Seminariet

Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet är ett växande problem i Sverige som både skadar integrationen och samhället. Karin Svanborg-Sjövall samtalar med Eli Göndör, fil. dr i religionshistoria med inriktning mot islamologi och Mellanöstern och senior fellow vid på Timbro, om en utveckling som utmanar demokratin och som på sikt riskerar att på sikt slita sönder samhället.

I maj är det dags för val till Europaparlamentet. Hur ser Europas framtid ut och varför är ett reformerat EU ett både liberalt och konservativt projekt som är värt att värna? Karin Svanborg-Sjövall möter Dalibor Rohac, research fellow vid American Enterprise Institute i Washington och visiting fellow vid Institute of Economic Affairs i London, i ett poddsamtal. Rohac besökte Sverige i december 2018 i samband med lanseringen av hans skrift Ett konservativt försvar för EU som ingår i Timbros essäsamling om federalism. Samtalet sker på engelska.

Allt fler människor världen över befinner sig i rörelse. Hur påverkas våra samhällen och den förda politiken av den växande migrationen och vilka svar ger liberalismen på de utmaningar som utvecklingen innebär? Karin Svanborg-Sjövall möter Robert Guest, foreign editor på The Economist, i ett poddsamtal. Guest, som gästade Sverige i november i samband med Timbros 40-årsfirande, har bott och rapporterat från ett 80-tal länder världen över och är författare till böckerna The Shackled Continent och Borderless Economics. Samtalet sker på engelska.

Irak och Syrien är i dag länder som de flesta associerar med bomber, terrorism och lidande. Men varje gång våldet tar en paus i Mosul eller Aleppo återuppstår vardagslivet och människor flockas kring basarerna. Karin möter Nima Sanandaji som är bokaktuell med ”The Birthplace of Capitalism - the Middle East” i ett samtal om hur handel och fria marknader kan vara vägen till fred och välstånd i Mellanöstern. Samtalet är inspelat inför publik, på Timbro.

Hur ser framtidens intellektuella landskap ut? Fortsätter socialdemokratins nedgång? Är populismen här för att stanna? Finns det alltjämt ett utrymme för liberal internationalism? Eller är det snarare en återuppväckt konservatism som är de kosmopolitiska idealens sista hopp? I säsongens sista avsnitt möter Karin Dan Korn, Christer Sturmark och Ulla Gudmundson i en diskussion om kosmopolitism, konservatism och populism. Missa inte att köpa våra tre essäer om kosmopolitism, skrivna av Financial Times krönikören Janan Ganesh, författaren Thomas Engström och en klassiker av filosofen Immanuel Kant. https://timbro.se/produkt-kategori/essaer/

Vem som ska fatta besluten om hur du ska leva ditt liv – individen själv eller kollektivet genom staten – är på många sätt den politiska debattens nollpunkt och självklara vattendelare. Milton & Rose Friedman var två akademiker som förändrade världen, nu ger vi pånytt ut deras klassiska brandtal “Frihet att välja”. I det här poddavsnittet samtalar Karin med Adam Cvejman om Friedmans bidrag till den klassiska liberalismens kanon och Nils Lundgren, som berättar om de våldsamma reaktionerna när Milton Friedman kom till Stockholm för att ta emot Nobelpriset – och hur hans idéer beredde vägen för en svensk valfrihetsrevolution.

Karin möter i det här avsnittet Mattias Svensson och Torbjörn Elensky i ett samtal om Ayn Rands idéarv med anledning av 60 årsjubileet för publiceringen av hennes magnum opus Och världen skälvde. Är människan ett självändamål eller ett medel? Vilken plats bör den rationella egoismen ha i det moderna samhället?

I höstens första avsnitt möter Karin moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra och Indienkännaren Henrik Sundbom i en spaning om det nya Indien. I sommar firar Indien 70 år av självständighet från Storbritannien. Idag är Indien en stormakt med decennier av framgångsrika reformer bakom sig. Samtidigt hotas framgångarna av korruption och ökade spänningar mellan religiösa grupper. Med Narendra Modi vid rodret har hindunationalismen fått ett uppsving och bilden av Indien som tolerant föredöme krackelerar. Hur ser framtiden ut för världens näst folkrikaste land?

I säsongsavslutningen möter Karin DN:s Viktor Barth-Kron och Axesskrönikören Fredrik Johansson i ett samtal om talepunkternas tyranni. Politiska intervjuer och debatter är sällan några språkliga fröjder. Medietränade politiker har drillats till experter på riskminimering. Samtidigt kräver journalister blixtsnabba och enkla svar på djupt komplexa frågor. Och medan väljarna tröttnar på dragkampen uppfinner Donald Trump ett helt eget politiskt språk. Hur illa är det?

I det här avsnittet samtalar Karin med statsvetaren Jason Brennan, George Washington University, bokaktuell på Timbro förlag med “Efter demokratin”. I “Efter demokratin” utvärderar Jason Brennan demokratins meriter. Resultatet är nedslående: demokratiskt beslutsfattande leder till sämre beslut. Och värre än så, vi blir sämre människor av att engagera oss politiskt. Lyssna på ett spännande samtal om demokratins svagheter, politiska eliter och populism. Har folket alltid rätt? Vill du läsa Brennans argument mot demokratin? Boken finns att köpa här https://timbro.se/forlag/efter-demokratin-argument-ett-nytt-styrelseskick/

Länge förknippades liberalism med förändring och framsteg. I dag är den liberala idédebatten påfallande defensiv. När populister ersätter socialister som huvudmotståndare blir konturerna oklara. Samtidigt leder nya skiljelinjer till att liberaler ställs mot varandra. Behöver liberalismen återvinna framtidstron? Det är människan som ska stå i centrum, inte en allomfattande idé om samhällets utveckling. Stämmer det? Kan liberalismen återvinna framtidstron? I sin senaste bok Framsteg hävdar Johan Norberg att upplevelsen att världen kollapsar är falsk: det mesta blir egentligen bättre. 300 år av upplysning, frihetliga reformer och globalisering har lyft mänskligheten ur fattigdom och armod. I detta avsnitt samtalar Karin Svanborg-Sjövall med Johan Norberg om liberala utopier och dess motståndare.

Det är valupptakt efter en mandatperiod då politiker både i regeringsställning och opposition varnat för systemkollaps. Karin Svanborg-Sjövall möter bokaktuella Siri Steijer och Philip Lerulf i ett poddsamtal om välfärdens utmaningar - vad händer med jobben, vem ska få del av de statliga trygghetssystemen och vad får vi egentligen för pengarna? Avsnittet är inspelat inför publik, i NK Bokhandel.

I det första avsnittet av Idésherpa får du stifta bekantskap med Adam Smith, den skotska moralfilosofen som kommit att kallas nationalekonomins fader. Det finns en rad myter och missuppfattningar om såväl Adam Smith som hans böcker. Många har hört talas om honom, få har läst något han skrivit och än färre har gått på djupet. Patrik Strömer har gjort bådadera. Både Adam Smiths ekonomiska insikter och inte minst hans moralfilosofiska resonemang är högaktuella även i dag, i tider av ekonomiska, demokratiska och samhälleliga kriser.

I det här avsnittet av Idésherpa får du lära dig mer om en av de största politiska förändringarna i Sverige i modern tid: valfrihetsrevolutionen, med friskolor och privata aktörer i välfärden. Valfriheten har förändrat synen på offentlig sektor, välfärdstjänsternas dynamik och, framför allt, människors vardag. Det är svårt att ta till sig hur mycket av det vi i dag tar för givet, som att vi själva väljer skola eller läkare, länge var förbjudet i Sverige.

I det här avsnittet av Idésherpa får lyssnarna stifta bekantskap med ett nytt perspektiv på den älskade svenske viskonstnären Evert Taube. Taube var ingen filosof, och heller inte politiker. Men i en tid då kultur i vissa kretsar bedöms utifrån politiska kriterier blir paradoxalt nog ett icke-ideologiskt perspektiv också en form av ställningstagande.

I det här avsnittet av Idésherpa får lyssnarna stifta bekantskap med den smala, men tydliga, gren av liberalismen som kallas anarkokapitalism. Synen på relationen mellan människa och stat står ofta i centrum i den politiska idédebatten. Anarkokapitalister driver frågorna till sin spets och avvisar staten, men bejakar kapitalismen.

I det här avsnittet av Idésherpa får lyssnarna stifta bekantskap med François-Marie Arouet, mer känd som Voltaire. Voltaire var en imponerande dramatiker och upplysningsman, som var världsberömd redan under sin livstid. Hans förmåga att på ett genomtänkt sätt reta såväl makthavare som meningsmotståndare har gjort att hans gärning överlevt ända till våra dagar.

I det här avsnittet av Idésherpa får du stifta bekantskap med Knut Wicksell, en svensk förgrundsgestalt inom nationalekonomin. Wicksell var samtidigt framstående och kontroversiell, och har ett levnadsöde som fascinerar.

I det här avsnittet av Idésherpa får du lära dig mer om varför ekonomiska kriser uppstår, hur de kan hanteras, och varför vi måste vara inställda på att det enda vi kan vara säkra på är att nya kriser väntar bortom hörnet.

I det här avsnittet av Idésherpa får du stifta bekantskap med en liberal parlamentariker som paradoxalt nog mest blivit känd som konservatismens fader. Edmund Burke gick sin egen väg, och blev därför missförstådd av sin samtid.

I det här avsnittet av Idésherpa får du stifta bekantskap med James Buchanan, ekonomen som belönades med Nobelpriset i ekonomi 1986, och som gick bort i början av 2013. Buchanan anses fortfarande kontroversiell i vissa läger, eftersom han med public choice-teorin visat att politikens aktörer inte drivs av välvilja och enbart värnar det allmänna bästa.

I det här avsnittet får du som lyssnare lära känna vem Ayn Rand var. En undersökning i USA visade att hennes bok Och världen skälvde var den som påverkat flest människor, näst efter Bibeln. Hon var individualisten som anklagades för att leda en sekt, filosofen som skrev skönlitteratur, debattören som blev älskad eller hatad – aldrig något däremellan. Debattören Mattias Svensson förklarar fenomenet Ayn Rand.

I det här avsnittet av Idésherpa står pragmatismen i fokus. Kan pragmatismen verkligen vara en ideologi? Och har den något med liberalism att göra? För att närma sig svaren på dessa frågor behöver man undersöka tänkare som Nietzsche, Dewey och Rorty. Alexander Bard, författare, musiker och producent, hjälper oss att göra just detta.

”Om inte varor korsar gränser kommer vapen att göra det”, är ett av denne briljante pedagogs berömda citat. Frédéric Bastiat (1801–1850) har blivit omtalad som Margaret Thatchers franska favoritförfattare. Men hennes publik hade då aldrig hört talas om den store ekonom som spred frihetens och frihandelns idéer över 1800-talets revolutionära och radikala Europa. I det här avsnittet av Idésherpa täpper Timbros tidigare vd Mattias Bengtsson till eventuella kunskapsluckor.

Vilhelm Moberg var en stridbar stilist som svingade hårt mot såväl stat som socialdemokrati, som rotade i rättsskandaler, avskydde neutraliteten och kämpade mot kungahuset. Samtidigt har denne småländske soldatson kommit att bli en av Sveriges mest älskade författare. I det här avsnittet av Idésherpa förklarar kulturskribenten Jens Liljestrand hur det har blivit så.

Ludwig von Mises grundade inte den nationalekonomiska österrikiska skolan, men han blev en mycket central gestalt. Med kontroversiella åsikter som att riksbanken borde avskaffas har ”österrikarna” sällan fått ta plats i nationalekonomins finrum. Ändå är det här man kan hitta marknadsvänner som inte tror på en perfekt marknad, och ekonomer som inte tycker om siffror. I det här avsnittet av Idésherpa förklarar Patrick Krassén grunderna i teorin.