Podcasts about andelen

Andelen fattiga i Sverige har fördubblats sedan 2021 och är nu nära 7 procent av befolkningen. Vad beror det på och vad kan göras för att andelen fattiga i Sverige ska minska? Gäst: Maria Olausson, kårledare och barnrättsjurist på Frälsningsarmén Programledare: Jon Andersson

Andelen gravide med overvekt eller fedme som får fødselen igangsatt, er økende. Det skriver en gruppe forfattere i en originalartikkel nylig publisert i Tidsskriftet. Overvekt og fedme er assosiert med komplikasjoner i svangerskap og fødsel, og studien har undersøkt om det eksisterer en sammenheng mellom pregravid kroppsmasseindeks og fødselsmåte ved igangsetting av fødsel. Ukens gjester er Ingvil Krarup Sørbye og Trond Melbye Michelsen. De er begge overleger og professorer – og spesialister i fødselshjelp og kvinnesykdommer ved Oslo universitetssykehus. Artikkelen «Fødselsmåte etter igangsatt fødsel ved pregravid overvekt og fedme» er skrevet av Åshild Bjørnerem, Caroline Renland Kolstad, Tonje Agnete Gravvold Helmersen, Trond Melbye Michelsen og Ingvil Krarup Sørbye. Den kan leses på tidsskriftet.no: https://tidsskriftet.no/2025/05/originalartikkel/fodselsmate-etter-igangsatt-fodsel-ved-pregravid-overvekt-og-fedme Tilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no.       Stetoskopet produseres av Caroline Ulvin Johansson, Are Brean, Ragnhild Ørstavik og Julie Didriksen ved Tidsskrift for Den norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean.       Jingle og lydteknikk: Håkon Braaten / Moderne media       Coverillustrasjon: Stephen Lee    See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det föds färre barn. Andelen riktigt gamla blir allt större. Arbetskraften finns inte där arbetena finns. Kommunsverige har stora utmaningar. Möt Annika Wallenskog, som efter 15 år som chefsekonom har pensionerat sig från tjänsten som chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner. Men hon har fortfarande en stark glöd för att lära sig mer – och för att förmedla kunskaperna vidare. Anna Bellman programleder och Viktor Mandel kommenterar.

Waffen-SS var SS-statens militära gren som, från att ha varit en mindre styrka fungerande som livvakter åt Adolf Hitler i början av 1930-talet, vid slutet av andra världskriget hade vuxit till ett stort antal fältdivisioner med närmare 800 000 soldater.Även om Waffen-SS aldrig utgjorde mer än 10 procent av den tyska krigsmakten under andra världskriget har organisationen ändå tilldragit sig stor uppmärksamhet. Vad Waffen-SS egentligen var är inte helt enkelt att reda ut. Bilden av ett elitförband bestående av ariska män, uppfyllda av nazistisk ideologi, är missvisande.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med det på många sätt svåra ämnet om SS-statens militära gren, Waffen-SS. Svårigheten ligger i de många krigsbrott och massmord som soldater från Waffen-SS gjorde sig skyldiga till under andra världskriget. För många är Waffen-SS synonymt med ondska.Inom Nazityskland byggde Heinrich Himmler upp ett parallellsamhälle av vad han menade skulle vara en arisk elit. SS, en förkortning av Schutzstaffel, var inledningsvis ingenting annat än en samling män som skulle skydda den nazistiska organisationen och dess ledare, Adolf Hitler. Så småningom byggdes organisationen ut och fick en egen underrättelseverksamhet samt en egen vapengren, Waffen-SS. Till organisationen hörde även koncentrationslägren. SS blev på allvar den mäktigaste organisationen efter att SA tvingats till underkastelse 1934, efter en intern maktkamp inom naziströrelsen. SS organiserade och ledde Förintelsen.Waffen-SS växte avsevärt under kriget, och några av de bäst utrustade och slagkraftigaste förbanden i den tyska krigsmakten var SS-pansardivisionerna. Dock kantades deras krigföring av ständiga krigsbrott på i stort sett alla fronter där de sattes in. Andelen frivilliga och tvångsrekryterade inom Waffen-SS ökade, och vid krigets slut var ungefär 50 % av dess manskap icke-tyskar, rekryterade från Europas alla hörn – inklusive de nordiska länderna.Bild: SS-Brigadeführer Jürgen Stroop (i mitten) ser på medan bostadskvarter brinner under kampen mot det judiska upproret i Warszawas getto. Wikipedia. Public Domain.Lyssna också på Heinrich Himmlers planer för Sverige.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bank Bergström, VD på Nordic Nest, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om Nordic Nests strategier för bättre lönsamhet, tillväxt och global expansion. Bank var tidigare med i avsnitt 231 från D Award 2023. 01:26 - Riskerna med att vara Q4-heavy?02:16 - Vem är Bank privat?08:48 - Lärdomarna från elektronikbranschen 15:46 - Hur såg lönsamheten ut för Nordic Nest 2023?20:51 - Hur tänker Bank kring komplexitet och ödmjukhet inför ständigt föränderliga system?28:19 - Hur jobbar de med överlager?29:59 - Deras fysiska vs digitala handel 32:40 - Andelen externa respektive egna varumärken?41:29 - Hur ser Nordic Nests management ut? 64:35 - Hur ser framtidsplanerna ut?Här hittar du Bank & Nordic Nest:https://www.linkedin.com/in/bank-bergstr%C3%B6m-486bb331/ https://www.nordicnest.se/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQSponsor:https://www.juni.co/ Poddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det deles ut flere toppkarakterer enn noensinne på videregående skoler. Andelen seksere har mer enn doblet seg. Så hvorfor snakker lærere og eksperter om et problem? Med journalist Anette Aasheim. Grafikk: Aftenposten

Andelen syke og eldre pasienter med komplekse pleiebehov øker, parallelt med at vi stadig mangler kompetent helsepersonell i Norge. Så hva gjør vi nå? Teknologien er i utvikling som aldri før og når stadig nye høyder. Helsepersonellkommisjonen har foreslått effektivisering, oppgavefordeling og økt bruk av helseteknologi som tiltak til helsepersonellkrisen, men kan vi ansette roboter i helsevesenet? Hva vil dette si for pasienter og de ansatte og er dette en trussel mot velferden eller et lysglimt i tunnelen?Ergoterapeutspesialist Linda Sørensen og sykepleier og testbed-koordinator Lene Mosberg fra Sunnaas sykehus har tatt turen til studio i Oslo for å snakke om nettopp dette! Linda skriver doktorgradsoppgave om roboten Eve og Lene samarbeider med grundere som stadig tar kontakt med Sunnaas sykehus for å utvikle morgendagens helseteknologi. Visste du forresten at alle som sitter inne med en god idé for utvikling av smarte løsninger innen helseteknologi og hjelpemidler er velkommen til å ta kontakt med Sunnaas sykehus sin egen testbed-avdeling?Ta på dere headsettets, kom dere ut i sola og lytt og lær. Fremtiden er her, så stay tuned!Les mer om Sunnaas sykehus her:https://www.sunnaas.no/ Podkastens instagram: Hjelp_jeg_er_sykepleier   Programleder: Helene Dahl Karlsen   Produsenter: Helene Dahl Karlsen & Fanny Norbye   Jingler og musikk: Philip Østli & Lisa Marie Eri   Kontakt: hjelp.jeg.er.sykepleier@gmail.com   For annonsering: elin@modernemedia.no   Logo: Lisa Marie Eri og Christine SamuelsenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Framfarten för lösennycklar (passkeys) fortsätter. Listan över webbplatser som erbjuder inloggning med lösennycklar växer. Lösenordshanterarna 1password, Proton Pass och Bitwarden kan allihop skapa, använda och synkronisera lösennycklar. Andelen användare som har börjat använda lösennycklar kryper allt närmare den magiska 50 %-gränsen. Mitt i all framgång väcks det samtidigt kritiska röster. Inkonsekvent funktionalitet och förvirrande användargränssnitt sätter käppar i hjulen för anammandet. I veckans poddavsnitt passar vi därför på att fundera över hur utrullningen av lösennycklar har gått och vad som behöver göras för att inte världens första potentiella lösenordsersättare ska sluta som en parentes i historien. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd247.

Trenden är tydlig. Allt fler utrikes födda blir sysselsatta på svensk arbetsmarknad. Efter pandemin är ökningen dessutom som ovanligt stark. Vad betyder det för svensk ekonomi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet och Kristian Åström, ekonomikommentator

Trenden är tydlig. Allt fler utrikes födda blir sysselsatta på svensk arbetsmarknad. Efter pandemin är ökningen dessutom som ovanligt stark. Vad betyder det för svensk ekonomi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet och Kristian Åström, ekonomikommentator

Boken heter "Reviving Classical Liberalism Against Populism" och gäst är författaren Nils Karlsson.Andelen liberala demokratier i världen har haft en tillbakagång och är sorgligt nog nere på rekordlåga nivåer. Istället har auktoritära och populistiska ledare varit på frammarsch de senaste åren. Men hur bör seriösa politiker och partier bemöta den populistiska retoriken? Enligt Nils Karlson är det i den klassiska liberalismen som svaret finns. Enligt honom måste företrädare för de liberala partierna och värderingarna därför kliva fram och ta upp kampen.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Hur kommer det sig att antidemokratiska och populistiska ledare är på frammarsch? Vad kännetecknar populistisk retorik? Varför är det just klassisk liberalism som bör stå emot populism? Vad behöver liberala politiker och partier göra för att vinna kampen mot populistiska politiker? Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag får Sam Bankman Fried sitt straff. Hur går det i påsktrafiken? Det stora exodus från Honduras. Strejker i Finland. Påskmarsch i Visby. Andelen som anser att regeringen gör ett bra jobb växer. Påskdoppet i Varberg. Allsvenskan 100 år. Polisen om läktarvåldet. Debatt om Miljözoner. Lokalval Turkiet.

Myndigheternas kamp för att stoppa gängens rekrytering av unga går dåligt. Tvärtemot alla löften om att ”knäcka gängen” så dras allt fler minderåriga in i gängkriminalitet och är redo att utföra våldsdåd. Andelen personer under 18 år utgör idag mer än en femtedel av alla som misstänks för att ha deltagit i skjutningar med döda och skadade. Det är mer än en fördubbling på bara tre år, enligt statistik som Kvartal tagit del av. – Sedan förra hösten så har det skett en tydlig ökning, efter att det brakade ihop mellan de två ledande kriminella nätverken, säger Jonas Öberg, analytiker på den nationella polisen, NOA. Av Petter Ljunggren Inläsare: Petter Ljunggren

Blot 22 år gammel blev italienske Giulia Cecchettin. I sidste måned myrdede hendes et år yngre ekskæreste den unge kvinde. Angiveligt som "straf" for at hun ikke længere ville være sammen med ham og havde gjort det bedre end ham i skolen. Sagen har fået tusindvis af italienere på gaden med krav om, at drab på og vold mod kvinder skal stoppes nu.Andelen af kvinder, der bliver dræbt af mænd, er nemlig vokset i landet. Og sagen om Giulia får derfor store konsekvenser for debatten i landet, vurderer Eva Ravnbøl, som er korrespondent for TV 2, i dagens udgave af "Krimi med Kaae." Både hun og hendes egen familien er også dybt berørt af drabet.OBS: Hvis du er i krise eller har tanker om selvmord, så sig det til nogen. Ring til Livslinien på 70 201 201. Livslinien har åbent året rundt fra 11-05.Vært: Peer KaaeGæst: Eva Ravnbøl Medvært: Heine JørgensenRedaktion: Katrine Møller Rasmussen og Patrick E. Nielsen Teknik: Heine Jørgensen Musik: Frederik Magle Redaktør: Niels PinborgHar du en god historie, ros eller ris. Skriv til heine@sh.dk.

En rekke empiriske studier viser at det er en positiv sammenheng mellom fysisk aktivitet og akademiske prestasjoner. Andelen studenter som trener regelmessig er for eksempel større på studier med høye opptakskrav enn på studier med lavere opptakskrav. Men denne samvariasjonen mellom trening og akademiske prestasjoner forteller oss ingenting om hvilken retning sammenhengen går. Vi vet ikke om studenter blir smartere av å trene eller om de som trener i utgangspunktet er smartere enn andre. For å teste om mer trening faktisk fører til bedre akademiske prestasjoner gjennomførte forskere ved NHH et felteksperiment i samarbeid med Studentsamskipnaden i Bergen. Vi rekrutterte rundt 800 studenter som ikke hadde kjøpt treningskort i begynnelsen av semestret. Halvparten av disse studentene fikk et gratis treningskort ut semesteret, den andre halvparten fikk ingen ting. I dette foredraget kommer Mathias Ekström fortelle om funnen fra denne studien. Mathias Ekström er førsteamanuensis i adferdsøkonomi ved NHH og medlem av forskergruppen FAIR. Gjennom kontrollerte felteksperiment studerer han de underliggende faktorene som påvirker menneskers valg og adferd, og konsekvensene dette har før samfunnet i stort. Foredraget er en del av serien Akademisk aften og er et samarbeid mellom Bergen Offentlige Bibliotek, Universitetsbiblioteket, NHH og HVL.

Hela 26 procent har utländsk bakgrund i Sverige idag. Denna andel kommer dock att fortsätta öka – även om vi skulle stänga gränserna. Kvartal förklarar varför. Av Henrik Höjer Inläsare: Johan Rabaeus

Innen 2030 skal minst halvparten av Equinors investeringene plasseres i fornybar energi og lavkarbonløsninger. Installert fornybarkapasitet skal opp fra 0,6 til 12-16 GW. - Det er en krevende ambisjon å nå. Med kostnadsvekst og rammevilkår som ikke står i forhold til kostnadene, blir det ikke lettere. Men vår ambisjon ligger fast, sier konserndirektør Kommunikasjon i Equinor, Jannik Lindbæk. I 2018 skiftet Statoil navn til Equinor. Navneskiftet ble blant annet begrunnet med at det var en naturlig del av selskapets strategi om å gå fra å være et konsentrert olje- og gasselskap til å bli et bredt energiselskap. I 2022 var 0.4 prosent av selskapets energiproduksjon fornybar – slik den også var i 2018. I 2030 kan fornybarandelen utgjøre 7-12 prosent – hvis selskapet når fornybarmålene og olje- og gassproduksjonen er på samme nivå som i dag. - I 2025 skal 30 prosent av årligere investeringer plasseres i fornybar energi og lavkarbonløsninger. Andelen skal passere femti prosent i 2030, sier Lindbæk. Mesteparten av veksten innen fornybar energi skal skje innen havvind. - Akkurat nå står industrien i sin kanskje første krise når det gjelder å få til gode prosjekter som er lønnsomme. Men vi er vant til at olje og gass er en syklisk industri og vi ser at i et ett til to-tre-års perspektiv regner vi med at disse tingene vil være håndterbare, sier han.

Velkommen til ukens rekrutteringstips på HR-podden, denne gangen med mangfold og inkludering på agendaen. I ukens episode skal vi dukke ned i dette med kulturelt mangfold og hva du som arbeidsgiver bør være oppmerksom på for å unngå diskriminering i rekrutteringsprosessen. Det holder ikke å tenke at du skal behandle alle kandidater likt. Her finnes mange potensielle fallgruver, vanlige misforståelser som oppstår fordi vi som intervjuer ikke forstår betydningen av å forstå den kulturelle konteksten. Vi vet fra forskning at diskriminering fortsatt kan være et stort problem i mange rekrutteringsprosesser. Her er noen data73 000 innvandrere med høyere utdanning jobbet i yrker med lavere krav til utdanning Andelen overkvalifiserte innvandrere var på 40 %Kandidater med typisk norsk navn hadde 25 % høyere sannsynlighet for å bli innkalt til intervjuJyoti Sohal-David ble spesielt oppmerksom på disse problemene da hun flyttet til Norge sammen med sin australske samboer i 2016. Hun så et problem og bestemte seg for å bli en del av løsningen.       Gjennom oppstart av egen virksomhet og et stort engasjement for mangfold og inkluderingsarbeid i næringslivet bidrar hun til å gjøre en forskjell, og i dagens episode får du noen helt konkrete tips til hvordan du kan gjøre rekrutteringsprosessen i din virksomhet mer inkluderende. 

Ett litet svenskt finansteknikbolag från Lund har nu tagit över den höglönsamma, men tvivelaktiga, marknaden för olicensierat spel i Sverige. Di:s reporter Martin Lindgren gästar Digitalpodden för att prata om uppstickaren som tagit över marknaden efter Zimplers reträtt och myndighetsförbud. Dessutom avhandlar Di Digitals reportrar Monika Nilsson Lysell och Johannes Karlsson den pressade marknaden för digital försäljning av mat och livsmedel. Efter jätten Instacarts nyliga börsdebut i USA vädrar branschen morgonluft, men i Sverige är trenden fortsatt negativ. Andelen näthandel av mat har sjunkit till knappt 4 procent efter coronapandemin.

Under utbildningen på KTH lade Oskar Andersson och hans medgrundare grunden till signeringsverktyget Cling som de sålde till Fortnox sex år senare. Under utvecklingsfasen tog de hjälp av kunder för att hitta rätt väg framåt men längst vägen hamnade många goda idéer i soptunnan. Vi pratar om fördelarna med att starta bolag under studietiden, hur en inkubator funkar och visionen bakom Cling. Vi får även en inblick i hur killarna valde köpare till bolaget, Oskars definition av ett framgångsrikt förvärv och vad Cling bidrar med till oss som vill konvertera våra offerter till en affär. Det här avsnittet gör jag i ett stolt samarbete med Fortnox. Vi pratar om:· Andelen kvinnor på tech-utbildningar· Så funkar en inkubator· Lärdomarna från försäljningen till Fortnox· Därför ska du starta bolag under studietiden· Magin med slumpen· För och nackdelen med att bygga tillsammans med kunderna· Definitionen av ett framgångsrikt förvärv· Året efter integrationen med FortnoxFör mer information om Cling, besök hemsidan: https://cling.se/För mer information om Fortnox, besök hemsidan: https://www.fortnox.se/Du missar väl inte att prenumerera på podden i din podcaster, då får du alla avsnitt först! Prenumerera i din podcaster. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andelen småföretagare som saknar tjänstepension har ökat och uppgår nu till 40 procent. I podden vill vi belysa och berätta mer om problemen, vi diskuterar varför det ser ut så här och vad vi kan göra för att förbättra situationen för småföretagarna och deras anställda. Och hur ska man tänka kring sin ekonomi i dessa tider som egenföretagare? Medverkande: Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar (som även står bakom rapporten) och Mikael Enberg, tjänstepensionsspecialist, på Skandia.

I detta avsnitt är Erik Dunåker jävig då han precis denna vecka börjat arbeta för ett företag som bland annat hjälper personer med fetma att gå ner med hjälp av sådana mediciner som vi tar upp i avsnittet. Fetma och fetmamediciner är ämnet för dagen i avsnitt 80 av Hälsoveckan by Tyngre där avsnittet börjas med att diskutera en nypublicerad studie där man har undersökt hur vanligt det är att människors vikt förändras över tid på olika vis. Till exempel så visade studien att av 4 miljoner personer med BMI 30-35 så var det endast 1 av 150, eller 0,7% som gick ner till normalspannet för BMI, 18,5-15. Överlag är datan tydlig med att stora förändringar i vikt är ovanliga i befolkningen även om en hel del går från till exempel BMI 30-35 till BMI 25-30 och vice versa. Efter det så diskuterar vi fetmamedicinerna som har kommit på marknaden de senaste åren och andra som är på väg ut. Vi går igenom lite kring hur studierna har sett ut, vad man finner för effekter, vad man tror kring biverkningar. Vi lägger också ett lite större fokus på SELECT som är en nyligen avslutad studie där man fann att medicinen Semaglutid minskade risken för en allvarliga kardiovaskulära händelser, hos personer med fetma och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, med 20 procent. Till sist nämner vi också kort även en artikel i DN där Isobel Hadley-Kamptz lyfter flera bra poänger runt fetmamedicinerna och hur de diskuteras av vissa typer, Varför firar inte alla mirakelmedicinen mot övervikt?. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack kring livet och verifieringar på sociala medier (00:09:05) Sannolikheten att någon i befolkningen tappar 5% vikt eller går ner till normalvikt beroende på utgångsläget (00:13:21) De flesta stannar inom sin BMI-kategori över 3-13 år (00:20:44) Andelen personer som går från kategori ovanför normalvikt till normalvikt (00:24:29) De flesta som vill gå ner i vikt har väldigt höga förväntningar och ser därför nästan allt som ett misslyckande (00:31:01) Allmänt snack kring dagens nyare fetmamediciner baserade på så kallade intekriner (00:36:53) Medicinerna idag och det nästa som är på gång (00:38:45) Resultaten för de här studierna är upprepade i flera stora RCT med tusentals deltagare (00:43:56) Semaglutid har betyande effekt på hjärt och kärlsjukdom hos personer med fetma och andra riskfaktorer (00:48:38) Andra inkommande mediciner har haft större effekt i sina studier (00:53:10) De kända biverkningarna just nu är samtliga snälla (00:54:28) Medicinerna funkar genom att ändra på människors förhållande till mat (00:56:59) EMA tittar för närvarande på en eventuell ökning i självmordsrisk (00:59:05) Det är flera varianter på fetmamediciner på gång idag (01:01:52) När ska man sätta in en sådan här medicin om bilden för biverkningar förblir lika positiv? (01:05:11) En bra krönika i DN om varför så många trots allt verkar negativa mot medicinerna (01:07:03) Det är en bedrift att vara normalviktig som vuxen idag men mycket beror ändå på dina gener (01:11:25) Erik är jävig då han precis börjat ett nytt jobb med att hjälpa fetmapatienter med bla de här medicinerna

Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning. På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent. Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet. Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige. Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos. Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer. 74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn. Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna. Programmet sändes första gången 4 november 2022. Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Andelen af studenter, der holder mere end to sabbatår er næsten fordoblet de seneste otte år. Det viser en ny analyse fra Arbejderbevægelsens Erhvervsråd. Men er det overhovedet et problem, at de unge tager flere af de såkaldte fjumreår? Den debat tager vi i dagens program, hvor vi også diskuterer, om vi skal skærpe våbenlovgivningen for folk med psykiske lidelser, og om det kvindelige fodboldlandshold bliver dækket for lidt i medierne? Medvirkende: Bjørn Brandenborg (Retsordfører i Socialdemokratiet) Jane Alrø Sørensen (Generalsekretær i organisationen Bedre Psykiatri) Verner Bager (Vært på Kvindefodboldpodcasten) Emilie Agner Damm (Analysechef i Arbejderbevægelsens Erhvervsråd) Kresten Rubæk Larsen (Ufaglært forsikringsrådgiver)See omnystudio.com/listener for privacy information.

Granitor Electro, tidigare känt som Midroc Electro, ett av Sveriges större elinstallationsbolag. I en bransch som direkt påverkas av samhällets omställning till el har vi stora möjligheter och ett stort ansvar. Ett ansvar som får fler nyutbildade elektriker att vilja stanna i vår bransch. För alla väljer tyvärr inte att fortsätta under/efter lärlingsperioden. Andelen är större bland gymnasieelever än bland vuxenutbildade. Av olika anledningar har man svårt att greppa verkligheten, trivas i gruppen, känna sig sedd eller progressivt utvecklas. Vissa känner nog igen sig av att BARA fått dra kabel på stege under långa perioder....tex  Hos Granitor Electro får alla lärlingar genomgå ett uppstartsprogram med en erfaren mentor som hjälper och stöttar genom det första året. Allt för en så bra och givande start som möjligt. Vi tror stenhårt på konceptet och hoppas du som lärling blir lika motiverad som vi! https://www.granitor.se/electro/bli-larling Följ oss på youtube https://youtube.com/@elektrikerpodden Tack till våra samarbetspartners:  Nexans - FÖRDRAGET I SLANG! - Enkelt montage sparar tid och pengar - Halogenfria, lättskalade kablar - 100% halogenfria flexrör - Färgade rör utifrån användningsområde - Användarvänliga förpackningar - Metermärkning - Kablar och rör tillverkade i Norden - Produkten är listad i husproduktportalen och kan användas i Svanenmärkt byggande  Ladda säkert med - GARO E-mobility Varje watt räknas med hjälp av Schneider Electric & Wiser Energy

Andelen bedrifter som mener klimarisiko har betydning for de strategiske valgene de gjør faller, og er det laveste som er målt i Forventningsbarometeret for Nord-Norge. Hvorfor er det slik?Programleder Stein Vidar Loftås får besøk i studio av bærekraftsansvarlig i SpareBank 1 Nord-Norge, Ragnhild Dalheim Eriksen. Hun mener utviklingen gir grunn til bekymring.Regiondirektør NHO Arktis, Sigrid Ina Simonsen, mener næringslivet står overfor alvorlige utfordringer, og tror flere bedrifter vil ta hensyn til klimarisiko i årene som kommer.Nord-Norge i verden er produsert av Kunnskapsbanken SpareBank 1 Nord-Norge i samarbeid med Helt Digital. Programleder er Stein Vidar Loftås. Redaktør er Jeanette Gundersen. Musikken er komponert av Emil Kárlsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Næsten hver femte, der underviser i folkeskolen, har ikke gennemført læreruddannelsen. Andelen af ikke læreruddannede fortsætter på tiende år med at stige og Danmarks Lærerforening kalder udviklingen alvorlig og uholdbar. Skal udviklingen vendes, kræver det investeringer, mener forbundsformanden.

Zonröret blir en stor framgång under andra världskriget för amerikanska flottan i Stilla havet när det gällde att skydda sina fartyg med luftvärn. Andelen nedskjutna japanska plan innebär att japanerna byter taktik och börjar med Kamikaze-attacker. 

Fler svenskar än någonsin är engagerade i att starta företag. Ännu fler har sådana planer. Andelen i befolkningen som tycker att möjligheterna till företagande ser goda ut är rekordhög och står sig mycket väl internationellt. Allt detta framgår av en färsk rapport från Entreprenörskapsforum. Ändå ökar inte andelen företagare i befolkningen och antalet personer som driver företag med ett mindre antal anställda sjunker snabbt. Har företagandet blivit en livsstilsdröm, som alltför sällan tål mötet med verklighetens regelverk och prövningar? Entreprenörskapsforums vd Anders Broström samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Andelen sjukskrivningar i Sverige, som orsakas av psykisk ohälsa, har under de senaste 10 åren ökat från 30 till 49 procent. Över hälften av dem kan direkt relateras till stress. Den stressrelaterade sjukfrånvaron bland kvinnor i åldern 25-29 år har ökat mest, med häpnadsväckande 370 procent under samma tid. Lina samtalar i detta avsnitt med Annie Pettersson som är molekylärbiolog och har arbetat med livsstilsmedicin i många år. Tillsammans med sina kollegor driver hon THRiVE Wellness Solutions som hjälper människor som lider av för mycket stress. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allt fler blir hemlösa i Sverige i dag. Den grupp som ökar mest är de strukturellt hemlösa – personer som utan sociala problem, missbruk eller psykisk ohälsa ställs på bar backe. Andelen vräkningar har ökat och allt fler barn växer upp utan ett tryggt hem, vilket är ett brott mot barnkonventionen. Hör Åsa Paborn, direktor på Stockholms stadsmission, om den nya hemlöshetsrapportens dystra uppgifter, om kommunernas ansvar och en socialtjänstlag som måste skärpas. Samtalet kommenteras av Kent Persson. Programledare: Anna Bellman

Magdalena Andersson menar att regeringens uttalanden om Turkiet som en demokrati och avståndstagandet från kurdiska organisationer är att gå utöver överenskommelsen med Turkiet. Och hon ser SD som ett problem i Nato-processen. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson intervjuas om Nato-processen, om vad Socialdemokraternas vill med kärnkraften och om vad hon vill göra under tiden i opposition.I veckan sade Turkiets president Erdoğan att Sverige inte ska förvänta sig Turkiets stöd med Nato-ansökan, efter att först en docka föreställande Erdoğan hängts upp och efter Rasmus Paludan brände koranen vid Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Det har också varit protester mot Sverige i delar av den muslimska världen och uppmaning om bojkott av svenska varor. Hur ser Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på regeringens hantering av Nato-processen?– Jag vill ändå börja med att säga att vi är i ett väldigt väldigt allvarligt läge i Sverige, både med Turkiets reaktion och också med den uppmaning till bojkott som finns. Det är ju ett upptrissat stämningsläge just nu och många människor i Sverige är oroliga. Jag tycker det är viktigt att understryka det faktum att 28 av 30 Nato-länder har ratificerat vår Nato-ansökan, vi har säkerhetsförsäkringar från de stora Nato-länderna och det jobbade ju jag väldigt mycket med att säkerställa när jag var statsminister, säger Magdalena Andersson.Med det sagt, vad tycker du om hur regeringen har hanterat detta?– Jag tycker det är väldigt bra att regeringen har fortsatt att arbeta med den överenskommelse som vi slöt mellan Turkiet, Finland och Sverige som vi slöt på Nato-toppmötet i Madrid somras.– Men nu har vi ju en väldigt väldigt svår situation och det är inte oproblematiskt att vi har ett öppet ordkrig mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna som ju också sitter i det inre kabinettet. Och därför har jag också sagt i veckan att jag tycker att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om Sverigedemokraterna är rätt parti att luta sig mot i den här situationen. För mig är det inte uppenbart att Sverigedemokraterna den här veckan har agerat med Sveriges bästa framför ögonen, utan det har väl funnits en viss mått partitaktik i deras agerande.För ett år sedan när ni påbörjade Natoansökan var ju ni i ett läge där er samarbetspartner, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet på er sida var emot Nato-anslutning, och det var också personer som viftade med PKK-flagga, är det någon skillnad mellan det och den nuvarande regeringens samarbete med Sverigedemokraterna?– Jag kan ju konstatera att vi i juni, med det regeringsunderlag som vi hade då ju nådde den stora framgången i Madrid med den här överenskommelsen som gjorde att vi nådde invitee-status.En del tycker att regeringen har varit för undfallande gentemot Turkiet, och inte stått upp för yttrandefriheten tillräckligt, tex när Ulf Kristersson fördömde dockprotesten och sa att den var ett sabotage mot Sveriges Nato-process. Tycker du att regeringen har böjt sig för mycket för Turkiet?– Det är en väldigt svår situation. Det är viktigt att vi har ett gott och nära samarbete med Turkiet i det här läget. Sen har ju regeringen gjort en del uttalanden utöver den överenskommelsen som vi slöt i Madrid, och det är ett val som den här regeringen har gjort som jag kan konstatera tyvärr inte haft den effekt som man skulle kunna önska.Vad tänker du på då?– Dels att Tobias Billström så tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och också avståndstagande från turkiska organisationer. Sen har å andra sidan en av de fyra i det inre kabinettet sagt att Erdoğan är en muslimsk diktator, så att...Hur ser du på Turkiet då, är det en demokrati?– Turkiet är en demokrati på så sättet att man har allmänna val men det är också viktigt att det finns en fri opinionsbildning i en demokrati och där brister det ju i Turkiet, både med fängslade journalister men också oppositionspolitiker som sitter i fängelse.Vad är skillnaden mellan dina uttalanden om Turkiet och det som Ulf Kristersson har sagt? – Fast där har ju Tobias Billström på ett helt annat sätt liksom slagit fast att Turkiet är en demokrati medan jag har uttryckt mig på ett mer balanserat sätt, jag och den regering som jag ledde.Vad vill Socialdemokraterna med kärnkraften?Sveriges elebehov kommer att växa snabbare och mer än man har sagt tidigare - den bedömningen gjorde flera myndigheter före jul. Redan till 2035 kan vi behöva dubbelt så mycket el som idag, och ännu mer efter det. På Socialdemokraternas hemsida står det att det ska ske ”en successiv utfasning” av kärnkraften. Vill Socialdemokraterna bygga ut kärnkraften?– Det här är en konstruerad konflikt från högerpartierna. Vi Socialdemokrater sade ja till ny kärnkraft i Energiöverenskommelsen som gjordes 2016. De måste ju lämna valrörelsen bakom sig. Nu handlar det inte längre om att komma med förslag som ser snygga ut på Instagram. Nu behöver vi hantera att faktum att vi nu har höga elpriser och här behöver hela den europeiska energimarknaden göras om det förväntar jag mig att Ebba Busch nu tar tag i som ordförande i det rådet. Och vi måste bygga ut vindkraften.Bör man stödja kärnkraftsinvesteringar?– Det är ju det som är den stora frågan nu, ska vi gå in med skattebetalarnas pengar eller inte i en kärnkraftsutbyggnad? Här hade ju regeringen förslag på kreditgarantier och vi gick inte emot det i vårt budgetförslag. Det är det vi borde diskutera, hur kan vi långsiktigt trygga en stabil elförsörjning med stabila villkor som näringslivet efterfrågar, säger Magdalena Andersson.Växande klyftor under Socialdemokraternas tid vid maktenJämlikhet är en bärande idé för Socialdemokraterna. Men i decennier har klyftorna ökat i Sverige, och det skedde också under S:s senaste åtta år vid makten. I veckan visade SCB statistikmyndigheten att inkomstskillnaderna ökade rekordmycket 2021. Andelen i befolkningen med låg ekonomisk standard, omkring 15 procent, har ökat något, men framför allt är det dem som har bäst ställt som har fått det ännu bättre. I valanalysen från det fackliga idéinstitutet Katalys, sägs att socialdemokraterna intog en defensiv linje i fråga om skatter och fördelningspolitik för att inte skrämma bort borgerliga storstadsväljare. Håller Magdalena Andersson med?Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för SocialdemokraternaProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentatorProducent: Maja LagercrantzTekniker: Jakob Lalér

Andelen nordmenn med overvekt eller fedme er høyere enn andelen normalvektige. Hvordan kom vi hit - og er det mulig å snakke om dette temaet uten å havne enten i skyld og skam, eller i kun utvendige forklaringer?  Become a member at https://plus.acast.com/s/mindfulness-med-viggo-and-filip. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(01:20) Saudiarabere vil pumpe millioner ind i Joe & The Juice.Den danske kæde Joe & The Juice vil hente 600 mio. kr. i frisk kapital – herunder knap 400 mio. fra en saudiarabisk investor. Er det problematisk at tage imod millioner fra et land, der er kritiseret for at overtræde menneskerettighederne?(19:00) Nationalbankdirektør vil tæmme kryptomarkedet.Nationalbankdirektør Signe Krogstrup mener, at det er nødvendigt at regulere kryptomarkedet – bl.a. i kølvandet på den meget omtale FTX-sag. Er panelet enige?(34:15) Er hjemmearbejde på vej i graven?Andelen af danskere, der hyppigt arbejder hjemme, er stærkt nedadgående. Faktisk er andelen næsten på samme niveau som inden coronakrisen. Er trenden med hjemmearbejde ved at ebbe ud?(50:00) Kåring af ugens optur og nedtur.I studiet: Ledelsesrådgiver Lars Sander Matjeka, landechef for kryptobørsen Firi Karina Rothoff Brix, kommunikationsrådgiver Anders Heide Mortensen og nyhedsredaktør Rasmus Bendtsen.Teknik: Kasper Søegaard.

Andelen medisinsk avfall vil øke betraktelig i årene som kommer. Hvordan skal vi resirkulere den store mengden legemiddelutstyr? Hvilke materialer får nytt liv? Og hva blir det til? Lytt til samtalen mellom: Thomas Mørch, CEO, Zirq Solutions Ida Hatlebrekke, leder for klima og miljø, Møller Mobility Group og styremedlem, PF Bærekraft I denne episoden lærer du mer om gjenvinning i komplekse verdikjeder. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 09:00

Hur ser en hand ut för någon som är van vid att betrakta händer ur alla olika synvinklar? Hör handkirurgen Hanna Frosts vindlande essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 1/6 2020.När man läser till läkare lär man sig handens plats är nedom armbågsbenet och strålbenet. Att handen är en förlängning av hjärnan och har en stor och viktig plats i känselbarken. Men vad man lär sig efter läkarutbildningen, är att handen har en egen plats i människans hjärta.När man ska lyssna på en babys hjärta kupar man handen över dess hjässa för att lugna den. I stetoskopet hörs hur babyns ökade hjärtslag saktar ner. Handen och hjärtat hörsammar varandra, redan under vår första dag. Med barnahänder klamrar vi oss senare fast vid vår systers hår och i vår fars armar. Håll mannens hjärta i dina oerfarna barnafingrar, skriver Edith Södergran. Vid livets slut överlämnar vi våra döda i Guds händer. När Thomas Buddenbrook faller skriver Thomas Mann att: Hans händer, i de vita glacéhandskarna, låg utsträckta i en vattenpuss.Som handkirurg är det som om blodfläckarna inte går att tvätta bort. Inte handgripligen, för händer exsangvineras före operation. Varv efter varv av gummilinda viras runt armen för att pressa tillbaka blodet mot hjärtat innan blodet stängs av med en manschett på överarmen. Det går inte att se och akta alla små strukturer med kniven om patienten blöder.Händer är det första jag ser hos en människa, men många konstnärer verkar inte gilla dem. De göms i klädveck och bakom föremål. Det är talande att de mest underbart skildrade händerna är kriminella: Hades händer i Persefones lår i kejsarsalen på Villa Borghese i Rom, skulpterade av Bernini. Stenen är som hud, bara blekare. Nagelplanens rotation är perfekt, ringfingret lite snedare än långfingret. Marmorn återkastar ljuset över sträcksenorna.Manus på latin betyder hand. Likadant klingar sanskrits manus, som har gett upphov till engelskans man, isländskans manneskja, och vårt människa. Bildliga uttryck där hand står för en hel människa finns i många språk. Kungens hand; min högra hand. Ur latinets hand kommer ord som manuskript och manual.Tillbaka till Villa Borghese. I salen bredvid står Berninis Daphne. Hon står med händerna förtrollade. Ett bladverk i marmor är inympat på fingerblommorna, så tunt att solen silar genom det. Daphne flyr genom att förvandlas till ett lagerträd. Också vi flyr, bakom närmsta buske, ut i skogen, ner i trädgårdslandet. Vi dras till jord under naglarna, som om vi skulle kunna gräva oss in till kärnan där all längtan upphör och bli helt organiska.En ung kirurg gör våld på sig själv. Hjärtat bultar, pådrivet av ansamlat adrenalin. Med tiden blir vi lugna och metodiska. Vi smeker fram nerverna med kniven. Genom de kirurgiska lupparna framträder ett underhudslandskap. Fettpärlor glänser i ljuset. Vi lär oss laga det mjuka och det hårda. Till handkirurgen kommer händer som blivit krossade och hackade, skjutna, skurna, sågade och sprängda. Bitna, brända, stansade och smälta.Gräs och kvistar har jag hämtat ut när jag har opererat. Glas, porslinsskärvor, färg och trä. Kulor som inte är av silver. Spik som fastnat. Tandsten från stora hundar.Det som känns obehagligast för mig som handkirurg är märkligt nog det minsta ingreppet. Evulsio på latin. Urdragning av fingernaglar. En ny nagel växer ut på 60 till 180 dagar. På operationsavdelningen är patienten  fullt bedövad. Kirurgen lossar nageln längs ena sidan med skalpell, rullar ihop den som en madrass över nagelbädden, och skär loss den andra randen. Även operationssjuksköterskor som sett de mest förfärliga handskador kan välja att se bort. Smärtan är avväpnande, och det är också som om avnaglingen lämnar en medmänniska skyddslös. Livet är att välja, skriver Karl Vennberg i en älskad dikt, mellan betongmuren // och de sönderklösta naglarna. Avnaglad och vingklippt.Rut Hillarps Tristan rodde med Isoldes mors salvor ännu väsandes i såren. Handkirurgens patienter rullar eller går. Salvkompresser läggs för att förbanden inte ska fastna. Försäljare av förbandsmaterial suckar över oss kirurger, som envisas med kompresser över våra operationssår. Kompresser, gasbinda, kalkgips, mera gasbinda. Det finns inget vetenskapligt stöd för något avancerat om huden väl är sydd. Det enkla är bra och finns till hands.Hur blir du hel när du är trasig? Ja, om ögonen är själens spegel står vägen öppen också i den andra riktningen. Själen kan projicera ut kroppen genom ögonen. Genom så kallad spegelträning kan man lura hjärnan att den andra handen finns och känns och rör sig som den ska. Visualisering kan få amputerade spökhänder att lossa sitt smärtsamma dödsgrepp. Bedövningssalva över hud med normal känsel kan väcka hjärnans reservkraft ur sin slummer, och förbättra känseln i skadade områden. Malmös handkirurgiska forskargrupp har blivit ett nav för nervskadeforskningen. Jag undersökte om våra kärlekshandtag kan läka skadade nerver genom att flytta stamceller från det kroppsegna fettet. Men det är en egen bok och en annan berättelse.Våra händer manifesterar hjärnans och naturens asymmetri. Höger-vänstersymbolik förekommer överallt i historien. I det klassiska Grekland delades mat upp i kategorier, och stapelmat  sitos - åts med vänster hand, medan opson - fisk, kött och lök - åts med höger. Våra händer är ytterligheter, men hela människokroppen är uppdelad på detta sätt. Att våra hjärtkammare har olika funktioner är förståeligt, men bara en av fem människor kan vifta på öronen, och av dem som bara kan vifta på det ena örat är det dubbelt så vanligt att kunna vifta på det vänstra. 60 procent klappar helst i händerna med vänster tumme överst, och ungefär 90 procent är högerhänta. Andelen vänsterhänta har ökat sedan 1900-talets början, och är lite vanligare hos män.Med undantag för viss roterande mekanik är i princip alla skruvar högergängade och drivs in medurs. Men glödlampor på tåg och hotell har varit vänstergängade för att försvåra stöld, och vänstergängade skruvar lär ha använts i kistor. En eftergift för rädslan. Då blir det både svårare att öppna dem utifrån och lättare att öppna dem inifrån.Vad lär vi oss av våra händer, med vår övertygelse om naturens enhetlighet? Människan drar lätt paralleller mellan nära och fjärran objekt. Lär vi oss att ensam inte är stark, att samarbete är nödvändigt? Eller omvänt: höger-vänster, ren och smutsig, hög och låg. Vore tvåsamhet och dualitet så förekommande om vi alla vore flerhänta?Handen på hjärtat. Hur många hårstrån kan du inte stryka med din handflata? Vi kavlar upp ärmarna och satsar helhjärtat. Vi tvår våra händer och tar hand om varandra. Det är bättre med en fågel i handen. Handen finns i språkets hjärta, och har format det. Den har hackat runorna, stämplat kilskriften, ristat, glödgat, skrivit.  En penna i hjärtat och du är död. En penna i handen och du kan leva för evigt.Hanna Frost, handkirurg och författare

Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning. På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent.  Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet.  Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige.  Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto  kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos.  Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer.  74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn. Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna.  Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Andelen unga som drabbats av näthat eller negativa kommentarer på nätet har nästan dubblerats det närmaste året, enligt Internetstiftelsen, till 17 procent. Det visar Internetstiftelsens rapport Svenskarna och Internet för år 2022. Vi pratar med Måns Jonasson, internetexpert på stiftelsen, och Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, om hur man som förälder kan göra för att livet på nätet inte ska bli till skada för barnen.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Politiets nettpatruler får stadi fleire tips om deling av valdsvideoar blant unge. Dette er ein trend som Kripos ynskjer å snu, og har dermed lansert eit nytt undervisningsopplegg for ungdomstrinnet. I 2022 har 30 prosent sett planlegging av låssing eller slåsskampar. Andelen er høgast blant gutar i ungdomsskulen (37 prosent). 19 prosent har sett dette fleire gongar. Det viser tal frå Medietilsynet.  Vi har tatt ein prat med fagleg leiar i Barnevakten, Kjellaug Tonheim Tønnesen, for å høyre meir om undervisningsopplegget til Kriops, og om kor aktuelt dette faktisk er.

Sinchs storägare Softbank har sålt hela sitt ägande i bolaget. Andelen på fem procent såldes till Neqst D2 och medgrundaren och tillförordnande vd Johan Hedberg.

I det senaste avsnittet av Finansräven berättar guldexperten Michel Rufli, vd för Nordic Gold Trade, varför man ska öka sin andel fysiskt guld. I oroliga tider som dessa råder han investerare att ha 20 procent av sina investeringar i guld – ett råd som han själv följer med råge.

Christina Stylegar Torjussen er masterstudent i historie. Hun jobber med å finne ut mest mulig om soldatene og hvorfor det gikk så galt med mange av dem. Skipet var stasjonert i Horten og tok imot 500 rekrutter i oktober 1918. Snart var 158 av dem smittet. Av disse fikk halvparten lungebetennelse og mange døde. Andelen som døde var mye høyere enn i resten av samfunnet. I episoden forteller Torjussen også om hvordan det er å skrive masteroppgave ved siden av full lærerjobb, og litt om hvordan det er å være en del av PANSOC, et fremragende forskningsmiljø ved OsloMet. Les mer om Centre for Research on Pandemics & Society (PANSOC) Flere episoder om pandemi Hvordan ble helselover brukt under Spanskesyken?Fra Spanskesyken til Covid-19Barn med funksjonsnedsettelser under pandemienWriting a Master's thesis on pandemics, during a pandemicResearching a pandemic, during a pandemic

Christina Stylegar Torjussen er masterstudent i historie. Hun jobber med å finne ut mest mulig om soldatene og hvorfor det gikk så galt med mange av dem. Skipet var stasjonert i Horten og tok imot 500 rekrutter i oktober 1918. Snart var 158 av dem smittet. Av disse fikk halvparten lungebetennelse og mange døde. Andelen som døde var mye høyere enn i resten av samfunnet. I episoden forteller Torjussen også om hvordan det er å skrive masteroppgave ved siden av full lærerjobb, og litt om hvordan det er å være en del av PANSOC, et fremragende forskningsmiljø ved OsloMet. Les mer om Centre for Research on Pandemics & Society (PANSOC) Flere episoder om pandemi Hvordan ble helselover brukt under Spanskesyken?Fra Spanskesyken til Covid-19Barn med funksjonsnedsettelser under pandemienWriting a Master's thesis on pandemics, during a pandemicResearching a pandemic, during a pandemic

Dagens erhvervsoverblik: Andelen af huse, der bliver solgt med nedslag i prisen vokser, Danmarks og dermed Ørsteds frist for at betale russiske gas med rubler udløber tirsdag, Nye EU-kram om strammere cyber-sikkerhed kommer til at koste danske virksomheder milliarder. Dagens vært: Sofie Rud (soru@borsen.dk)

Vi lever lenger i dag enn tidligere. Andelen eldre mennesker øker, og det betyr at det også blir flere som lever med demenssykdom blant oss. Tilsynsrapporter fra Sivilombudet viser at demente ofte blir satt på medisiner for å roe problemadferd. Personer med demens har rett til et verdig liv, akkurat som alle andre. På sykehjemmet i Råde har de gjennom flere år lykkes godt med å redusere medisinbruk til personer med demens gjennom aktivt miljøterapeutisk arbeid. Dette arbeidet har vekket internasjonal interesse, og i denne podkasten får du høre mer om hva de har gjort. Norsk tidsskrift for atferdsanalyse nr. 2, 2011 Spesialnummer om atferdsanalytiske tiltak for personer med demens. http://www.nta.atferd.no/journalissue.aspx?IdDocument=254 Helse og omsorgsdepartementet: Demensplan 2025 https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/demensplan-2025/id2788070/

Antall dødsfall assosiert med rusmiddelet MDMA har økt i Norge. Det kommer frem i en originalartikkel nylig publisert i Tidsskriftet. Funnene viser at det fra 2000–19 ble påvist MDMA hos 132 døde med kjent dødsårsak. Andelen døde med toksisk MDMA-konsentrasjon og andelen med kombinasjonsrus av fire eller flere andre rusmidler doblet seg mot slutten av studieperioden sammenlignet med starten. Vi har tatt en prat med førsteforfatter Ragnhild E. G. Jamt, som er ph.d., provisorfarmasøyt og postdoktor.Originalartikkelen «Dødsfall assosiert med MDMA i perioden 2000–19» er skrevet av Ragnhild E. G. Jamt, Hilde M. E. Edvardsen, Gerrit Middelkoop, Anna S. Kallevik, Stig T. Bogstrand, Merete S. Vevelstad og Vigdis Vindenes. Den kan leses i Tidsskriftet nr. 8/2022, og på tidsskriftet.no: https://tidsskriftet.no/2022/05/originalartikkel/dodsfall-assosiert-med-mdma-i-perioden-2000-19 Lederartikkelen «Hvor farlig er MDMA?» er skrevet av Joachim Frost. Den kan leses i nr. 8/2022, og på tidsskriftet.no: https://tidsskriftet.no/2022/05/leder/hvor-farlig-er-mdma Tilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no       Stetoskopet produseres av Caroline Ulvin Johansson, Are Brean og Julie Didriksen ved Tidsskrift for Den norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean.       Jingle og lydteknikk: Håkon Braaten / Moderne media   Coverillustrasjon: Stephen Lee

I veckans avsnitt av Antiloop Podcast diskuterar Anna Svahn och Mikael Syding Presentism, idén att det enda som existerar är nuet, och Eternalism, som i rak motsats till Presentism hävdar att all existens, historisk som futuristisk, är lika verklig. Vi får också en replik från Martin Sandquist som kommenterar några av påståendena från förra avsnittet om inneboende värden. Du kan hitta intervjun med Dean Buonomano som nämns i avsnittet här. Glöm inte att prenumerera i din podcast-app och lämna gärna en recension så hjälper du oss nå ut till fler lyssnare. Mer information om Antiloop hittar du på antiloophedge.com och på antiloophedge.com/memos får du även tillgång till Antiloops alla memos. Ingenting du hör i Antiloop Podcast är någon form av rekommendation och alla investeringar är förknippade med risken att förlora hela eller delar av ditt kapital. Antiloop Podcast produceras i samarbete med Vexaton Media. 00:00 - Intro 00:58 - Uppföljning från Martin Sandquist ang. inneboende värden 01:37 - Andelen av gulds värde som består av use case:t 03:48 - Objektivt vs subjektivt inneboende värde 06:50 - Martin om Cathie Woods syn på inflation 09:06 - Det enda som existerar är nuet - Dean Buonomano om presentism 12:04 - Illusionen av hur vi uppfattar våra kroppsdelar 13:55 - Illusionen av hur vi uppfattar tid 15:22 - Presentism vs Eternalism 20:18 - Att allt får konsekvenser talar för eternalism 22:11 - Ingen har ännu förstått vad verkligheten och tid faktiskt är 24:24 - Var Anna står i fri vilja-frågan

I dette afsnit har jeg inviteret videnskabsnørd og sundhedsdebatør Jonas Germann ind i podcasten til en snak om mænd, kropsidealer og præferencer. For kæmper mænd egentlig med kropsidealer på lige fod med kvinder, hvilke kropskomplekser kæmper mænd særligt med og hvor går grænsen mellem udskamning af mandekroppen og en præference for et bestemt udseende? Vi dykker ned i emnet med et fysiologisk og psykologisk perspektiv for øje, og taler om hvordan mænd, og mænds sundhed, påvirkes, fysisk og psykisk, af en kultur, hvor det er maskulint at spise meget kød, store portioner, lukke af for følelser og være muskuløs, trænet og høj. Kilder: I alt har 15,9 % af den voksne befolkning et usundt kostmønster (Sundhedsstyrelsens formulering), typisk kendetegnet ved et lavt indtag af frugt, grønt og fisk, samt et højt indtag af fedt, især mættet fedt. Andelen er større blandt mænd (20,3 %) end blandt kvinder (11,6 %). Dette gælder i alle aldersgrupper (1).Kvinder har en højere levealder end mænd (2).Der er en højere selvmordratio blandt mænd end kvinder (3).Der er en sammenhæng mellem udvikling af nogle typer af kræft og det at spise meget rødt kød og især forarbejdet kød (4).1: Sundhedsstyrelsen, Danskernes sundhed 2017: https://www.sst.dk/-/media/Udgivelser/2018/Den-Nationale-Sundhedsprofil-2017.ashx?la=da&hash=421C482AEDC718D3B4846FC5E2B0EED2725AF5172: Danmarks statistik: https://www.dst.dk/da/Statistik/emner/befolkning-og-valg/doedsfald-og-middellevetid3: Psykiatrifonden: https://www.psykiatrifonden.dk/viden/gode-raad-og-temaer/600-liv/fakta.aspx4: Sundhedsstyrelsen. De officielle kostråd: https://altomkost.dk/raad-og-anbefalinger/de-officielle-kostraad/vaelg-magert-koed-og-koedpaalaeg/

Andelen elbiler i Norge øker raskere enn noen kunne forutse for noen år siden. Nå begynner ladeangsten å ta over for rekkeviddeangsten. Som første podcast fra Arendalsuka møter vi sjefen for offentlig ladeinfrastruktur i Fortum, Ole Gudbrann Hempel. Hans jobb er å bygge ut den infrastrukturen vi trenger langs veiene, og gjøre det i konkurranse med de andre aktørene som har gått inn i markedet for lading.