Podcast appearances and mentions of ulrika bj

Resilienssi on trendikäs sana ja se on vakiintunut kielenkäyttöömme. Käsitettä käytetään monissa yhteyksissä. Usein resilienssi yhdistetään sinnikkyyteen, mutta todellisuudessa se on paljon enemmän.Uudessa podcast-jaksossa keskustelen resilienssivalmentaja ja kirjailija Ulrika Björkstamin kanssa resilienssistä. Vuonna 2008 Meksikossa lentokone syöksyi keskelle kaupungin vilkasta liike-elämän keskusta. Ulrika loukkaantui pahasti, mutta selviytyi. Traaginen tapahtuma muutti Ulrikan elämän täysin ja herätti kiinnostuksen resilienssiin. Nyt hän hyödyntää omia kokemuksiaan muiden tukemiseksi. Häneltä on ilmestynyt kirja “Kehitä resilienssiä - Opas muutoskykysi vahvistamiseen” (Tuuma 2025). Kirjassa Ulrika esittelee resilienssin osa-alueet (Rossow & Rossow 2016 mukaellen), jotka ovat itsemyötätunto, terveys, ajattelu, itsesäätely, visio, sinnikkyys ja yhteistyö.0:00 Intro0:49 Vieraan ja jakson aiheen esittely / Ultrika Björkstam1:49 Ulrikan uusi kirja: Kehitä resilienssiä3:01 Psykologinen pääoma ja resilienssi4:03 Resilienssi=sinnikkyys?4:08 Mikä on oikea määritelmä resilienssille8:25 Ilonan ja Ulrikan tutustuminen9:10 Lentokonetapaturma ja resilienssi11:30 Post-traumaattinen kasvu13:36 Resilienssitutkimukset15:15 Ympäristön, vuorovaikuksen ja ihmissuhteiden merkitys resilienssille17:00 Miksi Ulrika kokee olevansa “tavallinen”, vaikka selvisi uskomattomasta onnettomuudesta21:23 Resilienssin salat23:40 Resilienssi ja veden pinta26:51 Resilienssin osa-alue: fyysinen hyvinvointi29:57 Resilienssin 6 osa-aluetta30:20 Vision merkitys33:42 Vapaus: tavoite vai arvo36:49 Sairaala, kävelykyky, hoito ja ajatukset40:20 Itsesäätely45:21 Nuorten pahoinvointi47:40 Yhteistyö50:29 Sinnikkyys ja miksi turhautuminen on tärkeää57:23 Kirjan kirjoittamisen prosessi1:00:59 Itsemyötätunto

Keskustelimme resilienssivalmentaja Ulrika Björkstamin kanssa hänen kirjoittamistaan kirjoista, joista viimeisin eli Kehitä resilienssiä antaa paljon keinoja ja ajatuksia omien resilienssitaitojen tutkimiseen ja kehittämiseen. Puhuimme myös resilienssin eri osatekijöistä, ja niihin kaikkiin liittyvästä itsemyötätunnosta. Ja toki myös kirjoista ja lukemisesta. Kiitos vierailusta Ulrika! https://www.ulrikabjorkstam.com/ Kuva: Heidi Strengell Takakansi-podcast Some ja www: Instagram: https://instagram.com/takakansipodcast Facebook: https://facebook.com/takakansipodcast Takakansi.fi https://takakansi.fi Tuottaja Marko Suomi: https://instagram.com/markosuomi https://linkedin.com/in/markosuomi Tunnusmusiikki: Bucket - No More Than Human https://bucketpunk.bandcamp.com/album/always-chasing-greener-grass https://www.instagram.com/bucketpunks/

Tähän jaksoon oli ilo saada vieraaksi tuore tietokirjailija, jonka edellinen visiitti Väkevä elämä -podcastissa oli todella tykätty. Kattoteemana jaksolla oli resilienssi ja kävimme läpi mm. minkälainen omakohtainen kokemus hänellä on elämänvarreltaan onnettomuudesta toipuessa? Mistä osatekijöistä resilienssi koostuu? Vaikuttavatko elintavat resilienssiin heikentävästi tai vahvistavasti? Mitä tarkoittaa tomaatti, tennispallo ja korkki -vertaukset resilienssistä puhuttaessa? Onko resilienssi ilmiönä bouncing back vai bouncing forward? Mitä eroa on sisulla, sinnikkyydellä, periksiantamattomuudella, yms. ja resilienssillä? Mikä on mielipide siitä, että työelämään ostetaan resilienssivalmennusta? Auttaako muut ihmiset resilienssin kehittämisessä? Onko resilienssi synnynnäinen ominaisuus vai taito, jota voi opetella? Auttaako resilienssi tavallisessa arjessa vai onko se varattu vain elämän mullistaviin tilanteisiin? Pääseekö resilienssillä yli katkeruudesta? Miten resilienssi auttaa niissä hetkissä kun on ns. tilanne päällä? Näitä ja muita teeman kysymyksiä pohdimme yhdessä resilienssivalmentaja ja tietokirjailija Ulrika Björkstamin kanssa.LinkitOptimal Performance- Hyvinvointiluennot ja verkkovalmennukset: https://www.optimalperformance.fi- Kuntosali ja valmennuskeskus, Helsinki: https://www.opcenter.fiUlrika Björkstam- Kotisivu: https://www.ulrikabjorkstam.com/- IG: https://www.instagram.com/ulrikabjorkstam/- Linkedin: https://www.linkedin.com/in/coach-ulrika-bj%C3%B6rkstam/- Facebook: https://www.facebook.com/ulrikabjorkstam/- Edellinen jakso: https://open.spotify.com/episode/0TSDpGqlgaRfywCttV2qBj?si=072b576e58044ae5

Det varnas för en kraftig ökning av hudcancer i Sverige. Samtidigt sägs det att solning kan vara hälsosamt. Så vad är det som gäller, egentligen? På en kvart får du veta vad forskningen faktiskt säger om solen, och hur man ska tänka nu när sommaren är här. Gäst i dag, Ulrika Björksten, generalsekreterare för Vetenskap & Allmänhet. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Lucas Brischetto Redaktör: Teresa Stenler von Matérn Klipp från: SR, TV4 Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Franz Kafka var tog avstånd från mycket av den tro och kultur han fostrades i. Samtidigt var han något av en judisk mystiker. Ulrika Björk reflekterar över motsättningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I novellen ”Det hemliga miraklet” från 1939 skildrar den argentinske författaren Jorge Luis Borges ögonblicket då huvudpersonen Jaromir Hladík, en tjeckisk judisk författare, erfar ett mirakel. Under tyskarnas inmarsch i Prag grips författaren och döms till döden för sina arbeten om den judiska mystiken. Natten innan avrättningen ber han Gud förlänga hans liv med ett år för att fullborda en oavslutad tragedi. När den dödsdömde nästa morgon står inför exekutionspatrullen stannar den fysiska världen upp, samtidigt som hans tankar pågår som vanligt. Med minnet som dokument slutför författaren under ett år dramat, varpå patrullens fyrfaldiga salva kastar honom till marken.Borges magiska realism – där den gripbara världen sammansmälter med en drömlik verklighet – för vidare en modernistisk genre som författaren Franz Kafka etablerade. Kafka föddes i Prag 1883 och växte upp i en assimilerad judisk borgerlig familj. Vid sin död 1924 hade han ett sextiotal skrifter bakom sig och tre ofullbordade romaner. Med juridisk precision gestaltar hans litteratur tillvarons labyrintiska absurditet.Kafkas stora genombrott kom efter hans död, men en av dem som läste honom under hans livstid var historikern och auktoriteten på judisk mystik Gershom Scholem. Enligt honom vittnar författarskapet om den moderna människans vilsenhet genom att förmedla ett särskilt judiskt förhållande till traditionen i en värld där Gud har dragit sig undan. Kafka är en ”kättersk kabbalist” skriver Scholem i ett brev till vännen Walter Benjamin.Kabbala är det hebreiska ordet för 'tradition' och kommer från verbet för 'att ta emot'. Det är också namnet på en medeltida mystisk lära om den skapande guden som drar sig samman för att ge utrymme åt sin skapelse. Samma gud strålar också ut i världen och uppenbarar sig i tingen. Men hos Kafka kan den fördolde gudens uppenbarelse inte längre erfaras. Allt som återstår är ett meningslöst tomrum.En rad ur det självbiografiska Brevet till fadern – som kom ut först på 1950-talet – verkar bekräfta Kafkas hållning till sitt judiska arv: ”Något bättre sätt att förvalta detta arv än att så fort som möjligt frigöra sig från det kunde jag inte komma på; just en sådan frigörelse tycktes mig vara det mest pietetsfulla”, skriver sonen. Brevet till fadern är en oförsonlig uppgörelse med en förtryckande far och dennes slentrianmässiga religiositet. Den ger därför röst åt upplevelsen av traditionsförlust. Även om fadern fått med sig ”en viss judendom” från sin hemby saknar den i sonens ögon ett egenvärde för fadern och kan därför inte förmedlas.Bilden av Kafka som en internationell modernist var länge förhärskande. Men mot slutet av det kalla kriget började han citeras på den kritiska scenen och som nära förbunden med sitt historiska Prag. För Vaclav Havel var Kafka en förebild. Och i en inflytelserik studie från 1974 byggde de franska filosoferna Gilles Deleuze och Félix Guattari en teori kring en dagboksanteckning från 1911 där han hänvisar till ”de små nationernas litteratur” och den egna förtrogenheten med jiddisch. Boken Kafka. För en mindre litteratur påminde om att Kafkas transnationella tillhörighet var både språklig och politisk – han publicerade sig i samma österrikiska tidskrifter som den politiska sionismens grundare Theodor Herzl.Den språkliga historien – den judiska, tjeckiska och tyska – blev nu en del av den kritiska Kafkatolkningen, och den dolda traditionen i Kafkas egna texter började framträda. Tänk till exempel på den lilla varelsen Odradek i novellen ”Familjefaderns bekymmer” från 1919. Medan vissa hävdar att namnet Odradek är av slaviskt ursprung anser andra att det är tyskt, får vi veta, men ingen kan säga säkert. Själva varelsen är en platt stjärnformad trådspole överdragen med trådändar av skiftande slag och färger. Genom sin konstruktion kan den stå för sig själv på två ben men tycks aldrig ha haft något egentligt ändamål. Den är meningslös och ändå fullbordad. Det är det som bekymrar familjefadern, som undrar om varelsen kommer att överleva honom själv och rulla framför fötterna på hans barn och barnbarn.I en hyllning till Kafka tio år efter hans död tolkar Walter Benjamin Odradek som spåret av en bortglömd centraleuropeisk judisk tradition. Den lilla varelsen sätter oss i kontakt med en förnationell värld – inte slavisk, inte tysk, men formad av båda. Vissa uttolkare menar att novellen väver in Kafkas egna översättningar av hebreiska böner.I en annan novell omtolkar Kafka myten om Babels torn. I ”Stadsvapnet” från 1920 avbryts tornbygget inte genom en högre makts ingripande, som i den bibliska berättelsen. Nej, det är storheten i själva idén om ett torn som räcker upp till himlen som förlamar krafterna och får Babels människor att skjuta fullbordandet på framtiden.Byggandet av tornet misslyckas därför att det inbegriper föreställningen att tiden är gränslös, harlitteraturvetaren Stéphan Mosès föreslagit i en tolkning från 1992. Som Kafka skriver var det som om man ”räknade med att kunna hålla på i århundraden”. Berättelsen står därför i kontrast till Borges novell om den judiske författaren i Prag. I ”Det hemliga miraklet” är tiden förtätad till ett enda ögonblick: stunden då den fysiska världen stannar upp och författaren fullbordar sin tragedi i minnet.I skärningspunkten mellan de två novellerna finner Mosès en historiesyn som han förbinder med mellankrigstidens tysk-judiska generation och kallar ”den historiska tidens aktualisering”. Sedan upplysningen hade den europeiska filosofin dominerats av tanken att historien rör sig framåt. Historia betydde kontinuitet, kausalitet och vetenskapliga framsteg. Istället för att (i Hegels och Marx efterföljd) optimistiskt tänka sig historien som en rörelse mot mänsklighetens fulländning hndlar ”den historiska tidens aktualisering” om en diskontinuerlig historia. Vad Kafka och hans generation såg var att historien består av ögonblick som inte låter sig totaliseras. De erkände att kriser, avbrott och slitningar kan vara mer avgörande – till och med mer löftesrika – än en skenbar enhetlighet. Även om tidigare tänkare har uppmärksammat nuets verklighet rör det sig här inte om en flyktig övergång mellan förflutenhet och framtid, nupunkter i en tidslig kedja, utan om en tid som exploderar i otaliga messianska ögonblick. Som hemliga mirakel uppstår de messianska ögonblicken mellan den oändligt förlängbara yttre tiden i Kafkas tolkning av tornbygget och den förtätade inre tiden i Borges berättelsen om den dödsdömde författaren. Och de nämns redan i Talmud, enligt Scholem – samlingen av de allra tidigaste judiska bibelkommentarerna. Där liknas tiden vid änglar ”som återskapas i varje ögonblick i otaliga mängder för att sjunga sin hymn inför Gud innan de förstörs och försvinner i intet.”Ulrika BjörkfilosofLitteraturRobert Alter. Omistliga änglar: tradition och modernitet hos Kafka, Benjamin och Scholem. Översättning: Daniel Pedersen. Bokförlaget Faethon, 2023.Walter Benjamin: ”Franz Kafka: On the Tenth Anniversary of His Death” [1934], Illuminations, utg. Hannah Arendt. Schocken Books, 1968.Walter Benjamin: Gesammelte Briefe. Band IV, 1931-1934. Suhrkamp, 1998.Jorge Luis Borges: Fiktioner. Översättning: Sun Axelsson, Marina Torres, Johan Laserna, Ingegerd Wiking. Albert Bonniers förlag, 1995.Deleuze, Gilles & Guattari, Félix. Kafka. För en mindre litteratur. Översättning: Vladimir Cepciansky & Daniel Pedersen. Daidalos, 2012.Franz Kafka: En svältkonstnär och andra texter utgivna under författarens levnad. Översättning: Hans Blomqvist & Erik Ågren. Bakhåll, 2007.Franz Kafka: Brevet till fadern. Översättning: Hans Blomqvist & Erik Ågren. Bakhåll, 2010.Franz Kafka: Till frågan om lagarna och andra texter ur kvarlåtenskapen (1920-24). Översättning: Hans Blomqvist & Erik Ågren. Bakhåll, 2020.Franz Kafka: Dagböcker: december 1911-1913. Översättning: Hans Blomqvist & Erik Ågren. Bakhåll, 2004.Vivian Liska: ”Law and Sacrifice in Kafka and His Readers”, Interdisciplinary Journal for Religion and Transformation in Contemporary Society, 8 (2022), s. 256-274)Stéphane Mosès. Historiens ängel. Rosenzweig, Benjamin, Scholem. Översättare: Ervin Rosenberg. Bokförlaget Faethon, 2023.Gershom Scholem: The Messianic ea in Judaism and other Essays on Jewish Spirituality. Översättning Michael A. Meyer & Hillel Halkin. Schocken Books, 1971.

Vad kan havsbottnen berätta om planetens framtid? Hur påverkades Simone de Beauvoir av sin resa genom det segregerade USA åren innan hon skrev Det andra könet? Och vad kunde kvantfysiken lära den spanske teologen Xavier Zubiri om Gud? Det är några av frågorna som får svar i årets upplaga av Bildningsboxen. Den tredje – och sista – Bildningsboxen firades häromkvällen i Norstedts förlagshus på Riddarholmen. Lyssna på det här specialavsnittet av Bildningspodden och hör samtliga författare berätta om sina essäer, i samtal med Magnus Bremmer. Medverkande i årets box: #1 Ulrika Björk – Beauvoir i Amerika #2 Erik Isberg – Havsarkivet #3 Sofia Roberg – Undergångspoeterna #4 Karolina Engquist Källgren – Zubiri och kvantfysikens gåta #5 Michael Azar – Ödets tärningar.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Assia Dahir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När stormen Antoni mötte stormen Zacharias så föddes den perfekta stormen Hans, som anses vara något utöver det vanliga. Samtidigt kan vi vänta oss fler liknande skyfall framöver, i takt med att jorden blir allt varmare, enligt SR:s vetenskapskommentator Ulrika Björksten.Sen pratar vi om Tiktok-fenomenet Rat girl summer, som skapats som en motreaktion till Hot girl summer, som enligt Rat girl-tjejerna är för utseendefixerat. Så hur lever man som en råtta, och varför har tjejer börjat dumpa sina killar efter Barbie-filmen?

Existentialismen zoomade in på individen, vardagen och friheten. Filosofen Ulrika Björk reflekterar över denna tankevärld och över vad det innebär att man inte föds, utan formas, till kvinna. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes för första gången den 10 september 2018. Filosofihistorien är full av ögonblick – tidpunkter som bara kan urskiljas i den plötsliga vändning med vilken något inträffar, som författaren Aris Fioretos skriver i avhandlingen ”Det kritiska ögonblicket”. Ögonblicket är en plötslig övergång har Platon sagt. Oväntat slår något om från rörelse till stillhet, från stillhet till rörelse. Ett mytomspunnet filosofiskt ögonblick är de tyska tänkarna Ernst Cassirers och Martin Heideggers möte i den schweiziska skidorten Davos våren 1929. Deras oenighet om vad det är att vara mänsklig har blivit symbolisk för en splittring inom den europeiska filosofin. Den ena riktningen, som kommit att kallas ”analytisk”, sätter (förenklat såklart) sin tilltro till människans spontanitet och förmåga att skapa sin värld. Den andra, som kommit att kallas ”kontinental”, ser människans ändlighet och historiska tillhörighet som i huvudsak bestämmande för vem hon är. En filosofi om ”förväntan, trötthet, ängslan, om en vandring uppför en kulle, passionen för en åtrådd älskare, motvilja…det kalla havet vid Le Havre om hösten, känslan av att sitta på en alltför tjock möbelstoppning Ett mindre omtalat ögonblick inträffar i slutet av 1932, då tre unga filosofer sitter på baren Gaslyktan i Paris och skvallrar över varsin aprikoscocktail. Det är den då tjugofemåriga Simone de Beauvoir, som betraktar världen ”genom sina elegant halvslutna ögon”, hennes tjugosjuåriga pojkvän Jean-Paul Sartre och hans ”charmige gamle skolkamrat” från elitskolan, Raymond Aron. I den stunden föds den moderna existentialismen, skriver Sarah Bakewell i sin internationellt hyllade bok ”Existentialisterna” som kom på svenska 2017. Boken är en sorts biografi över den kontinentala filosofin, vävd kring dess avgörande ögonblick. Simone de Beauvoir har återgett scenen i sin självbiografi. De var alla hemma över jullovet; hon själv och Sartre från lärarjobb i landsorten, Aron från filosofistudier i Berlin. Aron öppnade bådas ögon för fenomenologin. Kanske, föreställer sig Bakewell, beskrev han hur de tyska fenomenologerna gav sig i kast med livet såsom vi upplever det, ”ögonblick för ögonblick”, i den värld vi alltid redan är inkastade i. ”Till sakerna själva!”, som mästaren Edmund Husserl uttryckte det. Det kan översättas till: ödsla inte tid på tolkningar... Betrakta detta framför dig och beskriv det så noggrant som möjligt. ”Du förstår, om du är fenomenolog”, lär Aron ha sagt, ”kan du tala om denna cocktail och bedriva filosofi!” Från det ögonblicket vecklar en skarp, medryckande och underhållande biografi ut sig som varken hemfaller åt jargong, fastnar i biografiska detaljer eller förirrar sig i filosofiska diton. Historien om existentialismens intellektuella vändningar rör sig mellan kafébord och dansklubbar på den vänstra stranden i Paris, Freiburgs föreläsningssalar och obeträdda stigar i Schwartzwald, Svartskogen. Huvudgestalter är Sartre och Heidegger, tätt följda av Beauvoir. Som sinnesstämning, påminner Sarah Bakewell, kan existentialismen spåras till Bibelns missmodiga Predikare och den upproriske (men i slutändan underkastade) Job; till Augustinus självrannsakan och till 1600-talstänkaren Blaise Pascals skräck inför rymdens tystnad. Som rörelse förebådades den av 1800-talets missanpassade (tänk på ångestridna författare som Sören Kierkegaard och Friedrich Nietzsche). Sartres briljans var att han förvandlade den något skrivbordmässiga tyska fenomenologin till en filosofi om ”förväntan, trötthet, ängslan, om en vandring uppför en kulle, passionen för en åtrådd älskare, motvilja…det kalla havet vid Le Havre om hösten, känslan av att sitta på en alltför tjock möbelstoppning…en film, en jazzlåt, en glimt av två främlingar som möts under en gatlykta.” Trots att Sartre, så att säga, flyttar ut filosofin till livet där det pågår, är det ingen av hans skrifter som Bakewell utser till existentialismens mest omdanande verk, utan Simone de Beauvoirs ”Det andra könet”. Hennes chockerande budskap, för en läsare på femtiotalet, är att det inte skulle behöva vara såhär: man föds inte till (underordnad, tinglik) kvinna; man blir det ”Le Deuxième Sexe” kom 1949 men föregreps tjugo år tidigare. Vi befinner oss återigen i Paris, denna gång i Luxembourgträdgården ett par år innan existentialismens födelse och samma sommar som schismen i Davos. Beauvoir och Sartre studerar filosofi vid Sorbonne och hon utlägger för första gången sin teori om en pluralistisk etik för honom. Under tre timmar sågar han teorin. Beauvoir kommenterar nederlaget i en dagboksanteckning: ”Jag är inte längre säker på vad jag tänker eller om jag alls kan tänka”. Ögonblicket är emblematiskt för vad det innebär att vara en kvinnlig intellektuell, menar litteraturvetaren Toril Moi. Beauvoirs tvivel rör inte bara det tänkta, utan det egna tänkandet. Det återkommer också indirekt i ”Det andra könet”, där Beauvoir frågar sig varför kvinnor och det feminina vart hon än vänder sig verkar underordnas män och det maskulina. Finns ens ”kvinnan”? Och vad är i så fall en kvinna? Lika lite som mannen är kvinnan något givet, resonerar Beauvoir, men genom historien har hon blivit den andre, objektet, i förhållande till mannen, subjektet. Som när något i rörelse tvingas till stillhet. På åttahundra sidor visar hon hur underordningen har motiveras vetenskapligt, gestaltats litterärt och iscensatts historiskt. Hennes chockerande budskap, för en läsare på femtiotalet, är att det inte skulle behöva vara såhär: man föds inte till (underordnad, tinglik) kvinna; man blir det. Just de orden har blivit ett avgörande ögonblick i Beauvoirs text. Kanske är påståendet ”Man föds inte till kvinna, man blir det” existentialismens mest bevingade mening. Den dyker upp i verkets andra del, där Beauvoir visar hur underordningen levs, ögonblick för ögonblick, men har sedan färdats över kontinenter och språk och inspirerat generationer av kvinnor i deras kamp för frihet. Precis som existentialismen har påståendet viktiga biografiska ögonblick; tidpunkter då det har tolkats i en ny och oväntad riktning. Vi kanske tror att vi föds till kvinnor och män som av naturen begär varandra, skrev till exempel författaren Monique Wittig 1981, men i själva verket skapas begäret av ett förtryckande socialt system. Det finns inget naturligt, stämde filosofen Judith Butler in 1986. Vi föds inte till ”naturliga kvinnor” eller män med ”naturliga begär”. Snarare är det som om vi deltog i en sorts kulturell teater, där vi repeterar – alltså upprepar – begärets handlingar så att de verkar naturliga. En situation, på existentialismens språk, rymmer sådant som är givet – det jag inte kan ändra på – men också friheten att i varje ögonblick välja Wittig och Butler citerar den bristfälliga engelska översättningen av ”Det andra könet” från 1953: ”One is not born, but rather becomes a woman”. När en ny engelsk översättning kom 2010 löd meningen: ”One is not born, but rather becomes woman”. Vad är skillnaden? Jo, de nya översättarna har utelämnat den obestämda artikeln ”a” (en) framför kvinna. På det sättet, försvarar de sig, har de tolkat den på franska tvetydiga satsen i enlighet med Beauvoirs övertygelse: kvinnan är en social konstruktion. I juni 2011 möttes en grupp filosofer för att tala om översättningen, på en vinbar i Eugen i det amerikanska pinot-noir-distriktet Oregon. Debatten blev lika engagé som på existentialisternas tid och utmynnade i en antologi: ”'On ne naît pas femme: on le devient…' The Life of a Sentence” (2017). I den kan man läsa hur den socialkonstruktivistiska tolkningen, enligt kritikerna, förutsätter ett motsatspar som Beauvoir redan har övergett, nämligen indelningen i något naturligt och något kulturellt. Som fenomenolog utgår Beauvoir istället från livet såsom det upplevs; som existentialist från villkoret att vara kastad in i en situation. En situation, på existentialismens språk, rymmer sådant som är givet – det jag inte kan ändra på – men också friheten att i varje ögonblick välja vad jag vill göra av denna ”givenhet”. Det låter nästan som en försoning av splittringen i Davos: den mänskliga tillvaron är tvetydig. Med Sarah Bakewells ord är den ”på en och samma gång innesluten av gränser och gränsöverskridande”. I ”Det andra könet”, kan man konstatera när man läser boken idag, skildrar Beauvoir inte bara vad som måste ha varit uppenbart för var och en redan på femtiotalet: att kvinnor underordnas män. Med elegant halvsluten blick förutser hon också ögonblick av förvandling: oväntade tidpunkter då gränser faktiskt överskrids, stillhet slår om till rörelse, förtryck vänds till frihet. Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola Litteratur Simone de Beauvoir, ”Le Deuxième Sexe”, del 1 och II (Paris: Gallimard, 1949) Simone de Beauvoir, ”Det andra könet”, övers. Åsa Moberg och Adam Inczèdy-Gombos i samarbete med Eva Gothlin (Stockholm: Norstedts, 2002) Sarah Bakewell, ”Existentialisterna. En historia om frihet, vara och aprikoscocktails” (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2017) Judith Butler, ”Sex and Gender in Simone de Beauvoir's Second Sex”, Yale French Studies nr 72 (1986) Aris Fioretos, ”Det kritiska ögonblicket: Hölderlin, Benjamin, Celan (Stockholm: Norstedts, 1991) Peter E. Gordon, ”Contintental Divide: Heidegger, Cassirer, Davos” (Cambridge: Harvard University Press, 2010) Bonnie Mann & Martina Ferrari, utg., ”'On ne naît pas femme: on le devient…' The Life of a Sentence” (Oxford: Oxford University Press, 2017) Toril Moi, ”Simone de Beauvoir: hur man skapar en kvinnlig intellektuell”, övers. Lisa Wilhelmsson (Eslöv: Brutus Östlings förlag Symposion, 1996) Monique Wittig, ”One is Not Born a Woman”, Feminist Studies 1, nr 2 (1981)

En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Stor inflyttning till Skandinavien rådde under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat. Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år. DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck, Emelie Bredmar och Björn Gunér, samt Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Något har hänt i synen på alkohol. WHO säger att det inte finns någon säker gräns för drickande, bäst är att avstå helt. Kanada har skärpt sina rekommendationer. I Sverige är Socialstyrelsen på gång med nya riktlinjer också som kommer senare i år. Och vad gäller tobaken har Nya Zeeland drivit igenom ett förbud som andra länder börjat snegla på. Men vem ska bestämma vilka risker vi tar med våra liv?I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Lars Broström, programchef Vetenskapsradion.Podden är en repris från den 30 mars i år. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Häpnadsväckande fynd av förmänniskor har gjorts i Atapuerca, Spanien under de senaste åren. DNA-tekniken ger nya svar om vilka dom här människorna var. Dessutom verkar vår följeslagare hunden ha genetiska förutsättningar för att bli vår vän. I grottorna i Atapuerca har man hittat flera olika förmänniskor som använt hålorna. Däribland den individ som kallas "den första europén". Man har också sett tydliga tecken på kannibalism bland våra förfäder, och senare på något som kan vara begravningsritualer för en halv miljon år sen.De senaste åren har DNA-tekniken kunnat ge nya svar om vilka dessa människor var och hur nära släkt de var med vår egen art och med neandertalarna som också vistats i grottorna.I podden hörs: Björn Gunér och Katarina Sundgren från Vetenskapsredaktionen SR, och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. Podden är en repris från 9 juni 2022.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vi lever mitt i ett tekniksprång. Ny teknik ska ställa om våra samhällen och artificiell intelligens har potential att förändra våra liv i grunden. Hur mycket kontroll har människan över sitt öde? Just nu pågår snabba och stora förändringar som väcker frågor om vad som är rätt kurs mot framtiden. Vi samlar oss till en säsongsavslutning i Vetenskapspodden, med en extra blick på innovationslandet Sverige nu när nationaldagen är på uppsegling.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, producent Vetenskapsradion På djupet, Harald Andersson, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Simone de Beauvoir (1908-1986) är författaren och existentialisten som blev 1900-talets stora feministiska ikon. Hennes verk ”Det andra könet” (1949) förändrade för alltid hur vi talar om kön och jämlikhet. Som skönlitterär författare hör hon till den franska efterkrigstidens viktigaste och med sina filosofiska skrifter blev hon en av existentialismens mest originella röster. Ändå framställs filosofen Beauvoir ofta felaktigt som en uttolkande efterföljare till sin livskamrat Jean-Paul Sartre. Hur kommer det sig? Vilka är Beauvoirs viktigaste idéer? Och hur ska vi förhålla oss till dem idag? Bildningspodden introducerar en av 1900-talets intellektuella giganter. Gäst i studion är Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon är specialiserad på 1900-talets politiska filosofi och disputerade 2008 på en avhandling om Simone de Beauvoirs filosofiska tänkande. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Anekdot finanserias av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Ledningar med vätgas ska dras till Sveriges nya fossilfria industrier. Och av vätgasen kan vi göra bränslen till fartyg och flygplan. Men det slukar massor av el att ta fram vätgas. Hur ska elen räcka? Och hur går tänket kring säkerheten i en orolig tid? I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidbeckProducentPeter Normark

Vi har nog hört och sett dem allihop, klimataktionerna som stoppat trafiken i Stockholm, avbrutit riksdagsdebatter och Melodifestivalen. Vad ligger i slagordet Återställ våtmarkerna? Sverige är genomkorsat att grävda diken. Ursprungligen var Sverige ett land fullt av våtmarker. När vi ville odla mat och skog grävdes diken för att leda bort vattnet och torrlägga. Nu är det dags att proppa igen dikena igen, för torrläggningen visade sig drabba både djur, växter och klimat. Att återställa Sveriges våtmarker har kallats en "lågt hängande frukt" i klimatarbetet, men som i praktiken har visat sig mycket svårare att genomföra. I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Kan det finnas liv under isen på Jupiters månar? Snart är rymdsonden JUICE på väg för att ta reda på det. Det är den största europeiska rymdsatsningen någonsin. Att liv kan finnas där det är ogästvänligt vet vi redan från vår egen planet. Nu när livet måste värnas här på hemmaplan så finns en del spektakulära idéer om hur det skulle kunna göras med hjälp av rymdteknik.I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Utvecklingen av artificiell intelligens går nu så blixtrande fort att vi måste bromsa för att hinna tänka igenom vad det är för utveckling vi vill ha. Så resonerar forskare och experter i ett öppet brev. Men går det ens att styra utvecklingen? I Vetenskapspodden hörs: Harald Andersson, vetenskapsreporter, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, SR.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Något har hänt i synen på alkohol. WHO sa nyligen att det inte finns någon säker gräns för drickande, bäst är att avstå helt. Några veckor senare skärpte Kanada sina rekommendationer. I Sverige är Socialstyrelsen på gång med nya riktlinjer också som kommer senare i år. Och vad gäller tobaken har Nya Zeeland drivit igenom ett förbud som andra länder börjat snegla på. Men vem ska bestämma vilka risker vi tar med våra liv?I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Lars Broström, programchef Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

I veckan kom FN:s klimatpanels stora finalrapport som kallats en sista varning och en överlevnadsguide för mänskligheten. Samtidigt har en stämning mot svenska staten fått grönt ljus av tingsrätten. En stor grupp unga anser att staten inte gjort tillräckligt i klimatarbetet. Ungdomarna vill att staten görs skyldiga att vidta angivna åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Målet liknar stämningar i Nederländerna, Tyskland och Frankrike där unga målsägande fått gehör för att deras regeringar inte gjort tillräckligt i klimatarbetet.Samtidigt släpper alltså FN:s klimatpanel IPCC sin stora sammanfattande rapport om klimatförändringarna på jorden. Hur har deras rapporter påverkat beslut runt om i världen och hur ska deras arbete fortsätta, nu när risker finns att uppvärmningen når två, kanske till och med tre grader?I Vetenskapspodden hörs: Anna-Karin Ivarsson, reporter SR Klotet, Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Kongressförhör i USA har återigen eldat på teorin om att en kinesisk labbläcka orsakade pandemin. Något som tidigare New York Times-journalisten Nicholas Wade propagerat för. I tomrummet av viktig fakta har frågan politiserats. Närmare 7 miljoner dödsfall i pandemin världen över har rapporterats in till WHO. Att få reda på orsaken till pandemin är viktigt, inte minst med tanke på hur vi ska hantera nästa pandemi. Men, när klargörande fakta fortfarande saknas så har frågan blivit politisk teater istället.I Vetenskapspodden hörs: Tomas Lindblad, vetenskapsjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Anders Tegnell har återkommit i tidningsrubrikerna den här veckan, statsepidemiologen som fick rockstjärnestatus under pandemin, men som många var starkt kritiska mot också. Nu visar det sig att Anders Tegnell hade rätt hela tiden skriver Alex Schulman i DN, bland annat. Det handlar om att det kom ny statistik från SCB i veckan: Sveriges överdödlighet under Coronapandemin - lägst i Europa. Det var alltså inte så många fler som dog under pandemin än det brukar vara i Sverige. Skillnaden var större i alla andra europeiska länder. Så var den svenska strategin rätt då?I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

2013 fick Mats Michaneck diagnosen diabetes typ 2. En ögonöppnare vad gällde hans levnadsvanor. Han gjorde drastiska förändringar för att gå ner i vikt och stärka sin kropp, vilket gett goda resultat. En halv miljon svenskar har diagnosen diabetes 2, och i världen har diabetes 2-diagnoser fyrdubblats från året 1980 till 2014. Diabetes 2 är kopplat till övervikt, bristande matvanor och motion – livsstil med andra ord. Och är alltså något som personen med diagnosen kan påverka genom att göra livsstilsförändringar. Men det kan vara lättare sagt än gjort.I Vetenskapspodden hörs: Cecilia Ohlén, vetenskapsjournalist, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

När Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes talades det om att det skulle bli ett högteknologiskt krig. Nu påminner det mest om skyttegravarna i början av 1900-talet. Ett utnötningskrig där vinnaren kommer att bli den sida som har mest resurser och industriella muskler. Men vad händer med människorna som ska leva i denna utdragna konflikt?Dessutom utrustas nu nätets sökmotorer med artificiell intelligens. Snart kan vårt sätt att söka, handla och vara på internet helt ha förändrats. Vad händer då med hela Google-ekonomin?I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Björn Gunér, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Förstörelsen efter jordbävningen i Turkiet och Syrien är nästan ofattbar. Men vissa byggnader i drabbade områden har klarat sig tack vare smart byggteknik. Samtidigt växer kritiken mot att inte fler byggnader varit jordbävningssäkrade. Nu står också vården inför en enorm uppgift. Att ta hand om alla skadade efter jordbävningen, samtidigt som den ordinarie vården också ska bedrivas. Hur gör man för att svara på alla rop på hjälp? Vi pratar också om klimatrelaterade katastrofer. Indiska staden Joshimath har drabbats av jordskred på grund av bland annat osäkra infrastruktursatsningar, men också ändrade nederbördsmönster, smältande glaciärer och permafrost.I Vetenskapspodden hörs: Sara Heyman, Global hälsokorrespondent, Marie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Minst 35 000 människor har mist livet i jordbävningen i Turkiet och Syrien. Nu väcks frågan hur många som hade kunnat räddas om alla hus varit jordbävningssäkert byggda. I jordbävningens spår kan en grushög ligga precis intill ett hus som står till synes oskadat kvar. Och efter katastrofen har det kommit beskyllningar om byggfusk. Hur kan man bygga för att ett hus ska stå emot en jordbävning?Medverkande: Björn Lund, seismolog vid Uppsala Universitet, Johan Silfwerbrand, professor i betongbyggnad vid KTH, Ulrika Björkstén, Sveriges Radios Vetenskapskommentator. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Tora Tomasdottirtora.tomasdottir@sverigesradio.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Den varmare klimatzonen klättrar norrut i Sverige, samtidigt som jättesatsningar på grön teknik görs för att bromsa klimatförändringen. Men räcker tekniken? Satsningarna på att spara el som kom i kölvattnet på Rysslands angreppskrig mot Ukraina, har gett utdelning: en vinst både för ekonomin och klimatet. Nåt som visar att livsstilsförändringar har stort potential, och är genomförbara, så länge plånboken är involverad.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, Daniel Värjö, reporter Klotet, Anna-Karin Ivarsson, reporter Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Vi är mitt uppe i en storjakt på varg: 53 vargar har skjutits hittills i Sverige. Den svenska vargstammen är genetiskt sett inte frisk. Åtgärder krävs för att få variation i arvsmassan, men hur ska det gå till? SR Klotets Niklas Zachrisson har varit med på vargjakten. Kritik har kommit från forskarhåll vad gäller att jaga en genetiskt svag djurstam. Och i ett europeiskt perspektiv ter sig den svenska och norska vargjakten unik. I Sverige vill en bred politisk majoritet minska vargstammen ytterligare, ned mot 170 individer från dagens 460. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator SR, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

El Niño spås återvända i år och den gasar på den globala temperaturökningen. Kanske passerar vi Parisavtalets 1,5 gradersgräns redan nästa år. Fenomenet El Niño är kopplat till extremväder över hela jorden. I utsatta områden förbereder man sig nu för kommande värmeböljor, torka, stormar och översvämningar. Under La Niña trycker passadvindar runt ekvatorn varmt stillahavsvatten västerut, alltså bort från Sydamerika. Och under El Niño så kommer det varmare vattnet tillbaka och sprider ut sig. Det leder till höjda temperaturer och får stor effekt på vädret över hela jordklotet.Under El Niño blir det varmare och torrare i Indonesien och Australien. I Indien hålls monsunregnen tillbaka. Och i Södra Afrika blir det också mindre regn. Men det kan bli tvärtom på andra platser. Spanien får mer regn, och Centralamerika, södra USA och Östafrika riskerar att få översvämningar.På historiskt utsatta platser finns kunskap om hur man anpassar sig till hetta, torka och översvämningar. Och i Sverige satsar man på åtgärder där det finns risk för ytterligare översvämningar.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Camilla Widebeck, vetenskapsjournalist.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Stor inflyttning till Skandinavien under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat. Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år. DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Björn Gunér, samt Sveriges radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

I försöken att få ner priset på el pågår en ständig jakt efter att producera mer. Men parallellt med det och mer i det tysta försöker forskare att utnyttja kraftledningarna bättre så att mer el kan distribueras i dem samtidigt som mindre el går till spillo. Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén besöker bland andra forskare vid lärosäten och energibolag i ett program om hur det svenska elnätet till elkonsumenterna behöver och kan moderniseras. Rätt mängd el ska lättare finnas på plats vid rätt tillfälle.Medverkande:Lars Nordström, professor i elkraftteknikBo Normark, expert på eltransmission, styrelseledamot Svenska KraftnätEmad Zand, chef för utvecklingen av batterisystem vid NorthvoltTomas Kåberger, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskolaBjörn Jacobsson, forskningsledare på Hitachi i LudvikaLinnea Gustafsson, driftsingenjör EllevioYvonne Ruwaida, elkraftsingenjör Vattenfall EldistributionGöran Ericsson, forsknings- och utvecklingschef på Svenska kraftnätPeter Stengård, projektledare för brytarutveckling på Hitachi i LudvikaEmma Nehrenheim, hållbarhetschef NorthvoltSkriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonReporter: Ulrika BjörksténProducent: Anders Wennersten

I årskrönikan berättar vi om hur människan skickar upp teleskopet James Webb som blickar in i universums barndom, men här nere på jorden kan vi varken hålla sams eller låta bli att utplåna annat liv. Covidpandemin har många av oss nästan glömt - men på andra håll, som i Kina, är det nu smittalen rusar. Och abort förbjuds där den varit tillåten och tillåts där den varit förbjuden med stora konsekvenser för hälsan hos kvinnor och flickor runt om i världen. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Björn Gunér, producent och reporter Vetenskapsradion. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Fyra schimpanser sköts till döds efter att de tagit sig ut från sitt hägn i Furuviksparken, vilket väckte frågor om det rimliga i djurparkstanken. Samtidigt kom världens länder i veckan överens om en plan för att rädda livet på jorden. Målbilden vid Montrealmötet handlade om att stoppa och vända förlust av den biologiska mångfalden till 2030. Och leva i harmoni med naturen vid 2050. Högt ställda mål, men där man faktiskt lyckats få fram en handlingsplan. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator och Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nyheten om ett lyckat fusionsexperiment i Kalifornien har spridits över världen. Ett kliv mot ren fusionskraft, menar vissa. Men vad är det för ett labb som experimenterat, och vad kommer framsteget att användas till? Dessutom svenska studier med den aktiva substansen i magiska svampar. Kan psilocybin lindra depressioner? Och oro på universiteten över att AI-språkmodellen ChatGTP kommer att skriva studenternas uppsatser åt dem. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

En ny AI-chatt, Chat GPT, har kommit som kan svara på frågor, skriva dikter, musik, och ganska övertygande universitetsuppsatser. Ett redskap för fusk, men också en lätt oroväckande fingervisning om hur pass skarp AI är och kan bli i framtiden. Dessutom ska en svensk storsatsning försöka åstadkomma en kontrollerad fusionsreaktion. Stabil fusionskraft har varit en dröm i årtionden som svar på jordens behov av energi. Men hur tämjer man en energikälla som får stjärnorna att lysa? Och Nobelprisen delas ut i helgen. Vi pratar genikulten kring pristagarna och hur forskningsresultat kan hamna i politikens tjänst. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Växthusgasen metan läcker lite varstans ur rör och kopplingar har vi missat att hålla koll på den för att vi haft fokus på koldioxiden? Daniel Värjö har granskat metanläckorna Kaliber och Vetenskapsradion KlotetKina håller envetet fast vid sin noll-covid-politik men nu protesterar människor om återkommande nedstängningar.Fem gånger har stora delar av livet på jorden dött ut och kommit igen, i nya former. Nu kan planeten vara på väg in i en sån förvandling igen, och denna gång är det vi som ligger bakom.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion, Daniel Värjö, reporter Vetenskapsradion.Poddledare: Gustaf KlarinProducent: Camilla Widebeck

Nobelpriset i kemi 2022 går till Carolyn Bertozzi, Morten Meldal och Barry Sharpless. De har lagt grunden för en form av kemi som kallas klickkemi, som klickar ihop molekyler. Pristagarna är från USA och Danmark och belönas för forskning som handlar om att bygga komplicerade molekyler, där molekylära byggstenar snabbt och effektivt snäpper i varandra.I programmet medverkar Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator, och Christina Moberg, professor emeritus i organisk kemi vid Kungliga Tekniska Högskolan.Programledare Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Nobelpriset i fysik går till Alain Aspect, John Clauser och Anton Zeilinger, som gjort banbrytande experiment inom kvantmekaniken. De har visat att två partiklar som är separerade ändå kan höra ihop och vara sammanflätade på ett "spöklikt" sätt. Pristagarna som är från Frankrike, USA och Österrike har med sina upptäckter öppnat upp ett helt forskningsfält. Det handlar om kvantmekaniken, som är en grundläggande lära om hur universums minsta beståndsdelar är beskaffade.Och en del av deras bedrift är att bevisa att den sorts sammanflätning mellan två partiklar på stort avstånd från varandra, som Einstein tyckte var så spöklik att han inte trodde på det, faktiskt kan finnas.De belönade upptäckterna är inte bara teoretiskt viktiga, utan banar också väg för de kvantdatorer som många hoppas ska kunna bli mycket effektivare än dagens. I programmet medverkar Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator, och Mats Larsson, ledamot av Nobelkommittén för fysik, professor i molekylfysik vid Stockholms universitet. Vi hör också två av de glada nyblivna pristagarna, John Clauser och Anton Zeiliger. Programledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nyligen fick en patient i Sverige för första gången nya gener insprutade i näthinnan för att behandla en ovanlig ögonsjukdom. Kan fler sjukdomar behandlas med genterapi? Kvinnan har den ärftliga näthinnesjukdomen retinaldystrofi, som visar sig tidigt i livet och som brukar leda till blindhet i vuxen ålder. Förhoppningen med genterapin är att hon ska slippa förlora synen helt. Medverkande: Madeleine Zetterberg, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Mia Olsson, expert på Gentekniknämnden. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Programledare: Camilla Widebeck  camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Klimatet kan redan nu passera trösklar som gör att isar smälter bort och koraller dör, enligt forskning. Vad innebär det? Enligt en forskningssammanställning i tidskriften Science nyligen kan klimatuppvärmningen redan nu ha passerat en gräns där en del naturliga system knuffats förbi en så kallad tröskelpunkt (tipping point). Det handlar om att en förändring fortsätter, och rullar på av sig själv. Till exempel kan Grönlands is ha påbörjat en avsmältning som inte kan hejdas. Det finns också farhågor om att Golfströmmen som värmer våra breddgrader snart kan bromsas upp.Medverkande: Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms Universitet. Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald och chef för Kew Gardens i London. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Programledare: Camilla Widebeck  camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Sverige har blivit så polariserat, brukar vi få höra nu i valrörelsen. Men på flera sätt har polariseringen inte alls ökat utan snarare legat stilla. Däremot används ordet mycket oftare nu. Vi hör om hur forskningen benar upp begreppet polarisering och vad som förändrats och inte och om hur användningen av begreppet har ändrats. Medverkande: Anamaria Duteac Segesten, docent vid Institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet. Anders Lidström, professor emeritus i statsvetenskap vid Umeå universitet. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator.  Programledare: Camilla Widebeck  camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Arktis är den del av vår planet där klimatuppvärmningen går fortast. Enligt en ny studie upp till fyra gånger så snabbt som för jorden som helhet. Och utvecklingen ser ut att accelerera. Medeltemperaturen för området norr om polcirkeln har enligt en ny forskningsartikel stigit med 3 grader under de 43 senaste åren, och i ett område där ögruppen Svalbard ingår med 5 grader. Det här innebär att uppvärmningen i Arktis går nära fyra gånger så snabbt som för jorden totalt, klart mer än vad FN:s klimatpanel IPCC säger i sina senaste rapporter. Det faktum att uppvärmningen får is och snö att försvinna är i sig en viktig orsak till den snabba temperaturökningen, men det finns också andra mer komplicerade orsaker som behöver utforskas vidare.Vi hör svenske polarforskaren Kim Holmén på Svalbard beskriva hur uppvärmningen påverkar natur och människor, och meteorologiprofessor Michael Tjernström och vetenskapskommentator Ulrika Björkstén som kommenterar forskningen och utvecklingen. Medverkande: Kim Holmén, specialrådgivare för klimat och miljö, Norsk Polarinstitutt, Longyearbyen Svalbard; Michael Tjernström, professor gränsskiktsmeteorologi Stockholms Universitet; Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProducent: Michael BorgertLjudtekniker: Nils Lundin

I går fick vi veta att regeringen kommer att tillsätta en batterisamordnare! Men hur långt bort är verkligt hållbara batterier? Valet närmar sig, men än är det inte för sent att starta nytt parti och ställa upp. Vad krävs av den som vill hoppa in så här på sluttampen? Gäst: Anna Nyqvist, kanslichef Valmyndigheten.På nyheterna har vi i sommar hört om apkopporna som sprids    sjukdomen klassificeras av WHO som ett internationellt hot mot människors hälsa. Hur går det till när WHO ska klassificera olika sjukdomar, och varför hade WHO först svårt att komma överens om hur man ska se på apkopporna? Gäst: Ulrika Björkstén.I går fick vi veta att regeringen kommer att tillsätta en batterisamordnare. Men hur långt bort är verkligt hållbara batterier? Gäst: Kristina Edström, professor i kemi vid Uppsala universitet. Dessutom: vilken är egentligen Sveriges allra vackraste vägsträcka? Programledare: Hélène Benno Bisittare: Gunnar Bolin Producent: Ulrika Lindqvist

Ryssland drar sig ur samarbetet kring internationella rymdstationen ISS, enligt chefen för det ryska rymdprogrammet, Dmitrij Rogozin. Det betyder i så fall slutet för ett mer än 20-årigt fredsprojekt. Internationella rymdstationen har varit bemannad hela tiden sedan år 2000 med astronauter från hela världen. Där görs forskning i tyngdlöshet, 40 mil ovanför jordens yta.Medverkande: Christer Fuglesang, astronaut och professor i rymdfart vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Johan Eriksson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator vid Sveriges Radio.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Låg immunitet och lite svagare vaccin gör det svårt för Kina att släppa nolltoleranspolitiken. Den dramatiska nedstängningen av 25-miljonersstaden Shanghai kostar enorma summor pengar och skapar frustration hos invånarna som har svårt att få tag i mat och andra förnödenheter. De som testar positivt tvingas till karantänscenter där rustika förhållanden råder och andra smittor riskerar att spridas när många bor tätt med begränsade hygienmöjligheter. Så varför envisas Kina med att hålla fast vid sin så kallade nolltolleransstrategi?Dessutom: Så går det för husdjuren som inte får följa med på karantän.Hör Kinakorrespondent Björn Djurberg och vetenskapskommentator Ulrika Björksten.Programledare: Helene BennoProducent: Kajsa BoglindTekniker: Brady Juvier

Hear about what would Sweden stand to gain and lose if it were to join the North Atlantic Treaty Organization. This week, we also hear from Russians protesting outside of the Russian Embassy in Stockholm, against the war in Ukraine.We also find out what Sweden expects from foreign and dual citizens as part of its "total defense".Swedish Radio News's science commentator, Ulrika Björkstén, explains the take-away message of the IPCC's report on Climate Change Mitigation.And finally, triple Olympic gold medalist Charlotte Kalla reflects on her retirement, which she recently announced.Produced and hosted by Brett Ascarelli with reports from Frank Radosevich, Odessa Fardipour and Ulla Engberg.

Covid-19 är inte längre klassad som en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom, och smittspridningen bedöms gå ner. Samtidigt rekommenderas flera att ta en fjärde vaccindos. Behövs det verkligen? I veckan gick Folkhälsomyndigheten ut och rekommenderade en fjärde dos vaccin för alla över 65, och för personer i riskgrupp från 18 år. Är det någon idé att ta vaccin nu? Hur sjuk blir man av den nya omikronvarianten? Medverkande: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet. Sören Andersson, enhetschef på enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Klimatarbetet måste accelerera och Sverige har goda förutsättningar att ligga i framkant. Det konstaterar Klimatpolitiska rådet som på onsdagen presenterade sin årliga rapport. Rådet består av experter som granskar hur regeringens samlade politik påverkar klimatet.Medverkande: Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet. Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Samarbeten med ryska forskningsinstitutioner ska upphöra som en markering mot kriget i Ukraina, uppmanar regeringen. Går det att ändå hålla kontakten med enskilda ryska forskare? Och är det viktigt? I programmet medverkar Sven Stafström, generaldirektör vid Vetenskapsrådet. Det gör även Bo Petersson, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet och Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Du hör också Christer Fuglesang, astronaut och professor vid Kungliga Tekniska Högskolan och Mikhail Gelfand, professor i bioinformatik i Moskva. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Nu släpps WHO:s experter in i Kina för att undersöka coronapandemins ursprung. Hur välkomna är de och vilken öppenhet kan de räkna med? Samtidigt ökar smittan i Kina och nu sprids teorier om att viruset kom till Kina via frysvaror. Medverkande i podden: Björn Djurberg, korrespondent i Peking, Kinakommentator Hanna Sahlberg, Ulrika Björkstén, chef för Vetenskapsradion och programledare Lasse Johansson. Producent: Cecilia Zabin Tengmark Researcher: Saga Ringmar Tekniker: Johanna Carell

Återigen tar coronasmittan fart på många äldreboenden runt om i landet. Hur kommer det sig när vi vet hur illa det gick i våras? Vilka brister är kvar och vilka har åtgärdats? Socialstyrelsen är den myndighet som ska stötta kommuner och regioner med kunskap för att minska effekterna av pandemin. Hur har det gått?Olivia Wigzell är generaldirektör på Socialstyrelsen och gäst i Ekots Lördagsintervju.Analys: Sveriges radios coronakommentator Ulrika Björkstén.  Sedan om relationen mellan staten och regionerna vems är ansvaret för att testningen fungerar och vem bestämmer?En djupdykning i hur vårt statsskick är uppbyggt och vad det har betytt i frågan om ansvarsfördelningen mellan stat och region under pandemin.Med SKR-juristen Pål Resare och demokratiprofessorn David Karlsson.Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder