POPULARITY
Möt Christer Karlsson.Christer började sin kriminella bana som 11 åring och blev erbjuden sin första spruta när han var 13 år. Christer placerades på allt från ungdomsfängelser , tukthus till anstalter och psykiatriska institutioner.Med 54 domar i ryggsäcken och en hel smärta i personliga förluster och sociala finner han en lösning och kapitulerar mot missbruket.1997 bildade Christer Kriminellas revansch i samhället (Kris )med mål och syfte att främja kriminellas väg tillbaka till samhället.Föreningens medlemmar utgörs huvudsakligen av före detta kriminella och de arbetar främst lokalt genom personliga kontakter för att stötta varandra till ett liv utan brottslighet och droger. Idag snart 30 år senare har föreningen en historia av stora blödningar pga inre konflikter i både ledning och i person.Det har resulterat i hot, personliga drev, stöld ,kupper ,uthängande på sociala medier och en anmälan för ekonomisk brottslighet.Samt Även där poddar finns @youtube @acastsweden @spotifyswedenGillar du det vi gör och vill stötta oss gå isåfall gärna in och kom med förslag på gäster och innehåll. Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal! Tack för att ni tittar,delar och diskuterar! Visuals/Redigering: @danieltobar ***Detta är en personlig berättelse utifrån gästens perspektiv. Dialogiskt tar givetvis avstånd från all romantisering och glorifiering av droger, våld, kriminalitet, rasism, mobbing, trakasserier m.m.*** Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Kriminellas revansch i samhället (KRIS) är en politiskt och icke religiöst obunden organisation i Sverige bildad 1997 i Stockholm och med mål och syfte att främja kriminellas väg tillbaka till samhället. Föreningens medlemmar utgörs huvudsakligen av före detta kriminella och de arbetar främst lokalt genom personliga kontakter för att stötta varandra till ett liv utan brottslighet och droger. En av aktiviteterna de blivit uppmärksammade för är hur de möter nymuckade exfångar som är villiga att börja leva ett hederligt och drogfritt liv. Kris grundades av Christer Karlsson 1997 Vi citerar SVT 24 den 20 NOVEMBER 2024: ”Stockholms stad har polisanmält Kris, Kriminellas revansch i samhället, i Stockholm och drar med omedelbar verkan in bidragen till den ideella föreningen. Det kan SVT nu avslöja. Orsaken är att toppar inom Kris Stockholm har använt föreningens pengar för privat bruk.Stockholm stad valde att dra in 750 000 kronor som är den årliga bidraget.” Med oss på Debatt har vi med: Gibbe Woldu,förbundsordförande Sara Woldu , ordförande Kris Stockholm Peter Söderlund Ordförande X-CONS RIKS och den första som muckhämtades Kris Sanna Eriksson, Valberedningen Samt Även där poddar finns @youtube @acastsweden @spotifysweden Gillar du det vi gör och vill stötta oss gå isåfall gärna in och kom med förslag på gäster och innehåll. Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal! Tack för att ni tittar,delar och diskuterar! Visuals/Redigering: @danieltobar ***Detta är en personlig berättelse utifrån gästens perspektiv. Dialogiskt tar givetvis avstånd från all romantisering och glorifiering av droger, våld, kriminalitet, rasism, mobbing, trakasserier m.m.*** Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Från 2019. Försvarsmaktens helikopter Helge 99 åker ut på en rutinövning. Åtta minuter efter start kraschar den i havet. Bara en av sju i besättningen överlever i den värsta militära olyckan på 35 år. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. 18 november 2003 vaknar 19-åriga Jacob De Vries upp i vattnet. Hans senaste minne är att han sitter i helikoptern på väg ut mot en övning. Nu täcks vattenytan av flygbränsle och runt om honom ligger det vrakdelar från helikoptern han precis satt i.150 meter bort ligger räddningsbåten Märta Collin som skulle öva mot helikoptern. Ombord finns sjöräddarna Christer Karlsson och Mikael Johansson.“Vi tror ju inte att det är sant förrän vi tänder strålkastaren på Märta Collin och bara ser massa vrakrester framför oss.”Larmsamtalen i dokumentären är citerade från Kalla fakta-dokumentären “Räddare i nöd”.Medverkande:Jacob De Vries, överlevande.Christer Karlsson, tidigare Sjöräddningssällskapet.Mikael Johansson, tidigare frivillig sjöräddare.Gun-Britt Waerneman, änka till Mikael Waerneman.Linn Waerneman, dotter till Mikael Waerneman.Lars Bertil Rystrand, tidigare navigatör.Monika Lindén, tidigare flygledare på Säve-basen.En dokumentär av: Alexandra Sannemalm.Producent: Lars Truedson / Tredje Statsmakten Media.Exekutiv producent: Jon Jordås.Dokumentären är producerad 2019.
Hur är det att vara man i dag? Är det okej att prata känslor, vara rädd och visa sig sårbar? Och vad händer när män uttrycker ilska och tar till våld – är det verkligen helt oacceptabelt? I veckans avsnitt samtalar Marco Vega, Christer Karlsson och Mike Holdstock om maskulinitet, papparollen, det könlösa samhället och ofrivilligt celibat.Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2019.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I avsnitt 102 träffar vi Erik Valinger, som precis skrivit boken ”Skogsnäringens expansion 1850 – 1900” tillsammans med Christer Karlsson. Erik berättar hur boken uppkom och processen att skriva den. Vi får också höra hur Sverige gick från ett mycket fattigt land till ett betydligt mera välmående från mitten på 1800 talet till början på […]
I avsnitt 99 träffar vi Christer Karlsson, som varit försöksledare i Siljansfors. Där har han studerat och jobbat med frötallar och utvecklat Siljansforsmetoden. Det blir ett samtal om hur man kan tänka kring frötallar och vad Siljansforsmetoden innebär. Hur många frötallar ska man ha, när ska man markbereda och när ska man avveckla frötallarna? Och […]
Mikael Wiehe och författarna Johanna Nilsson och Patrik Svensson i en gudstjänst från Bokmässan i Göteborg. Samtal och textläsning finns nu som PODD på SRplay och där poddar finns!Mikael Wiehe har valt att avsluta sin allra sista konsertturné med sitt framträdande här. Författarna Patrik Svensson och Johanna Nilsson samtalar kring och läser ur sina nya böcker Den lodande människan respektive Ängeln på Rival med kyrkoherde Lars Björksell som leder gudstjänsten. Vi hör även kören Kärlekör från Kärlekens kyrka i Halmstad under ledning av Stefan Ljungberg.I centrum står den fantastiska blågröna planet som vi bebor och hur vi människor hanterar vårt ansvar för den och för varandra. Patrik Svensson skriver om havets skönhet och skörhet, Johanna Nilsson skriver om människoöden i klimatkrisens tid och Mikael Wiehe sjunger om de smältande isarna.Klimatkrisen påverkar oss alla, från det lokala perspektivet till det globala. Den är vår tids ödesfråga och att snabbt vända utvecklingen är en grundförutsättning för många arters överlevnad inte minst vår egen.Vi upptäcker något, vi erövrar det och vi förgör det. Är det alltid så? Är det så människan är förutbestämd att förhålla sig till världen? ur Den lodande människan av Patrik SvenssonMedverkande: Lars Björksell, gudtjänst- och samtalsledare, vanligen kyrkoherde i Halmstads församling Johanna Nilsson läser ur sin roman Ängeln på Rival Patrik Svensson läser ur sin essäsamling Den lodande människan Förbön Lena Jaremo och Julia Westerberg Mikael Wiehe, framför: Vi sjunger för varann, En sång till modet och På livets hav ackompanjerad av Anders Pettersson, gitarr och Christer Karlsson, klaviatur Kärlekören med: Stefan Ljungberg, körledare Kaisa Ljungberg, Carl Hallqvist, Emma Wendland, Erika Rennie, Gabriele "Gabi" Ermlich, Hanna Simonsson, Ingela Jönsson, Jenneke Rodenburg, Julia Westerberg, Lena Jaremo och Sofia Javenek Kompband: Dan-Åke Wälivaara, elbas, Mikael "Micke" Ek, trummor och Tomas Larsson, gitarrProducent Neta Norrmo Tekniker Thor Andersson och Hedvig Olsson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se
Christer Karlsson grundade 1997, tillsammans med några andra, KRIS - Kriminellas Revansch I Samhället. Det är en organisation som arbetar med att främja kriminellas väg tillbaka till samhället. Hör honom om det tidigare livet som kriminell. Hur han ser på brottsligheten i samhället idag, jämfört med då. Hur han fortsätter försöka få kriminella att lämna det livet. Liksom hur han anser att polis och socialtjänst kanske borde arbeta för att lyckas bättre med det.
Hur är det att vara man i dag? Är det okej att prata känslor, vara rädd och visa sig sårbar? Och vad händer när män uttrycker ilska och tar till våld – är det verkligen helt oacceptabelt? I veckans avsnitt samtalar Marco Vega, Christer Karlsson och Mike Holdstock om maskulinitet, papparollen, det könlösa samhället och ofrivilligt celibat.Är du nyfiken på de olika projekt som nämns i avsnittet, intresserad av mansarbete eller behöver stöd på något vis besök då sidan www.mansarbete.se för att läsa mer. Utan er klarar vi oss inte. Därför är vi evigt tacksamma för ert stöd. Vill du stötta oss då kan du göra det via swish på nummer 123 124 77 33. eller via Patron där du kan bli månatligt stöttare. Klicka dig då in på www.patreon.com/hurkanvi.Följ oss gärna på sociala medier:Instagram: @HurkanviFacebook: Hur kan vi? - EftersnackEller följ Navid:Facebook: Navid ModiriInstagram: @Navidmodiriofficial Twitter: @modiri_navid For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy
18 november 2003 flyger Försvarsmaktens helikopter Helge 99 ut på en rutinövning. Åtta minuter efter start kraschar den i havet. Bara en av sju i besättningen överlever i den värsta militära olyckan på 35 år. 19-åriga Jacob De Vries vaknar upp i vattnet. Hans senaste minne är att han sitter i helikoptern på väg ut mot en övning. Nu täcks vattenytan av flygbränsle och runt om honom ligger det vrakdelar från helikoptern han precis satt i. 150 meter bort ligger räddningsbåten Märta Collin som skulle öva mot helikoptern. Ombord finns sjöräddarna Christer Karlsson och Mikael Johansson. Vi tror ju inte att det är sant förrän vi tänder strålkastaren på Märta Collin och bara ser massa vrakrester framför oss. Larmsamtalen i dokumentären är citerade från Kalla fakta-dokumentären Räddare i nöd. Medverkande: Jacob De Vries, överlevande. Christer Karlsson, tidigare Sjöräddningssällskapet. Mikael Johansson, tidigare frivillig sjöräddare. Gun-Britt Waerneman, änka till Mikael Waerneman. Linn Waerneman, dotter till Mikael Waerneman. Lars Bertil Rystrand, tidigare navigatör. Monika Lindén, tidigare flygledare på Säve-basen. En dokumentär av: Alexandra Sannemalm. Producent: Lars Truedson / Tredje Statsmakten Media. Exekutiv producent: Jon Jordås. År: 2019.
Fredagens FBK-exit mot Tertnes var Christer Karlsson sin siste som trener i Fredrikstad. Nå reiser svensken hjem til Göteborg, men tok seg tid til en prat med podkast-teamet Vidar Henriksen og Kristian Bolstad før han stakk. Hør den lystige samtalen her. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Fredagens FBK-exit mot Tertnes var Christer Karlsson sin siste som trener i Fredrikstad. Nå reiser svensken hjem til Göteborg, men tok seg tid til en prat med podkast-teamet Vidar Henriksen og Kristian Bolstad før han stakk. Hør den lystige samtalen her. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Sollefteåpodden möter Christer Karlsson. Christer är företagare och driver Imnäs elektriska och det populära Grillat i Imnäs. Vi pratar mycket om grillning men också om hur det är att bo på en plats som Imnäs.
Avsnitt: 68 Gäst: Christer Karlsson Ämne: Kriminalitet och beroende Christer Karlsson 67 år var en av dem som grundade KRIS (Kriminellas revansch i samhället) 1997. I över trettio år hade han suttit på fängelser och andra institutioner. 54 domar och ca 5000 inbrott. Till slut tröttnade Christer och september 1997 muckade han för sista gången. I dagens avsnitt av podden delar Christer med sin om hur det var, vad som hände och hur det nu är.
Hej! Här kommer ett avsnitt i nya Dackepodden. Pga mycket med familj, jobb och speedway på andra sätt så kommer inte Rikard att vara med i alla avsnitt. Magnus kommer hålla i podden och olika gäster kommer att vara med. Hoppas ni gillar upplägget. Här kommer ett avsnitt med Christer som jobbat åt Dackarna, Mikael Max och nu är hos Joel Kling. Mvh / Magnus
I veckan blev det klart med en ny storaffär i och med att franska PSA köper tyska Opel från amerikanska General Motors. Nu ökar konkurrensen när bilindustrins karta ritas om. Gäster i Ekonomiekot lördag är här Karin Olander, fordonsreporter på tidningen Dagens Industri och Christer Karlsson, professor i industriproduktion vid Copenhagen Business School. Programledare: Anders Jelmin
Hej! Ikväll tar vi in inte mindre än två gäster, Mikael Max och Christer Karlsson. Micke berättar om sin karriär och programmet avslutas med att Christer och Micke tillsammans berättar om deras projekt och samarbete. (Lite problem med ljudet) MVH / Rikard & Magnus
Christer Karlsson är förbundsordförande för KRIS I detta avsnitt (som är ett specialprogram som spelades in LIVE under Almelasveckan) pratar vi om Att det finns handböcker i hur man blir tjyv Varför det finns gym på fängelser Varför det är så lätt att dyrka upp en dörr Vad det är så lockande med att va ett råskinn Att nästan alla brottslingar är kreativa entreprenörer Om det förekommer homosexuella kontakter i svenska fängelser Varför krimnalvården inte kan göra sitt jobb ordentligt så att KRIS måste finnas See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Det handlar om dejting idag. Hur funkar det? Hur gör man på nätet? Och vad händer efteråt. Och så söker Tony jobb som gårdskarl och tipsar om en jam session i Säter. Medverkande: Helena Sahlén, som hittat kärleken genom nätdejtiing, "HatchetFace", som dejtar aktivt, Michael Strauss, rekryteringsansvarig på Goveteran, Christer Karlsson, arrangerar Dalkarlsnäsjammet i Säter och Marie Hagberg, dejtingexpert
Runt förra sekelskiftet var det många svenskar som flyttade utomlands när möjligheterna att försörja sig blev för svåra. Men det var inte alla som gav sig iväg frivilligt. En av de som mer eller mindre motades bort när hans bildningsiver och fackföreningsengagemang ledde till svartlistning på arbetsmarknaden var Carl Skoglund. Namnet Joe Hill är det många som känner till, fackföreningsmannen från Gävle som blev en legend efter sin död. Men Joe Hill var inte ensam svensk i den tidiga amerikanska fackföreningskampen. Carl Skoglund tvingades lämna dalslandsskogarna för Amerika, när han blev svartlistad av svenska företagare på grund av sitt fackliga och politiska engagemang. Skoglund verkade i samma amerikanska organisation som Joe Hill gjorde. Men hade det inte varit för den intervju han gjorde när FBI försökte sätta dit honom så hade spåren efter honom sannolikt blåst igen. Berit Fjellman är hembygdsforskare I trakterna av Bengtsfors. Inte så långt från hennes hem, på emigrantregistret som finns på kommunens bibliotek, ligger en utskrift av en radiointervju som Carl Skoglund gjorde i Amerika på sin ålders höst. -Då hade han sannolikt behov av att försöka rentvå sitt rykte inför de amerikanska myndigheterna, säger Berit Fjellman. Carl Skoglund från de dalslänska skogarna hade lyckats att i USA få rykte om sig att vara en farlig upprorsman. Men vägen dit var lång, och den började i ett litet torp i Ärtemark i Dalsland. -Han beskriver hur det var att växa upp i ett fattigt skogstorp vid den här tiden. Men det som skilde honom från många av de andra ungarna var att Carl var otroligt vetgirig, berättar Berit. -Han gick i småskolan och därefter tre år i folkskolan. Och under de tre åren blev han otroligt kritisk mot allt det han INTE fick lära sig. Han berättar själv om detta. Läraren hade makt och myndighet att slå barnen om det var nödvändigt. Det var också ett skäl till varför jag hatade skolan. Den mesta tiden tillbringade vi med att läsa katekesen och biblisk historia. Vi hade också lite aritmetik – enkel addition, multiplikation och division. Läseböckerna handlade om olika kungars historia och bravader under krig, som utspelat sig för länge sedan. Jag fick en fruktansvärd avsky och agg mot skolan redan från början på grund av den klasskillnad som rådde. Vanligtvis hade jag inga särskilt bra kläder på mig. Det fanns barn från mer välbärgade hem som retade mig för mina dåliga kläder och för att jag inte hade någon bra mat med mig. Min skollunch var för det mesta mosad potatis mellan två brödskivor. Jag var en fattig elev. -Han är trotsig, envis och kompromisslös genom hela livet, säger Berit Fjellman, som tror att han nog haft både glädje och sorg av detta. Hans hållning gällde såväl i skolan som hemma och i arbetslivet. Han bröt med sina föräldrar och senare med sin syster av religiösa skäl, och långt senare en bror, men då av politiska skäl. Han skriver om sin trotsiga hållning. Eftersom jag knappast läste på, kunde jag inte heller läxan. Många gånger tog jag inte ens upp läxboken. Så jag fick den ena bakläxan efter den andra. Mor grät och sa: `Du kommer aldrig att bli en man! Du kommer aldrig att bli en man!` Grannarna pratade om vilken idiot jag var. Jag blev alltmer stursk och började slå tillbaka. Jag skulle inte låta mig kuvas av dem. Carl Skoglund slutade skolan när hans far dog och han själv var i 13-årsåldern. Han började jobba i skogen och så småningom på sågverket. När han blivit lite äldre hade han samlat ihop tillräckligt med pengar för att åka över gränsen till Värmland för att utbilda sig på Kristinehamns praktiska skola. Där lärde han sig maskinskrivning, matematik, tyska och svensk grammatik. När han kom tillbaka hade han tänkt jobba på kontoret, men det blev inte så, han gick istället tillbaka till sitt gamla arbete. Det var nu han verkligen satte igång med att starta fackföreningar och att organisera arbetarna på andra sätt, något som ägarna till sågverket var kraftiga motståndare till. Han startade ett bibliotek inom ramen för en IOGT-förening. -Nykterhetsföreningarna var ju accepterade av företagsledningarna och de gjorde ett enormt arbete för att utbilda arbetarna – de hade studiecirklar, bibliotek och ordnade samlingssalar, berättar Berit Fjellman. -De visste att om de bara fick utbildning och tillgång till kunskap, då kunde de påverka både sitt eget och andras liv. Carl blev allt mer illa sedd av arbetsgivarna i trakten. Till slut var det helt omöjligt för honom att få arbete – han var svartlistad. Enda chansen var att emigrera. De skedde 1911. Under de första åren hade ett antal olika arbeten. Han var byggnadsarbetare, säsongsarbetare och han jobbade i skogen. Det var i skogsarbete som han fick en svår skada i ena foten, som tvingade honom till stillasittande under några månader. Men han satt inte sysslolös för det. -Han gick upp på morgonen varenda dag och gjorde matsäck precis som han gjort när han hade arbete, men nu han istället till biblioteket i Minneapolis och studerade. Det här pågick under ett par månaders tid berättar Berit Fjellman. Det var under den här tiden som han också tog upp agitationstråden igen. Ungefär ett kvarter från pensionatet där jag bodde låg en park där en massa svenska immigranter samlades. Där fick jag möjlighet att uttrycka mina åsikter och starta diskussioner. Vi startade allehanda diskussioner, särskilt om socialismen och andra närbesläktade frågor. Jag besökte parken nästan all ledig stund under en hel sommar. Parken blev mer eller mindre en diskussionsklubb för olika sorters ungdomar. -Han radikaliserades i USA, menar Berit Fjellman, något som hon tror berodde på att arbetsvillkoren i det nya landet var så hårda. Inte minst hade han fått smaka på osäkerheten under konvalescensen efter sin skada. Under de kommande åren flyttade Carl Skoglund runt på olika arbeten, men när han hamnade på järnvägsbolaget Pullman Company blev han äntligen kvar för lite längre tid, fram till 1922. Det var här som hans fackliga engagemang tog verklig fart. Carl Skoglund blir med tiden ett välkänt namn i den amerikanska fackföreningsrörelsen IWW, Industrial Workers of the World, samma organisation som Joe Hill verkat i. Men rörelsen splittrades av politiska motsättningar speciellt då man började inse vidden av Stalins terror i Sovjetunionen. Carl vände Sovjet ryggen och blev trotskist, något som på intet sätt lugnade de amerikanska myndigheterna. FBI hade en fil upprättad om honom, där det bland annat påstods att han hemma i Sverige hade försökt starta uppror mot den svenska militären i samband med unionskrisen 1905, en uppgift som Berit Fjellman inte funnit någon grund till. Flera gånger hotades han av utvisning, och det påstådda upprorsförsöket gjorde att han aldrig fick amerikanskt medborgarskap. Han hade det ofta svårt, var hotad av utvisning flera gånger. 1950-talets politiska processer mot socialister och kommunister under senator Joseph McCarthy innebar en extra tuff tid, men han klarade sig ändå helskinnad. -En gång satt han till och med på Ellis Island för att skickas tillbaka till Sverige, när det ändå kom ett besked om att han skulle få stanna. Historien om Carl Skoglund handlar i hög grad om lust att lära sig – en stor vetgirighet och en väldig lust att kunna påverka, sammanfattar Berit Fjellman. -Läsandet betydde enormt mycket för honom. Jag tror att han struntade i massor av den yttre tryggheten för att få ha ett rikt inre liv. Man kan ju undra vad det fanns för böcker hemma i torpet i Ärtemark. -Bibel och psalmbok, svarar Berit utan att tveka. Kanske ytterligare någon kristen bok. Carl Skoglund blev kvar i Amerika tills han dog 1960 76 år gammal in New jersey. De sista åren av sitt liv tillbringade han på en partiskola som tillhörde Socialist Workers Party. Trogen sina ideal till slutet. Vilka böcker fanns hemma hos folk Bibel psalmbok och kanske ytterligare någon kristen bok var Berit Fjellmans gissning när det gällde vilka böcker som fanns i svenska hem runt förra sekelskiftet. På universitetsbiblioteket i Umeå arbetar historikern och bibliotekarien Christer Karlsson som är en av de som ansvarar för den äldre litteraturen. Och han menar att Berit Fjellmans bild stämmer. - Ja, det gör det. Så var fallet i stora delar av Sverige, berättar Christer Karlsson. Det kan man bland annat se i undersökningar där de tittat på bouppteckningar som är en jättefin källa för att se vad som fanns i svenska hem. I undersökningar från Västerbottens inland från slutet av 1800- talet ser man att det är Bibeln, Postillan, Katekesen och Psalmboken som dominerat bokinnehaven. Och den kristna litteraturen lästes mycket. Det ser vi på min arbetsplats berättar Christer Karlsson, där vi som gåva under årens lopp fått in många Biblar, Psalmböcker och Katekeser och det framgår att de varit vällästa med anteckningar och understrykningar. - Vi ska komma ihåg att kyrkans makt var mycket större på 1800- talet än idag. Och det finns också ytterligare en aspekt. De har inte bara fungerat som en uppbyggelselitteratur vad gäller den kristna läran. De har också fungerat som minnesböcker där de skrivit ner familjens historik. - Det är ett fint källmaterial att använda sig av, säger Christer Karlsson. Eftersom böckerna trycktes i massupplagor är det ekonomiska värdet, fastän de är gamla, inte så stort. Och det är en jättevanlig fråga vi får här vid biblioteket. Däremot har de ett stort kulturhistoriskt värde eftersom de ibland innehåller anteckningar, säger Christer Karlsson. Under 1900- talets gjordes andra undersökningar frö att tom gjorts där se i vilka böcker som användes hemma och därför kan vi säga vilka böcker som fanns i hemmen. I ett arbetarhem till exempel fanns inte mer än tio femton böcker. Det fanns många orsaker till det, till exempel kunde en välfylld bokhylla signalera ett klassvek. De framväxande folkrörelserna; väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen understödde och stimulerade läsning på många sätt genom att ge ut egen litteratur. Men även tidningar var viktiga och som tog fart under slutet av 1800- talet. Tidningar var förhållandevis billiga och de delades ibland med flera hushåll. Påverkan från bruk och fabriksägare var inte ovanligt. De kunde prenumerera på konservativa tidningar som arbetarna hade möjlighet att läsa, medan de förbjöd arbetarna att ta med sina tidningar. - I vissa fall förbjöd de till och med arbetarna att prenumerera på vissa tidningar eftersom de använde brukets post i slutet av 1800- talet. Sockenbiblioteken fanns också under den här tiden och bildades av kyrkan, men bokbeståndet var inte stort. Det fanns också Folkbildningsbibliotek vars böcker ibland återfinns på Universitetsbibliotek. Det kan också finnas kvar listor på vilka böcker som köptes, vem som föreslog inköpen och vem som lånade böckerna. - Ett fantastiskt material om man är intresserad av att veta vad folk läste under en viss period, berätta Christer Karlsson. Lyssna även till när:
I morse i ekonomiekot pratade bilanalytikern Christer Karlsson om att den bästa köparen av Volvo personvagnar skulle vara ett volymföretag som vill komplettera med ett lyxmärke. Om man drar paralleler till modeindustrin: Är Volvo ett basplagg eller en accessoar i den företagsmässiga garderoben? Cecilia Aronsson på Veckans Affärer reder ut. Nu ska Hollywoodfilmarna få hjälp att få fakta rätt i sina produktioner. Ett gäng forskare ska se till att stjärnhimlar är rättvända och explosioner inte hörs i rymden. Men film är ju alltid på låtsas, så vad är grejen? Historikern Ulf Zander och bisittaren Roger Wilson reder ut.
I morse i ekonomiekot pratade bilanalytikern Christer Karlsson om att den bästa köparen av Volvo personvagnar skulle vara ett volymföretag som vill komplettera med ett lyxmärke. Om man drar paralleler till modeindustrin: Är Volvo ett basplagg eller en accessoar i den företagsmässiga garderoben? Cecilia Aronsson på Veckans Affärer reder ut. Nu ska Hollywoodfilmarna få hjälp att få fakta rätt i sina produktioner. Ett gäng forskare ska se till att stjärnhimlar är rättvända och explosioner inte hörs i rymden. Men film är ju alltid på låtsas, så vad är grejen? Historikern Ulf Zander och bisittaren Roger Wilson reder ut.
Christer Karlsson predikar och profeterar in i Bottnaryd Pingst