Podcasts about grannarna

En podcast av Joakim och Niklas Faerden SWISH: 0767661991 PATREON: https://www.patreon.com/Faerdenspodcast

Mamma Johanna vaknade av hårda dunkar på ytterdörren en tidig april morgon 2020. Det var uniformerade poliser som ville komma in och Johanna fick direkt panik och förstod att någonting hemskt hade inträffat. Poliserna meddelade att dottern Josefine hade hittats avliden hemma i sin lägenhet.Grannarna till Josefine hade larmat då de hörde otäcka ljud från Josefines lägenhet och en mordutredning startades kort efter att Josefine hittades död. Mordutredningen lades sen ner och lämnade familj och vänner med obesvarade frågor. Enligt obduktionen kunde man inte fastställa dödssättet utan endast dödsorsaken, som var drunkning. Mordutredningen öppnades sen igen men avskrevs som olyckshändelse då man inte kunde fastställa dödssätt eller knyta annan människa till det eller platsen.Tack Josefines fina mamma Johanna för att du ville dela med dig av din förlust och mycket kring den, och tack för förtroendet att vi får vara en del i att sprida minnet av Josefine.I avsnittet berättar Johanna om ett band som skapat många låtar till minne av Josefine , bandet heter Mt.Seaside och låtarna finns att lyssna på bland annat Spotify.Poesiboken som Josefines kompis Fanny Nord gett ut till minne av Josefine, heter "Lost in the universe"Josefines text som blev publicerad i USA heter "A Palette of Loss, Longing & Surrealism" går att läsa inne på newletters.org Hjälp till att äga din sorg här: https://plus.acast.com/s/utan-dig-ag-din-sorg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Grannarna i den lilla bruksorten Olshammar reagerar på den märkliga renoveringen av det grå huset. De anar inte att det finns en amfetaminfabrik i källaren och att FBI zoomar in huset på kartan. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. De som renoverar och snickrar på huset hejar glatt och bjuder grannarna på fikabröd. Men nere i källaren bakom förtäckta fönster jobbar de med helt andra saker. Där styr amfetaminkocken över arbetet. De kokar och paketerar kilovis med amfetamin som körs ut till knarkkunder runtom i landet. Men polisen är dem på spåren. På en parkering vid ett köpcentrum i Örebro möts två kurirer och kartonger med 60 kilo amfetamin byter händer mitt framför ögonen på polisens spanare. Samma kväll stormar polisen huset i Olshammar och amfetaminfabriken är satt ur spel.Huvudmännen, tre grovt kriminella män, tycks klara sig undan. De tror att de sitter säkert. De kallar sig Firman och skryter om sina brottsmeriter när de skriver i krypterade s.k. Anom-telefoner:“Vi är professionella narkotikahandlare, detta är ingen hobby för oss. Vi har 50 års fängelse mellan oss i Firman tillsammans.”I hemlighet följer FBI-agenter och en polis på NOA allt de skriver och en juninatt 2021 förbereds för en historisk polisräd. Vid gryningen ska Firman åka fast. Medverkande: Ted Esplund - poliskommissarie underrättelseenheten NOA.Andreas Börjesson - utredningsledare Örebropolisen.Karin Lindell - chefsåklagare Örebro.Jack Melkemichel - försvarsadvokat.Anna Jinghede Sundwall - kriminaltekniker.Rigge, Inger, Hans & Annika - grannar i Olshammar. En dokumentär av: Pernilla Wadebäck / Tredje Statsmakten Media. Producent: Lars Truedson / Tredje Statsmakten Media.Exekutiv producent: Markus Alfredsson / Sveriges Radio. Dokumentären är producerad 2023.

Idag släpps en ny P3 Dokumentär: Amfetaminfabriken och operation Trojan Shield. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Grannarna i den lilla bruksorten Olshammar reagerar på den märkliga renoveringen av det grå huset. De anar inte att det finns en amfetaminfabrik i källaren – och att FBI zoomar in huset på kartan.

Lana Zand, Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Torbjörn Averås Skorup, Assia Dahir och Carl-Johan Ulvenäs. Idag den 26 juli pratar vi om det virala klippet som skakat Indien och som lett till stora protester. Det handlar om ett filmat sexuellt övergrepp som grundar sig i en konflikt mellan två folkgrupper. Lana Zand från P3 nyheter reder ut den men även folkets vrede mot premiärminister Narendra Modi som många menar gjort för lite och för sent. Sen byter vi ämne och riktar blicken mot Göteborg där streetracing retat upp grannarna rejält. Tjutande däckljud och brölig publik gör det svårt att sova - men arrangörerna är inte så värst sugna på att lägga av.

Det är mars 1932. Det går inte att få tag i familjen Zetterberg. Men varför lyser lamporna i huset långt efter att Zetterberg med sina inrutade vanor brukar släcka dem? Grannarna beslutar sig för att tillkalla landsfiskalen som gör en fasansfull upptäckt när han tar sig in i huset. Manus av Camilla Söderlund.Vill du att Olösta mord ska fortsätta att komma ut varje vecka? Du kan påverka genom att dela podden med alla du känner som kan tänkas vara intresserade och/eller sponsra via Patreon; https://www.patreon.com/olostamord Välj valfri summa du vill sponsra med per avsnitt på Patreon.Har du teorier om vad som hänt i fallen som vi tagit upp i podden? Skicka dem till: zimwaypodcast@gmail.com så kommer vi ta upp dem i kommande avsnitt. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podd av Dan Hörning och David Oscarsson.Följ Dan Hörning här:Twitter: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgMail: zimwaypodcast@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/Olostamord/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1947 byggs ett udda hus i en by utanför Trelleborg i Skåne Sveriges första kollektiva frys. Och snart kommer fler än 30 000 svenskar dela frys med sina grannar. På 50-talet börjar allt fler svenskar köpa egna kylskåp till hemmet. Men att djupfrysa matvaror är fortfarande nytt och tekniken är dyr.Hushåll runt om i hela Sverige går därför ihop med sina närmsta grannar i nybildade frysföreningar, och de bygger kollektiva frysar.På mitten av 50-talet finns minst 30 000 frysfack att hyra i Sverige. Idag finns bara en knapp handfull kvar. Men andelsfrysen kan snart stå inför en comeback.– Det kan vara en klimatsmart lösning idag, säger Matilda Marshall, etnolog vid Umeå universitet och expert på gamla frysar.Programledare: Henrik BrandtProducent: Karin GrönbergTekniker: Johannes Oscarsson

Efter år av spekulerande och grymtande kring krångliga regelverk och förhindrande lagstiftning, är det nu möjligt för grannar att dela på egenproducerad el. Du kan skapa egna micronät där du säljer din sol till grannen, eller så går ni samman i en ekonomisk förening och gör investeringen tillsammans. Då kanske ni kan bygga en riktigt stor anläggning som gör er självförsörjande. Idag pratar vi om energigemenskaper i Klimatekot. Gäster är Jonas Lundh, affärsutvecklare på Coompanion och Erik Eklund, energi- och klimatrådgivare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Sverige pågår i likhet med på flera håll i Europa pilotförsök med så kallade energigemenskaper. Tanken är att skynda på den gröna omställningen genom att gå samman just med närboende och investera i exempelvis solceller för att producera egen el och dela den med varandra. Klotets reporter Daniel Värjö besöker ett av projekten på Gotland där intresset är mycket stort för att på sikt genom detta sänka elkostnaderna. -Vår energigemenskap är som en lokal manifestation av Parisavtalet. Så säger, Wolfgang Brunner, en av eldsjälarna i gotländska Östergarnslandet.Projekt som detta pågår även i större skala i tätortsbebyggelse, som i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Men samtidigt som EU trycker på för satsningar som dessa, så finns kritik mot att Sverige hindrar utvecklingen genom att inte snabbare införa direktiven.MedverkandeIngemar Hemph och Sven-Erik Darvelid – boende i bostadrättsföreningen Vidimus gårdWolfgang Brunner - projektledare för energigemenskap på gotländska ÖstergarnslandetGunnar Bendelin - vd för Nygarn UtvecklingJörgen Lööf - vd för ElectriCityFredrik Envall – forskare vid Linköpings Universitet på energigemenskaperClaes Vendel Nylander - jurist vid EnergimarknadsinspektionenMagnus Jennerholm - Energicentrum, Region GotlandKalle Blomberg - vd Gotlands elnät ABSara Sällström – reporter Vetenskapsradion

Hand i hand skulle vi gå – tillsammans in i Nato. Grannarna i norr. Men nu verkar Finland släppa taget om Sverige. Så vad händer om vi blir ensamma kvar? På en kvart får du veta hur farligt det blir om Sverige står utanför Nato och hur stor risken är att det kommer ske. Med Jesper Sundén, som bevakar utrikesfrågor på SvD.

Välkomna damer och herrar, i dagens avsnitt så diskuterar vi våra åsikter kring åtta stycken helt sjuka historier, vem tycker vi gjort rätt och vem tycker vi gjort fel? Nytt avsnitt varje onsdag klockan 06:00! 1. Min svärdotter stal 170,000 kr av mina pengar. 2. Min fru skämmer ut mig. 3. Sambo vill bestämma ALLT. 4. Rumskamrat försöker få mig vräkt. 5. Satte skolans mobbare på plats. 6. Mina föräldrar stjäl 70% av min lön. 7. Affärsmöte är viktigare än min fru som förlöser mina barn. 8. Grannarna anmälde oss till socialen.

Poddsnuskets stöttepelaren numero ett, Sexnoveller Deluxe, bjuder den här veckan på noveller som är två till antalet. En går under toppennamnet: "Sköna stunder i höet" och den andra under det minst lika bra och avslöjande: "Vi såg på när grannarna älskade". Dessutom säger vi sorgligt nog hejdå till den följetong om stjärntecken som varit med oss under hela 2022. Vad som väntar nästa år står - som astrologen sa - i stjärnorna. Bara att hugga in. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt pratar vi kort om växthuset, Mattias har fått en demon i halsen och sedan går vi in på Tess utmärkta honungshantering. Det finns nyheter på bilfronten och vi pratar om den absolut viktigaste tillgången för ett småbruk. Det här är avsnittet för dig som funderar på biodling, men inte vill ta alla kostnader iform av slunga smältare etc etc.Biodling a la LilltorpVi fick 5 ramar i honungsskörd som legat hela vintern i källaren. Tess tog dessa och provade två olika tekniker för att få loss honungen.Dels skar hon ut honungskakan tillsammans med grundvaxkakan (som smälts fast på trådarna). Detta krossade hon sedan men det gav massa vassa vaxbitar (från mittenkakan).I sitt andra försök så skar hon åter igen loss kakan från trådarna, men tog en skalkniv och skar loss bivaxet från mittenkakan.Detta silades sedan i först en grov sil och sedan genom en silduk. Det gav oss en ren honung som numer är upphälld på burk.Totalt 20 burkar blev det till vår glädje och fascination!Den stora frågan är ju vad vi skall göra med vaxresterna nu?   Mattias hann snickra klart nya bibordet innan detta avsnitt publiceras. Enligt Lilltorp snickeristandard skall allt som snickras hålla att dansa på. Grannarna fick sig nog ett leende när Mattias hoppade upp på nya bänken och dansade en kort jigg.Biluppdatering:En saga når snart sitt mål. Blåbilen skall skrotas nu när Mattias har blivit med Jeep och Tess lilla röda får lite verkstadstid nästa vecka.Som avslut så pratar vi om ett småbruks absolut viktigaste tillgång - bra grannar! 

En helt vanlig jävla dag x1 Vaknar upp en onsdag, bara somna om igen, Alla dagar känns ju som måndag Jagar tummar på ansiktsboken, men ingen bryr sig egentligen? Grannarna tjafsar och bråkar, hör radion nå´n förespråkar SD politik inför valet, tysk Déjà vu från 30-talet En helt vanlig jävla dag x2 Jag vaknar upp i sängen, går upp igen, allting går runt igen, samma sak känns som samma dag igen. En helt vanlig onsdag... En dag till flimrar förbi, som en framtid i apati Är jag vaken eller drömmer? Allt idag sånt jag glömmer Telefonen i min hand, levererar gamla toner, från gamla rock n roll band Rock i takt, dagen går mot slut, en helt vanlig jävla dag... En helt vanlig jävla dag x2 Vandrar vägen fram, sen tricken förbi Gamla stan Helikopterplattan, gröna jackan, svarta doktor Martens Regnet faller, rinner längst nacken, Minnen o regn faller till marken. Rubriker som kläs i svart, som får dagen att förvandlas till natt.

Den här veckan berör Samtal en besynnerlig historia, nämligen ”Kriget om Löparö”. Med är de tidigare gästerna Per-Ola Olsson och Johan Pensar.   Familjen Pensar bosatte sig 2014 på ön Löparö i Norrtäljes skärgård med storslagna planer om att utveckla området, men de stötte snabbt på patrull. Den patrullen har nu bokstavligt talat blivit patrull. Grannarna patrullerar nämligen bland annat med vinkelslip vid Pensars staket för att förstöra det.   Grannfejden har nu spårat ur så mycket att den blivit hotfull och till och med hot om vapenvåld är en del av vardagen för familjen Pensar.   I det här Samtalet försöker vi borra in oss djupare i konflikten.

Grannarna i öster har genomlevt ett år med strikta restriktioner, hur har det förändrat Finland och finländarna? Och så får vi någon sorts svar på frågan vi alla undrar över: När är pandemin över? Medverkande: Susanna Ginman, chef för opinionsavdelningen på Hufvudstadsbladet samt performancekonstnärerna Joanna Wingren och Sonja Ahlfors.

Tjoflöjtmannen och Kanskemannen. Pernilla vill ha en egen fil. Överlevde Sofias hus nyårsafton? Grannarna ger allmosor när Pernilla missar att handla. Och Östermalms Tunnelbana smyckades 1965. Pernilla har gömt världens alla sylfider. Och ormmassage någon? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De två grannarna hade varit osams länge. Men i september 1816 brast det för dem båda och de slogs i flera timmar med nävar och tillhyggen. Nils dog av sina skador och Ivar dömdes till döden för mord. De båda skånska grannarna hamnade i gräl efter att Ivar Haraldsson fått en fönsterruta sönderslagen. Han var säker på att det var Nils Göransson som krossat rutan. En tidig morgon i september 1816 möts de båda männen på en havreåker och börjar slåss i ett långt och utdraget slagsmål, som inte slutar förrän Nils ligger död på marken. Släktforskaren Robert Andersson hittade rättegångsprotokollet och fick hjälp av sin goda vän Anna Emanuelsson att tyda den bitvis svårlästa texten. Anna har tidigare arbetat som forensiker, vilket betyder att hon har analyserat bevismaterial i moderna brottsutredningar, och hon slogs av hur stora likheter det finns mellan brottsutredningar nu och då. Vid den tid då det här utspelade sig följde man rättegångsförfarandet från 1734 års lag, vilket var den första lagen som gällde i hela Sverige och är också grunden till vår lagbok i dag. Det berättar Elsa Trolle Önnerfors som är docent i rättshistoria vid Lunds universitet. Det är stor skillnad i hur brottsutredningar genomfördes då jämfört med nu. Till exempel fanns det inga krav på att ha läst juridik för att få arbeta som och kalla sig advokat förr i tiden. Det fanns ett förslag att skriva in ett krav på juridisk utbildning för rättegångsombud i 1734 års lag. Men det förslaget gick inte igenom då det inte fanns möjlighet till advokater utanför de större städerna. En längre intervju med Elsa Trolle Önnerfors om skillnader och likheter i rättegångsförfarandet förr och nu finns att lyssna till nedan. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

Tror du att mordet på Wilma Andersson, kom som en blixt från en klar himmel? Tror du att ingen hade kunnat förhindra Tishko Ahmed från att mörda henne?Tror du att hon mördades långt från någon som kunde höra hennes skrik?I så fall, har du ingen aning om HUR fel du faktiskt har.Använder du fortfarande uttrycket: "Hemmets trygga vrå", och räknar med hjälp från dina grannar om du är i nöd? Visst, om ditt brandlarm ringer. Ja, då kanske du får någon reaktion från den individualiserade svensken i lägenhetshuset - För då kan det ju faktiskt även drabba dom själva. Men, vad skulle du säga om grannarnas reaktion på "hjärtskärande kvinnoskrik" som ekar genom huset, får grannbarnen att "skaka av rädsla" och tystnar abrupt - Är att rätta till kudden, och somna om igen? Missa för allt i världen INTE det här programmet - Det blir en ögonöppnare!MÅLET ÄR 3000 KR INNAN DEN 30 NOVEMBER. STÖD GÄRNA PODDEN:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaI DETTA PODDRADIOPROGRAM:* Grannarna somnade efter Wilmas "hjärtskärande skrik".* Varför detta hat mot gamla tider, och gamla tiders människor?* Den gruppvåldtagna kvinnan som bläddrade i tidningen.* Motstånd mot utredningar av Estonia - "Acceptera, släpp taget och gå vidare."* Vardagsrasismen ur knallkorkarnas synvinkel.* Hög tid att skicka ut tiggande svenskar på Stockholms gator?MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Lennart Matikainen, Tomas Wiklund & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:POLITIKERNA SPRÄNGER HUSET NÄR MOHAMMED KNACKAR PÅhttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/politikerna-spraenger-huset-naer-mohammeAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenEller sök på Verklighetschecken på iTunes eller Spotify.NÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 7 November.VECKANS TIPSLELLEOld Man´s Child - What Malice Embracehttps://www.youtube.com/watch?v=tpmV6k_MPmgLENNARTStäng gränsen och sänk skatten - f.d liberal Rita Svensson i onsdagsintervjuhttps://www.youtube.com/watch?v=4kUkfD-iqhU&feature=youtu.beTOMASFrank Sinatra - "Witchcraft"https://www.youtube.com/watch?v=ipMeVKd6eEwELISABETHDonna Fargo ~ U. S. Of Ahttps://www.youtube.com/watch?v=wpx7geeZO8U

Hannah och Amandas dagliga morgonshow kommer till dig varje morgon måndag till torsdag. God morgon!

Först På Listan: Möten & Förebilder I dagens avsnitt pratar Anna & Ulle om möten som förändrar och berör samt spanar på Ulles enormt kärleksfulla grannar. Ulle delar med sig av den senaste dejtinglistan och Anna berättar om kärleksmötet mellan henne och hennes sambo. Det pratas om förebilder och hyllningen till den avlidna Marie Fredriksson. Allt detta och mycket mer i dagens avsnitt av Först På Listan! Vad är först på din lista? Nytt avsnitt varje onsdag! Kontakta oss: Mejl: poddenforstpalistan@gmail.com Instagram: @forstpalistan Facebook: @forstpalistan, Först På Listan. 

Senaste Nytt Fredag 17 januari - grannarna i chock efter dubbelmordet i Vallentuna och V-profilen förnekar uppgifterna om att ta över partiledarposten. Samt mycket mer.

Daria berättar när hon och hennes kusiner busade med några grannar.

Hur stoppar vi terrorgruppen som härjar mitt ibland oss? Hur ska vi rädda svenska kommuners ekonomi? Och vilka ingår egentligen i kändiseliten? I Fredag i P4 kavlar Kalle Lind och Susanna Dzamic upp ärmarna och vaskar fram guldklimparna ur veckans nyhetsflod.

En mamma är orolig för att hennes dotter stör grannarna när hon alltid vill leka med deras två-åring. Bo Hejlskov och Ulrika Aspeflo ger råd.

En mamma är orolig för att hennes dotter stör grannarna när hon alltid vill leka med deras två-åring. Bo Hejlskov och Ulrika Aspeflo ger råd.

Hur vet man om en person ska tituleras granne? Vi snöar in på grannar, Granneman och hur en drömgranne är. Börshajs-Mackan bjuder på tips om hur man kan investera i aktier. Jitte har blivit stoppad av polisen och Markus berättar om ett spektakulärt restaurangbesök.

Woho, då är vi igång med 2019! Och ett nytt år betyder som så ofta förändring, även för Sånt är livet! Vi kommer därför med ett avslöjande hur framtiden ser ut för podden och vad som kommer hända härnäst! Vi pratar också om hur vi ser på vårt föräldraskap såhär 5 månader in med Elvis och berättar våra rutiner med honom! Slutligen, när vi öga mot öga berättar vad vi stör oss på hos varandra, inser vi att det kanske är några andra som stör sig mer på oss, nämligen våra grannar… Hör varför och mycket mer i första podden för året! Tusen tack för att ni lyssnar! Alexander Pärleros Instagram: https://www.instagram.com/alexanderparleros/ Ida Warg instagram: https://www.instagram.com/idawarg/

I galenskap och förvirring utplånade August hela sin familj. Omgivningen trodde att det berodde på att han tuggat på ett grässtrå. I själva verket hade hans dåliga munhygien orsakat strålsvamp och dålig hygien var i folktron ett sätt att hålla sig frisk. Dagens program kommer att röra sig i de allra mörkaste rummen i en familjs historia. Vi ska till Småland precis vid förra sekelskiftet då en sjuk och förvirrad familjefar utplånade sin familj. Redan här vill vi förbereda för några otäcka scener.  Kanske hade den här familjeberättelsen tystats ner om det inte var för att man trodde sig veta att familjefadern blivit sjuk efter att ha tuggat på ett grässtrå. Och just därför har generation efter generation i familjen hållit berättelsen vid liv och varnat varandra om hur farligt det är att ha grässtrån i munnen. Under hösten 1901 blev 27-åriga Sofie Karlsson i den lilla byn Gräntö allt mer oroad över sin man Augusts tillstånd. Han hade fått vård på sjukhus och nu när han kom hem till sin familj som bestod av Sofie och sonen Henning, som var knappt 2 år, kontaktade Sofie sina föräldrar för att få stöd. Den här berättelsen om Sofie och hennes sjuke man har Ingela Kärf hi Lidköping hört under hela sin uppväxt. Han hade fått en massa konstiga grubblerier, berättar Ingela Kärf. Bland annat tyckte August att användandet av blekmedlet "blåelse" var syndigt, han ville bara äta osyrat bröd och dessutom hägna in en äng vid sjön där Guds barn skulle kunna samlas. - Så Sofie började bli orolig och skrev ett brev hon ett brev hem till sina föräldrar, Amanda och Karl August, för att de skulle komma över till henne kommande lördag så att hon kunde få prata och få stöd. Sofie höll sig undan på dagarna. Men när ängen var inhägnad och August kom hem kände sig Sofie osäker och ville att en granne skulle stanna kvar hos henne. - Men grannen hade avböjt och tyckte det var en familjeangelägenhet. Så han gick hem till sig.  Tidigt nästa morgon vaknade grannen av att hans hustru skrek högt från nedre våningen i deras hus. Hon hade vaknat och sett ett stort eldsken på himlen. - Och lågorna sträckte sig över skorstenen. Det var Sofies hus som brann.  Grannarna var rädda för August så de sprang först och hämtade några fler karlar i byn, och när de kommer farm till huset upptäcker de att dörren till huset är låst.  - Men de ser August därinne hur han springer runt. De ser även den lille pojken så byborna slog sönder ett fönster och skrek åt August att han skulle ta sin lille pojke och komma ut. - Men det gör han inte. Istället river han ner en fotogenlampor och slänger på elden som blossar upp. Och så tar han den lille pojken och slänger på elden.  Sofie tror de har sprungit ut till skogs eftersom de vet att hon är rädd för sin man. Grannarna tar sig in och tar med sig pojken som är illa däran. De försöker ta fast August, men han springer till skogs alldeles naken. Hemma i Näshult där Sofies föräldrar bor vet man inget om händelsen. Först nästa dag får de veta om branden och att det är Sofies hem som brunnit. Och de har också hittat Sofie som omkommit i branden. Sofies pappa skyndar sig iväg till Gräntö för att se hur det gått för lille Henning. Med sig har han Sofies syster Ester som är Ingela Kärfs gammelmormor. Men det de inte vet är att Henning inte överlevde skadorna han fått i branden. - När Karl August kommer fram ser de murstocken avteckna sig som en lång pelare mot himlen och Ester berättar att Karl August slänger sig på staketet och gråter som ett barn. August anmäler sig dagen därpå hos länsman och är förtvivlad över det som hänt. Sedan börjar bestyren med begravningen och vardagen blir svår att klara för Ester och de andra, berättar Ingela Kärf. - Amanda vill se sin dotter en sista gång, men alla avråder henne. Doktorn ger med sig till slut och hon klappar om det som är kvar av Sofie. - Hon verkar vara en väldigt klok person Amanda. På begravningen är det lynchstämning. Alla bybor är vansinniga och vill hämnas på mördaren. Men då går Amanda i försvar och skyddar honom. Det här rår han inte för, för det han gjort hade han gjort i sjukdom, sa Amanda.  Man trodde då att August fått strålsvamp, vilket var något nötkreatur kunde få. - Som jag förstår var det någon typ av parasit som boskapen kunde få av stråfoder och blev sjuk i infektioner i käke och hals. Och då var det så att man trodde förr att när människor tuggade på grässtrån så fick strålsvamp precis som djuren. - Jag är uppvuxen med att mormor sa att man kunde bli sinnessjuk om man tuggade på ett grässtrå. Men senare forskning att när människor får de här symptomen handlar det egentligen om bakterier som kommer från tarmar och munhåla. En bakteriekultur som vi har med oss jämt, men som på grund av dålig tandhygien tog överhanden och kunde få såna här konsekvenser. Idag hade August tillstånd kunnat räddas med en penicillinkur, men då 1901 fanns inget botemedel och August dog den 27 december samma år. August levde bara ett par månader efter dådet och blev inte dömd.  - När August anmäler sig hon Länsman var han helt ifrån sig och sa att inga har levat så lyckliga som han och hans hustru. Men sjukdomen kom emellan. Så här skrevs det i tidningar runt om i landet om den olyckliga händelsen.   Blodsdåd af vansinnig. Från Oskarshamn telegraferas den 17 oktober: Omkring 30-årige hemmansägaren A Carlsson i Gräntö dödade i natt i plötsligt vansinne sin hustru. Han inbillad sig att satan skulle taga familjen, hvarför han tyckte det vara bättre att förgöra den. Eld gjordes i rummet och fotogen slogs på elden. Hustrun vaknade och ville ut, men han slog henne sanslös och lade bålet över kroppen. Grannarne sågo genom fönstret makarnes 2-årige son kastas på elden, rusande in och räddade i sista ögonblicket det svårt brända barnet. Ett försök att fasttaga den vansinnige misslyckades. På morgonen kom C till Wirserums by, der han berättade sitt dåd och ämnade anmäla sig hos länsmannen. Han beklagade det skedda och sade att inga lefvat så lyckligt som han och hans hustru. Han har nu häktats. Han hade lidit av strålsvamp i tungan och svalget, hvarför han opererats, Sedan dess hade han varit tungsint och grubblande. När kroppen slöt sig och blev fast  I våra öron låter ju iden om att August Carlsson skulle ha blivit galen av att ha tuggat på ett grässtrå märklig, men den tanken var faktiskt logisk för människor i sin tid. Länge var man övertygad om att sjukdomar satt i lukten och farligast av allt var rutten lukt, det som kallades miasma, och miasmatisk lukt. Den människa som kände sådan lukt och släppte in den i kroppen skulle själv kunna börja ruttna, trodde man.  Det berättar Anneli Drakman som ganska nyligen skrev en doktorsavhandling i idéhistoria som beskriver hur människans syn på kroppen förändrades under 1800 talet, avhandlingen heter "När kroppen slöt sig och blev fast". - Under tidigt 1800-tal så var man väldigt inriktad på att identifiera olika slags ruttenhet. Man talar om miasmatiska träsk, för man tänker att det uppstår rutten luft på platser där någonting ruttnar. De där ruttna ångorna kan spridas på olika sätt in i människokroppen och då starta egna föruttnelseprocesser, berättar hon. - Därför ansåg man det viktigt att ta bort lukten på till exempel sjukstugor om där fanns människor som luktade illa, då måste man ta bort stanken av förruttnelse, och då brukade man använda rök. Man rökte ut sjukrum, för att man tänkte sig att så länge man inte kände lukten så var det ingen fara. Det här var precis samma tanke som man hade under pestepidemier, då läkare på många platser använde sig av en speciell mask med vad som såg ut som en lång fågelnäbb. - Det fanns en massa väldoftande örter framme i näbben, som skulle skydda läkaren från den farliga och smittsamma stanken. För 1800-tals människan tog inte kroppen slut vid det yttersta hudlagret, utan kroppen var en del av allt det som omgav den. Kroppen var alltså inte fast och med konturer utan en mer flytande enhet som ingick i ett ständigt samspel med omgivningen. Därför trodde man att det var viktigt hur luften var beskaffad där man vistades, och läkarna talade om folk som till exempel bergsbor, eller slättbor, geografin var avgörande för om man skulle drabbas av sjukdomar. - Det fanns en väldigt länge en idé om att allting hänger ihop kroppar och djur och omgivningen, miljön, de fungerar på olika sätt och de blir sjuka på samma sätt, förklarar Annelie Drakman. Själva processen att ruttna kan på olika sätt överföras in i människor så därför kan det till exempel vara farligt att tugga på ett grässtrå om det har funnits i en miljö där det pågått ruttnande processer. - Det här betraktelsesättet avlägsnar skolmedicinen sig från i slutet av 1800-talet, men allmogen tar längre tid på sig.   - Om den hemska händelsen i Småland hade skett tidigare så hade sannolikt läkaren hållit med om att det var farligt att tugga på grässtrå, säger Drakman. I det gamla sättet att se på kroppen så var kyla farligt. Man tänkte sig att hela kroppens system saktades ner och drog ihop sig när den blev kall, och om en nedkyld människa skulle stöta på skämd luft, det där man kallade miasma, då var man riktigt illa ute: - Man tänkte att om man blev nedkyld när det fanns miasma i luften då skapades en rörelse inåt i kroppen, och när kroppen drog ihop sig av kylan kunde det skadliga ämnet dras in och komma djupare ner där det gjorde mer skada. Ett sätt att skydda sig mot den farliga kylan var att klä på sig många skyddande lager. Läkaren i Vara klagar på detta 1894. Den här alltjämt rådande sedan, att äfven vid mild väderlek påbylta sig det ena lagret klädesplagg ofvanpå  det andra, -ända till åtta, omväxlande af bomull, linne och ylle, har jag räknat - hvarigenom kroppen hållen i en behaglig svettatmosfär, tydligen är ömtålig för minsta kallare luftdrag! Men det var inte bara kläderna som skulle skydda kroppen mot alla de farligheter som kunde krypa in i den. Det var också den allmänna åsikten att man borde ha ett lager smuts på kroppen, som täppte till porerna och stängde ute farligheter. Och läkarna låter emellanåt irriterade i sina rapporter. - De kunde säga saker som att Jag har kommit till den här orten till exempel i Dalarna, men jag kan inte få människor att bli friskare för de vägrar att lyssna till vad jag säger, berättar Annelie Drakman. Till exempel så vägrade många att avlägsna fällen. Fällen det var ett lager av smuts som människor bar på sina kroppar och som de vägrade att avlägsna för att de var övertygade om att den var värmehållande och skyddande. En läkare skriver om hur han måste skrapa på folks lemmar när han ska inspektera deras kroppar inför militärtjänstgöring. Provinsialläkarna, vars rapporter Anneli Drakman har använt i sin forskning, var statligt anställda läkare som hade ansvar för ett geografiskt område var. Länge var det epidemibekämpning som var deras huvudsakliga ansvar, och varje år skev de sina rapporter om det medicinska tillståndet i deras område, och lämnade in dem till staten. I slutet av 1800-talet ser man i rapporterna hur frustrerade läkarna blir av klyftan mellan deras nya kunskap och den gamla folktron Den genomsnittlige bonden luktar som om han icke haft vatten på sig sedan han döptes. Andvändandet av bad för äldre personer hör väl till undantagen() att döma af en del bönders utseende och den doft af inpyrd svett och snusk, som de sprida omkring sig. Folk betedde sig ändå ganska logiskt, menar Annelie Drakman. - Om man ser kroppen som bräcklig och öppen mot sin omgivning då vill man på olika sätt ha lager av skydd, så att det inte ska tränga in någonting genom huden. Och det är därifrån som många av konflikterna runt badande kommer, för när man ska bada så måste man dels klä av sig, man riskerar att kyla ner sig och man rensar bort det skyddande lagret. På olika sätt så uttrycker läkarna hur svårt de har det när människor vägrar att bada. En del personer blev alldeles förskräckta och upprörda för att läkaren vill att de ska bada. De vet ju att det här är farligt, särskilt om man är sjuk, för då är man ju ännu bräckligare. Så den läkare som kräver att man ska bada betraktas som helt galen. Det finns många exempel på den här sortens bråk med start runt 1870. När myndigheterna i slutet av 1800-talet ville att vanligt folk ska lära sig att förstå hur sjukdomar uppstår och hur kroppen fungerar så blir självklart läkarna blir förstås viktiga förmedlare. Nu blir också läkarnas rapporter allt mer detaljerade. - Nu börjar läkarna gå in i vanligt folks hem och börjar beskriva saker som var någonstans de förvarar sina smutsiga strumpor - är det tillsammans med maten? Och hur kan vi få folk att sluta ha värpande höns i sängen? - Det blir väldigt konkreta problem som går att lösa jämfört med att tänka att de här människorna bor i ett slättlandskap som är sumpigt vilket ju inte gick att påverka. Men att övertala folk att inte ha kalvar i köket på vintern det var konkret, säger Drakman. Husets Qvinliga befolkning var sysselsatt med  bakning; det gräddade brödet hade man dels laggt på sängar, bland andra å den som ett aflidet barn legat uti, dels på bara golfvet, som sannerligen icke på flere veckor varit skuradt. Det och hvar låg en spottklysa mellan brödbullarna. Och utomkring bostaden låg hög vid hög av människospillning, hvadan man måste se sig för att ej staka sig i smörjan. Annelie Drakman ser provinsialläkarsystemet som en väldigt tidig start på det som vi långt senare skulle komma att kalla folkhemsbygget, för långsamt, långsamt ändrar sig ändå inställningen till hygien bland allmogen. Men det är inte bara läkarna som driver den här frågan, till slut samverkar hela samhället i kampen för hygienen. Det är nog ingen tillfällighet att de litterära torparkvinnor som trots fattigdom och stora svårigheter lyckades hålla rent och fint i sina hem blev en slags hjältar i den svenska litteraturen. - Renlighet blir ett värde som man kan upprätthålla oavsett ens ekonomiska status. Man kan hålla sig hel och ren oavsett om man är rik eller fattig, säger Annelie Drakman. - Läkarna samverkar ju också med till exempel präster, jag vet en präst som från predikstolen läser upp namnen på särskilt smutsiga personer. Då har man gått från tanken på renligheten som en   hälsobefrämjande sak till att koppla ihop den med moral. - Renligheten är inte på personnivå längre, utan Vi tillsammans bygger ett rent samhälle. - Om du tvättar under armarna eller inte, det blir till sist en del av samhällsprojektet. Det går från att vara   en privatsak till att bli en fråga om att man deltar i en mycket större modernisering, slutar Annelie Drakman. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigeradio.se

Om en miljon människor i omskolningsläger. Vittnen talar om tortyr och kollektiva straff mot muslimska minoriteter. Folkrepubliken pratar om assimilering och tillväxt. Vad händer egentligen i Xinjiang? De senaste månaderna har FN och organisationer som Amnesty och Human Rights Watch uppmärksammat det som kan vara en av vår tids allra värsta och mest avancerade kränkningar av mänskliga rättigheter. I regionen Xinjiang i västra Kina, där många av Kinas muslimska minoritetsfolk bor, uppges en miljon människor ha försvunnit in i ett enormt system av läger och fängelser. Området har länge präglats av konflikter med centralmakten i Peking och ibland våldsam separatism och sedan en tid tillbaka pågår en kampanj som staten kallar Slå hårt.   Hör vittnesmål från köksbord i Sverige och följ med på en unik resa till Kasghar där det inte längre går att gömma sig. Radions Kina-korrespondent, Hanna Sahlberg besöker den historiska staden som är uigurernas kulturella centrum. Hon har varit där många gånger förr. Men den här gången är något brutet. Lokalbefolkningen vill inte längre prata med journalister och ser henne inte i ögonen. Kasghar är en belägrad stad, patrullerad av medborgargarden med träklubbor och vakter med elektriska halsgrepar. Högteknologiska system med bland annat insamling av DNA har gjort övervakningen total. Över den tidigare samlingsplatsen, den historiska moskén, hänger kommunistpartiets paroller. Konflikts reporter Randi Mossige Norheim får tag i en man som vittnar om sin tid i ett omskolningsläger tidigare i år. Han berättar att alla var klädda i samma blå overaller, att de fängslats på grunder de själva inte riktigt förstod, som att de haft kontakt med utlandet eller utövar sin religion. Fångarna fick sjunga den kinesiska nationalsången. En gång när jag inte gjorde som dom sa så tvingades jag sitta på en stol i tjugofyra timmar, med både fötterna och händerna fastkedjade, säger mannen. Och från köksbord runt om i Stockholm upprepar uigurer ett och samma vittnesmål: De ringer och ringer till sina släktingar i Xinjiang men får inte kontakt. Grannarna såg hur min mamma och pappa fördes bort med svarta huvor över huvudena, säger en av de uigurer Randi Mossige-Norheim träffar. Den kinesiska staten förnekar att så många som 1 miljon människor ska sitta i läger och har en helt annan bild av vad som händer i Xinjiang: Det handlar om arbetsmarknadspolitik och utbildning. Folket i den fattiga regionen behöver lära sig kinesiska för att bli en del av den kinesiska ekonomin och lyftas ur fattigdom. Men hur långt är Folkrepubliken beredd att gå för att uppnå målet? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Vem är det som sätter press på dig? Är det samhället? Släkten? Grannarna? Eller är det du själv? I det här avsnittet diskuterar jag lite om press och krav. Vad som är skillnaden och varför de är så lätta att blanda ihop. http://www.monkeymindset.se/mt

Vem är det som sätter press på dig? Är det samhället? Släkten? Grannarna? Eller är det du själv? I det här avsnittet diskuterar jag lite om press och krav. Vad som är skillnaden och varför de är så lätta att blanda ihop. http://www.monkeymindset.se/mt

Ett väpnat anfall kan inte uteslutas varnar försvarsberedningen. Sprider detta bara alarmism eller ökas beredskapen? Samtyckeslag och pappamånader - genomtänkt politik för att krossa patriarkatet? Med Annie Reuterskiöld, Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach. Programledare Henrik Torehammar. Producent Rigmor Ohlsson.

Det är nästan december och det ösregnar. Perfekt tillfälle för att gräva potatisland, tycker Anna. Perfekt tillfälle att lansera en totalt påhittad sponsor, tycker Per. Grannarna undrar vad som egentligen händer. Kolonipodden spelas in i Jonsereds Amerika, Sveriges äldsta koloniområde. Trädgården har förfallit under flera års tid men nu är det dags för en förändring! Per Dahlberg är journalist och producent och Anna Theorin är trädgårdsmästare. De har slagit sina gröna och icke gröna fingrar ihop för att återställa vad som en gång var ett paradis. 

Plötsligt har Gotland igen fått en stridgrupp. Det väcker känslor hos människorna kring Tofta skjutfält. Gamla rädslor för ryssen väcks på nytt hos en del medan andra oroar sig för miljön. Hemvärnschefen Hans Håkansson känner till varenda liten vrå kring skjutfältet i Tofta. Här har han jobbat i många år. Hans positiva åsikter om den nya upprustningen på ön delas inte av alla.  Gotland har alltid ansetts som strategisk viktigt på grund av sin position i Östersjön. Efter tio år utan militär närvaro har en ny stridsgrupp permanentats på ön. Boende i Suderbyns ekoby som ligger granne med Tofta skjutfält är oroliga för att den ökade militära aktiviteten ska leda till buller, förgiftat vatten och förlorad åkermark i området. Jordbrukaren Nils Malmqvist är däremot nöjd med den nya militäranläggning som granne. Programmet är gjort av Cecilia Mora Cecilia.mora@sr.se 

Potatis så enkelt att odla. Men också den mest besprutade grödan. Varför? Och hur ska man egentligen koka potatis? Jag blev intresserad av potatis när vi flyttade hit, säger Anna Froster, frilansjournalist och författare till boken Potatis om pumatassar, kupning och obändig livsvilja.För några år sen flyttade hon till Broddetorp vid Hornborgasjön, mellan Falköping och Skövde. Grannarna drog in oss i odlingen. Och det var så häftigt att det var så enkelt att odla potatis!Anna berättar om potatisens historia och kommer också med ett enkelt odlingstips lägg bara potatis på gräsmattan och lägg över halm!Potatis betraktar vi som närmast svensk. Men det tog hundra år för potatisen att slå igenom i Europa. Det var när man kom på att det gick att göra brännvin av potatisen som den slog igenom stort, säger Anna Froster. Då var det många som började odla. Och när man ändå hade potatis så kunde man försöka sig på att äta den också.Potatis är lätt att odla, men är ändå den allra mest besprutade grödan.Potatis står för 1 procent av marken vi odlar på, men för 30% av besprutningen. Anledningen är fienden bladmöglet.Men det finns resistenta sorter som står emot bladmöglet. Varför odlar vi inte bara dem?Erik Alexandersson, forskarassistent på Växtskydd, Sveriges Lantbruksuniversitet, förklarar hur bladmöglet fungerar, varför det är ett så stort problem och vad man kan göra åt det.Bengt och Ivar Nilsson odlar ekologisk potatis utanför Falkenberg i Halland. Vi har vant oss vid osäkerheten. Ibland slås skörden ut av bladmöglet.Odlarna Elna och Ulf Gränsbo i Vellinge i Skåne odlar både ekologisk och konventionell. I konventionell odling sprutar de en gång i veckan med bekämpningsmedel.Men svenska bönder besprutar mycket mindre än i andra EU-länder.

Sofia har lämnat sin våldsamma kille. När hon återvänder hem för att hämta sina grejer håller han fast henne. Ett grannpar hör hennes rop på hjälp: "Utan dem hade jag nog inte levt idag". I våras sände vi ett program om en tjej som ingrep och angav sin granne när hon hörde hur han misshandlade sin sambo.Lyssna: Anna angav sin granneEfter programmet fick vi följande mejl från "Sofia":Vill bara tacka för ett riktigt bra avsnitt av verkligheten. Tycker det är jättebra att ni uppmärksammar hur viktigt det är att vara vaksam som granne. Detta är extra viktigt för mig då jag förra sommaren var med om en liknande situation, men jag var den där tjejen som blev slagen... Hade inte mina grannar ihärdigt knackat på dörren då de hörde mig skrika hjälp hade jag nog inte levt idag. Jag är på grund av detta väldigt mån om att budskapet ska nå fram att man inte ska ignorera om man hör sådant från grannarna.  I Verkligheten ikväll hör du Sofias berättelse. Känner du själv till en historia ur verkligheten du vill att vi ska berätta? Mejla till verkligheten@sverigesradio.se.Läs mer: Var tredje skulle inte gripa in

Djävulitos kusin Karamella tycker om sanningen och godis. Det visar sig att hennes häst också tycker om godis - särskilt hallonnäsor... Homero Alvarez har skrivit en ny musiksaga för Barnradion. Den här gången är det dags för Djävulito, som tar med oss till Argentina och Pampas. Historien handlar om en bondpojke som har en trumpet som han älskar men än något annat. Men han börjar spela på den redan klockan fem på morgonen! Grannarna kallar honom för djävul. Men hans mamma kallar honom för "Djävulito - mammas lilla djävul". Följ med på Djävulitos bus och upptåg tillsammans med klasskompisen Carmencita och kusinen Karamella. Manus, regi och musik: Homero Alvarez. Berättare: Rolando Pomo. Trumpet:Patrik Skogh Producent:Linda Belanner Illustrationer:Mattias Stridbeck

Djävulitos kusin Karamella tycker om sanningen och godis. Det visar sig att hennes häst också tycker om godis - särskilt hallonnäsor... Homero Alvarez har skrivit en ny musiksaga för Barnradion. Den här gången är det dags för Djävulito, som tar med oss till Argentina och Pampas. Historien handlar om en bondpojke som har en trumpet som han älskar men än något annat. Men han börjar spela på den redan klockan fem på morgonen! Grannarna kallar honom för djävul. Men hans mamma kallar honom för "Djävulito - mammas lilla djävul". Följ med på Djävulitos bus och upptåg tillsammans med klasskompisen Carmencita och kusinen Karamella. Manus, regi och musik: Homero Alvarez. Berättare: Rolando Pomo. Trumpet: Patrik Skogh Producent: Linda Belanner Illustrationer: Mattias Stridbeck

Djävulito är en snäll liten hjälte. Men det tycker inte alla. Med sin trumpet lyckas han nämligen skrämma upp halva byn - både människor och djur! Homero Alvarez har skrivit en ny musiksaga för Barnradion. Den här gången är det dags för Djävulito, som tar med oss till Argentina och Pampas. Historien handlar om en bondpojke som har en trumpet som han älskar men än något annat. Men han börjar spela på den redan klockan fem på morgonen! Grannarna kallar honom för djävul. Men hans mamma kallar honom för "Djävulito - mammas lilla djävul". Följ med på Djävulitos bus och upptåg tillsammans med klasskompisen Carmencita och kusinen Karamella. Manus, regi och musik: Homero Alvarez. Berättare: Rolando Pomo. Trumpet:Patrik Skogh Producent:Linda Belanner Illustrationer:Mattias Stridbeck

Djävulito är en snäll liten hjälte. Men det tycker inte alla. Med sin trumpet lyckas han nämligen skrämma upp halva byn - både människor och djur! Homero Alvarez har skrivit en ny musiksaga för Barnradion. Den här gången är det dags för Djävulito, som tar med oss till Argentina och Pampas. Historien handlar om en bondpojke som har en trumpet som han älskar men än något annat. Men han börjar spela på den redan klockan fem på morgonen! Grannarna kallar honom för djävul. Men hans mamma kallar honom för "Djävulito - mammas lilla djävul". Följ med på Djävulitos bus och upptåg tillsammans med klasskompisen Carmencita och kusinen Karamella. Manus, regi och musik: Homero Alvarez. Berättare: Rolando Pomo. Trumpet: Patrik Skogh Producent: Linda Belanner Illustrationer: Mattias Stridbeck

Runt förra sekelskiftet var det många svenskar som flyttade utomlands när möjligheterna att försörja sig blev för svåra. Men det var inte alla som gav sig iväg frivilligt. En av de som mer eller mindre motades bort när hans bildningsiver och fackföreningsengagemang ledde till svartlistning på arbetsmarknaden var Carl Skoglund. Namnet Joe Hill är det många som känner till, fackföreningsmannen från Gävle som blev en legend efter sin död. Men Joe Hill var inte ensam svensk i den tidiga amerikanska fackföreningskampen. Carl Skoglund tvingades lämna dalslandsskogarna för Amerika, när han blev svartlistad av svenska företagare på grund av sitt fackliga och politiska engagemang. Skoglund verkade i samma amerikanska organisation som Joe Hill gjorde. Men hade det inte varit för den intervju han gjorde när FBI försökte sätta dit honom så hade spåren efter honom sannolikt blåst igen. Berit Fjellman är hembygdsforskare I trakterna av Bengtsfors. Inte så långt från hennes hem, på emigrantregistret som finns på kommunens bibliotek, ligger en utskrift av en radiointervju som Carl Skoglund gjorde i Amerika på sin ålders höst. -Då hade han sannolikt behov av att försöka rentvå sitt rykte inför de amerikanska myndigheterna, säger Berit Fjellman. Carl Skoglund från de dalslänska skogarna hade lyckats att i USA få rykte om sig att vara en farlig upprorsman. Men vägen dit var lång, och den började i ett litet torp i Ärtemark i Dalsland. -Han beskriver hur det var att växa upp i ett fattigt skogstorp vid den här tiden. Men det som skilde honom från många av de andra ungarna var att Carl var otroligt vetgirig, berättar Berit. -Han gick i småskolan och därefter tre år i folkskolan. Och under de tre åren blev han otroligt kritisk mot allt det han INTE fick lära sig. Han berättar själv om detta. Läraren hade makt och myndighet att slå barnen om det var nödvändigt. Det var också ett skäl till varför jag hatade skolan. Den mesta tiden tillbringade vi med att läsa katekesen och biblisk historia. Vi hade också lite aritmetik – enkel addition, multiplikation och division. Läseböckerna handlade om olika kungars historia och bravader under krig, som utspelat sig för länge sedan. Jag fick en fruktansvärd avsky och agg mot skolan redan från början på grund av den klasskillnad som rådde. Vanligtvis hade jag inga särskilt bra kläder på mig. Det fanns barn från mer välbärgade hem som retade mig för mina dåliga kläder och för att jag inte hade någon bra mat med mig. Min skollunch var för det mesta mosad potatis mellan två brödskivor. Jag var en fattig elev. -Han är trotsig, envis och kompromisslös genom hela livet, säger Berit Fjellman, som tror att han nog haft både glädje och sorg av detta. Hans hållning gällde såväl i skolan som hemma och i arbetslivet. Han bröt med sina föräldrar och senare med sin syster av religiösa skäl, och långt senare en bror, men då av politiska skäl. Han skriver om sin trotsiga hållning. Eftersom jag knappast läste på, kunde jag inte heller läxan. Många gånger tog jag inte ens upp läxboken. Så jag fick den ena bakläxan efter den andra. Mor grät och sa: `Du kommer aldrig att bli en man! Du kommer aldrig att bli en man!` Grannarna pratade om vilken idiot jag var. Jag blev alltmer stursk och började slå tillbaka. Jag skulle inte låta mig kuvas av dem. Carl Skoglund slutade skolan när hans far dog och han själv var i 13-årsåldern. Han började jobba i skogen och så småningom på sågverket. När han blivit lite äldre hade han samlat ihop tillräckligt med pengar för att åka över gränsen till Värmland för att utbilda sig på Kristinehamns praktiska skola. Där lärde han sig maskinskrivning, matematik, tyska och svensk grammatik. När han kom tillbaka hade han tänkt jobba på kontoret, men det blev inte så, han gick istället tillbaka till sitt gamla arbete. Det var nu han verkligen satte igång med att starta fackföreningar och att organisera arbetarna på andra sätt, något som ägarna till sågverket var kraftiga motståndare till.  Han startade ett bibliotek inom ramen för en IOGT-förening. -Nykterhetsföreningarna var ju accepterade av företagsledningarna och de gjorde ett enormt arbete för att utbilda arbetarna – de hade studiecirklar, bibliotek och ordnade samlingssalar, berättar Berit Fjellman. -De visste att om de bara fick utbildning och tillgång till kunskap, då kunde de påverka både sitt eget och andras liv. Carl blev allt mer illa sedd av arbetsgivarna i trakten. Till slut var det helt omöjligt för honom att få arbete – han var svartlistad. Enda chansen var att emigrera. De skedde 1911. Under de första åren hade ett antal olika arbeten. Han var byggnadsarbetare, säsongsarbetare och han jobbade i skogen. Det var i skogsarbete som han fick en svår skada i ena foten, som tvingade honom till stillasittande under några månader. Men han satt inte sysslolös för det. -Han gick upp på morgonen varenda dag och gjorde matsäck precis som han gjort när han hade arbete, men nu han istället till biblioteket i Minneapolis och studerade. Det här pågick under ett par månaders tid berättar Berit Fjellman.  Det var under den här tiden som han också tog upp agitationstråden igen. Ungefär ett kvarter från pensionatet där jag bodde låg en park där en massa svenska immigranter samlades. Där fick jag möjlighet att uttrycka mina åsikter och starta diskussioner. Vi startade allehanda diskussioner, särskilt om socialismen och andra närbesläktade frågor. Jag besökte parken nästan all ledig stund under en hel sommar. Parken blev mer eller mindre en diskussionsklubb för olika sorters ungdomar. -Han radikaliserades i USA, menar Berit Fjellman, något som hon tror berodde på att arbetsvillkoren i det nya landet var så hårda. Inte minst hade han fått smaka på osäkerheten under konvalescensen efter sin skada. Under de kommande åren flyttade Carl Skoglund runt på olika arbeten, men när han hamnade på järnvägsbolaget Pullman Company blev han äntligen kvar för lite längre tid, fram till 1922. Det var här som hans fackliga engagemang tog verklig fart. Carl Skoglund blir med tiden ett välkänt namn i den amerikanska fackföreningsrörelsen IWW, Industrial Workers of the World, samma organisation som Joe Hill verkat i. Men rörelsen splittrades av politiska motsättningar speciellt då man började inse vidden av Stalins terror i Sovjetunionen. Carl vände Sovjet ryggen och blev trotskist, något som på intet sätt lugnade de amerikanska myndigheterna. FBI hade en fil upprättad om honom, där det bland annat påstods att han hemma i Sverige hade försökt starta uppror mot den svenska militären i samband med unionskrisen 1905, en uppgift som Berit Fjellman inte funnit någon grund till. Flera gånger hotades han av utvisning, och det påstådda upprorsförsöket gjorde att han aldrig fick amerikanskt medborgarskap. Han hade det ofta svårt, var hotad av utvisning flera gånger. 1950-talets politiska processer mot socialister och kommunister under senator Joseph  McCarthy innebar en extra tuff tid, men han klarade sig ändå helskinnad. -En gång satt han till och med på Ellis Island för att skickas tillbaka till Sverige, när det ändå kom ett besked om att han skulle få stanna. Historien om Carl Skoglund handlar i hög grad om lust att lära sig – en stor vetgirighet och en väldig lust att kunna påverka, sammanfattar Berit Fjellman. -Läsandet betydde enormt mycket för honom. Jag tror att han struntade i massor av den yttre tryggheten för att få ha ett rikt inre liv. Man kan ju undra vad det fanns för böcker hemma i torpet i Ärtemark. -Bibel och psalmbok, svarar Berit utan att tveka. Kanske ytterligare någon kristen bok. Carl Skoglund blev kvar i Amerika tills han dog 1960 76 år gammal in New jersey. De sista åren av sitt liv tillbringade han på en partiskola som tillhörde Socialist Workers Party. Trogen sina ideal till slutet. Vilka böcker fanns hemma hos folk Bibel psalmbok och kanske ytterligare någon kristen bok var Berit Fjellmans gissning när det gällde vilka böcker som fanns i svenska hem runt förra sekelskiftet. På universitetsbiblioteket i Umeå arbetar historikern och bibliotekarien Christer Karlsson som är en av de som ansvarar för den äldre litteraturen. Och han menar att Berit Fjellmans bild stämmer. - Ja, det gör det. Så var fallet i stora delar av Sverige, berättar Christer Karlsson. Det kan man bland annat se i undersökningar där de tittat på bouppteckningar som är en jättefin källa för att se vad som fanns i svenska hem. I undersökningar från Västerbottens inland från slutet av 1800- talet ser man att det är Bibeln, Postillan, Katekesen och Psalmboken som dominerat bokinnehaven. Och den kristna litteraturen lästes mycket. Det ser vi på min arbetsplats berättar Christer Karlsson, där vi som gåva under årens lopp fått in många Biblar, Psalmböcker och Katekeser och det framgår att de varit vällästa med anteckningar och understrykningar. - Vi ska komma ihåg att kyrkans makt var mycket större på 1800- talet än idag. Och det finns också ytterligare en aspekt. De har inte bara fungerat som en uppbyggelselitteratur vad gäller den kristna läran. De har också fungerat som minnesböcker där de skrivit ner familjens historik. - Det är ett fint källmaterial att använda sig av, säger Christer Karlsson. Eftersom böckerna trycktes i massupplagor är det ekonomiska värdet, fastän de är gamla, inte så stort. Och det är en jättevanlig fråga vi får här vid biblioteket. Däremot har de ett stort kulturhistoriskt värde eftersom de ibland innehåller anteckningar, säger Christer Karlsson. Under 1900- talets gjordes andra undersökningar frö att tom gjorts där se i vilka böcker som användes hemma och därför kan vi säga vilka böcker som fanns i hemmen. I ett arbetarhem till exempel fanns inte mer än tio femton böcker. Det fanns många orsaker till det, till exempel kunde en välfylld bokhylla signalera ett klassvek. De framväxande folkrörelserna; väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen understödde och stimulerade läsning på många sätt genom att ge ut egen litteratur.  Men även tidningar var viktiga och som tog fart under slutet av 1800- talet. Tidningar var förhållandevis billiga och de delades ibland med flera hushåll. Påverkan från bruk och fabriksägare var inte ovanligt. De kunde prenumerera på konservativa tidningar som arbetarna hade möjlighet att läsa, medan de förbjöd arbetarna att ta med sina tidningar. - I vissa fall förbjöd de till och med arbetarna att prenumerera på vissa tidningar eftersom de använde brukets post i slutet av 1800- talet.  Sockenbiblioteken fanns också under den här tiden och bildades av kyrkan, men bokbeståndet var inte stort. Det fanns också Folkbildningsbibliotek vars böcker ibland återfinns på Universitetsbibliotek. Det kan också finnas kvar listor på vilka böcker som köptes, vem som föreslog inköpen och vem som lånade böckerna. - Ett fantastiskt material om man är intresserad av att veta vad folk läste under en viss period, berätta Christer Karlsson. Lyssna även till när: 

I årets första Nya Vågen vänder vi blicken utåt, över gränserna till våra grannar. Hur ser kulturdebatten ut i Norge, Finland, Danmark, Island, Sapmi? Vad pratar de om? Vad pratar de inte om? Om vad förs de engagerande, upprörda, låga, spektakulära, spännande diskussionerna? Vi dyker ner i den pågående och nyss förda debatten. Vi frågar oss också vad som som är på gång, vilka förväntningar och förhoppningar det nya året för med sig. I Nya Vågens nordiska panel har vi samlat Knut Olav Åmås, kultur- och debattredaktör på Aftenposten i Oslo, Trygve Söderling, huvudredaktör för Nya Argus i Helsingfors, Liv Inger Somby, journalist vid Sameradion i Kautokeino, Jakob Levinsen, litteraturredaktör vid Morgenavisen Jyllands-Posten i Köpenhamn och Haukur Ingvarsson, kulturjournalist vid den Isländska radion. De gräver i sina kortminnen och blickar framåt, diskuterar kulturpolitikens roll och vad som möjligen skiljer oss åt och vad som kanske förenar. Programledare är Kerstin Wixe, programmet sänds från Luleå. Producent: Ragnhild Herminge

Grannarna stormar slottet och personalen tar sin chans att fly. Melker berättar något viktigt för Elvira.

Grannarna demonstrerar utanför, men paret Lancelot försvarar sig mot upproret med hjälp av kanonen. Melker har något viktigt han vill säga Elvira.

Elvira inspekterar sopberget och upptäcker de arga grannarna. Sebastian börjar bli nyfiken på Elviras liv i stan.

Inget är stulet, ingen har sett nåt och dörrar och fönster är reglade från insidan. Grannarna misstänker övernaturliga krafter, men frågan är - vad tror detektiverna? I det andra programmet av Detektiverna i P1 gästas Jessika Gedin av Mark Levengood och Helena von Zweibergk. Vem av dem löser mordgåtan?

I fyra av de nordiska länderna borde vi kunna förstå varandras språk rätt väl. I Sverige, Danmark och Norge och svensktalande Finland finns förutsättningar, även om man ibland får jobba lite på att de ska infrias. Ett femte land, Island, har ett språk som inte är lika nära släkt men eftersom islänningarna sedan länge läst danska i skolan har vi kunnat mötas på skandinaviska. Nu verkar många islänningar föredra engelska som umgängesspråk, också i Norden. Finnur Friðriksson, lektor i isländska vid Akureiri universitet på Island, talar om framtiden för den skandinaviska språkförståelsen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor: - jul - vad betyder ordet? - första belägg - var hittar man sådana? - hur många gånger måste man höra ett ord för att kunna använda det rätt? - varför heter det vandrarhem - varför säger man ågren och var kommer det ordet ifrån? - fortbildning - varför fort? - tillbringare