Podcasts about kan sverige

Så är det dags igen för Eurovision song contest. Kommer KAJ hålla för trycket? Kan Sverige få sin åttonde seger? Kan Finland utmana? Ska Armenien skrälla? Kommer Tyskland någonsin rycka upp sig med sina låtar? Kommer Céline Dion? Vi snackar som vanligt, högt och lågt om allt i årets tävling. Häng med! Med: Tobbe Ek, Stina Dahlgren, Markus Larsson och Jenny Ågren. Kontakt: schlagerkoll@aftonbladet.se.

SHL må vara över men sillymarknaden tar inget uppehåll. En av flyttarna som redan skett är att Max Lindholm lämnar Skellefteå för att spela i Frölunda. Max sitter med oss i studion och berättar om tiden i Skellefteå och vad han tror om kommande säsong i Göteborg. En annan sak att ägna sig åt när en säsong tar slut är att direkt börjar sia om nästa. Vi ger er ett kamikaze-tips på SHL 25/26 redan nu. Sen riktar vi alla blickar mot VM som drar igång på fredag. Vad tycker vi egentligen om truppen som Sam Hallam har att leka med? Heino och Max får agera förbundskaptener och formera sina lag. Kan Sverige utmana Kanada som kommer hit med Crosby och MacKinnon i spetsen? Programledare: Tobias Dahlberg I studion: Johanna Lagus & Christopher Heino-Lindberg Gäst: Max Lindholm

I den andra delen med Sandra Barouta Elvin, nationell säkerhetschef och säkerhetsskyddschef på Microsoft, fortsätter vi samtalet om de cyberhot vi ser i det rådande, komplexa omvärldsläget. Vi fördjupar oss i aktuella frågor och pratar bland annat om hur cyberattacker har ändrats de senaste åren. Cyberattacker blir ju alltmer sofistikerade, men hur ser de egentligen ut idag? Vilka trender dominerar? Vad innebär metoder som password spraying? Kan Sverige bli en bricka i stormakternas cyberkrigföring – eller är vi redan det? Och vad betyder det ökade cyberhotet för privatpersoner? Är vi mer utsatta idag än tidigare? Vi granskar de vanligaste misstagen vi gör i vardagen som utnyttjas av hotaktörer – och diskuterar hur du kan skydda dig. Till sist, för dig som är student: Vill du jobba med Sandra? Nu finns det en möjlighet att praktisera inom cybersäkerhet på Microsoft. Intresserad? Se mer här: https://jobs.careers.microsoft.com/global/en/job/1814433/National-Technology-Internship-Opportunities?amp;utm_campaign=Copy-job-share Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Intervju med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa inför Trumps stora tullpaket som väntas den 2 april. Guldpriset når nya höjder när investerare söker trygga hamnar. Hör Antiloops vd Anna Svahn. Trumps politik kväver amerikansk försvarsindustri, menar Di:s analytiker Johan Wendel. Programledare: Andreas Johansson.

27 mars. Sverige och Europa rustar, och det behöver gå snabbt. Vilka lärdomar finns från Ukraina? Andreas Ericson gästas av Jörgen Berglund, riksdagsledamot för Moderaterna och ordförande i Försvarsberedningen, och Rutger Brattström från tankesmedjan Timbro.

Nvidia levererade en stark rapport, men kan tillväxten fortsätta i samma takt? Kristofer Barrett, förvaltare på Carmignac, delar sina tankar. Rapportintervju med Kabe Groups vd Alf Ekström. Donald Trump har meddelat 25-procentiga tullar mot EU. Per Altenberg från Kommerskollegium berättar mer om hur det här kan påverka marknaderna och vi får en pratstund med utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. Programledare: Andreas Johansson och Helena Yohannes Magnusson.

Nibe rapportrasar – analytikerkåren är inte överens med vd Gerteric Lindquist om utsikterna för 2025. Intervju med DNB:s Douglas Lindahl. Elon Musk rensar i statsapparaten och i sverige finns 90 miljarder att spara, enligt entreprenören Jens Nylander. Tufft 2024 för jätten Tieto Evry – hör vd:n om framtidsplanerna för It-konsulten. Programledare: Andreas Johansson.

Fågelinfluensan av typen H5N1 fortsätter att sprida oro i USA. I mars förra året upptäcktes viruset hos mjölkkor och sedan dess har smittan spridit sig till minst 16 delstater. Nu har landet fått sitt första dödsfall, en man i 60-års åldern som vårdats sedan mitten av december. Men trots att viruset sällan överförs till människor, insjuknade även en 13-årig flicka i Kanada i slutet av november förra året. Hon blev allvarligt sjuk och låg i respirator i 17 dagar. Vissa forskare varnar nu om att fågelinfluensan muterar snabbare än vad man trott, och att konsekvensen av det kan bli en pandemi. Hur ser spridningen av H5N1 ut i USA och resten av världen? Kan Sverige få ett utbrott? Och hur nära är vi en ny pandemi? Gäst: Magnus Gisslén statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Producent/Programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: ABC News, 6 ABC Philadelphia, CBS News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Sverige har fått i stort sett enklast möjliga motstånd i VM-kvalet. MEN, det börjar först om nio månader. Vi konstaterar att JDT fortsätter leva ett ganska lugnt och skönt förbundskaptensliv, och ser fram emot en skitenkel grupp väl i VM också! Med: Therese Strömberg och Linus Petersson

Sverige har fått i stort sett enklast möjliga motstånd i VM-kvalet. MEN, det börjar först om nio månader. Vi konstaterar att JDT fortsätter leva ett ganska lugnt och skönt förbundskaptensliv, och ser fram emot en skitenkel grupp väl i VM också! Med: Therese Strömberg och Linus Petersson

Förbundskapten Sam Hallam har presenterat sin trupp till stjärnturneringen Four Nations. Kan Sverige leva upp till förväntningarna? Vilka stjärnor saknas, och vad är Four Nations egentligen för turnering? Gäster: Tomas Ros Programledare: Erika Nielsen

I dagens avsnitt av Under all kritik diskuterar Anna-Karin och Ivar den nya "antimyndighet" som Donald Trump har aviserat, och som ska ledas av Elon Musk. Uppgiften är att skära bort onödiga kostnader och alltför vidlyftiga åtaganden, med inspiration från Javier Mileis motorsågspolitik i Argentina. Milei har lyckats kapa byråkratiska kostnader, öka tillväxten och få ned inflationen, bland annat genom att lägga ned en rad departement.Finns det något vi i Sverige kan lära oss av deras sätt att tackla ineffektivitet och slöseri? Kan Sverige lära av dessa radikala reformer, eller är det bara symbolpolitik utan substans? Vi pratar om varför Mileis reformer väcker ilska hos vänstern, men samtidigt ger honom ett brett folkligt stöd. Är detta början på en global trend mot mindre byråkrati och större effektivitet? Eller ser vi bara ännu ett spektakel från karismatiska ledare som lovar mer än de kan leverera?Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

SNS släpper idag en ny forskningsrapport om hur näringslivet i Italien jobbat mot maffian. Vad kan Sverige lära av Italien när det gäller den organiserade brottsligheten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande:Carina Gunnarsson, docent i statskunskap och affilierad forskare vid Uppsala universitet. Till vardags verksam vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitutGunnar Appelgren, kriminalkommissarie vid Södertäljepolisen

SNS släpper idag en ny forskningsrapport om hur näringslivet i Italien jobbat mot maffian. Vad kan Sverige lära av Italien när det gäller den organiserade brottsligheten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande:Carina Gunnarsson, docent i statskunskap och affilierad forskare vid Uppsala universitet. Till vardags verksam vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitutGunnar Appelgren, kriminalkommissarie vid Södertäljepolisen

Den svenska livsmedelsberedskapen har varit eftersatt i många år. Nu har den blivit högaktuell igen och det kan vara bråttom att få ett system på plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De svenska planerna för hur en matkris ska hanteras monterades ner för 20 år sen och idag har Sverige ingen livsmedelsberedskap att tala om. Det förändrade säkerhetsläget i Europa har dock gjort att ämnet blivit högaktuellt igen. Nyligen har det gjorts flera utredningar och regeringen har sagt att en ny beredskap ska börja byggas upp 2025. Det är ingen liten uppgift och det kan dröja innan en sådan är på plats fullt ut.– Det som vi uppmanas till är att ha egen beredskap med mat för en vecka där hemma. Sen har ju butikerna då lite matlager som räcker för tre dagar ungefär, säger Henrik Dammberg som bevakar beredskapsfrågor på Ekot.Det som skulle slå hårdast mot Sveriges livsmedelsförsörjning i en kris är om vi skulle bli avskurna och få våra handelsvägar blockerade, säger Camilla Eriksson på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Hon forskar om just livsmedelsberedskap.– Rent handelsmässigt är Sverige lite som en ö. Vi är väldigt beroende av sjötransporter. Och det gör ju att om man stänger av handelsflödena till Göteborgs hamn, Helsingborgs hamn och så vidare, då har vi väldigt svårt att få in livsmedel, säger Camilla Eriksson.En annan utmaning i en kris kan bli att försörja hela landet med mat, menar chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket, Mats Johansson:– Vi har ju ett avlångt land och framför allt tänker jag att det kan bli problem i de norra delarna av Sverige. Jag ser det som logistiska utmaningar att få maten upp dit och är det inte är möjligt bör man ju fundera över om inte personer behöver flytta på sig till ställen där det faktiskt går att försörja dem.Mat som måltavla i krigBrist på livsmedel är något som inte är så avlägset. I Ukraina har mat blivit en måltavla för Rysslands krigföring. Matlager, butiker och jordbruk har blivit attackerade.– Vi ser ju hur Ryssland väldigt utstuderat faktiskt förstör jordbruksmark och angriper lantbrukare, både för att liksom störa här och nu men också försvåra för Ukraina att långsiktigt kunna odla på sin mark, säger Anna-Karin Hatt som är vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.Ukraina är en stor matproducent och brukar beskrivs som världens kornbod, eller brödkorg om man översätter direkt från engelska. Det gör att det finns flera anledningar för Ryssland att angripa Ukrainas jordbruk.– Det beror ju inte bara på att man kanske vill slå ut livsmedelsförsörjningen, utan också för att livsmedelsprodukter är en så viktig exportprodukt för Ukraina, säger Camilla Eriksson på FOI.Medverkande:Camilla Eriksson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Anna-Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.Mats Johansson, chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.Henrik Dammberg, reporter på EkotProgramledare: Sara Sundberg och Jimmy HalvarssonProducent: Jimmy HalvarssonReporter: Claes AronssonLjud från: Euronews, TT, Sveriges Radio.

Naturen, den svaga kronan och vårt svala sommarväder kan locka fler turister till Sverige. Det hoppas branschen på som nu lanserar vårt land som ett resmål för coolcation. Fler turister väntas välja bort värmeböljornas sydeuropa och dra norrut. Men konkurrensen är hård och Sverige satsar minst i Norden på marknadsföring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonGäster och röster i programmet: Robert Pettersson, verksamhetsledare, turismforskningscentret ETOURPer J Andersson, redaktör, VagabondSusanne Andersson, vd, Visit SwedenJonas Siljhammar, vd, VisitaUlf Hindsén, Ingrid Olsson och Martin Stenberg, campingägare, SmålandEbba Busch, näringsminister (KD)Jakob Forssmed, socialminister (KD)Producent:Olof WijnbladhTekniker: Christer Tjärnell ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Klimatkraven hotar Sveriges försörjning – samtidigt som Sveriges självhushållning aldrig varit viktigare.   Varför prioriteras radikala klimatåtgärder framför något så grundläggande som till exempel matproduktion? Kan Sverige överhuvudtaget överleva de gröna kraven? Och vad blir konsekvenserna om Sveriges förmåga till självförsörjning kollapsar?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om KLIMATKRAV-KRIS.

Med Natomedlemskapet kommer krav som Sverige behöver uppnå. Natos högste chef Jens Stoltenberg menar att Sverige bland annat behöver lägga mer krut på flera fronter för att lyckas med det. Vilka brister har Sveriges sjukvård, infrastruktur och försvar? Hur rimliga är Natos krav på Sverige? Och hur jobbar regeringen för att de ska uppnås? Gäst: Niclas Vent, reporter på Aftonbladet. Producent och programledare: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet från Sveriges Radio och Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Kan Sverige verkligen lita på att Nato kommer till vår undsättning? Det var rubriken på en kulturdebattartikel i DN häromdagen. Den som skrev den var Johan Wennström som är författare, statsvetare och gästforskare vid Försvarshögskolan. Han menar att Sverige, som idealistiska vana trogen, är på väg att glömma att försvaret av vårt land först och främst betyder försvaret av vårt territorium. Glömma igen, kanske man ska säga. Vi vaknade upp ungefär när Ryssland invaderade Ukraina 2022, eller egentligen var det med annekteringen av Krim 2014 men det verkade få vilja förstå. Sedan har vi gått med i Nato och våra företrädare har börjat prata som att vi är Nato och Nato är vi. Men som Johan Wennström skriver: “liksom vi trots EU-medlemskapet har valt att behålla den svenska kronan och en nationell räntepolitik, måste vi även efter Natoanslutningen behålla en militär förmåga att försvara oss själva vid vår egen territoriella gräns.”Om detta handlar dagens podd.Tidigare avsnitt med Johan WennströmRak höger expanderarI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Räddningstjänsten ska kunna hantera allt från bilolyckor, bränder och explosioner till vissa sjukdomslarm och läckor av farliga ämnen. Men hur ändras uppdraget under ett krig? Hur har Ukrainsk räddningstjänst arbetat sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion i februari 2022 och vad kan vi i Sverige lära oss från det? I detta avsnitt av Rapporterat hör du FOI:s analytiker Frej Wellander och Mari Olsén berätta mer om hur räddningstjänstens uppdrag kan påverkas i en krigssituation och hur svensk räddningsjänst kan arbeta med höjd beredskap.

Neutralitet är grunden för allt humanitärt arbete. Men vad innebär de humanitära principerna i praktiken? Kan Sverige vara neutralt i sitt humanitära stöd till de som drabbas i krigets Ukraina, samtidigt som vi skickar vapen till Ukrainas regering? Och kan någon begära att människor som sett anhöriga och vänner dödas ska kunna ha en neutral hållning när det gäller vilka som bör få hjälp? I det ryska anfallskriget mot Ukraina ifrågasätts de humanitära principerna av allt fler – samtidigt som andra menar att de nu är viktigare än kanske någonsin. Vad kommer att hända? Vad kan vi lära av hjälpen till Ukraina och hur kommer det humanitära arbetet att förändras i framtiden? Det är några av de frågor vi ställer i avsnitt 129 av Global Podd. Du möter: Robert Quaak, en av grundarna av gräsrotsorganisationen Direct Ukraine. Andrei Engstrand Neacsu, chef för svenska Röda Korsets krisrespons i Ukraina. Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära bistånd. Programledare: David Isaksson.

Kriget i Ukraina fortsätter med oförminskad styrka men redan nu planeras för en framtida återuppbyggnad. Ukraina, givarländer och internationella aktörer brottas med allt från hur det ska gå till och hur det ska finansieras till samordning och korruptionsutmaningar. Hör Anders Olofsgård och Maria Perotta Berlin på Östekonomiska institutet, samt Sveriges ambassadör i Kiev, Tobias Thyberg.  Programledare är Númi Östlund.

Det har dykt upp fall av mässling i Stockholm och Göteborg. Mässling är en extremt smittsam virussjukdom och insjuknar man så finns det risk för komplikationer. I Sverige så är det väldigt ovanligt att få sjukdomen eftersom att barn blir vaccinerade. Borde vi känna oro över de fall som nu dykt upp? I Storbritannien har sjukdomen kommit tillbaks. Kan Sverige hamna i samma läge? Vad gör man om man inte vet ifall man är vaccinerad? Hur farligt är det att få mässling? Det här pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Hélène Englund, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I dagens avsnitt får ni höra på reaktionerna efter Janne Anderssons presskonferens inför Sveriges match mot Azerbajdzjan ikväll, lyssnarfrågor plus mycket mer. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europa brottas med historiska utmaningar i ett dystert och snabbföränderligt ekonomisk-politiskt landskap. Kan Sverige göra skillnad och vad ligger högst på agendan för våra svenska företag? Under ledning av makroekonom Elisabet Kopelman tar SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist oss med bakom kulisserna i EU-byråkratin på tröskeln till det svenska ordförandeskapet.

Sverige ska bli världens bästa turistland, slog den avgående näringsministern Ibrahim Baylan fast innan han lämnade regeringen för att bli miljardär… förlåt, vi menar förstås konsult i energibranschen. Är det möjligt för turistlandet Sverige att konkurrera med Frankrike och Spanien, vi är trots allt ett land där det regnar och blåser tio månader om året? Visit Sweden är numera ett helstatligt bolag som ska få svenskar att turista i sitt eget land. Är detta vettigt? Vad borde man göra istället? Gröna Lund satsar på julöppet och Skistar vill att vi åker skidor även på sommaren. Finns det en risk för överetablering? Vad borde den nya regeringen göra för att stimulera besöksnäringen i Sverige? Svar i denna podcast som är en inspelning av hearing som ägde rum på Travel News Market den 10 november.Thomas Jakobsson, Visitas chefsekonom inleder med en lägesdragning. I panelen: Jerry Engström, Friluftsbyn, Thomas Jakobsson, Visitas Chief Economist, Nils Persson, Head of Digital at Visit Sweden, Marcus Östlundh, CEO Hotel Kung Carl, Mats Nyblom, train expert, Mathias Lindström, Commercial Director Skistar, Mikaela Björkander, ScandicModerator är Viggo Cavling, chefredaktör på Travel News. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Martin och Andreas pratar om reaktionerna efter beskedet kring Alexander Isak, Sveriges förmodade startelva, lyssnarfrågor plus mycket mer. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frågor som rör lag och ordning och kamp mot brottsligheten har blivit en av de viktigaste frågorna i den svenska debatten. Samtidigt har brottsligheten minskat inom flera områden. – Fler poliser är inte en universallösning för att skapa ett säkrare och tryggare Sverige, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare på stiftelsen Tryggare Sverige. Han lyfter också att antalet brott inom vissa områden faktiskt minskar. Så frågan är mycket mer komplex än att bara titta på antalet polisanmälda brott. – Det är väldigt mycket bröd och skådespel inom det här området. Där det är de här lättköpta lösningarna. Och ofta handlar det om fler poliser, hårdare tag och ny lagstiftning och gärna lite mer samverkan. Det här är förstås lättköpt ur ett politiskt perspektiv säger Magnus. – Problemet är ju att vi har att göra med svårlösta samhällsproblem som inte låter sig lösas med sådana här kvick fix. Utan det handlar många gånger om helt andra och mer komplicerade lösningar, säger i Magnus, som i Seniorpodden också ger sin syn på varför landets ordningsvakter är så viktiga, samt hur äldre kvinnor kan bidra till att bostadsområden upplevs som tryggare.

I dagens avsnitt får ni höra Amanda, Sebastian och Olof snacka upp kvällens match mellan Sverige och England. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har snart gått två månader sedan utrikesminister Ann Linde skrev under Sveriges Nato-ansökan. Men det är inte alla som jublar. Tvärtom så är det många som rasar av ilska och tycker att beslutet är förhastat och försämrar Sveriges säkerhetspolitiska läge. Vilket är Nej-sidans starkaste argument? Kan Sverige vara med i Nato och ändå vara emot kärnvapen? Finns det ett bättre alternativ än Nato i dessa osäkra tider? I dagens Aftonbladet Daily pratar vi med Gabriella Irsten från föreningen Svenska freds om varför hon anser att ett Nato-medlemskap är både fel och riskfyllt.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är antibiotikaresistens ett av de största hoten mot den globala hälsan. Vilka är de centrala utmaningarna kopplade till kampen mot antibiotikaresistens? Och vilken kan bli Sveriges framtida roll i arbetet internationellt? Medverkande Malin Grape, regeringens ambassadör med fokus på antibiotikaresistens (AMR-ambassadör) Malin Parkler, vd Pfizer Sverige Christina Åhrén, regionläkare, professor och ordförande Strama Västra Götaland Samtalet leds av Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och moderator.

I detta avsnittet får ni höra Olof, Martin och Andreas prata om Sveriges möjliga startelva på torsdag, det senaste från det svenska lägret, lyssnarmail plus mycket mer. God lyssning!Glöm inte att prenumerera på podden i din poddspelare så missar du inget avsnitt. Du hör avsnittet i spelaren ovan eller i din poddspelare. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Kan Sverige bygga upp en beredskap för en kärnvapenattack? Eller är enda vägen framåt att arbeta för nedrustning? I det här avsnittet möter du Vendela Englund Burnett, ordförande i Svenska läkare mot kärnvapen, som menar att den svenska sjukvården skulle stå maktlös vid en kärnvapenattack. Vendela Englund Burnett är dessutom en av få som besökt de hemliga områdena i Sibirien där kärnvapen produceras. Researching Peace - en podcast från Uppsala universitet och institutionen för freds- och konfliktforskning.

Sverige närmar sig med svindlande hastighet ett beslut om Natomedlemskap. Den knappa tiden gör att debatt om för- och nackdelar knappt hinns med. DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg berättar var Sverige står i Natofrågan just nu, och om vad som kommer att hända den närmsta tiden. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media

När går miljardärerna upp på morgonen? Och hur mycket rikare blir de i timmen medan de mediterar, äter lyxlunch och tränar? Programledare: Daniel Alling. Bisittare: Louise Epstein. Hur känns det att vara superrik eller miljardär?Lyxbilar och lyxklockor går som smör nu, det är många i Sverige som har råd. På två år har antalet miljardärer fördubblats. Carl Cederström, docent i nationalekonomi och författare, har provat att leva som miljardär i ett dygn. Hur tog han reda på vad miljardärer gör? Och hur känns det att vara superrik, undrar vi?Sverige är ett av de länder som har flest miljardärer per capitaHur blev det så? Och vad innebär det för ett samhälle när rikedom koncentreras hos några få? Vi dryftar detta med Andreas Cervenka, aktuell med boken Girig-Sverige: så blev folkhemmet ett paradis för de superrika.Kan Sverige räkna med hjälp av EU i händelse av krig?EU ska kunna sätta in militära resurser, och förslag finns på en ny europeisk insatsstyrka. Men kan vi räkna med hjälp av EU i händelse av krig? Calle Håkansson, forskare på Utrikespolitiska institutet, hjälper oss att bena ut vilka försvarsalternativ som egentligen är realistiska i dagsläget.Dessutom pratar vi Bach på svenska med mezzo-sopranen Ivonne Fuchs, som är en av solisterna i den svenska versionen av Matteus-passionen i Engelbrektskyrkan på fredag.Det ska också handla om franska presidentvalet, biogodis och lunchfester för kvällströtta.Programledare: Daniel Alling Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman

Rysslands attack mot Ukraina ger Natodebatten kraftigt bränsle både i Sverige och i Finland. Vilket land går med först och när? Vladimir Putins beslut att attackera Ukraina har sänt chockvågor genom Europa och världen. I Sverige och i vårt grannland Finland har kriget blåst liv i diskussionen om Natomedlemskap.Tidigare motståndare svänger och allt mer framstår det som en fråga om NÄR och inte OM vi gå med i militäralliansen. Så när sker det?Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Kerstin Kronvall, frilansjournalist på Yle och tidigare korrespondent i Moskva och Kiev.Programledare: Henrik TorehammarProducent: Viktor MattssonTekniker: Klas Österman

Rysslands attack mot Ukraina ger Natodebatten kraftigt bränsle både i Sverige och i Finland. Vilket land går med först och när? Vladimir Putins beslut att attackera Ukraina har sänt chockvågor genom Europa och världen. I Sverige och i vårt grannland Finland har kriget blåst liv i diskussionen om Natomedlemskap.Tidigare motståndare svänger och allt mer framstår det som en fråga om NÄR och inte OM vi gå med i militäralliansen. Så när sker det?Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Kerstin Kronvall, frilansjournalist på Yle och tidigare korrespondent i Moskva och Kiev.Programledare: Henrik TorehammarProducent: Viktor MattssonTekniker: Klas Österman

Omikron kan innebära slutet på pandemin i Europa enligt WHO:s Europachef. Samtidigt har det dykt upp nya så kallade undervarianter till omikron. I bland annat Sverige, Danmark och Storbritannien har en undervariant vid namn BA.2 ökat den senaste tiden. I Danmark står BA.2 för nära hälften av alla nya covidfall. Trots smittspridningen har Danmark flaggat för att slopa sina restriktioner snart. Kan Sverige gå samma väg? Vad vet vi än så länge om undervarianten BA.2? Vågar man tro på att omikron kan innebära slutet på pandemin? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet. Programledare: Amanda Hemberg Lind Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Den svenska försvarsförmågan har höjts under de senaste åren, men hur länge kan Sveriges stå emot en invasion från Ryssland egentligen? Och hur står sig vår förmåga idag mot den vi hade under kalla kriget? Hur länge kan Sverige stå emot ryssen?Med oss för att prata om Sveriges försvarsförmåga är Sveriges Radios försvarsreporter Mats Eriksson och Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan. Boris Johnson har fått utstå hård kritik för sin tondöva trädgårdsfest medan resten av Storbritannien var nedstängt. Hur hårt festar de egentligen på 10 Downing Street, den brittiska premiärministerns bostad och regeringskansli? Vi pratar med Mats Persson som arbetade nära den före detta premiärministern David Cameron. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist talar med tydligt dalmål. Gör det honom mer förtroendeingivande? Vi pratar med Gertrud Larsson, dramatiker och regissör för satiren Utkantssverige om hur dialekter påverkar vår syn på politiker.Programledare: Daniel Alling Bisittare: Louise Epstein Producent: Julius Bäckman

Den svenska försvarsförmågan har höjts under de senaste åren, men hur länge kan Sveriges stå emot en invasion från Ryssland egentligen? Och hur står sig vår förmåga idag mot den vi hade under kalla kriget? Hur länge kan Sverige stå emot ryssen?Med oss för att prata om Sveriges försvarsförmåga är Sveriges Radios försvarsreporter Mats Eriksson och Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan. Boris Johnson har fått utstå hård kritik för sin tondöva trädgårdsfest medan resten av Storbritannien var nedstängt. Hur hårt festar de egentligen på 10 Downing Street, den brittiska premiärministerns bostad och regeringskansli? Vi pratar med Mats Persson som arbetade nära den före detta premiärministern David Cameron.Hur påverkar dialekter vår syn på politiker? Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist talar med tydligt dalmål. Gör det honom mer förtroendeingivande? Vi pratar med Gertrud Larsson, dramatiker och regissör för satiren Utkantssverige om hur dialekter påverkar vår syn på politiker.Programledare: Daniel AllingBisittare: Louise EpsteinProducent: Julius Bäckman

I Danmark och Norge har omikronvarianten av coronaviruset spridits rekordsnabbt. Kraftfulla åtgärder har satts in för att bromsa smittan före jul. I Sverige står omikron nu för cirka en procent av covidfallen. Det norska folkhälsoinstitutet ser hur inläggningarna på sjukhus ökar, och att nästan lika många 45-65 åringar läggs in för covid, som pensionärer. Prognoser är svåra att göra för omikron men de uppgifter som hittills finns visar på en snabbare spridning än delta. I Danmark är omkring tio procent av fallen omikronvarianten. Där följs utvecklingen mer noggrant än i Sverige.Kan Sverige klara sig bättre än Danmark och Norge eller ligger vi bara några veckor efter?Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

30 november. Varför är vi i Sverige förhållandevis dåliga på organdonation och transplantation – och hur kan vi bli bättre? Jesper Sandström samtalar med vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom, författare till boken "Organdonation – ur döden liv".

Ute i Europa ökar smittspridningen igen och flera länder återinför restriktioner i ett försök att dämpa utvecklingen vilket har lett till stora protester. I Sverige har vi ännu inte nått en fjärde våg. Men frågan är om det inte är dit vi är påväg? På en kvart får du veta varför smittan håller greppet om Europa - trots att många är vaccinerade och om det är dags att vänja sig vid restriktioner igen. Med SvD:s vetenskapsreporter Therese Bergstedt.

En av årets stora händelser som ritat om den utrikes- och säkerhetspolitiska kartan är det snabba maktövertagandet av talibanerna i Afghanistan. Trots en nästan tjugo år lång multinationell civil och militär insats, där bland annat Sverige varit en deltagande stat, klarade inte den afghanska regeringen och dess säkerhetsstyrkor att stoppa sommarens talibanoffensiv. Nu står det internationella samfundet inför en växande humanitär kris i Afghanistan samtidigt som det råder stora oklarheter om det framtida styret i Kabul. Samtidigt har misslyckandet i Afghanistan nystartat en debatt om framtiden för internationell insatser, något som är synnerligen relevant utifrån ett svenskt perspektiv givet den svenska närvaron i Sahelregionen. I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden får vi ta del av fördjupade perspektiv på den politiska och humanitära utvecklingen i Afghanistan. Medverkar gör Kai Eide, före detta FN-sändebud till Afghanistan, Henrik Landerholm, ambassadör och tidigare chef för den svenska Afghanistaninsatsen, samt Malena Rembe, Mellanösternvetare och analytiker med lång erfarenhet av Afghanistan. Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

I förra veckan kom nyheten om att tre svenska kvinnor som anslutit till terrorsekten IS, skulle utvisas till Sverige. Dagen efter greps och anhölls två av kvinnorna, för att sedan släppas på fri fot. Vad som kommer ske juridiskt återstår att se, men klart är att historien om de svenska IS-kvinnorna än en gång aktualiserat debatten om hur Sverige ska hantera de medborgare som anslutit sig till kalifatet. Kan Sverige vägra att ta emot de medborgare som frivilligt rest sig till IS - vad händer med de här kvinnornas barn - och hur sannolikt är det egentligen att man kommer kunna dra de här människorna inför rätta i Sverige? Gäst: Oisín Cantwell, nyhetskolumnist på Aftonbladet. Reporter: Marcus Ulvsand.

Den höga narkotikarelaterade dödligheten i Sverige ses av många som ett misslyckande. Och behovet att utvärdera den nuvarande narkotikapolitiken har framförts från flera olika håll under de senaste åren. Forskare, polis och riksdagsledamöter ger sin syn på Norges reformförslag på området. Medverkande Alf Butenschøn Skre, sekreterare i Rusreformutvalget (2018–2019) Johan Hultberg, ledamot (M) i riksdagens socialutskott Björn Johnson, fil. dr i statsvetenskap och professor i socialt arbete vid Malmö universitet Lennart Karlsson, kommissarie vid Polismyndigheten i Region Stockholm Karin Rågsjö, ledamot (V) i riksdagens socialutskott och hälsopolitisk talesperson Samtalet leds av Adrian Ekström, projektledare vid SNS.

4 mars. Andreas Ericson diskuterar med Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström och Fredrik Erixon vid tankesmedjan Ecipe.

Socialministern pratar med Martina om nya pandemilagen och om landet faktiskt kan komma att stängas ner.

Idag gästas vi på kundupplevelsepodden av Magdalena Nour, VD på Mine baserat i Malmö. Mine hjälper utländska akademiker att slå sig in på den Svenska arbetsmarknaden. Hon berättar i detalj hur mycket potential i den arbetskraft som finns, och hur vi kan göra för att ta vara på den.

Kan Sverige få igång en egen matsnigel-produktion? Är det rent av framtidens protein? Och så fördjupar vi oss i den mystiska flytten av Nyrebäcken i Tylösand. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har haft några jobbiga år men nu står hon åter igen stadig som hela Europas mutti. Hur gick det till?  Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Katarina von Arndt medverkar. Snigelkaviar kanske inte låter som årets smak. Men borde snigeln oftare få plats på matbordet? Ja!, säger helicikultören Carina van Steenbergen som odlar sniglar i Vingåkra. Richard Tellström, måltidsexpert, berättar mer om hur svårt/enkelt det är att introducera en ny matvara. Och vem är det som flyttat en hel bäckmynning i Halland? Vi frågar ut Anna Palmgren, reporter på SVT Halland, om mysteriet med Nyrebäcken som gäckar både polisen och samhället. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Minna Grönfors

Siden 1986 har svenskerne søgt svar på, hvem der skød Olof Palme. I går meddelte chefanklager og efterforskningsleder Krister Petersson, at den såkaldte skandiamand, Stig Engström, var Palmes morder. Politiet havde dog ingen konkrete beviser, intet klart motiv, intet gerningsvåben, og Stig Engström døde i 2000. Tilbage står svenskerne med 34 års sorg og en hel del ubesvarede spørgsmål.

H&M-bossen kliver av och ger plats åt doldisen Helena Helmersson. Hur vill hållbarhetsprofilen ratta klädjätten? Hör Caroline Englunds intervju med den nya vd:n.Sverige ska bli en framgångsrik AI-nation. Wallenbergarna satsar fem miljarder i forskning och i veckan invigdes ett nytt AI-innovationscenter i Stockholm. Men får inte startup-bolagen vara med? Vi pratar med näringsminister Ibrahim Baylan, Googles Sara Övreby och AI-forskaren Fredrik Heintz om den svenska storsatsningen på artificiell intelligens. I veckan firades den internationella dataskyddsdagen. Den gick ganska obemärkt förbi. Orättvist, tycker Tobias Blixt, som som får en ursäkt att prata om sitt favoritämne: Övervakningsekonomin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det framställdes som ett hot, robotarna skulle ta över våra jobb. Och några av oss skulle bli överflödiga. Men hur har det blivit? Har automatisering och digitalisering bidragit till att Sverige blivit mer dynamiskt när det gäller företagande och hur kan Sverige agera för att bli en vinnare i den tid som kallas den fjärde industriella revolutionen? IFN-forskarna Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Lars Persson och Pehr-Johan Norbäck forskar om digitaliseringens effekter.

Modig politik, innovation på systemnivå och nya affärsmodeller krävs för att vi ska kunna ställa om till ett klimatsmart samhälle. Hur får vi till omställningen? Kan Sverige visa vägen genom att på allvar tackla de utmaningar vi står inför? Lyssna på Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, Malin Ljung Eiborn, hållbarhetschef Billerud Korsnäs, samhällsdebattören Anders Wijkman och Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson i ett avsnitt om hur vi kan bromsa klimatförändringarna.

På bara några år har svenskt vin blivit mycket bättre. Och det odlas allt mer. Vi provsmakar och besöker en gård. - Svenska viner vinner guldmedaljer i internationella tävlingar. Svenskt vin finns i Italien, i Bordeaux, och de lovordar det. Mattias Säfvenberg är sommelier och har serverat svenska viner i många år. Nu har han också skrivit boken Svenskt vin, en vinvärld som växer. När Meny tittade på svenska viner för några år sen blev slutbetyget att de kostade mer än de smakade. Då var många skeptiska till svenska viner. Men det har hänt mycket sen dess. Priset och smaken har närmat sig varandra. Det görs framför allt vita viner, men även mousserande och rosé. Det är svårare att göra röda viner i Sverige. - Sverige har ett perfekt klimat för vita viner, säger Mattias. I vinvärlden brukar man säga att en druva blir som bäst när den odlas nära sin nordligaste gräns. Skåne är det som närmast kan betraktas som ett vindistrikt i Sverige. Meny besöker Kullabergs vingård i Skåne, och träffar vinmakaren K Felix G Åhrberg och vd:n Victor Dahl. Kullaberg har de senaste åren utökat sina odlingar rejält. Kan Sverige bli ett vinland att räkna med? - Ja visst, säger Mattias Säfvenberg. Se på Nya Zeeland. De planterade den första vinstocken med sauvignon blanc i mitten av 1970-talet. - Vi är i fas ett av fyra, säger K Felix G Åhrberg på Kullaberg. Det första steget för ett vinland. I fas fyra hittar vi länder som Nya Zeeland, Tyskland, England, USA och Sydafrika. 1999 blev Sverige ett officiellt vinland godkänt av EU.

Borde vi folkomrösta om VAR? Kan man trashtalka stiligare än José María Giménez? Kan Sverige rubba Tyskland? Dessutom: straffinflation, anekdotisk bevisföring, otämjbara lejoninnor, Pamparnas pamp (och Micke Leijnegard), Örebro SK:s twitterkonto, Torbjörn Blomdahls största fan, Anders ständigt skakande topplock och två citat från Johan som eventuellt borde ristas in på plakett vid ingången till Offsidehuset.

Dagens Aftonbladet Daily handlar om Sveriges framgång i fotbolls-VM. Kan Sverige återupprepa succén mot Kanada eller är vi chanslösa mot Tyskland som väntar i kvartsfinalen? Reporter: Jenny Ågren See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Borde vi folkomrösta om VAR? Kan man trashtalka stiligare än José María Giménez? Kan Sverige rubba Tyskland? Dessutom: straffinflation, anekdotisk bevisföring, otämjbara lejoninnor, Pamparnas pamp (och Micke Leijnegard), Örebro SK:s twitterkonto, Torbjörn Blomdahls största fan, Anders ständigt skakande topplock och två citat från Johan som eventuellt borde ristas in på plakett vid ingången till Offsidehuset.

Kristoffer och Martin ger sin syn på effekterna om cannabis skulle legaliseras.

Nytt avsnitt och givetvis fullt fokus på Spanien-Sverige, där vi bjuder på både tunga spel och TV-pengslir. I övriga kvalspelet så har vi hittat fem matcher som vi tycker har spelvärde.

Kan Sverige vara världens poddigaste land? Svaret är ett definitivt kanske. Allt enligt statistik som Matti Palm, Åsa Melin Mandre och Ulf Lindholm spekulerar kring i detta avsnitt av PR-häxan. Som är tillbaka efter en låååång paus.  PR-häxan produceras av PR-byrån Greenhill Relations . 

Att äta djur som dött i trafiken, visst borde det vara ett smart sätt att utnyttja planetens resurser? Alaska har ett speciellt system för att ta hand om älgarna - borde Sverige ta efter? Alaska och de trafikdödade djuren I den amerikanska delstaten Alaska finns det ett väl utbyggt system för att ta tillvara köttet från trafikdödat vilt så att väldigt lite ätbart går till spillo. Frivilliga som anmält sig åker helt enkelt till olycksplatsen och tar hand djuren. Skulle Sverige kunna lära sig något av Alaska? Gäst: Arja Helena Kautto, biolog, veterinär och specialist i veterinärmedicinsk folkhälsa vid Livsmedelsverket. Uppkopplad diskmaskin - hot eller möjlighet? På senare tid har det blivit möjligt att koppla upp allt fler hushållsapparater. Tanken är att livet ska bli enklare med en kaffemaskin som vet hur vi sovit och därför på egen hand kan räkna ut vilken styrka som önskas. Men vad händer med all information apparaterna har om oss? När blir det uppkopplade hemmet en säkerhetsrisk? Gäster: Sinan Akdag, digital expert hos Sveriges konsumenter och konsumentminister Ardalan Shekarabi (S). Gåtfull influencer-tweet från påven Under helgen var påve Franciskus på ungdomskonferens i Panama och då twittrade han att Jungfru Maria var den första influencern eftersom hon genom att säga ja till Gud blev den mest inflytelserika kvinnan i världen. Vilket stöd finns det i den katolska religionen för att Maria kanske var mer betydelsefull än Jesus? Gäst: Joel Halldorf, lektor på Teologiska högskolan och ledarskribent Dagen. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Epstein Producent: Jakob Runevad Kjellmer

Er de regjerende mesterne, Tyskland, bedre enn i 2014? Kan Sverige utrette mirakler uten Zlatan? Marius tror det, og han forteller om hans møte med Zlatan i 2016. Er VMs mest undervurderte spiller fra Sør-Korea? Og hvor får man egentlig servert den beste tacoen?

Er de regjerende mesterne, Tyskland, bedre enn i 2014? Kan Sverige utrette mirakler uten Zlatan? Marius tror det, og han forteller om hans møte med Zlatan i 2016. Er VMs mest undervurderte spiller fra Sør-Korea? Og hvor får man egentlig servert den beste tacoen? 

De som påverkas allra mest blev aldrig tillfrågade. När klockorna slår tolv på nyårsafton börjar nya regler att gälla för världens mest utsatta kvinnor. Det är Donald Trump som har skrivit dem. Podden RFSU dokumentär handlar om USA:s nya globala abortpolitik, den som kallas ”munkavle-regeln på stereoider”. The Mexico City policy eller global gag rule som den också kallas, är ett påbud som skapats för att utrota aborter i världen men som fått helt andra konsekvenser. Hur gick det till när en moralkonservativ debatt i USA, kom att slå mot kvinnor i världens fattigaste länder? Kan Sverige och andra länder skjuta till pengar som begränsar skadorna? Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

Om Charlottesville, den omedvetna rasismen och frågan ifall rasistiska idéer anno 2017 kan vara en framgångsrik politisk strategi? Dagens Konflikt ska med avstamp i det som hänt och händer i USA försöka förstå RASISMEN som politisk kraft. Det har ju länge funnits ett antagande att med historiens erfarenheter i ryggen och med vetenskapens framsteg som grund - så är rasismen en kraft som i politisk mening för en tynande tillvaro. Men stämmer det? Eller kan Donald Trumps förskjutning av dom politiska gränserna vara en framgångsrik strategi? Vi ska börja med att betrakta den här frågan med psykologins glasögon, för att förstå vem som är och kan bli rasist. Den psykologiska forskningen, inte minst i USA, har nämligen under dom senaste decennierna börjat tala om begreppet implicit bias, undermedveten fördomsfullhet. Vårt psyke styr oss automatiskt i riktningar som gör oss mer fördomsfulla. Det här tyder alltså på att det finns en liten rasist inom oss alla. Hör Marie Nilsson Boijs reportage där du bland annat får stifta bekantskap med självhjälpsgruppen Rasists Anonymous. Övriga medverkande: Jens Agerström, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, Nazar Akrami, docent i psykologi vid Uppsala Universitet och Reverend Nathan King, pastor i Trinity united church of christ i Concord North Carolina. Stephen Rappaport hade läst in 12-punktsprogrammet för Anonyma Rasister. Det brukar ju ofta sägas att rasismen är en kraft på dekis, på väg ut, otidsenlig. Stämmer det, i ett amerikanskt sammanhang? Stämmer det som den förra presidenten Barack Obama brukade säga, att historiens långa kurva sluttar mot rättvisan - och, med andra ord, bort från rasismen? Ivar Ekman ringde upp historikern Ibram Kendi, som är professor i både historia och internationell politik på American University i Washington DC och författare till den uppmärksammade och prisbelönta boken Stamped from the beginning- a definitive history of racist ideas in America. Och Ibram Kendi menar att tanken om framsteg i rasrelationerna i USA stämmer - men att det bara är halva bilden. Hur ser det egentligen ut för rasismens konkreta manifestationer på marken i USA? Hur går det för vit maktrörelsen och högerextremismen? Konflikts reporter Simon Moser, ringde upp Brian Levin vid Center for the Study of Hate and Extremism, vid California State University i San Bernadino, vars forskning visar att den stärker sina positioner. De senaste två åren har det sammanlagt varit fler vit makt-möten än under de tidigare 20 åren. Medverkar gör även Ruth Ben-Ghiat, professor i historia vid New York University, som menar att tonen i det offentliga samtalet har blivit råare. Gäster i programmet: Anderas Johansson Heinö, statsvetare som är förlagschef på den liberala, marknadsvänliga tankesmedjan Timbro och Christer Mattsson, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet, ett kunskapscentrum för förebyggandet av våldsutövande extremism. Kan Sverige dra några lärdomar från det amerikanska exemplet? Ivar Ekman träffade en av dom ledande aktivisterna i Black Lives Matter-rörelsen som var på tillfälligt besök till Sverige, juridikprofessorn Justin Hansford och resonerade med honom om rasismens allmängiltighet. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij

Kan Sverige bli världens främsta modetech-nation? Modejättar som H&M, Houdini och House of Dagmar samarbetar med Microsoft i spännande projekt. Modedrottningen Susanne Ljung gästar studion och berättar om Silicon Valley-stjärnornas stil. Varför klädde sig Steve Jobs alltid i svart polotröja? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

På fredagen strax före kl. 15 körde en lastbil i rasande fart nedför den folktäta Drottninggatan i Stockholm. Fyra personer är döda och flera skadade. Färden slutade med att lastbilen rammade Åhléns. Händelsen utreds som ett terrordåd och följer samma mönster som dåden i Nice, Berlin och London. Hur ska Sverige skydda sig mot terror? Inrikesminister Anders Ygeman (S) intervjuas. I programmet hör ni också: Anna Kinberg Batra (M) Jimmie Åkesson (SD) Isabella Lövin (MP) Jonas Sjöstedt (V) Annie Lööf (C) Jan Björklund (L) Ebba Bush Thor (KD) Följt av analys av Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder

Plötsligt gapande hyllorna i butikerna tomma. Ingen bladspenat eller rucola på grund dåligt väder i Italien och Spanien. För många blev det en påminnelse av hur sårbar livsmedelsförsörjningen är. Fram till början av 1990-talet var Sverige i princip självförsörjande på baslivsmedel som spannmål, potatis, mjölk, kött och ost, säger Anders Wästfelt kulturgeograf vid Stockholms Universitet. Självförsörjningsgraden låg mellan 85 och 90 procent. Det var ett politiskt mål och det var för att vi skulle klara oss i händelse av en kris. Idag ligger Sveriges självförsörjningsgrad runt 50 procent, dvs hälften av det vi äter importeras. Vissa produkter har vi naturligtvis aldrig varit självförsörjande på, som kaffe och avokado. Men i stort har vi gått från 85-90 procent till 50 procent på 25 år. Anders Wästfelt förklarar att det handlar om flera olika faktorer som samverkat, som avreglering och Sovjetunionens fall. Självförsörjning är nog inget vi kan gå tillbaks till, säger han. Men det är viktigt att ha en riskmedvetenhet när det gäller matförsörjningen. Man måste vara rädd om jordbruksmarken. Den har tagit tusentals år att få fram. Anna Nilsson, chefredaktör för Lantmannen, ett magasin för lantbrukare, berättar att Sverige bl a på tio år låtit 6000 hektar högklassig åkermark bebyggas. Hon jämför med jordbrukspolitiken i våra grannländer Norge, Finland och Danmark. Och det skiljer sig mycket från Sverige. - Den mängd mark som ligger i träda i Sverige, som inte används till odling - är lika stor som den mängd som ger Norge en 50-procentig självförsörjning, berättar hon. Anna Nilsson tycker att det är viktigt att vi ökar självförsörjningsgraden i Sverige. För att ha en krisberedskap, för att det blir lättare att veta hur maten produceras och hur den påverkar vår miljö. Om vi bara importerar lägger vi miljöansvaret på någon annan.

Om en hotfull, komplicerad värld och viljan att stänga den ute. Är det en fruktbar, eller ens framkomlig väg för konkret politik? Dagens konflikt frågar sig om det går att stänga världen ute, i en tid då det kanske känns mer lockande än på länge på grund av den oroliga värld som omger oss. Är känslan att vilka sluta sig en bra utgångspunkt för praktisk politik? Hör röster från Köpenhamn, Paris och Säpo-högkvarteret om id-kontrollers effektivitet, om Syrienkrigets koppling till terrorhotet, och i vilken mån det ens går att skilja på vi och dom. Gäster i programmet är Göran Rosenberg, journalist och författare och Alice Teodorescu, politisk redaktör på Göteborgsposten.Du hör den hyllade syriska författarinnan Samar Yezbek resonera om hur världen blir allt sammanflätad och om sorgen i att inte kunna känna sig fredad från terror någonstans.Caroline Holmqvist, som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och forskare vid Utrikespolitiska institutet, men för tillfället bosatt och verksam i Bryssel, menar att för att begripa det som händer idag såväl i Mellanöstern som i Europa och kopplingarna däremellan så måste vi minnas allt som hänt sen New York den 11 september, 2001.Vad säger då Säpos biträdande chef Johan Sjöö? Kan Sverige stå vid sidan av eller gör de också analysen att vi är sammankopplade med skeenden bortom våra gränser?Hur är det då med alla flyktingar och andra migranter? Där har viljan att stoppa, stänga ute, blivit inte bara en önskan utan den svenska regeringens konkreta politik under den senaste tiden. Men går migrationen att stoppa? Vad får det för konsekvenser? Vi åker till Öresundsbron, visar ID- kontroll och pratar med såväl infödda som nyanlända.Vi besöker även ett seminarium om migration där vi får lära att migrationsströmmar inte går att tygla. Man kan minska flödet och göra det svårare för migranter att ta sig hit, men hindra? Nä, det finns det bara ett enda exempel på i historien och det är på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen.En röst som har en väldigt bestämd uppfattning om det här: om priset vi betalar när vi säger stopp, är den ryskfödda amerikanska författaren Anna Badkhen Hon menar att i världen som den ser ut idag så är det oss själva vi säger stopp till. Världen kommer att förändras oavsett hur många barn som dör på våra stränder.Programledare: Ivar Ekman ivar.Ekman@sverigesradio.seProducent: Marie Nilsson Boij marie.nilsson-boij@sverigesradio.se

Terrorattacken: Hollande har utropat undantagstillstånd. Vad är det? Kan Sverige tvingas i krig nu på grund av Lissabonfördraget? Vad innebär det förresten ”att vara i krig”? Får man tortera i krig? Och apropå Fokus makthavarlista: är jurister makthavare? Och i så fall vilka? Är Mårten en makthavare? Och så har vi gäster! Finalisterna i Lindahls tävling i affärsjuridik ”Business Law Challenge” pratar med oss och det gör också chefsjuristen på Microsoft. Vi diskuterar bland annat molnet. Eller ”molnet” som Tove kallar det.

Tusentals unga européer har anslutit sig till våldsbejakande islamister som IS. I Sverige är det många kommuner som fortfarande inte vet hur de ska förebygga radikalisering. Kaliber om vad Sverige kan lära från andra länder. Det är en varm septemberdag 2014. Vi är i den östra Londonförorten Walthamstow. På Lea Bridge road bland låga viktorianska hus, frisören Kashmir, grönsakshandlaren Class och en del andra småaffärer, ligger en av Storbritanniens alla avhopparverksamheter -Active Change. Vägg i vägg med en moské och lite dold bakom en busshållplats. Utanför byggnaden står ett tv-team och filmar. Internationell media har sprungit in och ut ur avhopparverksamhetens lokaler i ett kör den här septemberveckan. Och jag får vänta i över en timme för att få träffa organisationens grundare Hanif Qadir. - So you had lots of media here today? – Since two weeks its been everyday. Anledningen till att media från hela världen blickar åt London nu är att rapporteringen om europeiska IS-resenärer börjar ta fart hösten 2014. Och att Storbritannien har en lång tradition och stort utbud av olika avhopparverksamheter för våldsbejakande islamister. Hanif Qadir har personlig erfarenhet av att bli rekryterad till al-Qaida en gång i tiden. - When I arrived in Pakistan and when I saw some of the tactics used by al-Qaida I didn´t agree with that. Because yes the Americans were killing women and children – you know targeted or nontargeted but so was al-Qaida, sager Hanif Qadir. Han anslöt sig till terrororganisationen utifrån en känsla av ilska över att oskyldiga kvinnor och barn dog i USA:s krig mot terrorismen, berättar Hanif Qadir. Men han insåg snabbt att också al-Qaida dödade oskyldiga, säger han. Han åkte hem till London och startade Active Change. Och idag är Hanif Qadir en av Europas mest erfarna på att omvända våldsbejakande islamister. - I think Britain by far has the most effective counter radicalisation policy in the world, säger Hanif Qadir. Om Storbritannien är bäst på att motverka radikalisering eller inte finns det olika åsikter. Men Storbritannien har lång erfarenhet och många olika verksamheter - såväl statliga som oberoende projekt och Active Change är bara ett av alla. Vi ska återkomma till det. Sverige har till skillnad från många andra länder knappt någon avhopparverksamhet eller något förebyggande arbete som gäller våldsbejakande islamism. Om det handlade förra veckans Kaliber. Och enligt Säpo har minst 130 svenskar rest till Syrien och Irak för att strida med grupper som IS. Vi har träffat Maryam. Hon är i 50-årsåldern, och jobbar med språk. För nio månader sedan lämnade Maryams dotter Sverige. Dottern var då 19 är och bodde hemma. - Det var en vanlig dag en fredag. Jag var på jobbet när jag fick telefonen att de har rest igår. Jag trodde hon sov över hos en väninna, fast de hade resan rest, berättar Maryam. Det var pappan till en av dotterns vänner som ringde och berättade att deras döttrar hade åkt till Syrien. - Jag var hysterisk och skrek. Jag var i centrumet, jag fick kramp, jag fick…. Det var en polisbil där. Och jag skrek och skrek och hela centrumet tittade på mig, berättar Maryam, som egentligen heter något annat. Hon fick det där samtalet i somras hade hon i över ett år försökt få hjälp med dotterns radikalisering, berättar hon. Men också med dotterns depression som Maryam tror spelade en stor roll i hennes beslut att lämna Sverige för IS. Maryam säger att hon hade pratat med skolan, socialtjänsten, psykiatrin. Och efter att några andra tjejer som dottern umgicks med i en studiecirkel åkte till Syrien, kontaktade Maryam också polisen: – När första gruppen hade åkt gick jag till polisen och informerade och sa att jag är rädd. Jag är rädd att en grupp som min dotter har umgåtts med har åkt till Syrien. Jag är rädd, vad ska jag göra. Jag behöver er hjälp, jag vill att man ska hindra att hon ska åka, sa jag, berättar hon. - Vad sa polisen? - Vi har inte den befogenheten att stoppa henne. Vi har inte lagen på vår sida att stoppa henne. Maryam är inte ensam om att behöva hjälp. I förra veckans Kaliber fick kommunerna kritik för att föräldrar till IS-rekryter inte vet vart de ska vända sig när de söker hjälp. Och Kaliber frågade socialcheferna i Sveriges kommuner och storstädernas stadsdelsförvaltningar, om de anser att de har verktyg att förebygga våldsbejakande islamism bland ungdomar. Av de 132 som svarade ansåg 70 procent att de inte har verktyg att förebygga våldsbejakande islamism bland ungdomar. Sveriges kommuner och landsting, SKL, svarade då att kommunerna trots allt gör en hel del ”men vi behöver mer kunskap och den håller vi på att skaffa oss” sa SKL:s ansvariga för brottsförebyggande frågor, till Kaliber då. Den här veckan ska vi bege oss utanför Sverige för att se hur Storbritannien och Danmark arbetar med våldsbejakande islamism. Två länder som framhålls i internationella sammanhang för att ha kommit långt med arbetet. Men vi har också åkt till Norge. På polishögskolan i Oslo träffar jag professorn Tore Bjørgo en av de mer kända forskarna i Norge när det kommer till extremism och terrorism och de människor som dras till det: - De drar av ganska olika grunder, de är olika typer av människor som har olika drivkrafter olika drömmar och behov och därför finns ingen sådan ”one-size-fits-all” när det gäller att finna hur man kan förebygga det, säger Tore Bjørgo. Frågan om hur man ska förebygga resorna kompliceras alltså av att de här individerna är så olika och därför har olika motiv, menar han. - Några få, som är primärt ideologiskt och politiskt drivna, oftast väldigt resursstarka, de blir ofta ledarna och ideologerna. Och så har vi några som är spänningssökande och de kanske också kan få en överdos och uppleva att det inte var så spännande när de ser sin vän ligga där och vrida sig av smärta. Och så har du de som har en väldigt problematisk social bakgrund, traumatiserad, kanske upplevt krig, ofta varit inblandade i kriminalitet, de letar efter en frälse - och de kan vara ganska farliga människor, säger han. Och så ser det även ut i Sverige, säger Mona Sahlin, som är nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Ungdomarna kommer från olika delar av samhället och har olika drivkrafter. – Så när man tittar på ordet krigande eller resande så finns ju alltifrån djupt övertygade religiösa och politiska skäl till förvirrrande, ledsna, förtvivlade unga som letar efter en plats i tillvaron. Och det är därför det arbetet vi gör nu är så svårt men också viktigt. Att inte bara gå på den enkla lösningen, skärp en lag och ta ett pass, så har man blivit kvitt problemet. Man kanske har förhindrat problemet för några, men det är absolut ingen lösning, säger Mona Sahlin. Också rekryteringen ser väldigt olika ut. Den ser ut på ett sett i storstäderna och ett annat sätt på de mindre orterna säger Mona Sahlin: - Det är viktigt att förstå att det inte bara är de stora kommunerna som detta händer i och inte heller bara i de så kallade miljonprogramsförorterna - långt ifrån. Så rekryteringen sker ju antingen från person till person eller, vilket ju är betydligt svårare att komma åt, på nätet. Där det finns oändligt många rekryteringsfilmer- om vi kallar det så - där unga män poserar med en tuff Kalasjnikov och en coca-cola och ett leende på läpparna och berättar vilket häftigt arbete de har och det finns samtalsgrupper både fysiska, men också på nätet. Tillbaka i London och till avradikaliserings-verksamheten Active Change. I förra veckans Kaliber lyfte talesperson för göteborgsmoskén Mohammad El-Alti fram Storbritannien som ett land svenska myndigheter borde lära sig av. Shaf, som är en av ett tiotal projektledare och mentorer som jobbar på Active Change, visar runt i huset. Det är ganska blygsamma lokaler. Ett par små mörka kontor och en stor samlingslokal som ser ut som, och delvis också är, en fritidsgård. Långväggen här är täckt av graffitimålningar och längst den står det biljardbord och fotbollsspel. Active Change fungerar som en mötesplats för förortens ungdomar. Hit söker sig unga med olika behov; för att hänga vid något av alla spelen, låna en dator eller fråga mentorerna om råd. Här håller man också i workshops och debatter. Det öppnar upp till dialog och ger Active Changes mentorer möjlighet att fånga upp de unga som är på väg att radikaliseras. Och förutom aktiviteter i lokalarena, har man också ett team som ger sig ut i uppsökande verksamhet i stadsdelen, berättar Hanif Qadir. - So they will go out they will hang up leaflets. They will hang out with those young men and women who don't come to the center. Those young men and women who we feel are in areas or in pockets of the community that don't engage with us or other organisations. It is not always the individual that got a problem that we will engage with, it might be that it is a friend family member a sister that will give us some indication that someone they know who's got a problem. So we will then find a way of engaging with that person. Mentorerna ger sig ut på gatan för att komma i kontakt med unga män och kvinnor som inte dyker upp på några ungdomsorganisationer. Unga som kanske ligger i farozonen för att radikaliseras. Då diskuterar vi aktuella frågor som Syrien, Irak och IS - för att höra hur de tänker, berättar Hanif Qadir. I många fall där radikaliseringen har gått väldigt långt är det oftast oroliga föräldrarna som ringer Active Change. Då tar vi först snabbt reda på så mycket som möjligt om deras barn och sen ser vi till att få träffa henne eller honom. Det viktigt att ställa frågor – de svåra frågorna, berättar Hanif Qadir. - You´re mother is concerned you're father is concerned why do you want to go to Syria? When you have this concerns. So it's about relaying the facts to the individual. Critically analysing the situation within that person. Something may have happened to that person. Efter de samtalen, där man försöker skapa sig en bild av processerna bakom personens radikalisering, kan avradikaliseringsarbetet börja, berättar Hanif Qadir. På Active Change arbetar inga socialarbetare eller psykologer. Alla de tiotal unga män och kvinnor som jobbar här är före detta gängmedlemmar eller före detta extremister själva. Och det är de som genom mentorskap ska hjälpa de unga som befinner sig i farozonen nu. Men i arbetet med att avradikalisera islamistiska extremister använder sig organisationen också av muslimska teologer. Och allt det här gäller ju det förebyggande arbetet, men Active Change har också tagit hand om personer som redan tidigare varit inblandade i terrorgrupper. Som organisationen har fått arbeta med både innan och efter fängelsestraff. Och för de som har åkt till Syrien och IS nu, borde man erbjuda en slags öppning säger Hanif Qadir. För att kunna hoppa av och komma tillbaka till samhället. - I think the government needs to have a corridor, with the right checks and balances obviously. Det måste ske under kontrollerade former så klart men myndigheterna bör hålla dörren öppen för de som vill hoppa av. Hanif Qadir är samtidigt tydlig med om någon av de unga misstänks vara i färd med att begå brott och skada någon – då är det nolltolerans som gäller. -We maintain a very strict policy that if somebody is going to cause harm to another person we will tell that person straight away we are going to report you to the police. That may mean you can get arrested. You can hate me today, but you can thank me tomorrow, sager Hanif Qadir. Man ringer polisen helt enkelt och det här är förutsättningar som de ungdomar organisationen jobbar med vet om, säger Hanif Qadir. Om en framtida avhopparverksamhet här i Sveriges säger han - att det är bara att starta upp. Hanif Qadir har varit i Sverige flera gånger och tycker att vi här slänger vi bort pengar på konferenser istället för att börja jobba. - I´m amazed that you know surprised that Sweden still hasn't put a policy in place. For 4 or 5 years we've been engaged we've going to conferences. To a point where I say you no I'm not coming to you any conferences any more even if you pay me. I get frustrated that you want us to come and give you advice but talk is no good - do it! Jag har sagt att jag inte tänker åka till Sverige mer och gå på konferenser. Inte ens om ni betalar mig för ni vill bara prata - sätt igång arbetet istället, säger Hanif Qadir. Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism i Sverige, bemöter kritiken: – Det kanske han har rätt i det vet inte jag. Jag kanske har varit på en eller två sådana konferenser. Men grundkritiken håller jag med om vi ha varit naiva vi har valt att blunda allt för länge och inte sett att det här har varit ett växande problem också hos oss, men sen kan man inte heller bara kopiera rakt av. Storbritannien har en helt annan historia till att börja med, sin koloniala roll i många av de här länderna och det är helt annan diskussion om religion och kritik än vad vi har i Sverige. Storbritannien har inte någon avhopparverksamhet att tala om vad gäller nazister eller högerextrema för där har de valt att blunda…. Så jag noterar vad han säger, men allt har sina skäl, säger Mona Sahlin. Sverige har fått kritik för att arbetet med att förebygga resandet av våldsbejakande islamister, går långsamt också nationellt - något som alltså den nationella samordnaren Mona Sahlin själv håller med om. Men det finns också delar av det svenska arbetet som även kritiker tycker är bra. I förra veckans Kaliber kritiserade psykologen Yassin Ekdahl kommunernas brist på beredskap att hjälpa föräldrar till IS-rekryter. Han jobbar nu ideellt med föräldrar vars barn har åkt till Syrien. Och Yassin Ekdahl är också med i nätverket RAN - ett EU-nätverk där sakkunniga utbyter erfarenheter och kunskap. Yassin Ekdahl har genom nätverket fått se olika länders arbete från nära håll. Och trots att de flesta andra länder han har besökt, har kommit längre i arbetet, ser Yassin Ekdahl fördelar med Sveriges sätt att angripa problemet. - Om man tittar på hur andra länder jobbar, till exempel England och inte minst Holland och Belgien där har man valt en mer konfrontativ linje. Och där i de muslimska samfunden känner sig mest utpekade att man pratar bara om muslimer och islam som våldsbejakande. Utifrån det så tycker jag att vi i Sverige är mer nyanserade. Vi pratar inte om jihadister. Vi pratar om våldbejakande oavsett om den är religiös eller ideologiskt politisk färgad och utifrån det så tycker jag att det är en bra strategi, säger Yassin Ekdahl. Inte minst att den nationella samordnarens uppdrag är att arbeta mot både höger, vänster och islamistisk extremism bidrar till nyanseringen, fortsätter Yassin Ekdahl. Men arbetet i Sverige bromsas upp av att en del ideella organisationer som skulle kunna jobba med frågan inte har resurser, menar han. - Sen är det så att vi i Sverige är lite mer myndighetsmarinerade när vi jobbar. Den idéburna sektorn, den civila sektorn, skulle vara mer delaktig. För i slutändan är det de som träffar de här föräldrarna och ungdomarna i det verkliga livet. Det är ingen myndighet som har den kontaktytan, menar Yassin Ekdahl. - Men det är ingen som hindar de från det? - Nej, absolut det är ingen som hindar det. Men däremot allting handlar också om resurser. Det kan inte vila på eldsjälar ett sådant viktigt arbete. De människor som jobbar med det här nu, gör det efter att de slutat sitt 8-5 jobb. Sen ska de ta sig an det här och göra det vid sidan om. Och det är en sak att kanske vandra på kvällarna, det är en annan att jobba med uppgivna och deprimerade föräldrar. Man behöver utbildning, man behöver kunskap, man behöver också en organisation att vila sig mot och vända sig till och få stöd. Av de olika modeller som finns för att förebygga, bearbeta och bemöta IS-resenärerna, tycker Yassin Ekdahl att den danska så kallade Århus-modellen är den bästa förebilden för Sverige. I Århus som är Danmarks näst största stad driver polisen, skolan och socialtjänsten ett gemensamt arbete som de kallar för ”förebyggande av radikaliseringen och diskriminering”. För några månader sen besökte Sveriges Radios Danmarks korrespondent Anna Landelius Århus i Studio Ett i P1: Poliskommissarie Allan Aarslev visar ett litet kök där man träffas för samtal med unga. Ibland finns även en psykolog med säger han. Köket ligger på andra våningen i ett litet gårdshus bakom den stora röda tegelbyggnaden som är den Östjyllenska polisens högkvarter. De unga kommer in via en dörr på baksidan så de ska slippa gå in via huvudingången. Och även om han idag har på sig sin polisuniform så brukar de poliser som träffar de unga vara lite mer ledigt klädda. - Vi kontaktar dem på telefon först vi vill snacka med er för att vi är bekymrade, säger Allan Aarslev. När polisen får in tips om att någon är på väg till Syrien då ringer de först och försöker få till ett möte med personen. Kommunen har inte någon särskild enhet för att arbeta med de radikaliserade ungdomarna. Men man har utbildat personal och skaffat specialkunskaper. Här finns också ett föräldranätverk, psykologer och mentorer som har regelbunden kontakt med de unga som ingår i projektet. När projektet startade 2007 så var det för att stävja politisk höger- och vänsterextremism. Sedan 2012 jobbar man också med de unga som planerar att resa till Syrien, men också de som redan åkt och sen återvänt. - När det kommer hem igen. Det är viktigt att vi inkluderar de i samhället igen för att minska risken att de begår kriminalitet det är en slags soft hand aproach, men det är också en dialogbaserad tillgång som vad ska man säga på längre sikt garanterar att de här ungdomarna blir en tillgång till samhället och inte en säkerhets risk för oss, säger Allan Aarslev. Det är viktigare att de ungdomarna som återvänder från Syrien känner sig inkluderade i samhället - viktigare än att straffa, menar alltså Allan Aarslev. Detta har fått kritik, men metoden är framgångsrik. Sen 2012, då Århus började arbetet med unga som åker till IS och liknade terrorverksamhet, har kommunen gått från 34 terrorist-rekryter de första åren – till noll som reste 2014. Sammanlagt 17 personer har återvänt. Av dem går flera på gymnasiet, någon på universitet och några jobbar. Det finns inget exempel på missbruk av de möjligheter de har fått, berättar Thorleif Link på polisen i Århus, när jag ringer för att få de senaste siffrorna. Han berättar också att kommunen har ett bra samarbete med föräldrarna, som i flera fall är aktiva i det lokala föreningslivet och är en god resurs för kommunen i arbetet mot våldsbejakande extremism. Och när Magnus Ranstorp, terrorismforskare vid Försvarshögskolan, och en av författarna bakom regeringsrapporten "Förebyggande av våldsbejakande extremism i konfliktzoner", ska välja ut ett land som Sverige borde studera särskilt - så är det just Danmark. – I Danmark har man en mjukare modell, den är mjukare på så sätt att det både är polisen och socialtjänsten som arbetar tillsammans med civilsamhället. Man har väldigt bra kopplingar till och är lyhörda för civilsamhället. Så jag tror att den danska modellen är mer användbar i ett svensk kontext än exempelvis den brittiska, säger Magnus Ranstorp. Samtidigt säger han att Storbritannien har längre erfarenhet, mer kunskap och fler sakkunniga i frågan om våldsbejakande islamism. Något hans norska kollega Tore Bjørgo instämmer i: – Jag tror nog att på många sätt har Storbritannien kommit väldigt långt i det att de har haft det här problemet länge och de har utvecklat en helhetlig strategi för att driva helhetlig arbete -både med förebyggande och efterföljder som gör att de har vart mest systematisk på detta. Då är det samtidigt så att man kanske har haft variationer i de olika europeiska länder på hur mycket man har satsat på förbyggande eller straff på det sättet har väl britterna varit mer strafforienterad än till exempel vad man har varit i Danmark som har varit mer rehabiliteringsorienterade, säger Tore Bjørgo. Så mer rehabilitering än strafforienterat. Och det gör att Bjørgos svenska kollega Ranstorp pekar på Danmark som en bra förebild för Sverige. Men det finns mycket kunskap och kompetens att hämta från Storbritannien också. Vad gäller Norge säger Tore Bjørgo att myndigheterna sen många år sökt samarbete med de muslimska samfunden och det kommer till användning nu. - I alla fall har vi i Norge positiva tendenser för att man har fått ett gott samarbete mellan myndigheter, poliser och moskéer i Norge och det har man haft många år på att bygga upp. Så man har en god tillit, ett kapital där, säger Tore Bjørgo. Och han tycker liksom Yassin Ekdahl att myndigheterna borde satsa mer på ett samarbete med frivilligorganisationerna i arbetet med att stävja extremism. - Och när det handlar om militanta islamister så må man uppenbart alliera sig med muslimska organisationer för det är de som känner ungdomarna och deras ideologier och har det sociala nätverken till att få dem tillbaka men samtidigt behövs en allians både på statlig och kommunal nivå, säger Tore Bjørgo. När jag har ställt min sista fråga till Tore Bjørgo, som har bråttom hem den här fredagseftermiddagen i slutet på januari, är det nästan tomt i polishuset i Oslo. Det slår mig att alla som jobbar med de här frågorna har bråttom och är på språng. Och det är bråttom – för medan svenska myndigheter fortfarande funderar över hur man ska arbeta åker unga européer till Syrien varje vecka. Enligt forskningsinstitutet ICSR har nu 4 000 personer från Västeuropa anslutit terrorgrupper som IS. Också Hanif Qadir i London hade bråttom när jag var där redan för ett halvår sen. Han skulle springa iväg till nästa intervju. Men innan det sa han så här: - In Europe, specially in Sweden, programs like this need to be developed very quickly. You may not have the right people, but I'm more than happy to go to anywhere to train people to give the experience. We are more than happy to cross over and help. Ja, Hanif Qadir träffar trots allt gärna svenskarna fler gånger - fast han är trött på att Sverige bjuder in till konferenser, men inte går till handling som han sa tidigare. Och så sent som i januari i år åkte faktiskt den nationella samordnaren Mona Sahlin tillsammans med representanter från Sveriges kommuner till just London för kunskapsutbyte igen. Maryam som vi träffade i början av programmet och vars dotter åkte till Syrien, sitter vid köksbordet och visar bilder på andra mödrar vars barn rest till IS. Medan svenska myndigheter fortfarande jobbar med att samla kunskap, har några av de föräldrar vars barn åkt till Syrien organiserat sig själva här i Sverige. Och det finns också internationella nätverk. Maryam åkte, som representant för det svenska nätverket, till Wien innan årsskiftet, där mödrar till Syrien-resenärer från hela Europa och Nordamerika träffades för att dela erfarenheter. - Vi träffas mest för att prata om hur vi kan få hjälp, motverka terrorismen, men mest för hur kan vi få hjälp att få tillbaka våra barn. Men mammorna som har förlorat sina barn behövde ett avslut, eftersom de inte har fått veta var deras barn dog. Vi hade olika problematik, säger Maryam. Maryam har inte lyckats få någon direktkontakt med sin dotter. Men via några av dotterns vänner, som hon åkte till Syrien med, vet hon att dottern lever. - Varje gång man hör på nyheterna att man har bombat hit och dit….De bor tillsammans med civila, alltså tjejerna är oftast inte i själva kriget alltså, de flesta är inomhus. Hon tycker att det är jobbigt. - Speciellt på kvällarna när vi kommer tillbaka i hemmet och sitter ensamma och tänker, hur har de haft det och vilken typ av fruktan som väntar, avslutar Maryam. Reporter: Sara Moein Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Ryssland har tagit över Krim utan att vare sig Ukraina eller omvärlden har kunnat förhindra detta. Svenska politiker har talat om att stärka försvaret och om att det behövs ett doktrinskifte i svensk försvarspolitik efter krisen i Ukraina. Kan försvarsmakten skydda Sverige? Överbefälhavaren Sverker Göranson intervjuas av Monica Saarinen. Ryssland har tagit över Krim utan att vare sig Ukraina eller omvärlden har kunnat förhindra detta. Efter krisen i Ukraina har svenska politiker talat om att stärka försvaret och om att det behövs ett doktrinskifte i svensk försvarspolitik. Men vad tycker ÖB, har Sveriges försvar förmåga att skydda landet?