POPULARITY
Möt Louise Pollock, kvinnlig trombon-pionjär. Hur är läget för kvinnor inom konstmusik 10 år efter att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla? Del ett av fem. Av Birgitta Tollan. Programserien Kvinnors musik på väg! vill undersöka hur det står till med kvinnor och konstmusik så här tio år efter det att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla, 2006. Har det blivit bättre för kvinnor inom konstmusiken? För tonsättarna, musikerna, dirigenterna av det "täcka" könet? Eller lever vi fortfarande i en värld så som den engelske musikkritikern och författaren Norman Lebrecht uttryckte det då: Klassisk musik är en konstform som tystar kvinnor. Halva mänskligheten utestängts från den kreativa processen. Det finns inga kvinnliga tonsättare i den symfoniska kanon. Karriärer har slagits i spillror. Självförtroenden har knäckts hos kvinnor. Den klassiska musiken styrs av en old boys club som stryper musiken. 2016 vann en kvinna för första gången någonsin trombonistpriset den prestigefyllda tävlingen Aeolus Bläserwettbewerb i Robert Schumann Hochschule i Düsseldorf. Den skickliga och glada vinnaren heter Louise Pollock och hon är stämledare i Göteborgsoperans orkester. Louise vann också publikpriset! Hon har studerat i Schweiz och Tyskland och arbetat som stämledare och trombonist vid Stuttgartfilharmonikerna i tre år. Men har hon någonsin spelat en trombonkonsert av en kvinnlig tonsättare? Hur står det till med kvinnonärvaron på konstmusikutbildningarna i Sverige? Inte förrän 2009 fick Sverige sin första kvinnliga professor i musikalisk komposition. Det är tonsättaren Karin Rehnqvist, vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon berättar att kvinnor inte söker in i samma utsträckning som män vid utbildningen i nutida konstmusik. Så är det även vid Musikhögskolorna i Malmö och i Örebro samt vid Gotlands tonsättarskola. Däremot studerar kvinnor oftare vid de elektroakustiska utbildningarna. Vid Musikhögskolan i Stockholm är de i majoritet, nämligen sex kvinnor och fem män. - Jag tänker att det kanske har att göra med att man, när det gäller elektroakustiskt, har hand om allting från början till slut. Man är inte beroende av musiker, man är inte beroende av någon dirigent utan man har hand om uttrycksmedlen helt själv, säger Karin Rehnqvist. Positivt är dock att flera universitet och högskolor över hela landet arbetar med jämställdhetsprojekt. På Musikhögskolan i Stockholm t ex, finns Normkritiska Gruppen och Konstmusiksystrar, som är ett nätverk för unga kompositörer och ljudkonstnärer inom konstmusik som definierar sig som kvinnor eller transpersoner. I detta första program möter vi även norska tonsättaren Synne Skouen, Lo Kristenson och Kajsa Lindgren från Konstmusiksystrar och svenska violasten Mika Persdotter Svensson, som startar ett Damkapell i Köpenhamn. Tonsättaren och ljudkonstnären Kajsa Magnarsson är dotterdotter till Huldas Karin i Evert Taubes visa. Kajsa spelar bl a gitarr med en penisattrapp. Vi möter även tonsättarna Tebogo Monnakgotla och Ida Lundén, vilka tillsammans med Karin Rehnqvist 2008 bildade föreningen Kvast, med den humoristiska titeln Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare. På hemsidan står det att läsa: Kvast är en ideell förening som verkar för att mer musik av kvinnor ska klinga i konserthus, på experimentscener, i aulor och allsköns musikhus runt om i landet, ja i världen. Ju fler konstnärliga uttryck, desto rikare musikliv! Kvast arbetar bl a med projektet Jämställd repertoar och har under de senaste åren regelbundet presenterat rapporter över andelen kvinnliga tonsättare i de största orkestrarna. Det visar sig att döda utländska män fortsätter att dominera repertoaren på de statsunderstödda svenska musikinstitutionerna. Andelen kvinnliga tonsättare är försvinnande liten fortfarande. Och det är ständigt samma tonsättare som spelas med Johannes Brahms i spetsen. Ja, som musikkritikern i The New Yorker Alex Ross skrev: Föreställ er Broadway med enbart döda dramatiker och förlag som endast ger ut nyutgåvor av Dickens. Men det finns ljuspunkter: - Kvast har betytt mycket. Frågan om kvinnliga tonsättare har lyfts, och vi är synliga. Vad det gäller festivaler med ny musik så finns alltid kvinnor med numera. När man beställer nya verk så är man noga med att också beställa av kvinnliga tonsättare, förklarar Karin Rehnqvist Stockholms Konserthus går i bräschen med att i sitt säsongsprogram 2016-17 ha med rekordsiffran 39 kvinnliga tonsättare på programmet. På sin hemsida har Kvast en repertoarbank, en av världens mest omfattande samlingar, av kompositioner av kvinnor med över 1670 verk! Du kan bläddra, söka och provlyssna på orkestermusik, kammarmusik av alla de slag elektronmusik och liveelektronik, kör, opera. Du kan söka verk av kvinnliga komponister efter genre, besättning, titel eller durata. http://kvast.org En annan glad nyhet: Kvinnliga kompositörer får för första gången en större del av kakan när Kulturrådet delar ut sitt årliga stöd till tonsättare. - Det är tydligt att det lönar sig att trycka på om förändring kring jämställdhetsfrågor. Det är nu en bra balans bland de sökande när det gäller genusperspektivet, säger Magnus Lemark, handläggare på Kulturrådet, i ett pressmeddelande. Musiklista:Stensöta Karin Wiberg - Forest Food Kompositör: Corinne Von Dardel Lo Kristenson - Vridna, Vågsång Kompositör: Lo KristensonTove Bagge, viola Hanna Cronhjort, kontrabas Julija Morgan, violin Susanne Rosenberg, Lena Willemark, Agnete Christensen - Davids Nimm Kompositör: Karin Rehnqvist Bolag: PHONO SUECIA Sisu - Fair Play - Pocket Music For Percussion Ii Kompositör: Synne Skouen Bolag: Aurora David Geringas (Cello), Yasha Nemtsov (Piano) [rec On 06, 09, 13 At Klosterkirche, Traunstein As Part Of The 2013 Traunstein Summer Concerts] [3, 01, 14] - The Flight Of The Bumblebee (From The Tale Of Tsar Saltan) [Encore, Arr Joseph Stirmer] [Appl] Kompositör: Rimsky-Korsakov, Nikolai [1844-1908] Kajsa Lindgren - Coalesce Kompositör: Kajsa Lindgren Mika Persdotter Svensson - Selfie Kompositör: Mika Persdotter Svensson Kajsa Magnarsson - Strap-On Kompositör: Kajsa Magnarsson Evert Taube, Jerry Högstedt, Cupol-Orkestern - Huldas Karin Album: Svenska Favoriter: Här Är Den Sköna Sommaren Kompositör: Evert Taube Bolag: ANCHA Louise Pollock - Konsert För Alt-Trombon Och Orkester Kompositör: Marco Bordogni Christian Lindberg - Concerto For Trombone Kompositör: Ellen Taaffe Zwilich Bolag: Bis Juha Kangas, Österbottniska Kammarorkestern - Kast Album: Davids Nimm Kompositör: Karin Rehnqvist Bolag: PHONO SUECIA Geir Inge Lotsberg - Une Soirée D'Été Album: Apollyon Skouen And Åm Kompositör: Synne Skouen Bolag: AFONTIBUS Kronoskvartetten - All Those Strings Kompositör: Karin Rehnqvist Kronoskvartetten - All Those Strings Kompositör: Karin Rehnqvist Adolf Fredriks Flickkör/Sveriges Radios Symfoniorkester (Stockholm)/Honeck, Manfred - Ljus Av Ljus Album: Musikstad I Europa Kompositör: Rehnqvist, Karin Kungliga Filharmonikerna, Stockholm, Dirigent Kazuki Yamada, - Light Years Away - Supernova! (Uruppförande) Kompositör: Tebogo Monnagkotla Hanna Dahlkvist Cello, Ida Lundén Elektronik - Songs My Mothers Taught Me Kompositör: Ida Lundén Syntjuntan - Atmosfärisk Drill Album: Syntjuntan Kompositör: Lise-Lotte Norelius Bolag: SCHHH RECORDS Ida Lundén - Pygostylia Akt1 Kompositör: Ida Lundén Lena Willemark, Susanne Rosenberg, Helena Gabrielsson - Puksånger - Lockrop Album: Sun Song Kompositör: Karin Rehnqvist Bolag: BIS Anna Eriksson - Sutra (Part I) Kompositör: Anna Eriksson Bolag: Lamour Göran W Nilson, Kungl Filharmoniska Orkestern (Stockholm) - Lamento - Rytmen Av En Röst Album: Davids Nimm Kompositör: Karin Rehnqvist Bolag: PHONO SUECIA Susanne Rosenberg, Lena Willemark, Agnete Christensen - Davids NimmAlbum: Davids Nimm Kompositör: Karin Rehnqvist Bolag: PHONO SUECIA Lena Willemark, Niklas Willén, Sundsvalls Kammarorkester, Maria Garlöv, Ninn Persson - SolsångenAlbum: Solsången Kompositör: Karin Rehnqvist Bolag: INTIM MUSIK
Möt Louise Pollock, kvinnlig trombon-pionjär. Hur är läget för kvinnor inom konstmusik 10 år efter att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla? Del ett av fem. Av Birgitta Tollan. Programserien Kvinnors musik på väg! vill undersöka hur det står till med kvinnor och konstmusik så här tio år efter det att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla, 2006. Har det blivit bättre för kvinnor inom konstmusiken? För tonsättarna, musikerna, dirigenterna av det "täcka" könet? Eller lever vi fortfarande i en värld så som den engelske musikkritikern och författaren Norman Lebrecht uttryckte det då: Klassisk musik är en konstform som tystar kvinnor. Halva mänskligheten utestängts från den kreativa processen. Det finns inga kvinnliga tonsättare i den symfoniska kanon. Karriärer har slagits i spillror. Självförtroenden har knäckts hos kvinnor. Den klassiska musiken styrs av en old boys club som stryper musiken. 2016 vann en kvinna för första gången någonsin trombonistpriset den prestigefyllda tävlingen Aeolus Bläserwettbewerb i Robert Schumann Hochschule i Düsseldorf. Den skickliga och glada vinnaren heter Louise Pollock och hon är stämledare i Göteborgsoperans orkester. Louise vann också publikpriset! Hon har studerat i Schweiz och Tyskland och arbetat som stämledare och trombonist vid Stuttgartfilharmonikerna i tre år. Men har hon någonsin spelat en trombonkonsert av en kvinnlig tonsättare? Hur står det till med kvinnonärvaron på konstmusikutbildningarna i Sverige? Inte förrän 2009 fick Sverige sin första kvinnliga professor i musikalisk komposition. Det är tonsättaren Karin Rehnqvist, vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon berättar att kvinnor inte söker in i samma utsträckning som män vid utbildningen i nutida konstmusik. Så är det även vid Musikhögskolorna i Malmö och i Örebro samt vid Gotlands tonsättarskola. Däremot studerar kvinnor oftare vid de elektroakustiska utbildningarna. Vid Musikhögskolan i Stockholm är de i majoritet, nämligen sex kvinnor och fem män. - Jag tänker att det kanske har att göra med att man, när det gäller elektroakustiskt, har hand om allting från början till slut. Man är inte beroende av musiker, man är inte beroende av någon dirigent utan man har hand om uttrycksmedlen helt själv, säger Karin Rehnqvist. Positivt är dock att flera universitet och högskolor över hela landet arbetar med jämställdhetsprojekt. På Musikhögskolan i Stockholm t ex, finns Normkritiska Gruppen och Konstmusiksystrar, som är ett nätverk för unga kompositörer och ljudkonstnärer inom konstmusik som definierar sig som kvinnor eller transpersoner. I detta första program möter vi även norska tonsättaren Synne Skouen, Lo Kristenson och Kajsa Lindgren från Konstmusiksystrar och svenska violasten Mika Persdotter Svensson, som startar ett Damkapell i Köpenhamn. Tonsättaren och ljudkonstnären Kajsa Magnarsson är dotterdotter till Huldas Karin i Evert Taubes visa. Kajsa spelar bl a gitarr med en penisattrapp. Vi möter även tonsättarna Tebogo Monnakgotla och Ida Lundén, vilka tillsammans med Karin Rehnqvist 2008 bildade föreningen Kvast, med den humoristiska titeln Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare. På hemsidan står det att läsa: Kvast är en ideell förening som verkar för att mer musik av kvinnor ska klinga i konserthus, på experimentscener, i aulor och allsköns musikhus runt om i landet, ja i världen. Ju fler konstnärliga uttryck, desto rikare musikliv! Kvast arbetar bl a med projektet Jämställd repertoar och har under de senaste åren regelbundet presenterat rapporter över andelen kvinnliga tonsättare i de största orkestrarna. Det visar sig att döda utländska män fortsätter att dominera repertoaren på de statsunderstödda svenska musikinstitutionerna. Andelen kvinnliga tonsättare är försvinnande liten fortfarande. Och det är ständigt samma tonsättare som spelas med Johannes Brahms i spetsen. Ja, som musikkritikern i The New Yorkers Alex Ross skrev: Föreställ er Broadway med enbart döda dramatiker och förlag som endast ger ut nyutgåvor av Dickens. Men det finns ljuspunkter: - Kvast har betytt mycket. Frågan om kvinnliga tonsättare har lyfts, och vi är synliga. Vad det gäller festivaler med ny musik så finns alltid kvinnor med numera. När man beställer nya verk så är man noga med att också beställa av kvinnliga tonsättare, förklarar Karin Rehnqvist Stockholms Konserthus går i bräschen med att i sitt säsongsprogram 2016-17 ha med rekordsiffran 39 kvinnliga tonsättare på programmet. På sin hemsida har Kvast en repertoarbank, en av världens mest omfattande samlingar, av kompositioner av kvinnor med över 1670 verk! Du kan bläddra, söka och provlyssna på orkestermusik, kammarmusik av alla de slag elektronmusik och liveelektronik, kör, opera. Du kan söka verk av kvinnliga komponister efter genre, besättning, titel eller durata. http://kvast.org En annan glad nyhet: Kvinnliga kompositörer får för första gången en större del av kakan när Kulturrådet delar ut sitt årliga stöd till tonsättare. - Det är tydligt att det lönar sig att trycka på om förändring kring jämställdhetsfrågor. Det är nu en bra balans bland de sökande när det gäller genusperspektivet, säger Magnus Lemark, handläggare på Kulturrådet, i ett pressmeddelande. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.
I serien "Musik och kropp" möter du tonsättaren Marie Samuelsson och danska komponisten och sångerskan Trinelise Væring. De tillhör en rar skara, nämligen kvinnliga tonsättare. De som har kvinnokropp har fortfarande en underordnad position vid utbildningarna i komposition. Föreningen Svenska Tonsättare har 18 procent kvinnor. Bland Musikaliska Akademins svenska ledamöter är kvinnorna knappt 28 procent. Vid Musikhögskolan i Stockholm studerar 12 kvinnor och 26 män. Vid Högskolan för scen och musik i Göteborg är siffrorna 9 män och 4 kvinnor. Vid jazz- och rocklinjen på Musikhögskolan i Örebro studerar 14 män och 2 kvinnor. Marie Samuelsson är tonsättare och hon har fått Bo Wallnerpriset och Kurt Atterbergpriset. Om henne har skrivits: En av Sveriges mest mystiska samtidsminimalister och När Samuelssons orkestermusik är som bäst är den vacker men skrämmande, månghövdad som en hydra. Som punkmusiker i gruppen Elegi under 1980-talet var hon en av de kvinnor som kraftfullt tog sig både ton och plats på musikscenerna. Jag letar efter vad kvinnans kraft skulle kunna vara inom ljudande musik. Faktum är att jag arbetar i en konstform där det hittills funnits väldigt få kvinnor, säger Marie Samuelsson, som vill bryta sig loss från samhällets begränsande, oskrivna normer och regler om hur en kvinna skall bete sig. Underordning och underdånighet är inget för henne. För att finna en musikalisk drivkraft knyter hon an till den kvinnokraft som hennes kvinnliga släktingar haft. Varför är kvinnokraften så undanträngd i vår kultur, frågar sig Marie Samuelsson och letar i gamla myter och bilder. Violinkonserten Bastet Solgudinnan är inspirerad av den egyptiska myten om Bastet, dotter till solguden Ra och barnens beskyddare och vän. Hennes Fear and Hope för orkester är komponerad till demokratikämpen Aung San Suu Kyi i Burma/Myanmar. Operan Jorun orm i öga skrev Marie Samuelsson tillsammans med författaren Kerstin Ekman. Operan handlar om kvinnors födande och kvinnors sexualitet i utvidgad bemärkelse, att vi inte enbart är objekt utan tänkande varelser, säger Marie Samuelsson. Jag har en kropp som har och har haft speciella upplevelser och erfarenheter av emotioner, strukturer, normer och stereotyper. Det är svårt att ringa in, men det har naturligtvis påverkat min musik att jag är kvinna. Samtidigt är det väldigt härligt att vara tonsättare och sitta och skriva musik. Det är nästan genusbefriat! Jag möter andra av olika kön. Det kan vara medmusikanter eller de som spelar min musik, säger tonsättaren Marie Samuelsson i programmet. Dagens Nyheters recensent kallar violinkonserten Bastet Solgudinnan vansinnigt vacker där solostämman uppstår som en gåtfull ljusreflex ... Ett sfinxartat väsen som i Anna Lindals händer blir allt mer lockande och mångtydigt allteftersom konserten expanderar. Trine-Lise Væring är dansk sångerska, komponist och textförfattare inom jazz och rock/pop. Sedan starten av 1990-talet har hon gett ut nio cd-skivor. På sex av dem är hon kapellmästare, sångare, kompositör och arrangör. På de första plattorna sjöng hon jazz med sin make, jazzmusikern Fredrik Lundin, och de svenska jazzmusikerna Bobo Stenson och Palle Danielsson. Men så plötsligt gav hon 2008 ut cd:n Lystfisker. På omslaget poserar Trinelise Væring med bara ben endast iklädd en Fendergitarr av typen Telecaster. Hon gör ett lappkast från sofistikerad jazz till kvaltetspop och rock. Det finns en massa dogmer inom jazzen vad gäller improvisation. Jag stod på scen och sjöng i början och i slutet av varje låt och däremellan spelade killarna sina solon, säger Trinelise Væring i programmet. Hon ville skriva egna sånger, berätta dem på sitt modersmål, spela elgitarr och ha ett tyngre beat. Improvisation är inget mål i sig för henne. Rockmusik är mer taktil. Jag älskar dess grovhet och var trött på jazzens elegans. Med elgitarren får jag en mer fysisk, kroppslig känsla och jag är mitt inne i bandet istället för att vara frontfigur. Det är kul att vara one of the boys och vara sysselsatt när de andra spelar solo istället för att sitta på en stol och vänta på min tur, skrattar Trinelise Væring. 2011 gav hon ut cd:n Umanérlig där hon själv smakfullt sitter nästan naken på omslaget. Hennes låttexter finns skrivna på den bara huden. Min idé med att ha orden målade på min hud kommer ur tanken att du kan se att språket också kommer ur kroppen, säger Trinelise Væring. En video som gjordes i samband med plattan Umanérlig blev först försedd med en varning av YouTube. Det var låten Lille Stripper Lilla Strippa, som gav upphov till rabaldret och iTunes vägrade skriva ut titeln på hennes låt, som kallades Lille St... Trinelise Væring arbetar nu med Fredrik Lundin i Offpiste Gurus. I projektet Oh Purity, som är både musik och film, samarbetar hon med Jonas Berg och de norska Barokksolisterna. Hon är nominerad till det danska Gaffa-priset som Årets kvinnliga artist med motiveringen: Kombinationen av de djupt fascinerande kompositionerna/sångerna och det kompetenta uppträdandet gör Oh Purity till en i danska sammanhang unik utgivning.Musiklista:BODY AND SOULJohnny Green,Frank Eyton/ Edward Heyman/ Robert SourBillie Holiday/ Harry Edison/ Ben Webster/Jimmy Rowles/ Barney Kessel/ Red Mitchell/Alvin StollerVERVE00383, 589 932-2IT WASN'T YOUJonas Berg,Trine-Lise VaeringOh Purity/ JoakimMilderGATEWAY MUSIC29073, OH PURITY2014Lufttrumma IIIMarie Samuelsson,Norrköping Symphony Orchestra, Tuomas OllilaPHONO SUECIA, PSCD 147 Bastet SolgudinnanSamuelsson, Marie,Kungl Filharmoniska Orkestern (Stockholm) /Rondin, Mats Fear And HopeSamuelsson, Marie,Kungliga Filharmonikernas Orkester, Stockholm / Rondin, Mats Jorun orm i ögaMarie Samuelsson,Kerstin EkmanMonica Danielson M Fl David Björkman, DirROTATIONERMarie Samuelsson,Hannu Lintu /Helsingborgs SymfoniorkesterPHONO SUECIA00408, PSCD 147 MATAnna-Pia Kutzner / MarieSamuelsson,Anna-Pia Kutzner / Marie SamuelssonElegi (Sv)MNW 01371, MNWCD 182Fanfar till livetMarie Samuelsson,Gävle Symfoniorkesters BrassTHE SHIFTING OF THE WINDSFredrik Lundin,Trine-Lise VaeringTrine-Lise Vaering / BoboStenson / Mads Vinding / Alex RielSTUNT09237, STUCD19807 Far mor og børnTrinelise Væring,Trinelise VæringTrinelise VæringWord For Words Records, WWCD01En Kærlig HandTrinelise Væring,Trinelise VæringTrinelise VæringWord For Words Records, WWCD02Lille StripperTrinelise Væring,Trinelise VæringTrinelise VæringWord For Words Records, WWCD02Lille StripperTrinelise Væring,Trinelise VæringTrinelise VæringWord For Words Records, WWCD02SHADOWDANCINGJonas Berg,Trine-Lise VaeringOh Purity / Joakim MilderGATEWAY MUSIC 29073, OH PURITY 2014NO OFFENCETrine-Lise Vaering,Trine-Lise VaeringOh Purity / Joakim MilderGATEWAY MUSIC 29073, OH PURITY 2014
- Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger den hyllade tonsättaren Kerstin Jeppsson i denna dokumentär av Birgitta Tollan. Kerstin Jeppsson föddes 1948 och valdes in i Föreningen Svenska Tonsättare 1977 som andra kvinna i modern tid. Hennes musik anses vara vid sidan av huvudfåran i den nya svenska musiken och som stilistisk trolös. Med sin livsbejakelse och oaffekterade egenart försöker hon skildra och tolka världen och existensen genom sin musik.Kerstin Jeppsson är mycket välutbildad. Vid Musikhögskolan i Stockholm blev hon musiklärare, sångsolist, sångpedagog och dirigent. Samtidigt studerade hon komposition för den lyrisk-romantiske expressionisten Maurice Karkoff.Hon fick diplom 1977 efter studier i komposition och dirigering vid Konservatoriet i Krakow, Polen, där hennes lärare hette Krzysztof Penderecki, Krzysztof Meyer och Jozef Radwan.Två år senare blev Kerstin Jeppsson Master of Fine Arts vid California Institute of Arts i Valencia, USA, där både Mel Powell och Morton Subotnik undervisade henne i komposition.Som om inte det vore nog så blev Kerstin Jeppsson 1976 fil kand vid Stockholms Universitet i musikvetenskap, pedagogik och socialantropologi. -Redan som barn var jag en väldigt nyfiken person, berättar Kerstin Jeppsson, som växte upp i en familj där musik var starkt förankrad. Jag målade, dansade, hittade på pjäser, byggde cirkusar och sjöng. Jag var väldigt, väldigt kreativt tröttsam och min mamma drog en lättnadens suck när jag började skolan!Alla Kerstin Jeppssons verk är väldigt personliga. Cellokonserten komponerade hon i sorgearbetet efter en nära och kär anhörigs död. - Tre sånger om livet kom till när min yngsta systers lilla barn rycktes bort. Det var så ofattbart, obegripligt och jag drabbades av stor vrede och sorg som jag kanaliserade in i komponerandet. - Kerstin Jeppsson försöker bryta hierarkien mellan de fyra stränginstrumenten i stråkkvartetterna, säger Patrik Swedrup från Talekvartetten och Kungliga filharmonikerna i Stockholm. Talekvartetten spelade in två av Jeppssons stråkkvartetter.Mezzosopranen Ingrid Tobiasson, tidigare solist under 25 år vid Kungliga Operan i Stockholm, sjöng in sviten Impossible med texter ur Göran Sonnevis diktsvit Det omöjliga tillsammans med KammarensembleN och dirigenten Joakim Unander. - Det är en av mina stoltaste inspelningar! När jag fick skivan i min hand blev jag otroligt glad. Musiken är fantastiskt, vårt samspel är superbt och Sonnevis dikter är underbara, berättar Ingrid Tobiasson. - Kerstin Jeppsson har en stor känslighet för texter, säger Marie Wärme i Wärmekvartetten, som spelade in verket Mater Mea Min moder med texter av Elisabet Hermodsson.Även poesi av Pär Lagerkvist, Karin Boye, Edith Södergran, Elsa Grave och Ulla Olin har Kerstin Jeppsson tonsatt. - Livet går inte förbi mig. Jag erfar, uppfattar och upplever väldigt mycket hos mig själv och hos andra människor och har lätt att ta del i vad andra människor berättar eller uttrycker. Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger Kerstin Jeppsson i programmet. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.Låtlista: 14:00 Katarina Dalayman, Mats Rondin, Sveriges Radios Symfoniorkester (Stockholm) - Embrio 14:03 Katarina Dalayman, Mats Rondin, Sveriges Radios Symfoniorkester (Stockholm) - Embrio 14:10 Gustaf Sjökvist - Till Dig 14:13 Jonny Axelsson - Prometheus 14:21 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:26 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:27 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:30 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:32 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:35 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:37 Tale-Kvartetten - Stråkkvartett Nr 2 14:44 Talekvartetten - StråKkvartett Nr. 3 14:47 Wärmekvartetten - Revelationes 14:50 Wärmekvartetten - Revelationes 14:51 Hanna Dahlqvist Sveriges Radios Symfoniorkester. Drigent: Johannes Gustavsson - Cellokonsert
- Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger den hyllade tonsättaren Kerstin Jeppsson i denna dokumentär av Birgitta Tollan. Kerstin Jeppsson föddes 1948 och valdes in i Föreningen Svenska Tonsättare 1977 som andra kvinna i modern tid. Hennes musik anses vara vid sidan av huvudfåran i den nya svenska musiken och som stilistisk trolös. Med sin livsbejakelse och oaffekterade egenart försöker hon skildra och tolka världen och existensen genom sin musik.Kerstin Jeppsson är mycket välutbildad. Vid Musikhögskolan i Stockholm blev hon musiklärare, sångsolist, sångpedagog och dirigent. Samtidigt studerade hon komposition för den lyrisk-romantiske expressionisten Maurice Karkoff.Hon fick diplom 1977 efter studier i komposition och dirigering vid Konservatoriet i Krakow, Polen, där hennes lärare hette Krzysztof Penderecki, Krzysztof Meyer och Jozef Radwan.Två år senare blev Kerstin Jeppsson Master of Fine Arts vid California Institute of Arts i Valencia, USA, där både Mel Powell och Morton Subotnik undervisade henne i komposition.Som om inte det vore nog så blev Kerstin Jeppsson 1976 fil kand vid Stockholms Universitet i musikvetenskap, pedagogik och socialantropologi. -Redan som barn var jag en väldigt nyfiken person, berättar Kerstin Jeppsson, som växte upp i en familj där musik var starkt förankrad. Jag målade, dansade, hittade på pjäser, byggde cirkusar och sjöng. Jag var väldigt, väldigt kreativt tröttsam och min mamma drog en lättnadens suck när jag började skolan!Alla Kerstin Jeppssons verk är väldigt personliga. Cellokonserten komponerade hon i sorgearbetet efter en nära och kär anhörigs död. - Tre sånger om livet kom till när min yngsta systers lilla barn rycktes bort. Det var så ofattbart, obegripligt och jag drabbades av stor vrede och sorg som jag kanaliserade in i komponerandet. - Kerstin Jeppsson försöker bryta hierarkien mellan de fyra stränginstrumenten i stråkkvartetterna, säger Patrik Swedrup från Talekvartetten och Kungliga filharmonikerna i Stockholm. Talekvartetten spelade in två av Jeppssons stråkkvartetter.Mezzosopranen Ingrid Tobiasson, tidigare solist under 25 år vid Kungliga Operan i Stockholm, sjöng in sviten Impossible med texter ur Göran Sonnevis diktsvit Det omöjliga tillsammans med KammarensembleN och dirigenten Joakim Unander. - Det är en av mina stoltaste inspelningar! När jag fick skivan i min hand blev jag otroligt glad. Musiken är fantastiskt, vårt samspel är superbt och Sonnevis dikter är underbara, berättar Ingrid Tobiasson. - Kerstin Jeppsson har en stor känslighet för texter, säger Marie Wärme i Wärmekvartetten, som spelade in verket Mater Mea Min moder med texter av Elisabet Hermodsson.Även poesi av Pär Lagerkvist, Karin Boye, Edith Södergran, Elsa Grave och Ulla Olin har Kerstin Jeppsson tonsatt. - Livet går inte förbi mig. Jag erfar, uppfattar och upplever väldigt mycket hos mig själv och hos andra människor och har lätt att ta del i vad andra människor berättar eller uttrycker. Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger Kerstin Jeppsson i programmet. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.