Relatera mera

Ofta sägs det att man skall undvika att ge barn och unga uppmärksamhet när de "beter sig illa". Tanken bakom det är att om man ger uppmärksamhet för dåligt beteende kommer det beteendet att öka och tvärtom, om man inte ger det uppmärksamhet, kommer det att minska. Men stämmer detta verkligen? Och vilka konsekvenser får det för barnet, föräldern och relationen?

Hur skapar man goda relationer till sitt barn? I det här avsnittet delar vi med oss av våra bästa tips för att skapa och bibehålla kontakt och gemenskap i relationer med barn och unga.

Relationer är livsviktiga, sägs det. Men varför är det så? Vad är det som gör relationer så viktiga? Och vad är egentligen goda relationer?

Vad är stress? Vad gör det med föräldrar? Och vad kan man göra åt det?

Många föräldrar känner igen det: Man har anmält barnet till en fritidsaktivitet och efter ett par gånger vill barnet inte gå dit. Hur kan man som förälder tänka då? Var går gränsen mellan att stötta och att pressa?

Det är oftast möjligt att lösa konflikter på sätt som innebär att alla får vad de behöver. Ja, faktiskt! I det här avsnittet pratar vi om hur det går till.

När sätts en diagnos? Varför? Vilka fördelar finns med att få en diagnos? Finns det nackdelar?

Varför är vissa barn blyga? Är det ett problem att ett barn är blygt och för vem är det i så fall ett problem? Kan och ska man hjälpa ett barn som är blygt? Och hur gör man det bäst i så fall?

Många skolor har sk konsekvenstrappor i sina rutiner och planer när det gäller studiero och trygghet. Vad är en konsekvenstrappa? Hur funkar den? Funkar den? Vilka antaganden ligger bakom användandet av konsekvenstrappor och vilka effekter får de, för eleverna och för skolverksamheten?

Handlingar får konsekvenser. Det måste våra barn lära sig. Men hur lär vi dem bäst? Behöver vi lära dem? Och vilka konsekvenser är det egentligen som vi skall uppmärksamma våra barn på?

Vänta på en kompis, vänta på sin tur, vänta på något roligt. Varför är det så svårt för vissa barn att vänta och vad kan vi vuxna göra för att hjälpa?

David presenterar några olika visuella metoder, som tex ritprat och samtalsmatta, för att kommunicera med barn och unga.

För en del barn är det bara perfekt som duger. Perfektionism kan skapa ett stort lidande hos barn och unga - och deras anhöriga. Vi pratar om hur perfektionism kan ta sig uttryck och vad man som vuxen kan göra för att hjälpa ett barn eller en ungdom som lider av det.

Så om man skall undvika yttre och psykologisk kontroll, vilket vi pratade om i föregående avsnitt, hur gör man då istället?

Kontroll i föräldraskapet är nödvändigt! Eller?! Vad är kontroll egentligen, vilka effekter har det och finns det egentligen några alternativ?

Att uppleva samhörighet - en känsla av att höra till en gemenskap och vara värdefull - är ett grundläggande mänskligt behov. Vad skall vi vuxna tänka på och vad skall vi göra om vi vill bidra till den här upplevelsen hos barn och unga? Och vad skall vi undvika? Avsnittet är det tredje och sista i vår serie, som handlar om självbestämmandeteorin och människors grundläggande psykologiska behov. (Det går utmärkt att lyssna på avsnittet utan att lyssna på de andra delarna i serien.)

Barn vill förstå och påverka sin omgivning. De vill lära sig ta hand om sig själva. Känna att de kan och klarar sig. Vi vuxna kan stötta den här processen hos våra barn - men vi kan också störa den. I det här avsnittet pratar vi om vad som är viktigt för vuxna att tänka på när det gäller barns behov av kompetens. Avsnittet är det andra i en serie om tre, som handlar om självbestämmandeteorin och våra grundläggande psykologiska behov. (Det går utmärkt att lyssna på avsnittet utan att lyssna på de andra delarna i serien.)

Alla, både barn och vuxna, vill uppleva att de egna beteendena har sitt ursprung i en själv. Varför är det så viktigt? Hur kan vi hjälpa barn och unga att uppleva det? Och hur hänger självbestämmande ihop med motivation? Avsnittet är det första i en serie om tre, som handlar om självbestämmandeteorin och våra grundläggande psykologiska behov.

Vad är motivation? Finns det olika typer av motivation? Kan man motivera ett barn? Hur? Om detta och mycket mer pratar vi i det här avsnittet.

Vad är affektsmitta och hur det påverkar det samspelet mellan barn och vuxna i hemmet och i förskola/skola?

”Vad duktig du är!” En del hävdar att barn aldrig kan få för mycket beröm. Andra anser att man bör undvika att säga att barnet är duktigt och presterar bra. I det här avsnittet försöker vi reda i detta med beröm. Finns det bra och dåligt beröm? Vad skall man berömma? Och hur?

Petra och David tar sig an ett lyssnarbrev om när föräldrar har olika uppfattningar om hur de ska förhålla sig till sitt barns svårigheter. Hur kan vi prata med varandra som vuxna?

Petra och David pratar om tydliga önskemål. Vet vi alltid vad skillnaden är mellan önskemål och krav? Vad gör vi om barnet säger nej och vad är poängen med att inte säga inte?

Varför ljuger barn och unga? Vad gör man åt det? Och är det ens ett problem?

David berättar lite om hjärnans utveckling hos barn utifrån sin bok Hjärna i förskolan. Hur fungerar under- och övervåningen och varför pratar vi så lite med barn om hjärnan? Hur kan barn få ett språk för när hjärnan kokar över?

Petra och David pratar utifrån ett lyssnarbrev om introduktion i förskolan, om tillit och hur vi kan göra om barnet gråter vid lämning.

Varför blir det så mycket dramatik kring julen? Hur ska vi egentligen göra för att skapa ett julfirande som passar för alla? Är det ens möjligt att minska stress och utbrott och vad betyder "förväntningssynkronisering"?

Hur kan vi samtala med barn om gemensamma lösningar? Varför är nyfikenhet vårt viktigaste redskap och vad har tre korgar med beteenden att göra?

David och Petra pratar om stress, överkrav, heta situationer, kroppens reaktioner och handlingar som kan ställa till det i vardagen samt om vuxnas ansvar.

Hur kan vi lära och uppmuntra barn och unga att säga förlåt och hur säger vi själva bäst förlåt till dem?

David och Petra pratar om tydliggörande pedagogik utifrån den bokserie som David varit medförfattare till: Få familjen att funka, Tydliggörande pedagogik i förskolan, Autism & adhd i fritidshemmet och så finns det böcker för skola, gymnasium och vuxenutbildning.

David och Petra pratar om hur vi kan lätta på det tunga oket som skuldkänslor över våra brister och tillkortakommanden i vardagen kan ge i relation till barnen eller eleverna.

Visst vore det underbart om alla samtal mellan förskola/skola och föräldrar bara flöt på så där smidigt och bra att alla gick därifrån med ett leende på läpparna. Varför är det så svårt ibland och vad är viktigt att tänka på? Vad kan du göra oberoende av om du är förälder eller pedagog? I det här avsnittet pratar vi om hur vi kan skapa förutsättningar för goda samtal kring det viktigaste vi har, barnen/eleverna.

Lågaffektivt bemötande pratas det ofta om i både familje- och skolsammanhang. Men vad menas med det egentligen? Varför är det viktigt att möta andra människor med låg affekt? Och hur gör man? I det här avsnittet är det Petra som ställer frågorna och David som svarar.

De flesta av oss drömmer om mysiga måltider med livliga samtal och trivsam samvaro. Verkligheten ser ibland helt annorlunda ut med konflikter, tjat och gnäll. I det här avsnittet pratar vi om hur man kan skapa förutsättningar för måltider som funkar för alla i familjen.

Semester! Kan vara helt underbart, men också jobbigt, gnälligt och bråkigt. Vi ger er våra bästa tips för att skapa förutsättningar för samarbete och trevlig samvaro.

Varför blir det så ofta konflikter kring skärmar? Hur gör man för att hantera konflikterna med bibehållen respekt för både barnet och sig själv som förälder?

Att gå hemifrån morgonen, att bli hämtad på förskolan/fritids, att avsluta tv-spelet för att komma till matbordet. Dessa och andra sk. övergångar (att gå från en aktivitet till en annan) är konflikthärdar i många familjer. Varför är det så och vad kan man göra åt det?

Barn föds inte med alla förmågor på plats från början. Sådant som tex planeringsförmåga, impulskontroll och affektreglering utvecklas i olika grad och olika snabbt hos olika barn. I det här avsnittet pratar vi om barn och ungas förmågor. Vi pratar också om omgivningens krav och överkrav.

Hur skapar man förtrolighet och tillit i vuxen-barn-relationen så att barnen vill berätta om de utmaningar de möter i livet? Hur kan man hjälpa och stötta ett barn som har problem? Vad skall man säga för att barnet inte skall utbrista ”du fattar ju ingenting!”? Och vad skall man undvika att säga?

Alla pratar om självkänsla, men vad är det egentligen? Och varför är det viktigt? Vad skall man tänka på, om man vill hjälpa ett barn att utveckla en sund självkänsla?

Att systematiskt belöna barn i syfte att få dem att bete sig bra är ganska vanligt. Både föräldrar och pedagoger gör det, för det ”funkar”. Men på vilket sätt funkar det och vilka nackdelar och risker finns med att använda belöningar i relation till barn och unga?

Varför bråkar syskon? Hur kan syskonbråk förebyggas och hur hanterar man dem, när de ändå uppstår?

Vad betyder det att ta ansvar? Hur kan vi lära våra barn att ta ansvar? Hur mycket ansvar skall ett barn ta?

Varför blir det konflikter kring läxor? Vad kan föräldrar göra för att underlätta? Vilket ansvar har skolan?

Vad är trots egentligen? Varför trotsar barn? Hur kan föräldrar förebygga och hantera trots?

I det här avsnittet pratar vi om hur föräldrar kan stötta sina barn att våga saker som känns läskiga, tex simskola, gå på kalas, åka på läger. Vi pratar också om den viktiga frågan: Vem har problemet?

Hur sätter man gränser så att barn och unga är villiga att lyssna? Och hur sätter man gränser utan att kränka? Om detta och en hel del annat samtalar psykolog David Edfelt och beteendevetare Petra Krantz Lindgren i detta allra första avsnitt av Relatera mera.