Podcasts about sovjet

I augusti 1920 utkämpades slaget om Warszawa mellan en sovjetisk invasionsarmé och den polska armén under generalen Pilsudski. Utgångsläget för polackerna var inte bra. Försvaret runt den polska huvudstaden sviktade.I detta läge genomförde den polska armén en omfattade omgruppering och därefter en snabb motoffensiv. De sovjetiska arméerna krossades och ringades in 16-25 augusti 1920 i ett slag som har kallats ”undret vid Visla”. Den polska segern räddade den unga polska republiken och stoppade en eventuell sovjetiska fortsatt frammarsch mot Tyskland.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett måhända lite mindre känt krig. Som en direkt följd av första världskriget inleddes i Östeuropa ett antal militära konflikter frammanade av olika nationella strävanden. Polacker, balter, ukrainare, rumäner och så vidare försökte skapa egna nationer och vinna så stort territorium som möjligt. Samtidigt rasade inne i Ryssland ett inbördeskrig 1918-22.Polens ledare Pilsudski hade en vision om att skapa en federation av stater under polsk ledning som motsvarade det gamla Pols-Litauiska samväldet som slutade att existera 1795. Polska trupper kom under 1919 att ockupera stora områden i både dagens östra Ukraina – provinsen Galicien – och flytta gränsen mot Sovjet österut mot Minsk. Den sovjetiska motoffensiven i augusti 1920 tillintetgjorde dessa erövringar och det var först efter segern i slaget om Warszawa som den polsk-sovjetiska gränsen kunde stabiliseras i och med freden i Riga i mars 1921. Polen hade vi det laget även lagt sig till med de östra delarna av dagens Litauen i vilket Pilsudskis hemstad Vilnius ingick.För Lenin och bosjevikerna var nederlaget framför Warszawa en stor katastrof. Drömmarna om att tränga längre västerut och understödja en tysk kommunistisk revolution grusades. Vision om en världsrevolution fick ett abrupt slut i augusti 1920.Bild: Polska soldater bemannar en kulspruteställning vid försvarslinjerna nära Miłosna i byn Janki utanför Warszawa, augusti 1920, under polsk-sovjetiska kriget och striderna om Polens självständighet. Foto: okänd, Public Domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Propagandaminister Joseph Goebbels (1897-1945) var en av de mest destruktiva gestalterna i Tredje riket. Goebbels gjorde hatet begripligt, lockande och vardagligt. Den fysiskt veke Goebbels utnyttjade medvetet gatuvåld för att uppnå uppmärksamhet.Goebbels dyrkade Adolf Hitler och kom att göra en ideologisk helomvändning från en positiv syn på Sovjetunionen till att följa Adolf Hitlers vilja att förgöra Sovjet. Goebbels blev en av de tydligaste arkitekterna bakom den så kallade “Führermyten” – föreställningen att Hitler var nationens ofelbara förkroppsligande. Ett bärande element i nationalsocialismen.I detta första av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet om tredje rikets propagandaminister Joseph Goebbels.Paul Joseph Goebbels föddes den 29 oktober 1897 i Rheydt i Rhenprovinsen. Han växte upp i en katolsk, småborgerlig miljö och var studiebegåvad. Barndomen präglades av sjukdom och en bestående missbildning i foten som gav honom en tydlig hälta – en detalj som i tidens manlighetsideal kunde bli en livslång social börda. Han blev dessutom avvisad från militärtjänst under första världskriget, vilket förstärkte känslan av att stå utanför “nationens prövning”.För en ung man i det kejserliga Tyskland, där fysisk styrka och militära ideal var fundamentala komponenter i den manliga identiteten, skapade detta handikapp en djup känsla av alienation och utanförskap. Denna känsla av isolering förstärktes dramatiskt vid utbrottet av första världskriget i augusti 1914. Medan hans jämnåriga kamrater anmälde sig som frivilliga och drog ut i fält, nekades Goebbels militärtjänst på grund av sin fot.Denna erfarenhet av att stå utanför nationens stora "hjältesaga" blev ett livslångt trauma som han senare försökte kompensera genom en aggressiv nationalism och ett radikalt politiskt patos. I kombinationen av intellektuell ambition och personlig bräcklighet ser många biografer grogrunden till Goebbels ständiga behov av upprättelse: att bli sedd, beundrad och behövd.Goebbels studerade humaniora vid flera universitet och tog doktorsexamen i Heidelberg. Han drömde om ett liv som författare och dramatiker, men mötte i stället refuseringar, osäkra jobb och en gnagande upplevelse av att vara förbigången. I senare framställningar har denna bitterhet ofta kopplats till hans politiska radikalisering: om det “etablerade” samhället inte gav honom en scen, skulle han bygga en egen.Goebbels kom i kontakt med NSDAP 1924, efter att ha hört Adolf Hitler tala och blivit fascinerad av dennes oratoriella kraft. Hitler satt vid denna tid i fängelse efter den misslyckade ölkällarkuppen, och partiet var splittrat. Goebbels anslöt sig till den norra flygeln av rörelsen, ledd av bröderna Gregor och Otto Strasser. Denna fraktion betonade de socialistiska aspekterna av partiprogrammet och förespråkade en mer proletär och antikapitalistisk linje än den bayerska ledningen runt Hitler.Goebbels gjorde snabb karriär som agitator och skribent. Han imponerade med sin förmåga att förena ideologi med dramaturgi: att göra politik till berättelse, fiender till karikatyrer och den egna rörelsen till ett ödesdrama.Bildtext: Joseph Goebbels talar vid en nazistisk protestmanifestation i Berlin-Lustgarten i juli 1932, riktad mot resultatet av Lausannekonferensen under mellankrigstidens ekonomiska och politiska kris. Foto: Bundesarchiv, Bild 119-2406-01, CC BY-SA 3.0 de, via Wikimedia Commons.Musik:‘Horst-Wessel-Lied' (‘Die Fahne hoch'), en nazistisk kampsång använd i NSDAP:s propaganda under 1930–40-talen. dirigenten Carl Woitschach. Källa: Internet Archive. Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wergelandforelesningen 2026Andrej Kurkov er en av Ukrainas fremste kulturelle og litterære ambassadører. Med titler som Døden og pingvinen og Grå bier har han fått lesere verden over. Men da Russlands fullskalainvasjon av Ukraina startet, klarte han ikke å skrive fiksjon. I stedet har han reist på kryss og tvers for å fortelle om krigens realitet og brutalitet, og skrevet essays og dagbok fra livet med krig. I 2022 kom Dagbok frå ein invasjon (til norsk ved Lasse Takle). Flere av tekstene her har tidligere vært trykket i Dag og tid, hvor Kurkov har vært fast spaltist siden krigen brøt ut.Kurkov vokste opp i Sovjet-tiden, og oppdaget forfattere som George Orwell og Aleksandr Solzjenitsyn gjennom ulovlige kopier. Han har fått erfare hva manglende ytringsfrihet innebærer, så vel som betydningen av språk og kultur i å bygge opp en nasjonal identitet. Selv skriver han på russisk, ukrainsk og engelsk. Ukraina som selvstendig nasjon, med egen kultur og eget språk er noe av det Putin vil til livs.Hvordan misbruker Putin historie og kultur i sitt narrativ om invasjonskrigen? Og hvordan har krigen ironisk nok styrket både Ukrainas og resten av verdens oppfatning av ukrainsk språk og kultur?Wergeland-forelesningen er en årlig begivenhet. Hvert år inviterer Stiftelsen Litteraturhuset internasjonale stemmer som gjennom sitt virke og sin litteratur viderefører Henrik Wergelands ånd. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I 1950'erne frygtede USA at tabe til Sovjet. Det skete ikke. I 1980’erne frygtede de at tabe til Japan. Det skete heller ikke. Men lige nu frygter USA at tabe til Kina. Den kamp kan de faktisk tabe. Op til Trumps møde med Xi i Beijing ser Mads og David på magtforholdet og kampen mellem de to supermagter. Værter: Mads Fuglede og David Trads Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Cecilie Aagaard Hansen Foto: ReutersSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Op 5 mei vieren we de vrijheid, op 4 mei herdachten we slachtoffers van de Tweede Wereldoorlog. Zo ook op het Sovjet Ereveld in Leusden. Daar liggen 865 voormalige Sovjet-soldaten begraven. Soldaten die óók Europa bevrijdden van Nazi-Duitsland, maar voor een deel afkomstig zijn uit Rusland, het land dat nu wordt gezien als Europa's grootste bedreiging.  Kunnen we na de Russische invasie in Oekraïne deze Sovjet-soldaten nog steeds eren en herdenken? Presentator Joram Kaat gaat in gesprek met Remco Reiding, directeur van Stichting Sovjet Ereveld.

Nazistledaren Heinrich Himmlers (1900–1945) intresse för germansk rasmystik gav honom ett särskilt engagemang för Sverige, där han trodde sig kunna finna ariernas ursprung. Inom SS finansierades arkeologiskt färgade expeditioner till Bohuslän – bland annat kring Tanums hällristningar – i syfte att “bevisa” en uråldrig germansk kulturgrund.Himmler var Reichsführer-SS och blev 1936 även chef för den tyska polisen (Chef der Deutschen Polizei). Säkerhetstjänsten SD (Sicherheitsdienst) leddes däremot operativt av Reinhard Heydrich, men Himmler stod över organisationen genom SS-maktapparaten och den samlade polis- och säkerhetsstrukturen.I denan repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lennart Westberg, aktuell med boken Himmlers Sverige – Visioner och verklighet (Historiska Media).Som SS-chef var Himmler en av huvudarkitekterna bakom Förintelsen och den nazistiska terrorstaten. Under hans ledning växte SS explosionsartat och blev en politisk maktfaktor som gav honom stort handlingsutrymme. År 1933 var han med och etablerade koncentrationslägret Dachau, som kom att fungera som ett slags modell för lägersystemet.Redan 1935 initierade Himmler organisationen Ahnenerbe, vars uppgift var att med skenbart “vetenskapliga” metoder ta fram belägg för germanernas påstått ärofyllda förflutna och rasmässiga överlägsenhet. Forskning och propaganda flätades samman för att legitimera erövringskrig och avhumanisering av judar och andra grupper som nazisterna stämplade som mindervärdiga.I Himmlers föreställningsvärld utgjorde Sverige ett kärnland för den “germanska rasen”. Därför fick landet en roll i hans visioner om ett framtida storgermanskt maktblock i Nord- och Västeuropa. För att omsätta idéerna i praktik försökte SS bygga nätverk i Sverige. Enligt Westberg handlade det om påverkan, värvning och kontakter i miljöer som polis, läkarkår, jordbrukets intresseorganisationer och bland svenska frivilliga till Waffen-SS. Tanken var att krigsvana frivilliga skulle kunna bli lokala maktbärare i ett framtida “Storgermanien”.Himmler beordrade 1940 uppbyggnaden av ett nätverk av underrättelse- och säkerhetsfunktioner kopplade till Sipo/SD med syfte att samla information och påverka utvecklingen i Sverige – bland annat för att bevaka att landet inte närmade sig de allierade.Bild: Riksfürern för SS, Heinrich Himmler, besöker koncentrationslägret Dachhaus 1936, Bundesarchiv, Bild 152-11-12 / CC-BY-SA 3.0, Wikipedia, Public Domain.Musik: SS Machiert in Feindesland, SS kampsång under andra världskriget,Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 23 oktober 1956 utbröt ett uppror mot den av Sovjet insatta kommunistregimen i Ungern. Liberaliseringarna efter Stalins död hade öppnat för revolter både i Östtyskland och Polen, som kom att inspirerar studenter och arbetare i Ungern att protestera mot regimen.Upproret hade inledningsvis vissa framgångar innan det krossades brutalt av sovjetiska trupper när det sovjetiska ledarskapet bestämde sig för att agera. Paradoxalt kom upproret att leda till att Ungern blev det land i Östeuropa med störst ekonomisk frihet – den sk gulaschkommunismen.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Artur Szulc, författare aktuell med boken Ungernrevolten.Upproret inleddes den 23 oktober, då studenter och intellektuella demonstrerade i Budapest för att kräva en mer demokratisk och fri politisk och ekonomisk miljö. Protesterna spred sig snabbt över hela landet och började utvecklas till en allmän strejk. Till slut gick hela landet ut i strejk, och regeringen tvingades avgå.Den nya regeringen som tog över efter att den gamla hade avgått, under ledning av Imre Nagy, utropade Ungern som en fri och självständig stat. Denna utveckling var emellertid inte populär hos Sovjetunionen, som ockuperade landet den 4 november 1956. Under de följande veckorna utkämpades hårda strider mellan de sovjetiska styrkorna och de ungerska rebellerna.Upproret varade i 13 dagar och ledde till att tusentals människor dödades och ännu fler skadades. Det var en blodig tid i Ungerns historia, men det ledde också till att landet förändrades på många sätt. Upproret var en signal om att det fanns en stor längtan efter frihet och demokrati bland det ungerska folket, och det inspirerade senare generationer av ungerska reformister och politiker.Efter ockupationen av Sovjetunionen följde en period av återuppbyggnad och återhämtning för Ungern. Landet förblev dock under sovjetiskt inflytande fram till 1989, då det kommunistiska styret slutligen föll.Lyssna också på Warszawaupproret 1944 – önsketänkande och hjältemod.Bild: Ungerska civila vid en förstörd sovjetisk stridsvagn i Budapest. Fotograf: okänd, Wikipedia, Public Domain,Musik: Beethoven no 3, Egmont overturen. The Silverstar Band, Internet Archive, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

God Påske og velkommen til en vaskeægte genopstandelse af podcastserien “Det tunge stedbarn”, nu med fokus på heavy metal-genren i 90'erne! I vort første afsnit fra 1990, “Overgang, opsamling, optur” trækker vi tråden fra sen-80'erne ind i det nye årti med etablerede ikoner som Judas Priest, Black Sabbath, Iron Maiden og AC/DC, og massive metalbands som Pantera, Megadeth, Slayer, Annihilator og Artillery til nye navne som Danzig, Alice in Chains og Zoser Mez med den gamle Mercy-guitarduo Shermann og Denner. Studievært Jens Jam Rasmussen gennemgår det omfattende og hårde rock år 1990 sammen med vores tre faste studiegæster Steffen Jungersen, Michael Stützer Hansen og Michael Denner. Det er bare at åbne det auditive, metalliske påskeæg og lytte med! Nedslagspunkter: - Judas Priest udgiver “Painkiller” og jerner metalskabet helt på plads. Steffen Jungersen og Michael Stützer jubler samstemmende med nærmest 80er-agtig begejstring. - Jungersen og Stützer giver bevingede metal-ord med på vejen til årets ferme udspil fra Pantera, Megadeth og Annihilator. - 1990 rummer også masser af god hård metal, thrash og crossover fra blandt andre Biohazard, Suicidal Tendencies og Slayer. - 1990 er også året, hvor de dødsmetalliske slubberter Cannibal Corpse albumdebuterer og hvor svenske Bathory indvarsler ny norrøn metallyd. - Der er gang i den nye danske metalundergrund, og i Artillery, der vender hjem fra det fjerne Sovjet-østen og udgiver hovedværket “By Inheritance”. - King Diamond udsender “The Eye”, mens hans gamle Mercyful Fate-makkere, Hank Shermann og Michael Denner arbejder med et nyt projekt, Zoser Mez. Denner beretter om begge bands, og om Zoser Mez-bassist Claus Weigangs (RIP) albumdebuterende band Jackal. - Deep Purple-bassist Roger Glover producerer et par pænere udgaver af danske Pretty Maids og af sit eget band. - Los Angeles 1990 præsenterer både puddelhundsheavy og dunklere toner. Fra henholdsvis Warrant og Danzig, eksempelvis. - Seattle 1990 byder på et tragisk debutalbum fra Mother Love Bone og et højinteressant ditto fra Alice In Chains. - Black Sabbath holder den solidt kørende på deres tredje Tony Martin-frontede album, “Tyr”, mens Iron Maiden-pladen “No Prayer For The Dying" er langt bedre end dens rygte, ifølge Jungersen og Stützer. - Maiden-sanger Bruce Dickinson har et særligt travlt år, der også indbefatter en solodebut. - 1990 afrundes i komfortzonen med AC/DC, som er tilbage med det bedste album i en rum tid, “The Razors Edge”, der dog nok har en lidt højere stjerne hos studieværten end hos Jungersen og Stützer. Stor tak til vores studiegæster Steffen Jungersen, Michel Stützer og Michael Denner, supervisor Jan Eriksen, og til dig, der lytter med… og på genhør i det nye metal år 1991 om små 14 dages tid! PS: Det er første podcastafsnit med studieværten som producer og klipper, men som det stod i noterne til en gammel liveplade med Delta Blues band: “Bøfferne får du med gratis!” Idé, tilrettelæggelse, research og produktion: Jens Jam Rasmussen. Ass. produktion og supervision: Jan Eriksen Foto: Henriette Jungersen

Dit is TPQ 108 met onder andere grofgebekte teddyberen, favoriete series van Sovjet-leiders, onuitspreekbare boekpersonages, verwarde kantoordieren, gestolen UEFA-cups en bloeddorstige muggen.En de speciale themaronde? We reizen af naar de bakermat van de renaissance, het land van de vliegende handgebaren en de perfecte al dente pasta: we duiken diep in de laars van Europa voor een flinke dosis Italiaanse passie en mediterrane flair: Italië.Vriend van de showOnze grote vrienden van Denksport, zijn vriend van de show, maar jij kan het ook worden!⁠⁠⁠⁠Word⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠hier vriend van de show⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠en krijg toegang tot het fanarchief.   Bestel het ThuisPubQuiz PubQuiz PuzzelboekVia ⁠Denksport⁠ of ⁠Bol.com⁠.   Volg ons op:Instagram: ⁠@thuispubquiz⁠Facebook: ⁠@thuispubquiz⁠Website:⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠thuispubquiz.nl⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mail: ⁠⁠⁠⁠thuispubquiz@gmail.com⁠

Radiofynd tittar på händelserna i Ungern 1956 när Sovjet slog ner den ungerska frihetsrevolten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Producent: Tommy Johansson

Ryssland ligger etta i IIHF:s ranking trots att de inte spelat internationell hockey på fyra år - "som ett spökskepp som seglar vidare i toppen," säger Calle. 66 ryska NHL-stjärnor tittar på OS hemifrån medan Sverige möter Finland på fredag.Sladjan minns barndomen när pappan alltid höll på motståndarlaget: "När Sverige spelade mot Sovjet höll han på Sovjet, mot Finland på Finland." Men när Sverige kvitterade till 4-4 med 30 sekunder kvar sprang han hem från skolan och jublade medan "gubbarna var förbannade."OS utan Ryssland känns som "en tandlös person som flinar dumt" - men är det roligare att vinna när alla bästa lag är med? Från bojkotter på 80-talet till dagens utfrysningar.Plus: Historien om hur Calles pappa som underhållningschef på SVT svartlistade Jörn Donner på uppdrag av finska regeringen. Jake Paul gråter på läktaren när flickvännen vinner OS-guld. Och varför finlandssvenskar håller på Finland mot Sverige.Lyssna nu - Sverige-Finland väntar på fredag!

Hør om Morten Werners erfaringer og oplevelser som ansat i DKU's rejsebureau Fremadrejser. Hvorfor starter en politisk ungdomsorganisation et kommercielt rejsebureau? Morten Werner fortæller om, hvordan der så ud på den anden side af jerntæppet og hvad unge kunne få ud af at tage med på venskabstog til de baltiske lande eller til musikfestival i DDR. Historien er krydret med anekdoter om det sovjetiske retssystem - og om hygge i et østtysk kolonihavehus. Shownotes: ★ Morten Werner nævner Silly og Karat. Find deres youtube-kanaler og hør musikken her: https://www.youtube.com/@sillychannel https://www.youtube.com/@Karat_offiziell ★ Playliste med udvalgte indspilninger fra festivalen Rote Lieder (officielt navn: Festival des Politischen Liedes): https://www.youtube.com/playlist?list=PLbdKkApSBtpDUEc6wJhFzgODDuIURQYsE ★ En kort dokumentarfilm om aktiviteterne i USSR's Bureau for International Ungdomsturisme "Sputnik". Filmen er fra 1987, samme år hvor det omtalte venskabstog fandt sted. https://www.youtube.com/watch?v=GvmIBcXGyy4 ★ Artiklerne, der henvises til, stammer fra DKU's blad Fremad, årgang 1985 til 1989, som kan bestilles til dit eget bibliotek her: https://bibliotek.dk/materiale/fremad-kbh-1936-/work-of:870970-basis:01132385?type=tidsskrift#870970-basis:01132385 ★ Og DKP's dagblad Land og Folk, årgang 1985 til 1989, som man kan få adgang til her: https://www2.statsbiblioteket.dk/mediestream/avis/list/doms_newspaperAuthority%3Auuid%3A19c96f0a-ebc7-44d4-a78d-73dbc0014c0d ★ Hvis du ved, hvad der er blevet af filmen, som Fremadrejser fik optaget på et venskabstog i Sovjet sidst i 80'erne og siden distribuerede, så sig til. Solidaritet har ingen titel at gå efter, men nogen kan måske huske noget.

De Finnen zijn permanent klaar voor oorlog, Litouwen heeft ervaring met Sovjet-onderdrukking en Polen spendeert relatief veel geld aan defensie. Wat kan Nederland van deze landen leren? Daniël van Kessel maakte een reis langs het Oostfront en vertelt wat hij daar zag.

De Finnen zijn permanent klaar voor oorlog, Litouwen heeft ervaring met Sovjet-onderdrukking en Polen spendeert relatief veel geld aan defensie. Wat kan Nederland van deze landen leren? Daniël van Kessel maakte een reis langs het Oostfront en vertelt wat hij daar zag.

De Finnen zijn permanent klaar voor oorlog, Litouwen heeft ervaring met Sovjet-onderdrukking en Polen spendeert relatief veel geld aan defensie. Wat kan Nederland van deze landen leren? Daniël van Kessel maakte een reis langs het Oostfront en vertelt wat hij daar zag.

Aatami Korpi er tilbage! Det finske svar på John Wick OG Rambo er på spil igen. Denne gang må han bane sig vej igennem en række Sovjet-soldater, anført af manden, der dræbte hans familie. DET kommer ikke til at gå stille for sig! https://www.ikassenshow.dk/2026/01/i-kassen-1227-sisu-road-to-revenge-2025.html

År 1984 flyr Alex Lepajõe och Raivo Roosna från det kommunistiska Estland till Finland i en stulen gummibåt. De känner sig uttråkade och drömmer om att ta sig vidare till USA. Men för att resa behöver man pengar. Ett knappt år senare bestämmer de sig för att råna en guldsmedsaffär i centrum av Helsingfors. Redaktör: Petter Lindberg Ljuddesigner: Jyrki Häyrinen Dramaturg: Are Nikkinen Projektledare: Elin von Wright

Vi avslutar året med en till serie – nu med blicken vänd mot Ukraina! Vi pratar om den sovjetiska "nomenklaturan", och korruptionskulturen som levde vidare när Sovjet kollapsade.

I begyndelsen af 2. Verdenskrig udkæmpedes der en krig i krigen. Den stod mellem Sovjetunionen og Finland. I det, der lignede en overkommelig invasion fra Sovjets side, viste finnerne sig at have en modstandskraft og evne til at få det maksimale ud af meget lidt i deres kamp om at holde sovjetterne væk. Molotovcocktails, snigskytter på ski og guerillakrig i sneen blev nogle af deres hemmelige våben - i en krig, der dog også gik forud for et senere tæt samarbejde mellem Finland og Nazityskland under 2. Verdenskrig.

Den älskade romanen Mästaren och Margarita blev en av de dyraste filmer som gjorts i Ryssland, med statens goda minne. Men i och med kriget i Ukraina blev den samhällskritiska filmen ett problem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mikhail Bulgakov skrev romanen "Mästaren och Margarita" i 30-talets Sovjet, då den kommunistiska diktaturens grepp om konsten hårdnade. Den satiriska berättelsen, som bland annat innehåller en censurerad författare, en talande katt och en intrigerande djävul, kunde inte ges ut förrän 1967, efter Bulgakovs död.Nu går den ryska storfilmen ”Mästaren och Margarita” upp på svenska biografer. En film som var tänkt att varna för ett auktoritärt styre i Ryssland, men där det politiska klimatet hann hårdna medan filmen väntade på premiär. Emma Engström har träffat den amerikansk-ryske regissören Michael Lockshin, som inte längre får åka till Ryssland.

Det finns en generationskonflikt inom det Ukrainska försvaret mellan de äldre illa omtycka befälen utbildade i Sovjet och de yngre moderna befälen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ukrainska ruinstäder som Bakhmut och Pokrovsk har blivit symboler för ett sovjetiskt arv som lever kvar inom den Ukrainska armén. Istället för reträtt biter försvararna sig fast trots att det kostar Ukrainska soldaters liv. Soldaterna har därför gett sin högsta general öknamnet Slaktaren.Många vill istället att nya, yngre befäl som inte är fostrade i en sovjetiskt krigskonst tar över befälet i Ukraina, men än så länge är det den gamla skolan med general Oleksandr Syrskyj vid rodret som styr.– Så länge den generationen fortfarande finns företrädd i de väpnade styrkorna så kommer den att finnas kvar, säger Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska Institutet.Medverkande:Lubna el-Shanti, Ukrainakorrespondent Sveriges RadioJakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska InstitutetPiotr Wawrzeniuk, lektor i militärhistoria på FörsvarshögskolanProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: SR, SVT, TV4, United 24, AP, Sky News, Frank Bry, Baku TV, ITN

Wilhelmina Drucker was een feministisch icoon en het grote voorbeeld van de Dolle Mina's, die zich naar haar vernoemden. Maar Wilhelmina Drucker was veel meer dan een feminist, vertelt haar biograaf Marianne Braun. ‘Onze democratie en rechtstaat zijn schatplichtig aan haar.' Bij Russische spionnen denken we aan de types uit James Bond-films, die altijd het onderspit moesten delven. Maar hoe zagen Sovjet-spionnen er in werkelijkheid eruit? En waarom blijft Poetin vasthouden aan het archetype spion uit de Koude Oorlog? Het antwoord op die vragen staat in Infiltranten. Een eeuw Russische spionage in het Westen van Shaun Walker. ‘Een thriller van een boek', aldus recensent Pieter van Os. Hij zou later bekend komen te staan vanwege zijn slechte gewoonten: van olifanten schieten tot het delen van het bed met ettelijke maîtresses. Maar na de dood van Franco zou de Spaanse koning Juan Carlos de democratie redden. Hoofdredacteur Bas Kromhout over dit Spaanse verhaal dat in de nieuwe editie van Historisch Nieuwsblad staat.

6 oktober. Anders Åslund, professor i internationell ekonomi och boende i Washington DC, om nya boken ”Sovjet som det verkligen var” som huvudsakligen bygger på hans rapportering hem till UD under åren 1985–1987. Tove Lifvendahl samtalar med honom om relevansen nu i erfarenheterna då, men också om utvecklingen i USA.

Inläst: Ett både hyllat och kritiserat val: stridsflygplanet Viggen ingår i Sveriges nya kulturkanon. För SvD berättar den sista Viggenpiloten om reaktionerna, kalla kriget – och det hemliga draget som skulle överraska Sovjet.

Ze verschijnen zodra verkiezingen in aantocht zijn: boeken van lijsttrekkers. En los van verkiezingen: portretten van leiders in spe of van afgezwaaide nestors. Wat staat daar eigenlijk in? Hoe leerzaam zijn ze, wat vertellen ze ons over visie, stijl en kwaliteiten? Jaap Jansen en PG Kroeger lezen in Rob Jettens boek en Johan Remkes' herinneringen. En in het werk van vele anderen. *** Deze aflevering is mede mogelijk gemaakt met donaties van luisteraars die we hiervoor hartelijk danken. Word ook vriend van de show! Op 21 september: Betrouwbare Bronnen in het Concertgebouw: Muziek en tirannie. Met het Arethusa Quartet en Daniel Rowland. Er zijn nog enkele tickets verkrijgbaar! Ben je vriend, dan kun je meedingen naar het boek over Johan Remkes of het boek van Rob Jetten! Heb je belangstelling om in onze podcast te adverteren of ons te sponsoren? Zend een mailtje en wij zoeken contact. *** Er vijf soorten boeken van politici. Allereerst memoires en herinneringen. Soms zijn die erg boeiend en de receptuur voor zulk succes is verfijnd. De opmerkelijk hoge verkoopcijfers van Vrijheid door Angela Merkel laten zien dat het kan. Op dag 1 verkocht de uitgever één exemplaar per seconde. Afgelopen week verscheen Het kon minder, een boek over Johan Remkes. Het is genieten van de ‘woordkarige’ liberaal die veel meemaakte en dat broodnuchter analyseert. Zijn belevenissen met de LPF in 2002 waren afdoende om in 2024 te bedanken voor het premierschap. Tweede genre is de 'ideologische preekbeurt'. Die kent in ons land een grote traditie. Henri Bontenbal durft een nieuwe poging en een doortimmerd betoog over zijn visie is zeker welkom. Maar het zijn grote schoenen die hij heeft te vullen: Kuyper, Alexander de Savornin Lohman, paus Leo XIII en Sybrand Buma. Collega-leiders die zulke preekbeurten schreven waren Vladimir Lenin, Pieter Jelles Troelstra, Michail Gorbatsjov en Frits Bolkestein. En ook Pim Fortuyn en later Martin Bosma. Het derde boekengenre is 'testimonium van onafhankelijk denken'. Toen hij nog net CDA’er was gaf Pieter Omtzigt dat af. Vervolgens noemde hij zijn eigen nieuwe partij naar de titel van het boek. Zulke boeken verschijnen vaker. Van Bij1-ideoloog Willem Schinkel tot communistische rivaal van Stalin, Leon Trotski. En Barack Obama die in 'Dromen van mijn vader' schetste hoe anders hij was en toch oer-Amerikaans. Het vierde genre is: boeken die 'eigenaarschap claimen'. Voor velen werd Pim Fortuyn ziener en profeet toen hij vanaf 1997 begon te publiceren over 'de islamisering'. Dit thema werd voor altijd het zijne. Caroline van der Plas claimde met haar boek 'gezond verstand', gewoonheid en ruraal sentiment. Silvio Berlusconi werd fameus door een gratis full colour feestboek dat zijn successen in zaken, sport, liefde en politiek lef als vanzelfsprekendheid claimde. Het vijfde genre? Het door en door politieke boek van een politiek leider die over iets totaal on-politieks schrijft. Oud-premier Dries van Agt en zijn liefde voor Japanse finesse. Voormalig EU-president Herman van Rompuy als dichter in het middeleeuwse genre van de oosterse Haiku. Valéry Giscard d'Estaing met die novelle over zijn liefdesaffaire met Lady Di. En Rob Jettens Hoe het wel kan is een wat poëtische bundel van jeugddromen en grote ambities – hij wil de Cornelis Lely van de 21e eeuw zijn. Een aanstekelijk droombeeld na de ‘slappe hap’ van Geert Wilders en Dick Schoof. *** Verder luisteren 369 - Rob Jetten wil een ideeënstrijd rond het midden 16 - Johan Remkes wil de democratie redden 467 - De twee levens van Angela Merkel 161 - Hans van Mierlo, een politieke popster 339 – De eeuw van Bismarck 150 - De memoires van Barack Obama 133 - Amerikaanse presidenten: boeken die je móet lezen! 149 - De zeven levens van Abraham Kuyper, een ongrijpbaar staatsman 45 - Liefdesbrieven van François Mitterrand 394 – Honderd jaar na zijn dood: de schrijnende actualiteit van Lenin 93 - Hoe Gorbatsjov en het Sovjet-imperium ten onder gingen 485 - De bijzondere veelzijdigheid van Frits Bolkestein 162 - Pieter Omtzigt over macht en tegenmacht 356 - Silvio Berlusconi, het einde van een tijdperk 320 – Politieke onmacht in het digitale tijdperk met Kees Verhoeven 164 - Dries van Agt - Eigenzinnig politicus, paradijsvogel, wereldburger 430 - Zes markante Belgische premiers 2 - PG Kroeger over politieke memoires *** Tijdlijn 00:00:00 – Deel 1 00:32:53 – Deel 2 00:55:13 – Deel 3 01:17:28 – EindeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen tog ordentlig fart efter att Sovjet skjutit upp satelliten Sputnik 1 i omloppsbana runt jorden den 4 oktober 1957, men drömmarna om att resa ut i rymden har funnits sedan antiken.Både de amerikanska och sovjetiska rymdprogrammen tog avstamp i Nazitysklands utveckling av robotar under andra världskriget. Och trots att bägge rymdprogrammen presenterades som civila fanns det i allra högsta grad militära bevekelsegrunder.I denna repris av av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Björn Lundberg om kampen om rymden. Björn Lundberg är aktuell med boken Kampen om rymden.När världen förundrades över Sovjetunionens uppskjutning av världens första satellit Sputnik 1 i omloppsbana runt jorden den 4 oktober var amerikanarna i chock över att det kommunistiska Sovjetunionen hann före ute i rymden. Sputnik 1 är startpunkten på en rymdkapplöpning som nådde sitt klimax med den amerikanska månlandningen den 20 juli 1969 med Apollo-programmet.Efter Sputnik chockade Sovjet USA igen genom kosmonauten Gagarins första rymdflygning den 12 april 1961 i omloppsbana runt jorden. Efter det bestämde amerikanarna att de skulle sätta ett mål så utmanande och krävande att Sovjetunionen inte skulle hänga med. Den 25 maj förklarade den nytillträdde presidenten John F Kennedy att USA innan 1960-talets slut skulle sätta en man på månen och få honom hem igen.Lyssna också på Berlinmuren – kalla krigets främsta symbol.Bild:Apollo 17-uppdrag, 12 december 1972. Astronaut Eugene A. Cernan gör en kort resa med Lunar Roving Vehicle (LRV) under den tidiga delen av den första Apollo 17 NASA, Wikipedia, Public Domain.Musik: Space Exploration Future Technology Cinematic Filmscore av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblocks Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Actrice en scenarist Anushka Melkonian houdt van Anne Hathaway én Disney Channel-stuff uit de nillies. Toch, wanneer we afspreken om ‘The Princess Diaries' te bespreken, hebben we allebei het gevoel dat we de film nooit eerder hebben gezien. We hebben het over de regisseur die eerder ‘Pretty Woman' maakte, over de katten in de film en over de Julie Andrews-stage op de Disney-lot in Burbank.Anushka getuigt ook over opgroeien met Sovjet-tekenfilms, over afstuderen op ‘Mean Girls', en over haar ADHD-drang om te tekenen tijdens de opname. We linken die creativiteit aan het genie Tim Burton. We ranten over irritante stepkes, over woke in 2001 en het woord teelbalkanker. To be a princess, you have to believe that you are a princess!

Under sommaren 1962 blev Nikita Chrusjtjov alltmer övertygad om att utplacering av sovjetiska kärnvapen på Kuba var en strategiskt sund idé. Det skulle visa sig att han hade fel – istället ledde det till en av kalla krigets farligaste situationer: Kubakrisen. Det var då som världen var som närmast ett fullskaligt kärnvapenkrig.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikprofessorn Martin Hårdstedt Kubakrisen 1962.Mot bakgrund av att Sovjet hade känt sig förödmjukat av att USA hade utplacerat Jupiter‑robotar i Turkiet, trodde Chrusjtjov att något liknande i Kuba skulle tolereras av den amerikanska regeringen. Sovjet skulle helt enkelt ge igen. Samtidigt löste det ytterligare ett problem: den senaste ballistiska roboten R‑14 hade visserligen god räckvidd, men använde flytande bränsle, vilket innebar att den krävde flera timmar för att göra stridsklar – och kunde bara stå i vänteläge under begränsad tid.Detta hade kunnat vara acceptabelt – om inte den amerikanska motsvarigheten Minuteman kunde hållas stridsklar under obegränsad tid och skjutas iväg inom loppet av minuter. I vapenteknologins kalla krig var denna skillnad en stor strategisk utmaning för Sovjet. Minuteman I blev operativ i oktober 1962, just när Kubakrisen bröt ut.Som svar på detta sökte Chrusjtjov att ge igen med samma mynt. Fidel Castro hade nyligen genomfört statskupp, och med sovjetiskt stöd säkrades Kubas revolution samtidigt som Sovjet kunde bygga baser bara några mil från södra Florida. Sovjet förstod att detta riskerade en diplomatisk kris, men resonemanget löd att om USA accepterat robotar i Turkiet – varför skulle inte den oerfarne presidenten Kennedy acceptera något liknande, särskilt om han ställdes inför ett fullbordat faktum? Problemet var att det var nära omöjligt att dölja detta för omvärlden – och snart var krisen ett faktum.Bild: President John F. Kennedy i möte med medlemmar ur den nationella säkerhetsrådets exekutivkommitté (EXCOMM) under Kubakrisen. Från vänster: president Kennedy, försvarsminister Robert S. McNamara och biträdande försvarsminister Roswell Gilpatric. Fotot är taget i Cabinet Room, Vita huset, den 29 oktober 1962. Foto: Cecil Stoughton, White House Photographs. John F. Kennedy Presidential Library and Museum, Boston. Licens: Public Domain.Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inläst: Historien är full med ögonblick där världen verkade balansera på en tunn knivsegg. Vad hade hänt om utvecklingen gått i en annan riktning? Under sommaren 2025 dyker historieprofessor Dick Harrison ner i tio omvälvande händelser som kunde ha fått en annan utgång. I dag är glasnost och perestrojka honnörsord, och ibland framställs Warszawapaktens fall som oundvikligt. Men stod Michail Gorbatjov i själva verket för ett imperialistiskt självmål?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jonas firar VJ-day, Hasse full i gamla Sovjet (igen) och Linnea vill avskaffa tandvård.Köp biljetter till Monstermåndag Live här: https://www.scalateatern.se/forestallning/monstermandag-live/Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

I september 1944 tvingades den finska armén vända sina vapen mot sina tidigare bundsförvanter i den tyska 20. bergsarmén i norra Finland. Vapenstilleståndet med Sovjetunionen den 18 september innebar ett krav på att finnarna skulle driva ut tyskarna ur Lappland.Inledningsvis utspelade sig ett slags ”låtsaskrig”, men under sovjetiskt tryck övergick konflikten i början av oktober 1944 till regelrätta strider mellan finska och tyska styrkor. Under sin reträtt brände tyskarna ner det mesta av värde, däribland stora delar av staden Rovaniemi. Tiotusentals människor tvingades på flykt.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Lapplandskriget 1944–45, som markerade slutet på andra världskriget för Finland. Kriget bör inte ses som ett isolerat skeende, utan snarare som en del av en helhet tillsammans med Vinterkriget 1939–40 och Fortsättningskriget 1941–44 – tre faser i Finlands komplexa krigsdeltagande.Lapplandskriget blev en stor utmaning för Finland. Samtidigt som tyskarna skulle drivas ut, krävde Sovjet att Finland påbörjade en omfattande demobilisering av armén, i enlighet med vapenstilleståndsavtalet. Till detta kom ett utmattat civilsamhälle och hundratusentals flyktingar från Karelen, som återigen måste avträda till Sovjetunionen. Tiden präglades av osäkerhet – en sovjetisk (formellt allierad) kontrollkommission bevakade noggrant Finlands agerande. Hotet om en fullständig sovjetisk ockupation hängde i luften.Trots detta lyckades den finska armén genomföra militära operationer som tillfredsställde Sovjet. Den tyska armén, som omfattade över 200 000 man, retirerade successivt mot Nordnorge. De sista tyska trupperna lämnade finskt territorium så sent som i slutet av april 1945.Bildtext: Rovaniemi i ruiner efter tysk reträtt under Lapplandskriget hösten 1944. Foto: Okänd / Wikimedia Commons.Lyssna också på Finska vinterkriget 1939 – en liten nation på randen till undergång Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Deze zomer is er hopelijk genoeg tijd om uit te puffen en op te laden voor een spannend politiek najaar. Jaap Jansen en PG Kroeger dienen je geestelijke vitaminen toe om er straks vol inspiratie en nieuwe energie weer tegenaan te gaan! *** Op 21 september live in Het Concertgebouw! Betrouwbare Bronnen: muziek en tirannie. Kom ook! Deze aflevering is mede mogelijk gemaakt met donaties van luisteraars die we hiervoor hartelijk danken. Word ook vriend van de show! Heb je belangstelling om in onze podcast te adverteren of ons te sponsoren? Zend een mailtje naar adverteren@dagennacht.nl en wij zoeken contact *** 1] Adolf Hitler – Mein Kampf (1925) / Mijn Strijd (Prometheus, 2018) Het eerste boek is honderd jaar oud. En het is echt heel slecht geschreven, vond ook de Italiaanse journalist Benito Mussolini. Maar Mein Kampf is opnieuw actueel. De wordingsgeschiedenis, de titel, het verdienmodel en de worstelingen ermee na 1945 zijn een boek op zichzelf waard. Zonder de Britse sociaal-darwinistische schrijver Houston Stewart Chamberlain was het boek er nooit gekomen. Zijn schoonfamilie regelde zelfs dat Hitler in de cel het schrijfpapier ervoor kreeg. Jaap en PG duiken in diens merkwaardige leven, werk, netwerk en impact rond 1900 en in diens hysterische verering voor de jonge Führer. 2] Benjamin Duerr – De Droom van Den Haag (Atlas Contact, 2024) Het tweede boek gaat over de dromen van wereldvrede rond 1900 en de unieke rol daarin van Den Haag. Het begon met een jonge tsaar die zichzelf een vredesvorst waande. Zijn ministers hadden heel nuchtere, geopolitieke argumenten om decennia geen oorlogen te willen. Zijn nichtje, de net ingehuldigde koningin Wilhelmina, vond dat mystieke pacifisme maar lariekoek. Haar minister Willem Hendrik de Beaufort zat klem tussen deze twee Romanovs. Tegen vele klippen op kwamen er twee vredesconferenties op rij en Den Haag werd juist vanwege de saaiheid opvolger van Wenen 1814-1815. Niet alleen de tsaar spande zich in. Ook president Roosevelt van Amerika, zeker nadat hij een Nobelprijs kreeg voor vrede tussen militaristisch opkomend Japan en de door hen de verwoestend verslagen Russen. Die conferenties bleken verrassend productief. Het Vredespaleis kwam er. En nieuwe regels voor oorlogsrecht. 3] Sergey Radchenko – To run the world, the Kremlin’s Cold War bid for global power (Cambridge, 2024) De tsaar snakte naar vrede, maar hoe zat dat na zijn ondergang met de heersers in het Kremlin? Sergey vertelt het fascinerende verhaal van de ambities van de Sovjet-Unie en haar leiders na 1945. Over honger naar erkenning door Amerika, over de obsessie met Mao en Deng en over vrede met West-Duitsland om de EEG te breken. Het boek put uit vele archieven en inzichten die hier in het Westen nooit bekend waren. To run the world is ook een boek over duo's: rivalen die partners wilden zijn. Stalin en FDR. Mao en Chroesjtsjov. Chroesjtsjov en JFK. En vooral Nixon en Brezjnev. Met als apotheose hoe Reagan er in slaagde met Gorbatsjov aan de pretentie van zulke duo's een eind te maken en hoe Deng daar het meest van profiteerde. 4] Max Boot – Reagan, his Life and Legend (Liveright, 2024) Dit boek werpt nieuw licht op de oud-president van de VS. Een noodzakelijke biografie. Want in dit post-Reagantijdperk in Amerika en zijn Republikeinse partij is een nieuwe, gedistantieerde kijk op zijn betekenis en leven zeer welkom. “Mister Norm is my alias”, zei de man die voor iedereen óók een ster was met aantrekkingskracht uit de gouden jaren van Hollywood. Niemand kende hem daarom echt, op zijn Nancy na. Hij had politiek succes doordat hij uitermate pragmatisch was, verliezen kon slikken en toch als held van hoge principes en idealisme kon blijven stralen. Zo kon hij bijna moeiteloos het Kremlin als 'the Evil Empire' beschimpen en met Moskou samen de voorraad kernraketten fors verminderen, terwijl hij eveneens hightech fantasieën uit zijn oude films werkelijkheid wilde laten worden. Ook hier realist, pragmaticus en visionair tegelijk: “Trust, but verify!” Zijn verbindende warme stijl en zijn aura van idealisme zorgden ervoor dat hij beginselen als vrijhandel, kansen voor vluchtelingen en immigranten en respect voor bondgenoten glans gaf. In het Trump-tijdperk lijkt Reagan inmiddels iemand uit een vergeten verleden. 5] Anne Somerset – Queen Victoria and Her Prime Ministers (William Collins, 2024) Meer dan zestig jaar wereldmacht, dynastie, intriges en een flamboyant karakter. ‘She reigns but does not rule’ was volgens Anne Somerset een fraaie verpakking voor heel veel complexe en soms heftige politieke toestanden. Ze versleet maar liefst tien premiers. Ze verfoeide Lord Palmerston - die haar manipuleerde - en William Gladstone nog meer. Ze was dol op haar leermeester, ‘Lord M’, en nog meer op 'mijn coauteur' Benjamin Disraeli. Zij manipuleerden elkaar en genoten er schaamteloos van. Ten diepste was de vorstin gewoon dol op politiek, hoe zwaar ze tegen die heren ook zuchtte en klaagde. Somerset toont nog iets. Victoria was buitengewoon toegewijd. Van haar man, 'darling Albert', keek ze af hoe je focust op de essentie, daarbij desnoods koppig bent en ministers te overrompelt met visies en memo's die al klaar lagen voordat die een probleem zagen aankomen. 6] Jasper Dekker, Alexander van Kessel en Afke Groen (red.) – De minister-president, een ambt in ontwikkeling (Boom, 2025) Buitengewoon instructief is de analyse door Jelle Gaemers van de effectiviteit van Willem Drees als minister president. Voor de opvolger van Dick Schoof essentiële, onmisbare lectuur. Ook de gedurfde poging door Ronald Kroeze tot een eerste summa van veertien jaar premier Mark Rutte maakt de bundel de moeite waard. Op de gedachte dat Rutte wel degelijk visie had, maar deze liefst verborg omwille van het VVD-belang, kan nog wel een tijdje gekauwd worden. 7] Thomas Mann – Achtung Europa! Een eigentijdse waarschuwing (Arbeiderspers, 2025) Thomas Mann - favoriet van Mark Rutte - is 150 jaar geleden geboren. Zijn furieus, literair briljant verzet tegen die auteur van Mein Kampf trekt aandacht, mede dankzij de eerste Nederlandse vertaling van zijn bundel Achtung Europa!. Voortreffelijk hoe Arnon Grunberg daarbij ook de eigenaardigheden van de grote schrijver niet veronachtzaamt. PG haalt nog iets erbij: de eerste druk uit 1938 uit zijn persoonlijke collectie. En nóg zo'n letterkundig juweel, want deze nieuwe vertaling biedt meer voor de lezer - zelfs nu nog - en dat komt uit een ander boek van Thomas Mann. Meest verbluffend is hoe Mann zich durft te verdiepen in en vereenzelvigen met Adolf Hitler. Zag deze zich niet vooral ook als een kunstenaar, een bohemien? Zat in niet elke artistieke geest wat vertekend en duivels verziekt in deze politieke extremist zit? Geen tijdgenoot heeft zo briljant, zo ijskoud en ook zelfkritisch durven kijken naar 'Broeder Hitler', de tiran als verwante ziel. En wat verbindt Victoria, Mann, Rutte, Stalin en Hitler? Operaliefde. In het bijzonder het werk van Richard Wagner. *** Verder luisteren 1] 478 - Was Hitler een socialist? 105 - 75 jaar bevrijding: Dagelijks leven in Nazi-Duitsland 341 - Oplichterij, kunstmatige intelligentie en de dagboeken van Hitler 2] 508 – De NAVO-top in Den Haag moet de onvoorspelbare Trump vooral niet gaan vervelen 481 - Donald Trumps nieuwe idool William McKinley, ‘de tarievenkoning’ 342 - Willem-Alexander en het einde van de monarchie. Plus: zijn eigenzinnige voorgangers 3] 258 - De kille vriendschap tussen Rusland en China 163 - De ondergang van de Sovjet-Unie: hoe een wereldmacht verdampte 298 - De Cubacrisis, dertien dagen die de wereld schokten. En: de angst voor nucleaire catastrofe nu 4] 133 - Amerikaanse presidenten: boeken die je volgens PG móet lezen! 44 - Franklin D. Roosevelt 93 - Hoe Gorbatsjov en het Sovjet-imperium ten onder gingen 5] 303 - Bijzondere Britse premiers 6 - Pim Waldeck over 'die gekke Britten'- Paul Rem over The Queen 99 - PG over de biografie van Prince Albert 6] 472 - Winterboekeneditie - Premiers, Leiderschap, Macht 448 - Premier zonder kompas 443 – Negen premiers en een explosief Oranjehuis 274 - Thorbecke, denker en doener 7] 148 - Stefan Zweig als inspirator van Europa als culturele en politieke gemeenschap 208 - Max Weber: wetenschap als beroep en politiek als beroep 387 - Niets is zó politiek als opera - 100 jaar Maria Callas *** Tijdlijn 00:00:00 – Deel 1 00:52:09 – Deel 2 01:30:00 – Deel 3 02:18:00 – EindeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Sovjetunionen var aldrig den monolitiska stat som många trodde i Västvärlden. Efter Stalins död 1953 kunde de sovjetiska rådsrepublikerna i Baltikum förhandla fram ett visst utrymme i förhållande till Moskva. Detta skulle senare bli oerhört viktigt vid frigörelsen från Sovjetunionen.De historiska skillnaderna mellan Estland, Lettland och Litauen påverkade utvecklingen i de olika länderna efter frigörelsen från Sovjetunionen. I Estland kunde till synes oskyldig verksamhet som att rusta upp gamla stan i Tallinn öka historiemedvetandet. Medan Lettland fick en tuffare resa i frigörelsen från Sovjet eftersom den politiska och ekonomiska makten inte separerades fullt ut. I Litauen fungerade det medeltida stormakten Litauen-Polen som nationell inspiration.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet och aktuell med boken Bakom och bortom järnridån – De sovjetiska åren och frigörelsen i Baltikum och Ukraina.När Sovjetunionen kollapsade år 1991 efter några år av liberaliseringar av det kommunistiska systemet kom en rad nya och nygamla stater att framträda. De tre baltiska staterna tillhörde de mest nationalistiska av de sovjetiska rådsrepublikerna, men det fanns historiska skillnader som gjorde sig påminda under frigörelseprocessen.De baltiska staterna blev självständiga första gången 1918 i kaoset efter den ryska revolutionen med undantag av Litauen som var en stormakt på 1400-talet. Men Sovjetunionen ockuperade Baltikum först 1940 och sedan igen 1944.Fram till Stalins död 1953 var repressionen hård. Sedan kunde de lokala kommunistpartierna skickligt förhandla fram ett visst manöverutrymme i förhållande till Moskva. Men där Estland tidigt utvecklade ett civilt samhälle med olika föreningar som inte stod i opposition till statsmakten, blev utvecklingen mer stalinistisk i Lettland. Den litauiska nationalismen blev mer idealistisk än de mer pragmatiska esternas.Bild: Första arbetsdagen med Noor-Tartu (Ung-Tartu) som var en studentrörelse i Tartu mellan 1979 och 1984 (från 1979-1981 hette den Kodulinn, eller hemstad). Det bildades mestadels av historiestudenter som ville göra något nyttigt för sin stad, utan att vara kopplad till någon officiell institution. Att städa stadsrum, samla in antikviteter och anordna kulturevenemang var rörelsens huvudaktiviteter.  Från Noor-Tartu, Fotograf: Okänd, CC-BY-NC-NDMusik: Freedom av jason szklarek, Storyblock AudioLyssna också på Sovjetunionens sammanbrott. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Het is 45 jaar later, maar de gebeurtenissen in de wereldpolitiek van 1980 zijn verbluffend en leerzaam voor het heden. Vlak voor de cruciale NAVO-top en de daaropvolgende EU-top gaan we op bezoek in het Kremlin van toen en naar de ruige bergpassen van Afghanistan en het Vaticaan – met ook toen een nieuwe paus uit een bijzonder land. Jaap Jansen en PG Kroeger over de paranoïde, dementerende leider in het Kremlin, Leonid Brezjnev. Het dagboek wat hij bijhield werd steeds leger. Zijn bewind werd verlamd door de woeste baarden van de Moedjahedien, een wegzakkende economie die olie en gas rijkdom verspilde en door angst voor een kleine, gisse kettingroker in Beijing. ***Deze aflevering is mede mogelijk gemaakt met donaties van luisteraars die we hiervoor hartelijk danken. Word ook vriend van de show!Heb je belangstelling om in onze podcast te adverteren of ons te sponsoren? Zend een mailtje naar adverteren@dagennacht.nl en wij zoeken contact.Op sommige podcast-apps kun je niet alles lezen. De complete tekst plus linkjes en een overzicht van al onze eerdere afleveringen vind je hier***De jeugd in Moskou verveelde zich en keek jaloers naar de welvaart en vrijheden van leeftijdsgenoten elders. In het Westen maakte 'Eurosclerose' en verdeeldheid plaats voor 'één stem' en dynamiek. En een nieuwe paus riep: "Weest niet bevreesd!" In het bijzonder tegen zijn landgenoten en alle onderdrukten in het Oosten. De inval in Afghanistan in 1979 bleek direct al een rampzalige onderneming. Het kwam tot oneindig bloedvergieten, zware materiële verliezen en enorme schade aan de reputatie van de supermacht die hier in het drijfzand van de oorlog ten onder ging. Hoe kwam het tot die militaire ramp? Waarom maakte het Kremlin zo'n grote fout en waarom durfde niemand daar ermee te kappen? Brezjnev verpestte zo niet alleen zijn grote trots, de Olympische Zomerspelen in Moskou, maar ook de relatie met Washington. Afghanistan ruïneerde de herverkiezing van de Amerikaanse president Jimmy Carter, Brezjnevs droom van wereldheerschappij samen met Amerika en de faam van technologische superioriteit van de Sovjeteconomie. Vilein sloot China's Deng Xiaoping een alliantie met Amerika, Arabische landen en islamitische strijders - gefinancierd door rijke families als Bin Laden - om Moskou verder in het verderf te storten. Zelfs vazal Saddam Hoessein in Bagdad trok zich van Brezjnev niets meer aan en begon zijn eigen oorlog. Het bewind in Moskou was in verval, wereldwijd. Al in 1968 had KGB-chef Joeri Andropov gewaarschuwd dat de economie op instorten stond. Maar Brezjnev gokte liever op het gasgeld en stopte diens memorandum in de diepste la van zijn bureau. Toen Andropov hem 1982 opvolgde was het te laat, ook de chef van de geheime dienst was zwaar aan het aftakelen. Hij promootte nog jonge protegés als Gorbatsjov, Jeltsin en Poetin, maar zijn beleid stokte in repressie. Hij stierf al snel en zijn opvolger, de bureauchef van Brezjnev Konstantin Tsjernenko, was een nog korter leiderschap beschoren. De oorlog ging voort, het bloedvergieten was vreselijk, het Russische Rode Leger bleek zwak en ouderwets. Deng opende de poorten naar het Westen en China nam een finale voorsprong als nieuwe tijger van de wereldeconomie.De nieuwe Kremlinchef, Michail Gorbatsjov, kende die poorten naar het Westen. Hij had incognito rondgereisd en in Frankrijk een paradijs voor de arbeiders, welvaart, overvloed, openheid en culturele dynamiek ontdekt, waar Moskou geen idee van had. In Londen ontdekte hij een felle discussiepartner. Maggie Thatcher, met wie hij ongeremd kon bekvechten.Maar ook hij was te laat. Een nieuwe generatie westerse leiders trad aan. Van Helmut Kohl tot Ruud Lubbers en Ronald Reagan. De Europese Gemeenschap bloeide op, terwijl Moskou en de DDR het ravijn van een bankroet zagen opdoemen. De Afghaanse oorlog bleef een bloedende wond tot Gorbatsjov de aftocht blies. De paus en de Polen zorgden voor een revolutie. De Muur viel. De analogieën met vandaag zijn adembenemend. Zelfs de obsessies van de leiders in het Kremlin en hun vernedering door China lijken op elkaar. En ook hoe Europa zichzelf hervindt en een nieuwe paus ineens zijn stempel drukt. De smoezen van Sergej Lavrov om Leo XIV buiten de deur te houden zijn bijna lachwekkend herkenbaar. En Donald Trump? Die is geen Reagan of George Bush senior. Trumps lijn lijkt nog het meest op die van Richard Nixon en zelfs van Carter.***Verder lezenSergey Radchenko - To run the world (Cambridge University Press, 2024)***Verder luisteren508 – De NAVO-top in Den Haag moet de onvoorspelbare Trump vooral niet gaan vervelen486 - ‘Welkom in onze hel' Een jonge verslaggever aan het front in Oekraïne469 – Nieuwe kruisraketten in Europa? In de jaren '70 en '80 zat topdiplomaat Boudewijn van Eenennaam in het brandpunt van de besluitvorming455 - De bufferstaat als historische - maar ongewenste - oplossing voor Oekraïne434 – Vier iconische NAVO-leiders en hun lessen voor Mark Rutte413 - "Eensgezind kunnen we elke tegenstander aan." Oana Lungescu over Poetin, Trump, Rutte en 75 jaar NAVO404 - 75 jaar NAVO: in 1949 veranderde de internationale positie van Nederland voorgoed394 – Honderd jaar na zijn dood: de schrijnende actualiteit van Lenin354 - Eenzaamheid, machtsstrijd en repressie in het Russische rijk van Poetin, Stalin en tsaar Nicolaas II336 - Timothy Garton Ash: Hoe Europa zichzelf voor de derde keer opnieuw uitvindt327 - Poetin, Zelensky en wij. Een jaar na de inval258 - De kille vriendschap tussen Rusland en China257 - Het machtige Rusland als mythe: hoe 'speciale militaire operaties' een fiasco werden245 - Oompje neemt de trein – de reis die China naar de 21e eeuw bracht235 - De ondergang van de Sovjet-Unie: Gorbatsjov strijkt de rode vlag197 - De ondergang van de Sovjet-Unie: Boris Jeltsin, een tragische held163 - De ondergang van de Sovjet-Unie: hoe een wereldmacht verdampte95 - Grote speeches in tijden van crisis (deel 2) oa Deng Xiaoping93 - Hoe Gorbatsjov en het Sovjet-imperium ten onder gingen58 - PG over 70 jaar China, de Volksrepubliek van Mao, Deng en Xi***Tijdlijn00:00:00 – Deel 100:07:32 – Deel 200:36:30 – Deel 301:12:07 – Deel 401:41:22 – EindeZie het privacybeleid op https://art19.com/privacy en de privacyverklaring van Californië op https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

Från 2015. Uppemot tusen svenska arbetare flyttar till Sovjetunionen under 20- och 30-talet. De har hört att Stalin vill skapa ett nytt bättre samhälle för arbetarklassen. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Men de svenska arbetarna som som åkt till Sovjetunionen för att bygga upp det nya landet, möter istället fattigdom, angiveri och ett förtryckarsamhälle som snart kommer att urarta.Väskorna står packade på perrongen, det är feststämning och en bläckblåsorkester spelar. Tidningen skriver att det måste kännas som en befrielse att få lämna arbetslösheten i Sverige – hela Kiruna vill önska resenärerna lycka till.Men Sovjet blir inte det drömland de svenska arbetarna har hoppats på. Stalin har misslyckats med sina storslagna planer för landets ekonomi och letar efter syndabockar.Kirunasvenskarna är en tyst tragedi i den svenska arbetarrörelsens historia.En dokumentär av Moa Larsson.Programmet publicerades första gången 2015.

865 oorlogsslachtoffers uit de Sovjet-Unie, begraven zonder naam en vergeten door de tijd. Tot één journalist besloot hun verhaal te vertellen.In deze aflevering van de StoryBrand Podcast ontdek je hoe Remco Reiding na 27 jaar onderzoek een museum oprichtte dat polarisatie doorbreekt en families eindelijk antwoorden geeft.In deze aflevering is Remco Reiding te gast, directeur van het Sovjet Ereveld Experience museum. Remco begon 27 jaar geleden als jonge journalist met het onderzoeken van het grotendeels vergeten Sovjet Ereveld in Leusden, waar 865 oorlogsslachtoffers uit de Sovjet-Unie begraven liggen.Zijn jarenlange zoektocht naar de identiteit van deze anonieme soldaten leidde tot het recentelijk geopende museum dat hun persoonlijke verhalen vertelt. In dit gesprek vertelt hij over zijn indrukwekkende reis, de impact van zijn werk op nabestaanden, en de universele menselijke waarde die zijn project vertegenwoordigt.De belangrijkste gespreksonderwerpenHoe Remco als 21-jarige student journalistiek begon met zijn onderzoek naar het vergeten Sovjet EreveldHet aangrijpende verhaal van Vladimir Botenko, wiens zoon 55 jaar lang niet wist wat er met zijn vader was gebeurdDe beestachtige behandeling van de 101 Sovjetsoldaten in Kamp AmersfoortWaarom de verhalen van deze soldaten na de oorlog in de vergetelheid raakten door de Koude OorlogDe persoonlijke motivatie van Remco en hoe zijn eigen levensverhaal hem tot de juiste persoon op de juiste plek maakteHet belang van het humanitaire aspect: het gaat niet om politiek, maar om mensen die antwoorden verdienenHoe het museum door middel van persoonlijke verhalen de 27 miljoen Sovjet-slachtoffers van WOII een gezicht geeftDe VR-ervaring in het museum die bezoekers onderdompelt in de verhalen van de soldaten en hun familiesHet adoptieproject waarbij mensen een soldaat kunnen adopteren en zo bijdragen aan herdenkingen en onderzoekDe universele boodschap dat achter elke oorlog echte mensen schuilgaan, ongeacht nationaliteit of politiekRelevante links en bronnenWebsite van het Sovjet Ereveld Experience museumBoek: Kind van het Ereveld - Remco ReidingBoek: Het plan - Nando Boers (aanbevolen door Remco)Laat je marketing eindelijk voor je werkenWil je ook dat je marketing klopt en resultaat oplevert? Kom dan naar de StoryBrand live workshop op 13 en 14 mei 2025 in Leusden. Boek je ticket via storybrand.nl/live-workshop

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Anders Høeg Nissen, techformidler og vært på podcasten Rumsnak I denne uges Transformator Da Sovjetunionen i oktober 1957 opsendte en kuglerund satellit på 84 kilo fra Bajkonur i Sovjetunionen, skabte de, hvad der senere blev kendt som sputnikchok i USA. Den første opsendelse af Sputnik var sendt i omløb om Jorden, hvorfra den sendte radiosignaler med biplyde til Jorden i 21 dage. Meget belejligt på frekvenser, der anvendes flittigt af radioamatører. Sådan kunne man hurtigst sprede sit budskab dengang. Chokket bundede ikke mindst i, at USAs selvbillede som førende rumnation krakelere med et skrattende bip i radioen. Men også i, at den jævne amerikaner nu frygtede, at Sovjet var klar til at smide atombomber i hovedet på dem fra rummet. Chokket havde imidlertid også den effekt, at Nasa blev oprettet i en fart, og at naturvidenskab fik en fremtrædende plads i de amerikanske skoler. Rumkapløbet var skudt i gang, og nu ville USA genvinde førertrøjen. Resten af historien og det store skridt for menneskeheden er kendt af alle. USAs dominans i rummet har været entydig, og Nasa har slået takten an. Men sådan er det ikke længere. Kina har lagt sig i den lodrette overhalingsbane og ligner den næste gæst på Månen. Indien har sat fart på sit rumprogram, mens Nasa efterhånden er mest kendt for udsættelse på udsættelse og strandede astronauter. Og så er der SpaceX. Kommercielle spillere har købt sig ind i rumkapløbet og har fundet et gear i udviklingsarbejdet, der sætter ethvert offentlig rumprogram af. Hør denne uges Transformator, hvor techformidler og vært på podcasten Rumsnak Anders Høeg Nissen giver sit bud på, hvad de store og små udskiftninger i startopstillingen til fremtidens rumkapløb har for rumloven - og ikke mindst for de kommende ture til Mars og Månen.

Ifølge etterretning i Storbritannia, Ukraina og USA bruker Putin dobbeltgjengere. De brukes til forskjellige ting, med hvert sitt felt. Sovjet hadde lang tradisjon med bruk av dobbeltgjengere. Konspirasjonspodden tar en titt. Ansvarlig redaktør er Kristin Ward Heimdal. Hør alle episodene fra Konspirasjonspodden eksklusivt hos Podme. Prøv gratis på podme.com.

Sovjetunionens invasion av Afghanistan den 24 december 1979 inledde ett tio år långt blodigt krig och en ny konfrontation mellan väst och öst under kalla kriget. Det tidigare samförståndet efter Kubakrisen 1962 var nu borta, och USA rustade för att knäcka Sovjet.Kriget i Afghanistan bidrog på många sätt till att undergräva den sovjetiska regimen och den slutliga kollapsen av Sovjetunionen. Men innan dess hade 14 500 sovjetiska soldater stupat, och någonstans mellan 75 000 och 90 000 mujaheddin-gerillasoldater hade dödats. Därtill kom en formidabel humanitär katastrof, där mer än fem miljoner människor tvingades på flykt utanför landet och ytterligare två miljoner inom landets gränser. Beräkningar uppskattar att minst en miljon civila miste livet i konflikten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an ett krig som är mer aktuellt än någonsin med tanke på Ukrainakriget. Högst aktuella är de beordrade utskrivningarna av reservister i Ryssland till kriget i Ukraina. Förlusterna och utskrivningarna under kriget i Afghanistan på 1980-talet ledde till några av de första riktigt öppna protesterna mot den sovjetiska regimen. Vid utskrivningar och, inte minst, begravningar av stupade samlades anhöriga och andra för att protestera på ett sätt som tidigare varit otänkbart.Kriget inleddes efter att en kommunistisk kupp i Kabul fört Hafizullah Amin till makten. Sovjetledarna ville ersätta honom med en mer lojal regim och samtidigt krossa den gerilla som bekämpade centralmakten i Kabul. Det handlade om att få kontroll över ett strategiskt viktigt gränsområde och förhindra en regim man inte litade på. När invasionen inleddes var en av de första åtgärderna den omedelbara likvideringen av Amin och skapandet av en ny marionettregering.Trots att mer än 100 000 sovjetiska soldater deltog i kriget och trots Sovjets överlägsna militärteknik lyckades de aldrig ta fullständig kontroll över landet. I de avlägsna bergstrakterna – som utgjorde omkring 80 procent av Afghanistans yta – kunde olika mujaheddin-grupper successivt bygga upp sin styrka och så småningom samordna sin kamp mot inkräktarna. I skyddade baser, särskilt i Pakistan, genomfördes utbildning, medan frivilliga strömmade till och vapen levererades från bland annat USA, som såg sin chans att underminera Sovjetunionens krigföring.De sovjetiska styrkorna var starkt beroende av vägnätet, vilket gjorde dem sårbara för plötsliga eldöverfall. Soldaterna var tränade för blixtkrigföring på de mellaneuropeiska slätterna, där stridsvagnar, artilleri och flyg kunde samverka effektivt. Men i Afghanistans bergiga terräng var deras utrustning illa anpassad, och de hade svårt att hantera gerillans smidiga taktik. De dåliga vägarna försvårade snabba förflyttningar, och motståndarna kunde slå till snabbt och sedan försvinna. Stridsmoralen bland de sovjetiska soldaterna sjönk, och alkohol och droger blev allt vanligare i leden.Under mitten av 1980-talet började den sovjetiska armén trots allt få viss kontroll över striderna, mycket tack vare nya attackhelikoptrar. Som svar på detta fick mujaheddin från 1986 tillgång till amerikanska STINGER-robotar, som enkelt kunde bäras av enskilda soldater och visade sig mycket effektiva mot de sovjetiska HIND-helikoptrarna. Kriget ebbade ut i takt med Sovjets successiva nedmontering, och det slutliga sovjetiska uttåget skedde i februari 1989. Kort därefter kastades Afghanistan in i ett inbördeskrig.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Bild: Sovjetiska styrkor efter att ha erövrat några Mujahideen 1985. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Solen går upp i öst, men hur är det groovet?  Blir man i bättre form av sovjetisk aerobics med befallande rysk kvinnoröst och inslag av cirkus-electro? Kan man fortfarande hitta tiokronorsvinyl i det fria och hyperkapitalistiska Estland? De frågorna får du svar på i detta avsnitt, när DJ Skåne, även känd som Magnus Svensson, gräver öststatsvinyl från från förr. Han guidar oss till baltisk exotica, DDR-rock med Gasolin-känsla, estnisk disco på evig turné, stora känslor med Alla Pugatjova och lite fyrkantig dunkadunka från Riga – alltsammans utgivet på det statliga skivbolaget Melodiya. Till skivorna snackar vi bland annat om följande: • Att dansa som en sexig duracellkanin • Den trans-baltiska DJ-gemenskapen • Den hårt piskade orkestern Laines uppgång och fall • Hur Sovjetunionens bästa jazzsångerska hamnade i Älta • Jättedyr elektronisk rymdmusik från Estniska SSR • Fördomar mot östtysk rock och riksrysk pop • Fejkad sportmusik • Shamanens trumma och andra häftiga låtar med Alla Pugatjova. • Gymping från USA, Sverige och Sovjet. • Glada synthar och slappad bass. Ja. You know the score: avslappnat surr, billiga skivor och mycket kärlek till det eviga knastret. Välkomna in! Magnus Svenssons skivor Eolika – Pasaule, Pasaulīt [LP, 1985] Låt: Karavana Laine – Ansambel Laine [1983]Låt: Nüüd on mul muusika Diverse artister – Ритмическая Гимнастика [LP, 1984]Låt: К Звездам Kalmer Tennosaar – Sinilind [EP, 1961]Låt: Jamaika hällilaul Puhdys – Die Grossen Erfolge [LP, 1977]Låt: Lebenzeit Alla Pugachova – Something's Still to Come/То Ли Ещё Будет [LP, 1980]Låt: Ты Не Стал Судьбой/You Didn't Become My Fate DJ 50 SPÄNN ÄR OBEROENDE OCH REKLAMFRITT. LET'S KEEP IT THAT WAY. DJ 50 Spänn är en hantverksprodukt som görs med kärlek och jävlaranamma. Här finns ingen reklam, inget riskkapital och inga svullna storbolag som pumpar in pengar. Det som håller podden flygande är ni goda lyssnare som chippar in en pytteliten månadspeng. Tack vare er kan musiklicenser, elräkningar, grammofonnålar och serverkostnader betalas. Om du gillar vad du hör – bli månadsgivare och få tillgång till exklusivt extramaterial. OM DJ 50 SPÄNN PATREON Östliga spellistor av Magnus https://open.spotify.com/playlist/2DuaK4PaSWdohrqJO1iyM3?si=c991f72101c44707 https://open.spotify.com/playlist/2fEcGmCYZLDdsL4SGQ1Pzz?si=3487cc5442984645 https://open.spotify.com/playlist/11v2H7KslFxsJbI87Ioig9?si=41a434444d2d422a Relaterade avsnitt https://dj50spann.se/98-utflykten-statligt-godkant-svang-fran-ost/ https://dj50spann.se/203-ida-lunden/ https://dj50spann.se/145-ishaaq/ Så här lyssnar och prenumererar du på DJ 50 Spänn: DJ 50 Spänn hittar du i de flesta podd-appar för smartphone, surfplatta och dator. Sök bara efter ”DJ 50 Spänn” i poddappens sökfält. Glöm inte att prenumerera. Om det inte funkar, är detta RSS-feeden som gäller: https://dj50spann.se/feed/podcast/. Du kan förstås också lyssna här på hemsidan. OBS! DJ 50 Spänn finns sedan en tid tillbaka inte längre på Spotify. Använd en klassisk poddspelare istället. Du vet, en sådan som fanns långt innan det stora streamingbolagets började försöka få monopol på ljudupplevelser. Följ DJ 50 Spänn på sociala medier, yeah? Jag finns på Instagram, Facebook och Bluesky. Utöver facebooksidan finns även följande facebookgrupper under DJ 50 Spänns paraply. Ansök om medlemskap redan idag. Tiokronorsvinyl DJ 50 SPÄNN – THE GROUP Försvenskat också! Streamingjättens Utmarker Den Inre Jukeboxen The Hans Edler Universe DJ50:– på Radio Viking 101,4 Varje lördag mellan klockan 11 och 12 sänder DJ 50 Spänn (AKA Tommie Jönsson) en musikmix med oborstad vinyl på Radio Viking som hörs över Ekerö och delar av Stockholmsområdet på frekvensen 101,4 MHz. Programmet går också att livelyssna på via radioviking.

Op het Sovjet Ereveld in Leusden liggen 865 gesneuvelde Sovjet-soldaten. Decennia lang waren de soldaten identiteitsloos; de familie verkeerde in onwetendheid over hun lot. Totdat een jonge journalist zich het lot van de vergeten Sovjet-soldaten aantrok: gedurende 26 jaar identificeerde Remco Reiding zo'n 250 soldaten. Het bracht hem naar talloze families, verspreid over de voormalige Sovjet-Unie, waar hij werd hij ontvangen als een verloren zoon. Hoe ging die zoektocht in z'n werk? Hoe kwamen deze soldaten destijds in Nederland terecht? En is er nog wel ruimte voor gesneuvelde Sovjet-soldaten in het huidige politieke klimaat? Een verhaal gemaakt door Laura Stek. Foto: Dirk-Jan Visser

Den politiska diskussionen om migration, segregation och gängvåld lider av ett kroniskt problem; den är ständigt i otakt med tiden. När uppenbara problem och möjliga lösningar debatteras är de ofta redan på väg att bli överspelade av verkligheten. Sverige har nu ett vägval att göra som är uppenbart och som borde diskuteras på längden och tvären medan möjligheten att välja fortfarande finns kvar, skriver Jörgen Huitfeldt. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Den 25 januari 1946 utlämnade svenska regeringen 167 baltiska flyktingar till Sovjetunionen. Balterna hade stridit på Nazitysklands sida i andra världskriget och bland männen fanns både tvångsrekryterade och krigsförbrytare.Beslutet om utlämningen hade tagits sommaren 1945 av en samlingsregering. Sverige hade egentligen inga skyldigheter att lämna ut balterna, till vad många trodde en säker död, men en vilja att hålla sig väl med Sovjetunionen banade väg för beslutet.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet som bland annat skrivit Sörja ett liv, leva ett annat – Om flyktingens mörker och ljus.När Röda armén ryckte fram i Baltikum 1944 flydde ungefär 5 000 letter till Sverige. Från Estland kom omkring 32 000 personer och från det mer avlägsna Litauens kust anlände cirka femhundra. Merparten av flyktingarna kom hit med båt, hösten 1944.Vid Jaltakonferensen i februari 1945 hade de allierade stormakterna – USA, Storbritannien och Sovjetunionen – enats om principen att krigsfångar skulle återbördas till sina respektive hemländer. Detta inkluderade alla som hade varit medborgare i Sovjetunionen före den tyska invasionen 1941, även om de senare tagit värvning på tysk sida.Med de baltiska soldaterna handlade det om cirka 167 balter som internerats av svenska myndigheter efter flykten från det framryckande Röda armén. Många av dessa män hade tvångsrekryterats till tysk tjänst under kriget, medan andra hade valt att slåss mot Sovjet i hopp om att skydda sina hemländer – Estland, Lettland och Litauen – från en ny sovjetisk ockupation. Efter kriget internerades de i olika läger i Sverige, däribland i Rinkaby i Skåne och Gälltofta.Sverige hade dock ingen skyldighet att formellt följa avtalen från Jalta eftersom landet inte deltog i konferensen. Trots detta valde den svenska regeringen, under statsminister Per Albin Hansson, att gå med på Sovjetunionens krav på utlämning. Beslutet motiverades med Sveriges önskan att upprätthålla goda relationer med den mäktiga grannen i öster, särskilt med tanke på den känsliga efterkrigssituationen och Sveriges neutralitetspolitik. Man hoppades undvika konflikter som kunde äventyra Sveriges säkerhet och utrikespolitiska position.Samtidigt pågick en annan stor utlämning: 2 364 tyska krigsfångar överfördes till Sovjet vid ungefär samma tid. Denna utlämning var mindre omstridd eftersom tyskarna sågs som en del av den besegrade fienden, men de två fallen sammanföll och underströk den press som den svenska regeringen stod under.Bild: Balt-/tysklägret på Ränneslätt, Eksjö.Musik: The Refuge, av Natalia Kolesnikova. Storyblocks Audio.Källor: Persson, Åke (2022): Flykten över Östersjön – när 40 000 balter kom till Sverige. Populär Historia.Lindholm, Rudolf (1992) Baltutlämningen och folkrätten. Svensk Juristtidning.Bojs, Anders & Mårtensson, Leif (red.) (2004). I Baltutlämningens skugga: internering och utlämning av tyska militärflyktingar via lägren i Rinkaby och Gälltofta 1945-1946. Kristianstad: Föreningen Gamla Christianstad.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Door de watertunnel naar een dystopisch Sovjet-onderzeerijk… of is het een gekker-dan-gekke circuswereld vol mechanische zeedieren? Atomic Heart's derde DLC, “Enchantment Under the Sea”, neemt je mee op een bizarre […]

(01:37) ChatGPT heeft een concurrent: het Chinese DeepSeek kan hetzelfde tegen minder kosten. Er wordt gerefereerd aan een Spoetnik-moment, omdat de Sovjet lancering een soortgelijke schokgolf teweegbracht in het Westen. Ivo van de Wijdeven legt uit hoe accuraat die vergelijking is. (11:02) De Congolese rebellengroep M23 nam deze week de stad Goma in Oost-Congo in. M23 wordt gesteund door de regering van buurland Rwanda en zou het gemunt hebben op de mijnen in de regio. Volgens historicus Judith Verweijen is dat te kort door de bocht. Ze is te gast. (25:16) Column van Micha Wertheim. (29:22) Sanne Frequin bespreekt twee historische boeken en een tentoonstelling: -Tentoonstelling Zien & Geloven: zintuiglijke ervaring in de late middeleeuwen - Rijksmuseum Twente -Moeders, mystici en maîtresses: vrouwen in de vroege middeleeuwen - Luit van der Tuuk -Ségurant: de drakenridder - Emanuele Arioli (vert. Annelies Kin, Nathalie Tabury) (39:36) 'Tante Bertha' werd in 1945 gehuldigd als moeder van het verzet in Rotterdam. Toch kwamen er al tijdens de oorlog vlekjes op haar blazoen van verzetsheldin. Het gerucht ging dat ze joden had verraden. Gerard Groeneveld dook in haar omstreden verleden. Meer info: https://www.vpro.nl/programmas/ovt/luister/afleveringen/2025/02-02-2025.html  

Det er blevet kaldt et "sputnik-øjeblik". Et øjeblik, der refererer til begyndelsen på rumkapløbet mellem USA og Sovjet. Nu handler det bare om en ny kinesisk AI-model. Mette Frederiksen har været på europæisk rundtur. Der er nemlig behov for at sende et meget tydeligt signal til Donald Trump om, at Europa står bag Danmark og Grønland. Snart kan de hemmeligholdte dokumenter i mordet på John F. Kennedy bliver offentliggjort. Vi taler med en, der har ventet i årevis på dette øjeblik. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Tobias Liebetrau, forsker ved Københavns Universitet. Brian Saugberg, gymnasielærer.

Vi öppnar 2025 med buller och bång i ett mycket matigt avsnitt genom att besöka dagens datum för 80 år sedan. Den 12 januari 1945 avfyrade röda armén sin stora vinteroffensiv västerut genom Polen mot Tyskland. Offensiven pågick i ca 3 veckor fram till slutet av januari då de sovjetiska arméerna gjorde halt vid floden Oder inte långt från Berlin. Avsnittet avhandlar allt från de militära striderna till sovjetisk propaganda, den förfärliga våldtäktsvågen samt plundringar och historiens största flyktingvåg. Dessutom kommer vi inte runt Adolf Hitlers reaktioner och de ledande sovjetiska befälhavarnas lynne, utseende och inbördes relationer, samt till lillefar Stalin. På bilden ses den glasögonprydde Georgij Zhukov och Ivan Konev på en sommarbild 1943. De båda rivaliserande marskalkarna ledde varsin grupp arméer som siktade på att inta Berlin. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pavlovs karriär gick bra i Röda Armén. Han deltog bland annat i spanska inbördeskriget och befordrades snabbt. Vid tyska invasionen av Sovjet 1941 för general Pavlov befälet över en armégrupp. Hans förband kastas snabbt in i striderna för att stoppa den tyska offensiven.

Ballon d'Or. Guldbollen. Priset som sedan 1956 delats ut till världens bästa fotbollsspelare. Men trots en uppsjö av kandidater har bara en enda målvakt tilldelats den mest prestigefulla av utmärkelser. Han var från Sovjet, han var klädd i svart och han var, förmodligen, den största av dom alla. Podme släpper nu upp ett avsnitt, varje vecka, från Tutto Baluttos systerpodd Amarcord. Här backar Gusten Dahlin och Thomas Wilbacher bandet och berättar om spelarna, tränarna och händelserna som på ett eller annat sätt kom att forma fotbollen och göra den till vad den är i dag. Amarcord. Vi minns. Hela säsongen av Amarcord hittar du redan nu, reklamfritt, hos Podme. Där får du även varje vecka två fullmatade och reklamfria Tutto-avsnitt. Signa upp dig på podme.com - de första fjorton dagarna är gratis.