POPULARITY
Nyfikenhet och ärlighet är nyckelord i livet för Rachel Törnell som håller i dagens andakt. Rachel Törnell är aktiv i Svenska kyrkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Jag har insett att jag inte är särskilt förtjust i färdiga svar. Det är väl ingen egentligen? Men det är så tydligt i mig att jag är allergisk emot att bli predikad för. Det där var inte helt lätt att förhålla mig till i den frikyrkliga kontext jag växte upp i. Att dessutom ha en pappa som var predikant gjorde inte saken bättre. Hur skulle jag navigera i det? Men min pappa var en så fin förebild. Trots att han ofta stod i predikstolen var det hans liv som var hans stora vittnesbörd. Trons handlingar, kärlekens handlingar det centrala. Att bli bemött med kärlek, det gör skillnad på riktigt. Människor som vågar visa sin brustenhet väcker mitt intresse. Där finns en ärlighet som gör att jag gärna lämnar mitt öra till erfarenheter om vad som bär. Där kan jag lära, dra mina egna slutsatser, finna mina egna tankebanor som passar in i mitt liv. Livet är ju så komplext. Ingens liv är det andra likt. Man måste, i alla lägen, få bygga sina egna sanningar och övertygelser, och ständigt påminna sig om att de är just mina. De funkar för mig. I min kontext.Text:Jakobsbrevet Musik:Vals De Rodrigues av Fredrik Boström & Erik Vårdstedt med Eric BadantiProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se
Carl Frode Tiller er kjend for dei djuptpløyande karakterportretta sine og sitt skarpe blikk for klasseskilje, ofte skildra med svart humor, ømheit og eksistensiell smerte. I sin nyaste roman Arbeidarhjerte tar han oss inn i eit velkjent Tiller-landskap.Trond har mista grepet. Han har mista jobben, skilt seg frå kona og glir meir og meir frå dei to døtrene sine. Han, som veks opp i eit typisk arbeidarklassemiljø, og jobba hardt for å sikre seg alle moglegheiter, kjenner ikkje att det Noreg han ser rundt seg. Korleis vart det slik? Korleis kan han finne att sin plass i verda og kjempe for ein stad der han ikkje lenger kjenner seg velkomen?Arbeidarhjerte er ei skildring av ei familiekrise og ei eksistensiell krise, om ein familiefar som vil godt, men som balar med ein krypande desperasjon og destruktive mønster av forakt og skam. Det er også ei forteljing om Noreg i dag, om arbeid og klasse.Carl Frode Tiller har etablert seg som ei markant stemme i skandinavisk samtidslitteratur. Sidan debuten Skråninga i 2001 har han skrive djupe psykologiske portrett og velkomponerte, rike tverrsnitt av tida vi lev i, mellom anna i trilogien Innsirkling. Arbeidarhjerte er også venta å få eit band to, og saman vil romanane danne eit større verk om eit Noreg i endring og eit sosialdemokrati i forfall, der Tiller også nytta delar av si eiga familiehistorie.Ein annan portrettør av det særnorske er forfattarkollega Eivind Hofstad Evjemo, som i sine siste utgivingar Den nye årstida og Ingens herre tematiserer omveltingane i det industrielle landbruket. No møtast dei til ein samtale om viljen til å bore i det ubehagelege, om sosial arv, utanforskap og eit Noreg i endring. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Dietisten Sara Ask och psykologen Julia Esters har - tillsammans med pyskologen Helena Cloodt - skrivit Npf-kokboken - om mat och ätande för barn med autism och adhd. Här samtalar dom med Ehlin Atterlöf om vad föräldrar - och personal - kan göra när det krånglar med maten. Även när det gäller barn utan diagnos. Läs mer: * Natur & Kultur: Npf-kokboken (https://www.nok.se/titlar/laromedel-b2/npf-kokboken/e4cf0dfd-456e-421b-a9db-356f3cb2ebb3) * Riksförbundet Attention: Vi kämpar tillsammans för ett fungerande liv med NPF (https://attention.se) Special Guests: Julia Esters and Sara Ask.
Eivind Hofstad Evjemo er aktuell med sin andre roman der settingen er moderne norsk landbruk. Ingens herre er en roman om dyrs og menneskers liv, om å være langt hjemmefra, om å søke etter mening i arbeid. 18 000 kyllinger er på vei til Husnes gård. Oppdretteren Rakel og hennes fire fremmedarbeidere vasker og klargjør huset etter forrige innsett. Rakel tar noen glass rødvin og tenker på Gjøran som forsvant og den gamle gården som ble borte. Mennene i brakka på gården tar en øl og tenker på familiene de ikke får leve sammen med og kameraten som dro til Ukraina for å krige. Hvordan finne mening og kontakt med noe som er borte? Hvordan føle omsorg for et dyr som kun får 32 dager å leve? Hør Eivind Hofstad Evjemo i samtale med Knut Gørvell. Opptaket er gjort på arrangementet Boktips LIVE i Cappelen Damm-huset, våren 2024.
Elkrisen djupnar, och nu frågar allt fler vem som egentligen bär ansvaret för att Sverige avvecklade fyra fullt fungerande kärnreaktorer. Somliga menar att det är PUTINS fel, andra att det är ALLAS fel, och vissa att det är – INGENS fel. Vad är egentligen sant? Varför är denna fråga så infekterad – och vad händer med ett samhälle som hellre ägnar sig åt historierevisionism än åt att ta ansvar? Dessa frågor tar jag upp i veckans videokrönika om FELEN med ELEN. STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION: ------------------------------------------------------
Hon skildrade missbruket inifrån. Raggarbrudar och småtjuvar. Lesbiska nätverk på femtiotalet. Hittade på ordet knark i Paris. Birgitta Stenberg såg skrivandet som en plikt, farligheterna som stoff. Hon bestämde sig redan som tonåring att det var skriva hon skulle göra. Och för att livet skulle bli stor litteratur bestämde hon sig för att uppleva mer än de flesta. Det var ingen ordinär vardag hon ville beskriva i "Chans", "Rapport" och "Kärlek i Europa". "Världen väntar mig" heter den första biografin om Birgitta Stenberg. Litteraturvetaren Paul Tenngart har läst hennes efterlämnade dagböcker som är mörkare och mer depressiva än hennes självbiografiska böcker. Vad var det för erfarenheter hon utelämnade? En gång hade det varnats för hennes böcker och det tyckte hon om, fann sig inte riktigt till rätta i medvinden. Hon gjorde allt när det inte var tillåtet men världen hann ikapp henne och hon blev med tiden både litterärt uppvärderad, feministisk förebild och viktig queerpolitiskt. - Hennes böcker gav mig kraft att andas, säger författaren Josefine Adolfsson som också arbetade med Birgitta Stenberg, året innan hon gick bort 2014, i antologin "Ingens mamma." Birgitta Stenberg skrev sig både in i världen och ut ur den. Ett reportage av Katarina Wikars.
Hon skildrade missbruket inifrån. Raggarbrudar och småtjuvar. Lesbiska nätverk på femtiotalet. Hittade på ordet knark i Paris. Birgitta Stenberg såg skrivandet som en plikt, farligheterna som stoff. Hon bestämde sig redan som tonåring att det var skriva hon skulle göra. Och för att livet skulle bli stor litteratur bestämde hon sig för att uppleva mer än de flesta. Det var ingen ordinär vardag hon ville beskriva i "Chans", "Rapport" och "Kärlek i Europa". "Världen väntar mig" heter den första biografin om Birgitta Stenberg. Litteraturvetaren Paul Tenngart har läst hennes efterlämnade dagböcker som är mörkare och mer depressiva än hennes självbiografiska böcker. Vad var det för erfarenheter hon utelämnade? En gång hade det varnats för hennes böcker och det tyckte hon om, fann sig inte riktigt till rätta i medvinden. Hon gjorde allt när det inte var tillåtet men världen hann ikapp henne och hon blev med tiden både litterärt uppvärderad, feministisk förebild och viktig queerpolitiskt. - Hennes böcker gav mig kraft att andas, säger författaren Josefine Adolfsson som också arbetade med Birgitta Stenberg, året innan hon gick bort 2014, i antologin "Ingens mamma." Birgitta Stenberg skrev sig både in i världen och ut ur den. Ett reportage av Katarina Wikars.
I detta spännande avsnittet av aktualitets och populärkulturpodden Coffehpodden pratar vi om Honkler, Qanon, Emma Watsson, Världens största mediafranchies quiz, Klagar på Star Wars och Game of Thrones. Och så bråkar vi om Amazon som vanligt. Joina vår discord på http://discord.gg/YqMa74K Ni kan kontakta oss på coffehpod@gmail.com --- Send in a voice message: https://anchor.fm/coffehpodden/message
Aldrig förr har kvinnor haft så stora möjligheter att välja eller att välja bort barn ett val som verkar bli allt svårare. Vad innebär moderskapet 2018? Och hur kan vi relatera det till Simone de Beauvoirs tankar? Att skaffa eller inte skaffa barn. Den frågan uppfyller huvudpersonen i kanadensiska Sheila Hetis omdiskuterade roman Moderskap, som kom på svenska tidigare i höstas. I artiklar har bokens filosofiska anslag lyfts fram och Sheila Heti har själv i intervjuer konstaterat att frågan om moderskap eller inte är ganska ny. Hon har dessutom citerat en vän som konstaterat att om män kunde föda barn hade det här varit en central fråga inom filosofin. Då hade redan Platon skrivit om det. I Filosofiska rummet tar vi avstamp i Sheila Hetis autofiktiva roman för ett samtal om moderskapet 2018. Vi lägger extremt mycket i moderskapet som vi inte hade behövt. Vi ska göra att barnen är lyckliga, och människan är ju inte lycklig. Så det är en omöjlig uppgift, säger författaren Agnes Lidbeck, som själv har skrivit om en mamma i hyllade romanen Finna sig. Ulrika Björk, lektor i filosofi, funderar på författaren och filosofen Simone de Beauvoirs tankar om moderskap i dag. Och vad kan man säga om frågan att skaffa barn eller inte i skenet av klimatförändringarna? Då får vi prata om Moder Jord och lyfta hela frågan till något annat än den enskilda människans beslut, menar etikprofessorn Susanne Wigorts Yngvesson. Medverkande: Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola, Agnes Lidbeck, författare till romanerna "Förlåten" och "Finna sig" och Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Enskilda högskolan i Stockholm, som också medverkar i antologin Ingens mamma: tolv kvinnor om barnfrihet (2013). Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.
Da journalist og forfatter Torbjørn Ekelund for et år siden fikk vite at han hadde epilepsi, måtte han parkere bilen for godt. Han ble en gåer. Og skjønte for alvor at ikke alle er født til å løpe, men all er født til å gå. Ta på gode sko og bli med Torbjørn Ekelund på tur. Produsent: Cille Biermann
Nordmark får besök av poeten och artisten Mattias Alkberg, de pratar om sina gamla band Fireside och The Bear Quartet, att alla vill låta som Stevie Nicks, att sno galjar, ideologiska möten, ibland är det inte bra att uppfinna nya grejer, ibland blir det en atombomb, äta skal, blast beats, att aldrig få äga nåt, produktivitet och att läsa dikter på fyllan. Vad betyder 9e och 14e December? De framför också en liveversion av Mattis låt Ingens slav tillsammans med den eminente Petter Granberg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Nordmark får besök av poeten och artisten Mattias Alkberg, de pratar om sina gamla band Fireside och The Bear Quartet, att alla vill låta som Stevie Nicks, att sno galjar, ideologiska möten, ibland är det inte bra att uppfinna nya grejer, ibland blir det en atombomb, äta skal, blast beats, att aldrig få äga nåt, produktivitet och att läsa dikter på fyllan. Vad betyder 9e och 14e December? De framför också en liveversion av Mattis låt Ingens slav tillsammans med den eminente Petter Granberg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I detta program talar Annika med sina gäster kring att leva utanför den så kallade boxen - vid sidan av den gängse normen. Vi pratar normbrytande med journalisten och författaren Petter Karlsson och hör om Camilla Lebert Hirvi som mitt i karriär och husbygge valde att lämna allt och flytta till Thailand. Gästar oss gör också skådespelaren och KBT-terapeuten Marianne Scheja som gör teater med unga med autism. Susanne Wigorts Yngvesson, en av författarna till antologin Ingens mamma berättar om kritiken mot kvinnor som väljer bort att få barn, och så får vi besök av Gabriel som klivit ut ur tvåsamhetsnormen och lever polyamoröst. Clara Lidström, mer känd som bloggaren Underbara Clara, berättar om valet att flytta till landet och försöka bli självförsörjande, och så ringer vi nunnan syster Maria som mitt under karriären som civilingenjör gick i kloster. Dessutom berättar pensionerade Barbro Werne om när hon sålde bostaden och flyttade in i en husvagn.