Podcast appearances and mentions of ulla gudmundson

Play Episode Listen Later Dec 20, 2022 9:59

Passionens gränslöshet öppnar för en nedstigning i djupet. Ulla Gudmundson har läst Annie Ernaux roman "Sinnenas tid" samt hennes dagbok och dragits in i en häxkittel av ångest och extas. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Passé simple är en fransk verbform utan motsvarighet i svenskan. Den betecknar, utan stöd i hjälpverb, en handling som har en bestämd början och ett bestämt slut. Den har, på några bokstäver när, gett titeln åt en bok, Passion simple, av 2022 års Nobelpristagare i litteratur, Annie Ernaux. Bokens svenska titel är, något platt, Sinnenas tid. Den engelska är Simple passion. I det senare fallet går språkvitsen förlorad, men i gengäld uttrycks, liksom på franska, exakt vad boken handlar om: livet koncentrerat i en enda, allt förbrännande passion.Originaltiteln förmedlar också något mer. Den uttrycker det som går som en röd tråd genom Ernauxs hela författarskap: medvetenheten om tiden, om tidens flykt, om att vi har förmågan att mentalt förflytta oss fram och tillbaka mellan olika epoker i vårt liv som mellan rummen i ett hus. Ernaux återvänder gång på gång till sitt förflutna: gräver ut minnena, frilägger dolda skikt, återupplivar närvaron i texter som rör sig i kraftfältet mellan självbiografi, socialhistoria och essäistik.De verk som framför allt jämnat vägen för Ernaux till Nobelpriset är Min far och Kvinnan, porträtten av föräldrarna och av uppväxten i en halvt proletär, halvt småborgerlig bymiljö i Normandie. Och kanske ännu mer Åren, den brett anlagda, kalejdoskopiska fresken över det franska samhället från 1940, året då Ernaux föddes, och framåt.Fokus i Sinnenas tid är en annan. Här går texten som en laserstråle in i det allra mest privata: förhållandet mellan sexualiteten, döden och det egna skrivandet. Verklighetsbakgrunden är en fjorton månader lång erotisk relation mellan den då fyrtioåttaåriga Ernaux och en yngre man, en sovjetisk diplomat posterad i Paris. Gift naturligtvis. Förhållandet inleds på en resa, en hotellnatt i Leningrad. Det slutar när älskaren lämnar Paris och återvänder till Moskva.Ernauxs stil beskrivs ofta som, medvetet, torr, knapp och platt. Själv jämför hon sina ord med stenar och knivar. I Sinnenas tid mejslar hon på sjuttiofem sidor fram bilden av erotisk besatthet. Hon vågar inte slå på hårtorken av rädsla att missa ett telefonsamtal. Livet består av mötena med mannen. Allt annat är tomrum och iscensättning: inköp av stringtrosor, whisky, cigarretter. Jag har mätt tiden på ett annat sätt, med hela min kropp, skriver Ernaux.Bokens franska titel förmedlar inte bara passion. Den andas också sorg, över något oåterkalleligt förlorat. För det verbformen passé simple förmedlar är ett utsnitt ur tidens ström, ett skeende som obönhörligen tillhör det förflutna. Den beskriver, koncist och elegant, tidens flykt. I modern franska används formen så gott som bara i skrift, mest i formella eller höglitterära texter. På svenska översätts den oftast med imperfekt, eller preteritum som det nu kallas. Men av ett svenskt imperfekt framgår inte om ett skeende är avslutat eller fortfarande pågår. Franskan är tydlig: där markerar imperfekt alltid något oavslutat.Så varför skrev Ernaux inte sin bok i passé simple? För hon valde på ett tidigt stadium bort den formen, det framgår av hennes arbetsanteckningar. Det handlar enligt henne inte om stilnivå. Passé simple är fortfarande en fullt tillgänglig språklig form för en normal läsare. Sinnenas tid är skriven i imperfekt, inramat av två korta avsnitt i passé composé, på svenska perfekt, den vardagliga formen att uttrycka förfluten tid. För Ernaux markerar den formen ett förflutet som ligger nära det närvarande: en ovilja att ge upp, en vägran att släppa taget.Sinnenas tid publicerades 1992. Annie Ernaux var då väl etablerad på den franska litterära scenen. Barndomsskildringen Min far hade 1987 fått det prestigefyllda Renaudotpriset. Men den här gången blev kritikernas reaktion en axelryckning. Boken avfärdades som en bagatell. Kanske bidrog det till att Ernaux tio år senare, år 2001, beslöt sig för att publicera dagboken hon fört under relationen med den ryske diplomaten. Titeln är Se perdre, att förlora sig själv (boken har inte översatts till svenska).Ernaux har sagt att hon kände ett inre tvång att skildra en annan sanning, råare, mörkare, än den avklarnade i Sinnenas tid. Hon ville borra djupare i treenigheten sexualitet/död/skrivande. Den levda passionen är en annan än den skrivna, säger hon i Latelier noir, den publicerade versionen av arbetsanteckningar som hon fört av och till i fyrtio år. Dagbokens 350 sidor är alltså inte ett råmaterial, som kokats ner till sjuttiofem i skrivprocessen. Ernaux skriver längs flera parallella spår. Den intima dagbok hon fört sedan tonåren, och där hon hämtat texterna som blev Se perdre, den skriver hon för sig själv. Skrivprojekten är vända mot världen, de växer fram på lösa lappar, huller om buller, för att kanske någon gång bli en bok, eller grena ut sig i flera.Författaren Susan Sontag har sagt: att älska är att bli hudlös, och ta risken att den du älskar promenerar iväg ekiperad i din hud som i en snygg kostym. Det är den känslan som infinner sig vid läsningen av Se perdre. Dagboken är skriven i presens. Ofta saknas verben, som det blir i snabba anteckningar. Vi sugs in i en häxkittel av ångest och extas, drömmar, tolkningar och fantasier. Demonerna dansar fritt i en relation utanför alla sammanhang. Kärlek blir, med Ernauxs ord, att känna formen av en mans höfter. Det hindrar henne inte att notera älskarens gigolodrag. Han häller i sig litervis av hennes whisky. Han tar som en självklarhet med sig den öppnade Marlborolimpan hem till frun. Diorkostymen, som han visar upp med en uppkomlings förtjusning, döljer ett par fula sovjetiska kalsonger - likadana som min far hade, skriver Ernaux, med en aning förakt. Komiskt blir det när hon i upphetsningen tappar sin kontaktlins och hittar den på älskarens penis. Det är detaljer som förankrar passionen i verkligheten. Kontrasten gör att den snarast känns starkare.Är det kärlek som Ernaux skildrar i Sinnenas tid och i Se perdre? Den ryske älskaren förblir en skugga. Ernaux kallar honom en princip, en princip som står för det lockande och skrämmande kraftfältet åtrå/död/skrivande. På sista sidan i Le perdre säger hon att hon känt ett behov av att skriva något som är farligt för mig, som en port som öppnar sig till en grotta där jag måste träda in, kosta vad det kosta vill. Gång på gång under berättelsen tycker hon sig konfrontera en namnlös skräck - spädbarnets ursprungliga, paniska känsla av övergivenhet. Passionens gränslöshet öppnar för denna nedstigning i djupet. Skrivandet öppnar för en uppstigning igen. Älskaren blir en ledsagare, som en gång Vergilius för Dante. Det är en kärlek utan ömsesidighet. Men kanske den passionerade kärlekens uppgift inte är gemenskap, utan just att öppna portar till vårt eget inre. Att förlora sitt liv kan vara att vinna det.Ulla Gudmundson, skribent och diplomat

men passion sex simple pass gift fokus att sj allt jag livet obs kanske normandie boken moskva titeln annie ernaux leningrad susan sontag ofta kvinnan nobelpriset ernaux nobelpristagare kontrasten skrivande bokens skrivandet vergilius dagboken ulla gudmundson

Arvet efter Vilks – vad ska hända med Nimis?

P1 Kultur

Play Episode Listen Later Sep 20, 2022 53:30

När konstnären Lars Vilks omkom i en bilolycka för ett år sedan lämnade han några av 2000-talets mest omstridda konstverk bakom sig. I två reportage undersöker P1 Kultur vad som händer med arvet efter Vilks. I första delen av två handlar det om Lars Vilks verk Nimis, ett olovligt bygge av drivved på en strand i ett naturreservat på Kullaberg i Skåne. Ursprungligen bygd i trots mot havet, just på den plats där Vilks själv en stormig dag för många decennier sedan höll på att drunkna. Kommer träskulpturen med sina torn och vindlande gångar kunna fortsätta stå upp mot naturens krafter? Ska det bevaras eller har kampen mellan konstnären och havet redan avgjorts?KJELL ESPMARKS AVTRYCKI söndags kom beskedet att poeten, författaren, litteraturforskaren och Svenska Akdemieledamoten Kjell Espmark gått ur tiden, 92 år gammal. Vad utmärkte Espmark som författare och vad har han satt för avtryck? Samtal med Daniel Sjölin, författare och producent för Lundströms Bokradio.SANDVARGEN GER SVAR PÅ LIVETS STORA FRÅGOR NU ÄVEN PÅ OPERASCENENHur kan rymden vara oändlig? Var fanns jag innan jag fanns? Det är centrala frågor i en nyskriven opera för den yngre publiken baserad på Åsa Linds populära böcker om den allvetande Sandvargen. Vi har träffat Göteborgsoperans ensemble.ESSÄ: DÄRFÖR FÖREDROG HANNAH ARENDT DEN AMERIKANSKA REVOLUTIONENDen politiska filosofen Hannah Arendt gick ur tiden redan på 1970-talet men hennes idéarbete och teorier lever kvar. Bland annat skrev hon att "En revolutionär måste tro att det är möjligt att kliva ut ur historien". I den här essän minns tidigare diplomaten Ulla Gudmundson sin tid i den revolutionära vänsterrörelsen och hur den tog slut.Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

med var kultur efter kommer bland ska hannah arendt samtal linds lundstr lars vilks arvet vilks daniel sj ursprungligen nimis kullaberg p1 kultur ulla gudmundson bokradio

Därför föredrog Hannah Arendt den amerikanska revolutionen

Play Episode Listen Later Sep 20, 2022 9:55

Hannah Arendt menade att en revolutionär måste tro att det är möjligt att kliva ut ur historien. Ulla Gudmundson minns sin tid i den revolutionära vänsterrörelsen och hur den tog slut. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.Många förändringar i mitt liv, kanske de flesta, har skett smygande. Vänskaper som stillsamt vuxit till sig. Vänskaper som ebbat ut. Rottrådar som letat sig ner på en plats till dess jag upptäckt att jag inte vill lämna den. Rötter som vissnat utan att jag märkt det, förrän uppbrottet redan var ett faktum.Men mitt avfall från den revolutionära marxismen, det kan jag faktiskt datera nästan på dagen. Det inträffade mellan Nobelfesten och Lucia år 1974. Någon vecka tidigare hade vänstergruppen som jag sympatiserade med framträtt för första gången som organiserad politisk kraft på Stockholms universitet, vid en studentstrejk. Nu var vi i vår sympatisörsgrupp ivriga att utvärdera denna erfarenhet. Vad hade vi gjort rätt? Vad fel? Vad hade vi uppnått? Hur skulle vi gå vidare?Men det skulle vi inte. Vi skulle läsa och diskutera ett studiehäfte om maj-68 i Frankrike. Jag minns omslaget: rött med svart text. Jag minns också att något i mig sa nej. Det här kändes för teoretiskt, för långt från min verklighet.Ovanpå det förklarades för oss olärda att om sovjetisk trupp invaderade och ockuperade Sverige så måste vi som marxister välkomna det. För även om man kunde ha kritiska synpunkter på Moskvakommunismen och det var något som just den här vänstergruppen hade i hög grad så skulle ett sovjetiskt maktövertagande ju innebära att de svenska produktionsmedlen socialiserades. Och objektivt sett var det ett stort framsteg, fick vi höra.Här växte det inre nejet till orkanstyrka. Objektivt eller ej, det här skulle svenska folket aldrig acceptera. Sa jag till mig själv. Och drog.När jag idag, 47 år senare, läser Hannah Arendts bok "Om revolutionen", inser jag hur arendtsk min reaktion var. För en revolution är för existentialisten Arendt en extraordinär händelse, en autentisk erfarenhet. Ordet händelse kommer av handla. Och revolutioner är för Arendt något som görs av levande människor, som handlar i frihet, och de görs för levande människors skull. Revolutioner kan i hennes ögon aldrig motiveras med ett i förväg uppställt, objektivt definierat mål. En revolution är ett språng mot det okända. Historien kan inspirera, men historisk medvetenhet kan också vara farlig, skriver hon provokativt. För en revolutionär måste tro att det är möjligt att kliva ur historien, att börja på nytt. Det är därför som ordet revolution får politisk innebörd först med moderniteten: tidpunkten då människan börjar blicka framåt istället för bakåt. Och det är, menar Arendt, just den förmågan, att lämna något bakom sig och börja om, som är det unika för människan.Arendt fördömer inte Marx. Tvärtom anser hon att han är den största revolutionära tänkaren någonsin. Och hon är ense med honom på en central punkt: uppfattningen att arbetet är det som på det mest grundläggande planet förenar människan med världen. Men medan arbetet för Marx framför allt var en relation mellan människan och den materiella naturen, så är det för Arendt den fysiska grunden till människans gestaltning av världen och till hennes fria handlande i den. Det är ett handlande som alltid inbegriper andra människor, och som därmed är politiskt. Politik är för Arendt en pluralitet av enskilda meningar och enskilda, fria handlingar som bryts mot varandra på den offentliga arenan. Marx fatala misstag var att han på äldre dar i sin teori bytte ut friheten som revolutionens drivkraft mot den historiska nödvändigheten. Det var, anser Arendt, ett förfelat försök att ersätta politik med vetenskap. Det öppnade Pandoras ask: idén om en upplyst elit med mandat att leda den okunniga massan mot ett objektivt mål.Det karakteristiska för Arendts eget politiska tänkande är öppenheten, tvetydigheten, tron på individens förmåga att härda ut och handla i oförutsägbarhetens spänning, och en uppfordran att göra så. Man skulle kunna kalla det demokratins mentala grundtillstånd. Arendt kan uttrycka sig erkännsamt inte bara om Marx utan också om Lenin och Robespierre, men klyftan är djup mellan henne och dem. Däremot finns en djup släktskap finns mellan Arendt och Albert Camus, filosofen vars fokus är den enskilda människan och hennes ångest, hennes vilsenhet och hennes revolt.Men Arendt går som politisk teoretiker ett steg längre än Camus. Hon tar sig an en svår fråga som han lämnar öppen: vad händer efter revolten? Arendts revolutionsbegrepp har två dimensioner: befrielse och frihet. Befrielsen sker när människor reser sig mot makten. Men revolution innefattar också grundläggning, nya ramar och institutioner, med ett vackert uttryck: byggande av rum där friheten kan bo.Arendt förankrar sitt resonemang i två historiska exempel: den amerikanska revolutionen och den franska. Hon beundrar den amerikanska revolutionen framför allt för att den skedde fredligt, med överläggningar och högtidligt avgivna löften, det som för henne är politikens själva kärna, medan den franska blev våldsam och blodig. Medan de amerikanska grundlagsfäderna, inspirerade av Montesquieus maktdelningslära, byggde institutioner som balanserade varandra, så vägleddes, skriver hon, de franska revolutionärerna av Rousseaus idé om en odelbar allmänvilja. Nationen ersatte den enväldige fursten som maktens källa. Och Robespierres slagord frihetens despoti öppnade för att nationens vilja kunde förkroppsligas i en person. Därmed var manegen krattad för en ny absolutism, under Napoleon Bonaparte. Arendt beklagar djupt att det varit det franska exemplet, inte det pluralistiska amerikanska, som inspirerat senare revolutioner de franska 1830 och 1848, Pariskommunen 1870, ryska revolutionen 1917.Det är svårt att inte se Arendts idylliska bild av den amerikanska revolutionen som förenklad. Att den unga republiken godtog slaveri och att det upphävdes först efter ett blodigt inbördeskrig är något hon förbigår med tystnad. Förmodligen hänger det ihop med hennes egen bakgrund - Arendt kom som flykting undan nazismen till USA 1941 och med att hennes bok också är ett inlägg i samtidsdebatten under det kalla kriget. Om revolutionen publicerades 1963. Dess främsta inspirationskälla var Ungernrevolten 1956. Att ungrarna inte enbart protesterade mot sovjetmakten utan också spontant började bygga alternativa politiska strukturer gjorde i Arendts ögon resningen till en revolutionär händelse. Hon såg bevarandet av den transatlantiska civilisationen, bandet mellan USA och Europa, som enda möjligheten till för den västerländska frihetsberättelsen att överleva. Och det förutsatte att båda sidor återupptäckte sitt gemensamma revolutionära arv.Arendt avled 1975. Hon upplevde aldrig Berlinmurens fall, sovjetsystemets sammanbrott och den arabiska våren. Inte heller den djupa kris som världens demokratier, inklusive USA, genomgår sedan åtminstone ett decennium, inte klimatförändringarna och pandemierna som idag griper in både i mänskliga samhällen och i människans och andra arters livsvillkor på jorden.Men grundtankarna i "Om revolutionen", om en värld som uppstår och formas genom människors gemensamma, fria handlande och levande ord, de är kanske ännu mer uppfordrande för oss idag än när hon skrev dem.Ulla Gudmundson, skribent och diplomatLitteraturArendt, Hannah. Om revolutionen (1963). Svensk översättning av Henrik Gundenäs. Daidalos, 2021.

united states tv man men europa stockholm politik att sverige marx inte jag obs lenin historiens albert camus svensk hannah arendt camus frankrike nationen medan napoleon bonaparte ess ordet arendt maximilien robespierre dess revolutionen amerikanska pandoras berlinmurens nobelfesten befrielsen ovanp objektivt arendts ulla gudmundson rousseaus

Ulla Gudmundson - Att bo i en by

Play Episode Listen Later Aug 31, 2022 4:23

Så är det överhuvudtaget att bo i en by. Det är annorlunda än att bo i en lägenhet eller i ett villaområde. Om Ulla Gudmundson: Ulla Gudmundson är en nyfiken diplomat, frilansskribent, föreläsare och hundvän.Ulla bor i en by och ibland på en fäbod i Rättvik. Hon skriver och pratar om sådant som känns viktigt. Hon har tidigare bott i Bangkok och Bryssel, varit analyschef i UD och ambassadör i Vatikanen.Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se

att bangkok dagen ud tankar bryssel vatikanen gudmundson ulla gudmundson

Ulla Gudmundson - Kärlek till en gammal hund

Play Episode Listen Later Aug 24, 2022 4:32

Har hon inte blivit lite slö? Jo. Det tycker grannen också, som har henne ibland. Men hon är tolv år på det trettonde. Om Ulla Gudmundson: Ulla Gudmundson är en nyfiken diplomat, frilansskribent, föreläsare och hundvän.Ulla bor i en by och ibland på en fäbod i Rättvik. Hon skriver och pratar om sådant som känns viktigt. Hon har tidigare bott i Bangkok och Bryssel, varit analyschef i UD och ambassadör i Vatikanen.Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se

men bangkok hund dagen ud krlek tankar gammal bryssel vatikanen gudmundson ulla gudmundson

Ulla Gudmundson - Onödig kunskap

Play Episode Listen Later Aug 17, 2022 4:10

Ordet puterrot på tyska exempelvis. En god väns tysklärare sa att det ordet, det kunde man hoppa över. Men varför det? Om Ulla Gudmundson: Ulla Gudmundson är en nyfiken diplomat, frilansskribent, föreläsare och hundvän.Ulla bor i en by och ibland på en fäbod i Rättvik. Hon skriver och pratar om sådant som känns viktigt. Hon har tidigare bott i Bangkok och Bryssel, varit analyschef i UD och ambassadör i Vatikanen.Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se

men bangkok dagen ud ordet tankar bryssel kunskap vatikanen gudmundson ulla gudmundson

Ulla Gudmundson - Trädgård

Play Episode Listen Later Aug 11, 2022 4:16

Den israeliske författaren Amos Oz skrev i boken Att bota en fanatiker att för honom var skrivandet som att stå i en butik. Man öppnar klockan nio. Man stänger klockan sex. Om Ulla Gudmundson: Ulla Gudmundson är en nyfiken diplomat, frilansskribent, föreläsare och hundvän.Ulla bor i en by och ibland på en fäbod i Rättvik. Hon skriver och pratar om sådant som känns viktigt. Hon har tidigare bott i Bangkok och Bryssel, varit analyschef i UD och ambassadör i Vatikanen.Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se

israel man att bangkok dagen ud tankar bryssel amos oz vatikanen gudmundson ulla gudmundson

Hör om artikel fem som skyddar Natos medlemsländer

Ekot Special

Play Episode Listen Later Apr 12, 2022 10:28

Medlemmar i Nato skyddas av det som kallas artikel fem. Hör om alla för en-principen, där en attack mot ett medlemsland innebär en attack mot alla. Natos medlemsländer har gått med på artikel fem i grundfördraget. Den brukar kallas för musketörsparagrafen: en för alla, alla för en, säger Ulla Gudmundson, analyschef på utrikesdepartementet och tidigare biträdande chef för Sveriges Natodelegation.Artikel 5 är en säkerhetsgaranti, att Natoländerna hjälper varandra vid en attack.Detta innebär dock inte att alla medlemsländer omedelbart bidrar med militära medel om ett av medlemsländerna angrips utifrån.Artikel 5 användes efter 11 september-attacken 2001Artikel fem har bara använts en gång, och det var inte USA som ryckte ut till undsättning, som Nato och omvärlden väntat sig. När 11 september hände, den enda gången som artikel 5 har använts av Nato, då var det tvärtom. Det var USA som attackerades, och andra medlemsländer som ryckte ut till USA:s hjälp, säger Sveriges Radios USA-kommentator Ginna Lindberg.Medverkande: Ulla Gudmundson, tidigare biträdande chef för Sveriges Natodelegation, Ginna Lindberg, USA-kommentator på Sveriges Radio.Reporter: Marina Nilsson MalmströmProgramledare: Marcus NilssonProducent: Dennis Jörnmark och Julia Juhlin Karlsson

united states nato detta nder fem sveriges radio natos ekot skyddar medlemmar ginna lindberg sveriges radios usa ulla gudmundson

Påve Fransciskus: tro – politik – reformationen | Hur många divisioner har påven?

Religion och Teologi

Play Episode Listen Later Feb 25, 2022 107:46

Detta är det första delen av en tredelad seminarieserie, som ursprungligen gick av stapeln 26-28:e oktober 2016 på CTR, med särskild anledning av Lutherska världsförbundets och Romersk Katolska Kyrkans gemensamma högtidlighållande av reformationsminnet. Påve Fransciskus besök i Lund (31 oktober 2016) fungerar som katalysator för samtalsserien och dagens avsnitt. Prof. emeritus i systematisk teologi, Gösta Hallonsten, leder ett samtal med Ulla Gudmundson, f.d. ambassadör vid Vatikanen, Kristina Kappelin, journalist samt Göran Rosenberg, journalist och författare, över temat "Hur många divisioner har påven? Den heliga stolen, medierna och politiken" Johanna Gustavsson Lundberg inleder avsnittet med en kort introduktion. ---------------------------------------------- "Religion och Teologi" produceras av Joel Kuhlin, för Centrum för Teologi & Religionsvetenskap. För kritik eller kommentarer till avsnittet, skriv gärna en rad till religionochteologi@outlook.com, eller på Twitter till @reloteol. ---------------------------------------------- Särskilt tack till gruppen Nous för musiken.

religion prof politik detta rosenberg lund centrum m nga ctr hur m teologi vatikanen kristina kappelin ulla gudmundson lutherska

Ulla Gudmundson - Du ser väl till att du blir riktigt duktig!

Play Episode Listen Later Jul 26, 2021 4:23

- Att läsa och skriva är fortfarande det mest lustfyllda jag vet och det som ger självkänsla. Men att som vuxen ha börjat leka med färger och ljud, utan krav på duktighet, det har vidgat min värld. Om Ulla Gudmundson: Ulla Gudmundson är en nyfiken diplomat, frilansskribent, föreläsare och hundvän. Ulla bor i en by och ibland på en fäbod i Rättvik. Hon skriver och pratar om sådant som känns viktigt. Hon har tidigare bott i Bangkok och Bryssel, varit analyschef i UD och ambassadör i Vatikanen. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

men att bangkok blir dagen ud tankar riktigt bryssel duktig vatikanen gudmundson ulla gudmundson

Ulla Gudmundson - Jag tänker mig gärna människor som hundar

Play Episode Listen Later Jul 19, 2021 4:33

- Min vän är en golden retriever. Utsträckt i den varma solen, med en svans som viftar till ibland, lite lojt, för att jaga bort en fluga. Själv är jag mer lik en terrier. Om Ulla Gudmundson: Ulla Gudmundson är en nyfiken diplomat, frilansskribent, föreläsare och hundvän. Ulla bor i en by och ibland på en fäbod i Rättvik. Hon skriver och pratar om sådant som känns viktigt. Hon har tidigare bott i Bangkok och Bryssel, varit analyschef i UD och ambassadör i Vatikanen. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

bangkok sj jag dagen ud mig tankar bryssel hundar vatikanen gudmundson ulla gudmundson

Revolutionen är ett språng mot det okända - Om det öppnas betydelse i Hannah Arendts politiska teori

Play Episode Listen Later Jun 8, 2021 10:37

En revolutionär måste tro att det är möjligt att kliva ut ur historien, menade Hannah Arendt i "Om revolutionen", 1963. En bok som fått Ulla Gudmundson att minnas sin tid i den revolutionära vänsterrörelsen - och hur den tog slut. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Många förändringar i mitt liv, kanske de flesta, har skett smygande. Vänskaper som stillsamt vuxit till sig. Vänskaper som ebbat ut. Rottrådar som letat sig ner på en plats till dess jag upptäckt att jag inte vill lämna den. Rötter som vissnat utan att jag märkt det, förrän uppbrottet redan var ett faktum. Men mitt avfall från den revolutionära marxismen, det kan jag faktiskt datera nästan på dagen. Det inträffade mellan Nobelfesten och Lucia år 1974. Någon vecka tidigare hade vänstergruppen som jag sympatiserade med framträtt för första gången som organiserad politisk kraft på Stockholms universitet, vid en studentstrejk. Nu var vi i vår sympatisörsgrupp ivriga att utvärdera denna erfarenhet. Vad hade vi gjort rätt? Vad fel? Vad hade vi uppnått? Hur skulle vi gå vidare? Men det skulle vi inte. Vi skulle läsa och diskutera ett studiehäfte om maj-68 i Frankrike. Jag minns omslaget: rött med svart text. Jag minns också att något i mig sa nej. Det här kändes för teoretiskt, för långt från min verklighet. Här växte det inre nejet till orkanstyrka Ovanpå det förklarades för oss olärda att om sovjetisk trupp invaderade och ockuperade Sverige så måste vi som marxister välkomna det. För även om man kunde ha kritiska synpunkter på moskvakommunismen - och det var något som just den här vänstergruppen hade i hög grad - så skulle ett sovjetiskt maktövertagande ju innebära att de svenska produktionsmedlen socialiserades. Och objektivt sett var det ett stort framsteg, fick vi höra. Här växte det inre nejet till orkanstyrka. Objektivt eller ej, det här skulle svenska folket aldrig acceptera. Sa jag till mig själv. Och drog. När jag idag, 47 år senare, läser Hannah Arendts bok "Om revolutionen", inser jag hur arendtsk min reaktion var. För en revolution är för existentialisten Arendt en extraordinär händelse, en autentisk erfarenhet. Ordet händelse kommer av handla. Och revolutioner är för Arendt något som görs av levande människor, som handlar i frihet, och de görs för levande människors skull. Revolutioner kan i hennes ögon aldrig motiveras med ett i förväg uppställt, objektivt definierat mål. En revolution är ett språng mot det okända. Historien kan inspirera, men historisk medvetenhet kan också vara farlig, skriver hon provokativt. För en revolutionär måste tro att det är möjligt att kliva ur historien, att börja på nytt. Det är därför som ordet revolution får politisk innebörd först med moderniteten: tidpunkten då människan börjar blicka framåt istället för bakåt. Och det är, menar Arendt, just den förmågan, att lämna något bakom sig och börja om, som är det unika för människan. Arendt fördömer inte Marx. Tvärtom anser hon att han är den största revolutionära tänkaren någonsin. Och hon är ense med honom på en central punkt: uppfattningen att arbetet är det som på det mest grundläggande planet förenar människan med världen. Men medan arbetet för Marx framför allt var en relation mellan människan och den materiella naturen, så är det för Arendt den fysiska grunden till människans gestaltning av världen och till hennes fria handlande i den. Det är ett handlande som alltid inbegriper andra människor, och som därmed är politiskt. Politik är för Arendt en pluralitet av enskilda meningar och enskilda, fria handlingar som bryts mot varandra på den offentliga arenan. Marx fatala misstag var att han på äldre dar i sin teori bytte ut friheten som revolutionens drivkraft mot den historiska nödvändigheten. Det var, anser Arendt, ett förfelat försök att ersätta politik med vetenskap. Det öppnade Pandoras ask: idén om en upplyst elit med mandat att leda den okunniga massan mot ett objektivt mål. Det karakteristiska för Arendts eget politiska tänkande är öppenheten, tvetydigheten, tron på individens förmåga att härda ut och handla i oförutsägbarhetens spänning, och en uppfordran att göra så. Man skulle kunna kalla det demokratins mentala grundtillstånd. Arendt kan uttrycka sig erkännsamt inte bara om Marx utan också om Lenin och Robespierre, men klyftan är djup mellan henne och dem. Däremot finns en djup släktskap finns mellan Arendt och Albert Camus, filosofen vars fokus är den enskilda människan och hennes ångest, hennes vilsenhet och hennes revolt. Men Arendt går som politisk teoretiker ett steg längre än Camus. Hon tar sig an en svår fråga som han lämnar öppen: vad händer efter revolten? Arendts revolutionsbegrepp har två dimensioner: befrielse och frihet. Befrielsen sker när människor reser sig mot makten. Men revolution innefattar också grundläggning, nya ramar och institutioner, med ett vackert uttryck: byggande av rum där friheten kan bo. Därmed var manegen krattad för en ny absolutism Arendt förankrar sitt resonemang i två historiska exempel: den amerikanska revolutionen och den franska. Hon beundrar den amerikanska revolutionen framför allt för att den skedde fredligt, med överläggningar och högtidligt avgivna löften, det som för henne är politikens själva kärna, medan den franska blev våldsam och blodig. Medan de amerikanska grundlagsfäderna, inspirerade av Montesquieus maktdelningslära, byggde institutioner som balanserade varandra, så vägleddes, skriver hon, de franska revolutionärerna av Rousseaus idé om en odelbar allmänvilja. Nationen ersatte den enväldige fursten som maktens källa. Och Robespierres slagord frihetens despoti öppnade för att nationens vilja kunde förkroppsligas i en person. Därmed var manegen krattad för en ny absolutism, under Napoleon Bonaparte. Arendt beklagar djupt att det varit det franska exemplet, inte det pluralistiska amerikanska, som inspirerat senare revolutioner - de franska 1830 och 1848, Pariskommunen 1870, ryska revolutionen 1917. Det är svårt att inte se Arendts idylliska bild av den amerikanska revolutionen som förenklad. Att den unga republiken godtog slaveri och att det upphävdes först efter ett blodigt inbördeskrig är något hon förbigår med tystnad. Förmodligen hänger det ihop med hennes egen bakgrund - Arendt kom som flykting undan nazismen till USA 1941 - och med att hennes bok också är ett inlägg i samtidsdebatten under det kalla kriget. Om revolutionen publicerades 1963. Dess främsta inspirationskälla var Ungernrevolten 1956. Att ungrarna inte enbart protesterade mot sovjetmakten utan också spontant började bygga alternativa politiska strukturer gjorde i Arendts ögon resningen till en revolutionär händelse. Hon såg bevarandet av den transatlantiska civilisationen, bandet mellan USA och Europa, som enda möjligheten till för den västerländska frihetsberättelsen att överleva. Och det förutsatte att båda sidor återupptäckte sitt gemensamma revolutionära arv. Arendt avled 1975. Hon upplevde aldrig Berlinmurens fall, sovjetsystemets sammanbrott och den arabiska våren. Inte heller den djupa kris som världens demokratier, inklusive USA, genomgår sedan åtminstone ett decennium, inte klimatförändringarna och pandemierna som idag griper in både i mänskliga samhällen och i människans och andra arters livsvillkor på jorden. Men grundtankarna i Om revolutionen, om en värld som uppstår och formas genom människors gemensamma, fria handlande och levande ord, de är kanske ännu mer uppfordrande för oss idag än när hon skrev dem. Ulla Gudmundson Arendt, Hannah. Om revolutionen (1963). Svensk översättning av Henrik Gundenäs. Daidalos, 2021.

united states tv man men europa stockholm politik att sverige ett marx inte jag mot obs lenin historiens albert camus svensk hannah arendt camus frankrike nationen medan napoleon bonaparte ordet teori arendt maximilien robespierre dess revolutionen betydelse politiska pandoras berlinmurens nobelfesten befrielsen objektivt arendts ulla gudmundson rousseaus

Luthersson läser världslitteraturen 2018 - Om Alexis De Tocqueville med Ulla Gudmundson

Axess Podd

Play Episode Listen Later Mar 31, 2021 29:44

"Minnen" är berättelsen av en av dem som var med om hur julimonarkin från 1830 gick under år 1848, och efter våldsexcesser omsider ersattes av en lika dysfunktionell republik under Ludvig Napoleon. Ulla Gudmundson, diplomat och skribent, samtalar med Peter Luthersson.

alexis de tocqueville minnen ulla gudmundson

Ulla Gudmundson - de odödliga klassikerna

Play Episode Listen Later Aug 4, 2020 4:32

Kanske är klassikernas största uppgift att hjälpa oss uthärda när vi nått existensens botten. Nu i coronapandemins tid upptäcker många böcker som Camus Pesten, García Marquez Kärlek i kolerans tid och Boccaccios Decamerone, om digerdöden. Ulla Gudmundson är en nyfiken diplomat, frilansskribent, föreläsare och hundvän. Ulla bor i en by och ibland på en fäbod i Rättvik. Hon skriver och pratar om sådant som känns viktigt. Hon har tidigare bott i Bangkok och Bryssel, varit analyschef i UD och ambassadör i Vatikanen. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

garc bangkok dagen kanske ud tankar bryssel vatikanen gudmundson ulla gudmundson

Ulla Gudmundson - längtan är en positiv känsla

Play Episode Listen Later May 4, 2020 4:36

- Coronan har fått mig att återupptäcka en känsla som jag nästan glömt bort. Det är längtan. Jag vet nu att längtan är en positiv känsla. Att en frånvaro kan upplevas lika starkt som en närvaro. Ulla Gudmundson är en nyfiken diplomat, frilansskribent, föreläsare och hundvän. Ulla bor i en by och ibland på en fäbod i Rättvik. Hon skriver och pratar om sådant som känns viktigt. Hon har tidigare bott i Bangkok och Bryssel, varit analyschef i UD och ambassadör i Vatikanen. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

att bangkok jag dagen positiv ud tankar bryssel vatikanen gudmundson ulla gudmundson

Nicole Sabouné är tillbaka – från kemi på KTH till ny popmusik. Och hur har 10-talet låtit i musiken?

P1 Kultur

Play Episode Listen Later Nov 14, 2019 53:30

Fyra år efter förra albumet är indiepopstjärnan Nicole Sabouné tillbaka med en ny ep. Hon gästar studion för ett samtal om vad som lett fram till den. Nicole Sabouné slog igenom stort med debutskivan "Must Exist" 2014. Men efter "Miman" 2015 har det varit relativt tyst från popartisten. Under sabbatsåren har hon studerat kemi på KTH i Stockholm, och när hon nu återvänder med ny musik låter det annorlunda. Varför? Och hur kom behovet av att skriva musik tillbaka? Nicole Sabouné gästar studion för ett samtal om nya ep:n "Come My Love". Hur en typisk 60-tals popdänga låter, eller vad som är utmärkande för 80-tals-sound inom popmusiken är ganska lätt att svara på men hur lät egentligen 2010-talet? Decenniet går mot sitt slut och summeringarna av årtiondets bästa låtar börjar dyka upp men vad var speciellt med 10-tals-musiken? Vi försöker fånga 10-talets sound helt utan distans med Musikguiden i P3:s Tina Mehrafzoon. Varje vecka låter vi någon av medarbetarna på kulturredaktionen välja ett ord som sätter fingret på den tid vi lever i. Och den här veckan har Mina Benaissa sett hur några som redan var uträknade fått - eller kanske tagit sig - en andra chans. Veckans ord är comeback. Kulturredaktionens Emma Engström har sett Roy Anderssons på förhand hyllade "Om det oändliga", och danskritiker Cecilia Blomberg har sett den israeliskfödde koreografen Hofesh Shechters nya föreställning "Grand finale" som gästspelar på Dansens hus i Stockholm. Dessutom får vi en OBS-essä, i dag signerad skribenten och diplomaten Ulla Gudmundson som reflekterar över Almapristagaren Philip Pullmans realism - och återförtrollning av världen. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Felicia Frithiof

israel men ny stockholm kultur varf dessutom obs veckans tillbaka p3 varje fyra kemi popmusik och hur musiken talet kth roy andersson tina mehrafzoon musikguiden cecilia blomberg dansens ulla gudmundson

Att återförtrolla världen: Philip Pullman och observationens eros

Play Episode Listen Later Nov 14, 2019 10:57

Författaren Philip Pullmans skrivande handlar om att pussla ihop något som gick sönder i mänskligheten för över trehundra år sedan. Skribenten och diplomaten Ulla Gudmundson berättar mer i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Sommaren när jag var åtta år hade jag en upplevelse som bara kan kallas existentiell. Den kom, inte på vägen till Damaskus, men väl till glasskiosken, i dalabyn där jag tillbringade mina skollov. Julidagen var ovanligt het. När jag var nästan framme hände det. Världen tog ett grepp om mig. Jag minns att jag tänkte: det här är inte film! Det är på riktigt! Det händer nu! Jag stirrade på mina sandalklädda fötter klafs, klafs i den kladdiga asfalten. Och på trafikspegeln i sin gulochsvartrandiga ram. Allt fanns. Det kan låta banalt, men det var det inte. Jag tror det jag upplevde var det som digitalkonstnären Jenny Odell har kallat observationens eros. En överväldigande känsla av närvaro. Av kroppslig delaktighet i världen, fri från impulsen att analysera, handla, kontrollera. Jag är övertygad om att det är den upplevelsen som den brittiske barnboksförfattaren Philip Pullman beskriver i sin essäbok Daemon Voices. Han har två sådana minnen, och jag tror de är nyckeln till hans författarskap. För han kommer tillbaka till känslan gång på gång. Jag vet aldrig vad mitt tema är förrän historien redan är på väg, skriver han. Jag börjar aldrig med en idé. Jag börjar med färger, ljud, atmosfär. Inte med en disposition. Jag har försökt. Men den del av mig som ville skriva så kunde inte. Och den del som kunde skriva ville inte. Pullman vill inte kallas barnboksförfattare. Han vill skriva för alla åldrar. Han citerar sin kollega C S Lewis, som skapade Narnia: När jag var barn, gillade jag sockerdricka. Jag hade nog inte tyckt om vitt vin. Nu, som vuxen, dricker jag gärna vitt vin. Men jag gillar fortfarande sockerdricka. Som vuxen läsare av Pullmans böcker ser man tydligt att där och det gäller förstås alla goda barnböcker finns både vin och sockerdricka, flera nivåer. Också sagopersonerna upplever observationens eros. I trilogin Den mörka materien, som blev Pullmans stora genombrott som författare, kretsar handlingen kring en mystisk substans, Stoft. Både vetenskapen och kyrkans fruktade säkerhetstjänst är på jakt efter den. Huvudpersonen, den tolvåriga flickan Lyra, förklarar för forskaren Mary Malone att hon bara kan se Stoft om hon lägger ner de analytiska vapnen, blir avspänd och tillitsfull. Och Malone förstår. Ja, du måste härda ut i osäkerhet, mysterium, tvivel, utan att gripa efter fakta och förnuft. Det är ett citat, hämtat från John Keats, en av den brittiska romantiska poesins ikoner. Och det är ingen slump. Romantiken idealiserade barnet. The child is father of the man, barnet är mannens far, skrev en annan poet, William Wordsworth. Men Pullman stannar inte där. Han börjar med sockerdrickan men vill gå vidare till vinet. Han vill skildra resan från barndom till vuxenhet, från oskuld till erfarenhet. Arketypen är Eva, som i Första Mosebok bryter mot Guds förbud och biter i frukten från kunskapens träd. För henne tar Pullman, inspirerad av förromantiska poeter som John Milton och William Blake, tydligt parti. Men erfarenhet innebär också att paradiset går förlorat barnets omedvetna elegans och spontana förmågor. Lyra förlorar förmågan att tolka guldkompassens symboler när hon går in i puberteten. Bara år av studier kan ge den tillbaka. Pullman började som lärare och tron att lärande och bildning underlättar barns väg till vuxenhet löper som en röd tråd genom hans böcker. Men ett annat spår är att erfarenhet innebär smärta, insikten att världen är tragisk. Att gott och ont i människan är intrasslade med varandra. Pullman kallas ofta fantasyförfattare. När han år 2005 fick ALMA-priset, barnlitteraturens största pris, var motiveringen att han förnyat fantasygenren. Själv understryker han att han skriver i en realistisk tradition. Han är i själva verket kritisk till fantasy, inklusive till ikoner som Lewis och Tolkien. Det är ingen konst att hitta på, men fantasykaraktärer blir ofta bleka, utan kött och blod, säger han. Och det gäller definitivt inte person- och miljöskildring i hans egna böcker. I själva verket är det just konkretionen, det faktum att man känner igen sig i hans världar som gör dem så övertygande. Pullman använder samma grepp som Margaret Atwood i dystopin Tjänarinnans berättelse: det som skrämmer är att allt känns så välbekant. Linsen vrids bara en liten liten smula. Det är vår egen värld som gått snett. Och Pullman väjer inte för vuxenlivets mörka sidor, inklusive våld och död. I boken The Butterfly Tattoo utsätter en far sin dotter för sexuella övergrepp. I serien om flickdetektiven Sally Lockhart, där scenen är 1800-talets London, kidnappas en flicka in i prostitution och opiumröken ligger tjock i källarhålorna. Våldtäkt förekommer i flera böcker. Pullman vill, säger han, skildra sådant som barn har upplevt och som dagens barn faktiskt kan få uppleva. Inte bara våld. Han kan, med stor ömsinthet, antyda den vaknande sexualiteten hos en elva-tolvåring. Svagast är han i rena kärleksscener, då kommer han farligt nära Harlekinromanen. Pullman är inte bara realist, han är materialist och ateist. Han avvisar helt tanken på en andlig verklighet. Men i hans böcker har varje människa en daemon, en del av personligheten som har djurgestalt. Och det vimlar av häxor, änglar, flodgudar, feer och talande isbjörnar. Hur får han ihop det? Jag tror nyckeln finns i Cigazze, staden som spelar en huvudroll i Den mörka materien. Cigazze är världen som gått överstyr och som rubbat universum. Härifrån har alla vuxna flytt, undan Gengångarna som dödar genom att suga ut det unikt mänskliga hos dem, deras medvetenhet. Något gick snett, får vi veta, för trehundra år sedan Då begick Cigazzes vise ett ödesdigert misstag. Pullmans måltavla är svår att missa: det han syftar på är 1600-talets vetenskapliga revolution, yxhugget som i polemik mot en religiöst grundad världsbild klöv verkligheten i en materiell och en andlig dimension. Det är den dikotomin, med Max Webers ord världens avförtrollning, som Pullman vill upphäva. Det mest avskyvärda i Den mörka materien är de vetenskapliga experiment som går ut på ett med ett giljotinhugg skilja barn från deras daemoner. Då kan de aldrig bli medvetna vuxna, de blir manipulerbara robotar. I The Secret Commonwealth är temat den vuxna Lyras jakt på sin förrymda daemon, mården Pantalaimon. Han söker efter hennes borttappade fantasi. Pullman gör inte anspråk på att skriva stor litteratur. Han berättar historier. Men han har ett budskap, och här blir det nästan övertydligt. Han vill återskapa en förlorad, vibrerande resonans mellan människans medvetenhet, inklusive fantasin, och den fysiska värld som hon är en del av. Och jag tror att det var den resonansen som en åttaårig flicka drabbades av, då, en ovanligt het julidag, för längesen. Ulla Gudmundson, skribent och diplomat Musik 'Lonesome Journey' av Serjo De Lua, Keys of Moon Music. Creative Commons (CC BY 3.0). BreakingCopyright: https://youtu.be/p5cWMxzzMdA

men keys att tolkien av sj allt inte jag eros bara obs cs lewis margaret atwood guds pullman william blake sommaren terf ocks john milton john keats damaskus philip pullman william wordsworth geng jenny odell linsen mosebok romantiken skribenten huvudpersonen mary malone lyras ulla gudmundson

Ulla Gudmundson - jag hade lite virke i garaget

Play Episode Listen Later Jul 24, 2019 4:48

- Skillnaden mellan Erik och mig är att jag som har tummen mitt i handen alltid tror det är kört. Erik vet att det mesta går att rätta till och hur man gör det. Ulla Gudmundson är en nyfiken frilansskribent, föreläsare, hundvän och diplomat. Ulla bor i en by i Rättvik, skriver och pratar om sådant som känns viktigt. Hon har bott i Bangkok och Bryssel, varit analyschef i UD och ambassadör i Vatikanen. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

lite bangkok jag dagen ud hade tankar skillnaden bryssel virke vatikanen gudmundson garaget ulla gudmundson

Ulla Gudmundson - jag blir alltmer stationär

Play Episode Listen Later Jul 17, 2019 4:56

- För mig har djupdimensionen, den platsbundna, som hotar att gå förlorad när världen binds ihop och snurrar allt fortare, blivit allt viktigare med åren. Ulla Gudmundson är en nyfiken frilansskribent, föreläsare, hundvän och diplomat. Ulla bor i en by i Rättvik, skriver och pratar om sådant som känns viktigt. Hon har bott i Bangkok och Bryssel, varit analyschef i UD och ambassadör i Vatikanen. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

bangkok jag blir dagen ud tankar bryssel vatikanen gudmundson alltmer ulla gudmundson

Karin - Vilka idéer kommer att prägla 2018?

Seminariet

Play Episode Listen Later Dec 13, 2017 29:43

Hur ser framtidens intellektuella landskap ut? Fortsätter socialdemokratins nedgång? Är populismen här för att stanna? Finns det alltjämt ett utrymme för liberal internationalism? Eller är det snarare en återuppväckt konservatism som är de kosmopolitiska idealens sista hopp? I säsongens sista avsnitt möter Karin Dan Korn, Christer Sturmark och Ulla Gudmundson i en diskussion om kosmopolitism, konservatism och populism. Missa inte att köpa våra tre essäer om kosmopolitism, skrivna av Financial Times krönikören Janan Ganesh, författaren Thomas Engström och en klassiker av filosofen Immanuel Kant. https://timbro.se/produkt-kategori/essaer/

eller financial times kommer vilka finns forts missa immanuel kant christer sturmark janan ganesh ulla gudmundson thomas engstr

Vilka idéer kommer att prägla 2018?

Karin

Play Episode Listen Later Dec 13, 2017 29:43

eller financial times kommer vilka finns forts missa immanuel kant christer sturmark janan ganesh ulla gudmundson thomas engstr

Vad ligger bakom den ökande antisemitismen?

Luthersson läser världslitteraturen

Play Episode Listen Later Jun 30, 2017 44:39

Hakkors, hot och förföljelse antisemitismen har i år ökat dramatiskt i USA, men trenden gäller även övriga världen. Reportage från Washington i veckans Människor och tro. Frilansjournalist Petra Socolovsky har besökt det nyligen vandaliserade judiska kulturcentret Annandale utanför Washington DC och American Jewish Committees årliga världsmöte i juni där antisemitismen i alt-right-rörelsen diskuterades. I studion Lars M Andersson, historiker som forskat på bland annat återkommande antisemitiska motiv i populärkulturen. Anders Arborelius har denna vecka installerats som historiens förste svenske kardinal. Sveriges radios korrespondent Nathalie Rothschild har träffat honom. Vad betyder utnämningen av Arborelius för katoliker i Sverige och vilken uppgift kan han få som kardinal? Denna vecka har även en av påvens närmaste män kallats till Australien för att ställas till svars för sexuella övergrepp hur klarar den katolska kyrkan att hantera sina förbrytelser? Ulla Gudmundson, tidigare ambassadör vid Den heliga stolen, bidrar med en analys. Härom veckan öppnade en liberal moské i Berlin, Ibn-Rushd-Goethe-moskén, där alla oavsett sexuell läggning är välkomna och kvinnor och män ber sida vid sida. Moskén blev omedelbart utsatt för hot och förföljelse. Tomas Lundin, Svenska Dagbladets korrespondent, är med oss på telefon från Bonn. Den Rosa Stenen heter Björn Roslunds nya bok. Han är universitetslektor, musiker och tonsättare som nu kommer ut med en serie berättelser om andlighet och reinkarnation. I Människor och tro samtalar han med programledare Tithi Hahn. Veckans krönika kommer från Jenny Sanner Roosqvist, Sveriges radios korrespondent i New York, och handlar om en betydelsefull brudtårta. Konditor Jack Phillips vägrade baka en till Charlie Craig och David Mullins eftersom han är emot samkönade äktenskap. Vad är viktigast att av religiösa skäl få säga nej till homosexuella kunder eller att slippa diskrimineras för sin sexuella läggnings skull? Frågan är aktuell i USA:s högsta domstol.

united states new york washington washington dc berlin bj sverige sveriges australien bonn reportage veckans tro bakom ligger annandale mosk svenska dagbladets david mullins antisemitismen anders arborelius charlie craig ulla gudmundson nathalie rothschild arborelius jenny sanner roosqvist tithi hahn

Om Alexis De Tocqueville med Ulla Gudmundson

Play Episode Listen Later Mar 15, 2017 29:45

Alexis de Tocqueville (1805-1859) är upphovsman till flera fascinerande verk, utmärkta av iakttagelseförmåga, tankeklarhet och kompromisslös uppriktighet. "Om demokratin i Amerika" redovisar kunskaper inhämtade och erfarenheter gjorda under en resa till den unga federationen 1831. "Den gamla regimen och revolutionen" är en pedantisk förteckning av de missförhållanden i Ludvig XVI:s Frankrike som närmast av nödvändighet resulterade i 1789 års revolution. "Minnen" är berättelsen av en av dem som var med om hur julimonarkin från 1830 gick under år 1848, och efter våldsexcesser omsider ersattes av en lika dysfunktionell republik under Ludvig Napoleon. Ulla Gudmundson, diplomat och skribent, samtalar med Peter Luthersson.

amerika frankrike alexis de tocqueville minnen ulla gudmundson

Studio axess 2016 - Ulla Gudmundson - Kampen om den indiska nationen

Axess Podd

Play Episode Listen Later Sep 24, 2016 27:52

Sedan två år styrs Indien av premiärminister Narendra Modi, som leder partiet BJP. Modi har ett marknadsekonomiskt program, men han och hans parti hämtar också mycket av sin inspiration från den hindunationalistiska traditionen. Hur stark är denna nationalistiska strömning? Vad går den ut på? Vad får kombinationen av nationalism och en mycket snabbt växande ekonomi för följder? Författaren och diplomaten Ulla Gudmundson samtalar med PJ Anders Linder.

indien modi sedan narendra modi kampen nationen bjp indiska axess ulla gudmundson

Slaget om Västsahara

Konflikt

Play Episode Listen Later Nov 28, 2015 56:15

Om den bortglömda konflikten i Västsahara, som under en intensiv vecka i höst hamnade högst på den svenska politiska agendan. Varför? Och vad säger det hela om riktningen för svensk utrikespolitik? Detta program utgick på grund av terrorattentaten i Paris den 13 november. Det sändes i stället 28 november. 09.03 i P1. Detta program handlar om Västsahara. Skådeplatsen är Sverige, men för att förstå debatten om ett eventuellt erkännande av Västsahara börjar programmet med att blicka bakåt, till den så kallade gröna marschen i november 1975. Hundratusentals marockaner korsade då, tillsammans med marockansk militär, gränsen mellan Marocko och det som fram till dess varit Spanska Sahara. Men, det fanns ett problem: nämligen västsaharier som menade att det här området tillhörde dem, att Västsahara skulle vara självständigt. Trots att den internationella domstolen i Haag slog fast att Marocko inte har rätt till området då 1975, så följde en väpnad kamp mellan framför allt Marocko och den västsahariska gruppen Polisario.1991 mäklade FN fram ett eldupphör mellan Marocko och Polisario - vid den tidpunkten kontrollerade Marocko hela kusten och alla stora städer, medan Polisario hade kontrollen över en del av Västsahara som egentligen bara är öken och de flyktingläger som upprättats i grannlandet Algeriet. Meningen var att Västsaharas framtid skulle bestämmas av en folkomröstning. Men den har inte hållits.Konflikten frös fast, och Västsahara sjönk undan från världens medvetande, även för de flesta här i Sverige, tills den alltså plötsligt bubblade upp igen, för en dryg månad sedan. Vad var det då som hände? Konflikts producent Anja Sahlberg, som länge bevakat Västsaharafrågan, följde marockanska politiker och västsahariska aktivister under några intensiva dagar i Stockholm. Hon träffade bland andra den marockanska politikern Nabila Mounib och den västsahariska aktivisten Aminatou Haidar.Dagens program fokuserar på storpolitiken, men det här är ju förstås en konflikt som också handlar om människor. Västsaharier i ockuperat område vittnar om kränkningar av mänskliga rättigheter. I flyktinglägren i öknen i grannlandet Algeriet lever folk under mycket svåra förhållanden, inte minst på grund av den intensiva hettan. Men de senaste veckorna har kraftiga skyfall har förstört både hus och infrastruktur i lägren. Det berättar den västsahariska aktivisten Malainin Lakhal, som bor i lägren, när Ahmed Mulai, en västsaharisk politisk flykting här i Sverige, när han ringde upp honom.Den kända västsahariska aktivisten Aminatou Haidar menar att Sverige kan göra verklig skillnad och bidra till en slutgiltig lösning av konflikten som varat i 40 år. Men vad kan egentligen Sverige göra, vad bör Sverige göra och vad säger Sveriges agerande i Västsaharafrågan om riktningen för svensk utrikespolitik? Konflikts Ivar Ekman träffade Kenneth G Forslund (S) och Karin Enström (M), som båda sitter i riksdagens utrikesutskott och därmed drogs in i kampen om Västsahara under hösten.Gäster i studion är Hans Corell, jurist och tidigare rättschef på FN, Lars Schmidt, journalist som rest mycket i Västsahara och som skrivit boken Tyst territorium, Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och Ulla Gudmundson, tidigare analyschef på UD, i dag fri skribent och utrikespolitisk analytiker.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

men stockholm sverige konflikt detta sveriges varf dagens konflikten trots fn ud haag konflikts meningen slaget tyst marocko lars schmidt algeriet polisario socialdemokrater hundratusentals ulf bjereld ulla gudmundson karin enstr anja sahlberg

Människor och tro Pilgrimers död skapar regional spänning 2015-10-01 kl. 14.03

Play Episode Listen Later Oct 1, 2015 44:40

Storpolitiska efterverkningar efter pilgrimers död i Mecka. Högt tonläge mellan Iran och Saudiarabien. Alexandra Sandels beskriver bakgrund och konsekvenser. Frågan om samvetsfrihet i svensk sjukvård går in i nytt skede med stämningsansökningar från två barnmorskor som vill få prövat om de diskiminerats när de nekats jobb med anledning av att de inte medverkar vid abort. Reportage av Teresa Kristoffersson. Nyheter i korthet med Alexandra Sandels.Retreatgården Berget blir katolskt. Förstämning och ilska från svenskkyrkligt håll. Varför väcker det så starka känslor? Samtal med David Berjlund, frilansjournalilst som följer ekumeniska frågor, Mikael Mogren, biskop i Västerås stift och Ulla Gudmundson, tidigare ambassadör vid den Heliga stolen. Krönika av Inger Arenander, SRs korrespondent i Washington. Ny bok om människors föreställningar om Muhammed av Jonas Svensson, islamolog vid Linnéuniversitetet i Växjö. Samtal om olikheter, föreställningar och bilder av Muhammed utifrån boken Männi

washington ny iran regional kr varf reportage saudi arabien tro nyheter muhammed samtal skapar srs heliga mecka jonas svensson inger arenander ulla gudmundson

Människor och tro Fatwan som kom av sig 2015-06-18 kl. 14.03

Play Episode Listen Later Jun 18, 2015 44:42

Dödsskjutningar i Emanuel AME kyrkan i Charleston , South Carolina, USA. Polisen betecknar dådet som ett hatbrott. Kyrkan en av de äldsta och största svarta församlingarna i stan, en symbol för kamp mot slaveri och plats för medborgarrättsrörelsen och Martin Luther King. Samtal med Martin Gens, reporter på SRs Ekoredaktion. Danmark till val med budskapet hårdare tag mot invandrare och invandring. Dansk-iranska röster om tonläget och analys av Gösta Lempert, frilansjournalist som följer dansk politik. Reportage om fatwan som kom av sig. Sveriges muslimer hade hoppats på tydligare regelverk vad som gäller för fastetider under ramadan. Reporter Simon Sarnecki, som var med på imamkonferensen då Europeiska fatwarådet kom på besök.Tribunalen mot sexuella övergrepp i Katolska kyrkan, vad betyder den? Samtal med Ulla Gudmundson, tidigare Sveriges ambassadör vid den Heliga stolen. Krönika av Johanna Melén. Samtal om vägval i musik och tro med Isabella Lundgren, prisad jazzsångerska.

united states south carolina martin luther king jr kr charleston av kom sveriges danmark reportage sig tro dansk samtal polisen kyrkan heliga europeiska lempert katolska emanuel ame johanna mel isabella lundgren ulla gudmundson

Artilleri eller kulturdiplomati?

Konflikt

Play Episode Listen Later May 23, 2015 55:55

Om hårda och mjuka vapen i en värld där antalet krig blir allt fler. Vad är egentligen mest effektivt mot terrorgrupper och krigshetsare - tungt artilleri eller kulturdiplomati? Hör röster från UD, Bryssel och Viktoria and Albert museum i London, om vilka maktmedel som är mäktigast i vår tid. Det har gått 25 år sedan den amerikanske statsvetaren och harvardprofessorn Joseph Nye som förklarade sin världsberömda syn på makt, och hur ett land kan dela in sina möjliga maktmedel i hårda - det vill säga militära och ekonomiska - och mjuka medel, som mer handlar om att få andra att vilja samma sak som man själv. Dagens Konflikt handlar om makt. Makt att påverka världen. Makt att förebygga krig. Makt att lösa infekterade konflikter. Fokus ligger inte på militära muskler, utan det där andra mjuka. Vad är det? Och framför allt hur effektivt är det? Gäster i studion är Ulla Gudmundson, före detta diplomat och analyschef på UD och Olle Wästberg, regeringens demokratiutredare och tidigare diplomat. Programmet börjar i Sverige, i en tid då många ropar på upprustning av försvaret, delvis som en följd av Rysslands agerande i Ukraina och över Östersjön. Vi har sett ökande anslag till försvaret, en borgerlighet som försöker väcka nytt liv i Natofrågan, och en försvarsminister som militäriserar Gotland och vill öka det militära samarbetet med USA. Har de hårda perspektiven tagit all luft i den säkerhetspolitiska debatten? Konflikts Erik Hedtjärn begav sig till en av alla de platser där den här debatten har förts den här våren, Europahuset i Stockholm. Vad har konst att göra med makt och framgångsrik utrikespolitik? Brittiska muséer har länge haft en unik ställning, med en självständig och kreativ kulturdiplomati. Konflikts Kajsa Boglind begav sig till Victoria and Albert museum i London för att se vilken betydelse kulturdiplomatin har i en stormakt som tvingats dra ner på försvaret samtidigt som det som kallas mjuk makt också verkar vara på väg att stagnera. Det handlar inte längre om vems armé som vinner utan vems berättelse som vinner, menar Harvardprofessorn Joseph Nye, som ju är den som myntade begreppet "soft power" 1990. Vad tänker den person som är satt att försöka mäkla fred i en av vår tids mest svårlösta konflikter om det här? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp den svensk-italienska diplomaten Staffan de Mistura. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

united states fokus stockholm eller sverige konflikt ukraina ud viktoria programmet gotland makt mistura rysslands staffan bryssel brittiska joseph nye olle w artilleri ulla gudmundson

Människor och tro Katolsk familjesyn under prövning 2015-01-08 kl. 14.03

Play Episode Listen Later Jan 8, 2015 44:17

Muslimska reaktioner och fördömanden efter gårdagens attack mot satirtidskriften Charlie Hebdo i Paris. Samtal med frilansjournalisten Anna Trenning-Himmelsbach. I år samlas katolska kyrkans företrädare för ett historiskt möte om familjen. Kan kyrkans syn på homosexualitet och skilsmässa förändras? När biskopar och kardinaler samlades i Rom för den två veckor långa familjesynoden i oktober ifjol blottades en spricka inom den katolska kyrkan. Oenigheten kring synen på äktenskap, skilsmässa och samkönade relationer är djupgående. Kan vi förvänta oss reformer i påtaglig form eller status quo? Medverkande:Ulf Jonsson, chefredaktör för den katolska tidskriften Signum och Ulla Gudmundson, tidigare Sveriges ambassadör vid Vatikanen och numera frilansskribent, som följer utvecklingen i katolska kyrkan samt i reportageform den brittiska teologen och feministen Tina Beattie. Reporter Cemil Arikan

rom sveriges charlie hebdo tro samtal signum muslimska vatikanen katolsk ulla gudmundson

Kaosets tidevarv

Konflikt

Play Episode Listen Later Aug 23, 2014 56:02

Om upplösta gränser, skuggkrig och bombade barn i Gaza. Efter en lång, het och blodig sommar i norra Irak, östra Ukraina och på många håll i världen så ställer vi frågorna: Vad är det för fel på den här världen? Lever vi i kaosets tidevarv? Hör tänkare om kaoset som uppstår när USA återvänder till hemlandet, om den bortglömda betydelsen av geografi, om det galna Europa och hör torghandlare om oron när världspolitiken faller samman. Sommaren har varit mycket dramatiskt. Hör röster från Skärholmen och Södermalm i Stockholm, som Konflikts Kajsa Boglind samlat, om oron folk känner inför utvecklingen i världen. För att försöka förstå vad som händer ringde Konflikt upp några tänkare som jobbar med makt- och geopolitiska analyser. Först ut är Randall Schweller som är Professor i statsvetenskap vid Ohio State University. Han har i år gett ut boken Maxwells Demon and the golden Apple - Global discord in the new millenium och i den skriver han om att vi just nu är inne i en mycket snabb förändring av världsordningen, framförallt på grund av att USA drar sig tillbaka. Randall Schweller intervjuas av Jesper Lindau och säger att nu stundar det han kallar för den ”Eviga skärselden” där inte mycket blir gjort i takt med att internationella relationer blir alltmer komplicerade. Den andre, som det kallas, ”realisten” i Konflikt är Robert Kaplan, amerikansk journalist och analytiker som länge gjort sig ett namn som en ytterst pessimistisk bedömare av världspolitiken, i allt från boken Balkan Ghosts om motsättningarna på Balkan, till essän The Coming Anarchy. Det gäller att dra fram kartorna igen, säger han i ett samtal med Ivar Ekman. Globaliseringens eliter har länge trott att dom kan fly undan grundläggande koncept som terräng, geografi och gränser, säger Kaplan, men utvecklingen idag visar att dom hade fel. I Konflikts studio för att reagera på dessa tankar finns Ulla Gudmundson som är skribent och säkerhetspolitisk analytiker, tidigare bl a analyschef på UD. I en studio i Oslo sitter Mats Karlsson, tidigare vicechef och landansvarig på Världsbanken, och i september tillträdande direktör för Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Ett annat perspektiv har Ian Shaw som forskar i kulturgeografi vid universitetet i skotska Glasgow. Han har ägnat mycket tid åt drönarkrigets konsekvenser, både för människorna på marken och för säkerhetspolitiken i stort. Enligt Shaw är drönarkriget, som förs ibland annat Somalia, Yemen och Afghanistan ett mått på att USA inte alls drar sig tillbaka från världen. I detta kaosets Konflikt vänder vi sedan blicken mot Europa. Hur ser man på den nya globala oordningen här? I synnerhet i det land som alla pratar om som nyckeln till ett starkare europeiskt engagemang i att lösa världens kriser, nämligen Tyskland. Konflikts Daniela Marquardt ställde frågan till den tyska analytikern Constanze Stelzenmüller vid German Marshall Fund i Berlin. Hon anser att om bara Europa tar sig samman, så kan den gamla liberala ordningen, med USA som global ordningsman, upprätthållas. En helt annan bild av utvecklingen i Europa har Emmanuel Todd som är fransk historiker och demograf som på 70-talet förutspådde Sovjetunionens kollaps och redan 2002 skrev om USAs kommande återtåg i världen och risken för en kommande finanskris. Hans bild av Europas framtid är dystrare och som historiker är han, efter kriget i Ukraina började, orolig för den historielöshet som råder i Europa. Han ser ett EU som nu långsamt faller samman. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

united states professor european union berlin europa afghanistan gaza glasgow hans stockholm oslo ohio state university efter ett yemen balkans somalia konflikt kaplan lever irak ukraina tyskland ud usas sommaren german marshall fund sovjetunionens robert kaplan eviga ian shaw constanze stelzenm utrikespolitiska emmanuel todd ulla gudmundson mats karlsson jesper lindau ivar ekman

Människor och tro 2014-05-08 kl. 14.03