Podcasts about sovjet

Ifølge etterretning i Storbritannia, Ukraina og USA bruker Putin dobbeltgjengere. De brukes til forskjellige ting, med hvert sitt felt. Sovjet hadde lang tradisjon med bruk av dobbeltgjengere. Konspirasjonspodden tar en titt. Ansvarlig redaktør er Kristin Ward Heimdal. Hør alle episodene fra Konspirasjonspodden eksklusivt hos Podme. Prøv gratis på podme.com.

Sovjetunionens invasion av Afghanistan den 24 december 1979 inledde ett tio år långt blodigt krig och en ny konfrontation mellan väst och öst under kalla kriget. Det tidigare samförståndet efter Kubakrisen 1962 var nu borta, och USA rustade för att knäcka Sovjet.Kriget i Afghanistan bidrog på många sätt till att undergräva den sovjetiska regimen och den slutliga kollapsen av Sovjetunionen. Men innan dess hade 14 500 sovjetiska soldater stupat, och någonstans mellan 75 000 och 90 000 mujaheddin-gerillasoldater hade dödats. Därtill kom en formidabel humanitär katastrof, där mer än fem miljoner människor tvingades på flykt utanför landet och ytterligare två miljoner inom landets gränser. Beräkningar uppskattar att minst en miljon civila miste livet i konflikten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an ett krig som är mer aktuellt än någonsin med tanke på Ukrainakriget. Högst aktuella är de beordrade utskrivningarna av reservister i Ryssland till kriget i Ukraina. Förlusterna och utskrivningarna under kriget i Afghanistan på 1980-talet ledde till några av de första riktigt öppna protesterna mot den sovjetiska regimen. Vid utskrivningar och, inte minst, begravningar av stupade samlades anhöriga och andra för att protestera på ett sätt som tidigare varit otänkbart.Kriget inleddes efter att en kommunistisk kupp i Kabul fört Hafizullah Amin till makten. Sovjetledarna ville ersätta honom med en mer lojal regim och samtidigt krossa den gerilla som bekämpade centralmakten i Kabul. Det handlade om att få kontroll över ett strategiskt viktigt gränsområde och förhindra en regim man inte litade på. När invasionen inleddes var en av de första åtgärderna den omedelbara likvideringen av Amin och skapandet av en ny marionettregering.Trots att mer än 100 000 sovjetiska soldater deltog i kriget och trots Sovjets överlägsna militärteknik lyckades de aldrig ta fullständig kontroll över landet. I de avlägsna bergstrakterna – som utgjorde omkring 80 procent av Afghanistans yta – kunde olika mujaheddin-grupper successivt bygga upp sin styrka och så småningom samordna sin kamp mot inkräktarna. I skyddade baser, särskilt i Pakistan, genomfördes utbildning, medan frivilliga strömmade till och vapen levererades från bland annat USA, som såg sin chans att underminera Sovjetunionens krigföring.De sovjetiska styrkorna var starkt beroende av vägnätet, vilket gjorde dem sårbara för plötsliga eldöverfall. Soldaterna var tränade för blixtkrigföring på de mellaneuropeiska slätterna, där stridsvagnar, artilleri och flyg kunde samverka effektivt. Men i Afghanistans bergiga terräng var deras utrustning illa anpassad, och de hade svårt att hantera gerillans smidiga taktik. De dåliga vägarna försvårade snabba förflyttningar, och motståndarna kunde slå till snabbt och sedan försvinna. Stridsmoralen bland de sovjetiska soldaterna sjönk, och alkohol och droger blev allt vanligare i leden.Under mitten av 1980-talet började den sovjetiska armén trots allt få viss kontroll över striderna, mycket tack vare nya attackhelikoptrar. Som svar på detta fick mujaheddin från 1986 tillgång till amerikanska STINGER-robotar, som enkelt kunde bäras av enskilda soldater och visade sig mycket effektiva mot de sovjetiska HIND-helikoptrarna. Kriget ebbade ut i takt med Sovjets successiva nedmontering, och det slutliga sovjetiska uttåget skedde i februari 1989. Kort därefter kastades Afghanistan in i ett inbördeskrig.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Bild: Sovjetiska styrkor efter att ha erövrat några Mujahideen 1985. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historia är Vladimir Putins favoritämne. Men i hans händer blir historien ett vapen för att legitimera kriget mot Ukraina och för att forma en nationell identitet. Dagens avsnitt är första delen av två om Rysslands historiekrig. Gäst är Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet och aktuell med den mästerliga boken ”Ryssland och kriget om historien”. För att förstå Rysslands nutida politik gör vi en resa baklänges i historien genom tre lager. Vi börjar med vad som hände vid Sovjetunionens fall från 1990-talet, tar oss sedan bakåt till första världskrigets slut och ryska revolutionen, och slutligen tillbaka till det så kallade Kievriket på 800-talet som delvis byggdes av svenska vikingar. I första delen samtalar vi om de kaotiska åren efter Sovjetunionens fall, om Putins maktövertagande, om Ukrainas självständigt och de oroligheter som följde med den, om Putins syn på ryska revolutionen och det kommunistiska Sovjet och om hur han förhärligar och förvanskar historien så att den tjänar hans syften. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra. Om du är iphone-användare betala direkt på Patreons sida, inte i Patreon-appen som laddats ner från app-store, där tar Apple en extra avgift. Det går också bra att stötta podden på SWISH på 0709262541.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Solen går upp i öst, men hur är det groovet?  Blir man i bättre form av sovjetisk aerobics med befallande rysk kvinnoröst och inslag av cirkus-electro? Kan man fortfarande hitta tiokronorsvinyl i det fria och hyperkapitalistiska Estland? De frågorna får du svar på i detta avsnitt, när DJ Skåne, även känd som Magnus Svensson, gräver öststatsvinyl från från förr. Han guidar oss till baltisk exotica, DDR-rock med Gasolin-känsla, estnisk disco på evig turné, stora känslor med Alla Pugatjova och lite fyrkantig dunkadunka från Riga – alltsammans utgivet på det statliga skivbolaget Melodiya. Till skivorna snackar vi bland annat om följande: • Att dansa som en sexig duracellkanin • Den trans-baltiska DJ-gemenskapen • Den hårt piskade orkestern Laines uppgång och fall • Hur Sovjetunionens bästa jazzsångerska hamnade i Älta • Jättedyr elektronisk rymdmusik från Estniska SSR • Fördomar mot östtysk rock och riksrysk pop • Fejkad sportmusik • Shamanens trumma och andra häftiga låtar med Alla Pugatjova. • Gymping från USA, Sverige och Sovjet. • Glada synthar och slappad bass. Ja. You know the score: avslappnat surr, billiga skivor och mycket kärlek till det eviga knastret. Välkomna in! Magnus Svenssons skivor Eolika – Pasaule, Pasaulīt [LP, 1985] Låt: Karavana Laine – Ansambel Laine [1983]Låt: Nüüd on mul muusika Diverse artister – Ритмическая Гимнастика [LP, 1984]Låt: К Звездам Kalmer Tennosaar – Sinilind [EP, 1961]Låt: Jamaika hällilaul Puhdys – Die Grossen Erfolge [LP, 1977]Låt: Lebenzeit Alla Pugachova – Something's Still to Come/То Ли Ещё Будет [LP, 1980]Låt: Ты Не Стал Судьбой/You Didn't Become My Fate DJ 50 SPÄNN ÄR OBEROENDE OCH REKLAMFRITT. LET'S KEEP IT THAT WAY. DJ 50 Spänn är en hantverksprodukt som görs med kärlek och jävlaranamma. Här finns ingen reklam, inget riskkapital och inga svullna storbolag som pumpar in pengar. Det som håller podden flygande är ni goda lyssnare som chippar in en pytteliten månadspeng. Tack vare er kan musiklicenser, elräkningar, grammofonnålar och serverkostnader betalas. Om du gillar vad du hör – bli månadsgivare och få tillgång till exklusivt extramaterial. OM DJ 50 SPÄNN PATREON Östliga spellistor av Magnus https://open.spotify.com/playlist/2DuaK4PaSWdohrqJO1iyM3?si=c991f72101c44707 https://open.spotify.com/playlist/2fEcGmCYZLDdsL4SGQ1Pzz?si=3487cc5442984645 https://open.spotify.com/playlist/11v2H7KslFxsJbI87Ioig9?si=41a434444d2d422a Relaterade avsnitt https://dj50spann.se/98-utflykten-statligt-godkant-svang-fran-ost/ https://dj50spann.se/203-ida-lunden/ https://dj50spann.se/145-ishaaq/ Så här lyssnar och prenumererar du på DJ 50 Spänn: DJ 50 Spänn hittar du i de flesta podd-appar för smartphone, surfplatta och dator. Sök bara efter ”DJ 50 Spänn” i poddappens sökfält. Glöm inte att prenumerera. Om det inte funkar, är detta RSS-feeden som gäller: https://dj50spann.se/feed/podcast/. Du kan förstås också lyssna här på hemsidan. OBS! DJ 50 Spänn finns sedan en tid tillbaka inte längre på Spotify. Använd en klassisk poddspelare istället. Du vet, en sådan som fanns långt innan det stora streamingbolagets började försöka få monopol på ljudupplevelser. Följ DJ 50 Spänn på sociala medier, yeah? Jag finns på Instagram, Facebook och Bluesky. Utöver facebooksidan finns även följande facebookgrupper under DJ 50 Spänns paraply. Ansök om medlemskap redan idag. Tiokronorsvinyl DJ 50 SPÄNN – THE GROUP Försvenskat också! Streamingjättens Utmarker Den Inre Jukeboxen The Hans Edler Universe DJ50:– på Radio Viking 101,4 Varje lördag mellan klockan 11 och 12 sänder DJ 50 Spänn (AKA Tommie Jönsson) en musikmix med oborstad vinyl på Radio Viking som hörs över Ekerö och delar av Stockholmsområdet på frekvensen 101,4 MHz. Programmet går också att livelyssna på via radioviking.

Op het Sovjet Ereveld in Leusden liggen 865 gesneuvelde Sovjet-soldaten. Decennia lang waren de soldaten identiteitsloos; de familie verkeerde in onwetendheid over hun lot. Totdat een jonge journalist zich het lot van de vergeten Sovjet-soldaten aantrok: gedurende 26 jaar identificeerde Remco Reiding zo'n 250 soldaten. Het bracht hem naar talloze families, verspreid over de voormalige Sovjet-Unie, waar hij werd hij ontvangen als een verloren zoon. Hoe ging die zoektocht in z'n werk? Hoe kwamen deze soldaten destijds in Nederland terecht? En is er nog wel ruimte voor gesneuvelde Sovjet-soldaten in het huidige politieke klimaat? Een verhaal gemaakt door Laura Stek. Foto: Dirk-Jan Visser

Op het Sovjet Ereveld in Leusden liggen 865 gesneuvelde Sovjet-soldaten. Decennia lang waren de soldaten identiteitsloos; de familie verkeerde in onwetendheid over hun lot. Totdat een jonge journalist zich het lot van de vergeten Sovjet-soldaten aantrok: gedurende 26 jaar identificeerde Remco Reiding zo'n 250 soldaten. Het bracht hem naar talloze families, verspreid over de voormalige Sovjet-Unie, waar hij werd hij ontvangen als een verloren zoon. Hoe ging die zoektocht in z'n werk? Hoe kwamen deze soldaten destijds in Nederland terecht? En is er nog wel ruimte voor gesneuvelde Sovjet-soldaten in het huidige politieke klimaat? Een verhaal gemaakt door Laura Stek. Foto: Dirk-Jan Visser

I denne episode taler værterne, Abdinaasir og Ado, om: Sygdom, Slagter Zangenberg, boycut af USA, ville du hellere få tæsk foran din søn eller din datter, Abdinaasir's næste rejsedestination og meget andet! Enjoy my people

Je komt oren en ogen tekort tijdens de virtual reality-film in de Sovjet Ereveld Experience. Je ziet Vladimir Botenko in 1941 in een kar vertrekken naar het front. Daar vecht hij in levensechte loopgraven tegen de Duitsers. Schoten klinken, een gewonde wordt verzorgd, vliegtuigen scheren over en een tank rijdt over een loopgraaf. Wie wil weten hoe het afloopt met Botenko moet naar Leusden afreizen. De moeite meer dan waard. Daar gaat 8 maart de Sovjet Ereveld Experience officieel open, 9 maart voor het grote publiek. Een museum over de omgekomen Sovjetsoldaten tijdens de Tweede Wereldoorlog. Directeur Remco Reiding gaf hoogstpersoonlijk de Perestroj-cast alvast een rondleiding. We praten met hem over het zware lot van de Sovjetsoldaten, de vernietigende uitwerking van oorlog op mensen en nabestaanden die in onzekerheid leefden over het lot van hun vader, broer of oom. Ook spreken we over de ,,veelzeggende” onwetendheid in Nederland over de Sovjetslachtoffers die liggen begraven op het Sovjet Ereveld, op 5 tot 10 minuten lopen van het museum. Wil je meer over die graven weten? Luister dan naar Perestrojkast #9: De adoptie van een Sovjetgraf. Het tweede deel van het gesprek gaat over de rol van Rusland in het museum. De Russische Federatie is een van de financiers van het museum, samen met tal van andere, zoals het Mondriaan Fonds en de Nederlandse overheden. Hoe kijkt Reiding naar de bijdrage van Rusland in tijden van, opnieuw, oorlog? En er is een mop van Joost vanuit Tbilisi. Goed en begrijpelijk, zoals altijd. Hosts: Geert Jan Hahn Floris Akkerman Museumdirecteur: Remco Reiding Componist muziek: Pieter Straatman / The Red Saloon Georgiër in wording: Joost BosmanSee omnystudio.com/listener for privacy information.

De vele koorfestivals die al in de jaren twintig en dertig in de Baltische staten werden georganiseerd, dus ook onder Sovjet heerschappij, hebben al vroeg een belangrijke rol gespeeld voor het behoud van de lokale volksliedkunst. De componist Emilis Melngailis speelde daarbij een centrale rol. Zijn stijlis lyrisch, volksachtig, grotendeels tonaal en geworteld in de […]

Den 25 januari 1946 utlämnade svenska regeringen 167 baltiska flyktingar till Sovjetunionen. Balterna hade stridit på Nazitysklands sida i andra världskriget och bland männen fanns både tvångsrekryterade och krigsförbrytare.Beslutet om utlämningen hade tagits sommaren 1945 av en samlingsregering. Sverige hade egentligen inga skyldigheter att lämna ut balterna, till vad många trodde en säker död, men en vilja att hålla sig väl med Sovjetunionen banade väg för beslutet.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet som bland annat skrivit Sörja ett liv, leva ett annat – Om flyktingens mörker och ljus.När Röda armén ryckte fram i Baltikum 1944 flydde ungefär 5 000 letter till Sverige. Från Estland kom omkring 32 000 personer och från det mer avlägsna Litauens kust anlände cirka femhundra. Merparten av flyktingarna kom hit med båt, hösten 1944.Vid Jaltakonferensen i februari 1945 hade de allierade stormakterna – USA, Storbritannien och Sovjetunionen – enats om principen att krigsfångar skulle återbördas till sina respektive hemländer. Detta inkluderade alla som hade varit medborgare i Sovjetunionen före den tyska invasionen 1941, även om de senare tagit värvning på tysk sida.Med de baltiska soldaterna handlade det om cirka 167 balter som internerats av svenska myndigheter efter flykten från det framryckande Röda armén. Många av dessa män hade tvångsrekryterats till tysk tjänst under kriget, medan andra hade valt att slåss mot Sovjet i hopp om att skydda sina hemländer – Estland, Lettland och Litauen – från en ny sovjetisk ockupation. Efter kriget internerades de i olika läger i Sverige, däribland i Rinkaby i Skåne och Gälltofta.Sverige hade dock ingen skyldighet att formellt följa avtalen från Jalta eftersom landet inte deltog i konferensen. Trots detta valde den svenska regeringen, under statsminister Per Albin Hansson, att gå med på Sovjetunionens krav på utlämning. Beslutet motiverades med Sveriges önskan att upprätthålla goda relationer med den mäktiga grannen i öster, särskilt med tanke på den känsliga efterkrigssituationen och Sveriges neutralitetspolitik. Man hoppades undvika konflikter som kunde äventyra Sveriges säkerhet och utrikespolitiska position.Samtidigt pågick en annan stor utlämning: 2 364 tyska krigsfångar överfördes till Sovjet vid ungefär samma tid. Denna utlämning var mindre omstridd eftersom tyskarna sågs som en del av den besegrade fienden, men de två fallen sammanföll och underströk den press som den svenska regeringen stod under.Bild: Balt-/tysklägret på Ränneslätt, Eksjö.Musik: The Refuge, av Natalia Kolesnikova. Storyblocks Audio.Källor: Persson, Åke (2022): Flykten över Östersjön – när 40 000 balter kom till Sverige. Populär Historia.Lindholm, Rudolf (1992) Baltutlämningen och folkrätten. Svensk Juristtidning.Bojs, Anders & Mårtensson, Leif (red.) (2004). I Baltutlämningens skugga: internering och utlämning av tyska militärflyktingar via lägren i Rinkaby och Gälltofta 1945-1946. Kristianstad: Föreningen Gamla Christianstad.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Door de watertunnel naar een dystopisch Sovjet-onderzeerijk… of is het een gekker-dan-gekke circuswereld vol mechanische zeedieren? Atomic Heart's derde DLC, “Enchantment Under the Sea”, neemt je mee op een bizarre […]

(01:37) ChatGPT heeft een concurrent: het Chinese DeepSeek kan hetzelfde tegen minder kosten. Er wordt gerefereerd aan een Spoetnik-moment, omdat de Sovjet lancering een soortgelijke schokgolf teweegbracht in het Westen. Ivo van de Wijdeven legt uit hoe accuraat die vergelijking is. (11:02) De Congolese rebellengroep M23 nam deze week de stad Goma in Oost-Congo in. M23 wordt gesteund door de regering van buurland Rwanda en zou het gemunt hebben op de mijnen in de regio. Volgens historicus Judith Verweijen is dat te kort door de bocht. Ze is te gast. (25:16) Column van Micha Wertheim. (29:22) Sanne Frequin bespreekt twee historische boeken en een tentoonstelling: -Tentoonstelling Zien & Geloven: zintuiglijke ervaring in de late middeleeuwen - Rijksmuseum Twente -Moeders, mystici en maîtresses: vrouwen in de vroege middeleeuwen - Luit van der Tuuk -Ségurant: de drakenridder - Emanuele Arioli (vert. Annelies Kin, Nathalie Tabury) (39:36) 'Tante Bertha' werd in 1945 gehuldigd als moeder van het verzet in Rotterdam. Toch kwamen er al tijdens de oorlog vlekjes op haar blazoen van verzetsheldin. Het gerucht ging dat ze joden had verraden. Gerard Groeneveld dook in haar omstreden verleden. Meer info: https://www.vpro.nl/programmas/ovt/luister/afleveringen/2025/02-02-2025.html  

Panelet tar seg en ny runde på Finn, også denne uka hjulpet av Jonas Bäcklund og Emil Steinnes Nilsen. Konseptet bak episoden er Alliert vs. Aksemakt innen bil. USA, England, Frankrike og Sovjet mot Tyskland, Italia og Japan. To stykk på hvert "lag". Her skal det letes bil innen hvert prissegment fra 0 - 500 laken. Hvem finner de beste kjøpene, og hvilken side har det største utvalget av spennende biler? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det er blevet kaldt et "sputnik-øjeblik". Et øjeblik, der refererer til begyndelsen på rumkapløbet mellem USA og Sovjet. Nu handler det bare om en ny kinesisk AI-model. Mette Frederiksen har været på europæisk rundtur. Der er nemlig behov for at sende et meget tydeligt signal til Donald Trump om, at Europa står bag Danmark og Grønland. Snart kan de hemmeligholdte dokumenter i mordet på John F. Kennedy bliver offentliggjort. Vi taler med en, der har ventet i årevis på dette øjeblik. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Tobias Liebetrau, forsker ved Københavns Universitet. Brian Saugberg, gymnasielærer.

Förintelsen i Litauen var ett skoningslöst mördande med stor medverkan från lokalbefolkningen. Karin Brygger ser hur försöken att skriva historien sätter frågan om minnets på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I mitten av Demokraternas torg i Kaunas, Litauen, växer grågrönt gräs på en rektangulär upphöjning. Man ser knappt detta försök till levande växtlighet längre för resten av denna en gång så ödesdigra plats är idag inget annat än lerig parkering framför en enda ljuspunkt, livsmedelsbutiken. Under tre månader 2017 delades 9200 plastpåsar märkta med orden ”till vänster” ut i butikens kassa. 17 412 påsar märkta ”till höger” blev också de utdelade till butikens kunder.Vilken plastpåse man gick hem med var slumpmässigt. Höger eller vänster. Vänster eller höger.Förutom den spöklika undertonen i detta ”till vänster/till höger” var varje påse märkt med ett nummer. Elever i skolan bredvid hade skrivit dit dem under handledning av konstnären Jenny Kagan. Varför? Varför gör konstnärer så underliga saker?Kanske för att barnen med sina egna händer skulle ställa frågan hur minns vi egentligen? Nummer fördes trots allt under skrivandet in också i muskelminnet på dessa levande barn. Nummer som sedan skulle sorteras av den som packade upp sina varor och antingen ställde sig frågan: vad betyder detta? Är detta en människa –Eller som med vana händer knölade ihop skräpet utan att lägga märke till att någon som sedan länge inte finns just besökt dem, i form av en enkel tuschanteckning.Att skriva historia, hävdade Walter Benjamin, är inte bara är att återvända till det förgångna, vördnadsfullt och med syfte att beskriva det ”så som verkligen var”. Nej, när det gäller historiseringen av katastrofer måste det finnas en vision för minnet, en vision om att det på något vis ska kunna sättas i rörelse - eftersom en katastrof kan tränga fram när vi minst anar det. Vi är en smula bättre rustade om vi redan är hemsökta av tidigare katastrofer.Att läsa, skriva, berätta, minnas och att skriva historia är således en form av krisberedskap. Historien är förstås aldrig ett facit men den kan vara, som Benjamin menar, ett slags brandvarnare.Under andra världskriget ockuperades Litauen först av Sovjet. När tyskarna 1941 därpå invaderade började judeförföljelserna snabbt. 95 procent av landets judar kom att mördas, samtidigt som ett aktivt motstånd pågick i Vilnius ghetto och i skogarna omkring. Litauens befolkning bär en efterhängsen skuld: de lät sina judiska grannar marschera ut i skogarna och det var ofta litauer som genomförda massavrättningarna. Vandrar man in i en glänta under den trötta litauiska solen kan man alltså råka vandra rakt över en massgrav, över ett fasansfullt brott.Samtidigt pågår idag arbetet med att återuppbygga judiskt minne i det land vars huvudstad en gång kallades Lilla Jerusalem. Men några judar hittar man inte i första taget. Milda Jakulytē-Vasil vid Lost Shtetl-museum har kartlagt både massgravar och förlorade shtetl, de små, typiskt judisk dominerade samhällena. Hon har tecknat in dem på kartor som är förvillande lika: de symboler som märker ut antingen en shtetl - eller massmord överlappar. Det historiska landskapet är således pepprat med bevis för såväl judiskt liv som judisk död. Och nu?Idag finns inga shtetl kvar. Men byar som i bästa fall har en övervuxen judisk begravningsplats finns. Bredvid begravningsplatsen i Šeduva står nu nybyggda Lost Shtetl museum. Arkitekturen hänförande modern: som hade ett rymdskepp landat på landsbygden. Men ser man museet ovanifrån skapar byggnaden illusionen av en mycket liten shtetl, takås står vid takås.När jag går runt i novembergräset på begravningsplatsen får jag veta att museets team länge trodde att Šeduvas judar var ovanligt fattiga. Gravstenarna var ju så små! Det var tills de förstod att byborna plundrat begravningsplatsen. Det var ju fritt fram efter att byns alla judar mördats under blott två dagar i augusti 1941, och därmed inte längre kunde vårda sina hädangångna. Bara två personer har idag återlämnat stöldgodset, påkostade stenar som nu är placerade på en separat del av gravfältet. Övriga stulna stenar är svåra att finna, de judiska namnen är sedan länge bortslipade och stenarna står på den kristna kyrkogården för att hedra helt andra döda. Eller så har de blivit trappsteg och interiör i någons hem.Också Lost Shtetl Museum kan läsas som protest mot att brist är det judiska eftermälet i Šeduva. För plötsligt är begravningsplatsen omskött. Förvisso blir den judiska närvaron snarast minnet av sig självt, en illustration av sitt försvinnande men också ett insisterande på att den faktiskt funnits. Alla försök att hedra, minnas står trots allt inför samma risk: i bästa fall bli sanningens viktiga avgrund, i värsta fall lam kompensation. För vad är väl en minnesplakett vid vägrenen?Ett stumt tecken på irreparabel fasa. I skogen kommer jag att tänka på Clarice Lispector som en gång skrev att det som fortfarande skrämde henne var ”[…] att till och med den ostraffbara skräcken generöst skulle sugas tillbaka ner i den outsinliga tidens avgrund, uppslukas i de ändlösa höjdernas avgrund, i Guds djupa avgrund: försvinna i likgiltighetens famn.”Den dubbla känslan av tacksamhet för försöken och raseriet över deras givna misslyckanden infinner sig åter på Demokraternas torg, där jag igen står och begrundar de ovetande omgivande femvåningshusen. Den som går förbi här kommer inte att få veta att morgonen 28 oktober 1941 fördes alla judar i Kaunas ghetto hit, nästan 30 000 människor. Selektionen började klockan 9. Dagen därpå marscherades de 9200 barn, kvinnor och män som fått gå till vänster till Kaunas Nionde Fort, där de sköts till döds innan mörker föll. Det var det enskilt största massmordet under Förintelsen i Litauen. Vid Fortet finns museum och monument, installationer vars små klockor klagar i vinden. Men på Demokraternas torg finns bara regnet, himlens gråt. De tunga vattendropparna slår hål i de grumliga pölarna.Torget är ett lerigt, fattigt bevis på att de döda inte har en chans mot de levande. Och därmed också på att vi, som faktiskt lever, för alltid står inför den hopplösa övningen att trots det se dem. Ge dem en smula av berättelsen om en framtid som togs ifrån dem. Men hur? Hur ska minnet tränga in i samhällskroppen så att det vi kallar historia blir den sorts ”brandvarnare” Walter Benjamin önskade? Ett sätt är just att insistera på att återinstallera judisk närvaro i landskapet, som Jenny Kagans plastpåseintervention ”The Big Action”. Kagan förde det förflutna in i vår samtid via det vardagligaste: slumpen och en plastpåse utan instruktion - så att den djupa insiktens börda återigen hamnade där den hör hemma: hos individen. Kanske är det bara så kan traumats verkliga och osynliga efterverkningar kan avslöjas och synliggöras: de finns mitt ibland oss, på torget, i handen, i örat.Karin Bryggerförfattare och adjunkt i Medier, estetik och berättande

In de 57ste aflevering van The Dutch Historian Geschiedenis Podcast bespreekt Axel de Slag bij (om) Overloon. Hij neemt je mee langs de uitzonderlijke geschiedenis van deze slag aan het einde van de Tweede Wereldoorlog. Lars vertelt over een bijzonder standbeeld dat in het Groningse Tjuchem te bewonderen is. Daar staat een 9 meter hoog beeld van Sovjet leider Vladimir Lenin. Veel luisterplezier met deze nieuwe aflevering!Axel en LarsMeer informatie en abonneren op de nieuwsbrief? Home ⇻ The Dutch HistorianVriend worden? The Dutch Historian Geschiedenis Podcast

Vi öppnar 2025 med buller och bång i ett mycket matigt avsnitt genom att besöka dagens datum för 80 år sedan. Den 12 januari 1945 avfyrade röda armén sin stora vinteroffensiv västerut genom Polen mot Tyskland. Offensiven pågick i ca 3 veckor fram till slutet av januari då de sovjetiska arméerna gjorde halt vid floden Oder inte långt från Berlin. Avsnittet avhandlar allt från de militära striderna till sovjetisk propaganda, den förfärliga våldtäktsvågen samt plundringar och historiens största flyktingvåg. Dessutom kommer vi inte runt Adolf Hitlers reaktioner och de ledande sovjetiska befälhavarnas lynne, utseende och inbördes relationer, samt till lillefar Stalin. På bilden ses den glasögonprydde Georgij Zhukov och Ivan Konev på en sommarbild 1943. De båda rivaliserande marskalkarna ledde varsin grupp arméer som siktade på att inta Berlin. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lørdag blir det spesialsending LIVE kl. 1700 med Espen Teigen som programleder og gjestene Lise Sørensen og Erik Dale. Sørensen er aktuell med sitt første debattinnlegg hos Document, hvor hun tar et ramsalt oppgjør med hvordan regjeringen prioriterer å bekjempe «muslimfiendtlighet», mens ingen tar oppgjør med ukulturen ikke-vestlige innvandrere har overfor norske jenter. Erik Dale er brennaktuell etter å ha blitt tema for en EU-etterforskning, etter han delte et meme om Jonas Gahr Støre og Bill Gates. I hovedstrømspressen har det blitt omtalt som en «falsk nyhet». Kultur- og likestillingsminister Lubna Jaffery har gjort det klart at hun vil bekjempe alle tegn til bedring for ytringsfriheten i sosiale medier. Samtidig har selv Hollywood-eliten begynt å kveste egne politikere i California etter halve byen er brent ned. Velkommen til sending! Som alltid oppfordrer vi til å skrive kommentarer og spørsmål underveis i chatten i sendingen. Følg med kl. 17.00 på X, YouTube eller Rumble. Document er avhengig av din støtte for å lage sendinger, skrive saker og gjøre gode intervjuer og reportasjer. Send ditt bidrag på Vipps 638941. Eller bli abonnent. Hvis du liker sendingene, håper vi du trykker abonner, liker og kommenterer.

Pavlovs karriär gick bra i Röda Armén. Han deltog bland annat i spanska inbördeskriget och befordrades snabbt. Vid tyska invasionen av Sovjet 1941 för general Pavlov befälet över en armégrupp. Hans förband kastas snabbt in i striderna för att stoppa den tyska offensiven.

I det strategisk viktige landet i Europa utspiller det seg nå en eksistensiell kamp mellom demokrati og diktatur. Vil Putin lykkes med å avspore enda en tidligere Sovjet-republikk i veien mot det europeiske fellesskapet? Få har besøkt og rapportert dramatikken fra bakken - og ingen like godt som Erika Fatland. Vi svinger også innom de siste dagers store omveltninger i Sør-Korea, Syria, Frankrike og Iran.

In deze maandupdate spreekt Yael Potjer met Sander Boon, de andere helft van Boon & Knopers. Sander verwacht dat Europa zijn eigen Sovjet moment zal krijgen. Volgens Sander zitten we momenteel in een transitie naar een multipolaire wereldorde waarin Amerika niet meer de alleenheerser is. Sinds de crisis van 2008 wordt het steeds duidelijker dat het huidige systeem aan hervorming toe is. De ‘deep state' – transnationale permanente instituties zoals de EU, WHO, NAVO en VN – wil volgens Sander zijn macht en controle niet verliezen. Hij ziet problemen die rond dit fenomeen ontstaan op drie vlakken: geld & het dollar-systeem, geopolitiek en maatschappij. Volgens Sander zijn er via deze instituties allerlei internationale afspraken gemaakt waarover men binnen een democratie eigenlijk geen discussie meer kan hebben. Volgens hem is de democratie van het volk steeds meer vervangen door het belang van deze samenwerkende instituties. Zo noemt hij als voorbeeld dat internationaal recht boven het Nederlands recht gaat en afspraken in NAVO-verband. De kredietcrisis van 2008 was volgens Sander bijna een permanent hartinfarct voor het financiële systeem dat sindsdien in leven wordt gehouden door centrale banken. Hij legt uit welke impact dit heeft gehad op de eerder genoemde instituties. Het groeiende populisme kan volgens hem een spaak in het wiel van internationale afspraken steken. Dit is waarom instituties er alles aan doen om dit groeiende populisme te stoppen, bijvoorbeeld met het narratief rond desinformatie. Hij noemt hierbij het voorbeeld van de Twitter-files en de censuur die daar plaatsvond voordat Elon Musk het bedrijf overnam. Leiders als Javier Milei, Donald Trump en Elon Musk zien volgens hem dat hervormingen nodig zijn. Zij willen daarom drastisch snijden in zaken als de overheid, regulering, bureaucratie en belastingen. Europa wil volgens Sander op dezelfde manier met veel bureaucratie en overheidsbemoeienis doorgaan. Uiteindelijk zal Europa volgens hem tegen een muur aanlopen omdat er geen leiderschap is die onze problemen kan oplossen zoals in de VS. Hij ziet het uiteenvallen van de EU daarom als waarschijnlijker dan een hervorming ervan. Met deze bril kijken we vervolgens niet alleen naar de ontwikkelingen in Frankrijk en het populisme daar, die volgens Sander een nieuwe eurocrisis zouden kunnen veroorzaken. Maar ook naar geopolitieke conflicten zoals die in Oekraïne. Volgens Sander komen veel spanningen nu uit de ontwikkeling dat de BRICS onder het unipolaire model uit willen. Ook deelt Sander zijn visie op het recente nieuws dat defensie onderzoek doet naar de herinvoering van de dienstplicht. Meer lezen: https://www.boonknopers.com/ Sander op X: https://x.com/Sander_O_Boon Yael op X: https://x.com/GoedWeerGeniete Overweegt u om goud en zilver aan te kopen? Dat kan via de volgende website: https://bit.ly/3xxy4sY Timestamps 00:00 Intro 02:52 Visie Sander: democratie, instituties & hervormingen 11:54 Populisme, censuur & desinformatie 15:52 Hervorming Amerika vs. het Sovjetmodel van de EU 25:23 Geopolitiek, BRICS & conflict Oekraïne 33:22 Dienstplicht, Milei, Trump & Frankrijk Let op: Holland Gold vindt het belangrijk dat iedereen vrijuit kan spreken. Wij willen u er graag op attenderen dat de uitspraken die worden gedaan door de geïnterviewde niet persé betekenen dat Holland Gold hier achter staat. Alle uitspraken zijn gedaan op persoonlijke titel door de geïnterviewde en dragen zo bij aan een breed, kleurrijk en voor de kijker interessant beeld van de onderwerpen. Zo willen en kunnen wij u een transparante bijdrage en een zo volledig mogelijk inzicht geven in de economische marktontwikkelingen. Al onze video's zijn er enkel op gericht u te informeren. De informatie en data die we presenteren kunnen verouderd zijn bij het bekijken van onze video's. Onze video's zijn geen financieel advies. U alleen kunt bepalen hoe het beste uw vermogen kunt beleggen. U draagt zelf de risico's van uw keuzes.

In deze aflevering blikt Ulrike Nagel terug op de val van de Berlijnse Muur op 9 november 1989. Ze verkent hoe die historische gebeurtenis in Nederland werd beleefd en welke rol de Nederlandse kerkgemeenschappen speelden in de periode ervoor. Ulrike deelt persoonlijke herinneringen aan haar jeugd in de DDR. Zoals het kijken naar de staatsbegrafenis van Sovjet-leider Tsjernenko. Ook spreekt Ulrike met experts over de veranderingen die leidden tot de val van de Muur. Ulrike ontmoet voormalig NOS verslaggever Pauline Broekema. Zij maakte de val van de muur in Berlijn van heel dichtbij mee.  

Da Liberal Alliance onsdag præsenterede sit forslag til at stramme kravene for at få dansk statsborgerskab, røg en mindre hær af medlemmer fra Moderaterne til tasterne på det sociale medie X. Her blev forslaget sablet ned af partiets profiler. Men hvordan hænger det egentlig sammen med, at Moderaterne selv har siddet og bakket op om, at Liberal Alliances forslag skal undersøges nærmere i ministeriet? Værter: Nicolai Dandanell og Kasper Harboe. Gæst: Stine BosseSee omnystudio.com/listener for privacy information.

(00:20): Professor: Danske politikere og medier bagatelliserer krigsforbrydelser. Medvirkende: Sune Haugbølle, professor i globale Studier ved Roskilde Universitet. (15:00): Magtudredningen 2.0: ”Folketinget er kommet til at stå svagere”. Medvirkende: Michael Bang Petersen, professor i statskundskab ved Aarhus Universitet. (29:00): Moderaterne bakker op om forslag, de selv mener, vækker minder om DDR og Sovjet. Medvirkende: Stine Bosse, Europaparlamentsmedlem for Moderaterne. (44:00): Det amerikanske præsidentvalg kan påvirke det danske aktiemarked. Medvirkende: Jacob Pedersen, aktieanalysechef i Sydbank. Værter: Kasper Harboe & Nicolai DandanellSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Was haben Levis-Jeans, eine geheime Fabrik in der Psychiatrie und die UdSSR gemeinsam? In der lettischen Serie "Sovjet Jeans" könnt ihr das herausfinden.

Efter att Sovjet vunnit VM-guldet i ishockey 1989 i Globen ringer det i en telefon i Buffalo. Det är supertalangen Alexander Mogilny som meddelar att han vill hoppa av till väst och spela i NHL. Det blir starten på en dramatisk flykt som tar sin början i Globens köpcentrum och fortsätter genom Stockholm med KGB-agenter på jakt efter avhopparen. En händelse som bidrog till att rita om kartan för den internationella ishockeyn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande:Don Luce, talangscout Buffalo Sabres Tomas Sandström, världsmästare i ishockey och fd NHL-proffsMarkus Näslund, fd NHL-proffs och lagkamrat med MogilnyMarie Cronqvist, professor i modern historia Linköpings UniversitetPer-Olof Olsson Renström, journalistProgrammet gjordes 2024 av Jonas Karlsson.Slutmix Emilia Ström.

Ballon d'Or. Guldbollen. Priset som sedan 1956 delats ut till världens bästa fotbollsspelare. Men trots en uppsjö av kandidater har bara en enda målvakt tilldelats den mest prestigefulla av utmärkelser. Han var från Sovjet, han var klädd i svart och han var, förmodligen, den största av dom alla. Podme släpper nu upp ett avsnitt, varje vecka, från Tutto Baluttos systerpodd Amarcord. Här backar Gusten Dahlin och Thomas Wilbacher bandet och berättar om spelarna, tränarna och händelserna som på ett eller annat sätt kom att forma fotbollen och göra den till vad den är i dag. Amarcord. Vi minns. Hela säsongen av Amarcord hittar du redan nu, reklamfritt, hos Podme. Där får du även varje vecka två fullmatade och reklamfria Tutto-avsnitt. Signa upp dig på podme.com - de första fjorton dagarna är gratis.

Ulf Grüssner är sex år gammal när kostymklädda män dyker upp på hans familjegård på Åland. Enligt männen tillhör marken nu Sovjet. Hör historien om Putins strandtomt och om en mans kamp för sitt barndomshem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 6-årige Ulf Grüssner, hans mamma och tre syskon vräks från sitt älskade hem Solkulla på Åland. Sovjetunionen tar över huset som en del av fredsavtalen efter andra världskriget.Som vuxen startar Ulf en livslång kamp för att få tillbaka sitt barndomshem, som idag ägs av Ryssland.När Finland går med i Nato 2023 känner Ulf att han har tidsandan på sin sida. Kanske är det äntligen dags för honom att få tillbaka sitt Solkulla?Ett program av Hanna Sihlman hanna.sihlman@gmail.comExekutiv producent: Tiina Laitila Kälvemark tiina.laitila@sverigesradio.seSlutmix: Björn NitzlerBerättarröst: Tiina Laitila KälvemarkIntervjupersoner: Ulf Grüssner, Dan Nordman/lektor i historia vid Ålands lyceumArkivklipp: Sveriges Radio, Yle, ExpressenProgrammet gjordes under 2024.Fler dokumentärer från Sveriges Radio FinskaDet demilitariserade ÅlandÅland kallas ibland för Fredens öar, eftersom öarna har varit demilitariserade och neutrala sedan mitten av 1800-talet. Det innebär att inga militära befästningar eller soldater får finnas på Åland. Sverige var drivande i demilitariseringsprocessen, säger Dan Nordman, lektor i historia vid Ålands lyceum.– Svenskarna brukar säga att ett Åland i främmande makts hand är som en pistol riktad mot Sveriges hjärta, säger Dan Nordman.

RØDE OKTOBER ER TILBAGE! Vi lægger stærkt ud med at kigge på huse i Sovjet! Det var ikke ligefrem beliggenhed, beliggenhed, beliggenhed, der prægede boligmassen, men snarere, hvor mange mennesker kan vi presse sammen? Hvor hurtigt og hvor billigt kan vi bygge dem? Så rejs med os en tur til Sovjet! Ps. Beklager - Maries lyd er lidt wonky! Hun er med på en telefon-forbindelse af årsager...

Rødløk kg. Hatkamp. Drepte presidenter. En tur til Sovjet. Jesper ikke imponert over løpere. Simen imponert over knipsing. Kan spillere i Norge snakke i koder?See omnystudio.com/listener for privacy information.

I dagens sending snakker vi en del om klima, både sommerværet, samarbeid med Kina og Arktis. I tillegg før vi høre om humorens rolle i Sovjet. Medvirkende: Ulrikke Torgersen, Hedda Aurdal, Kathinca Hillstad og Anders Norum.I studio: Hedda Aurdal, Hannah Mhyre og Amalie Sunnby

Ett 20-tal svenska kvinnor kom att gifta sig med män från den nazistiska elitorganisationen SS. Ett giftermål med en SS-man var ingen privatsak, utan paret utreddes grundligt av den nazistiska rasmyndigheten RuSHA där mental ohälsa i familjen, bristande fruktbarhet eller judiska förfäder kunde sätta stopp för giftermålet.Syftet var att SS-fruarna skulle föda många ariska barn som skulle bli det tusenåriga rikets styrande elit. Dog deras män förväntades det att kvinnorna skulle gifta sig med någon annan SS-man.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Christoph Andersson som är aktuell med boken Svenska SS-fruar – Med uppdrag att föda ariska barn.Det nazistiska kampförbundet SS, Schutzstaffeln, var en elitorganisation inom det tyska Tredje riket som bland annat fick ansvar för utrotningen av judar. Ledaren Heinrich Himmler var en av de viktigaste ledarna inom Tredje Riket.SS skapade en egen säkerhetstjänst, Sicherheitsdienst (SD) och var involverat i grundandet och driften av säkerhetspolisen SiPo och den hemliga polisen Gestapo. SS satte upp en partiarmé, Waffen-SS, med många frivilliga från andra germanska nationer.Det ställdes höga krav på de som ville bli medlemmar i SS på ariskt ursprung och mental hälsa. En morfar som begått självmord kunde stjälpa en annars lovande kandidat så vida hen inte hade kontakter högre upp i den nazistiska partihierarkin.SS-fruarna skulle vara ariska, friska, fertila, sparsamma och barnkära. Ett tidigare äktenskap utan barn kunde diskvalificera en kvinna för giftermål med en SS-man, men med kontakter högt upp ni nazihierarkin kunde en mentalsjuk syster glömmas bort.Efter kriget återvände många av SS-fruarna till Sverige, trots att de givit upp sitt svenska medborgarskap. Även några av deras män kom att få en fristad i Sverige och kunde på så sätt undkomma straff trots att de varit medlemmar av SS.Lyssna också på Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig samt Kampen om superfröerna i Sovjet, Nazityskland och Sverige.Bild: SS-giftermål mellan svenska Sara Toll och SS-mannen och läkaren Hans Deuschl. SS-ledaren Heinrich Himmler syns bakom Sara Toll.Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.Kortad version av ett avsnitt som publicerats tidigare Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur i hela friden gick mutationen till från att Charli XCX introducerade Brat summer för världen till att Nato postade en limegrön ruta? Hanna Stenman tar oss genom en trestegsraket på hur marknadsföring tar sig uttryck i dessa tider! Tidöregeringen vill har det som i Sovjet! Nya diktaturlagar har införts sedan 1 september som ger staten rätt att använda nya tvångsmedel, också på personer som inte ens är misstänkta för brott! Silas Aliki lär dig om hemlig avlyssning, spionprogram i telefoner, husrannsakan och andra integritetskränkande tvångsmedel för ICKE brottsmisstänkta som är brukligt i diktaturer. Nu också i Sverige. Mireya mutear Kamala Harris och hennes fjantiga anhängare som en jävla diktator. Klippare: Joel Zettergren Jinglar: Gerald Lombano

We hebben het deze aflevering over een beurs die het buiten ons zicht bijzonder goed doet. Nou ja goed... geweldig! Vergeet de AEX of de S&P500, de index uit dit Oostblokland doet het veel en veel beter. En de verwachting is dat die beurs het nog wel even goed blijft doen. Je hoort of je aandelen moet inslaan in dat land, maar het gaat over nog meer. Bijvoorbeeld over de rechtszaak tegen de man die verantwoordelijk is voor Dieselgate. Het heeft negen jaar geduurd, maar nu moet de oud-topman van Volkswagen zich verantwoorden. Verder hoor je waarom ze in China dromen van onze stijgende huurprijzen en praten we je bij over de plannen van Kamala Harris. Ze neemt het op voor bijna 25.000 werknemers, maar daarmee praat ze de beurskoers van een bedrijf flink naar beneden.  See omnystudio.com/listener for privacy information.

Berget Monte Cassino i Italien var en viktig stödjepunkt av den tyska försvarslinjen Gustavlinjen söder om Rom. På Monte Cassinos 500 meter höga berg utkämpades ett av andra världskrigets mest utdragna och blodiga slag mellan den 17 januari och den 19 maj 1944.Vid Monte Cassino slogs bland andra den 2:a polska kåren som bildades, efter förhandlingar mellan Sovjet och den polska exilregeringen, av polacker som frigivits från Sovjetiska arbetsläger. Polackerna slogs för Polens frihet, men även algerier, marockaner, italienare, nyzeeländare, britter, fransmän, kanadensare, indier och amerikaner slogs och dog vid Monte Cassino.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Artur Szulc, historiker som främst skrivit om polsk 1900-talshistoria, med särskilt fokus på andra världskriget. Han är aktuell med boken Slaget vid Monte Cassino.De allierade målen och strategierna formulerades tydligt efter Casablancakonferensen 1943. Huvudmålet var att eliminera Italien från kriget och att dra bort tyska resurser från Östfronten. Sovjetunionens ledare Stalin hade länge krävt en andra front mot tyskarna i Europa. Den brittiske premiärministern Winston Churchill förordade att den andra fronten skulle öppnas i Italien, för att hinna före Sovjetunionen till Centraleuropa. Medan amerikanarna egentligen ville satsa allt på Normandie i Frankrike.Monte Cassino var en strategisk stödjepunkt av Gustavlinjen, Nazitysklands huvudförsvarslinje i Italien. Under ledning av generalfältmarskalk Albert Kesselring hade tyskarna etablerat denna linje för att skydda Rom från de allierades framryckning. Monte Cassino, med sitt höga läge, gav tyskarna en utmärkt observationspost och kontroll över Liridalen, den enda framkomliga vägen mot norr.För de allierade var målet att erövra Rom centralt, och för att nå dit måste de allierade först ta Monte Cassino. Striderna ägde rum mellan den 17 januari och den 19 maj 1944 och involverade trupper från Storbritannien, USA, Frankrike, Italien, Indien, Nya Zeeland, Algeriet, Kanada, Marocko, Polen och Tyskland.Slaget visar på svårigheter som urban- och bergsterräng utgör i militära operationer. De allierades oförmåga att koordinera infanteri och pansar effektivt under svåra förhållanden, samt de tyska fallskärmstruppernas effektiva försvar, blev tydliga.2:a polska kåren och indiska trupper genomförde den 11 maj 1944 en koordinerad offensiv. Detta första anfall möjliggjorde för den brittiska 8:e armén, under befäl av general Sir Oliver Leese, att bryta igenom de tyska linjerna i Lirisdalens dalgång. Polska trupperna, ledda av general Władysław Anders, och understödda av ett marockanskt bergsförband, genomförde en andra våg av attacker mellan den 17 och 19 maj. Deras modiga insatser, trots stora förluster, bidrog till att tvinga den tyska fallskärmsjägardivisionen att dra sig tillbaka från sina ställningar.Bild: Polska soldater inne i det förstörda Monte Cassino-klostret, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Musik: Czerwone Maki Na Monte Cassino med Pawel Prokopieni, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta är ett riktigt lång-avsnitt, där vi börjar med ett nyhetssvep inspelat måndagen 5e augusti, och sedan fortsätter med en inspelning från tidigt i somras där vår gäst Simon berättar om belägringen av Leningrad och vi funderar på paralleller till svält i Gaza. Avslutningsvis blir det tramsigare med frågesport om operationsnamn. Stötta vår insamling till Friends of […]

I de känsliga förhandlingarna om vänskaps-, samarbets- och biståndspakten mellan Finland och Sovjetunionen 1948 fruktade finländarna att Finland skulle förlora sin självständighet i avtalet som länderna i Centraleuropa och Baltikum gjort.I delegationen ingick de två framgångsrika juristerna och politikerna Urho Kekkonen och JO Söderhjelm – den förste från ett småbrukarhem och den senare från den finlandssvenska akademiska eliten – som trots olikheterna samarbetade väl under förhandlingarna. Gemensamma hemligheter skapade ett starkt band mellan dem som bar genom det kalla kriget. Detta är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet utifrån böckerna Makten, marknaderna och presidenterna – En biografi om J.O. Söderhjelm av Esko Vuorisjärvi samt Kekkografi och andra politiska spånor av Henrik Meinander.Finland skulle under 1900-talet tvingas förhandla vid flera tillfällen med en hotfull granne där insatserna var Finlands självständighet. Här skulle två bemärkta jurister, som i sin ungdom stod långt ifrån varandra politiskt, framträda: den äktfinska Urho Kekkonen samt finlandssvensken JO Söderhjelm. Men bägge närmade sig varandra eftersom de tillhörde den så kallade fredsoppositionen under fortsättningskriget.Den svensksinnade J.O. Söderhjelm föddes 1898 i en känd akademisk familj och gjorde sig tidigt ett namn inom politiken. Han var en skämtsam sällskapsmänniska som samtidigt fick fiender för att han uppfattades som högdragen och formell. Han valdes till Svenska folkpartiets riksdagsman och satt i riksdagen i över 17 år. Han var justitieminister i sex olika regeringar mellan åren 1939 och 1966.Söderhjelm deltog i förhandlingar i Moskva, Berlin, London och Stockholm. Han spelade en central roll i förhandlingarna om nickelfyndigheterna i Petsamo under mellankrigsperioden 1940-1941 och var en av nyckelspelarna 1948 i förhandlingarna med Sovjet om VSB-pakten.Urho föddes den 3 september 1900 på en gård kallad Lepikko torp i Pielavesi. Fadern, Juho Kekkonen, hade avancerat från dräng och skogsarbetare till skogsarbetsledare och timmeragent. Modern, Emilia Pylvänäinen, var dotter till en hemmansägare. Urho Kekkonen kom att studera juridik. Hans ideologiska rötter fanns i den nationalistiska studentpolitiken i det nyligen självständiga Finland. Folkets enande, kampen för det finska språket och frågan om Östkarelen var också viktiga för honom och han drevs dessutom av ett rysshat.Kekkonen hörde till första generationens intelligentia från landsbygden. Han anslöt sig till Agrarförbundet 1933 och kandiderade till riksdagen. Kekkonen valdes in i riksdagen vid andra försöket 1936 och blev genast justitieminister i Kyösti Kallios regering. Kekkonen togs inte med i regeringen under vinterkriget.VSB-pakten skulle bli den karta som Finland navigerade i säkerhetspolitiken efter landets svåra erfarenheter under andra världskriget. Urho Kekkonen, som var president från 1956 fram till 1981, kom också att utnyttja pakten och sina kontakter inom den sovjetiska säkerhetstjänsten för att stärka sin egen maktposition.Bild: Ministrarna Urho Kekkonen och J.O. Söderhjelm vid förhandlingsbordet strax före vinterkrigets utbrott 1939. Museiverket, Historiska bildsamlingarna, CC BY 4.0Musik: Sibelius "Finlandia", OP. 26 av The Philharmonia orchestra; His Master's Voice 1948, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi pratar om buskörning och att Södra Förstadsgatan ska bli gågata. Sen tar vi en tur längs med minnenas allé till när en lite hjärtsjuk gubbe sprang ikapp en tjuv, och sist men inte minst pratar vi om Kolbjörn Guwallius bok Grindstaden från 2022. Missa inte att vi kör live på Öppna Möllan 7 september. […]

Den nyligt afdøde Kjeld Olesen fortæller i dette afsnit af Ministertid om de udfordringer, han måtte forholde sig til som henholdsvis forsvars-, trafik- og udenrigsminister. Sammen med Simon Emil kommer han både omkring hans nænsomhed i beslutningerne omkring besættelsen af Bådsmandsstræde Kaserne, som nu er blevet til Christiania, og da han som trafikminister havde bundet sin prestige op på broen over Storebælt og nægtede at fortsætte på posten, da det blev udsat at bygge broen. Olesen fortæller også om datidens udfordringer med Sovjet, som så anderledes ud end i dag, og om da han takkede ja til drømmejobbet som udenrigsminister, som endte med at blive en hård tid efter NATO's dobbeltbeslutning.Afsnittet blev udgivet første gang i 2022.Vært: Simon Emil Ammitzbøll-BilleGæst: Kjeld Olesen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fortsättningskriget innebar att Finland anslöt sig till Nazitysklands krig mot Sovjetunionen. Finland hade sett sina baltiska grannar slukas av Sovjetunionen och vapenbrödraskapet med Nazityskland var den enda allians som erbjöds det hotade Finland.Det fanns också en idé om upprättande av ett Storfinland långt bortom Finlands traditionella gränser. Men fortsättningskriget betraktades som ett försvarskrig eftersom hotet från Sovjetunionen bara hade ökat sedan freden efter finska vinterkriget 1939-40.Detta är den fjärde delen av fem om Norden under andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Finlands militära operationer koordinerades med Tyskland, inklusive minering av Finska viken för att förhindra sovjetiska sjöfartsrörelser och deltagande i belägringen av Leningrad. Alliansen med Tyskland var kontroversiell och ledde till diplomatiska konsekvenser, inklusive avbrytande av diplomatiska förbindelser med Storbritannien och utvisning av Finlands ambassadör i USA.Förutom att återvinna förlorat territorium fanns det en dröm om ett Storfinland med rötter i nationalismen under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Geografiskt varierade omfattningen av idén om Storfinland, men inkluderade vanligtvis Finland, Östkarelen, Ingermanland och Kolahalvön, vilket täcker cirka 315 000 km. Vissa förespråkare för Storfinland inkluderade även Estland, finsktalande Västerbotten i Sverige och Finnmark i Norge.Efter Fortsättningskrigets inledande framgångar övergick kriget till ett ställningskrig som varade i nästan två och ett halvt år. Den finska krigföringen var defensiv, med fokus på att behålla de erövrade områdena och förhindra ytterligare sovjetiska framstötar.Men när det började stå klart att Tyskland skulle förlora kriget mot Sovjetunionen uppstod en opposition mot kriget i Finland. Efter massiva sovjetiska anfall på Karelen 1944 skulle fredstrevare skickas ut till Sovjet.Den 4:e september 1944 inleddes vapenvilan, och Sovjetunionen avslutade krigsaktionerna ett dygn senare, den 5:e september. Ett preliminärt fredsavtal skrevs under den 19:e september, och det slutliga fredsavtalet skrevs under i Paris 1947.Finland tvingades avträda territorier och betala krigsskadestånd till Sovjetunionen. Avtalet krävde att Finland skulle återlämna områden som erövrats under kriget och betala 300 miljoner dollar i skadestånd över sex år. Dessa territoriella förluster inkluderade Petsamo och en 30-årig arrendetid för Porkkala-halvön.Bild: Finländskt infanteri går över den gamla gränsen mellan Finland och Sovjetunionen 1941. Av Löjtnant Eronen - finna.fi Wikipdia (CC BY 4.0)- Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Litteratur: Meinander, Henrik (2020) Finland 1944 – Mellan Hitler och Stalin. Lind & Co. StockholmLyssna också på Finlandisering – Finlands framgångsrika strävan efter nationellt oberoendeKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det er den 28. maj 1987. Vi befinder os i Helsinki. 19 år gamle Mathias Rust letter snartdet lille Cesna fly, som han et par uger tidligere har lejet fra den lokale flyveklub iHamborg. Missionen er på papiret ret simpel. Men i virkeligheden fuldstændig vanvittig:Rust vil lande på Den Røde Plads i Moskva for at aflevere sit eget manifest til selvesteGorbatjov. Rust er desillusioneret over verdens tilstand. Alt bliver værre og værre dag for dag. Allefrygter en atomkrig - men ingen gør noget. Reagan kalder Sovjetunionen for The Empireof Evil og ønsker ingen dialog og forsoning. Rust drømmer om at skabe mindre afstandmellem øst og vest. Og nu vil han gøre noget ved det selv!Med andre ord, er Rust vej på en fredsmission. Som ingen andre end ham selv kender til.Og uden nogen form for tilladelse. Men hvordan vil Sovjet reagere? Vil han blive skudtned? og tør han overhovedet gennemføre?Medvirkende:Uffe Elbæk, forhenværende politiker, stifter af Alternativet og tidligere kulturminister. Islutningen af 1980'erne var Uffe aktiv i Frontløberne og kulturudveksling projektet NextStop Sovjet og rejste rundt i Østeuropa herunder også til Moskva i 1989.Coverbillede:Rød dragt: Privatbesitz Stephan Horn

På kort tid har tiotusentals flygplan på väg över Östersjön plötsligt förlorat sin GPS-signal. Allt pekar mot att Ryssland ligger bakom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mars i år ska två små flygplan flyga från Gdansk i Polen till Kalmar i Sverige. Allt ser bra ut inför avfärd men snart störs GPS:en.– Det märks tydligt med varningsflaggor som kommer upp på skärmarna, en stor text: No GPS signal. Och vi kan inte längre följa nålen som piloten tittar på, säger Henrik Edshammar som är pilot och flyginstruktör.Båda planen har råkat ut för samma sak och de är inte ensamma, sedan december 2023 har minst 50 000 GPS-störningar i Östersjöområdet registrerats.– Jag skulle vilja karaktärisera det här som en form av icke-väpnad aggression, säger Jörgen Elfving, överstelöjtnant som ägnat sig åt Sovjet och Ryssland under stora delar av sin militära karriär men som nu är pensionär. Analyser pekar mot RysslandDet finns många sätt att spåra var störningarna kommer ifrån, och mycket pekar mot att en stor del orkestreras från Ryssland.– Man har bland annat sett särskilt koncentrerade områden dels i Kaliningrad men även strax utanför Sankt Petersburg, säger Maria Engqvist som är analytiker i Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Området som drabbas av störningar är stort och för att lyckas med en så stor geografisk spridning behövs rejäl teknisk utrustning. Även det gör att mycket pekar mot att en statsaktör ligger bakom GPS-störningarna och ägnar sig åt telekrig.– Det är den rimliga slutsatsen på grund av vad som krävs av den tekniska utrustningen för att generera ett sådant stort störområde. I teorin kan en privatperson göra det, men den utrustningen skulle ju bli väldigt stor och lätt att lokalisera, säger Fredrik Eklöf som är expert på globala navigationssystem och som forskar på totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Det finns fyra globala navigationssystem som fungerar tillsammans. Tillsammans benämns de GNSS. Det amerikanska heter GPS, Kinas heter Beidou, BDS, Rysslands Glonass och inom EU finns Galileo. Galileo utvecklar även nya satelliter med bättre kapacitet för att till exempel stå emot sabotage som jamming där signaler störs ut och spoofing där signalen manipuleras att vilseleda.Medverkande:Henrik Edshammar, pilot och flyginstruktör.Fredrik Eklöf ,expert på globala navigationssystem, forskare på totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Maria Engqvist, analytiker i Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Jörgen Elfving, överstelöjtnant. Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenTekniker: Magnus KjellssonLjud från: Sveriges Radio, The Ronald Reagan presidential library, Youtube

Slaget om Atlanten pågick i olika omfattning under hela andra världskriget. De allierades förluster i fartyg kulminerade under 1942, men trots att nästan 5 000 fartyg sänktes kunde tyskarna egentligen aldrig på allvar hota de allierades krigsinsats. Den tyska flottan var alltför dåligt förbered och de allierades resurser alldeles för stora.USA hade en industriell kapacitet och mänskliga resurser som gav de allierade ett tydligt övertag i kriget mot Hitlertyskland. Men krigsmaterielen och manskapsförstärkningarna måste skeppas över Atlanten där tyska ytfartyg, ubåtar och flygplan gjorde allt för hindra transporterna.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av andra världskrigets mer dramatiska skeenden från slaget om Storbritannien till krigsslutet. Detta är historien om de verkligt avgörande faktorerna i andra världskrigets historia. USA och även Kanada kunde kasta in tyngden av sin industriella kapacitet i vågskålen och genom att överföra resurser över Atlanten göra det möjligt för britterna och ryssarna att hålla ut.Genom utlåningsavtal – Lend lease-avtal – försågs inledningsvis inte minst britterna med krigsmateriel och andra förnödenheter. Från 1941 då USA kom med i kriget efter Hitlers krigsförklaring handlade det om att förbereda en militär intervention i Europa på samma sätt som under första världskriget.Tyskarna var knappast förberedda för ett handelskrig på Atlanten. Den tyska marinen var som dess chef storamiralen Raeder uttryckte saken endast stor nog att möta en hedersam död. Inte minst saknades ubåtar i ett antal som på allvar kunde hota de allierade. Under de inledande åren från 1939 till sommaren 1941 försökte tyskarna med en mix av ytfartygsräder, flyganfall och ubåtsanfall störa de allierades sjöfart. Det gick inledningsvis ganska bra, men mycket snart organiserade britterna, amerikanarna och kanadensarna konvojer och luftskydd. Det faktum att britterna lyckades bryta de tyska koderna som sändes med kodmaskinen Enigma gav en avgjord fördel. Sänkningen av Bismarck i maj 1941 markerade slutet på denna period av ytfartygsräder.Konvojerna skiftade efter det tyska anfallet på Sovjet i juni 1941 till att inte bara handla om inskeppning av materiel och förstärkningar till Storbritannien och Nordafrika utan även till den ryska hamnen i Murkmansk. Under 1942 kulminerade ubåtskriget och slaget på Atlanten. Tyska ubåtar i så kallade vargflockar kunde notera rekordmånga sänkningar under en period då britterna misslyckades med att knäcka den tyska signaleringen och en ny ubåtstaktik användes. När de allierade slutligen lärde sig att hantera den tyska taktiken med hjälp av nya flygplansmodeller, radarsystem, nya lyckade forceringar av den tyska radiotrafiken och ny konvojtaktik ebbade de tyska framgångarna ut. Under de sista krigsåren minskade sänkningarna kraftigt och antalet tyska ubåtar som gick till botten ökade.Av alla de fartyg som korsade Atlanten under kriget sänktes i slutänden bara några procent. Värst drabbade var Murmanskkonvojerna med 8-procentiga förluster. Intressant i sammanhanget är att endast drygt 6 procent av sänkningarna stod tyska ytfartyg för medan tyskt flyg sänkte drygt 13 procent och ubåtarna 70 procent.Churchill sa i efterhand att det enda han fruktade under andra världskriget var att tyskarna skulle lyckas stoppa transporterna över Atlanten. I verkligheten var egentligen aldrig någon fara. Tyskarna var så långt ifrån att svälta ut britterna och ryssarna och de allierades resurser så stora att det aldrig var någon fara. Förlusterna var stora, men nyproduktionen under i princip hela kriget kompenserade för förlusterna.Bild: Handelskonvoj under andra världskriget. Wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De pro-Palestijnse activisten die westerse onderwijsinstellingen willen zuiveren van Joden hebben een bredere agenda, zegt verslaggever Wierd Duk in een nieuwe aflevering van de podcast Het Land van Wierd Duk. ,,Zij zijn uit op de ondergang van het westers-kapitalistische systeem, waarvan zij de Joden zien als de leidende kaste. Woke is hun totalitaire ideologie.” Verder in de podcast: het gevecht tussen Timmermans en Wilders. En: mogen dode Sovjet-soldaten nog worden herdacht?See omnystudio.com/listener for privacy information.

Als je had gezegd dat de Bahama's hun naam ontlenen aan de klank van genot, dan hadden we je geloofd. Ohhh, Bahaaaaama's. Dit is de staat waarin je grootste zorg het zand is dat tussen je tenen blijft zitten. En waarin streeploos bijbruinen je grootste uitdaging is. De Bahama's móéten wel zijn opgespoten voor zorgeloos zonplezier. Niet waar? Nee inderdaad, niet waar. Maar het is ook weer niet alsof de Bahama's een grote encyclopedie zijn van sektarisch bendegeweld, Sovjet-zeeblokkades of bloedige onafhankelijkheidsoorlogen. Als dit een aflevering in mineur wordt, hebben wij onze dag niet. En laten we maar alvast zeggen, we zijn weer eens goed gemutst.We zijn nooit volledig, wel origineel. Geen experts, maar wel liefhebbers. Hebben we tóch iets verkeerd gezegd of zijn we iets cruciaals vergeten? Volg ons en laat het weten.En natuurlijk, de wereld krijgt eindelijk een boek! Samen met De Speld maken we een satirische reis langs alle landen. Bestel 'm hier!Ben je op zoek naar de shownotes? Die vind je op onze website.

Rusland grijpt terug op Sovjet militaire doctrine | Geitenpaadje voor Amerikaanse steun | Laatste stootkussen tussen Rusland en Europa verdwijntSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I et tidsrum på kun 12 år myrdede to regimer – Hitlers Nazityskland og Stalins Sovjetunionen - 14 millioner mennesker. Katastrofen overgik alle indbyggere, men især ældre, kvinder og børn var særligt udsatte for forbrydelserne, der fandt sted i et stort geografisk landområde, der lå mellem det daværende Tyske Rige og det vestlige Rusland. I 2010 udgav den amerikanske professor Timothy Snyder en opsigtsvækkende og rost bog med titlen ”Bloodlands - mellem Stalin og Hitler”, hvor han beskrev disse blodlande, og hvor især jøder, polakker og ukrainere på forskellig vis fik lov at betale en meget høj pris for tyrannernes paranoia eller forskruede og forbryderiske stormagtsidéer. ifølge Snyder bestod Blodlandene af de baltiske lande, Hviderusland/Belarus, det østlige af nutidens Polen, hele Ukraine, men også grænseområderne i det vestlige Rusland herunder Leningrad. Først blev millioner af ukrainerne udsultet til døde af Stalin i begyndelsen af 1930'erne. Siden i slutningen af årtiet udrensede det sovjetiske sikkerhedstjeneste NKVD 700.000 etniske polakker i Belarus, Ukraine og det af Sovjet besatte Polen, hvor hovedparten blev skudt. Fra 1941 lod Hitler millioner af sovjetiske krigsfanger sulte ihjel, som led i en stor plan, Generalplan Ost, der skulle udrydde millioner af østeuropæere for at give plads til tyske bosættelser i området og deportere jøderne. Planen gik dog i vasken, da værnemagten blev stoppet af Den Røde Hær. I stedet gik nazisterne i gang med at opføre dødsfabrikker, der kunne tage livet af jøderne. I udsendelsen medvirker Berlingskes mangeårige historiebog-anmelder, journalist og historiker Bent Blüdnikow.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nu blir det röda omfamningar till döds. De på ytan vänskapliga staterna Sovjet och Kina hade i själva verket en nästan konstant konflikt på gång mellan sig, trots en ideologisk gemensam fiende i USA. Från 1960 bryter den fasad som man tidigare försökt upprätthålla ihop helt, och de båda socialistiska staterna inleder inte bara ett intensivt propagandakrig mot varandra utan också rena stridshandlingar. Följ med på dramatik när Mao tvingar ner den knappt simkunnige Chrustjov i en pool och kastar åt honom några simdynor. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den ukrainafrivillige svenske soldaten Oliver Mets intervjuas av Magnus Thorén. Under anropsnamnet ”Engine” stred han i Internationella legionen i Ukraina. I Fredagsintervjun berättar han om krigets vardag, hur ryssar är att möta i närstrid och om att hitta lager av döda unga män i intagna skyttegravar. Men också om hur hans uppväxt i forna Sovjet bidrog till beslutet att riskera livet för att stoppa Putin.

Fra første januar eksisterer den selvudråbte republik Nagorno-Karabakh ikke længere. Det er den foreløbige kulmination på konflikten i området, der har fået tusinder af etniske armeniere til at flygte. De føler sig svigtet af Rusland, og det er de ikke ene om - flere og flere tidligere sovjet-republikker søger væk fra russisk indflydelse. I weekenden gik hundredtusindvis på gaden i protest mod den polske regering. For embedsmænd under det ellers nationalkonservative regeringsparti har angiveligt udstedt omkring 250.000 polske visa mod betaling. Og det er på trods af, at partiet har stået hårdt på lukkede grænser i EU. Regeringen kalder det selv "en lille sag", men kan de virkelig holde på magten til det forestående parlamentsvalg? Gæster: Flemming Splidsboel, seniorforsker på Dansk Institut for Internationale Studier og Anna Werenberg, forskningsmedarbejder ved Koldkrigsmuseet og Polen-ekspert. Tilrettelæggelse: Henrik Lerche og Inge Scheel Kelstrup. Vært: Brita Kvist. Lyddesign: Jonas Johs Andersen. Redaktør: Tine Møller Sørensen.