Podcasts about musikens

Rubrikerna efter vår liveshow Linköping! Christophers kväll i Lund med Lundh och Löfven. Hannas kväll med plåtslagare som hade spelat innebandy. Calle Dernulf om blåsintrument - musikens dyra krydda. Lova Olsson om Johan Pehrsons avgång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind & Hanna Hellquist

I detta avsnitt av Andliga Klubben utforskar vi musikens helande kraft tillsammans med Jack Lidback och Annika Schüllerqvist. Vi pratar om hur ljud och vibrationer, hämtade ur uråldriga traditioner, kan balansera nervsystemet, synka hjärnhalvorna och skapa djup avslappning. Jack och Annika har under många år fördjupat sig i mantra-sång och unika instrument, och de delar med sig av sin kunskap och sina insikter om musikens magiska påverkan på kropp och själ. Vid 30 minuter in i samtalet bjuds vi på en fantastisk ljudresa – en upplevelse du inte vill missa. Slå dig ner, lyssna och låt tonerna föra dig till en plats av harmoni och lugn. Vill du lyssna mera och se alla instrumenten, kolla då in YouTube: Shamanic Mantra Groove Annika Schüllerqvist & Jack LidbackLyssna på Spotify: https://open.spotify.com/album/3CHNV275Dyskx4kKx5YTzE?si=CPpl7avjSbaVGoeffvLaWw Mer information om Jack (https://www.jlcoaching.se/jacklidback)Annika hittar man på Instagram: songstogoddess och FaceBook (Annika Schüllerqvist) Medverkande: Maria Dupal, Jack Lidback och Annika Schüllerqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäster: Daniel Westman, Roger Nilsson, Johan Wallin Rundabordssamtal, är en mötesform där alla deltagare ges samma status och varje deltagares röst har samma vikt. I detta fullspäckade avsnitt av Let Me Know samlas Bernt, Marko, Roger, Johan och Daniel för ett dynamiskt rundabordssamtal. Det blir en djupdykning i musiken de älskar, med särskilt fokus på KISS och deras turbulenta resa. Från Vinnie Vincents kontroversiella bidrag och albumet "Creatures of the Night" till diskussioner om marknadsföring och den växande klyftan mellan bandet och deras fans – ingen sten lämnas ovänd. Men samtalet sträcker sig bortom bara KISS. Deltagarna delar med sig av sina personliga musikpreferenser, diskuterar hur Spotify och Melodifestivalen har format deras lyssnarvanor, och reflekterar över live-skivors magi och musikens betydelse i deras liv. Dessutom utforskas likheter och skillnader mellan KISS och Bon Jovi, och det blir även en inblick i poddskapandets kreativa process och utmaningar. Häng med när de dissekerar favoritpoddar, ger rekommendationer och reflekterar över vad som egentligen gör en podcast intressant och engagerande. Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden... Chapters 00:00 Introduktion och Välkomnande 05:57 Diskussion om Kiss-album och Lyssningsupplevelser 12:02 Spotify och Musikvanor 30:42 Musikens Udda Sidor 38:36 Outgivna Låtar och Fanzines 49:15 Kiss och Rykten 58:06 Vinnie Vincent och Kiss' Öde 01:09:10 Kiss i Sverige och deras fans 01:20:01 Vinny Vincent: En kontroversiell figur 01:27:05 Kiss: En diskussion om deras framtid 01:39:17 Kiss fans och deras köpkraft 01:47:12 Kiss merchandise och fansens förväntningar 02:01:20 Podcasts och deras påverkan 02:06:54 Topplistor och personliga favoriter 02:12:59 Kiss och deras utveckling 02:21:47 Musikens påverkan och känslor 02:29:11 Hitlåtar och deras framgångar 02:40:03 Avslutande tankar och reflektioner

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En dag utan en officiell temadag hade kunnat sluta i katastrof men med lite tur slutade allt i dur. Först in som gäst var vår småländska favorit och Avantgardets frontman Rasmus Arvidsson som precis blivit med podcast där han ställer sig frågan om det är möjligt att driva ett indieband 2024? Arvidsson avlöses av popduon JUNG som i maj släppte sitt tredje album “The kids are still awake”. De pratar även om hur de överlevt året efter Arsenals 2:a placering, AIKs kräftgång och att Sverige missar EM. Från en duo till en annan - Hästpojken gästar oss och när Örgryte IS tar emot GIF Sundsvall på Gamla Ullevi den 14 juni så kommer deras nya inmarschlåt “Himmel röd och blå” att spelas. De berättar om arbetet med låten och deras ringa fotbollskunskaper. Vi avslutar på topp med Myggan som ger er de bästa tipsen inför mästerskapets första EM-tips. I studion: Dawid Fjäll, Jesper Hofmann & Robin Berglund Gäster i studion: Rasmus Arvidsson, Toom & Henrik Ljungqvist, Adam Bolméus och Martin Elisson & Myggan Se avsnittet här: https://www.youtube.com/live/JKJoBemHF3A?si=M3L66C82LEULupgV

Låt musiken och dansen fylla oss med glädje och inspiration. Man kan se goda fysiologiska och mentala effekter av musik och dans.Avsnittet är inspelat på distans!Musik: Beata RautioFoto: PrivatRedigering och klipp: Heli BrewitzKontakt podcast: jagarmodig@gmail.comFölj oss: instagram.com/jagarmodig/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäst i det här avsnittet är en av Sveriges främsta jazzsångerskor, Isabella Lundgren. Isabella är känd för sin unika röst och en särskild intensitet och närvaro i sina framträdanden. Hennes musik bär också på en utpräglat andlig dimension och för Isabella går sökandet efter Gud och utforskandet av musikens djupaste källor hand i hand. Det blir ett samtal om musikens förunderliga språk, om skapandets villkor, om Billie Holiday, Frank Sinatra, Joni Mitchell, Bob Dylan och Gustav Mahler.

Kan musik verka helande och hjälpa oss att lösa trauman? Finns det även musik som är skadlig och kan bryta ned oss?I det här avsnittet med Gunilla Mansfeld, Master of Reiki Healing, tar vi reda på hur musiken påverkar vårt sinne och vår kropp och hur vi kan använda musiken för att hjälpa oss genom livets alla moment.Blev du nyfiken och vill fördjupa dig i området? Då kan du läsa mer om vår kurs "Musikens helande kraft" och ansöka om en plats till kursen via vår hemsida: www.gumahealing.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De senaste dagarna har Oliver Anthony och hans låt "Rich Men North of Richmond" tagit internet med stormen och i det närmaste dragit igång en upprorsstämning. Vi kommer så klart lyssna på denna, diskutera låten, fenomenet och farorna — men också tala om musikens potentiella sprängkraft och hur det sett ut historiskt.❗️ Kom på årets stora idékonferens - Fria ord 2023!Läs mer och anmäl dig omgående på https://www.friasvenskar.se/evenemang/fria-ord-2023-strategier-for-en-svensk-framtid/

De senaste dagarna har Oliver Anthony och hans låt "Rich Men North of Richmond" tagit internet med stormen och i det närmaste dragit igång en upprorsstämning. Vi kommer så klart lyssna på denna, diskutera låten, fenomenet och farorna — men också tala om musikens potentiella sprängkraft och hur det sett ut historiskt. Inlägget Fenomenet Oliver Anthony och musikens kraft dök först upp på Dagens Svegot.

I samarbete med Sveriges Filmregissörer Detta är en inspelning från Kulturakademins masterclass i regi med Mikael Marcimain där deltagarna är med och ställer frågor. Inspelningen är från den 28:e april 2023. Intervjun med Mikael Marcimain som också ingick i masterclassen kan ses här: youtu.be/1HYWhHLSKX4 Möt den prisbelönta regissören Mikael Marcimain i ett samtal om musikens roll i regiarbetet. Mikael har med stor framgång regisserat både serier och filmer som Jakten på en mördare, Upp till kamp, Lasermannen, Call Girl och nu senast Händelser vid vatten (bland många andra). Med utgångspunkt i bl.a. Tv serierna ”Jakten på en mördare”, Upp till kamp”, ”Lasermannen” ”Händelser vid vatten” och filmen ”Call Girl” har regissören Mikael Marcimain och moderator James Velasquez ett fördjupande samtal om hur Mikael arbetar kring valet av musik och processen runt den kopplat till regiarbetets olika delar. Fokus ligger på musikens roll och dess direkta påverkan samt möjlighet till samspel. Mikael Marcimain is a Swedish film, television and commercial director. Marcimain's proliferate career includes award-winning and ground-breaking TV series such as How Soon is Now, The Laser Man, The Grave, Liberty, The Hunt for a Killer and most recently Blackwater. Marcimain stayed true to his form in the mini-series The Hunt for a Killer, which once again gave him audience appreciation and critical acclaim. James Velasquez arbetar som frilansande 1st Assistant Director på långfilm, tv-produktioner och reklamfilm. Han började i filmbranschen 1995 efter examen från University of Arizona i Media Arts/Filmmaking. James började sin karriär i Los Angeles. Sen dess har han arbetat med över 50 långfilmer och tv-produktioner, både i USA och i Sverige. James ser varje nytt projekt som en utmaning och en möjlighet att få nya erfarenheter. Att både kunna dela med sig av sin egen kompetens och samtidigt hjälpa andra ser han som en möjlighet att själv utvecklas.

Björn Ende är pianist, komiker, låtskrivare i humorgruppen Katten Skogmans Orkester och en av Sveriges mest erfarna pianister inom improv Comedy. Han är pianist i humorsuccén Rollspelsklubben som i januari 2023 sålde ut Göta Lejon i Stockholm på några timmar. Han har anlitats som pianist av i stort sett alla improgrupper i Sverige och han undervisar sångimpro sedan flera år. Björn är utbildad vid kungliga musikhögskolan i Stockholm. Vi pratar om varför pianot är det bästa impro-instrumentet, om impro-paradoxen och undertexter. Om hur vi som scenimprovisatörer kan stötta impromusikern, om att fortsätta vara nyfiken på hur du kan bli bättre, om scenpersonlighet och att vi är olika. Om tajming, formkänsla och musikalimpro. Om inspiration, ödmjukhet och att få uppskattning från publiken. Och så pratar vi om GPS, åttor och volleyboll.

Gäst i veckans podd är musikern och artisten Emil Svanängen. Under namnet Loney Dear började för 20 år sedan att ge ut skivor på egen hand, som han skrivit i sitt studentrum. Det har nu blivit åtta studioalbum varav de två senaste ges ut på Peter Gabriels skivbolag Real World Records. Sedan två år tillbaka har han tagit paus från musikskrivandet och spelar istället Bach tre timmar om dagen. Intresset för teknik, matematik och vetenskap är sedan unga år fortfarande intakt. Foto: Martin Schumann Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens session bjuder jag in dig till att ta armkrok med mig in musikens magiska värld! Genom en  “sessionmedsofia LIVE vill jag guida, coacha och visa dig hur du kan använda musik till att få fatt i din längtan, kultivera mod till det som utmanar dig och frigöra din kraft till att förverkliga dina drömmar! På ett enkelt, effektivt och kraftfullt sätt! I hela mitt liv har jag levt med musik inom mig och runt omkring mig. Även om musiken har varit en självklar del av mitt liv drabbas jag än idag av musikens kraft och ser om och om igen vad musiken gör för mig, mitt mående och mitt liv. ♡ Musiken hjälper mig dagligen vad gäller fysisk, mental och själslig självvård. ♡ Musiken hjälper mig att våga drömma stort i min business och grunda mig i vad som är viktiga på riktigt.  ♡ Musiken hjälper mig möta min rädsla, ta beslut och anka mig i min sanning, oavsett yttre brus.    Musiken har inte bara varit min följeslagare utan mänsklighetens följeslagare genom historien. Ständigt närvarande, kraftfull, förenande, helande, befriande, livgivande!   Vet du hur musiken hjälper dig i ditt liv? Och tänk om du använde musiken som en medvetet strategi för din självvård och drömförverkligare?  Tänk vilket momentum musiken skulle kunna hjälpa dig att skapa, både för ditt välmående och dina drömmar?   Vill du knäcka koden till hur du medvetet kanalisera musiken som kraftverket i ditt liv med enkla konkreta steg? I så fall ta del av den här sessionen och ta del av dom övningar som jag coachar dig igenom. Tro mig, det kommer stärka dig och hjälpa dig återerövra din kraft och ta konkreta steg mot dina drömmar!✨    Vi ses i session

Hur kan vi komma åt de där platserna inom oss som påminner oss om vår KRAFT? I veckans avsnitt möter jag artisen och låtskrivaren Fia Forsström för ett samtal om musikens spirituella resa och skapandet av den inre kraftplatsen. När jag berättade för er att jag skulle träffa Fia så var ni flera som hörde av er och berättade hur Fias musik hjälp er i den inre resan - därför känns det extra vackert att få ge er det här samtalet idag. Jag tror och hoppas att avsnittet, precis som Fias musik, ska kännas som en varm och tillåtande kram fylld med självkärlek. Det är iallafall så som JAG uppfattar Fias musik. I samtalet hör du oss prata om bland annat: Hur vi kan komma åt de där platserna inom oss som påminner oss om vår kraft De rädslor som Fia har behövt möta för att leva det liv hon lever idag Hur det shamanska perspektivet har format Fias musik och kreativitet Jag får också möjlighet att dela med mig av hur hennes musik hjälpt mig på min resa mot att bli mer fri, levande och hel. Anmäl dig till kursen "Så identifierar du, uttrycker och får dina behov tillgodosedda" här: https://goingdeeper.se/behov Kontakta Fia Forsström: https://fiasmusicofficial.com/ Mer från Madeleine: https://www.mofjrd.com Madeleine på Instagram: https://www.instagram.com/mofjrd Joina Facebook community: https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity

I det 193:e avsnittet av Källarpodden intervjuar vi bandet Objuden Gäst och pratar om: • Objuden Gäst • Hur punken och samhället har förändrats på 13 år • Musikens överlevnad i ett samhälle som inte främjar den. • 800 Random frågor • och Källarpodden Live 2022 Allt detta och mycket, mycket, MYCKET mer i veckans avsnitt! Låtar, Skivor och Artister i Avsnittet: Föranmälan Källarpodden Live 2022: https://docs.google.com/forms/d/1lMBz1pQgqxLMtpGzqdX0oZB3kFy17N7TWB0MKW4EYWk/edit Merch: https://kallarpodden.myspreadshop.se/all Patreon: https://www.patreon.com/kallarpodden Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCMKc7v2KVTfS_AF1t_JUPBQ Twitch: https://www.twitch.tv/kallarpodden Vill du/ni kontakta oss med ett ämne att prata om eller en annan synpunkt så kan du höra av dig till oss på sociala medier eller på kallarpodden@gmail.com

Ken Ring, Sveriges största rappare, gästar äntligen Lyckopodden för berätta mer om lärdomarna från ett minst sagt händelserikt liv. Ken slog igenom som rappare redan som 18 åring med sin öppna, ärliga och samhällskritiska texter. Totalt sett har Ken skrivit över 600 låtar och är kanske mest känd från sitt album Hip Hop som 2009 blev Grammisnominerat. Under sin uppväxt har Ken upplevt både flertalet dödsfall, grov kriminalitet och flertalet svek från Sveriges myndigheter. Idag pratar vi om vad Ken tar med sig från sitt utsatta liv, om gängkriminaliteten som råder idag, om vad musiken har betytt, och mycket mer. Varsågoda! Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om du tycker det här var lika bra som jag. ♫ Lyssna på Lyckopodden: iTunes: http://apple.co/1XZqDAm Acast: http://bit.ly/LyckopoddenAcast ♥ Facebook: http://bit.ly/fblyckopodden ♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube ♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden ♥ Hemsida: https://lyckopodden.se

Misha Sedini är kanske ett namn som du stött på då och då om du gillar tyngre musik. Han har ett förflutet i band som Lingua, Come Sleep, Rövfitta, Åfysatan och en rad andra band. Både som medlem eller som inhyrd musiker. Och nu är han gäst hos Heavy Underground.  Vi pratar om: Musikens kraft, att alltid vara den som hoppar av, punk, mörk musik, att spela i band, att inte spela i band, att spela själv, spontanitet är bäst, att lämna stan och mycket annat.  En spellista med musik Misha har varit inblandad i hittar du här

Här kommer äntligen det sena avsnittet! Nyheter från Alternative Press utlovas, recensioner från Stick To Your Guns, Silverstein, Bullet For My Valentine, Papa Roach, State Champs, While She Sleeps, Palisades och Dead Like Juliet. Vi tävlar ut två biljetter till Honningbarna med support av Dream Drop och Bottlecap den 28 april på MUSIKENS hus i Göteborg! In på vår Instagram för att tävla, där ni också kan rösta på vilken av Jockes och Emils bidrag till 1996 års bästa album som ni tycker är det bästa! [We do not own any music played in this podcast. All short snippets of music we play are for reviewing purposes only, and all credit goes to the original creators. We did not harm any animals making this show, and neither should you.]

I veckans avsnitt möts vi, Ida & Pontus i fysisk form igen, efter ett vinterpoddande på distans. Fler rapporter från vårens många vernissager, romanernas egna "sound", den nya tidens explosiva exponering och hur vi styr vårt uttryck efter den & mycket mycket mer. Vi är med Facebook-sida, äntligen (kanske). Låt oss följa den och se vart den leder oss. Välkomna!!

Vem är Jaouli "Finess" Akofely egentligen? Hur var det att ha en bror som var en av de största kriminella i Sverige? Hur såg relationen ut till både till sin far och broder? Hur kom han i musikbranschen? Och vad fick han inte gå den kriminella banan istället? Finess pratar om sin mammas betydelse och hur TV-programmet "Lyckliga Gatan" var ett bra karriärval att medverka i. Vad tycker Finess om dagens hiphop och gangsterrap? Följ Finess på @finessiklass och lyssna in hans nya EP "Tills vi vinner": https://open.spotify.com/album/3Md7azC9okPh0fXj6mR14G?si=DIKX1plOTACPJxjVFVccAw&dl_branch=1 Följ poddens Instagram på @missforstamigrattpodden för att hänga med behind the scenes och ta del av exklusivt innehåll. Prenumerera på Missförstå mig rätt i din poddapp så du inte missar nya avsnitt, varje torsdag! Intromusik: IVORY - MIN RIDAH //Emma @emmalinneahellstrom och Hannah @hannahklostermann

Liza L Lundkvist är präst i Umeå stads församling, poet och låtskrivare. Musikens väsen är i Bibeln inte ett smycke eller en produkt att konsumera. Den kan inte ägas eller förklaras. Den har sin rot djupt i guds hjärta och därför bör vi lyssna med öppenhet. Liza L Lundkvist i Morgonandakten Text: Psaltaren 49 Producent, Anton Bennebrant liv@sverigesradio.se

I det tredje avsnittet gästas imprapodden av Karin Inde från Musikcenrum Väst och Louise Nordgren från Svensk Jazz. Det blir ett samtal med utgångspunkt i musiklivets strukturer och villkor. Hur såg det ut innan corona bröt ut, och vilka musikpolitiska konsekvenser har kommit ur denna pandemi? Det och mycket mer i avsnitt 3! Programledare är Impras ordförande Agnes Persson.

Musiken ger oss stora möjligheter för gemenskap i många olika situationer och i den personliga omvårdnaden av personer med demenssjukdom. 

Framstående orkesterledare som har dirigerat alla symfoniorkestrar i Sverige och Norge. Musikens kraft - Hur länge kan vi klara oss utan levande musik? det frågar sig dirigenten Cathrine Winnes i sitt Sommar. Under Coronapandemin har hon fått se sin arbetsplats, konsertsalen, gå från att vara en fristad till att bli något farligt. En plats där virus kan spridas. Instängd i sitt hem utanför Oslo har hon under våren tänkt på hur musiken genom alla tider har pressat sig fram under de sämsta förutsättningar och genom livets alla faser. - I krig och i sorg, i fest och i glädje, vid födsel och vid död, musiken är alltid med oss. Försök att förbjuda den den spelar ändå. Cathrine Winnes Sommarprat handlar om musikens kraft. Om hur hon som liten flicka drabbas av pappans pianospel om kvällarna i hemmet. Och om hur hon, av en slump, sitter med när en symfoniorkester repeterar och får en explosion av en upplevelse, och bestämmer sig för att bli dirigent. Norges första kvinnliga sådana, skulle det visa sig.I Sommarpratet får vi också möta några av de bortglömda kvinnliga kompositörer som Cathrine Winnes arbetar med att lyfta fram igen. Kvinnor ur historien vars inneboende behov av att få uttrycka sig musikaliskt gjorde att de skrev musik trots stora personliga uppoffringar. Denna vår har musik spelats och streamats från vardagsrum världen över, men det är som att det har saknats en arm och ett ben säger Winnes. Insikten är att en musiker inte är något utan sin publik. - Vi har varit blomster utan vatten, säger hon. Hon menar att det är mottagaren som ger konsten näring. - Inte för att musikern behöver ros, och inte heller för att verket ska beundras. Publiken ger konsten näring för att konst måste delas. Om Cathrine Winnes Dirigent, 42 år. Född och bosatt i Oslo. Debuterar som Sommarvärd. Framstående orkesterledare som dirigerat alla symfoniorkestrar i Sverige och Norge. Arbetar återkommande internationellt och har dirigerat opera- och balettföreställningar i flera stora nordiska operahus. Är chefsdirigent och konstnärlig ledare för Blåsarsymfonikerna i Stockholm. Var både dirigent och programledare i SVT-serien She composes like a man förra året och är känd för att engagerat lyfta fram bortglömda kvinnliga kompositörer. Har fått norska komponistföreningens jämställdhetspris för extraordinär insats för könsbalansen inom det skapande musikområdet. Tog diplomexamen som orkesterledare på Norges Musikhögskola 2004 som första kvinna någonsin. Undervisar på Musikhögskolan i Oslo. I mitt Sommar pratar jag om livet som dirigent och om musikens inneboende kraft i människan. Jag spelar musik som världen glömt men också gamla goda klassiker. Och så testar jag om det stämmer att örat kan lyssna tredimensionellt. Producent: Erika Strand-Berglund

Det här avsnittet gästas av musikern Sara Parkman. Sara har hyllats för sitt senaste album Vesper, där hon blandar folkmusik och modern popmusik med kyrkomusikens ton- och språkvärldar. När Parkman tidigare i år tilldelades Dagens Nyheters kulturpris sade DN:s kulturchef Björn Wiman i en kommentar att Parkman ”med sin röst ger uttryck både för vår tids längtan efter helighet och för den religiösa erfarenhet som det sekulära samhället tror sig ha avskaffat”. Samtalet i podden kretsar just kring musikens andliga dimensioner. Det handlar om musikens kommunikativa kraft, om hur musiken förenar det andliga med det kroppsliga samt om den skönhet som är så vacker att det gör ont. Och så ställs den stora frågan: Varifrån kommer egentligen musiken?

En hängiven kärlek och en oförmåga att släppa taget driver Orfeus ner i underjorden för att hämta tillbaka sin älskade Eurydike till livet. Död och förlust vänds till glädje och sång i Glucks opera. Operasångerskan Anne Sofie von Otter och Operaguidens programledare och producent Britta Svanholm Maniette pratar om dramatiska vändpunkter, sorglig musik som låter glad och gudarnas lek med människorna. Dessutom så berättar Anne Sofie om den gången hon fick flyga högt över scenen.

En hängiven kärlek och en oförmåga att släppa taget driver Orfeus ner i underjorden för att hämta tillbaka sin älskade Eurydike till livet. Död och förlust vänds till glädje och sång i Glucks opera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Operasångerskan Anne Sofie von Otter och Operaguidens programledare och producent Britta Svanholm Maniette pratar om dramatiska vändpunkter, sorglig musik som låter glad och gudarnas lek med människorna. Dessutom så berättar Anne Sofie om den gången hon fick flyga högt över scenen.

En hängiven kärlek och en oförmåga att släppa taget driver Orfeus ner i underjorden för att hämta tillbaka sin älskade Eurydike till livet. Död och förlust vänds till glädje och sång i Glucks opera. Operasångerskan Anne Sofie von Otter och Operaguidens programledare och producent Britta Svanholm Maniette pratar om dramatiska vändpunkter, sorglig musik som låter glad och gudarnas lek med människorna. Dessutom så berättar Anne Sofie om den gången hon fick flyga högt över scenen.

Hör om hur starka musikupplevelser kan förändra oss i grunden och hjälpa oss vidare, inte minst i kristider. Hör också om statens kommande corona-app och om Japans satsning på artificiell intelligens. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: marcus.rosenlund@yle.fi

Läkemedlet Remdesivir mot covid-19. Maj Sjöwall död. Åklagare utreder sjuksköterskas död. Stöd till företag i kris. Vetenskapsradions coronaspecial. Gravida bör inte utsätta sig för risken att smittas av covid-19. Volvo Cars varslar. Fabriker i Kina på högvarv. Trångt i skogen. Hönsgödsel inför Valborg. Musikens betydelse för coronapatienter.

DupoKjellins kök bjuder denna gång på det goaste av alla go-fikan, och en massa nördigheter! Än en gång ses Jonas, Peteroch Mats hemma hos familjen DupoKjellin, men något är annorlunda! Bland kvarlevorna efter ett episkt barnkalas serveras det lyxigaste fika som någonsin skådats i podcastsammanhang! Inte ens Jonas utlovade hummer kan slå detta. Ett utmärkt ackompanjemang till det inledande nyhetssvepet som bland annat innehåller döda kändisar, döda mässor och historien bakom Nördigt-musiken. Filmdelen [00:58:31] handlar delvis om Netflix-rullen Code 8, delvis om seriefilmen Bloodshot, men till allra största delen om Jonas djupa och innerligt brinnande hat för Vin Diesel och hur mycket bättre The Rock egentligen är på precis allting. Därefter [01:36:49] snackar Peter sig varm om härligt norsk mytologi-modernisering i serien Ragnarok. Sedan är det dags för WästVärldsNytt [01:52:25] som denna gång går på djupet med det sjätte avsnittet denna säsong, "Decoherence". Tack & Förlåt! Puss hej!

En kväll i februari möttes jazzsångerskan Isabella Lundgren och kulturjournalisten och musikkritikern Eric Schüldt för ett samtal om musikens estetiska och andliga dimensioner. Kvällen var kopplad till forskningsprojektet Öppningar mot det numinösa: Skärningspunkter mellan religion och estetik i det sekulära samhället. Projektet är finansierat av LMK-stiftelsen.

Popundret Harry Styles har med transparenta chiffongblusar, glittrande byxdressar och skimrande pärlhalsband luckrat upp gränserna mellan dam- och herrmode och på kuppen blivit en ny modestjärna. Harry Styles slog som 16-åring igenom via den brittiska talangjakten X-Factor. Där skapades pojkbandet One Direction, och med det blev han snabbt en favorit inte bara bland flickor. Men det är på egna ben, som soloartist, som Harry Styles blivit en favorit även i modevärlden. Artiklar om hans stil har inte sällan haft rubriker som Harry Styles är en världens bästa klädda män, Hur Harry Styles blev en ostoppbar modekraft och Harry Styles är kungen av mode. Legender som Mick Jagger säger sig se en ung version av sig själv i Harry Styles ifråga om androgyn stil, med halvlångt hår, utsvängda satängbyxor, höga kackar, smycken och ringar. Harrys könsöverskridande klädval kan till viss del kopplas till det samarbete han haft med Gucci sedan 2018. Märket har genom sin chefsdesigner Alessandro Michele satsat på en androgyn look full med färg, broderier, spetsar och rosetter för både män och kvinnor. I veckans Stil pratar vi med systrarna Michelle och Simone DeFacendis som sedan 2014 på sina sociala medier-konton Harry Wore What dokumenterat och dissekerat alla outfits stjärnan burit. Systrarna är hängivna Harry-fans sedan pojkbandstiden. Men det var inte bara musiken de föll för, lika viktig var sångarens stil. Vi träffar också Andrej Thiseus, snart 16 år och med ett brinnande modeintresse. Vad han gillar ändras fort, men i höstas började Andrej specifikt intressera sig för tantstilen. På second hand införskaffade han damkostym, pärlhalsband och tanthandväska. Stilen fick Andrejs mamma Hannah att mejla Stil-redaktionen med frågan om tantlooken måhända var det nya i modesvängen. Vi tittar också närmare på gruppen Consoul som kallats "Sveriges bästa 90-talspojkband"  de var nämligen det enda. Matthews Green var en av de fyra bandmedlemmarna och han berättar historien om det svenska pojkbandets storhetstid. Veckans gäst är Philip Warkander, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.

Bakom många bands stora framgångar finns det speciellt en person som hjälper dem lite extra mot stjärnstatusen på scen. Hen får sällan de stora rubrikerna och deras jobb är att lösa bandets problem, både på och utanför scenen! De organiserar bandets boende efter spelschemat och löser så att de tar sig från spelställe till spelställe. De agerar som en extra förälder eller som det heter på branschspråk, "tour manager" Följ med när Urban Näsvall "Tour manager " & "Production Manger" på Sweden Rock Festival ger en bild av vad hans jobb handlar och går ut på. Urban bjuder på en gripande berättelse om en döende mans sista önskan samt en hårresande batalj om när Ronny James Dios fru försöker få en aggressivt busig Tony Iommi att lugna ned sig.

Vi sänder från Musikens Makt i Luleå! Cleo och producent Maja har bilat norrut till kuststaden Luleå. Vi snackar med artisterna Von K, Arre! Arre! och fina besökare från området.

För ett liv i musikens tjänst. Som en poet eller alkemist omvandlar hon ljud till skulpturer. Som första kvinnliga tonsättare någonsin får Rebecca Saunders det som kallas Musikens Nobelpris, Ernst von Siemens Musikpreis på 250 000 Euros. Hon föddes i London men lever sedan många år i Berlin och får priset för ett liv i musikens tjänst. "Som en poet eller alkemist omvandlar hon ljud till skulpturer. Hennes intelligenta, intuitiva musik har stränghet, genialt berättande, listig humor och explosiv energi." Rebecca Saunders verklista innehåller drygt 70 verk: solostycken, duostycken, trios, kammarmusik, orkesterstycken. För henne är rummen, det arkitektoniska och spatiala, oerhört viktigt och musikerna är ofta utplacerade på olika platser när verken framförs. Hon känner instrumenten utan och innan och deras klangfärg och tonart/pitch betyder allt. Mekaniska misstag i t ex en oboe, då ljudet spricker upp i två toner, kallar Rebecca Saunders en dyad, ett ackord av två toner. Hon älskar sådana "biprodukter" och använder sig av dem i sina kompositioner. Hennes verk chroma, för upp till 16 musiker, finns i 20 olika versioner, uppförda i olika länder. Stycket spelas två gånger vid varje konserttillfälle och till instrumentationen hör upp till 270 speldosor. Rebecca Saunders senaste stora orkesterverk har titeln Yes, efter det sista ordet i Molly Blooms inre monolog i romanen Odysseus av irländske författaren James Joyce. I Yes använder Rebecca Saunders en fulltalig Ensemble Musikfabrik från Köln. Sammanlagt 19 solister samt sopran och dirigent, som spelar slagverk, reciterar och sjunger text. Instrumentet ackordion är ett måste för Rebecca Saunders. -Utan ackordion kan jag inte skriva musik! Det finns något  förunderligt med ackordion. Instrumentet är mångsidigt och känslomässigt: mycket subtilt och extremt kraftfullt. Ackordion kan uttrycka en djup melankoli men kan också vara både iskallt och distanserat. Saunders har varit professor i komposition vid Hannover University of Music, Theatre and Media och undervisar regelbundet vid Darmstadts sommarkurser och vid Impuls Academy i Graz i Österrike. Hon är medlem i Berlin Academy of Arts och Sachsen Academy of Arts i Dresden. Här är en helt färsk och gedigen verklista: https://www.editionpeters.com/resources/0001/writers/pdf/Saunders_worklist_17_Jan_2019.pdf Vi möter även tonsättaren Malin Bång och dirigenten Rei Munakata som med ensemblen Curious Champer Players har arbetat med Rebecca Saunders och hennes musik. Bland annat vid Stockholm New Music Festival på Musikaliska på Nybrokajen i Stockholm då Saunders chroma IV uppfördes. Malin Bång: Det som inspirerade mig från början var den här väldigt dynamiska kraften i Rebecca Saunders musik och de stora kontrasterna mellan det ganska ruffa och det väldigt sköra och svaga. Det blir en stor relief i musiken och hon var intresserad av det rumsliga redan då, fast det sker inne i instrumentationen på något vis. Rei Munakata: Det var mycket intressant att arbeta med Rebecca Saunders. Hon är fast beslutsam och vet exakt hur hon vill ha det i dessa komplicerade musikstycken. Det mest intressanta är att hon känner instrumenten mycket bra. Hon använder instrumentet på ett mycket färgstarkt sätt för att skapa olika nyanser. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan som mötte Rebecca Saunders inför prisutdelningen i hennes studio i Prenzlauer Berg i Berlin. Spellista: Stirrings Still Rebecca Saunders Ensemble Musikfabrik, Köln Skin Rebecca Saunders Juliet Fraser, sopran Ensemble Modern Vimbayi Kazibon, dirigent Live av BBC Skin Rebecca Saunders Juliet Fraser, sopran Ensemble Modern Vimbayi Kazibon, dirigent Live av BBC Blaauw for double-bell trumpet Rebecca Saunders Marco Blaauw, trumpet Miniata Rebecca Saunders Teodoro Anzellotti, ackordio Hans Zender, dirigent Southwest German Radio Symphony Orchestra Solitude Rebecca Saunders Severine Ballon, cello To And Fro Rebecca Saunders Hannah Weirich, violin Peter Veale, oboe chroma IX Rebecca Saunders Ensemble Contrechamp chroma IX Rebecca Saunders Ensemble Contrechamp Yes Rebecca Saunders Juliet Fraser, sopran Ensemble Musikfabrik, Köln Enno Poppe, dirigent

För ett liv i musikens tjänst. Som en poet eller alkemist omvandlar hon ljud till skulpturer. Som första kvinnliga tonsättare någonsin får Rebecca Saunders det som kallas Musikens Nobelpris, Ernst von Siemens Musikpreis på 250 000 Euros. Hon föddes i London men lever sedan många år i Berlin och får priset för ett liv i musikens tjänst. "Som en poet eller alkemist omvandlar hon ljud till skulpturer. Hennes intelligenta, intuitiva musik har stränghet, genialt berättande, listig humor och explosiv energi." Rebecca Saunders verklista innehåller drygt 70 verk: solostycken, duostycken, trios, kammarmusik, orkesterstycken. För henne är rummen, det arkitektoniska och spatiala, oerhört viktigt och musikerna är ofta utplacerade på olika platser när verken framförs. Hon känner instrumenten utan och innan och deras klangfärg och tonart/pitch betyder allt. Mekaniska misstag i t ex en oboe, då ljudet spricker upp i två toner, kallar Rebecca Saunders en dyad, ett ackord av två toner. Hon älskar sådana "biprodukter" och använder sig av dem i sina kompositioner. Hennes verk chroma, för upp till 16 musiker, finns i 20 olika versioner, uppförda i olika länder. Stycket spelas två gånger vid varje konserttillfälle och till instrumentationen hör upp till 270 speldosor. Rebecca Saunders senaste stora orkesterverk har titeln Yes, efter det sista ordet i Molly Blooms inre monolog i romanen Odysseus av irländske författaren James Joyce. I Yes använder Rebecca Saunders en fulltalig Ensemble Musikfabrik från Köln. Sammanlagt 19 solister samt sopran och dirigent, som spelar slagverk, reciterar och sjunger text. Instrumentet ackordion är ett måste för Rebecca Saunders. -Utan ackordion kan jag inte skriva musik! Det finns något  förunderligt med ackordion. Instrumentet är mångsidigt och känslomässigt: mycket subtilt och extremt kraftfullt. Ackordion kan uttrycka en djup melankoli men kan också vara både iskallt och distanserat. Saunders har varit professor i komposition vid Hannover University of Music, Theatre and Media och undervisar regelbundet vid Darmstadts sommarkurser och vid Impuls Academy i Graz i Österrike. Hon är medlem i Berlin Academy of Arts och Sachsen Academy of Arts i Dresden. Här är en helt färsk och gedigen verklista: https://www.editionpeters.com/resources/0001/writers/pdf/Saunders_worklist_17_Jan_2019.pdf Vi möter även tonsättaren Malin Bång och dirigenten Rei Munakata som med ensemblen Curious Champer Players har arbetat med Rebecca Saunders och hennes musik. Bland annat vid Stockholm New Music Festival på Musikaliska på Nybrokajen i Stockholm då Saudners chroma IV uppfördes. Malin Bång: Det som inspirerade mig från början var den här väldigt dynamiska kraften i Rebecca Saunders musik och de stora kontrasterna mellan det ganska ruffa och det väldigt sköra och svaga. Det blir en väldig relief i musiken och hon var intresserad av det rumsliga redan då, fast det sker inne i instrumentationen på något vis. Rei Munakata: Det var mycket intressant att arbeta med Rebecca Saunders. Hon är fast beslutsam och vet exakt hur hon vill ha det i dessa komplicerade musikstycken. Det mest intressanta är att hon känner instrumenten mycket bra. Hon använder instrumentet på ett mycket färgstarkt sätt för att skapa olika nyanser. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan som mötte Rebecca Saunders inför prisutdelningen i hennes studio i Prenzlauer Berg i Berlin.

Musikproducenten Noël Svahn om att hitta rätt melodi och varför feedback är viktigt i musikskapandet. Altviolinisten Eriikka Nylund om att få arbeta med sitt drömyrke i ett konserthus.   Vad har artisterna Petter, Linnea Henriksson, Vigiland, Silvana Imam, Norlie & KKV och Elin Blom gemensamt? Svaret är musikproducenten Noël Svahn. I Popula berättar Noël om hur man skapar en hitlåt och upptäcker när en melodi fastnar i huvudet. Han ger också tips på hur prestationsångest i musikskapandet kan bytas ut mot frihet och kreativitet. Altviolinisten Eriikka Nylund spelar i Sveriges Radios Symfoniorkester. Drömmen om att få arbeta som musiker kom efter att ha sett det finska tv-programmet Viuluviikarit musiikkimaassa på sjuttiotalet. Eriikka brinner för klassisk musik och att få arbeta som altviolinist på heltid. I Popula berättar hon vem som är nutidens Mozart och varför hon inte låter sig oroas över klassiska musikens publik och framtid. Programledare:  Jasmin Lindberg och Julia Wiræus Producent:  Julia Wiræus Popula tvåspråkig radio sedan 2014 Fredag 10 maj kl 20.40 i Sveriges Radio Sisuradio  Instagram: SRPopula

Veckans poddgäst har varit på önskelistan ett bra tag! Det är självaste Marie Ledin, VD för prestigefyllda Polarpriset. Här berättar hon bland annat om sin tidiga musikbranschutbildning genom pappan Stikkan Anderson, som även kallats svenska musikundrets fader. Hur fick han sina anställda att känna delaktighet? Vad är det som driver henne i arbetet nu? Och vad innebär rollen som VD för ett internationellt musikpris? Hon har minst sagt en spännande bakgrund, och även jobbat nära artister under sina tidigare år. Vi får höra vad hon kände kring det fula ordet kommersiell, musikens egentliga värde och varför alla ska ha rätt till musikutbildning? Lyssna nu! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans poddgäst har varit på önskelistan ett bra tag! Det är självaste Marie Ledin, VD för prestigefyllda Polarpriset. Här berättar hon bland annat om sin tidiga musikbranschutbildning genom pappan Stikkan Anderson, som även kallats svenska musikundrets fader. Hur fick han sina anställda att känna delaktighet? Vad är det som driver henne i arbetet nu? Och vad innebär rollen som VD för ett internationellt musikpris? Hon har minst sagt en spännande bakgrund, och även jobbat nära artister under sina tidigare år. Vi får höra vad hon kände kring det fula ordet kommersiell, musikens egentliga värde och varför alla ska ha rätt till musikutbildning? Lyssna nu! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur ska vi förhålla oss till RICHARD WAGNER (1813-1883)? Han är kompositören och dramatikern som revolutionerade operakonsten med sina kolossala allkonstverk och banade väg för den moderna musiken. Många har liknat hans musikdramatik vid en drog, fullkomligt omöjlig att värja sig ifrån. Men Wagner är också förknippad med unkna ideologier. Hans antisemitism är omvittnad och efter hans död dyrkades hans germanska operadramer av nazisterna. Vem var egentligen Richard Wagner? Går det att lyssna på hans musik utan att ta ställning till hans åsikter? Är det en myt att att hans extremt krävande musik tagit död på både sångare och dirigenter? Hur fungerar Wagners banbrytande ledmotiv i operorna? Och uppfann han verkligen biomörkret? Bildningspodden inleder sin sjunde säsong med en mastodontmangling om ett av musikhistoriens mest fascinerade, komplicerade konstnärskap. Gäster i studion är CAMILLA LUNDBERG och AXEL ENGLUND. Camilla Lundberg är kulturjournalist och kritiker, författare till böckerna "Musikens myter" och "Musikens vingar" – och driver sedan 2016 SR-podcasten Klassiska podden tillsammans med Carl Tofft. Axel Englund är docent i litteraturvetenskap, utbildad tonsättare och operaforskare, verksam vid Stockholms universitet. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Musikens kraft förstärker tron och är en naturlig del av mässan. Musiken skapar också identitet, sammanhållning och hjälper trossamfund att bibehålla sin trosinriktning. Veckans Människor och tro handlar om musik och religion. Till exempel har J.S Bach har kallats den femte evangelisten och hans musik har påverkat många människor i deras tro. Musikgenren Gospel kan spåras tillbaka till 1600-talets slaveritid i södra USA. Det som för afrikanska slavar var ett sätt att vokalisera spiritualism blev så småningom, i samband med en påtvingad västerländsk kristendom, ett uttryck som bar hoppet om en efterlängtad frihet. I Stockholm förorten Tensta håller en av Sveriges kanske mest kända gospelkör hus. Tensta Gospel Choir har sedan starten 1996 vuxit till en grupp av människor med olika bakgrund, men med ett gemensamt intresse, gospelmusik. Människor och tro får vara med på en repetition som leds av körledaren Cedwin Sandanam. Vi får även träffa tonsättaren Kjell Perder. Hans verk har spelats i tjugotalet länder i fyra världsdelar och han har vunnit flera priser. Bland verken finns opera, körverk, kammarmusik och orkestermusik och flera av verken har religiösa och existentiella teman. I Ghana har musiken en speciella roll när det handlar om religion. Man kan nästan säga att musiken är religion. Människor och tro har mött Voodoo-drottningen och slagverkaren Kristina Aspeqvist som sedan 20-årsåldern rest till Ghana oräkneliga gånger för musiken och för religionen Voodoo. Voodoo (engelska) eller vodou (haitisk kreol) är ett samlingsnamn för en lös grupp animistiska religioner med inslag av förfaders- och andedyrkan. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

Musik är inte bara toner. Musik är ett fantastiskt verktyg som vi medvetet kan använda oss av för att hitta mer balans och välmående i vardagen. Man skulle ju kunna säga att när musik hjälper oss att komma i kontakt med våra känslor, ja då ger det oss en stärkande resonans i vår vardag. Vad är den bästa musiken och hur låter ditt inre soundtrack? Varmt välkomna till Musikens Magiska Makt

Mångsidig och företagsam som få - Kjerstin Dellert har sjungit schlager på Broadway, operett i Göteborg och gjort mängder av stora roller på Kungliga Operan, innan hon blev teaterchef på Confidencen. I säsongspremiären av Operahuset i P2, gästas vi av en Sveriges mest mångfacetterade, orädda och karismatiska primadonnor Kjerstin Dellert! Vi följer hennes liv i musikens tjänst från skivdebuten 1941, genom den påverkan som både Jussi och Gösta Björling haft på hennes karriär, talangtävlingarna på Broadway under senare delen av 1940-talet, operetteran i Göteborg och hur hon tog sig an de stora rollerna på Kungliga Operan. För få har väl sjungit så olika typer av repertoar som vår gäst - tolvtonsopera av Alban Berg, verk av Hilding Rosenberg och Karl-Birger Blomdahl i efterkrigstidens opera-Sverige, klassiska storroller i bland annat La Bohème, Carmen och Der Rosenkavalier, drygt 400 operettföreställningar, men även melodifestivalbidrag och schlagers. Det blir härliga minnen om samarbeten med Birgit Nilsson och Jussi Björling, samt inblickar i den uppfriskande konkurrensen mellan Kjerstin och Elisabeth Söderström. I programmet berättar hon även om arbetet som teaterchef på Ulriksdals Slottsteater Confidencen, där hon varit en drivande kraft sedan mitten av 1970-talet.

Ett riksting ska stärka den västerländska konstmusiken. Men vilka är de största utmaningarna för musiken som ryms inom genren? Och hur jämställd är repertoaren på konserthusen? Samtal i P1 Kultur. Idag arrangerar Sveriges Radio Berwaldhallen, Kungliga Musikaliska Akademien, Statens musikverk och Svensk Scenkonst ett riksting för den västerländska konstmusiken, med syfte att stärka den. Vi pratar om genrens utmaningar med Berwaldhallens konserthuschef Helena Wessman, Astrid Hartmann, ordförande i KVAST (Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare), och Anna Larsson, operasångare och ägare av Vattnäs konsertlada. Kulturredaktionen

Tonsättaren Marie Samuelsson och författaren Kerstin Ekman: dilemmat krig och omvårdnad i operan Jorun orm i öga. Anna-Lena Laurin och Anders Bergcrantz om improvisation i ett genomkomponerat stycke. I program tre i serien Dilemma samtalar författaren Kerstin Ekman och tonsättaren Marie Samuelsson om sin helaftonsopera Jorun orm i öga, en originalberättelse inspirerad av kvinnorna i den poetiska Eddan. Hur gestaltar operan dilemmat mellan krig och omvårdnad med de fornnordiska, ofta våldsamma, hjältedikterna som fond?Tonsättaren Anna-Lena Laurin och jazztrumpetaren Anders Bergcrantz luftar dilemmat att improvisera i ett genomkomponerat stycke där alla andra musikers insatser är noterade och bestämda på förhand. Författaren och librettisten Kerstin Ekman har ett otal antal romaner bakom sig. Hon är en av våra mest lästa svenska 1900-talsförfattare och hon har erhållit flera stora litterära priser, som Augustpriset två gånger och Pilotpriset. 1953, som 20-åring, studerade Kerstin Ekman Fornisländska och blev helt tagen av Eddadikterna. Ekman upptäckte en kvinnlig skald och inspirerades till att själv dikta om Jorun, som kallades Orm i Öga eftersom hon efter svåra upplevelser hade fått ett skarpt uttryck i ögonen. - Efter att ha suttit ensam i 50 år, och pulat och hittat på berättelser, betvivlade jag min förmåga att samarbeta. Men det har gått bra och varit upplivande för mig! Jag kommer att sakna det när det är slut, berättar Kerstin Ekman, som kan identifiera sig starkt med det allmänkvinnliga stoffet i librettot. Under tidig medeltid fanns det en skaldekvinna som hette Jorun, fast man vet mycket litet om henne. Det lilla fragment som finns kvar handlar om motståndet mot det manliga våld som ofta skildras i krig- och hjältebragder. Där finns ett kväde som handlar om en kvinna som övervinner sin egen sorg genom att hjälpa en barnaföderska. En annan slags hjältinnedikt som handlar om medmänsklighet och omvårdnad. - Där finns ett intressant dilemma, förklarar tonsättaren Marie Samuelsson. Visst existerar våldet men mänskligheten går vidare genom omvårdnad och medmänsklighet, vilket gör att historien går att knyta an till nutiden. Marie Samuelssons har tonsatt en mängd musikstycken och har fått både Bo Wallnerpriset och Kurt Atterbergpriset och är nu vice preses i Kungliga Musikaliska Akademin i Stockholm. Operan Jorun orm i öga hade premiär den 19 juli 2013 på Vadstena Slott. Musiken framförs av tolv musiker, fyra sångsolister och 12 korister. I instrumenteringen kommer bl a att finnas en teorb, en långhalsad luta som är försedd med 6-8 extra bassträngar. - De två spelplatserna, den mytologiska och den  verkliga, skiljer sig åt musikaliskt, berättar Marie Samuelsson. I den verkliga världen är tonspråket mer lyriskt, rytmiskt och rakt. Medan musiken i sagovärlden är klangbaserad och abstrakt. Det har varit mycket roligt att tonsätta den otroligt fina texten av Kerstin Ekman. Kerstin Ekman, Albert Bonniers förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personid=5378 Kerstin Ekman, Nordisk Kvinnolitteraturhistoria: http://nordicwomensliterature.net/sv/writer/ekman-kerstin Marie Samuelssons hemsida: http://www.mariesamuelsson.se Marie Samuelsson, Gehrmans Musikförlag: http://www.gehrmans.se/upphovsman/marie_samuelsson Tonsättaren Anna-Lena Laurin och jazztrumpetaren Anders Bergcrantz luftar dilemmat att improvisera i ett genomkomponerat stycke där alla andra musikers insatser är noterade och bestämda på förhand. Efter många års jazzäktenskap samarbetar de nu inom nutida konstmusik. Hon tonsätter och han improviserar solon. Efter flera årtionden som jazzsångerska och pianist skriver Anna-Lena Laurin nu orkestermusik. Flera svenska symfoniorkestrar har spelat hennes verk Iphigenia, Persephone och The Painter. Jazztrumpetsolisten Anders Bergcrantz är en av Anna-Lena Laurins favoritimprovisatörer. Han är en av våra internationellt mest ansedda jazzmusiker och har spelat i bl a Carnegie Hall och Sweet Basil med giganter som Victor Lewis, Adam Nussbaum, Dave Liebman, Mike Brecker och Richie Beirach. - I solot i stycket Painter med Norrlandsoperans Symfoniorkester, låter Anders som en fyllebult. Jag älskar hur vulgär han är och att han som solist uttrycker komplexa känslor, inte bara vackra. Det handlar om att förmedla och att berätta med tonalitet, med sound, med frasering och med timing på trumpeten, förklarar Anna-Lena Laurin. Anders Bergcrantz spelar aldrig en ton för mycket. Han älskar att ha luft i det som är runt omkring honom. - En stor orkester som fyller hela lokalen och fyller människornas sinnen med musik gör att jag som solist har ett stort fundament och en solid grund att stå på, säger Anders Bergcrantz, som känner sig väldigt fri när han spelar med så många musiker. - Även om jag i Anna-Lenas stycken spelar med total avsaknad av jazzlicks eller jazztiming så är jag jazzmusiker även tillsammans med en symfoniorkester. Som förresten har en tillvaro som inte går att jämföra med livet som jazzkatt. Gagerna, omhändertagandet, de fina konserthusen. Allting är väldigt safe. Och det är fantastiskt! Anna-Lena Laurins hemsida: http://www.vanguardmusicboulevard.com Composer Anna-Lena Laurin, facebook: https://www.facebook.com/pages/Composer-Anna-Lena-Laurin/169779229847310 Anders Bergcrantz hemsida: http://andersbergcrantz.com Anders Bergcrantz, Fan Page Facebook: https://www.facebook.com/pages/Anders-Bergcrantz-Fan-Page/211877835572527 Musiklista;Röstens dotter Tommie Haglund Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night Phono Suecia PSCD CD 18 01 The Painter, I. Cypresses Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz Liveinspelning 01 Paths of Sorrow (Sorgestråk)       Marie Samuelsson Caput Ensemble. David Curtis, dir Nordiska Musikdagarna Reykjavik 2006. Commissioned by NOMUS SR Inspelning                  Bastet Solgudinnan Marie Samuelsson Anna Lindal, Violin. Kungliga Filharmonikerna. Mats Rondin, dir Live SR Bastet Solgudinnan Marie Samuelsson Anna Lindal, Violin. Kungliga Filharmonikerna. Mats Rondin, dir Live SR Röstens dotter Tommie Haglund Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night Phono Suecia PSCD CD 18 Mrs Hope Anna-Lena Laurin Anna-Lena Laurin, sång, piano. Anders Bergcrantz, trumpet Sapphire Anders Bergcrantz Richie Beirach, piano. Anders Bergcrantz, trumpet In this together 01 The Painter, I. Cypresses Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Norrlandsoperans Symfony Orchestra, jazz trio. Conductor: Per-Otto Johansson Liveinspelning 05 The Painter, V. Twilight Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Norrlandsoperans Symfony Orchestra, jazz trio. Conductor: Per-Otto Johansson Liveinspelning Iphigenia Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Kungliga Filharmonikerna. Thomas Søndergård, dir P2 Live 20110610 1930 Iphigenia Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Kungliga Filharmonikerna. Thomas Søndergård, dir P2 Live 20110610 1930

Ljud och mat hör ihop. De ljud som maten skapar. Och de ljud som vi har runt maten när vi äter den. Man kan rentav krydda med ljud. Alla intryck på en restaurang är del i upplevelsen, säger Daniel Berlin, som driver en mycket hyllad krog i eget namn i Skåne-Tranås på Österlen. Under det här året har han gjort musik och ljud till en del av restaurangupplevelsen. Måltiden är som en föreställning. Musiken förstärker menyns olika delar. Charles Spence är professor i experimentell psykologi på Universitetet i Oxford i England. Han forskar på hur olika sinnen påverkar varandra. Och forskningen handlar mycket om mat och dryck. Han har bl a jobbat mycket tillsammans med den engelske kocken Heston Blumenthal. Spence forskning visar att ljus musik framhäver de fruktiga söta smakerna i ett vin. Spelar man istället dovare musik så framhävs de strävare kärvare smakerna. Och diskantiga fras- och krasljud från potatischips får oss att uppskatta dem mer. Detsamma gäller äpplen. Vi gillar det där ljudet när tänderna bryter igenom skalet. Musikens tonhöjd, volym och tempo påverkar vår upplevelse. Hur vi beställer, hur snabbt vi äter, vad vi tycker om maten. Hög ljudnivå gör att allt smakar mindre. Men hög volym ökar också försäljningen av läsk och får oss att äta snabbare. Högt tempo i musiken får oss också att äta snabbare. Alf Tumble är vinskribent i Dagens Nyheter och vinboksförfattare. Han är också musikläggare på företaget Soundtrack your brand. Ett företag som skapar skräddarsydda musiklistor till restauranger, hotell och butiker. De kommer till oss för att de tröttnat på att musiken kommer från nån anställds mobil. Musiken anpassas till restaurangens stil och varierar också beroende på tidpunkt på dagen eller för att kunderna ska snabba på eller stanna kvar lite längre. Leif Lundin på SP food and science som hjälper livsmedelsföretag att utveckla sina produkter. En uppgift har varit att få corn flakes att låta krispigt några sekunder längre, berättar Leif. Få dem att krasa också sedan de hamnat i mjölken eller munnen. SP har också jobbat med ljudet på chips. Camilla Ögren på SP förklarar för oss vad det är som gör att mat låter. Tonsättaren Åke Parmerud och journalisten Olle Niklasson skapar ljudlandskap för sjukhus, hotell och restauranger med ljudeffekter och elektronisk musik. Det finns färgsättning och ljussättning. Vi ljudsätter.

I detta avsnitt gästas vi av en utav de två arrangörerna för festivalen Musikens Makt, Elisabeth Rosenbrand. Hon berättar om hur de jobbar för att skapa ett jämställt evenemang och om sexuella ofredanden på festivalområdet. Musikens Makt är ett exempel på en festival som försöker att ta ansvar och bidra till mer jämställda musikevenemang. Elisabeth delar med sig av sina åsikter och funderingar till oss. Bli lite mer medveten, tillsammans med oss!

Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, väckelserörelsen och idrottsrörelsen ser dagens ljus under andra delen av 1800-talet. Gemensam nämnare? Musikens vikt så klart! Hör Stefan Bohman berätta mer. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg. AVSNITTETS LÅTLISTA: https://open.spotify.com/user/1126630471/playlist/2gbDJhAlBmt9xS8RV7CO2L Den svenska musikhistorien produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se Producent: David Rune Sändningsdatum i FM P2: 2016-11-30 kl. 16.30

I serien "Musik och kropp" möter du tonsättaren Marie Samuelsson och danska komponisten och sångerskan Trinelise Væring. De tillhör en rar skara, nämligen kvinnliga tonsättare. De som har kvinnokropp har fortfarande en underordnad position vid utbildningarna i komposition. Föreningen Svenska Tonsättare har 18 procent kvinnor. Bland Musikaliska Akademins svenska ledamöter är kvinnorna knappt 28 procent. Vid Musikhögskolan i Stockholm studerar 12 kvinnor och 26 män. Vid Högskolan för scen och musik i Göteborg är siffrorna 9 män och 4 kvinnor. Vid jazz- och rocklinjen på Musikhögskolan i Örebro studerar 14 män och 2 kvinnor. Marie Samuelsson är tonsättare och hon har fått Bo Wallnerpriset och Kurt Atterbergpriset. Om henne har skrivits: En av Sveriges mest mystiska samtidsminimalister och När Samuelssons orkestermusik är som bäst är den vacker men skrämmande, månghövdad som en hydra. Som punkmusiker i gruppen Elegi under 1980-talet var hon en av de kvinnor som kraftfullt tog sig både ton och plats på musikscenerna. Jag letar efter vad kvinnans kraft skulle kunna vara inom ljudande musik. Faktum är att jag arbetar i en konstform där det hittills funnits väldigt få kvinnor, säger Marie Samuelsson, som vill bryta sig loss från samhällets begränsande, oskrivna normer och regler om hur en kvinna skall bete sig. Underordning och underdånighet är inget för henne. För att finna en musikalisk drivkraft knyter hon an till den kvinnokraft som hennes kvinnliga släktingar haft. Varför är kvinnokraften så undanträngd i vår kultur, frågar sig Marie Samuelsson och letar i gamla myter och bilder. Violinkonserten Bastet Solgudinnan är inspirerad av den egyptiska myten om Bastet, dotter till solguden Ra och barnens beskyddare och vän. Hennes Fear and Hope för orkester är komponerad till demokratikämpen Aung San Suu Kyi i Burma/Myanmar. Operan Jorun orm i öga skrev Marie Samuelsson tillsammans med författaren Kerstin Ekman. Operan handlar om kvinnors födande och kvinnors sexualitet i utvidgad bemärkelse, att vi inte enbart är objekt utan tänkande varelser, säger Marie Samuelsson. Jag har en kropp som har och har haft speciella upplevelser och erfarenheter av emotioner, strukturer, normer och stereotyper. Det är svårt att ringa in, men det har naturligtvis påverkat min musik att jag är kvinna. Samtidigt är det väldigt härligt att vara tonsättare och sitta och skriva musik. Det är nästan genusbefriat! Jag möter andra av olika kön. Det kan vara medmusikanter eller de som spelar min musik, säger tonsättaren Marie Samuelsson i programmet. Dagens Nyheters recensent kallar violinkonserten Bastet Solgudinnan vansinnigt vacker där solostämman uppstår som en gåtfull ljusreflex ... Ett sfinxartat väsen som i Anna Lindals händer blir allt mer lockande och mångtydigt allteftersom konserten expanderar. Trine-Lise Væring är dansk sångerska, komponist och textförfattare inom jazz och rock/pop. Sedan starten av 1990-talet har hon gett ut nio cd-skivor. På sex av dem är hon kapellmästare, sångare, kompositör och arrangör. På de första plattorna sjöng hon jazz med sin make, jazzmusikern Fredrik Lundin, och de svenska jazzmusikerna Bobo Stenson och Palle Danielsson. Men så plötsligt gav hon 2008 ut cd:n Lystfisker. På omslaget poserar Trinelise Væring med bara ben endast iklädd en Fendergitarr av typen Telecaster. Hon gör ett lappkast från sofistikerad jazz till kvaltetspop och rock. Det finns en massa dogmer inom jazzen vad gäller improvisation. Jag stod på scen och sjöng i början och i slutet av varje låt och däremellan spelade killarna sina solon, säger Trinelise Væring i programmet. Hon ville skriva egna sånger, berätta dem på sitt modersmål, spela elgitarr och ha ett tyngre beat. Improvisation är inget mål i sig för henne. Rockmusik är mer taktil. Jag älskar dess grovhet och var trött på jazzens elegans. Med elgitarren får jag en mer fysisk, kroppslig känsla och jag är mitt inne i bandet istället för att vara frontfigur. Det är kul att vara one of the boys och vara sysselsatt när de andra spelar solo istället för att sitta på en stol och vänta på min tur, skrattar Trinelise Væring. 2011 gav hon ut cd:n Umanérlig där hon själv smakfullt sitter nästan naken på omslaget. Hennes låttexter finns skrivna på den bara huden. Min idé med att ha orden målade på min hud kommer ur tanken att du kan se att språket också kommer ur kroppen, säger Trinelise Væring. En video som gjordes i samband med plattan Umanérlig blev först försedd med en varning av YouTube. Det var låten Lille Stripper Lilla Strippa, som gav upphov till rabaldret och iTunes vägrade skriva ut titeln på hennes låt, som kallades Lille St... Trinelise Væring arbetar nu med Fredrik Lundin i Offpiste Gurus. I projektet Oh Purity, som är både musik och film, samarbetar hon med Jonas Berg och de norska Barokksolisterna. Hon är nominerad till det danska Gaffa-priset som Årets kvinnliga artist med motiveringen: Kombinationen av de djupt fascinerande kompositionerna/sångerna och det kompetenta uppträdandet gör Oh Purity till en i danska sammanhang unik utgivning.Musiklista:BODY AND SOULJohnny Green,Frank Eyton/ Edward Heyman/ Robert SourBillie Holiday/ Harry Edison/ Ben Webster/Jimmy Rowles/ Barney Kessel/ Red Mitchell/Alvin StollerVERVE00383, 589 932-2IT WASN'T YOUJonas Berg,Trine-Lise VaeringOh Purity/ JoakimMilderGATEWAY MUSIC29073, OH PURITY2014Lufttrumma IIIMarie Samuelsson,Norrköping Symphony Orchestra, Tuomas OllilaPHONO SUECIA, PSCD 147 Bastet SolgudinnanSamuelsson, Marie,Kungl Filharmoniska Orkestern (Stockholm) /Rondin, Mats Fear And HopeSamuelsson, Marie,Kungliga Filharmonikernas Orkester, Stockholm / Rondin, Mats Jorun orm i ögaMarie Samuelsson,Kerstin EkmanMonica Danielson M Fl David Björkman, DirROTATIONERMarie Samuelsson,Hannu Lintu /Helsingborgs SymfoniorkesterPHONO SUECIA00408, PSCD 147 MATAnna-Pia Kutzner / MarieSamuelsson,Anna-Pia Kutzner / Marie SamuelssonElegi (Sv)MNW 01371, MNWCD 182Fanfar till livetMarie Samuelsson,Gävle Symfoniorkesters BrassTHE SHIFTING OF THE WINDSFredrik Lundin,Trine-Lise VaeringTrine-Lise Vaering / BoboStenson / Mads Vinding / Alex RielSTUNT09237, STUCD19807 Far mor og børnTrinelise Væring,Trinelise VæringTrinelise VæringWord For Words Records, WWCD01En Kærlig HandTrinelise Væring,Trinelise VæringTrinelise VæringWord For Words Records, WWCD02Lille StripperTrinelise Væring,Trinelise VæringTrinelise VæringWord For Words Records, WWCD02Lille StripperTrinelise Væring,Trinelise VæringTrinelise VæringWord For Words Records, WWCD02SHADOWDANCINGJonas Berg,Trine-Lise VaeringOh Purity / Joakim MilderGATEWAY MUSIC 29073, OH PURITY 2014NO OFFENCETrine-Lise Vaering,Trine-Lise VaeringOh Purity / Joakim MilderGATEWAY MUSIC 29073, OH PURITY 2014

Avsnitt 43. Mattias och Esmeralda ger er historien om den kanske främste företrädaren för svensk nationalromantik: August Söderman. Den medvetet svenska musikens fader helt enkelt. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg. AVSNITTETS LÅTLISTA: https://open.spotify.com/user/1126630471/playlist/7AL7MjyNpmWdkJ8E12CjFH Den svenska musikhistorien produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se Producent: David Rune Sändningsdatum i FM P2: 2016-07-20

Vilka är kopplingarna mellan ormar och musik? Varför är ormen djurens percussionist? Är skallerormen en levande kastanjett? Hur blev ormen en symbol för ondska? Och dansar ormtjusaren med sin kobra? Ormar och religion har en märklig musikalisk relation. Vad symboliserar ormen egentligen genom konsthistorien? Museipedagogen Janine Seldenthuis berättar om kopplingen mellan konstnären Hieronymus Bosch och hårdrocksbandet Iron Maiden. Är ormen verkligen en bra symbol för ondska eller har vi mobbat ormen när vi givit den rollen som djävulen?Och vad har Joseph Hayden med ormar att göra? Zoologen Sverre Sjölander avslöjar om ormens musikaliska klangvärld och varför ormarna flyr från Moder jords eget pukslag.Vi mellanlandar även hos ormtjusarna på en gata i Jaipur, Indien, för kobrornas hotdans. Säsongsavslutning på författaren Jesper Tillbergs serie, om den otämjda relationen mellan djur och musik. I det här avsnittet hör du musik av bland andra Joseph Hayden, Mike Oldfield, Etta James, Victoria Spivey, Johan Kinde, Entombed, Marvin Gaye.

Hunden människans musikaliska vän. Men hur kommer det sig att de är så tonsäkra? Vilken musik är bäst om hunden själv får välja? Och hur låter saknaden efter en älskad hund? Våra lurviga vänner har jobbat hårt, både som räddningshundar och som metaforer i musiken. Hundarna själva är tonsäkra sångare. Men vilken musik gillar de egentligen? Vad säger forskningen? Teologen Per Jensen avslöjar hur du får din hund lugn via ljud. Körsångaren Birgitta Marking berättar hur hon dansar med sin älskade dvärgsnauzer, men också hur Dogge ville sjunga duett när hon repeterade. Och varför musik var så viktigt när Dogge dog. Artisten Johan Hedberg använder gärna djur som symboler i sin musik, och hunden säger mer om oss människor än man kan tro. Där tassar Johan i samma hundspår som kollegerna Beethoven, Chopin och Paul McCartney. Detta är del 6 av 7 i en serie av författaren Jesper Tillberg, om den otämjda relationen mellan djur och musik. I det här avsnittet hör du musik av bland andra Cat Stevens, First Aid Kit, Shostakovich, Beethoven, Pulp, Beatles, Chopin, Händel, Suburban Kids With Biblical Names, Miles Davis. Bildlänk.

Fåglarna är naturens sopraner. Men varför sjunger de? På vilket sätt har näktergalen inspirerat hiphopens rap battles"? Och varför har så många sånger om den oskyldiga koltrasten blivit storpolitik? Fåglarna är djurens musikaliska sopraner med fixstjärnor som både bofink och lövsångare. För artisten Anna Järvinen har koltrasten en magisk betydelse, både i sitt liv och som kompositör. Vad handlar hennes klassiska sång Koltrast" om? Zoologen Sverre Sjölander ser likheter mellan fåglarnas musikaliska rap battles i storskogen och hiphopens dueller i södra Bronx. Hur då? Men allt är inte frid och fröjd på fåglarnas musikscen, där ljudföroreningarna ökar. Vad säger eller sjunger fåglarna om allt buller? Detta är del 5 av 7 i en serie av författaren Jesper Tillberg, om den otämjda relationen mellan djur och musik. I programmet hör du musik av bland andra Nat King Cole, Beatles, J.S. Bach, Etta Jones, Grand Master Flash, Norah Jones, Ralph Vaughn Williams, Michail Glinka, Anna Järvinen och Prefab Sprout. Bildlänk.

Hur kan musiken lura domarna när du tävlar dressyr? Varför använde Bob Dylan just hästen som symbol i sitt musikaliska självporträtt? Och hur påverkades jazzmusikern Anders Widmark av hästens hovar? Hästen har använts som dragdjur, riddjur och som symbol i musikhistorien. Där har den ridit rakt in i våra hjärtan. Samtidigt har musiken skrittat in i hästens egen värld, in i ridsporten. Tävlingsryttaren och körsångaren Fanny Söderberg berättar hur musiken viktig musiken är för samspelet med hennes häst. Lee Cassö sadlade om från musikchef i nöjeslivet till att skapa musik åt bland annat landslaget i dressyr. Hon avslöjar hur rätt musik rent av kan lura domarna. Jazzmusikern Anders Widmark red som ung, nyligen kom han ut med albumet "Horses on the run". Vad symboliserar hästen i hans musik? Och varför använde Bob Dylan just hästen som metafor för sitt musikaliska självporträtt? Detta är del 3 i serien "Musikens menageri", där författaren Jesper Tillberg undersöker djurens påverkan på musiken och musikens betydelse hos djuren. Du hör musik av bland andra Francis, Bob Dylan, John Tavener, Julio Iglesias, Nino Rota, George Gershwin, Hans Zimmer, Coldplay, Beatles, Howard Shore, Anders Widmark, Rolling Stones.

Musik består av ljudvågor och artister har genom musikhistorien mer än gärna inspirerats av vågorna i det stora blå, av vattnets varelser. Vad säger musikens fiskar om oss människor? I serien "Musikens menageri" undersöker författaren Jesper Tillberg djurens påverkan på musiken och musikens betydelse hos djuren. I del 2, Toner från det stora blå", besöker vi vattnets varelser. Musikern Johan Hedberg spelade in en sång om pirayor vad säger den blodtörstiga fisken om att vara människa? Och varför är delfinen pirayans musikaliska motsats? Och har John Williams berömda musik till filmen "Hajen" rent av gjort oss ännu mer rädda för hajar? Surfaren Ulrika Lindberg berättar hur det är att ligga på en bräda i Australiens hajrika vatten och hur musiken räddar henne. Zoologen Sverre Sjölander avslöjar hur musik används för att hålla hajar borta och vad som händer när en haj får höra musiken från filmen "Hajen".Du hör musik av bland andra Claude Debussy, Nick Cave, John Williams, Johan Hedberg, Chemical Brothers, Franz Schubert, Herbie Hancock.

På vilket sätt är spindlar kompositörer? Och varför inspireras kompositörer så ofta av just bin och humlor? Ett program om djurens påverkan på musiken och musikens betydelse i djurvärlden. I serien "Musikens menageri" undersöker författaren Jesper Tillberg förhållandet mellan djur och musik. I första delen Surr på liv och död" besöker vi insekternas värld och blomsterängens orkesterdike. Författaren Joachim Petersson avslöjar hur viktig musiken är för honom som biodlare och för hans bin. Zoologen Sverre Sjölander förklarar hur spindeln tar ton, medan spindelfobikern Cia Marking-Ramström berättar hur det är att fångas av rädslans svarta toner, och hur spindelskräcken låter. Du hör musik av bland andra Albert Roussel, Joseph Holbrooke, David Sylvian, Ralph Vaughan Williams, Nicolai Rimsky-Korsakov och The Cure.

Han har spelat med nästan alla - Janne Schaffer, gitarrvirtuosen, studioräven och kompositören. Lika hemtam i skivstudion som på konsertscenen. Janne Schaffer var med när den svenska supergruppen Abba tog sina första steg mot världsberömmelse och spelade en viktig roll i Ted Gärdestads karriär. På Gyllene cirkeln lånade hans band ut instrument och förstärkare till Pink Floyd 1967.I Spotlight bläddrar Janne Schaffer i sin minnespärm där det mesta finns noggrant noterat - spelningar, gager, bandnamn och annat.Vid ett tillfälle satt Janne Schaffer i en turnébil med Dizzy Gillespie, som kedjerökte hela vägen mellan Malmö och Göteborg. Inför konserten undrade Janne Schaffer litet försynt när bandet skulle repetera.-Repetera? Kan inte ni mina låtar? utbrast Dizzy Gillespie. 

Den traditionellt inriktade tonsättaren Bo Linde blev endast 37 år gammal. Efter hans död 1970 menade många att det samtida radikala musiketablissemanget hade drivit honom i döden. Missförstått geni knäcktes av musikpåvarnaUnder defileringen runt kistan vid begravningen stannade tonsättarkollegan Hans Eklund och slog näven i kistlocket och utbrast: Det var det jävligaste de kunde gjort!Så började myten om Bo Lindes martyrskap spridas av tonsättare som liksom Linde var mer traditionellt inriktade, och som känt sig åsidosatta i den modernistiska vågen. Det skrevs minnesord och artiklar där de avantgardistiska musikaliska makthavarna utpekades för att ha undergrävt Bo Lindes karriär, tvingat honom i ofrivillig exil i Gävle och drivit honom in i den alkoholism som tog hans liv.-Inte kan vi ha en tonsättare som skriver så banal musik? Bo Linde var 22 år gammal när han ansökte om att gå med i FST, Föreningen Svenska Tonsättare. Den brådmogne Linde som började sina studier på Musikhögskolan i Stockholm redan som femtonåring hade vid det laget tagit examen och fått mycket uppmärksamhet för verk som framförts på konsertscener både i Stockholm och i hans hemstad Gävle. Bo Linde deklarerade att han ville komponera med elegans och lätthet, musik som kommunicerade med lyssnaren och som var och det var ändå det allra värsta underhållande. Det passade inte alls de radikala modernistiska strömningarna i 50-talets Stockholm, och i synnerhet inte för Karl-Birger Blomdahl, den ledande tonsättaren i avantgardefalangen, som ifrågasatte Bo Lindes lämplighet i FST. Ny biografiBo Linde är den tionde av de svenska tonsättare som på uppdrag av Musikaliska Akademien ägnats en biografi i den serie där betydelsefulla kompositörer tecknas mot bakgrund av den tid de verkat i Den Bo Linde som författaren och musikjournalisten Göran Persson berättar om är en person med stark tro på sig själv och sin musik, en tonsättare som får sina verk framförda och recenserade, ofta positivt. Han var själv en frispråkig recensent som tog alla tillfällen i akt att uttrycka sin åsikt om den radikala musik som han kallade pretentiös och högfärdig, musikologi för fackidioter.Så var Bo Linde en musikens martyr? I programmet medverkar: Göran Persson, musikjournalist och författare till biografin Bo Linde (2014) Dorothy Irving, sångerska och professor emerita, samarbetade med Bo Linde och uruppförde hans 14 sånger våren 1969 Karl-Ove Mannberg, violinist, konsertmästare i Gävle Symfoniorkester 1967-1971 och solist i Lindes violinkonsert många gånger. Lisa Gustafsson, sångerska som nyligen gjort en CD-inspelning med sånger av Bo LindeUr radioarkivet: Bo Linde,  den enda radiointervju som finns bevarad där han 1948 tillsammans med studiekamraten Maurice Karkoff berättar om studierna vid musikhögskolan i Stockholm för radiomannen och musikadministratören Magnus Enhörning. Ingmar Bengtsson, musikvetare och recensent, berättar om åren som ordförande i föreningen Fylkingen. Berit Berling, ur de program hon gjorde i samband med 10-årsminnet av Lindes död hörs intervjuer med Maurice Karkoff och Hans Eklund, också han tonsättare och studiekamrat till Bo Linde och Carl Rune Larsson, dirigent för Gävle symfoniorkester 1962-1967, sedermera director musices i Uppsala och även pianist vid konsert i Sveriges Radio 1980 tillsammans med sångerskan Margareta Jonth. Lennart Hedwall läser kompositionsprofessor Lars-Erik Larssons minnesord över Bo Linde. En P2-dokumentär av Boel Adler

Andra avsnittet med Göran Greider och Gustaf Norén. http://pod.mittmedia.se/pod/filer/brannasslor2.mp3 Inlägget Brännässlor 2: Musikens väg – del 2 dök först upp på Brännässlor.

Hos den schweiziske kompositören och pianisten Nik Bärtsch har bara det mest nödvändiga i musiken en funktion. Ja, också i livet visar det sig. Om franciskanermunken och filosofen William av Occham var medeltidens främste förespråkare för ett avskalat, asketiskt liv där bara det mest livsnödvändiga hade betydelse skulle Nik Bärtsch kunna vara vår tids musikaliska rakknivsfilosof. Urban Göranson träffar kompositören och pianisten Nik Bärtsch hemma i hans bostad i centrala Zürich. I våningens rymliga hall med lågt bord och sittmöbler, helt i japansk stil, tar Nik emot klädd i djupt svart japansk skrud. Hans dräkt är lika enkel som hans renrakade ljusa huvud och hans närvaro lika fokuserad som hans bara fötter i de svarta halmtofflorna. Nik är superpragmatikern som sätter funktion och balans över allt annat. Sedan 1990-talet har Nik utvecklat sin avskalade minimalistiska funkjazz. T.o.m. gjort den till en filosofi baserad på ritualer, slang och groove. En smart groove-musik där både intellekt och själ får sitt. Men hur är det möjligt? Vad är ritualer för något och vad har aikido och meditationsövningar som martial arts med musik att göra? Välkomna till en paradoxal musikalisk tankevärld där organismens utveckling är lika viktig som matematikens precision. I programmet hörs musik av Nik Bärtsch RONIN och hans tidigare trio Mobile. I trion/kvartetten Nik Bärtsch RONIN var den svenske basisten Björn Meyer med mellan åren 2001 – 2012 och vi får möta honom också.   En P2 Dokumentär av Urban Göranson 

Sedan drygt tio år tillbaka finns en storleksstandard för kläder som de nordiska länderna och Tyskland har accepterat. Men standarden är bara en rekommendation och ingenting som butikerna måste följa. Därför ser det ändå väldigt olika ut i dag. Som konsument är det nästan omöjligt att veta vilken storlek du har utan att prova först, allt beror på vilken butik du handlar i. Men en ny gemensam europeisk storleksstandard på gång. Den som leder arbetet är Mikael Sandström, ordförande i CEN, Commité Europeen de Normalisation. Våren är högsäsong för sommarhusspekulanter, men priserna mellan olika hus varierar stort. Hur ska man kunna veta att man gör en bra affär? Studion gästas av Josefin Uppling, analyschef på Mäklarsamfundet och Stephan Fickler, byggnadsantikvarie från Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Klassiskt, pop, hissmusik eller rock. Den musik du får lyssna på under ditt besök i en butik är till för att du ska handla ännu mer. Musikens tempo kan avslöja om butiksinnehavaren vill att

Klockor och almanackor var kanske inget det kryllade av på medeltiden. Så hur kunde man då hålla koll på tiden? Genom musiken såklart! Klockor och almanackor var kanske inget det kryllade av på medeltiden. Så hur kunde man då hålla koll på tiden? Genom musiken såklart! Året var fiffigt reglerat just med musikens hjälp. Den svenska musikhistorien förklarar hur! Med Mattias Lundberg, musikforskare, och Esmeralda Moberg, programledare. AVSNITTETS LÅTLISTA: https://play.spotify.com/user/1126630471/playlist/2OA8vBglyfL4bhbCRxGb81Låtlistan består av musik som nämns i eller spelas i korthet i det aktuella poddavsnittet. Programmet produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se  Producent: David RuneSändningsdatum i P2: 2015-11-06

I serien "Musik och kropp" möter du tonsättaren Marie Samuelsson och danska komponisten och sångerskan Trinelise Væring. De tillhör en rar skara, nämligen kvinnliga tonsättare. De som har kvinnokropp har fortfarande en underordnad position vid utbildningarna i komposition. Föreningen Svenska Tonsättare har 18 procent kvinnor. Bland Musikaliska Akademins svenska ledamöter är kvinnorna knappt 28 procent. Vid Musikhögskolan i Stockholm studerar 12 kvinnor och 26 män. Vid Högskolan för scen och musik i Göteborg är siffrorna 9 män och 4 kvinnor. Vid jazz- och rocklinjen på Musikhögskolan i Örebro studerar 14 män och 2 kvinnor. Marie Samuelsson är tonsättare och hon har fått Bo Wallnerpriset och Kurt Atterbergpriset. Om henne har skrivits: ”En av Sveriges mest mystiska samtidsminimalister” och ”När Samuelssons orkestermusik är som bäst är den vacker men skrämmande, månghövdad som en hydra.” Som punkmusiker i gruppen Elegi under 1980-talet var hon en av de kvinnor som kraftfullt tog sig både ton och plats på musikscenerna. – Jag letar efter vad kvinnans kraft skulle kunna vara inom ljudande musik. Faktum är att jag arbetar i en konstform där det hittills funnits väldigt få kvinnor, säger Marie Samuelsson, som vill bryta sig loss från samhällets begränsande, oskrivna normer och regler om hur en kvinna skall bete sig. Underordning och underdånighet är inget för henne. För att finna en musikalisk drivkraft knyter hon an till den kvinnokraft som hennes kvinnliga släktingar haft. – Varför är kvinnokraften så undanträngd i vår kultur, frågar sig Marie Samuelsson och letar i gamla myter och bilder. Violinkonserten Bastet Solgudinnan är inspirerad av den egyptiska myten om Bastet, dotter till solguden Ra och barnens beskyddare och vän. Hennes Fear and Hope för orkester är komponerad till demokratikämpen Aung San Suu Kyi i Burma/Myanmar. Operan Jorun orm i öga skrev Marie Samuelsson tillsammans med författaren Kerstin Ekman. – Operan handlar om kvinnors födande och kvinnors sexualitet i utvidgad bemärkelse, att vi inte enbart är objekt utan tänkande varelser, säger Marie Samuelsson. – Jag har en kropp som har och har haft speciella upplevelser och erfarenheter av emotioner, strukturer, normer och stereotyper. Det är svårt att ringa in, men det har naturligtvis påverkat min musik att jag är kvinna. – Samtidigt är det väldigt härligt att vara tonsättare och sitta och skriva musik. Det är nästan genusbefriat! Jag möter andra av olika kön. Det kan vara medmusikanter eller de som spelar min musik, säger tonsättaren Marie Samuelsson i programmet. Dagens Nyheters recensent kallar violinkonserten Bastet Solgudinnan vansinnigt vacker ”där solostämman uppstår som en gåtfull ljusreflex ... Ett sfinxartat väsen som i Anna Lindals händer blir allt mer lockande och mångtydigt allteftersom konserten expanderar”. Trine-Lise Væring är dansk sångerska, komponist och textförfattare inom jazz och rock/pop. Sedan starten av 1990-talet har hon gett ut nio cd-skivor. På sex av dem är hon kapellmästare, sångare, kompositör och arrangör. På de första plattorna sjöng hon jazz med sin make, jazzmusikern Fredrik Lundin, och de svenska jazzmusikerna Bobo Stenson och Palle Danielsson. Men så plötsligt gav hon 2008 ut cd:n Lystfisker. På omslaget poserar Trinelise Væring med bara ben endast iklädd en Fendergitarr av typen Telecaster. Hon gör ett lappkast från sofistikerad jazz till kvaltetspop och rock. – Det finns en massa dogmer inom jazzen vad gäller improvisation. Jag stod på scen och sjöng i början och i slutet av varje låt och däremellan spelade killarna sina solon, säger Trinelise Væring i programmet. Hon ville skriva egna sånger, berätta dem på sitt modersmål, spela elgitarr och ha ett tyngre beat. Improvisation är inget mål i sig för henne. – Rockmusik är mer taktil. Jag älskar dess grovhet och var trött på jazzens elegans. Med elgitarren får jag en mer fysisk, kroppslig känsla och jag är mitt inne i bandet istället för att vara frontfigur. Det är kul att vara ”one of the boys” och vara sysselsatt när de andra spelar solo istället för att sitta på en stol och vänta på min tur, skrattar Trinelise Væring. 2011 gav hon ut cd:n Umanérlig där hon själv smakfullt sitter nästan naken på omslaget. Hennes låttexter finns skrivna på den bara huden. – Min idé med att ha orden målade på min hud kommer ur tanken att du kan se att språket också kommer ur kroppen, säger Trinelise Væring. – En video som gjordes i samband med plattan Umanérlig blev först försedd med en varning av YouTube. Det var låten Lille Stripper – Lilla Strippa, som gav upphov till rabaldret och iTunes vägrade skriva ut titeln på hennes låt, som kallades Lille St…... Trinelise Væring arbetar nu med Fredrik Lundin i Offpiste Gurus. I projektet Oh Purity, som är både musik och film, samarbetar hon med Jonas Berg och de norska Barokksolisterna. Hon är nominerad till det danska Gaffa-priset som Årets kvinnliga artist med motiveringen: ”Kombinationen av de djupt fascinerande kompositionerna/sångerna och det kompetenta uppträdandet gör Oh Purity till en i danska sammanhang unik utgivning”.

Jenny Seth spelar i vanliga fall hiphop och annan basmusik i den utmärkta musikpodden Jenny & Vänner, där alla låtar är så rykande färska att de är från framtiden eller knappt hunnit landa i sinnevärlden.

Studiefrämjandets Lars Blomgren bollar tankar om nedladdningstjänster, reklamfinansiering och nya vägar för musiken. Hur ska artister och band förhålla sig till en ständigt utvecklande online-värld? Denna fantastiska vidöppna arena för band att nå fans och sprida sin musik på. Men funkar det egentligen? Eller kommer vi hamna 'back to the future'? Musik av Innocent Fall, Mine To Keep, Pluskompis, Epic Future, Miss Willis, L2P.

I program tre samtalar författaren Kerstin Ekman och tonsättaren Marie Samuelsson om sin nyskrivna helaftonsopera Jorun orm i öga, en originalberättelse inspirerad av kvinnorna i den poetiska Eddan. Hur gestaltar operan dilemmat mellan krig och omvårdnad med de fornnordiska, ofta våldsamma, hjältedikterna som fond. Manus och produktion, Birgitta Tollan Författaren och librettisten Kerstin Ekman har ett otal antal romaner bakom sig. Hon är en av våra mest lästa svenska 1900-talsförfattare och hon har erhållit flera stora litterära priser, som Augustpriset två gånger och Pilotpriset. 1953, som 20-åring, studerade Kerstin Ekman Fornisländska och blev helt tagen av Eddadikterna. Ekman upptäckte en kvinnlig skald och inspirerades till att själv dikta om Jorun, som kallades Orm i Öga eftersom hon efter svåra upplevelser hade fått ett skarpt uttryck i ögonen. - Efter att ha suttit ensam i 50 år, och pulat och hittat på berättelser, betvivlade jag min förmåga att samarbeta. Men det har gått bra och varit upplivande för mig! Jag kommer att sakna det när det är slut, berättar Kerstin Ekman, som kan identifiera sig starkt med det ”allmänkvinnliga” stoffet i librettot. Under tidig medeltid fanns det en skaldekvinna som hette Jorun, fast man vet mycket litet om henne. Det lilla fragment som finns kvar handlar om motståndet mot det manliga våld som ofta skildras i krig- och hjältebragder. Där finns ett kväde som handlar om en kvinna som övervinner sin egen sorg genom att hjälpa en barnaföderska. En annan slags hjältinnedikt som handlar om medmänsklighet och omvårdnad. - Där finns ett intressant dilemma, förklarar tonsättaren Marie Samuelsson. Visst existerar våldet men mänskligheten går vidare genom omvårdnad och medmänsklighet, vilket gör att historien går att knyta an till nutiden. Marie Samuelssons har tonsatt en mängd musikstycken och har fått både Bo Wallnerpriset och Kurt Atterbergpriset och är nu vice preses i Kungliga Musikaliska Akademin i Stockholm. Musiken till operan Jorun orm i öga är ännu inte inspelad. Operan har premiär den 19 juli 2013 på Vadstena Slott. Musiken kommer att framföras av tolv musiker, fyra sångsolister och 12 korister. I instrumenteringen kommer bl a att finnas en teorb, en långhalsad luta som är försedd med 6-8 extra bassträngar. - De två spelplatserna, den mytologiska och den  verkliga, skiljer sig åt musikaliskt, berättar Marie Samuelsson. I den verkliga världen är tonspråket mer lyriskt, rytmiskt och rakt. Medan musiken i sagovärlden är klangbaserad och abstrakt. Det har varit mycket roligt att tonsätta den otroligt fina texten av Kerstin Ekman. Kerstin Ekman, Albert Bonniers förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personid=5378 Kerstin Ekman, Nordisk Kvinnolitteraturhistoria: http://nordicwomensliterature.net/sv/writer/ekman-kerstin Marie Samuelssons hemsida: http://www.mariesamuelsson.se Marie Samuelsson, Gehrmans Musikförlag: http://www.gehrmans.se/upphovsman/marie_samuelsson Tonsättaren Anna-Lena Laurin och jazztrumpetaren Anders Bergcrantz luftar dilemmat att improvisera i ett genomkomponerat stycke där alla andra musikers insatser är noterade och bestämda på förhand. Efter många års jazzäktenskap samarbetar de nu inom nutida konstmusik. Hon tonsätter och han improviserar solon. Efter flera årtionden som jazzsångerska och pianist skriver Anna-Lena Laurin nu orkestermusik. Flera svenska symfoniorkestrar har spelat hennes verk Iphigenia, Persephone och The Painter. Jazztrumpetsolisten Anders Bergcrantz är en av Anna-Lena Laurins favoritimprovisatörer. Han är en av våra internationellt mest ansedda jazzmusiker och har spelat i bl a Carnegie Hall och Sweet Basil med giganter som Victor Lewis, Adam Nussbaum, Dave Liebman, Mike Brecker och Richie Beirach. - I solot i stycket Painter med Norrlandsoperans Symfoniorkester, låter Anders som en fyllebult. Jag älskar hur vulgär han är och att han som solist uttrycker komplexa känslor, inte bara vackra. Det handlar om att förmedla och att berätta med tonalitet, med sound, med frasering och med timing på trumpeten, förklarar Anna-Lena Laurin. Anders Bergcrantz spelar aldrig en ton för mycket. Han älskar att ha luft i det som är runt omkring honom. - En stor orkester som fyller hela lokalen och fyller människornas sinnen med musik gör att jag som solist har ett stort fundament och en solid grund att stå på, säger Anders Bergcrantz, som känner sig väldigt fri när han spelar med så många musiker. - Även om jag i Anna-Lenas stycken spelar med total avsaknad av jazzlicks eller jazztiming så är jag jazzmusiker även tillsammans med en symfoniorkester. Som förresten har en tillvaro som inte går att jämföra med livet som jazzkatt. Gagerna, omhändertagandet, de fina konserthusen. Allting är väldigt safe. Och det är fantastiskt! Anna-Lena Laurins hemsida: http://www.vanguardmusicboulevard.com Composer Anna-Lena Laurin, facebook: https://www.facebook.com/pages/Composer-Anna-Lena-Laurin/169779229847310 Anders Bergcrantz hemsida: http://andersbergcrantz.com Anders Bergcrantz, Fan Page Facebook: https://www.facebook.com/pages/Anders-Bergcrantz-Fan-Page/211877835572527

Lisbet Gemzell är röstpedagog i Västerås och har hörts här flera gånger förut. Idag vill hon berätta om en kraft som är omistlig för henne: - Det är genom konsten som jag upplever att jag kan förändra mig! Och Lisbet fortsätter: Musikkonsten är en stor källa till glädje - hur skulle världen se ut utan musik? Musik är känsla! Musik kan vara terapi. Hela kroppen vibrerar när man sjunger. Harmonin och glädjen dyker upp! Lisbet vill ta dig med på en liten resa om musikens välgörande kraft. Vi hör ett stycke av Debussys "Vågornas lek".

Conlon Nancarrow är en av 1900-talets mest egensinniga kompositörer. En man med stor inre övertygelse som helt och konsekvent gick sina egna vägar. Kommunist som stred i frivilligbrigaderna i Spanien mot Franco, vägrade göra ”vänsteravbön” i hemlandet USA. Lämnade istället landet och bosatte sig i Mexico. Där ägnade han sig åt en enda sak; Att utforska rytm! FULL RULLE! Conlon Nancarrows extremt komplicerade kompositioner visade sig tidigt helt omöjliga för mänsklig hand att utföra – så hela hans värld rörde sig kring en specialbeställd stansmaskin som gjorde det möjligt att komponera direkt för självspelande piano. Alldeles för fort. Alldeles för mycket. Och oändligt fascinerande. Outtömligt för den rytmiskt intresserade. Och ibland vansinnigt roligt! Anders Olsén samtalar med kompositörerna Karin Rehnqvist och Christofer Elgh om denne ”pigge” musikprogrammeringspionjär. Karin Rehnqvist är kompositionsprofessor vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, där också Cristofer Elgh undervisar i bland annat kontrapunkt. En P2 Dokumentär av Anders Olsén.

Sommaren stundar med festivaler, stadsfester och utomhuskonserter. Många av oss förknippar nog några av våra första starka musikupplevelser med varma gräsmattor, mygg och solnedgångar. Sari Pekkola på HKR har skrivit en rapport som heter "Unga kvinnors musikvärldar - identitetsarbete i vardagslivet". Praktikant: Karl Hörnfeldt Programledare: Malin Nilsson och Maria Dietrichson

Dagens Vetenskapsradion Forum handlar om hur 1900-talet blev ett musikens århundrade som bildligt talat exploderade av musik. I över hundra år har det varit möjligt att spela in och lagra musik, och med radio och grammofoner flyttade symfoniorkestrarna in i våra hem. Men när musiken plötsligt fanns tillgänglig för så många väckte det också en hel del farhågor. Det berättar musikforskaren Olle Edström, som tillsammans med Lars Lilliestam, Alf Björnberg och Ola Stockfelt skrivit boken Säg det i toner - och därtill i ord. Dessutom handlar det om humor som livshållning. Ola Sigurdson är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, och i ett nytt forskningsprojekt ska han bland annat undersöka hur humor används inom religionerna. Han säger att det religiösa sättet att se på sig själv och tillvaron liknar humoristens synsätt, och att en religion utan humor leder till fanatism. Programledare är Urban Björstadius.