Podcasts about barnets

Thomas Allgén blev ofrivilligt en av huvudaktörerna i Catrine da Costa-fallet, en av efterkrigstidens största rättsskandaler. Tingsrätten friade Allgén för mord men skrev samtidigt in i domskälen att det var ställt utom allt rimligt tvivel att Allgén och den så kallade obducenten Teet Härm styckat da Costas kropp. De båda läkarna förlorade sina legitimationer och sin möjlighet till försörjning. Thomas Allgéns före detta fru kom att bli ett av processens huvudvittnen. De ord hon lade i munnen på den gemensamma dottern blev efterhand till en berättelse. Barnets berättelse utgjorde slutligen en stor del av bevisningen i fallet. Thomas Allgén har inte träffat sin dotter sedan 1985.

On this weeks show (Episode 20)Taking a look at the recent game at home beating Rotherham and the tasty couple of games against Stevenege and Newcastle United.and a whole lot more..plus our games "Whooooo" and "He didnt play for Barnet, heres the Barnets."With Paul Hipkiss, Craig Courtney, Claire Giblin, Mark Adams, Mark Meredith, Alan Watton and Chris BrowneProduced/Edited by Chris Brownewww.tiltontalk.comSupport this show http://supporter.acast.com/srbmedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

On this weeks show (Episode 20)Taking a look at the recent game at home beating Rotherham and the tasty couple of games against Stevenege and Newcastle United.and a whole lot more..plus our games "Whooooo" and "He didnt play for Barnet, heres the Barnets."With Paul Hipkiss, Craig Courtney, Claire Giblin, Mark Adams, Mark Meredith, Alan Watton and Chris BrowneProduced/Edited by Chris Brownewww.tiltontalk.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det er blitt vanlig for foreldre å sette av penger til barna, enten gjennom barnetrygden eller pengegaver ved dåp, konfirmasjon og bursdager. Men hvordan bør sparingen gjøres, og i hvilket navn bør pengene stå? Dette og mer diskuterer Heidi med ukens gjest, formuesrådgiver og partner Sheila Mann.Disclamer:Söderberg & Partners Wealth Management AS sin podcast skal ikke betraktes som investeringsrådgivning. Handel i verdipapirer medfører til enhver tid risiko, og historisk avkastning er ingen garanti for fremtidig avkastning. Söderberg & Partners Wealth Management AS er verken rettslig eller økonomisk ansvarlig for direkte eller indirekte tap, eller andre kostnader som måtte påløpe ved bruk av informasjon i denne podcasten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

On this weeks show (Episode 19)Taking a look at the recent...The draw at rivals WrexhamDo we punish teams enough..Klarer the beast.Also: The BCFC Women and the title push, ....and a whole lot more..plus our games "Whooooo" and "He didnt play for Barnet, heres the Barnets."With Paul Hipkiss, Craig Courtney, Claire Giblin, Mark Adams, Alan Watton and Chris BrowneProduced/Edited by Chris Brownewww.tiltontalk.comSupport this show http://supporter.acast.com/srbmedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

On this weeks show (Episode 19)Taking a look at the recent...The draw at rivals WrexhamDo we punish teams enough..Klarer the beast.Also: The BCFC Women and the title push, ....and a whole lot more..plus our games "Whooooo" and "He didnt play for Barnet, heres the Barnets."With Paul Hipkiss, Craig Courtney, Claire Giblin, Mark Adams, Alan Watton and Chris BrowneProduced/Edited by Chris Brownewww.tiltontalk.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

On this weeks show (Episode 18)Taking a look at the recent win against Exeter at St Andrews and the cup win against Swindon.Whos your player of the season so far?Garry Cook stepping down.Also: The BCFC Women and the title push, ....How will we fair in the Championship?and a whole lot more..plus our games "Whooooo" and "He didnt play for Barnet, heres the Barnets."With Paul Hipkiss, Craig Courtney, Claire Giblin, Mark Adams, Mark Meredith, Alan Watton and Chris BrowneProduced/Edited by Chris Brownewww.tiltontalk.comSupport this show http://supporter.acast.com/srbmedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

On this weeks show (Episode 18)Taking a look at the recent win against Exeter at St Andrews and the cup win against Swindon.Whos your player of the season so far?Garry Cook stepping down.Also: The BCFC Women and the title push, ....How will we fair in the Championship?and a whole lot more..plus our games "Whooooo" and "He didnt play for Barnet, heres the Barnets."With Paul Hipkiss, Craig Courtney, Claire Giblin, Mark Adams, Mark Meredith, Alan Watton and Chris BrowneProduced/Edited by Chris Brownewww.tiltontalk.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

On this weeks show (Episode 17)Taking a look at the recent win against Lincoln at St Andrews and the tasty draw againstPremier opposition Newcastle United in the next round at home..Also: The BCFC Women and the title push, ....The car situation (parking) Season ticketing, and a whole lot more..plus our games "Whooooo" and "He didnt play for Barnet, heres the Barnets."With Paul Hipkiss, Craig Courtney, Claire Giblin, Mark Adams , Alan Watton and Chris BrowneProduced/Edited by Chris Brownewww.tiltontalk.comSupport this show http://supporter.acast.com/srbmedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

On this weeks show (Episode 17)Taking a look at the recent win against Lincoln at St Andrews and the tasty draw againstPremier opposition Newcastle United in the next round at home..Also: The BCFC Women and the title push, ....The car situation (parking) Season ticketing, and a whole lot more..plus our games "Whooooo" and "He didnt play for Barnet, heres the Barnets."With Paul Hipkiss, Craig Courtney, Claire Giblin, Mark Adams , Alan Watton and Chris BrowneProduced/Edited by Chris Brownewww.tiltontalk.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anknytningsteori - vad är det egentligen? Är någon period viktigast för barnet? Kan man prata om trygg och otrygg anknytning? När ska man bli oroad? Eller inspirerad? Hur ser anknytnings-forskningen ut i dag? Barnpsykolog Ehlin Atterlöf samtalar med Pehr Granqvist. Han är professor i psykologi - specialiserad bland på utvecklingspsykologi och anknytningsforskning - och fyrbarnspappa. Läs mer: * Stockholms universitet: Pehr Granqvist - professor i psykologi, innehavare av Enerothska professuren (https://www.su.se/profiles/pgran-1.186804) * Natur & kultur. Anknytningsteori - andra utökade utgåvan (Av Anders Broberg, Pia Risholm Mothander och Pehr Granqvist) (https://www.nok.se/titlar/akademisk-psykologi/anknytningsteori/3b46cdf4-d31d-4e36-a2cc-f41b4010cad8) Lyssna också på: * BVCpodden 60: Vad är ankytning? (https://bvcpodden.fireside.fm/60) Special Guest: Pehr Granqvist.

Isabella rekommenderar att Spela skyddar magen inför sin resa. Sheila ser hellre att henne kropp skyddar sig själv. Den mentala och fysiska utmaningen att skaffa ett tredje barn samt statusdegraderingen från "ung mamma". IVF, kroppens förändringar och den osäkerhet som följer med stora livsbeslut står i fokus. Välkomna!Obvi klippt av @thepodfather_magnus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Följ med på en fascinerande resa genom hjärnans utveckling tillsammans med professor och överläkare Ulrika Ådén. I detta avsnitt av Montessoripodden utforskar vi hjärnans formativa år, från de första veckorna i livmodern till barnens tidiga skolår. Upptäck hur tidiga erfarenheter och miljöer påverkar barns kognitiva utveckling och lärande. Ulrika delar med sig av sin resa inom hjärnforskningen och ger oss insikter om hur för tidigt födda barn kan stöttas för att nå sin fulla potential. Vi diskuterar också hur Montessoripedagoger kan använda den senaste forskningen för att skapa ännu bättre lärmiljöer. Lär dig om vikten av praktiska aktiviteter för att stödja kognitiv utveckling och varför mänsklig kontakt är ovärderlig i de tidiga åren. Lyssna och bli inspirerad av de senaste vetenskapliga fynden som kan forma framtidens pedagogik och barnens lärande. Välkommen till ett avsnitt som belyser hjärnans förunderliga resa och vikten av tidig stimulans. Montessoripodden produceras av Montessori Sverige. 

De som avgjør hva som er barnets beste i barnevernssaker lener seg på eget skjønn. Det eksisterer nemlig ikke ett likelydende mandat for ekspertvurderinger i barnevernssaker i Norge i dag. Dermed kan hva som er barnets beste vurderes høyst ulikt fra sak til sak.  - Dette er uholdbart, fastslår professor i psykologi ved Universitetet i Oslo, Annika Melinder. Hun leder et forskningsprosjekt, som skal bidra til en bedre og tydeligere praksis. I denne podkasten møter du henne og jurist og spesialrådgiver i menneskerettigheter og nemndleder i Barneverns- og helsenemnda, Christian Børge Sørensen. De snakker blant annet om hva som er barnets beste, om at Norge er dømt av Den europeiske menneskerettighetsdomstolen og om at barn skal høres – selv små barn. Programleder er Gro Lien Garbo  

En pappa och ett barn sitter på stranden och tittar ut över vattnet. Plötsligt frågar barnet: Vad ska jag bli när jag blir stor? Det bestämmer du själv, svarar pappan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barnet börjar genast fundera över vad man faktiskt kan bestämma själv och inte…Barnet bestämmer inte hur många vågor det finns, om solen går upp eller när trafikljusen växlar. Inte om att gå i skolan eller vem som är Barnets pappa. Men sen kommer barnet på något som ingen annan kan bestämma om.Hör en filosofisk och fin saga som rymmer stora frågor.Författare: Jesper Wung-Sung (boken gavs ut 2023)Översättare: Hannah LutzFörlag: FörlagetBerättare: Vivi LindbergProducent: Klara Grape, Barnradion

Become a member at https://plus.acast.com/s/et-bedre-skole-norge. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I boken Barnet och språket skildrar lingvisten David Pagmar barnets språkutveckling från det första skriket till hela meningar. Men stegen mot ett språk börjar redan i livmodern. Här samtalar David Pagmar och Anders Svensson om några avgörande punkter i barnets väg mot att erövra språket och om vad som kan hända om barnet inte får några förutsättningar för att lära sig språk i samspel med andra.

"Emma" är runt 1,5 år när fallet da Costa börjar utredas. Och med sin mammas hjälp växer nu en väldigt oroväckande berättelse fram. En berättelse om sexuella övergrepp, ritualmord, styckning och incest. Men vad är faktiskt barnets egna minnesbilder, och vad har hon matats med i efterhand? Det här försöker vi reda ut i dagens avsnitt.Varning för skildringar av sexuellt våld samt ingående anatomiska beskrivningar i dagens avsnitt.Av och med Tobias Henricsson/PRS Media.Glöm inte att sponsra oss på för att få fler och längre avsnitt! Gå in på patreon.com/krimmagasinet och donera en summa som podden får per månad.Du kan också swisha ett engångsbidrag till nummer 123 356 17 01 (betalningsmottagare: Tobias Henricsson).KONTAKT:E-post: krimmagasinet@prsmedia.seFacebook: www.facebook.com/prsmedia.seTänk om...? https://play.acast.com/s/tankom Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dietisten Sara Ask och psykologen Julia Esters har - tillsammans med pyskologen Helena Cloodt - skrivit Npf-kokboken - om mat och ätande för barn med autism och adhd. Här samtalar dom med Ehlin Atterlöf om vad föräldrar - och personal - kan göra när det krånglar med maten. Även när det gäller barn utan diagnos. Läs mer: * Natur & Kultur: Npf-kokboken (https://www.nok.se/titlar/laromedel-b2/npf-kokboken/e4cf0dfd-456e-421b-a9db-356f3cb2ebb3) * Riksförbundet Attention: Vi kämpar tillsammans för ett fungerande liv med NPF (https://attention.se) Special Guests: Julia Esters and Sara Ask.

Psykologerna Axel D'Angelo Gentile och Filippa Andreasson har gjort en studie på hur man förbättrar relationen barn-förälder, och minska föräldrastress. Övningen "Barnets stund" - lever den upp till allas förväntningar? Övningen beskrivs i Bella Bergs kapitel i boken "Leka, prata, äta - övningar för att hjälpa barn med särskilda behov" Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Föräldraskap är en utmanande resa för många. När man har barn med autism kan dessa utmaningar bli större. Barnets behov av extra stöd och anpassningar ställer mer krav på föräldraskapet. Det blir ofta extra märkbart i övergångar så som när barnet går från ung till vuxen. Hur kan man som förälder hantera dessa utmaningarna? Hur navigerar man de många förväntningarna som ställs på en och hur kan man förstå och förbereda både sig själv och sitt barn för framtiden? Vi träffar Katarina Sörngård, psykolog och specialist i neuropsykologi, för ett samtal om detta. Podden Autism görs av Autism Sverige och produceras med stöd från Svenska Postkodlotteriet. Tips för vidare läsning som nämns i avsnittet: Föräldraguiden vid autism och adhd av Katarina Sörngård Att möta autister i vården av Maria Bühler Om du vill komma i kontakt med någon av Autism Sveriges distriktsföreningar för att möta andra i liknande situation hittar du kontaktuppgifter här: https://www.autism.se/engagera-dig/bli-aktiv-i-din-forening/  

Hur hänger barnkonventionen och AI egentligen ihop?  Hur kan vi vuxna haka på i den digitala transformationen? Ett avsnitt där vi varvar att prata om mindblowing innovationer, osäkerhetskänslor och möjligheter till tusen. Carl Heath, vår nya guru och senior forskare på Rise pratar med oss om ai-kompisar, att följa med och va nyfiket kritisk tillsammans med barnet Sen undrar vi såklart har avsnittet redan blivit för gammalt nu sen vi spelade in?

Är det en mänsklig rättighet att leka, också som vuxen? Leken kan befria oss, och spela en viktig roll för demokratiers utveckling. Även sexuella lekar som ageplay det menar Marie Hållander. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag minns leken i fabriken. Pappa arbetade på en fabrik som mekaniker. Jag och mina syskon fick följa med dit ibland på kvällarna, då pappa lagade någon av maskinerna. Jag minns hur vi åkte runt med sparkcyklarna medan pappa arbetade. Fabriksgolvet var ett rutnät. En labyrint. Det var mörkt och dovt. Vinklar. Vrår. Vi körde fort. Fortare. Fortast. Tävlade i de mörka gångarna. Skrämde varandra. Jagade.Olja. Stål. Damm. Betong. Och så sparkcyklarna. Runt. Runt. Vi ville aldrig gå hem.Att leka är en viktig del av att vara barn. Barnkonventionen erkänner ”barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder”. Någon liknande formulering hittar man inte för vuxna människor. Exempelvis återfinns inte ordet lek i Deklarationen för de mänskliga rättigheterna. Tillspetsat kan man säga att lek inte är en rättighet. Och varför skulle den vara det, kan man fråga.Leken har sitt eget sätt att vara i världen. Det är ett fenomen som tillhör barnen, men inte uteslutande. Det här argumenterade den tyske filosofen och pedagogen Eugen Fink för redan på 50-talet. I maskinens tid, menade han, blir lekens roll mer påtaglig eftersom leken har betydelse för människans existens: människan är bara hel när hon leker. Även om vi inte leker längre, har alla, eller i alla fall de flesta av oss, minnen av att leka, och i olika grad återkommer vi till leken genom livet. Att leka är något annat än att sova, äta, arbeta, älska, lära sig, men går att kombinera med flera av dessa grundläggande saker i livet. Man kan leka och älska. Man kan leka och äta. Man kan leka och ge omsorg. Och inte minst kan leken spela en roll i sexuella sammanhang.Att agera eller känna sig som ett barn, eller ungdom, kan vara en del av en särskild sorts sexuell lek. Det kallas ageplay och är ett fenomen inom BDSM där vuxna leker med åldersskillnader och litenhet. I genusvetaren Elin Bengtssons avhandling Perversa tidsligheter från 2023 intervjuas ageplay-utövare som utgår ifrån barnets perspektiv och har en ”Daddy” eller ”Mommy” som bestämmer saker åt dem. Som ger dem omsorg och tar hand om dem. Men också utnyttjar dem. Sexuellt.De intervjuade berättar i avhandlingen om hur leken skapar öppningar för dem, ger glädje och formar identiteter. Men de berättar också om motsatsen – om skammen kring ageplay och det som upplevs som smutsigt och fördärvligt. En av dem, Joar, förknippar vuxenhet med att inte uppleva saker, med att saker och ting inte är särskilt märkvärdiga. Barnets eller tonåringens uppspelthet blir en kontrast till detta. Genom att leka den oerfarna får Joar det som är välbekant att framstå som exceptionellt eller exalterande. Att få vara ”grabben” är att ”ta tillvara på impulser, vad man känner för eller har lust till, där kanske vanliga konventioner om hur manlighet är sätter stopp”. Den hypermaskulina, parodierade grabbrollen blir ett sätt att utmana manligheten, beskriver Joar, något som också påverkar hur han tar sig an vuxenlivet med större distans och mindre allvar.Ageplay har varit tabubelagt och kan nog i vissa kretsar vara kontroversiellt eftersom det har förknippats med sådant som pedofili och incest. Detta avfärdar Elin Bengtsson – det är vuxna som i samtycke leker och inte barn. Men hon visar också hur våra begär, drömmar och identiteter är mångbottnade, och hur just tanken på det förbjudna kan väcka lust. Det är kittlande att föreställa sig att bli utnyttjad. Det är befriande att ha någon som bestämmer över en. Till exempel berättar Hedda om hur leken att vara den oerfarna och utforskande innebär ett ”högre medvetande”.I samma andemening kan det vara berusande att ha ett maktövertag, att som ”Mommy” eller ”Daddy” bestämma över någon som måste följa ens ord och handling. Men den vuxna positionen framträder inte alls i Elin Bengtssons undersökning vilket framkallar en känsla av att jag snuvas på halva berättelsen.Även om leken är fri innehåller den alltid regler som bestäms av de som leker, menar Eugen Fink. Och inom BDSM råder samtycke där regler etableras i samförstånd snarare än utifrån konventionella normer. Elin Bengtsson lyfter fram att ageplay äger rum i hemmet, det vill säga att det är i vardagen, i det nära, intima, som leken utövas. En viktig poäng som jag tar med mig här är därför att lek inte är arbete. Det är ett fenomen där vi avbryter arbetet och istället gör det som är lustfyllt. Vi är i leken inte längre ”nyttiga medborgare” som producerar varor eller tjänster för att ställa mat på bordet och betala räkningar, eller sysslar med hemmets reproduktiva arbete, som omsorg eller städning.När min pappa arbetade i fabriken lekte han inte, det var vi barn som lekte när vi åkte runt med fabrikens sparkcyklar. Lekte du med oss, frågar jag pappa idag. Nej, svarar han, jag hade tillsyn av pannan, men visst åkte jag runt. Fabriken var ju stor, min cykel hade ju verktyg och allt annat. Jag åkte nog med er också.Genom leken vanhelgas saker och ting, menar filosofen Giorgio Agamben. Barn gör leksaker av sådant som tillhör andra sfärer och som vuxna är vana vid att se allvarligt på, så som ekonomi, krig eller juridik. ”Helt plötsligt blir en bil, ett skjutvapen eller ett juridiskt kontrakt en leksak.” skriver han. Det handlar inte om slarv eller vårdslöshet när barn, eller vuxna, ger pinnar, dockor, krukor och stolar nya användningsområden. Snarare finns det i lek en distans. Man går in i leken, man kan gå ur den, och saker och ting blir annorlunda. Leken innebär förnyelse och är, enligt Giorgio Agamben, barnens gåva till mänskligheten.Lek handlar alltså om förnyelse. Lek kan förändra inte bara föremål och idéer, utan också individer och samhällen, och därmed spela en roll för demokratiers utveckling. Det menar forskarna i antologin Play and Democracy. Genom lekfulla politiska aktioner, konst och kultur men också barnens lek i skolan kan normer, värderingar och politiska beslut ifrågasättas. Det finns en inneboende lekfullhet i demokratier enligt forskarna, eftersom leken omförhandlar saker och bygger upp motstånd mot dominerande föreställningar, manipulation och maktspel. Ett samhälle där det inte finns plats för lek är totalitärt.När pappa arbetade i fabriken så störde jag och mina syskon hans arbete. Jag hoppas att vi barn drog in pappa i leken, så att fabrikens produktion och tid avbröts och istället blev vår, gemensamma tid. I min lekfulla tanke var fabriken som pappa arbetade i inte längre en fabrik gjord för att producera saker, utan en plats för att köra fort mellan maskinerna. En plats långt mer spännande än ett nöjesfält. Vi ville aldrig gå hem. För i leken var vi fria och mer hela som människor.Marie Hållanderförfattare och lektor i pedagogikLitteraturGiorgio Agamben (2007) Profanation. Zone Books.Giorgio Agamben. (2005) Undantagstillståndet. Bokförlaget Faethon.Elin Bengtsson: Perversa tidsligheter. Ageplay och litenhet ur ett queertemporalt perspektiv. Ellerströms, 2022.Eugen Fink. (1974) The Ontology of Play, Philosophy Today vol 18, nr. 2.Eugen Fink, Ute Saine and Thomas Saine (1968) The Oasis of Happiness: Toward an Ontology of Play. Yale French Studies. No. 41, Game, Play, Literature, pp. 19-30. Yale University PressAlice Koubová, Petr Urban, Wendy Russell and Malcolm MacLean (2021) Play and Democracy. Philosopical Perspectives. Routledge.UNICEF, Barnkonventionen. https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten?_gl=1*8ihfxp*_up*MQ..&gclid=CjwKCAiAk9itBhASEiwA1my_6xCXBhShfi-akoOb0HksLsFU0vd4FDtkhBtR41zhDqCowoVPcUDYxhoCzLwQAvD_BwE

Film är en ögonöppnare för rättigheter och film där barn och unga är drivande ger alla nycklar till flera rättigheter. BUFF är filmfestivalen i Malmö som under en hel vecka visar supermycket film runtom på biografer i Malmö. Med uppföljande samtal och diskussioner efter kända och okända filmer skapas fantastiska upplevelser. Vi pratar med Julia Granath som är festivalgeneral om allt detta. Julia berättar om vikten av att dela filmupplevelser och tipsar dessutom om bra filmer och hur en kan skapa barn- och ungdomsdrivna event.

Anna Alebo är kaplan för Killans bönegård. Hennes andakter denna veckan utspelar sig mellan jord och himmel på Österlen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ingen fara! Långt innan han kunde forma bokstäverna f eller r med sin lilla mun har han sagt dessa två ord. Budskapet har nått fram. Ingen chaa! Barnets föräldrar har gett denna lilla människa gåvan att på djupet förstå att ingenting han någonsin gör kan skilja honom från omgivningens kärlek. Det är verkligen ingen fara.Ur andaktenText:Psaltaren 27Musik:Preludio En La Menor, Andantino Apassionato - Joakim AnderssonProducent Marianne Greipliv@sverigesradio.se

Barnets astrologiska karta berättar inte bara om livsvägen utan även om hur barnet upplever oss föräldrar. Hur viktigt är det inte att vi bearbetar våra egna upplevelser och trauman för att ge våra barn de bästa förutsättningar vi kan.

Fredrik LignellEtt barn har föttshttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/underbar-i-rad-ar5f1Vi lever i en tid då oron är påtaglig. Det är invasionskrig i Europa för första gången på mycket länge, konflikten i Israel/Palestina är outhärdlig att följa och klimatkrisen tilltar medan världens ledare misslyckas med att komma överens om hur den ska lösas. Parallellt med detta lever många människor med ökad oro för sin privata situation. Så frågan är: Hur blir det med framtiden? Vad ska man göra med Guds löften? Vi vill under några veckor stanna i texten från Jesajas nionde kapitel. Jes 9:1-7I kap 8 talas det om kriget som skövlar, och så småningom om hur folket söker råd hos spådomsandar och avgudar. Det leder till ”nöd, mörker, ångestens natt och töcken utan någon ljusning” (8:22). Sedan vänder det i kap 9: Natten ska vika där ångest nu råder. Texten mynnar ut i det ofattbara: Ett barn är fött. In i våldet, maktlösheten, mörkret och konflikterna ges ett barn, och detta barn har en rad namn. I Israel var namnet betydelsefullt. Det var framförallt ett uttryck för bärarens egenskaper och personlighet. Vad är det för ett barn som föds? Bland omgivande folk kallades kungarna de mest spektakulära saker, men så var det inte i Israel. Här var det Gud som ägde alla de fantastiska namnen, och inte en jordisk kung. Men när Jesaja talar om att någon fötts in i mörkret och våldet, då finns en rad namn kopplade till det barnet. Profeten påstår att i framtiden ska Gud skapa något helt nytt, mer djupgående och omvälvande än någon människa kan åstadkomma. Matt 4:13-17När Jesus träder fram och börjar predika går löftet från Jesaja i uppfyllelse. Nu till namnet. Underbar i råd. Tidigare i Jesaja har kungarna och ledarna fördömts — de leder folket vilse och förmår inte göra rätt. I en rådlös tid presenterar profeten Barnet som Underbar i råd. Han är den yttersta rådgivaren. Paulus säger: ”I honom är vishetens och kunskapens alla skatter gömda” (Kol. 2:3)Ordet underbar har en mycket tyngre betydelse än när vi använder det. Han är ofattbar. Dom 13:18Typ: “Varför frågar du efter mitt namn när det ändå är bortom din förmåga att förstå det?”“Lita inte på mäktiga män”, säger psalmisten i Psalm 146. Paradoxen är att de resursstarka politikerna och världshärskarna saknar det som Barnet som fötts äger. Så vad säger namnet Underbar i råd om vår tid? Här krävs ett mått av nykter realism. Världen lagar inte sig själv. Vi bekänner oss inte till utvecklingsoptimism där allt automatiskt blir bättre. Människor har begränsad förmåga att rädda och bota. Den djupaste visheten, klarsynen och förmågan finns hos Barnet som fötts. Vi sätter vårt hopp till Honom som förmår leda oss. Och vad säger namnet Underbar i råd om framtiden? Bibelns klara budskap är att ingen människa äger visheten, klarheten, heligheten, barmhärtigheten eller makten att föra tiden och historien i mål. När Johannes ser detta brister han i gråt. Ingen! Ängeln säger: Gråt inte. Barnet som fötts, Underbar i råd, Guds lamm som klivit in i mörkret, är den som ska knyta ihop allt (Upp 5). Håll dig nära honom, bind ditt liv så tätt invid honom som du bara kan. Han är värdig att öppna bokrullen, han ska bota världens all smärta och förlust. Också din personliga. Han är Underbar i råd! -----------------------För samtal:Samtala med varandra om vad som oroar, både i den stora världen och i din privata situation. På vilket sätt kan Barnets namn Underbar i råd kommunicera in i dessa situationer? Också de människor du möter i vardagen känner av många skäl stor oro. Samtala om hur du kunde d...

Ny säsong, nytt avsnitt och allt är nytt?  Vi pratar om det första av allt. Är barnets första steg viktiga och för vem? Den första skoldagen, tapapde tanden, läxan, kärleken och kysssen. Är det vi vuxna som hype:ar eller är det också vitkigt för barnet?

Om att vila och bäras av tillit pratar Anne Simonsson i andakten. Hon är präst i Luleå domkyrkoförsamling. Andakten sändes första gången i maj 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I andakten berättar Anne Simonsson om sin yogalärares påminnelse att hon alltid har tillgång Barnets position, en viloposition för återhämtning och lugn.- Jag tänker på Jesu ord att den som inte tar emot livet som ett barn, finner inte livet. Ett barn som låter sig att vara buren, ett barn som bärs av tilliten och därför kan vara så närvarande i stunden. Ett barn som andas närhet, säger Anne Simonsson i andakten.TextMarkusevangeliet 10:14-16MusikPater noster – Trygve Seim och Andreas UtnemProducent Helena Andersson Holmqvistliv@sverigesradio.seMoskit mediaför Sveriges radio Västerbotten

Christopher Nolans nyeste storfilm 'Oppenheimer' blev den største vinder ved det netop afholdte Golden Globes. Oppenheimer handler om den amerikanske fysiker J. Robert Oppenheimer, der blev kendt som atombombens fader. Atomkrigen er også i fokus i en kommende dansk bog, der hedder 'Hvis (Atom)krigen kommer' af Ulla Varnke Sand Egeskov og Bodil Frandsen, der begge er inspektører ved det meget populære koldskrigsmuseum REGAN Vest. Men hvorfor er vi så fascinerede af atomkrig? Rasmus Dahlberg, lektor ved Forsvarsakademiet og katastrofehistoriker, forklarer, hvad der er gennemgående for de perioder, hvor vi dyrker katastrofefortællingerne. Red Barnet har lavet en støttesang med et enkelt budskab - alle børn har ret til liv. Men giver det overhovedet mening at lave en støttesang i 2024? Kan man tjene penge på at lægge en sang ud til streaming og hvilke risici er der ved at lave en støttesang, når genren tidligere har været udskældt? Rasmus Rex Pedersen, forsker i streaming på Institut for Kommunikation og Humanistisk Videnskab på Roskilde Universitet, Anne Vestergaard, lektor i kommunikation og CSR på Copenhagen Business School og Johanne Schmidt-Nielsen, direktør i Red Barnet vender støttesangens muligheder og faldgruber. Værter: Chris Pedersen og Jesper Dein.

71 procent af danskerne har inden for det seneste år afleveret deres syge barn i vuggestue eller børnehave, viser en megafonmåling lavet for TV2. Og imens smittetal for influenza boomer, så foreslår Enhedslisten nu, at Danmark skal give forældre ret til at være hjemme ved deres syge børn, indtil de er raske. Også hvis det tager hele 10 dage. Skal retten til flere 'barnets sygedage' indføres ved lov? Hvem skal betale? Og er det her en sag for politikere, en sag for arbejdsmarkedets parter eller en sag for familien? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Gæster: Pelle Dragsted, politisk leder(Ø), Signe Nielsen, formand, Fola, Mette Thiesen, børne- og familieordfører (DF), Karsten Høgild, direktør, arbejdsgiverforeningen KA, Nikolaj Bøgh, rådmand på Frederiksberg (K) og Heidi Boss Nyby medlem af byrådet i Fredensborg (K). Vært: Cecilie Lange.

71 procent af danskerne har inden for det seneste år afleveret deres syge barn i vuggestue eller børnehave, viser en megafonmåling lavet for TV2. Og imens smittetal for influenza boomer, så foreslår Enhedslisten nu, at Danmark skal give forældre ret til at være hjemme ved deres syge børn, indtil de er raske. Også hvis det tager hele 10 dage. Skal retten til flere 'barnets sygedage' indføres ved lov? Hvem skal betale? Og er det her en sag for politikere, en sag for arbejdsmarkedets parter eller en sag for familien? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Gæster: Pelle Dragsted, politisk leder(Ø), Signe Nielsen, formand, Fola, Mette Thiesen, børne- og familieordfører (DF), Karsten Høgild, direktør, arbejdsgiverforeningen KA, Nikolaj Bøgh, rådmand på Frederiksberg (K) og Heidi Boss Nyby medlem af byrådet i Fredensborg (K). Vært: Cecilie Lange.

71 procent af danskerne har inden for det seneste år afleveret deres syge barn i vuggestue eller børnehave, viser en megafonmåling lavet for TV2. Og imens smittetal for influenza boomer, så foreslår Enhedslisten nu, at Danmark skal give forældre ret til at være hjemme ved deres syge børn, indtil de er raske. Også hvis det tager hele 10 dage. Skal retten til flere 'barnets sygedage' indføres ved lov? Hvem skal betale? Og er det her en sag for politikere, en sag for arbejdsmarkedets parter eller en sag for familien? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Gæster: Pelle Dragsted, politisk leder(Ø), Signe Nielsen, formand, Fola, Mette Thiesen, børne- og familieordfører (DF), Karsten Høgild, direktør, arbejdsgiverforeningen KA, Nikolaj Bøgh, rådmand på Frederiksberg (K) og Heidi Boss Nyby medlem af byrådet i Fredensborg (K). Vært: Cecilie Lange.

1. januar 2024 træder Barnets Lov i kraft.  Det er første gang, at børn og unge i udsatte positioner får deres egen lov, og der er ingen tvivl om, at loven kommer til at få stor betydning for det fremtidige myndighedsarbejde med børn og unge i udsatte positioner.Hvad er er det nye, og hvad er velkendt i den kommende Barnets Lov? Hvilke nye rettigheder får børn og unge i og med loven, og hvordan stiller det rådgivernes arbejde? Til at få svar på de spørgsmål har velfærdsprofeterne talt med jurist og ph.d. Idamarie Leth Svendsen. Idamarie er ansat som lektor på Københavns Professionshøjskole, hvor hun bl.a. underviser kommende socialrådgivere. Derudover forsker og skriver Idamarie om retsregler og retsanvendelse i myndighedsarbejdet med børn og unge i udsatte positioner.Selvom en del af de eksisterende regler fra Serviceloven bliver opretholdt i Barnets lov, så er der en række væsentlige ændringer. Idamarie beskriver f.eks. hvordan børns rettigheder styrkes, og samtidig sætter loven rådgiverne mere fri til at udføre selvstændige faglige skøn.I udsendelsen undersøger vi hvad det vil sige at rådgiverne sættes fri, og her er Idamarie både optaget af, hvordan dette er en generel trend i velfærdssektoren, men hun fortæller også hvilke mulige dilemmaer denne frisættelse bringer med sig:Lyt med og bliv klogere på både de helt konkrete ændringer i den offentlige myndighedsudøvelse, og hvilke muligheder og begrænsninger for både barnet, familien og rådgiverne, som den nye lov lægger an til. Sammen med Hanne Hartoft, som forsker i børneret på Aalborg Universitet har Idamarie netop udgivet et oversigtsnotat om Barnets Lov, som du kan finde her:  https://tidsskrift.dk/arbejdspapirerkp/article/view/140085 . 

Psykolog Lene Tanggaard fortæller om forældreskabets forandring i Barnets Århundrede. Og om, hvorfor de »gode nok« forældre, der fejler ind i mellem, er meget bedre for børns udvikling end de »perfekte«. Hør, hvordan trivselsbegrebet spænder ben for os, og om hvordan sårbarhed og resiliens går hånd i hånd. 24 spørgsmål til professoren er støttet af Carlsbergfondet.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Lyssna på reportaget som gav Madelene Pollnow en nominering till Årets journalist! Ur nomineringen: »Med skarp penna tecknar hon ett uppslitande barnomhändertagande, en förälders kamp mot en maktapparat som med lomhörd obönhörlighet skiljer en dotter från sin pappa.« Efter 1 003 dagar får pappa Mads äntligen träffa sin dotter Agnes igen, och han börjar hoppas på att han snart ska få ta hand henne. Socialtjänsten i Falun har andra planer.

Lyssna på reportaget som gav Madelene Pollnow en nominering till Årets journalist! Ur nomineringen: »Med skarp penna tecknar hon ett uppslitande barnomhändertagande, en förälders kamp mot en maktapparat som med lomhörd obönhörlighet skiljer en dotter från sin pappa.« Den första delen handlar om hur 1,5-åriga Agnes blev omhändertagen av socialtjänsten i Falun, utan att pappa Mads ens fick komma till tals. Han påbörjar sin kamp för att få dottern tillbaka. Del 2 sänds 24 oktober.

Vi har besøk av forfatterene av boken Det gror i mor, Malin Eberhard-Gran og Siri Vangen. Vi snakker om hvordan vi kan påvirke et fosters fremtidige helse under svangeskapet, hvilke ting vi kan påvirke og hvilke ting som vi trolig ikke har noen påvirkning på. Hvor viktig er mors kosthold under svangerskapet? Hvordan kan traumer mor går gjennom under svangerskapet påvirke et barn? Dette og mye mer får du svar på i denne episoden av Femihelse. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Til slutt: Bli sterke i Herren, i hans veldige kraft!" (Ef. 6, 10) Paulus fortsatte med å skrive om Guds fulle rustning, og tankene ledes i baner om soldater, ordrer, kamp og så videre. Men Guds rike er et annerledes rike, og rustningen er også annerledes. Den kan kalles en relasjonell rustning. Og relasjonen det er snakk om i Guds rike er først og fremst Far og barn. Barnets tillit til Far, barnet som hviler i de sterke armene. Den videre forklaringen om rustningen viser at der er ting vi aktivt kan gjøre selv for å innta en styrkende posisjon. Vi kan holde fast ved Guds Ord, vi kan minne oss på frelsens budskap og grunnlag. Vi kan la sannheten ramme inn livet, og vi kan holde fram troen på Jesus som beskyttelse. Men det står liksom ikke noe om å kjempe! Så slik som rustningen er annerledes, er også kampen annerledes. Bibelen forteller at Herren skal kjempe for oss (2. Mos. 14, 14), og Han er sterk. Vi blir ikke sterke i oss selv når vi tar rustningen i bruk, men vi blir sterke når vi hviler i Hans trygge armer. Ta med deg de ordene i dag: Bli sterk i Herren, i Hans kraft, og hvil i det. av Eli Fuglestad, produsert av Norea Håpets Kvinner TFT483

Barnets bästa, flykt och invandring? Barnkonventionen krockar med andra lagar och prioriteringar, hur går det egentligen ihop? Hur ser det ut i domar idag? Louise Dane, jurist på Asylrättscentrum guidar oss i de komplexa och samtidigt enkla processerna.

Helt fra fødselen av er babyen klar for å kommunisere med omverdenen. Du som forelder har en viktig rolle i barnets språkutvikling. Gjennom kunnskap om hvordan du kan tolke barnets signaler og gi respons på disse, kan du bidra til å utvikle og fremme barnets språk.Her får du kapittelet "Barnets språkutvikling" fra Spedbarnsboken i lydformat. Det er skrevet av professorene Monica Melby-Lervåg og Arne Lervåg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Her kommer den 3. episoden i serien om svangerskapsomsorgen i Norge. Den handler om ultralyd undersøkelsene man får tilbudt i det offentlige rundt uke 12 og uke 18. Ultralydstudent Hanna er med oss og forteller hvordan de to undersøkelsen foregår, og hva man kan forvente å få se og finne ut av. Hanna har alltid et vennlig smil på lur. Hun gjør det klart at en ultralydundersøkelse ikke er noen garanti men en god kartleggigging av barnet i magen og graviditeten i seg selv. Barnets kjønn får man eventuelt vite på den siste av de to undersøkelsene, men det er ingen jordmor som kan lastes hvis det kommer ut en gutt når man har fått høre at man skal få en jente. Janicke og Jenny stiller spørsmål og sper på med egne erfaringer. De forteller også om det nye fødselsforberedende onlinekurset Trygg til fødsel www.tryggtilfodsel som de har laget. Logg inn og bruk koden SVK20 for å få rabatt. Lykke til med graviditet og fødsel, eller bare god lytting til deg som er nysgjerrig.

Mange af os er det, nogle af os bliver det måske en dag; bonusmødre, "ekstravoksen" eller fars kæreste; kært barn har mange navne. Men er det egentlig så kært at være netop dét? Ansvaret, når man får tildelt en plads i et barns liv er åbenlyst, men hvad med følelserne? Samarbejdet hele vejen rundt? Barnets mor? I dette afsnit taler vi fuldstændig bramfrit om det at bevæge sig ind i en majsmark af opbrudte familiers følelser, dynamikker og symbioser. Vi taler om at være den onde stedmor, den gode, voksne ven, om fars ansvar og om de pæne og de mindre pæne følelser. Vi har to bonusmødre i studiet, der har gode samarbejder og oplevelser med i bagagen, men vi runder naturligvis, når det er alt andet end nemt, naturligt eller godt at være bonusmor til børn, der egentlig ikke havde bestilt én, men fik én alligevel.  Panel: Ane Høgsberg og Ditte Wie See omnystudio.com/listener for privacy information.

Tillsammans med författaren och journalisten Ida Therén pratar vi om hur en separation kan påverka sina barn, om samsovning och att amma länge - och en hel del mera! Expert är Paulina Gunnardo och Nina Campioni är programledare. Repris från 2020.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pulsvarningen får Anna att tillfälligt börja låtsasröka. Barnets feedback - var mer personliga. Det kom en undran: "Du och Mikael har en så fantastisk förmåga att se positivt på allt. Jag undrar om ni alltid varit sådana eller om ni jobbat med det?" Svaret på detta och mycket mer bjuds det på i detta avsnitt av Vilkas Podderier Dela dina tankar och tips med oss genom att skriva till contact@sumoteam.com.

Et spædbarn bliver fundet alene, grædende i en motorvejskant i Mexico City. Barnets mor er samtidig sporløst forsvundet. De pårørende frygter, at der er sket en forbrydelse, men de ringer ikke til politiet. De ringer til Carlos Mata, den mexicanske Batman. Tilrettelæggere: Per Lysholt, Hjalte Lehmann og Iben Maria Zeuthen. Lyddesign og mix: Mads Heldtberg. Redaktør: Iben Maria Zeuthen. Skriv til detaljen@dr.dk. Produceret for DR af Filt Cph.

Många föräldrar är oroliga för om och hur nappen påverkar tandutveckling hos barnet. Kan nappen påverka hur bettet ser ut i framtiden? Gör nappen att mitt barn behöver tandställning senare i livet? När måste mitt barn sluta med napp för att det inte ska påverka tänderna?I veckans avsnitt gästas vi av övertandläkare Lillemor Dimberg, specialiserad inom tandreglering. Hon har en lång erfarenhet av barns tandutveckling och bettavvikelser, och har skrivit en doktorsavhandling om barns sugvanor och hur deras tänder och bett utvecklas fram till 12 års ålder. I avsnittet besvarar Lillemor alla våra frågor kring nappar respektive tumsugning - ur en tandläkares perspektiv. Spelar det någon roll vilken typ av napp mitt barn använder? Påverkar napp eller tumsugning hur tänderna och bettet ser ut, och är en påverkan bestående? När bör barn sluta med napp för tändernas skull? Vi får också tips kring tandborstning på små barn och råd om hur vi kan hjälpa våra barn att sluta med napp.Det här faktaspäckade avsnittet med Babyzpodcast kloka övertandläkare Lillemor Dimberg vill du inte missa!! Veckans avsnitt sponsras av MAMTips: Lyssna även till vår systerpodd - AMNINGSPODDEN Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag er det ikke tilladt for børn i børnehaver at bade nøgne, og nogle daginstitutioner har regler om, at mænd ikke må tage børn på skødet på grund af risikoen for anklager om pædofili. Men sådan har det ikke altid været. Vores syn på barnets nøgenhed og seksualitet har undergået en markant kulturændring siden 1970'erne, viser forskning. Artiklen er skrevet af Kirsten Nilsson. Oplæst af Majlinda Urban Kuci.

I veckans avsnitt tar vi del av och betar av några av lyssnarnas önsketeman. Bland annat kollektiv uppfostran, får och bör man säga till andras barn? Vad man gör när en i relationen gärna vill ha barn men den andra inte? Opo delar generöst med sig av sin egenupplevda upplevelse av just det. Vi pratar även om den tabubelagda känslan av att bli besviken när man får reda på barnets kön. Samt lite annat smått och gott. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

«Barnets beste» er det overordnede og avgjørende hensynet i enhverforeldretvist. Hvordan foregår den rettslige prosessen når foreldrene ikke kommer til enighet? Hvordan navigere i dette terrenget og hva er de vanskeligste problemstillingene man møter på som barnerettsadvokat?I denne episoden av Fagbokpodden møter vi advokatene Maria Cabrera Stråtveit og Ane Fuglesang Herskind som sammen har skrevet boken Foreldretvister etter barneloven. Fagbokpodden er laget i samarbeid med Nettavisen. Programleder er Anders Høglund. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.