritt på veien hvis du ikke slipper inn på campus eller kollektivtrafikk uten å være vaksinert. Hva er alternativene? De uvaksinerte risikerer å bli annenrangs borgere. I USA er det så mye bråk rundt systemisk rasisme at det allerede inndeler menneskene på en måte som ikke har vært sett siden segregeringen. Mark Steyn sier riker har falt forut, men USA er ved å gi seg selv et banesår gjennom en sinnssyk ideologi. Ta bare professor Sam Williams ved Penn State University som sier til to studenter at de har undertrykket andre mennesker bare ved å være utendørs og «pustet». Guttene reagerer ikke. De kjøper det, slik tusenvis av amerikansk ungdom har svelget dette rasistiske budskapet. Nordiske land er inne i noe av den samme spiralen med kvotering, som gjør at innvandrere går foran innfødte, selv om de er dårligere kvalifisert. Dette er begynnelsen på det systemet USA nå har viklet seg inn i. Norske medier har jevnlig kjørt kampanjer om hvor rasistiske nordmenn er. Aldri utledninger. Politiet sier at det er umulig å få dømt en innvandrer for hat mot hvite nordmenn. I USA har de tatt det et skritt lenger når de gjør hvithet til rasistisk i seg selv. Rasismen sitter innleiret i genene. Hvordan skal man få bukt med den? Det er umulig. Hvite må bare dø ut. Det er vel derfor Biden har åpnet grensene og slipper inn to millioner svarte fra Latinamerika, Afrika og Asia. Bare slik kan rettferdigheten skje fyldest. Amerika som vi kjenner det blir ødelagt. Det er en flik av samme ideologi når Erna Solberg sier at hun ikke har mer rett på Bergen enn utlendinger, selv om hun kan spore slekten tilbake til 1200-tallet. Videoen er klar så fort den er ferdig prosessert på Rumble. Følg oss der!Følg oss også på PodBean, iTunes, og alle steder podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der!         

Nytt larm: Coronavaccinerna kan orsaka hjärtinflammation. Universitetslektor Thomas Nygren konfronterad under Almedalsveckan. Okänd människoart upptäckt i Israel. Allvarlig säkerhetsbrist hos Eufy. AI ska “känna igen” enskilda koalor. Chicagos borgmästare: ”Rasismen är en folkhälsokris”. Magnetiska tänder i kampen mot den globala fetman. Tidigare anställda riktar frän kritik mot Stena Lines personalhantering. Franska vingårdar går tillbaka till arbetshästar. Sändningen sponsras av teuton-systems.com och dalwebb.se . För fler nyhetsuppdateringar besök nyadagbladet.se . Nya Dagbladet - Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!Podcastproduktion - www.skrpt.se

Rasism mellan invandrargrupper passerar under radarn i den svenska begreppsförvirringen om vad som är rasism. Att se vithetens roll, hur den både förför och skapar en internaliserad känsla av underlägsenhet är ett steg framåt för det mångkulturella samhället. Främlingsfientlighet är inte ett vitt privilegium, påpekar journalisten och författaren Ulrika Nandra. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mike Rizzaw. RAPPER/ACTOR/ENTERTAINER/PRODUCER AND 30% HUMAN BEEING Nedan hittar du länkar till olika låtar som Mike Rizzaw medverkar på: https://youtu.be/s8Jq-TPg2rE https://youtu.be/gbYLJRMJKHw https://youtu.be/Ss3hMgasQuU Vill du stödja GreenMovements kan du göra det genom att handla i någon av våra nedanstående shoppar För cannabis älskaren med aktiv och hälsosam livsstil: https://greenmovement.se/ Hampa shoppen https://iriearoma.com/

Nu är det dags för första semifinalen i årets Eurovision inför en levande flertusenhövdad publik. I dagens program bjuds ett samtal med Sveriges radios utsände Carolina Norén. Och hör också Sveriges representant Tusse om rasism och förebilder. MUSIK: AUDIOVISUELL MUSIKALISK SKOGSPROMENAD Reine Jönssons audiovisuella verk A walk in the woods är en pianotrio i 65 delar där bara början och slutet alltid är detsamma däremellan är det lyssnaren som väljer väg och bestämmer hur det ska låta. Intervju med kompositören Reine Jönsson. Dessutom: Vår kritiker Per Feltzin har lyssnat. TV-SERIE: NY SÄSONG AV SUCCÉ-SERIEN "LINE OF DUTY": För sjätte säsongen får vi nu följa antikorruptionsenheten AC-12 i den brittiska dramaserien Line of duty. I snart ett decennium har serien skördat priser och rankas som en av världens bästa polisserier någonsin. Vad är det som gör den så bra? Samtal med vår kritiker Viveca Bladh. ESSÄ: FÖRLAGEN, LITTERATUREN OCH OFFENTLIGHETENS SKYTTEGRAVAR Vad är bokförlagens roll i förhållande till litteraturen - utöver att ge ut den? Bör förlagen stå som garanter för anständigheten hos de författare de representerar - eller ska man skilja på litteraturen och dess upphovsman? Litteraturvetaren Alexander Bareis reflekterar över litteraturens uppgift, med anledning av några aktuella exempel i den tyska bokdebatten.

I det här avsnittet, som spelades in i slutet av april 2021, samtalar vi, Per Han och Tobias Hübinette om rasismen mot asiater. Denna typ av rasism har, liksom all rasism, pågått länge, men aldrig i Sverige uppmärksammats så mycket som i samband med pandemin. Dels för att viruset har sitt ursprung i Kina, dels för vi lever i främlingsfientlig och populistisk tidsanda där ledare som Trump eldat på med förakt och fördomar. Lägg därtill det fruktansvärda terrordåd som ägde rum den 16 mars i Atlanta, USA där sex asiatiska kvinnor mördades. Ett dåd vars efterföljande protester också gjort rasismen mot asiater tydlig i Sverige. I ett försök att förstå allt detta backar Tobias och jag tillbaka till 1800-talet, då Europa och USA kom att ta makten från det mäktiga och högkulturella Kina. Och i denna historiska vändning och i samband med konflikter, krig och kinesisk migration till USA som uppstod stereotyper som Fu Manchu och begrepp som gula faran som sedan blev tjing tjong och nedlåtande begrepp som tyvärr lever kvar än idag. Vi pratar också om skådespelaren Verner Öhlund som under 1930-talet blev Hollywoodstjärna genom att spela en stereotypisk asiat. Mmm. Vägen mot en tolerant värld är lång men med mer kunskap är vi är förhoppningsvis på väg dit – även i Sverige. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Morgan Johansson vill förbjuda "förintelseförnekelse", men vad innebär det egentligen? Dessutom diskuteras polisens roll i det fria Sverige vid tinget, och till slut kommer också diskussionen om behovet av rasism. Inlägget Förintelsen, polisen och rasismen (Fredagstinget #31) dök först upp på Radio Svegot.

Morgan Johansson vill förbjuda "förintelseförnekelse", men vad innebär det egentligen? Dessutom diskuteras polisens roll i det fria Sverige vid tinget, och till slut kommer också diskussionen om behovet av rasism.https://www.svegot.se

Munk, joint eller fri taxiresa? I USA testas olika belöningar för att få folk att vaccinera sig. Hjälper eller stjälper belöningar? Vad vet vi om de miljontals cikador som snart kommer att svärma i östra USA? Hur har corona-pandemin och de alltmer spända politiska relationer med Kina påverkat rasismen mot östasiater? Inbjudna till programmet för att prata om detta är  ståupkomikern Evelyn Mok och Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik vid Karslstads universitet. I USA kan man få en munk, fri taxiresa eller en marijuanajoint i belöning om man vaccinerar sig mot  covid-19. Fungerar belöningar för att locka fler att vaccinera sig eller har de rakt motsatt effekt på de tveksamma? När Thomas var i Washington 2004 svärmade miljontals cidador i huvudstaden. Nu är det dags igen. Hur vet cikadorna att det gått exakt 17 år sedan sist och att det är dags att svärma igen? För att reda ut detta kommer Sandra Åhlén Mulio, doktorand i entomologi och mikrobiolog vid Jagellonska universitetet i Krakow. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Nanna Olasdotter Hallberg Producent: Ulrika Lindqvist

Rasismen mot USAs asiatiske befolkning har en lang og stygg historie. Hvor kommer hatet fra?

Du borde vara mer svensk. Du, som är född och uppväxt i Sverige. Att möta fördomar dagligen, det är Hannas vardag. Hanna är född i Sverige men har föräldrar från två olika världsdelar. Varje dag tvingas hon möta människors fördomar. Och fastän hon blivit bra på att bita ifrån känner hon sig rotlös och ledsen. - Jag har bytt jobb till ett yrke där kunderna inte ser mitt ansikte, säger Hanna. Då slipper jag undan det värsta. Men hur långt ska jag behöva gå för att bevisa att jag är svensk?

  Vi tutes ørene fulle av historier om rasisme, men den går bare en vei. Det kommer nok som et sjokk på mange, men det finnes ikke noe som heter «omvendt rasisme» eller rasisme mot nordmenn. Den finnes per definisjon ikke. Rasismen går bare en vei. Folk flest vil forstå at dette er hakkende galt. Piers Morgan fikk merke at woke og cancel-kulturen er blottet for tvisyn og humor. Han sa han ikke trodde på det Meghan Markle sa. For det har han mottatt 40.000 klager og medietilsynet Ofcom har satt ham under etterforskning.   Morgan gadd ikke høre sin kollega Alex Beresford lekse opp om hvor ille han var på direkte-TV og etter en stund reiste han seg opp og forlot studio med ordene: -Dette gidder jeg ikke.   Journalister i USA kaller ham  «Another day, another racist old white man using his privilege to throw tantrums on TV.» Men faktum er at Morgan sa det mange briter tenker og føler: Meghann er uspiselig. Men det er ikke de som lager reglene: Morgan drew more than 40,000 complaints after saying he didn’t «believe a word» of Markle’s claims of Royal Family racism and bullying in an interview Sunday alongside husband Prince Harry. That prompted an investigation of Morgan by the United Kingdom’s «Ofcom,» or Office of Communications, under its «harm and offense rules.» Men mye tyder på at vinden har snudd. Woke-menneskene har presset sunn fornuft så lenge at den har våknet og overvunnet frykten, nå som det også er lys i enden av covid-tunnellen. Men utlendinger vet å bruke rasismen til å skaffe seg fordeler. Hvis man ønsket å lage motsetninger mellom grupper så er det å gjøre den ene part til offer et velegnet middel. Nordmenn kan ikke finne seg i at det å stå opp for egen kulturarv defineres som rasisme. På Dombås tente en somalier på en kirke som gjengjeldelse for at Lar Thorsen brente en Koran i Kristiansand. Han syntes det ikke helt nådde opp til islams hellige bok, men fikk duge i mangel av noe bedre. Skaden ble på 35 millioner. Heldigvis klarte han ikke tenne på Sel kirke. Lokalavisene beskyttet mannen og skrev at han var en lokal innbygger. De visste bedre. Da han vel var arrestert og saken skulle opp fikk han et akutt anfall av psykose. Dette var høsten 2020. Men i november tilsto han for psykiateren at det hele hadde vært skuespill. Norske leger og dommere lar tvilen komme pasienten/tiltalte til gode. Slik er grunnforutsetningen. Vekta er tippet i nordmenns disfavør. Det sier seg selv at dette er helt uholdbart og forgifter samfunnet. Vi må forlange samme lov for alle. Se våre daglige sendinger på YouTube og Rumble. Dagsorden har premiere kl. 21 seks dager i uken. Programmene kan også sees på våre Facebook-sider,  og de kan høres og lastes ned som podkast på PodBean. Abonnér og få varsel om ekstrasendinger. Kveldens sending ser du her kl. 21.00:

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. Idag pratar vi om att en spion åtalas i Sverige för att ha lämnat uppgifter till Ryssland. Det handlar om högkänsligt industrispionage, något som blir allt vanligare i Sverige enligt Säpo. Dessutom försöker vi reda i den lite märkliga historien om rasistskandalen under mötet mellan Östersund och Landskrona i herrarnas svenska cupen-spel i fotboll. Nu menar polisen att allt verkar röra sig om ett stort missförstånd.

En rekke koronalettelser fra onsdag. Men bare hvis du bor i riktig sone. Forvirrende og mange er lei. Ronny Brede Aase føler har rykka tilbake til start. Helseministeren kommer for å rydde opp 20 år siden Benjamin Hermansen ble drept av nynazister. Rasismen lever fortsatt i beste velgående, sier utenlands-adopterte Sofie som blir tatt for å være prostituert. -- I denne sendinga skal du også få treffe hun som ble kalt surmaga kjerring da hun ba hundeeiere passe på dyra sine i skisporet., - Folk tåler dårlig at noen kritiserer kjæledyret deres, sier veterinær Trude Mostue.

Det är fasanfullt, nästan outhärdligt att läsa. Men Toni Morrisons romaner avslöjar inte bara rasismens djupa verkningar, den ger också en annan bild av vad kärlek kan vara, konstaterar Anna Remmets. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En gammal kvinna predikar i en glänta. Hon har varit slav under större delen av sitt liv och förkunnar nu för andra svarta amerikaner att de ska älska sitt eget kött, sina ögon, skinnet på sina ryggar, sina händer, sina munnar, sina halsar och sina inälvor. En tid senare skär en ung kvinna halsen av sitt eget barn. Det kanske låter märkligt, men båda dessa situationer är berättelser om kärlek. Kärleken och sexualitetens ställning i den samtida litteraturen är föremål för återkommande diskussioner. Det talas ibland om ett posterotiskt tillstånd, inte minst i svenska romaner, där avförtrollningen är norm. Så inte hos Toni Morrison. De scener jag  beskrev ovan är båda hämtade ur den amerikanska Nobelpristagarens mest berömda roman Beloved Älskade från 1987. Den skildrar slaveriets grymheter i 1800-talets USA genom huvudpersonen Sethes ögon, men kan också ses som ett svar på frågan: Hur är det är möjligt att älska i en värld som hatar en? Det är Sethe som, när hon rymt och blir upphunnen, dödar sin dotter för att rädda henne från de fasor hon själv har tvingats utstå. Morrisons sätt att skildra kärlek mellan älskare, mellan föräldrar och barn och inte minst kärleken till sig själv är ofta påfallande ocyniskt. Både den sexuella och den platoniska kärleken skildras på ett ganska högstämt, men också mycket kroppsligt sätt precis som i den gamla kvinnan Baby Suggs predikningar. När hon talar om att älska sig själv så är det inte en livsstilscoach som talar för en medelklass som tappat känslan av mening i tillvaron, hon talar till dem vars ryggar har blivit piskade, vars könsorgan har utsatts för övergrepp; människor som tvingats fungera som avelsmaskiner, och vars munnar stängts in i järnanordningar. Baby Suggs säger åt dem att älska alla sina kroppsdelar eftersom ingen annan gör det. Eftersom det rasistiska hatet i Morrisons böcker på ett mycket konkret sätt riktas mot den svarta kroppen, är det begripligt att denna kropp hamnar i centrum också för läkandet och kärleken. När Paul D och Sethe, två före detta slavar, efter många år återförenas i Älskade och han tar hennes bröst i sina händer, får det som skulle kunna vara ett klichéartat och tafatt sexuellt närmande en ny innebörd när vi senare får veta att de bröst han varsamt håller i sina händer är samma bröst som många år tidigare har tvingats in i en vit mans mun under ett groteskt övergrepp. När Paul D:s händer sluter sig kring dem känner Sethe inte så mycket upphetsning som en lättnad över att han genom att omsluta henne bär en del av den vikt som minnena av alla övergrepp och trauman tynger hennes kropp med. När kärlek i nutida litteratur inte beskrivs med en alienerad posterotisk blick skildras den ofta tvärtom som ett närmast totalt upplösande av jaget, att man lämnar sig själv. En sorts bortomkroppslig trancendens med religiösa undertoner. Hos Morrsion får vi återigen ett slags motbild. Hos henne kan kärleken vara det som gör det möjligt att man återfår sig själv, får syn på sig själv och lär känna sig själv. När slaven Sixo i Älskade talar om sin kärlek till kvinnan han ständigt smiter iväg för att träffa säger han Hon samlar ihop mig, gosse. Dom bitar som är jag, dom samlar hon ihop och ger tillbaka dom till mig i rätt ordning. Slaveriet handlar om att beröva människor deras jag, att plocka isär det för att sedan bruka bitarna som arbetsredskap och ting. Kärleken, tycks Toni Morrison vilja säga, sätter samman dessa bitar, återför jaget till sig självt. I essä- och talsamlingen The Source of Self-Regard skriver hon att medan vita kvinnor har kämpat för rätten att slippa bli mödrar om de inte vill, har svarta kvinnor sedan slaveriets dagar kämpat för att få vara mödrar: för att deras barn inte ska säljas, tas ifrån dem eller dödas. På plantagen med det ironiska namnet Sweet Home betraktas Sethe som ett avelssto och hennes barn som produkter att sälja vidare. Till och med hennes bröstmjölk berövas henne. När hon flyr tar hon sig rätten att faktiskt vara mor till sina barn. För henne är inte moderskapet ett upplösande av den egna identiteten, utan ett sätt att insistera på den egna mänskligheten. Hon tar sig rätten att vara en människa som kan älska och ge omsorg, och för det blir hon senare grymt bestraffad när slavjägarna kommer för att hämta tillbaka henne.Toni Morrison visar inte bara hur samhället straffar svarta människor som försöker skratta, älska, dansa och leva. Hon visar också vad som händer med själva kärleken när den sänks ner i en jordmån av rasism och fattigdom. I slaveriets värld blir döden den största kärlekshandling som Sethe kan erbjuda sitt barn. I romanen Sula beskrivs hur en ensamstående mor gröper ur hård avföring ur sitt barns anus för att rädda honom från en livshotande förstoppning. När hennes dotter i vuxen ålder säger att hon inte kan minnas att modern någonsin lekte med dem som små och frågar om hon verkligen älskade sina barn svarar modern att det var den kärlek hon hade, eller gavs möjlighet, att ge. När sonen många år senare kommer hem från Första Världskriget så svårt traumatiserad att han inte klarar av att leva ger modern honom samma gåva som Sethe gav sitt barn: hon dödar honom. Medan Älskade är en nästan outhärdlig skildring av slaveriets brutalitet och ofrihetens konsekvenser, måste romanen De blåaste ögonen vara en av de mest obarmhärtiga berättelser om internaliserad rasism som någonsin skrivits. Den handlar om den trasiga familjen Breedlove. De har grundligt införlivat omgivningens syn på dem som fula och mindre värda, vilket också gör den kärlek som finns och skulle kunna finnas ful. Kvar finns en tillvaro marinerad i gräl, glåpord och våld. I en scen från faderns ungdom hånglar han med en jämnårig flicka i buskarna. Då kommer ett gäng vita män och börjar håna och hota dem. De beordrar den unga mannen att göra färdigt det han påbörjat. Den lustfyllda, trevande situationen förvandlas med ens till en ful våldtäkt. Cirkeln fullbordas sedan med obönhörlig symmetri när fadern som vuxen man våldtar sin egen dotter. I hans förvridna resonemang blir det den enda kärlek någon som han förmår erbjuda någon som hon. Den vita blicken och det vita hatet har malt ner Mr Breedlove och gjort honom till det brutala odjur som det vita majoritetssamhället alltid har utgått ifrån att han är. Kärleken må vara ett av litteraturens mest utslitna motiv, men hos Toni Morrison blir kärlek en radikal form av motstånd. Ett motstånd mot en rasism som inte bara fråntar människor deras barn och deras kroppar, utan själva förmågan att älska sig själv och sina likar. Anna Remmets, skribent och redaktör Litteratur Toni Morrison: De blåaste ögonen, övers Kerstin Hallén, Trevi 1994. Sula, övers Mikael Mörling, Trevi 1980. The Source of Self-Regard: selected essays, speeches, and meditations, Alfred A. Knopf 2019. Älskade, övers Kerstin Hallén, Bonnier Pocket 2015.

Noen av oss har våknet igjen etter landslagspause og 0-0-kampen mot KBK. Litt av et par det der! Vi snakker om spill og oppstilling mot Kristiansund, venstreback Augustinsson fra Djurgården som er sterkt linket til RBK og annet småtteri som skjer i Rosenborgs verden. Til slutt tar vi ut den tidsaktuelle "Stopp Rasismen XI" - en ellever bestående av tidligere og nåværende Rosenborg-spillere med hudfarge eller opprinnelse som kunne gjøre de utsatt for rasisme - og for en oppstilling det blir! Vi fikk ikke pratet noe særlig om det i podden, men vi kom altså i mål i TP-aksjonen forrige uke. Tusen takk til de generøse lytterne som ga! Hvis du ønsker å komme med innspill til Troillprat i sanntid er det mulig å se oss live på YouTube når vi spiller inn tirsdager. Link til dette kommer typisk i løpet av timen før opptak starter kl. 20 på RBKweb-forumet, Twitter, Facebook og vår Discord-server.

Etter en ukes fri er vi tilbake, og denne uka har vi med oss to debutanter! Amahl Pellegrino forteller om hvordan han opplevde rasismen i Ålesund, hvor mye han ble påvirket av det og hvor glad han er for at han sa fra. Ohi Omoijuanfo mener en av de største utfordringene er å bli trodd mens Christian Gauseth er tydelig på at det er Amahl som bærer kostnadene med å si fra. I tillegg svarer vi på rekordmange lytterspørsmål. Amahl om muligheten til å spille for Tanzania, Ohi om hvorfor han sa nei til Kina og om hvorfor keepere er en sekt. Blant annet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Karin Svanborg-Sjövall, Stefan Stern och Josefin Utas om de strandade LAS-förhandlingarna, Estoniakatastrofen och uppropet mot den upplevda rasismen på Sveriges Radio. Programledare: Erik Thyselius.

I andra delen med Aysha pratar vi om bakgrunden till Black Lives Matter Sweden, hur rasismen ser ut i Sverige och vad som faktiskt måste göras. Vi pratar om att alltid behöva vara rädd, N-ordet och hur man bör agera som en bra allierad. Gäst är Aysha Jones - kreatör, entreprenör, författare och initiativtagare till Black Lives Matter Sweden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Også nordmenn bosatte seg som koloniherrer i Afrika. Rasismen var i full blomst. I tidligere episoder har vi hørt om koloniseringen av kontinentet gjennom 18- og 1900-tallet. Selv om ikke Norge var koloniherrer var nordmenn settlere i blant annet Kenya og de delte det rasistiske grunnsynet til andre kolonimakter, blant annet britenes. Dette preget igjen nordmenns holdninger om afrikanere som noe mindreverdig. Historiker Tore Linné Eriksen forteller. Han er aktuell med boka Afrika - fra de første mennesker til i dag. Ved Karen Frivik Musikk: Ayub Ogada: Obiero

I denne ukens episode har Sølve med seg Bassel Hatoum i studioet. Bassel er styreleder i Skeiv Verden og jobber daglig for at mennesker skal få leve fulle liv, med muligheten til å være den de er, uten å måtte oppleve diskriminering . Bassel flyttet til Norge da han var syv år gammel, ble kastet rett inn i ny hverdag og har opplevd det å vokse opp som homofil gutt med en litt annen bakgrunn enn mange andre. I episoden snakker vi om oppvekst, om hvite norske homser, feminisme i islam, og rasismen i det skeive miljøet. Skeiv Verden på Instagram: @skeivverden Skeiv Verden på facebook: Skeiv Verden

Anton och Jonas diskuterar den strukturella rasismen i Sverige och västvärlden

Forfatter Camara Joof har skrevet om norsk rasisme i boken "Eg snakkar om det heile tida" og besøker Lahlum og Lysbakken for å snakke om hvordan vi må komme oss videre. Vi må slutte å diskutere om rasisme finnes og heller snakke om hvordan vi kan bli kvitt den. Vi tar også en liten prat om hvordan NHO vil drukne den norske velferdsstaten i badekaret, om at Trump har begynt å twitre i all-caps og at Norge for å komme inn i Sikkerhetsrådet har brukt 300.000 kr på rosa sokker. (Og 50.000 kr på brillepusseskinn.) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Norsk smittspårningsapp stoppas. Midsommar och corona. Rasismen i Finland och Danmark. Upptrappning på Nordkoreas gräns. Konflikt mellan Kina och Indien. Symptomfria coronasmittade. Mordet på 17-åringen i Uddevalla. Protester i Frankrike. Gatukatten Bob. Programledare: Mattias Rensmo Producent: Stephanie Zakrisson Reporter: Martina Lindvall

Hei igjen liberale venner!Igjen er Ole T. Hoelseth og Klaus Jakobsen alene i podcast bua i Sandefjord.Mye tid går denne gangen på å diskutere rasisme, og historie. Skal vi bli historieløse og fjerne alle spor?Hvem blir den nye lederen i FrP den dagen Siv Jensen trekker seg?Dette og mer til hører du i denne episoden.NB!Det er viktig for oss at dere fortsetter å skrive små omtaler av podcasten, samt gir oss 5 stjerners rating.Dere kan skrive en omtale helt anonymt, så sjefen eller familien trenger ikke vite at du er en liten skap-liberalist!Vennligst abonner på podcasten i din egen app, så blir du varslet når nye episoder kommer ut.Følg/kontakt oss her:liberalaften@gmail.comhttps://www.facebook.com/liberalerenpodcast/https://www.instagram.com/liberalerenpodcast/https://twitter.com/LiberalerenPRate oss gjerne også i de apper som tilbyr dette!Skriv også positive kommentarer i de podcast apper hvor det er mulig.Her er en link til å skrive reviews:https://ratethispodcast.com/rateliberalerenpodcastLes dine daglige nyheter på Liberaleren:https://www.liberaleren.no/Støtt Liberaleren gjennom diverse bidrag her:https://www.liberaleren.no/donasjoner/VIPPS valgfrie kroner til Liberaleren: 579172Liberal hilsning fra Ole og Klaus! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En episode om hvordan rasisme og fordommer preger livet til mange i Norge. Med kommunikasjonsansvarlig på Antirasistisk senter Carima Tirillsdottir Heinesen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sidekick: Joel Backström. Jordskred i Alta. Samoas landslag fick återvända. Avgår Kulmuni? Kulmuni avgår! Medieträning för 750 e / h. Är de lögnare eller uttolkare? Trump och bibeln. Han är i alla fall ärlig. Militären ska användas mot annat folk. Rasismen och den politiskt korrekta icke-rasismen. Millennials och vårt ansvar. Trumma före grupparbetet.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Den här veckan gästar gymnasieläraren Olle Linton, som undervisar i historia och religion podden. I avsnittet berättar Olle om hur det är att bedriva fjärr- och distansundervisning under Corona, inspelade lektioner via youtube, skolresor till Berlin, etik och moraldiskussioner och elever som blir påverkade av vårdnadshavare. Hör även Olle berätta om varför han startade gruppen ”lärare mot rasism” och givetvis om hur du får syn på rasismen på din skola!

Nu har Liberalerna och moderaterna nu kommit ut som tvättäkta rasister.Liberalerna och Moderaterna har samtidigt framställt sig som de hycklare de är.Donera gärna: Swish: 0708-974 971Swedbank: Clearingnr: 8424-4, Kontonr: 984 090 589-8Eller via PayPalSkriv ”Gåva” i meddelandet

Rasismen vandrar över generationer och gränser. Vill Sverige ha en fungerande integration måste vi först se rasismen i vitögat – den som sällan syns i statistiken. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hanna Cederin, ordförande i Vänsterpartiets programkommission, intervjuas av Anders Lindberg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tar rasismen plats? Normaliseras den? Ja, säger Daniel och Eva-Marie, men det blir ändå svårt att i slutändan hålla med de två miljöpartistiska politikerna som oroar sig. Deras lösning? Mer bidrag till "oberoende" medier.

Hur kan psykisk ohälsa ta sig uttryck bland barn och unga? Och vad finns det för koppling mellan rasism och hälsa? Det tar vi upp i det här poddsamtalet som spelades in på Mänskliga rättighetsdagarna 2019. Paneldeltagare: Hanna Wallensteen - psykolog, Nantale Kitali - aktivist på Afrosvenskarnas Riksorganisation och Åsa Gustafsson - processledare på Friends. Moderator: Patrick Konde - processledare på Friends.

I detta avsnitt av Calcio Amore tar programledaren Marcus Birro ett större grepp om rasismen i det italienska samhälls och den italienska fotbollen. Det handlar om att förstå landets mekanismen för att på det sättet en gång för alla få bort rasismens gissel ur den italienska fotbollen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

ship ohoy! Krenkelsekanalen er tilbake med en god dose krenk, servert til deg intravenøst. Denne episoden tar opp alt fra mens til rasisme. Det spørs om vi blir helt enige. Forresten, Erna er også i trøbbel! Woho, enjoy

Mellan 1933 och 1939 samlade den tyskjudiska journalisten och författaren Charlotte Beradt in drömmar. Drömmar som i detalj verkade berätta om fasorna som väntade, säger Maria Küchen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången i juni 2018. Drömmar har alltid ansetts vara profetior, budbärare eller existerande platser som människan uppsöker i sömnen. I bibeln finns hundratals referenser till drömmar, både som visioner av framtiden och som Guds anvisningar till människan: Josef i första mosebok drömde flitigt om sin egen kommande storhet. Hans elva bröder skulle underkasta sig honom, drömde han. Det irriterade dem så pass att de slängde honom i en brunn. Och i evangeliet flyr Josef och Maria till Egypten med det nyfödda Jesusbarnet på order från en ängel i en dröm. Shamanresor in i drömmar och syner ses i sina kulturella sammanhang som verkliga. För schamanen finns ingen gräns mellan sömn och vaka, vardag och syner. I det rationella sekulära samtida västerlandet drar vi däremot en gräns mellan dagens verklighet och nattens drömmar, men gränsen är flytande, otydlig och rörlig. 'De som drömmer här', konstaterade hon, 'bearbetar inte privata konflikter.' Rörligheten sätts i skarpt ljus i tyska journalisten Charlotte Beradts bok Drömmar i tredje riket som gavs ut första gången 1963 och kom på svenska 2018 i översättning av Jesper Festin. Beradts skildrar människors drömmar i Tyskland från nazisternas maktövertagande 1933 och framåt hundratals drömmar som hon samlade in och skrev ner, innan hon 1939 tvingades lämna sitt hemland och fly till USA. Det rör sig om drömmar från den då ännu smygande regimens första tid, från dess urtillstånd. Och denna totalitära regim styr inte bara människors vakna liv, den styr med järnhand vad de drömmer. När Beradts först försökte strukturera sitt material, hade hon Freuds tankar om drömtydning i bakhuvudet. Freudianskt sett är det drömda privat. Och Beradts tidiga reflektioner om vad människor drömde i tredje riket handlade i Freuds anda om skam, rädsla och omedvetna önskningar. Men så småningom ändrade hon perspektiv. I första mosebok formulerade Josef sina maktanspråk i drömmar. Josefs och Marias flyktdröm i evangeliet räddade Jesus från kung Herodes politiskt motiverade massaker på småbarn. Och 1963 definierade Charlotte Beradts tredje rikets drömmar som en overklig mosaik, vars stenar består av element från den politiska verkligheten. De som drömmer här, konstaterade hon, bearbetar inte privata konflikter. Flykt var förstås ett vanligt tema. En ung kvinna med markant näsa, inte judinna, drömde flera år före raslagarna långa episka drömmar om näsor och papper. I drömmarna jagade hon attester och dokument, bar runt på mappar med alla sina släktpapper, ifrågasattes och förföljdes. Plötsligt ett skrik: de kommer. Flykt, flykt, flykt. Jag letar efter ett gömställe. Plötsligt ligger jag långt ner i en hög med lik äntligen ett bra gömställe. Ren och skär salighet där under likhögen, men mappen med papperen under armen. Detta drömde hon tio år innan massförintelserna inleddes och människor faktiskt gömde sig under högar av lik. Flera gånger återkommer Beradts till drömmarnas profetiska drag: Flera år innan skyltar om att judar inte är önskvärda börjar sättas upp på restauranger, drömmer en kvinna att hon sitter på en restaurang, under en skylt där det står Ut med skadedjuren. En annan kvinna drömmer om en maskin som kontrollerar tankar och beskriver den som elektrisk, ett virrvarr av trådar innan sådan elektronisk avlyssningsapparatur finns. Före koncentrationslägrens kollektiva bestraffningsmetoder drömmer en mörkhårig, ickejudisk kvinna om hur hon hindrar sig själv att göra saker som kan slå tillbaka mot min grupp, eftersom ju alla mörka bestraffas när en av oss gör något förbjudet. I drömmarnas mosaik används fragment ur verkligheten för att ge en bild av framtiden som sedan visar sig korrekt. Det drömda tycks faktiskt profetiskt. Men troligen är drömmarnas profetior inte mer ockulta än om någon som är vaken under nazismens första tid säger: Om några år sitter det skyltar på restauranger om att judar inte är önskvärda. Det kommer att sluta med att människor tvingas gömma sig i likhögar. I Tyskland på 30-talet drömde många att vardagsföremål vände sig emot dem. En kvinna drömde att en medlem i nazisternas paramilitära underorganisation SA öppnade luckorna till hennes kakelugn. Med skärande röst började ugnen upprepa varenda mening som vi yttrat mot regeringen, vartenda skämt som vi dragit. En annan kvinnas sänglampa gjorde samma sak. En grönsakshandlares soffkudde, ett skrivbord, ett påskägg, alla dessa ting blev angivare. Rasismen och antisemitismen har monterats in i de förföljda så att de i drömmarna förföljer sig själva. Dessa drömmar hade ett budskap inte från Gud, eller en ockult verklighet eller inifrån det egna psyket, utan från diktaturen: Ni ska vara rädda. Kan det finnas en nyttigare dröm för en totalitär regim? frågar Beradt retoriskt. Och ett annat återkommande budskap i drömmarna var: Ni ska vara tysta. En städerska börjar i sin dröm prata ryska, som hon inte alls kan, för att hon inte ska förstå sig själv om hon säger något förbjudet om staten. En kontorist drömmer att han ska lämna in ett skriftligt klagomål över det rådande tillståndet. I ett kuvert stoppar han ett blankt pappersark utan ett enda ord på och känner sig stolt över att ha sagt ifrån. De som drömmer i Beradts bok är kritiska till den nya ordningen och rädda för den. Ett eget avsnitt ägnas judarnas drömmar. En judisk ung kvinna drömmer att hon, precis som sina förtryckare, uppfattar judar som äckliga och fula. En judisk jurist drömmer att han i en park, i stället för att sätta sig på den gula bänken för judar, sätter sig på papperskorgen. En annan jurist drömmer att han kastas ner på marken av nazistiska vakter och säger: Jag kysser marken som ni kastar mig på. Rasismen och antisemitismen har monterats in i de förföljda så att de i drömmarna förföljer sig själva. Det framstår som en seger för det totalitära samhället. Beradt betraktar sitt dröm-material främst som en studie i totalitarism. Hon citerar Robert Ley, nazistisk riksorganisationschef, som sa att de enda som fortfarande har något privatliv i Tyskland är de som sover, och hon slår fast att han hade fel. Likheterna är stora mellan dröm-materialet Beradt har samlat ihop och Kafkas böcker. Även parallellerna med Becketts, Orwells och Huxleys verk är slående, och Charlotte Beradt ser de insamlade drömmarna som högst tidsspecifika. Drömmarna i tredje riket handlar inte om förtryck i allmänhet, utan om den paradoxala och säregna tillvaron under en totalitär regim på nittonhundratalet. Men förtryckta har förstås alltid drömt mardrömmar om förtryckarna, och härskare världen över i alla tider har frågat drömtydare om råd och om framtiden. Vad drömde de övertygade nazisterna på nätterna? Drömde de som gamla testamentets Josef, om sädeskärvar och stjärnor som bugade sig för dem och underkastade sig? Eller ångestdrömmar som alstrades av ett undanträngt samvete? Den frågan besvarar inte Charlotte Beradts. Nazisters drömmar hade hon inga möjligheter att samla in. Vad makthavarna i tredje riket drömde på nätterna, det återstår för skönlitteraturen att gestalta. Maria Küchen, författare Litteratur Charlotte Beradt: Drömmer i tredje riket. Översättning Jesper Festin, Ersatz, 2018.

Under valåret har frågan om IOGT-NTO:s förhållningssätt till Sverigedemokraterna och andra rasistiska rörelser aktualiserats vid flera tillfällen. Under Verksamhetsforum 2018 arrangerades ett panelsamtal om hur IOGT-NTO ska förhålla sig till den här typen av frågor och varför man antagit den nuvarande policyn.

Idag frågar vi om kineser och andra asiater behandlas fördomsfullt i Sverige. Och vi diskuterar om det är kört för president Trumps kandidat till Högsta domstolen Brett Kavanaugh efter anklagelser om sexuella övergrepp. Hur ser rasismen mot asiater ut i Sverige? Idag fortsätter vi att tala om rasismen mot asiater sedan SVT bett om ursäkt för sin rasistiska satir i programmet Svenska nyheter. Använder Kina rasistkortet i sin nationalistiska propaganda och behandlas kineser och andra asiater fördomsfullt i Sverige? Med för att tala om detta är Patrik Lundberg, journalist och Ola Wong, journalist och Kinakännare. Hur ser framtiden ut för Brett Kavanaugh? Är president Trumps kandidat till Högsta domstolen Brett Kavanaugh rökt nu sedan hans gamla skolkamrater anklagar honom sexuella övergrepp och för att inte kunna hantera alkohol? Eller är det orimligt att stoppa en människas karriär för vad han gjorde på fyllan i tonåren? Här för att förklara Kavanaughs möjlighet att klara sig i det här läget är Sveriges Radios tidigare USA-korrespondent Ginna Lindberg. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Minna Grönfors

Möt två tonsättare som medverkar i serien "How sweet the sound": Renée Baker från Chicago och George Lewis från New York.   Renée Baker är violast, tonsättare, dirigent och bildkonstnär. Hon var konsertmästare i Chicago Sinfonietta under 25 år, men som 50-åring bildade hon 50-personersgruppen Chicago Modern Orchestra Project eftersom hon ville höra sin egen musik spelas under sin livstid. Vi spelar klassiskt, jazz och experimenterande musik. Och vi spelar mina kompositioner! Rasismen lever fortfarande i USA, enligt Renée Baker. Den uppenbara, våldsamma och legala formen av rasism har bytts ut mot en subtilare, som är lättare att ignorera och förneka och därmed nästan lika allvarlig. Det är till exempel inte olagligt att undvika svarta tonsättares eller kvinnliga tonsättares verk. Du kan ställa orkestrar inför rätta, men det är både tidsödande och dyrt, och vilken konstnär vill göra det, undrar Renée Baker. Hennes verk Subtle Hues of Blackbirds - Subtila nyanser hos koltrastar gestaltar det faktum att koltrastar kommer i olika schatteringar. Så har också människor olika färgnyanser i huden. Även inom en ras. Vi är alla mångfärgade! förklarar Renée Baker som tidigt förstod att hon ville spela klassisk musik, men nu skriver på sin första saxofonkvintett. Som klassisk musiker hör du nästan aldrig det instrumentet. Jag håller på att lära mig att älska saxofon! Hennes DIVERTIMENTO NOTTE blu för Chicago Sinfonietta är en sprallig symfoni för symfoniorkester och jazzmusiker. Alla solon måste vara atonala. Vår klassiska publik är begåvad och hungrig och klar för något nytt, tror Renée Baker som bland annat tackar The Art Ensemble of Chicago, Anthony Braxton, Meredith Monk och Pauline Oliveros för inspiration och spännande musik. Deras exempel har gett mig tillåtelse att med integritet och äkthet göra det jag vill, avslutar Renée Baker.   George Lewis är tonsättare, trombonist, författare och professor i Amerikansk musik vid Columbiauniversitetet. Dessutom gästprofessor vid University of California i Berkeley. Han är mentor för flera generationer musiker och kompositionselever. Lewis komponerade stycket Will to adorn, Viljan att smycka sig, efter en essä från 1934 av författaren och antropolgen Zora Neale Hurston. Det handlar om afroamerikanska kvinnor som traditionsenligt placerar prydnader ovanpå varandra, högt på huvudet. Det kan gälla hattar, sjalar eller håruppsättningar. Jag är mindre intresserad av att hitta afroamerikanska tonsättares okända verk. Istället vill jag sätta fokus på de olika former musiken tagit på sin väg i vår globala tid, förklarar George Lewis, som speciellt gillar ljudkompositioner, interaktivitet och musik skapad av datorer. I New York finns numera begåvade och ivriga unga musiker som bildar nätverk och designar egna ensembler. De heter International Contemporary Ensemble - ICE, Wet Ink, Yarn/Wire och Argento. De är öppna för musikalisk mångfald, genreöverskridanden och ansvarsfull improvisation, berättar George Lewis. Det är en stor förändring sedan tidigare då musiker ofta uppträdde som ett stort kollektiv av frilansare som ibland spelade nutida musik tillsammans. Jag behöver en grupp kreativa musiker som uppför min musik och befinner sig i ständig, kritisk dialog med vår komplicerade omvärld, avslutar George Lewis.   Låtlista: SYMFONI NR 1 William Grant Still, John Jeter/ Fort Smith Symphony NAXOS 14590, 8.559174   The Will To Adorn George Lewis, International Contemporary Ensemble   SICILIENNE FOR VIOLONCELL & PIANO OP 78 Gabriel Faure, Steven Isserlis/ Pascal Devoyon RCA 00316, 09026 68049   Subtle Hues of Blackbirds Renee Baker, The Southeast Symphony   Itadakimasu Renee Baker, Chicago Modern Orchestra Project, Renee Baker, Dir   Warriors Empty Vessel Renee Baker, Chicago Modern Orchestra Project Renee Baker   1-08 Adagio for String Samuel Barber, Marin Alsop Royal Scottish National Orchestra Naxos 8.559088, NAXOS 8.559088   DIVERTIMENTO NOTTE blu Renee Baker, Chicago Sinfonietta Renee Baker Dir   MANDE (OLDEST LANGUAGE IN THE WORLD) George (2) Lewis/ Miya Masaoka, George (2) Lewis/ Miya Masaoka MUSIC & ARTS 12845, CD 1023   CYCLE George (2) Lewis, George (2) Lewis/ Douglas Ewart BLACK SAINT 04866, 120 016-2   Anthem George Lewis, Wet Ink   Merce_and_Baby George Lewis, George Lewis   The Will To Adorn George Lewis, International Contemporary Ensemble   The Will To Adorn George Lewis, International Contemporary Ensemble   SYMFONI NR 1 William Grant Still, John Jeter/ Fort Smith Symphony NAXOS 14590, 8.559174

Nykter midsommar, hatstormen mot Jimmy Durmaz och stoppa rasismen! Detta och mycket mer pratar Josefin och Vanja om i veckans poddavsnitt. #JosefinOchVanja See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mellan 1933 och 1939 samlade den tyskjudiska journalisten och författaren Charlotte Beradt in drömmar. Drömmar som i detalj verkade berätta om fasorna som väntade, säger Maria Küchen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Drömmar har alltid ansetts vara profetior, budbärare eller existerande platser som människan uppsöker i sömnen. I bibeln finns hundratals referenser till drömmar, både som visioner av framtiden och som Guds anvisningar till människan: Josef i första mosebok drömde flitigt om sin egen kommande storhet. Hans elva bröder skulle underkasta sig honom, drömde han. Det irriterade dem så pass att de slängde honom i en brunn. Och i evangeliet flyr Josef och Maria till Egypten med det nyfödda Jesusbarnet på order från en ängel i en dröm. Shamanresor in i drömmar och syner ses i sina kulturella sammanhang som verkliga. För schamanen finns ingen gräns mellan sömn och vaka, vardag och syner. I det rationella sekulära samtida västerlandet drar vi däremot en gräns mellan dagens verklighet och nattens drömmar, men gränsen är flytande, otydlig och rörlig. 'De som drömmer här', konstaterade hon, 'bearbetar inte privata konflikter.' Rörligheten sätts i skarpt ljus i tyska journalisten Charlotte Beradts bok Drömmar i tredje riket som gavs ut första gången 1963 och kom på svenska 2018 i översättning av Jesper Festin. Beradts skildrar människors drömmar i Tyskland från nazisternas maktövertagande 1933 och framåt hundratals drömmar som hon samlade in och skrev ner, innan hon 1939 tvingades lämna sitt hemland och fly till USA. Det rör sig om drömmar från den då ännu smygande regimens första tid, från dess urtillstånd. Och denna totalitära regim styr inte bara människors vakna liv, den styr med järnhand vad de drömmer. När Beradts först försökte strukturera sitt material, hade hon Freuds tankar om drömtydning i bakhuvudet. Freudianskt sett är det drömda privat. Och Beradts tidiga reflektioner om vad människor drömde i tredje riket handlade i Freuds anda om skam, rädsla och omedvetna önskningar. Men så småningom ändrade hon perspektiv. I första mosebok formulerade Josef sina maktanspråk i drömmar. Josefs och Marias flyktdröm i evangeliet räddade Jesus från kung Herodes politiskt motiverade massaker på småbarn. Och 1963 definierade Charlotte Beradts tredje rikets drömmar som en overklig mosaik, vars stenar består av element från den politiska verkligheten. De som drömmer här, konstaterade hon, bearbetar inte privata konflikter. Flykt var förstås ett vanligt tema. En ung kvinna med markant näsa, inte judinna, drömde flera år före raslagarna långa episka drömmar om näsor och papper. I drömmarna jagade hon attester och dokument, bar runt på mappar med alla sina släktpapper, ifrågasattes och förföljdes. Plötsligt ett skrik: de kommer. Flykt, flykt, flykt. Jag letar efter ett gömställe. Plötsligt ligger jag långt ner i en hög med lik äntligen ett bra gömställe. Ren och skär salighet där under likhögen, men mappen med papperen under armen. Detta drömde hon tio år innan massförintelserna inleddes och människor faktiskt gömde sig under högar av lik. Flera gånger återkommer Beradts till drömmarnas profetiska drag: Flera år innan skyltar om att judar inte är önskvärda börjar sättas upp på restauranger, drömmer en kvinna att hon sitter på en restaurang, under en skylt där det står Ut med skadedjuren. En annan kvinna drömmer om en maskin som kontrollerar tankar och beskriver den som elektrisk, ett virrvarr av trådar innan sådan elektronisk avlyssningsapparatur finns. Före koncentrationslägrens kollektiva bestraffningsmetoder drömmer en mörkhårig, ickejudisk kvinna om hur hon hindrar sig själv att göra saker som kan slå tillbaka mot min grupp, eftersom ju alla mörka bestraffas när en av oss gör något förbjudet. I drömmarnas mosaik används fragment ur verkligheten för att ge en bild av framtiden som sedan visar sig korrekt. Det drömda tycks faktiskt profetiskt. Men troligen är drömmarnas profetior inte mer ockulta än om någon som är vaken under nazismens första tid säger: Om några år sitter det skyltar på restauranger om att judar inte är önskvärda. Det kommer att sluta med att människor tvingas gömma sig i likhögar. I Tyskland på 30-talet drömde många att vardagsföremål vände sig emot dem. En kvinna drömde att en medlem i nazisternas paramilitära underorganisation SA öppnade luckorna till hennes kakelugn. Med skärande röst började ugnen upprepa varenda mening som vi yttrat mot regeringen, vartenda skämt som vi dragit. En annan kvinnas sänglampa gjorde samma sak. En grönsakshandlares soffkudde, ett skrivbord, ett påskägg, alla dessa ting blev angivare. Rasismen och antisemitismen har monterats in i de förföljda så att de i drömmarna förföljer sig själva. Dessa drömmar hade ett budskap inte från Gud, eller en ockult verklighet eller inifrån det egna psyket, utan från diktaturen: Ni ska vara rädda. Kan det finnas en nyttigare dröm för en totalitär regim? frågar Beradt retoriskt. Och ett annat återkommande budskap i drömmarna var: Ni ska vara tysta. En städerska börjar i sin dröm prata ryska, som hon inte alls kan, för att hon inte ska förstå sig själv om hon säger något förbjudet om staten. En kontorist drömmer att han ska lämna in ett skriftligt klagomål över det rådande tillståndet. I ett kuvert stoppar han ett blankt pappersark utan ett enda ord på och känner sig stolt över att ha sagt ifrån. De som drömmer i Beradts bok är kritiska till den nya ordningen och rädda för den. Ett eget avsnitt ägnas judarnas drömmar. En judisk ung kvinna drömmer att hon, precis som sina förtryckare, uppfattar judar som äckliga och fula. En judisk jurist drömmer att han i en park, i stället för att sätta sig på den gula bänken för judar, sätter sig på papperskorgen. En annan jurist drömmer att han kastas ner på marken av nazistiska vakter och säger: Jag kysser marken som ni kastar mig på. Rasismen och antisemitismen har monterats in i de förföljda så att de i drömmarna förföljer sig själva. Det framstår som en seger för det totalitära samhället. Beradt betraktar sitt dröm-material främst som en studie i totalitarism. Hon citerar Robert Ley, nazistisk riksorganisationschef, som sa att de enda som fortfarande har något privatliv i Tyskland är de som sover, och hon slår fast att han hade fel. Likheterna är stora mellan dröm-materialet Beradt har samlat ihop och Kafkas böcker. Även parallellerna med Becketts, Orwells och Huxleys verk är slående, och Charlotte Beradt ser de insamlade drömmarna som högst tidsspecifika. Drömmarna i tredje riket handlar inte om förtryck i allmänhet, utan om den paradoxala och säregna tillvaron under en totalitär regim på nittonhundratalet. Men förtryckta har förstås alltid drömt mardrömmar om förtryckarna, och härskare världen över i alla tider har frågat drömtydare om råd och om framtiden. Vad drömde de övertygade nazisterna på nätterna? Drömde de som gamla testamentets Josef, om sädeskärvar och stjärnor som bugade sig för dem och underkastade sig? Eller ångestdrömmar som alstrades av ett undanträngt samvete? Den frågan besvarar inte Charlotte Beradts. Nazisters drömmar hade hon inga möjligheter att samla in. Vad makthavarna i tredje riket drömde på nätterna, det återstår för skönlitteraturen att gestalta. Maria Küchen, författare Litteratur Charlotte Beradt: Drömmer i tredje riket. Översättning Jesper Festin, Ersatz, 2018.

Rasismen och antisemitismen verkar växa igen. Hur gör vi för att inte historien ska upprepas? Samhällsvetarpodden har träffat Auschwitz-överlevaren Livia Fränkel för att försöka förstå det som nu händer i Sverige. Idag ser vi allt oftare attacker mot synagogor här i Sverige. Den nynazistiska rörelsen Nordiska Motståndsrörelsen marscherar med uniformer och fanor på våra gator och skriker ut sin antisemitism. Vad är det vi ser och hur ska vi förstå det? I veckans Samhällsvetarpodd frågar vi en som ser parallellerna. Det är Livia Fränkel som är överlevande efter förintelsen. Hon är nu 90 år och förlorade båda sina föräldrar i Auschwitz. Vi frågar henne vad det är vi ser idag och hur hon känner igen sig från pogromernas Tyskland, Ungern och Rumänien på 30- och 40-talet. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing.

Halloween - Är du uppdaterad på vad som gäller i det sjukligt kränkta Sverige i år? För du kan ju inte klä ut dig till vad som helst! Rasismen hittar vi i kläderna - Lyssna!LÖNING HAR VARIT OCH VI HOPPAS PÅ DITT STÖD:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaLISTA ÖVER ÄMNEN I PROGRAMMET:* Så slipper du en rasistisk Halloween 2017.* Sverigedemokratiska kvinnor får inte tala ut om sexuella övergrepp.* Gubbslemmet Löfven och alla män.* Kommer männen bli livrädda för kvinnorna?* Farbror Blå och dom utländska asfaltsläggarna.* Landsförrädare får medalj i sossarnas Sverige.* F*CK SÖDRA TEATERN.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Roger Sahlström, Lennart Matikainen, Carl Lidberg & Martin KroonNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 4 november 2017Mejl: VERKLIGHETSCHECKEN@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/VERKLIGHETSCHECKEN/Twitter: https://twitter.com/VERKPODD

Om Charlottesville, den omedvetna rasismen och frågan ifall rasistiska idéer anno 2017 kan vara en framgångsrik politisk strategi? Dagens Konflikt ska med avstamp i det som hänt och händer i USA försöka förstå RASISMEN som politisk kraft. Det har ju länge funnits ett antagande att med historiens erfarenheter i ryggen och med vetenskapens framsteg som grund - så är rasismen en kraft som i politisk mening för en tynande tillvaro. Men stämmer det? Eller kan Donald Trumps förskjutning av dom politiska gränserna vara en framgångsrik strategi? Vi ska börja med att betrakta den här frågan med psykologins glasögon, för att förstå vem som är och kan bli rasist. Den psykologiska forskningen, inte minst i USA, har nämligen under dom senaste decennierna börjat tala om begreppet implicit bias, undermedveten fördomsfullhet. Vårt psyke styr oss automatiskt i riktningar som gör oss mer fördomsfulla. Det här tyder alltså på att det finns en liten rasist inom oss alla. Hör Marie Nilsson Boijs reportage där du bland annat får stifta bekantskap med självhjälpsgruppen Rasists Anonymous. Övriga medverkande: Jens Agerström, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, Nazar Akrami, docent i psykologi vid Uppsala Universitet och Reverend Nathan King, pastor i Trinity united church of christ i Concord North Carolina. Stephen Rappaport hade läst in 12-punktsprogrammet för Anonyma Rasister. Det brukar ju ofta sägas att rasismen är en kraft på dekis, på väg ut, otidsenlig. Stämmer det, i ett amerikanskt sammanhang? Stämmer det som den förra presidenten Barack Obama brukade säga, att historiens långa kurva sluttar mot rättvisan - och, med andra ord, bort från rasismen? Ivar Ekman ringde upp historikern Ibram Kendi, som är professor i både historia och internationell politik på American University i Washington DC och författare till den uppmärksammade och prisbelönta boken Stamped from the beginning- a definitive history of racist ideas in America. Och Ibram Kendi menar att tanken om framsteg i rasrelationerna i USA stämmer - men att det bara är halva bilden. Hur ser det egentligen ut för rasismens konkreta manifestationer på marken i USA? Hur går det för vit maktrörelsen och högerextremismen? Konflikts reporter Simon Moser, ringde upp Brian Levin vid Center for the Study of Hate and Extremism, vid California State University i San Bernadino, vars forskning visar att den stärker sina positioner. De senaste två åren har det sammanlagt varit fler vit makt-möten än under de tidigare 20 åren. Medverkar gör även Ruth Ben-Ghiat, professor i historia vid New York University, som menar att tonen i det offentliga samtalet har blivit råare. Gäster i programmet: Anderas Johansson Heinö, statsvetare som är förlagschef på den liberala, marknadsvänliga tankesmedjan Timbro och Christer Mattsson, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet, ett kunskapscentrum för förebyggandet av våldsutövande extremism. Kan Sverige dra några lärdomar från det amerikanska exemplet? Ivar Ekman träffade en av dom ledande aktivisterna i Black Lives Matter-rörelsen som var på tillfälligt besök till Sverige, juridikprofessorn Justin Hansford och resonerade med honom om rasismens allmängiltighet. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij

Under kolonialismen blir rasism viktig för att legitimera slavhandel och ojämlikhet. Rasismen blir då en grundpelare i ett nytt kapitalistiskt system. Enligt postkoloniala teorier måste rasism och obalanserade maktstrukturer idag därför förstås som en del av vårt koloniala arv. Tesfahuney berättar också om hur en prästs goda intention att rädda Amerikas ursprungsbefolkning från slaveri istället bidrog till att göra afrikaner till handelsvara. Mekonnen Tesfahuney är docent i kulturgeografi vid Karlstads universitet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om rasismen mot David Fjäll Om U21-barnen Om vem som bestämmer vad som är en sport Om Jonatans skov See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om rasismen mot David FjällOm U21-barnenOm vem som bestämmer vad som är en sportOm Jonatans skov

Mitt i det politiska chocktillståndet efter fascismens valframgång i Sverige går vi igenom hur antisemitismen sett ut -- i Sverige och i Europa. Vi talar om hur judehatet fortsätter påverka både det nutida samhället i stort och andra delar av rasismen, exempelvis islamofobin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Musiker, artist, programledare I sitt Sommarprogram berättade musikern, artisten och programledaren Jason "Timbuktu" Diakité om det som ledde fram till hans omtalade framträdande i riksdagen hösten 2013. - Det här är en berättelse om varför jag - som är född och uppvuxen i Sverige - behövde ställa mig i riksdagen och visa mitt svenska pass. Priset från 5i12-rörelsen skulle han ta emot i riksdagen och dagarna före hade han varit i blåsväder för en politisk låttext. Han beskrev det som en av de värsta perioderna i sitt liv och att han funderade på att lämna landet. - Rasismen jag stött på i mitt liv har alltid först kommit utifrån, från omgivningen, berättade Diakité och radade i sitt program upp en mängd platser där han blivit och blir utsatt för rasistiska tillmälen. Han berättade om hur han som liten stod framför spegeln och försökte tejpa sitt hår rakt för att passa in… Men han berättade också om episoder som ligger närmare i tiden och om hur han själv har försökt hantera rasistiska påhopp, och att det ofta skett med frustration eller aggressivitet. Han förklarade hur vissa uttryck är som ett slags kryptonit; ”nigger är ett ord som försvagar och kommer åt mig”, sa han och frågade sig varför somliga envisas vid att hålla fast vid ett ord som är sårande. Men han hoppades att det skulle hamna på historiens sophög: - Vi vet bättre idag och vi kan bättre imorgon. I sitt Sommarprogram avslöjade Diakité också att han upptäckt att det pass han höll upp i riksdagen, som han trodde var sitt eget, i själva verket tillhörde hans flickvän. Det förstod han först senare, när han och flickvännen förgäves letat efter hennes pass och sen hittade det i Diakités kavajficka, samma kavaj som han haft på sig i riksdagen… Om Jason "Timbuktu" Diakité En av Sveriges mest folkkära hiphopartister. Fick förra året pris utdelat i riksdagen för sitt arbete mot rasism av 5i12-rörelsen. Debuterade 2000 och fick sitt stora genombrott några år senare med Alla vill till himmelen. Belönad med en rad priser, däribland flera P3 Guld-statyetter och Grammisar. Har varit programledare för Musikhjälpen, P3 Hiphop och Jasons spellista i P3. Artistnamnet kommer från staden Timbuktu i Mali, där hans pappa har sina rötter. Drömde om att bli börsmäklare när han var liten. - Jag ska prata om mina erfarenheter av rasism och hur det har påverkat vem jag är idag. Det blir en berättelse om varför jag - som är född och uppvuxen i Sverige - behövde ställa mig i riksdagen och visa mitt svenska pass. Jason "Timbuktu" Diakité har varit Sommarvärd 2011. Producent: Cajsa Lindberg

I det tionde och sista avsnittet i Birgitta Tollans serie How sweet the sound medverkar två tonsättare som varit betydelsefulla för hela den här serien: Renée Baker från Chicago och George Lewis från New York. De har hjälpt henne att finna fram till alla de fantastiska afroamerikanska tonsättare, musiker och dirigenter som hon mötte på sin resa i USA. Renée Baker är violast, tonsättare, dirigent och bildkonstnär. Hon var konsertmästare i Chicago Sinfonietta under 25 år, men som 50-åring bildade hon 50-personersgruppen Chicago Modern Orchestra Project eftersom hon ville höra sin egen musik spelas under sin livstid. – Vi spelar klassiskt, jazz och experimenterande musik. Och vi spelar mina kompositioner! Rasismen lever fortfarande i USA, enligt Renée Baker. – Den uppenbara, våldsamma och legala formen av rasism har bytts ut mot en subtilare, som är lättare att ignorera och förneka och därmed nästan lika allvarlig. Det är till exempel inte olagligt att undvika svarta tonsättares eller kvinnliga tonsättares verk. Du kan ställa orkestrar inför rätta, men det är både tidsödande och dyrt, och vilken konstnär vill göra det, undrar Renée Baker. Hennes verk Subtle Hues of Blackbirds - Subtila nyanser hos koltrastar gestaltar det faktum att koltrastar kommer i olika schatteringar. – Så har också människor olika färgnyanser i huden. Även inom en ras. Vi är alla mångfärgade! förklarar Renée Baker som tidigt förstod att hon ville spela klassisk musik, men nu skriver på sin första saxofonkvintett. – Som klassisk musiker hör du nästan aldrig det instrumentet. Jag håller på att lära mig att älska saxofon! Hennes DIVERTIMENTO NOTTE blu för Chicago Sinfonietta är en sprallig symfoni för symfoniorkester och jazzmusiker. Alla solon måste vara atonala. – Vår klassiska publik är begåvad och hungrig och klar för något nytt, tror Renée Baker som bland annat tackar The Art Ensemble of Chicago, Anthony Braxton, Meredith Monk och Pauline Oliveros för inspiration och spännande musik. – Deras exempel har gett mig tillåtelse att med integritet och äkthet göra det jag vill, avslutar Renée Baker. George Lewis är tonsättare, trombonist, författare och professor i Amerikansk musik vid Columbiauniversitetet. Dessutom gästprofessor vid University of California i Berkeley. Han är mentor för flera generationer musiker och kompositionselever. Lewis komponerade stycket Will to adorn, Viljan att smycka sig, efter en essä från 1934 av författaren och antropolgen Zora Neale Hurston. Det handlar om afroamerikanska kvinnor som traditionsenligt placerar prydnader ovanpå varandra, högt på huvudet. Det kan gälla hattar, sjalar eller håruppsättningar. – Jag är mindre intresserad av att hitta afroamerikanska tonsättares okända verk. Istället vill jag sätta fokus på de olika former musiken tagit på sin väg i vår globala tid, förklarar George Lewis, som speciellt gillar ljudkompositioner, interaktivitet och musik skapad av datorer. – I New York finns numera begåvade och ivriga unga musiker som bildar nätverk och designar egna ensembler. De heter International Contemporary Ensemble - ICE, Wet Ink, Yarn/Wire och Argento. De är öppna för musikalisk mångfald, genreöverskridanden och ansvarsfull improvisation, berättar George Lewis. Det är en stor förändring sedan tidigare då musiker ofta uppträdde som ett stort kollektiv av frilansare som ibland spelade nutida musik tillsammans. – Jag behöver en grupp kreativa musiker som uppför min musik och befinner sig i ständig, kritisk dialog med vår komplicerade omvärld, avslutar George Lewis. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Rasismen, antisemitismen, hatet, förnedringen, avståndstagandet, traditionerna. Och sen: normaliseringen. Hur allt fortsätter. Jag undrar vilka konsekvenserna blir av att illustrera ett slagfält med vacker musik? Av att en apotekare i Ramallah mitt i allt det normala berättar om hur det är judarna styr världen? Obama var nyss här utan att kunna göra något alls åt hatet eller intoleransen, och vad kan vi i övrigt världen förväntas göra när vi fredagsmyser till filmer där dödande beskrivis som något heroiskt bara den som dödar är god nog? Är det normalt?

Debatterna om rasistiska stereotyper har avlöst varandra i år. Nu senast handlar det om ifall Tintinböckerna med sina stereotypa framställningar av främmande kulturer hör hemma på ett barnboksbibliotek eller inte. Beslutet att ta bort böckerna från ett av Kulturhusets bibliotek i Stockholm väckte stor ilska, inte minst i sociala medier. Den här veckan läser Nya vågen Tintin och diskuterar rasism, vrede och vem som har rätt att känna sig kränkt. Nathan Hamelberg från föreningen Mellanförskapet, Anders Lundgren, från Serieteket i Stockholm, Ylva Habel medieforskare och sociologen Catrin Lundström deltar i samtalet. Veckans krönika är gjord av Richardo Stankov från Sveriges Radios romska redaktion, apropå det att det i år är 500 år sen den första romen kom till Sverige. Veckans kritikersamtal handlar om den danska författaren och akademiledamoten Pia Juul, vars nya diktsamling har en så oemotståndlig titel att vi inte kunde låta bli den: Radioteater. Vi sänder: Koblenz. Poeten och kritikern Anna Hallberg och Kulturredaktionens Göran Sommardal har läst. Programledare Eric Schüldt, producent Margareta Svensson.